Lärarna på Fallstudieskolan framhåller att den tydliggörande pedagogiken var det arbetssätt som var ledande på skolan. Där alla moment byggde på att det fanns struktur och visuellt stöd. Den fysiska miljön visade att den var skapad för att dämpa de visuella, auditiva och taktila intrycken genom textilier, dämpade färger, enskilda arbetsrum och fönster som satt högre upp. All personal strävade efter att samverka för en bättre lärmiljö. Något som det kollegiala lärandet med fortbildning och reflektion gör. Att tillsammans hittade de lösningar och
strategier för att utveckla verksamheten och elevernas lärande. Hela verksamheten på skolan arbetar efter ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2013). Där relationer, undervisning och miljö konstant förändrades efter elevernas behov. Både den tydliggörande pedagogiken och de individuella anpassningarna som görs efter kartläggningar av elevens styrkor visar att det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005) används i verksamheten.
35
Diskussion
I denna del kommer jag att diskutera resultatet av studien samt att redogöra för de specialpedagogiska implikationer som kan urskiljas från studien. Dessutom görs det en reflektion över valet av metod för studien och ger förslag på frågor som är intressanta till fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att upptäcka vilka pedagogiska arbetssätt som Fallstudieskolan använde sig av och hur de anpassade miljön som eleverna vistas i. Det arbetssätt som genomsyrade all verksamhet på skolan var den tydliggörande pedagogiken och det lågaffektiva bemötandet. Den tydliggörande pedagogiken- TEACCH är en metod som
utarbetats för och där syftet är att göra vardagen lättare för personer med ASD (Mesibov m.fl. 2007). Den tydliggörande pedagogiken var synlig på hela skolan i form visuellt stöd och miljön utformad för att dämpa intryck från olika perceptioner. Lärarna på skolan uttrycker att den tydliggörande pedagogiken med schema, struktur och visuellt stöd är det som allra mest gynnar eleverna om de ska göra tillvaron meningsfull, begriplig och hanterbar. Det fanns fler andra arbetssätt som användes av lärarna och övrig personal för att de skulle nå fram till eleverna. Några av dessa arbetssätt är sociala berättelser och serie samtal med sina ritade och skrivna förklaringar som används för att hjälpa eleverna förstå och hantera olika situationer (Barry& Burlew, 2005). Det är kombinationen av dessa, där den tydliggörandepedagogiken ligger till grund, som tillsammans bildar en verksamhet som är så meningsfull, begriplig och hanterbar som möjligt för dessa elever. Elevernas individanpassade undervisning är en del av den tydliggörande pedagogiken. Där allt runt eleven byggs upp kring de intressen och styrkor som eleven har (Mesibov m.fl. 2007). Detta är ett salutogent förhållningssätt som används på hela skolan (Antonovsky, 2005) Många delar av den tydliggörande pedagogiken kan
användas i vanliga skolor. Redan i dag används bildstöd i många klasser för att presentera dagens schema, men det kan göras ännu tydligare. Att använda bilder även för att presenter hur varje enskild lektion är upplagd. Är det enskilt arbete, vilket material ska användas eller blir det en diskussion. Att göra individuella schema som visuellt stöd och med klockslag eller angiven tid kan gör vardagen så begripligare för elever med ASD i skolan. Ett schema kan hjälpa eleven med att planera och upprätthålla strategier, som är några av de förmågor som personer med ASD har svårigheter med (Gillberg&Peeters, 2002)
36
Efter det första mötet med Fallstudieskolan via deras hemsida, så tolkade jag att skolan använde sig av ett kategoriskt eller kompensatoriskt perspektiv (Ahlberg, 2013; Nilholm 2005) i sin verksamhet. Det kategoriska perspektivet placerar ofta elever med
liknande svårigheter tillsammans och exkluderade från övriga elever. Efter fått insikt i hur den tydliggörande pedagogiken används och fungerar, så framkommer det att verksamheten på Fallstudieskolan på många sätt tillämpar det relationella perspektivet (Ahlberg, 2013) Inom den tydliggörande pedagogiken är bemötande och relationerna ett viktigt inslag. Precis som i det relationella perspektivet (Ahlberg 2013) så kartlägger lärarna för att förstå hur eleven tänker, lär och förstår i sin vardag. Lärmiljön på skolan förändras allt eftersom elevernas individuella behov ändras. Balansgången här mellan kategorisk och relationellt
förhållningssätt är inte lätt. På skolan går elever med ASD som har upplevt många
misslyckande i sin tidigare skolgång. En skola där alla elever är exkluderade och med samma diagnos, men där verksamheten har ett relationellt förhållningssätt på många sätt. Det syntes även i Trygghetsplan och Plan för elevhälsoarbete att verksamheten utgick från ett relationellt perspektiv (Ahlberg 2013). Genom att de förebyggande och främjande insatserna i både Trygghetsplan och Plan för elevhälsoarbete som beskrivs i dessa planer så utgår arbetet ifrån både organisations-, grupp- och individnivå. Ansvarsfördelning kring elevhälsoarbetet och i Trygghetsplanen redogörs som ett arbete som berör alla som på något sätt arbetar med eller för eleverna.
På Fallstudieskolan undervisas eleverna en till en i alla ämnen. Det som här kan bli problematiskt är hur undervisningen kan bli likvärdig enligt skollagen kap. 1 § 9, när elevernas behov och förutsättningar gör att förmågor som att diskutera, reflektera och analysera blir svårare att genomföra. Samtidigt säger skollagen kap 3 § 2 att alla elever har rätt att lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i Lgr 11 uttrycks att skolan har ett särskilt ansvar för att de elever som har svårigheter att nå målen och att skolan ska
anpassas efter varje elevs förutsättningar. Detta kan även relateras till Nilholms
dilemmaperspektiv (2005) som beskrivs som en situation med flera lösningar eller dilemman. Dilemmat för Fallstudieskolan är att hitta lösningar som fungerar för den enskilde eleven och ändå leva upp till det som står i skollagen. Det som ger funderingar här är om det skulle var möjligt att i stället för en till en- undervisning låta eleverna ha två till två- undervisning i ämne som t.ex. idrott och hälsa och musik för att låta eleverna uttrycka sig tillsammans med andra.
Studien hade också till syfte att undersöka hur den fysiska miljön var anpassad på Fallstudieskolan. Detta undersöktes både i intervjuerna och genom observationer. I analysen
37
av detta syntes en samstämmighet mellan intervjuerna och observationerna. Skolbyggnaderna på den del av skolan där den huvudsakliga verksamheten fanns är byggd för ändamålet och anpassad för att dämpa intryck och det visuella stödet var tydligt i lokalerna. Med kunskaper om vad elever med ASD behöver för anpassningar i den fysiska miljön och de insikter som studien ger så finns det en del anpassningar som den vanliga skolan skulle kunna göra, men många är svåra att åstadkomma i befintliga byggnader. Tufvesson (2007) beskriver vilka miljöer som passar bäst när elever med ASD ska kunna koncentrera sig, men tar också upp vilka svårigheter som finns i att anpassa miljön i befintliga lokaler. På annex-skolan fick lärarna använda sin kreativitet för att anpassa miljön. De byggde rum i rummet och vände och vred på möblerna för att dämpa intrycken så mycket som möjligt. Annex-skolans lokaler fanns i en gammal herrgårdsbyggnad med stora rum och högt till taket. Denna kreativitet skulle behövas i många vanliga skolor för att miljön där ska kunna anpassas. Den traditionella möbleringen i en skolsal med eleverna placerade två och två eller i mindre grupper är inte anpassad för de elever som behöver en miljö dämpad från intryck. Det är också viktigt att tänka på vad och hur lokalernas väggar dekoreras. Att dämpa visuella intryck och minska på bakgrundsbrus och andra störande ljud är viktigt för att personer med ASD ska klara av att koncentrera sig (Tufvesson, 2007). På många skolor används alla tomma väggytor till presenta eleverna alster. Något som är trevligt för många med för personer med ASD kan dessa intryck blir besvärligt. Mycket av det som fanns på väggar, skåp och lådor på Fallstudie skolan var det visuella bildstödet. Att använda sig av slutenförvaring är också något som dämpar de visuella intrycken (Tufvesson, 2007). I köket som tillhörde klassen fanns det bildstöd på allt som fanns i köksskåp och lådor. Det var många bilder på varje ställe. Det finns en problematik i hur stort bildstödet behöver vara gentemot att ha ett litet visuellt intryck. Detta är något som lärarna måste väga mot varandra.
Det tredje temat i min analys beskrev det kollegiala lärandet mellan lärarna på
Fallstudieskolan. Detta var något som inte fanns med i syftet och frågeställningen från början, men som visade sig vara av betydelse för det pedagogiska arbetssättet på skolan. I den
kartläggning som lärarna gör innan eleven börjar på skolan krävs mycket reflekterande och kollegialt lärande för att hitta rätt tydliggörande pedagogik. Lärarna beskriver också en miljö med öppna dörrar där de är lyhörda gentemot varandra och där de använder varandras kunskaper på bästa sätt. Att tillsammans med kolleger hitta strategier och lösningar kring elevers lärande är ett sätt att utveckla undervisningen (Blanton& Perez, 2011; Wood, 2007). En av TEACCH-modellens grundvärderingar är att söka kunskap, diskutera och stötta kolleger (Mesibov m.fl. 2007). Detta gör lärarna och övrig personal på skolan och det borde
38
vara en självklarhet på alla skolor. Ett av skolan mål är att eleven ska bli så självständig som den kan efter sina förmågor. Mycket av verksamheten på fallstudieskolan är så tillrätta lagd och anpassad och i flera delar väldigt annorlunda än hur det ser ut på en vanlig grundskola. Senast när eleverna fyller 21 år så måste de sluta på Fallstudieskolan och då kan det var svårt att komma tillbaka till den vardag de lämnade flera år tidigare. Då ska eleverna ha lärt sig så många strategier att de ska kunna klara sin vardag utan stödet från skolan. Detta kan vara en svår omställning för många av eleverna och finns det en vardag som kommer att fungera för dem.
. Hela verksamheten på Fallstudieskolan bygger på att arbeta med ett salutogent perspektiv kring eleverna. I all verksamhet på Fallstudieskolan, så lyfts det elevernas styrkor fram. Det salutogena perspektivet har sin grund i att se det friska i människan och att
helhetsbilden i av både livssituationen och bakgrunden hos människan i motsats till det patologiska perspektivet som förklarar människors sjukdomar och vad som gör dig sjuk (Antonovsky, 2005). Enligt Antonovsky (2005) så är det salutogena perspektivet grunden i KASAM. Det är de tre olika komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som personen behöver känna för att få en hög KASAM. Detta är samma tre komponenter som den tydliggörande pedagogiken bygger på. Antonovsky (2005) menar att det är kombinationen av dessa tre som avgör om personen har hög eller låg KASAM.
Många elever på Fallstudieskolan upplever psykisk ohälsa på grund av misslyckanden ifrån den skola de gick på tidigare. Psykiska ohälsa kan leda till sämre lärande och ibland även till utmanande beteende och kan följa personen under flera år. Att byta skolmiljö kan vara ett sätt att bryta den onda cirkeln som den psykiska ohälsan och sämre skolprestationer leder till (Gustafsson, m.fl. 2010). Många personer med ASD lider av stress och ångest i situationer som är förutsägbara eller har höga krav (Gillott& Furniss, 2001; Gillott& Standen, 2007). Med hjälp av struktur och det visuella stödet i den tydliggörande pedagogiken så blir skolan och vardagen mer begriplig, meningsfull och hanterbar för eleverna på
Fallstudieskolan. Det som kan ge funderingar är om det går att få en verksamhet meningsfull och inte verksamheten är begriplig. På Fallstudieskolan uttrycker informanterna att de lyckas bättre är elevernas tidigare skolor med att få verksamheten begriplig och där med också meningsfull och hanterbar för eleverna. Här är det salutogena och relationella perspektiven (Antonovsky, 2005; Ahlberg, 2013) som ligger till grund för de faktorer som gör att många elever borde uppleva högre KASAM än de gjort innan de började på Fallstudieskolan
39