Som specialpedagog på en grundskola är det viktigt att kunna anpassa och inkludera alla elever i sina klasser. Både i skollagen och i Lgr 11 (2018) utrycks att eleverna ska få
utvecklas på sina egna villkor och att undervisningen ska anpassas efter deras förutsättningar och behov. Med detta i ryggen och erfarenheterna jag tagit med mig från denna studie så har jag fått en större förståelse kring hur eleven med ASD uppfattar sin vardag. Vilka svårigheter som de upplever och hur jag som specialpedagog ska kunna göra verksamheten i skolan mer begriplig, meningsfull och hanterbar. Genom att använda mig av den tydliggörande
pedagogiken med ett strukturerat visuellt stöd, så är det min övertygelse att eleverna med ASD skulle kunna få en skolgång mer begriplig. För att göra miljön i en skola mer hanterbar för elever med ASD behöver specialpedagogen få övrig personal att reflektera över hur miljön i klassrummen och i övriga lokaler ser ut och hur den skulle kunna anpassas så att den passar fler elever i skolan. För specialpedagoger och övrig personal på skolan är det viktigt att arbeta förebyggande med lärmiljön i skolan på alla nivåer, på organisations-, grupp- och individnivå. Att även låta lärarna reflektera över vilka hinder och möjligheter som finns på de olika
nivåerna. Här kan specialpedagogen stödja lärarna till att använda sig av ett salutogent förhållningssätt (Antonovsky, 2005) och att se verksamheten ur ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2013). I studien om psykisk ohälsa kopplat till lärande (Gustafsson, m.fl. 2010) så framkommer hur viktigt det är att elever upplever att de lyckas under de tidigare åren i skolan för att förebygga psykisk ohälsa och främja fortsattlärande. Här har specialpedagogen en viktig roll att stötta lärarna i att få alla elever att lyckas och kunna tro på sin egen förmåga. Att lyckas fånga de elever med ASD och liknade funktionsvariation och förstå deras sätt att tänka och förstå omvärlden innan de börjar uppleva misslyckanden är oerhört viktigt.
I arbetet med att förändra och utveckla verksamheten på en skola så har det kollegiala lärandet en viktig roll. Här kan specialpedagogen som handledare stödja lärarna i sina
reflektioner över hur deras erfarenheter, kunskaper och färdigheter kan nyttjas på bästa sätt. (Ahlberg, 2013). I studien syntes det tydligt hur viktigt det kollegiala lärandet var för att utveckla lärmiljön kring eleverna. Detta behöver specialpedagogen ha med sig i arbetet med att anpassa verksamheten.
På skolor finns det ofta elever med utmanande beteende som många upplever som ett problem. En del av dessa lever har funktionsvariationer som ASD och kan då bli upprörda eller arga utan att omgivningen förstår varför. (Mesibov 2007). Ett sätt att bemöta dessa elever är med lågaffektivt bemötande (Bühler, Karlsson, Österholm, 2018). Som
40
specialpedagog är det ens uppgift att förmedla kunskap om och hur detta bemötande på bästa sätt används gentemot elever och personer i affekt. I Roncaglias (2014) studie framkom att lågaffektivt bemötande var ett effektivt sätt att bemöta personer som ofta kom i affekt och har ett utmanande beteende för att minska antalet affekttillfällen.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att upptäcka vilka pedagogiska arbetssätt som Fallstudieskolan använder sig av. För att inte begränsas i möjlighet till kunskapsinhämtningen har det funnits en medvetenhet kring hur förförståelsen kan påverka resultatet i studien. För att få tillfälle att ta del så mycket kunskap som möjligt blev valet en fallstudie. I studien använde jag mig av triangulering för att öka tillförlitligheten i studien något som Bryman (2011) också beskriver. Thornberg och Fejes (2015) lyfter att begrepp som tillförlitlighet och trovärdighet är viktiga för en kvalitativ studie. Det handlar om hur noggrann forskaren är i sitt insamlande av material och hur systematisk forskaren är i analysarbetet. I denna studie ingår det intervjuer med tre informanter vilket är för lite för att tillförlitligheten och giltigheten ska kunna bli hög. Det går inte heller att göra någon generalisering av resultatet. Alla informanterna i studien erbjöd sig att ställa upp på intervjuerna efter en förfrågan. Detta kan också ha lätt till att resultatet inte så tillförlitligt som det skulle varit om urvalet gjordes med en annan metod än bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Thornberg och Fejes (2015) beskriver flera fallgropar med kvalitativ analys som att det är lätt att lägga fokus på positiva exempel som stöds av ens förförståelse och lägga mindre värde vid de data som inte stödjer exemplet. Det finns en risk att nyfikenheten inför studiebesöket har gjort att mycket fokus har lagts på de positiva upplevelserna och istället för att vara mer kritisk till arbetssättet på skolan precis som Thornberg, Fejes (2015) beskriver. I analysarbetet har denna situation funnits med och
medveten om detta har flera perspektiv och infallsvinklar sökts efter i informanternas svar och även i dokumentstudien och observationerna.
Merriam (1994) tar upp hinder för en fallstudiekan kan vara att tiden inte räcker till för att göra en så innehållsrik studie som skulle behövas. Tiden är något som är ett hinder är i denna studie, då det hade varit till fördel för studien att hunnit göra fler intervjuer och även kunnat ta del av elevernas perspektiv. En annan nackdel kan vara att forskaren påverkar resultatet i sin insamling av data och i sin analys. Med facit i hand så skulle metodvalet varit en intervjustudie med fler informanter ifrån olika yrkeskategorier på Fallstudieskolan. Tiden
41
för studiebesöket var begränsad och då hade detta kanske varit ett bättre alternativ. Då hade kanske också fler sidor av det pedagogiska arbetssättet kommit fram och studien hade fått fler perspektiv.