Examensarbete i kriminologi Malmö Universitet
ALKOHOLSERVERING TILL
UNGA
EN KARTLÄGGNING AV BENÄGENHETEN ATT
SERVERA ALKOHOL TILL UNGA VUXNA PÅ
RESTAURANGER I SKÅNE LÄN
KARL HOLMBERG
ALKOHOLSERVERING TILL
UNGA
EN KARTLÄGGNING AV BENÄGENHETEN ATT
SERVERA ALKOHOL TILL UNGA VUXNA PÅ
RESTAURANGER I SKÅNE LÄN
KARL HOLMBERG
Holmberg, K. Alkoholservering till unga. En kartläggning av benägenheten att servera alkohol till unga vuxna på restauranger i Skåne län. Examensarbete i
kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för Kriminologi, 2019.
Alkoholkonsumtion är särskilt skadligt för unga alkoholkonsumenter och det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottslighet. Den svenska alkoholpolitiken avser därför att skydda ungdomar från alkohol, bland annat genom en åldersgräns för att serveras alkohol på restaurang. Denna studie syftar till att kartlägga serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne, och urskilja om några faktorer vid köptillfället är av särskild betydelse för att serveras alkohol. Datainsamlingen har genomförts av ungdomar som försökt beställa alkohol på restauranger utan att uppvisa legitimation för serveringspersonalen. Ansvarsfull alkoholservering är en etablerad arbetsmetod som används i Sverige som bygger på samverkan mellan framförallt kommun, polis och krögare. Arbetet med Ansvarsfull alkoholservering syftar till att minska våld och andra
alkoholrelaterade skador samt att motverka servering av alkohol till märkbart berusade och minderåriga personer på restauranger. I Skåne uppger en majoritet av kommunerna att de (i varierande grad) arbetar utifrån metoden. Resultatet visar att serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne är hög. I 92 procent av köpförsöken serverades alkohol till ungdomarna. Beställarens kön tycks vara av viss betydelse för alkoholserveringen, då samtliga av de köpförsök som nekades genomfördes av kvinnliga ungdomar. Undersökningen visar också att samtliga av de köpförsök som genomfördes på restauranger som hade entrépersonal lyckades, vilket tyder på att kontrolleringsansvaret av gästens ålder tycks förskjutas från serveringspersonalen som har det juridiska ansvaret till entrépersonalen, trots att entrépersonalen inte har något formellt kontrollansvar. Att
serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna i Skåne är hög trots att nästan samtliga kommuner anger att de arbetar med ansvarsfull alkoholservering är bekymmersamt och indikerar behovet av att utvärdera hur kommunernas arbete med ansvarsfull alkoholservering i Skåne bedrivs.
Nyckelord: alkohol, alkoholpolitik, Ansvarsfull alkoholservering,
ALCOHOL-SERVING TO YOUTHS
A STUDY OF THE PROPENSITY TO SERVE
ALCOHOL TO YOUNG ADULTS AT
RESTAURANTS IN SKÅNE COUNTY
KARL HOLMBERG
Holmberg, K. Alcohol-serving to youths. A study of the propensity to serve alcohol to young adults at restaurants in Skåne county. Degree project in
criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of criminology, Year 2019.
Alcohol consumption is particular harmful for young alcohol consumers, and there is clear evidence for a relationship between alcohol consumption and violence. Therefore, the Swedish alcohol policy aims to protect youths from alcohol, through among other things, an age-limit to be served alcohol at a
restaurant. Thisthesis aims to study the propensity to serve young adults in Skåne
county alcohol at restaurants and distinguish if any variables within the purchase-attempt are of certain importance for being served alcohol or not. The data collection has been done by young adults who has been trying to buy alcohol without showing identification to the waiting staff. Responsible beverage service (RBS) is an established method used in Sweden based on cooperation between municipality, police and restaurant managers. The RBS aims to reduce violence and other alcohol related problems and counteract alcohol-serving to apparent drunk and under-aged people at restaurants. Most of the municipalities in Skåne state that they (at least to a certain degree) works with RBS. The results show a high serving-propensity of alcohol to young adults in Skåne. The youths got served alcohol in 92 percent of the purchase-attempts. The gender of the buyer seems to be of some significance for the outcome since all of the refused alcohol-servings were made towards female buyers. Furthermore, the study illustrates that all of the purchase-attempts made where entrance-staff attended was “successful”. This interprets that the control responsibility, which by law is the serving-staffs obligation, seems to be renounced to the entrance-staff although they have no formal responsibility. The fact that the serving propensity of alcohol to young adults without controlling identification in Skåne is high, despite almost all of the municipalities last years have stated they work with RBS is distressing and indicates the need for a process-evaluation of the RBS work in the municipalities in Skåne county.
Keywords: alcohol, alcohol politics, Responsible beverage service,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 4
SYFTE... 5
BAKGRUND ... 5
ALKOHOLBRUK BLAND UNGA I SVERIGE ... 5
ALKOHOL OCH VÅLD ... 7
ALKOHOLPOLITIK OCH ALKOHOLLAGEN ... 10
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING ... 12
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING I SKÅNE ... 14
SERVERINGSBENÄGENHETEN AV ALKOHOL TILL UNGA VUXNA ... 15
UTVÄRDERINGAR AV ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING ... 18
METOD ...20 GENOMFÖRANDE ... 20 URVAL ... 20 MATERIAL ... 21 STATISTISK ANALYS ... 21 ETIK ... 22 RESULTAT ...23
FREKVENSFÖRDELNING AV INGÅENDE VARIABLER... 23
SERVERINGSBENÄGENHETEN AV ALKOHOL TILL UNGA VUXNA ... 24
FAKTORER AV BETYDELSE FÖR BENÄGENHETEN ATT SERVERA ALKOHOL ... 25
Köparens kön och alkoholservering ... 25
Tid för köpförsöket och alkoholservering ... 25
Gäster i lokalen och alkoholservering ... 26
Gästernas ålder och alkoholservering ... 26
Entrépersonal och alkoholservering ... 27
Serveringspersonalens kön och alkoholservering ... 27
Serveringspersonalens ålder och alkoholservering... 28
SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 28 DISKUSSION ...29 METODDISKUSSION ... 31 SLUTSATS ...34 REFERENSER ...35 BILAGOR ...40
INLEDNING
Att konsumera alkohol påverkar många av kroppens organ och mängder av processer och nervbanor i det centrala nervsystemet (Söderpalm 2015). Både akut och kronisk alkoholkonsumtion påverkar kognitiva processer som
uppmärksamhet, inlärningsförmåga, möjlighet till reflektion och de exekutiva funktionerna negativt i takt med stigande alkoholkoncentration i kroppen (a. a.). Bruk av alkohol är särskilt skadligt för unga eftersom deras hjärnor inte är färdigutvecklade, varpå de drabbas hårdare än de som börjar konsumera alkohol senare i livet (Wåhlin 2015). Detta är särskilt gällande för de högre funktionerna i frontal-cortex, som styr våra mest utvecklade tankeprocesser som ofta beskrivs som exekutiva förmågor. I denna del av hjärnan kontrolleras exempelvis
intellektuellt- och abstrakt tänkande, rationalitet, moraliska överväganden, själv- och omvärldsmedvetenhet och koncentration (Wright m.fl. 2015).
Då ungdomar generellt är mer risktagande och impulsiva än äldre personer, och eftersom alkohol påverkar bedömningsförmågan negativt så blir den unga alkoholkonsumenten särskilt utsatt för skador, speciellt vid berusningsdrickande (Wåhlin 2015). Bland ungdomar (16 - 24 år) är alkoholkonsumtion den starkaste riskfaktorn för akuta dödsfall och skador, såväl genom olyckor som avsiktliga skador till följd av våld. Tidig alkoholkonsumtion har också ett starkt samband med framtida sjukersättning och för tidig demens (a. a.). Alkohol är dessutom beroendeframkallande vilket kan ge upphov till abstinens, som i värsta fall, efter långvarigt och särskilt högt bruk kan ge mycket allvarliga eller livshotande
problem1 (Franck 2015). Långvarigt alkoholbruk tycks också bidra till
kontrollförlust, insiktslöshet och försämrade minnesfunktioner (Söderpalm 2015). En längre tids avstående från alkohol kan leda till att nedsättningen av de
kognitiva förmågorna avtar, men det finns också risk för att nedsättningen blir
irreversibel, alltså kronisk2 (Söderpalm 2015; Franck 2015). Ett långvarigt bruk av
alkohol ger konsekvenser för den brukande individen och dess närhet, men är också kostsamt för samhället i form av arbetsoförmåga (Franck 2015) och sjukvårdskostnader (Wåhlin 2015). Att arbeta förebyggande mot att unga konsumerar alkohol är således önskvärt ur såväl ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv och för att motverka alkoholrelaterade problem på både individ och samhällsnivå.
Att servera alkohol till minderåriga är ett lagbrott som kan leda till påföljder för såväl den enskilde serveringspersonalen som för restaurangen. Alkohol är en substans som är särskilt skadlig för unga personer (Wåhlin 2015), varpå den svenska alkoholpolitiken syftar till att motverka att minderåriga brukar alkohol (Prop. 2009/10:125). För att motarbeta att unga personer serveras alkohol på restauranger, pubar etc. arbetar svenska kommuner med Ansvarsfull
alkoholservering vars syfte är att minska våld och skador relaterade till
alkoholkonsumtion på restauranger och att åstadkomma en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga (Folkhälsomyndigheten 2019a). I Skåne finns en kunskapslucka gällande i vilken utsträckning (för) unga personer har möjlighet att serveras alkohol på restauranger, något som denna uppsats ämnar åtgärda.
1 Delirium tremens och abstinenskramper. För vidare läsning se Söderpalm (2015) och Franck (2015).
2 Tillståndet kallas Wernicke-Korsakoffs syndrom. För vidare läsning se Söderpalm (2015) och Franck (2015).
Syfte
Uppsatsen ämnar kartlägga i vilken utsträckning serveringspersonal på
restauranger, pubar och nattklubbar i Skåne serverar alkohol till personer med ett yngre utseende utan att kräva legitimation, och urskilja om några faktorer särskilt påverkar benägenheten att servera alkohol till unga vuxna. Syftet ämnas uppfyllas genom att besvara följande frågeställningar:
Hur hög är serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna på restauranger i Skåne?
Vilka individuella och situationella faktorer är av betydelse för serveringen av alkohol till unga vuxna i Skåne?
Fortsättningsvis kommer restaurang att användas som begrepp för att beteckna serveringsetablissemang oavsett om de är restauranger, pubar, barer, nattklubbar eller liknande.
Som uppdragsgivare till detta examensarbete står Länsstyrelsen Skåne. I deras verksamhet ingår enligt 9 kap. 1 § alkohollagen att bedriva tillsynsarbete av denna lag (alkohollagen 2010:125) och anslutande föreskrifter ” Länsstyrelsen har
tillsyn inom länet. Länsstyrelsen ska också biträda kommunerna med råd i deras verksamhet.”. Denna kartläggning utgör således ett led i Länsstyrelsens uppdrag
genom att kartlägga serveringsbenägenheten till unga vuxna i Skåne, för att därefter kunna vidta åtgärder för att säkerställa att alkoholserveringen sker enligt gällande föreskrifter.
BAKGRUND
I följande avsnitt beskrivs och redogörs för nödvändig bakgrundsinformation relaterad till undersökningens syfte. Inledningsvis följer en beskrivning av utvecklingen av alkoholkonsumtionen bland unga i Sverige, följt av en redogörelse av kunskapsläget gällande sambandet mellan alkohol och våld. Därefter beskrivs den svenska alkoholpolitiken, och avslutningsvis följer en redogörelse av Ansvarsfull alkoholservering och det rådande evidensläget för konceptet.
Alkoholbruk bland unga i Sverige
Andelen ungdomar i nionde klass som uppger att de konsumerat alkohol under de senaste tolv månaderna har minskat kraftigt jämfört med första mättillfället år 1971 (se figur 1).
Figur 1. Diagram över andelen alkoholkonsumenter de senaste tolv månaderna i
årskurs 9 och gymnasiets år 2. Uppdelat efter kön (CAN 2018).
Vid den senaste mätningen 2018 uppgav 39 procent av niondeklassarna att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, till skillnad mot 70-talet då ungefär 90 procent av niondeklassarna uppgav att de druckit alkohol det senaste året. Under de två efterföljande årtiondena var alkoholkonsumtionen på en lägre men relativt stabil nivå om cirka 80 procent. År 2004 initierades mätningar av alkoholkonsumtion bland elever i gymnasiets år 2. Vid det första mättillfället uppgav nästan 90 procent att de konsumerat alkohol, jämfört med 2018 då 72 procent uppgav att de konsumerat alkohol senaste tolv månaderna. I likhet med den minskande andelen som druckit alkohol senaste tolv månaderna har även
andelen intensivkonsumenter3 minskat kraftigt under 2000-talet. Även den
genomsnittliga mängden konsumerad alkohol har minskat under samma period bland såväl niondeklassare som bland de i gymnasiets andra år (CAN 2018). Den minskande alkoholkonsumtionen bland svenska ungdomar (15 - 16 år) under
tidsperioden 2000 - 2012 verkar vara generell oavsett konsumtionsgrupp4 men en
viss skillnad mellan de som konsumerar lite respektive mycket alkohol har
identifierats (Norström & Svensson 2014). Resultatet beskrivs stödja totalkonsumtionsmodellen (som beskrivs nedan) eftersom minskningen är gällande för samtliga konsumtionsgrupper (a. a.). Zeebari m.fl. (2017) har genomfört en liknande studie men med en justerad och mer sofistikerad analysteknik som visar att andelen alkoholkonsumenter och den totala
alkoholkonsumtionen sjunkit bland 15 till 18 åringar under perioden 2000 - 2014, men minskningen är inte gällande för alla grupper. Vad gäller gruppen med högst alkoholkonsumtion identifierades ingen noterbar minskning under tidsperioden (förändringen var heller inte signifikant), medan gruppen med lägst konsumtion
3 De som druckit stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden de senaste 12 månaderna. Med ”stora mängder” avses minst en flaska vin eller motsvarande mängd ren alkohol i andra drycker.
4 Konsumtionsgrupperna är baserade på ett index bestående av mängden alkohol per år och med vilken frekvens den konsumerats (se Norström & Svensson 2014).
0 20 40 60 80 100 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 2016 Pojkar åk. 9 Flickor åk. 9 Pojkar gy. 2 Flickor gy. 2
istället minskade sitt drickande ytterligare och i hög hastighet (Zeebari m.fl. 2017). Resultatet indikerar således att den minskande alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Sverige inte är generell utan skiljer sig åt mellan olika
konsumtionsgrupper.
Den vanligaste alkohol-förvärvskällan är systembolaget (via langning), och har varit så under de senaste åren. Näst vanligast är att alkoholen är insmugglad från utlandet. Andelen som uppger att alkoholen kommer från Systembolaget har sedan 2012 minskat, medan andelen som uppger att alkoholen kom från en person som säljer insmugglad alkohol har ökat sedan 2012 (CAN 2018). Under perioden (2012 – 2018) uppgav 12 - 13 procent av de elever i gymnasiets år 2 som druckit alkohol senaste 12 månaderna att alkoholen senaste gången de drack kom från en restaurang, varav fem till sju procentenheter är under 18 år. Motsvarande siffra bland eleverna i årskurs 9 är 2 – 3 procent (a. a.). Flickorna i gymnasiets årskurs 2 har under perioden legat någon procentenhet högre än pojkarna, men i årskurs 9 föreligger ingen märkbar könsskillnad vad gäller anskaffad alkohol från
restaurang (a. a.). Dessa siffror är högst relevanta för denna kartläggning, och indikerar att alkohol i viss mån serveras till minderåriga vid offentlig konsumtion. Den minskande alkoholtrenden bland ungdomar har troligen flera orsaker, som förändrade umgängesvanor (mer digital kontakt), ökat hälsomedvetande, förändrad alkoholkultur bland unga, att föräldrarna är mer restriktiva kring alkohol och/eller effekter av mångårigt arbete av alkoholpreventivt arbete riktat mot unga (CAN 2018). Resultatet som presenteras av Zebaari m.fl. (2017) om att minskningen inte är genomgående för alla konsumtionsgrupper bör dock beaktas särskilt eftersom den grupp som konsumerar alkohol i störst utsträckning är den grupp där konsumtionen inte minskat under tidsperioden. Denna grupp påverkas troligtvis dessutom mest negativt av sin konsumtion eftersom de konsumerar mest alkohol.
Alkohol och våld
Inom kriminologin är alkohol ett centralt tema för att förstå och förebygga brottslighet och utsatthet. Av Brottsförebyggande rådet (2015) framgår att misshandel är det våldsbrott (av de undersökta; misshandel, hot, personrån och sexualbrott) som samvarierar starkast med alkohol, genom att fler än 60 procent av misshandelsbrotten begås av en berusad gärningsperson, och i 35 procent av misshandelsfallen är både offer och gärningsperson berusade. Det föreligger en skillnad mellan könen då våldsbrott mellan män har en starkare koppling till berusning än när kvinnor är iblandade (a. a.). Analysen visar också, i likhet med tidigare forskning, att en stor andel av alla vålds- och i synnerhet misshandelsbrott begås på platser och under tider när alkoholförtäring sker, exempelvis pubar på kvällstid eller andra platser dit allmänheten har tillträde (a. a.).
Historiskt har det rått samvariation mellan alkoholkonsumtion i samhället och frekvensen av våldsbrott (mord/dråp och misshandel) (Se diagram 2). Von Hofer (2011) menar exempelvis att den markanta nivåsänkningen av lagförda
misshandelsbrott under 1850-talet sker samtidigt som hembränning förbjuds och beskattningen av alkohol skärptes. Nästa markanta nivåsänkning inträffar under 1910-talet vilket är samtidigt som när Brattsystemet inrättades, och under 1960-talet när mellanölet introducerades i Sverige så ökade såväl alkoholkonsumtionen som lagföringarna för misshandelsbrott (Von Hofer 2011).
Figur 2. Diagram över lagförda personer för misshandel per 100 000 invånare,
samt registrerad alkoholkonsumtion i form av liter per invånare för invånare minst 15 år gamla (Von Hofer 2011).
Av figur 2 framgår att lagföringarna för misshandelsbrott och den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Sverige följts åt sedan första halvan av 1800-talet fram till 2010. Detsamma gäller de grövsta våldsbrotten dråp och mord (a. a.), vilket indikerar att alkoholen haft betydelse för våldsbrottsligheten genom historien. Även i USA har liknande resultat erhållits. Parker & Cartmill (1998) visar genom en tidsserieanalys (likt den ovan) att det i stora delar av historien rått samvariation mellan alkoholkonsumtion och mord på makronivå. Effekten av alkohol för mord var dessutom gällande i grupper med olika konsumtionsvanor, men våldseffekten av alkohol är starkare vid berusningsdrickande. Av Lenke (1990) framgår att effekten av offentligt drickande ger 5 - 10 gånger så stark effekt på
våldsbrottsligheten som privat konsumtion, vilket bland annat innebär att det inte tycks vara totalkonsumtionen av alkohol i sig som är av största betydelse för våldsbrottsligheten, utan hur och var alkoholen konsumeras. Ett liknande resultat visar att nivån av misshandelsbrott är relaterat till den offentliga
alkoholkonsumtionen, medan mord och dråp istället korrelerar med den privata konsumtionen av alkohol (Norström 1989). Britt (m.fl. 2005) redovisar liknande resultat som visar att densiteten av tillgång på offentlig alkohol (restauranger, pubar etc.) på områdesnivå korrelerar i positiv riktning med nivån av våldsbrott, även då det kontrolleras för strukturella variabler. Detta innebär att ju större tillgång till alkohol i det offentliga rummet, desto större risk för våldsbrottslighet på områdesnivå till följd av alkoholkonsumtionen. Betydelsen av hur och när alkoholen konsumeras för våldsbrottsligheten framgår också av Rossow & Norström (2012) som undersökt sambandet mellan alkohol och våld i 18 norska städer genom att studera öppettiderna på krogar. Resultatet visar att varje timme utökad öppettid ökade våldet signifikant, med nästan 5 misshandelsbrott per 100 000 invånare vilket motsvarar en ökning med 16 procent. Även när det specifikt gäller ungdomar och unga vuxna har kontexten som
alkoholkonsumtionen sker i betydelse för effekten på våldsbrottslighet (Wells m.fl. 2005). Bland både unga kvinnor och män är korrelationen mellan alkoholkonsumtion och våld starkare vid offentlig konsumtion än vid privat alkoholkonsumtion, och om konsumtionen sker tillsammans med kamrater
jämfört med om konsumtion sker i ensamhet alternativt i sällskap av en dejt, familj eller andra vuxna (Wells m.fl. 2005). Platsen för konsumtionen och med vilka det sker tycks således vara två faktorer med betydelse för alkoholrelaterat våld.
Ungdomar tycks vara mer utsatta för misshandelsvåld än befolkningen som helhet. Unga män i Sverige (16 - 24 år) uppger att de blivit utsatta för misshandel i ungefär tre gånger så hög utsträckning som något äldre personer (25 - 44 år) (9 respektive 3 %) (Estrada 2008). Ungdomar är således en extra utsatt grupp och vad gäller det samband mellan alkohol och våld som redogjorts för ovan tycks det även vara gällande för ungdomar. Svensson & Landberg (2013) påvisar detta genom en tidsserieanalys som visar att det föreligger ett positivt samband mellan berusningsdrickande och våld bland ungdomar, men styrkan i sambandet har minskat under senare delen av 00-talet. Att styrkan i korrelationen minskat under den senare delen av studieperioden kan bero på att andra faktorer förutom alkohol är av betydelse (a. a.). Korrelationen mellan alkohol och våld bland ungdomar tycks dessutom vara starkare i länder med en kultur av berusningsdrickande (vilket Sverige är) än i länder med lägre nivåer av berusningsdrickande (Bye & Rossow 2010; Lenke 1990). Korrelationen mellan alkohol (berusningsdrickande) och våldsanvändning tycks dessutom vara starkare för pojkar, yngre tonåringar och bland ungdomar med en högre frekvens av berusningsdrickande (Rossow
m.fl. 1999). När det sedermera kontrolleras för ”confounders5” som kriminalitet,
drogbruk, föräldrars och kompisars dryckesvanor och föräldrakontroll sjunker effekten av berusningsdrickande för våldsanvändning avsevärt, men en liten direkt effekt kvarstår (a. a.). Detta indikerar att stor del av samvariationen mellan
berusning och våld kan förklaras av andra typer av problembeteenden. Rossow m.fl. (1999) menar dock att den direkta effekt som kvarstår efter det kontrollerats för confounders kan innebära att alkoholberusning har viss kausal effekt på våldsanvändning, alternativt att ytterligare relevanta confounders utelämnats. Alkohol har precis som andra beroendeframkallande medel en påverkan på
dopaminsystemet i hjärnans belöningssystem (Söderpalm 2015). Alkoholen har en bifasisk effekt på aktivitetsnivån, genom att alkohol är avhämmande och ger en stimulerande effekt i mindre doser, men en lugnande och sövande effekt i högre doser (a. a.). Alkoholen ger flera farmalogiska effekter så som stimulering vilket kan yttra sig genom ökad social interaktion, ökad motorisk aktivitet och förhöjd grundstämning (eufori). Alkoholens avhämmande effekt kan också leda till hämningslöshet och verbal och fysisk aggressivitet (a. a.). Den effekt av alkohol som har relevans för denna kartläggning, den aggressionsframkallande effekten,
kan med stor sannolikhet koppas till hjärnans GABAA6-receptorer genom att
indirekt påverka frisättningen av signalsubstansen GABA (Söderpalm 2015). Rus-effekterna av alkohol tycks dock inte enbart kunna förklaras av de kemiska processerna av alkoholen utan av en kombination av drogens biomedicinska egenskaper och individens personlighet, aktuella mående och sinnesstämning (Johnson m.fl. 2015). Söderpalm (2015) framhåller också att det endast tycks vara vissa individer som är känsliga för de aggressionsframkallande effekterna av alkohol (dåligt ölsinne), medan majoriteten aldrig upplever denna
aggressivitetsutlösande effekt oavsett dos.
5 Variabler vilka samvarierar med både beroende och oberoende faktorer.
6 GABAA är en typ av GABA, som är en signalsubstans som är verksam i centrala nervsystemet och som utövar en hämmande effekt.
Det är troligt att flera faktorer, både individuella egenskaper som exempelvis risktagande beteende och impulsivitet, och sociala omständigheter som
arbetslöshet, uppväxtförhållande och omgivande könsroller, korrelerar med och påverkar både alkoholkonsumtion och våldsbenägenhet (Berglund 2016). Enligt Zimmerman & Benson (2007) är det troligt att sambandet mellan
alkoholkonsumtion och våldsutövande egentligen beror på andra variabler som påverkar såväl alkoholkonsumtionen som våldsutövandet. Sambandet mellan alkohol och våldsbrott är väl studerat och att ett samband existerar är klarlagt. Sambandet tycks vara statistiskt och inte kausalt, vilket innebär att sannolikheten för våld är högre vid alkoholkonsumtion, men alkohol i sig leder inte till våld, utan verkar snarare som en utlösande faktor för personer med latent
våldsbenägenhet. Av Haggård-Grann m.fl. (2006) framgår nämligen att alkohol utgör en situationell ”trigger” för våld, då en markant riskökning för
våldsanvändning identifierats bland personer dömda för våldsbrott inom 24 timmar efter alkoholkonsumtion. Riskökningen till följd av enbart
alkoholkonsumtion är högre än riskökningen till följd av höga doser av bensodiazepiner, amfetamin, cannabis, antidepressiva och att missa att ta neuroplatiska läkemedel om sådana är beordrade av läkare (a. a.). Sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholförsäljning och våldsbrott är således komplext och är antagligen beroende av kontext, individuella egenskaper och livssituation.
Alkoholpolitik och alkohollagen
Den svenska alkoholpolitiken anses ha uppkommit under år 1855 i samband med att brännvinslagstiftningen reformerades i mer restriktiv riktning och skatten för brännvin höjdes (Johnson m.fl. 2017). Vidare förbjöds privat
brännvinstillverkning (husbehovsbränning) och mot slutet av decenniet skärptes också lagstiftningarna gällande öl- och vinförsäljning (a. a.). Under den inledande delen av 1900-talet infördes ett ransoneringssystem, Brattsystemet, som år 1919 var nationellt gällande. Systemet grundades på måttlighet i alkoholkonsumtionen och utgjorde ett alternativ till totalförbud av alkohol som parallellt rådde i andra delar av (väst)världen (exempelvis USA, Finland och Norge) under samma period (a. a.). Även i Sverige genomfördes en folkomröstning om ett totalförbud mot rusdrycker år 1922, men med en knapp majoritet (51 – 49 %) vann ”nej-sidan” och rusdrycker var fortsatt tillåtet (Regeringskansliet 2019). Brattsystemet innebar att möjligheten att köpa starksprit reglerades, med den maximala tilldelningen 4 liter starksprit/månad, vilket innebar att det tillämpades individuell
försäljningskontroll gentemot enskilda konsumenter. Ransoneringssystemet innebar också att privata vinstintressen vid alkoholförsäljning avskaffades, genom ”regionala systembolag” och strikta utskänkningsregler (Johnson m.fl. 2017). I samband med att Brattsystemet avskaffades, till följd av en samhällsdebatt där ena sidan ansåg att systemet utgjorde förmynderi som systematiskt drabbade
arbetarklass och marginaliserade personer, slogs 41 ”regionala systembolag” samman till det nuvarande statliga monopolbolaget, Systembolaget AB (a. a.). Av prop. 2009/10:125 om en ny alkohollag framgår att den nuvarande svenska alkoholpolitiken syftar till att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, med hjälp av åtgärder som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad totalkonsumtion i samhället. Den svenska (och nordiska) alkoholpolitiken bygger till stor del på
totalkonsumtionsmodellen, vars huvudtes är att den generella tillgången till
Den mest effektiva metoden för att begränsa alkoholens negativa konsekvenser, även i marginaliserade och utsatta grupper, anses därför vara att minska
tillgängligheten för hela samhället (Johnson m.fl. 2017). Den svenska
alkoholpolitiken är restriktiv i förhållande till många andra länders, i form av höga alkoholskatter och tillgångsbegränsande åtgärder, som statligt monopol på
detaljhandeln, restriktioner för antal butiker och serveringar samt åldersgränser för inköp (a. a.). Den aktuella svenska alkoholpolitiken bygger på uppfattningen av alkohol som accepterad och väl etablerad i det moderna samhället, men något som samtidigt leder till ett väldigt stort lidande för många människor (Prop.
2009/10:125). Utifrån vetskapen om alkoholens negativa konsekvenser syftar alkoholpolitiken till att begränsa skadorna i så stor utsträckning som möjligt för grupper som anses var utsatta (unga och personer med problematisk konsumtion) genom politiska åtgärder (Johnson m.fl. 2017). De mest centrala alkoholpolitiska åtgärderna för att nå den svenska alkoholpolitikens mål är det svenska
detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten vilka regleras i 5 kap alkohollagen (2010:1622) samt lagen om alkoholskatt (1994:1564).
Det empiriska stödet för totalkonsumtionsmodellen har varit gällande under en lång tid. Ekonomiska regleringar av alkohol, exempelvis alkoholskatt påverkar alkoholkonsumtionen i ett samhälle, och åldersgränser för alkoholköp har en begränsande effekt på alkoholkonsumtionen bland unga (Bruun 1975), vilket är vad den svenska alkoholpolitiken syftar till. En senare utvärdering av
alkoholkonsumtion, alkoholpolitiska åtgärder och alkoholrelaterade skador ger fortsatt stöd åt att striktare reglering av den fysiska tillgängligheten (eng. availibility), överkomligheten (eng. affordability) och åtkomligheten (eng. accessibility) av alkohol minskar alkoholkonsumtionen och även de relaterade skadorna och problemen (Babor m.fl. 2010). Detta ger stöd åt den svenska
alkoholpolitiken i form av att ha ett statligt monopol på försäljningen, reglering av var och vem som har rätt att servera alkohol, åldersgränser för att bruka och köpa alkoholdrycker och taxering av alkohol.
På överstatlig nivå råder en ambition av att minska de alkoholrelaterade skadeverkningarna genom att uppmärksamma riskerna till följd av alkohol, särskilt för extra utsatta grupper (ungdomar, gravida, personer med risk/missbruk) Detta framgår bland annat av världshälsoorganisationen (WHO) som år 2010 publicerade en global strategi för att minska de skadliga effekterna av alkohol. I strategin beskrivs åtgärder för att begränsa tillgången på alkohol (exempelvis detaljhandelsmonopol) som effektiva eftersom ju större tillgång, desto större
alkoholkonsumtion. Även restriktioner mot att sälja och servera alkohol till
berusade personer anses vara bra, eftersom berusningsdrickande medför särskilda risker, exempelvis i form av olyckor eller utövande av våld. Strategin belyser också vikten av att förbjuda illegalt producerad alkohol eftersom det kan medföra särskilda hälsorisker då innehållet inte kontrollerats eller kvalitetssäkrats (WHO 2010). Inom EU rekommenderas liknande åtgärder, och att särskilt prioritera och förebygga alkoholkonsumtion för utsatta grupper, i synnerhet ungdomar, barn och gravida (CNAPA 2014).
I samband med det svenska inträdet i europeiska unionen (EU) 1995 utgjorde alkoholpolitiken och dess utveckling en central del av förhandlingarna. För Sverige var den restriktiva alkoholpolitiken något att värna om men den stred till viss del mot grundtankarna om fri rörlighet för varor och tjänster inom europeiska unionen (Johnson m.fl. 2017). Sverige lyckades behålla detaljhandelsmonopolet
men anpassningar till Europeiska Unionens regelverk gjordes i form av förändrad tillgänglighet och service (Johnson m.fl. 2017). Medlemskapet har också lett till att fler vinimportörer etablerats i Sverige och bryggerinäringen har ökat. Inträdet i EU befarades från svenskt håll leda till skattesänkningar på alkohol, men
medlemskapet har inte påverkat alkoholskatten nämnvärt eftersom det anses vara en nationell angelägenhet (a. a.). Johnson m.fl. (2017) menar att
EU-medlemskapet tvingat fram flera förändringar (de ovan beskrivna) i den svenska alkoholpolitiken som lett till ökad alkoholkonsumtion i Sverige. Enligt Cisneros Örnberg (2009) har EU-medlemskapet förutom att möjligheten att bedriva ”svensk” alkoholpolitik påverkats negativt, också inneburit att EU påverkats av den svenska och nordiska alkoholpolitiken i motsatt riktning. Betydelsen av EU-medlemskapet är inte avgörande för den typ av alkoholkonsumtion som är av intresse för denna studie men utgör en central del i beskrivningen av den svenska alkoholpolitiken.
Den del av alkohollagen (2010:1622) med relevans för denna kartläggning är det som framgår av 3 kap. 8 § 3 st. ”Den som lämnar ut alkoholdrycker ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 7 §”, dvs. 18 år. Av prop. 1994/95:89 s 90 som förtydligar lagtexten framgår att
”Om det föreligger tveksamhet beträffande en kunds ålder skall legitimation begäras. Om legitimation inte lämnas skall försäljning vägras. Det är angeläget att bestämmelsen tillämpas fullt ut även vid detaljhandel med och servering av öl.”
Detta innebär att oavsett om entrépersonal tillämpar ålderskontroll vid inträdet till restaurangen är serveringspersonal skyldig att förvissa sig om köparens ålder, vilket effektivast görs genom en legitimationskontroll. Då det föreligger tvivel kring köparens ålder ska försäljningen vägras. Den som bryter mot bestämmelsen, och serverar alkohol till personer med ej uppnådd ålder, ska dömas för olovlig
dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex månader enligt 11 kap. 9 §
alkohollagen.
Förutom det personliga straffansvaret riskerar även föreståndaren att mista licensen att servera alkohol, om föreskrifter i alkohollagen bryts. Länsstyrelserna och rättsväsendet har nämligen möjlighet att ge sanktioner, erinran, varning eller återkallelse av serveringstillståndet om restaurangen inte följer gällande
föreskrifter. Mellan åren 2011 och 2012 ökade antalet sådana repressalier kraftigt i både riket och i Skåne (med drygt 64 % respektive 63 %). Därefter, från 2012 till 2017, har utvecklingen varit relativ stabil med i snitt 437 repressalier i riket och 105 stycken i Skåne (Folkhälsomyndigheten 2019b).
Ansvarsfull alkoholservering
Ansvarsfull alkoholservering (AAS) är en arbetsmetod som består av flera olika
delar med syfte att minska våld och skador relaterade till alkoholkonsumtion på restauranger med alkoholtillstånd samt åstadkomma en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga och märkbart berusade personer
Figur 3: Visualisering av metoden Ansvarsfull alkoholservering
(Folkhälsomyndigheten 2019a).
Som beskrivits ovan under kapitlet om Alkoholpolitik och alkohollagen så har den svenska alkoholpolitiken genom historien varit restriktiv med syfte att minska alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna, genom exempelvis åldersgräns för att köpa och serveras alkohol, alkoholskatter, statligt monopol på detaljhandeln och att det krävs licens för att få servera alkohol. I samband med den ökade internationaliseringen, i synnerhet genom det svenska
EU-medlemskapet, så har möjligheterna till att bedriva denna typ av politik försvårats (Trolldal m.fl. 2012). De förändrade möjligheterna att bedriva ”traditionell svensk alkoholpolitik” på nationell nivå har inneburit att satsningar istället gjorts på lokal nivå för att förebygga alkoholkonsumtion och dess relaterade problem (a. a.). Ansvarsfull alkoholservering är ett exempel på detta varpå det i Regeringens skrivelse en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopings-, och
tobakspolitiken (Prop. 2010/11:47) beskrivs hur arbetet med AAS bör fortsätta
spridas och implementeras till kommunerna av landets länsstyrelser med hjälp av Folkhälsoinstitutet.
Ansvarsfull alkoholservering har utvecklats av Stockholm Förebygger Alkohol- och Narkotikaproblem (STAD) och bygger på liknande metoder som använts framgångsrikt i USA och Australien (Trolldal m.fl. 2012). De tre
huvudkomponenterna i AAS är utbildning, samverkan och tillsyn, medan
kartläggning, uppföljning, informationsspridning och arbete med alkoholpolicys på restauranger betecknas som metodens övriga delar (Trolldal m.fl. 2012).
Metoden består av flera olika komponenter och är en så kallad systemmodell, med ambitionen att påverka alkoholserveringen genom åtgärder på olika plan. Holder (2001) framhåller att alkoholkonsumtionen bör betraktas utifrån uppfattningen att samhällets organisering påverkar alkohol- och drogkonsumtion, och till och med bidrar till alkohol- och drogproblem. Det är enligt Holder (2001) således centralt att genomföra åtgärder som involverar olika aktörer och innehåller flera olika delar, eftersom att exempelvis enbart rikta insatser mot redan etablerade
riskgrupper inte utgör en effektiv långsiktig preventiv strategi, eftersom nya fall kommer att produceras om inte systemet förändras. Ambitionen med AAS
överensstämmer med Holders uppfattning om effektiva åtgärder för att förebygga alkoholbruk eftersom AAS innehåller flera olika delar och aktörer.
Utbildningen i Ansvarsfull alkoholservering pågår i två dagar och riktar sig
primärt till serveringspersonal, men även till övrig restaurangpersonal och ordningsvakter. Utbildningen syftar till att uppmärksamma och informera deltagarna om sambandet mellan berusning och våld och betydelsen av att uppträda professionellt i enlighet med alkohollagen. I utbildningen behandlas alkoholens medicinska effekter, alkoholrelaterat våld, alkohollagen,
narkotikaproblem på krogen, konflikthantering, det genomförs gruppdiskussioner och utbildningen avslutas sedermera med ett skriftligt prov (FHI 2006;
Folkhälsomyndigheten 2014a). Ytterligare en huvuddel av arbetet med Ansvarsfull alkoholservering är en samverkansgrupp mellan berörda aktörer (kommun, polis och restauranger). Initialt i arbetet med AAS bör en referensgrupp bestående av nyckelpersoner från de respektive organisationerna bildas. Denna grupp är sedermera tänkt att driva samarbetet genom att kontinuerligt planera, utveckla och utvärdera samverkansverksamheten. Syftet med referensgruppen är att bygga ett ”väl fungerande team” med ett gemensamt mål att arbeta mot (FHI 2006:16). Den tredje huvuddelen, tillsynsarbete. ska utföras av såväl kommun som polis, dels tillsammans dels var för sig. Myndigheterna ska tillsammans komma överens om vad som är centralt vid tillsynstillfällena, hur de ska genomföras och hur de ska dokumenteras. Tillsynen bör enligt FHI (2006:27) genomföras när alkoholserveringen ”är i full gång” och det är viktigt att alltid återkoppla resultatet av tillsynen till krögaren och serveringspersonalen. Inom ramen för kartläggning, som utgör en av metodens övriga delar (se ovan), används ungdomsstudier (likt denna) och berusningsstudier för att kartlägga benägenheten att servera alkohol till ungdomar respektive märkbart berusade personer (Trolldal m.fl. 2012). Metoden betonar också att kontinuerligt informera allmänhet och beslutsfattare om hur arbetet utvecklas och vilka resultat som erhållits. En effektiv väg för att sprida informationen är att nyttja lokalmedia eller ge ut nyhetsbrev (FHI 2006). Avslutningsvis ingår i metoden också att respektive krögare tillsammans med personalen utvecklar skriftliga regler för hur de själva ska förhålla sig till alkohol, och regler för servering av alkohol. Alkoholpolicyn tydliggör arbetet med Ansvarsfull alkoholservering, vilket gör att samtliga arbetar enligt samma förhållningssätt (a. a.).
Ansvarsfull alkoholservering i Skåne
Vad gäller kalenderåret2017 så uppgav 97 procent av kommunerna i Skåne att de
arbetade utifrån Ansvarsfull alkoholservering, och resterande 3 procent att de inte arbetade utifrån någon särskild metod (Folkhälsomyndigheten 2018).
Motsvarande siffror för riket som helhet är 76 procent och 19 procent, resterande fem procent av rikets kommuner uppger att de arbetar utifrån en liknande modell som AAS, men under ett annat namn (a. a.) I förhållande till föregående år (2016) har en ökning skett. Då uppgav 76 procent av kommunerna i Skåne att de arbetade utifrån AAS, 9 procent att de arbetade utifrån en likartad modell och 15 procent att det inte arbetat utifrån någon särskild metod (Folkhälsomyndigheten 2017). Ytterligare ett år tillbaka, 2015, uppgav nästan 74 procent av kommunerna att de arbetade med AAS (Folkhälsomyndigheten 2016). Andelen kommuner i Skåne som uppger att de arbetar utifrån metoden har således ökat under de senaste åren, och metoden verkar vara mer förekommenade i Skåne än i riket som helhet.
Figur 4: Vilka av huvuddelarna i Ansvarsfull alkoholservering som kommunerna i
Skåne arbetade med under 2017 i procent (n=32).
Alt. 1=Utbildning av serveringspersonal
Alt. 2=Samverkansgrupp med kommun, polis och restaurangbransch
Alt. 3=Strukturerad tillsyn (T.ex. uppföljning av förhållande kring tillståndshavaren, genomgång av polisrapporter, tillsynsprotokoll, återkoppling på plats) (Folkhälsomyndigheten 2018).
I figur 4 presenteras i vilken utsträckning kommunerna i Skåne arbetade med de olika delarna av Ansvarsfull alkoholservering under 2017. Av diagrammet framgår att den del av AAS som tillämpades i högst utsträckning under 2017 var
utbildning av serveringspersonal (97 %) medan drygten femtedel (22 %) arbetade
med en samverkansgrupp och en bit över hälften av kommunerna (59 %) arbetade med strukturerad tillsyn (Folkhälsomyndigheten 2018). Fördelningen mellan de olika huvuddelarna av metoden ser likartad ut även i riket som helhet. Bland de kommuner som uppger att de arbetar med AAS är utbildning klart vanligast (92 %, följt av strukturerad tillsyn (57 %) och samverkansgrupp (26 %) (a. a.) Av de skånska kommunerna är det enbart sex stycken som uppger att de arbetar med samtliga huvuddelar av metoden, men samtidigt anger ingen skånsk kommun att de önskar ytterligare kunskap om metoden Ansvarsfull alkoholservering kopplat till alkohollagstiftningen från Länsstyrelsen (a. a.), vilket indikerar att kommunerna upplever att de fått tillfredställande information om metoden, och hur den fungerar.
Samtliga av de städer som ingår i urvalet för denna studie uppger att de vid senaste kartläggningen arbetade med metoden Ansvarsfull alkoholservering (Folkhälsomyndigheten 2018). Graden av implementering skiljer sig dock åt mellan städerna i studiens urval. Malmö och Lund uppger att de tillämpat samtliga (3) huvuddelar av AAS, medan Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad uppger att de bara tillämpat utbildningsdelen. Landskrona, Eslöv och Ängelholm uppger att de arbetat med två av tre huvuddelar; utbildning och strukturerad tillsyn (a. a.).
Serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna
Att unga kan serveras alkohol på restauranger trots att det är ett lagbrott är inte enbart ett svenskt problem, utan förekommer i flera länder. Nedan redogörs för studier av serveringsbenägenheten av alkohol till unga utan att kräva legitimation från flera olika länder. Övervägande del av studierna som redogörs för nedan är dock genomförda i Sverige eftersom de är mest relevanta i relation till denna
97 22 59 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
studie, både vad gäller studiernas metodologiska tillvägagångsätt och betydelsen av AAS.
I delstaterna Minnesota och Wisconsin genomfördes år 1992 1774 stycken köpförsök av öl i totalt 24 olika städer, av 21-åriga kvinnor med ett yngre
utseende utan att uppvisa legitimation (Forster m.fl. 1995). Av resultatet framgår att kvinnorna lyckades köpa öl i ungefär hälften av köpförsöken, och nästan 75 procent av restaurangerna sålde öl vid åtminstone ett av de två köpförsöken som gjordes på varje urvalsenhet. Resultaten indikerar att individuella faktorer hos köparen tycks vara av betydelse för att lyckas köpa alkohol eftersom förekomsten av ”lyckade” köpförsök varierade mellan 33 till 66 procent mellan olika individer. Den uppskattade åldern på personen som genomförde köpförsöket var dock inte relaterad till i vilken utsträckning köpförsöken lyckades (a. a.). Resultatet visar också att om försäljaren var yngre (uppskattad ålder mellan 21 och 30) så såldes alkohol i högre utsträckning än av äldre kollegor, och serveringsbenägenheten på restauranger/barer var högre än på klubbar och i affärer (a. a.). Även Wolfson m.fl. (1996) fann i en liknande kartläggning att yngre försäljare var mer benägna att servera alkohol, och att kvinnliga försäljare sålde alkohol i högre utsträckning än manliga försäljare (Wolfson m.fl. 1996).
En liknande studie har genomförts av Britt m.fl. (2006) med skillnaden att både kvinnor och män genomförde köpsöken, och att studien har ett större fokus på restaurangens karaktäristika. Totalt ”lyckades” 26 procent av de 1750
köpförsöken som genomfördes, och på de restauranger där det genomfördes flera köpförsök så sålde 74 procent av restaurangerna alkohol vid åtminstone ett av köpförsöken. När på dagen som köpförsöket genomfördes visade sig också vara av betydelse då köpförsöken som genomfördes innan 18:00 lyckades i (något) högre utsträckning än de som genomfördes därefter. Om det var minst en person i kö ökade också sannolikheten för alkoholservering och på de restauranger där det fanns en skylt som fastslog ingen försäljning till underåriga serverades alkohol i lägre utsträckning än på de ställen en sådan skylt inte fanns (a. a.). Tillskillnad från studierna av Forster m.fl. (1995) och Wolfson m.fl. (1996) identifierades ingen köns- eller ålderseffekt för alkoholserveringen.
Det har sedan tidigare genomförts liknande undersökningar som denna i andra delar av landet. I Stockholm har kartläggningar kontinuerligt genomförts sedan 1996, varpå den senaste publicerades 2013 (Trolldal & Schultz Fredholm 2013). Datainsamlingen genomfördes genom att ett antal ungdomar, minst 18 år men med ett yngre utseende, anlitades för att besöka utvalda restauranger för att beställa starköl. I samband med varje försök dokumenterade ungdomarna utfallet av försöken i ett protokoll, som utgör datamaterialet för studien. Resultatet av studien visar att ungdomarna blev serverade alkohol i 9 procent av köpförsöken. Motsvarande siffra 1996 var 45 procent, respektive 24 procent år 2007.
Skillnaderna mellan undersökningarna är statistiskt signifikanta, och förklaras av en ökad medvetenhet bland restaurangpersonal i Stockholm vad gäller att
kontrollera unga köpares åldrar. Förändringen i restaurangpersonalens medvetenhet antas vara ett resultat av förebyggande arbete utifrån modellen Ansvarsfull alkoholservering (Trolldal & Schultz Fredholm 2013).
Ytterligare ett intressant resultat är betydelsen av entrépersonal, varpå Trolldal & Schultz Fredholm (2013:18) framhåller att:
Det är dock intressant att notera att ungdomarna kom in på de restauranger som hade en dörrvakt vid endast fem tillfällen. Vid dessa tillfällen blev dock ungdomarna serverade starköl i signifikant större utsträckning.
Förekomsten av såväl dörrvakt som åldersgräns påverkade ungdomarnas möjlighet till att serveras alkohol negativt eftersom de nekades tillträde till restaurangen redan av entrépersonalen (Trolldal & Schultz Fredholm 2013). Citatet ovan belyser dock att om ungdomarna släpptes in av entrépersonalen så serverades alkohol i högre utsträckning än i de fall det inte fanns någon
entrépersonal.
I Örebro län genomfördes år 2015 en uppföljning av två tidigare identiska kartläggningar (Länsstyrelsen Örebro län 2015). I likhet med undersökningarna i Stockholm samlades datamaterialet in genom att två 18-åringar (anlitade av Länsstyrelsen) besökte utvalda restauranger med syfte att köpa alkohol
(starköl/starkcider) utan att uppvisa legitimation, och dokumenterade utfallen. Resultatet från den första kartläggningen skiljer sig markant från de senare då serveringsbenägenheten av alkohol till unga år 2006 var 29 procent, tillskillnad mot 1,47 procent år 2009 och 2015. Den positiva utvecklingen tillskrivs dels arbetet med Ansvarsfull alkoholservering i länet som samtliga kommuner arbetade utifrån under den andra kartläggningen (år 2009). Vid den senaste kartläggningen arbetade färre kommuner utifrån Ansvarsfull alkoholservering (58 %) men det faktum att samtliga tidigare arbetat utifrån metoden anses ha påverkat deras fortsatta arbete med alkoholtillsyn och utbildning. Även det
samverkansarbete mellan tillståndshavare och polis som genomförts antas ha bidragit till en effektiv tillsyn av regleringen av alkohol på restaurangerna (a. a.) Länsstyrelsen Hallands län (2009) har också genomfört kartläggningar av
benägenheten att servera alkohol till unga personer enligt samma metodik som redogjorts för tidigare. Undersökningen har genomförts på 40 restauranger i Halmstads, Laholms och Hyltes kommun (södra Halland). Resultatet visar en serveringsbenägenhet på cirka 37 procent och en högre benägenhet att servera alkohol till unga vuxna av manligt kön, 49- respektive 26 procent. Det har också genomförts liknande studier i norra Halland (Falkenbergs, Varbergs och
Kungsbackas kommun) där resultatet från kartläggningen 2005 fann en serveringsbenägenhet på 50 procent. I samma område genomfördes en uppföljning år 2008, då arbetet med AAS implementerats. Resultatet av den senare kartläggningen fann en serveringsbenägenhet på 22 procent (a. a.). Även i Göteborg har liknande undersökningar genomförts. Kartläggningen 2004 utgör en form av baslinjemätning av serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Göteborg i kombination med en effektutvärdering av en tvådagarsutbildning i Ansvarsfull alkoholservering ledd av Restauranger Utveckling Samarbete (RUS) (Bergman & Reis 2004). Resultatet visade att 32 procent av de totalt 50 besökta restaurangerna serverade alkohol till ungdomarna. Bland de restauranger som hade RUS-utbildad personal var serveringsbenägenheten något lägre, 21 procent, skillnaden är dock inte statistiskt signifikant. Ett par år senare, hösten 2007, genomfördes en ny kartläggning som fann en serveringsbenägenhet på 97 procent (Andersson & Claësson 2008). Resultatet som presenteras utgörs dock enbart av de restauranger där ungdomarna blivit insläppta. Ungdomarna nekades inträde till 15 restauranger och därav 30 köpförsök (eftersom två köpförsök skulle
genomföras på varje restaurang) (Andersson & Claësson 2008). Den totala
serveringsbenägenheten om entrépersonal och serveringspersonal kombineras blir därför 66 procent.
En kartläggning med samma metodologiska upplägg har också genomförts i Trondheim, Norge. Kartläggningen bygger på före- och eftermätningar då det motsvarande konceptet till AAS implementerats. Resultatet visade en
serveringsbenägenhet på 38 procent innan interventionen (2004) och 49 procent då arbetet med ansvarlig vertskap implementerats (2006), ökningen är dock inte statistiskt signifikant. Det negativa resultatet tillskrivs inte konceptet i sig, det vill säga att ansvarlig vertskap skulle leda till ökad serveringsbenägenhet, utan Buvik & Baklien (2006) menar, efter en kompletterande processutvärdering, att
konceptet var dåligt implementerat i kommunen, både politiskt och praktiskt. Detta uttryckte sig exempelvis genom att betydligt färre än förväntat deltog i den tillhörande utbildningen (a. a.). Det är således problematiskt att dra några
slutsatser av effektutvärderingen, eftersom arbetsmetoden inte har tillämpats som den borde ha gjort. Vad utvärderingen dock belyser är att servering av alkohol till unga ökade under uppföljningsperioden.
Utvärderingar av Ansvarsfull alkoholservering
De insatser som implementeras med syfte att minska skadeverkningarna av alkohol bör ha ett evidensbaserat stöd och vara kostnadseffektiva, så att det som görs med så stor säkerhet som möjligt är effektivt (Holder 2001). Ansvarsfull alkoholservering har genomgått en antal utvärderingar av olika karaktär med blandade resultat.
I samband med att arbetet med Ansvarsfull alkoholservering bedrevs i projektform under en femårsperiod (1996 - 2001) i Stockholms innerstad genomfördes en utvärdering av effekten av AAS på våldsbrott i krogmiljö. Experimentområdet utgjordes av ett restaurangtätt område i Stockholm innerstad (Norrmalm och västra delen av Östermalm) som jämfördes med ett likartat kontrollområde utifrån parametrar som handelsdensitet och
underhållningstillfällen (Södermalm) men där AAS inte tillämpades (Wallin m.fl. 2003). Resultatet visar att våldsbrotten minskade med 29 procent i interventions-området under den studerade femårsperioden då det kontrollerats för utvecklingen i kontrollområdet, och resultatet var statistiskt signifikant. Utifrån
effektutvärderingen av Wallin m.fl. (2003) har också kostnadseffektiviteten av AAS beräknats. Månsdotter m.fl. (2007:1) menar att ”investeringar i Ansvarsfull alkoholservering leder till betydande ekonomiska besparingar och välfärdsvinster för samhället” eftersom kostnadseffektivitets-beräkningen visar en
kostnadsbesparing på 1:39 och hälsovinster i 3 till 4 liv med normal hälsa (Månsdotter m.fl. 2007).
Efter att metoden spridits till en stor del av landets kommuner genomfördes en ny utvärdering av AAS effekt på våldsbrott i krogmiljö. Trolldal m.fl. (2013) visar att varje komponent av metoden, i genomsnitt bidrar till en minskning i
våldsbrottslighet i krogmiljö med 3,1 procent, vilket innebär att när samtliga huvuddelar av metoden används är effekten drygt 9 procent. Effekten var generellt större i mindre kommuner. Bland de enskilda komponenterna är enbart effekten av samverkan statistiskt signifikant. Vad som också framgår av utvärderingen är att utbildningskomponenten av AAS var den mest förekommande i kommunerna (98,7 %) medan samverkan och tillsyn efterlevdes i lägre utsträckning (29,5 %
respektive 39,2 %). Trolldal m.fl. (2013) framhåller dock att de relativt svaga effekterna (jämfört med exempelvis utvärderingen av Wallin m.fl. (2003)) kan ha metodologiska förklaringar som hur centrala begrepp operationaliserats,
varierande anmälningsbenägenhet för våldsbrott i olika kommuner samt att AAS efterlevts i olika utsträckning i de olika kommunerna vilket påverkat den
genomsnittliga effekten av metoden.
Ansvarsfull alkoholservering har också utvärderats i Luleå kommun genom kvalitativ metod. Under den period som AAS-verksamheten bedrivits har antalet misshandelsfall påtagligt minskat i Luleå kommun, varpå arbetet med AAS antas vara en bidragande faktor (Berglund 2016). Samtliga intervjupersoner menar att Ansvarsfull alkoholservering är väl uttänkt och avvägt och har förändrat en stor del av verksamheten gällande alkoholservering till det bättre (a. a.). Samtliga av AAS huvuddelar beskrivs i utvärderingen som betydelsefulla för att arbetet ska leda till önskvärt resultat. Det är dock framförallt en god samverkan som lyfts fram som en nyckelfaktor till det goda resultatet av AAS i Luleå (Berglund 2016). Det utvecklade samverkansarbetet mellan de berörda aktörerna beskrivs ha lett till en samsyn på alkoholrelaterade problem och motiverat samtliga aktörer att agera inom sina ansvarsområden (Berglund 2017).
Det har även utförts en effektutvärdering av den norska versionens (ansvarlig vertskap) betydelse för våldsbrott. Resultatet av utvärderingen visar att interventionen inte haft någon effekt i förhållande till kontrollområdena.
Skardhamar m.fl. (2016) menar dock att då nivåerna av våldsbrott fluktuerat utan något tydligt mönster i kontrollområdena under undersökningsperioden har det varit problematiskt att dra några säkra slutsatser. Nollresultatet kan bero på problematiken med kontrollområdena, eller misslyckad implementeringen av metoden (a. a.).
Fell m.fl. (2017) utvärderade effekten av Ansvarsfull alkoholservering (eng. responsible beverage service) genom att mäta förekomsten av alkoholförgiftning, rattfylleri och andra alkoholrelaterade problem i interventionsområden jämfört med kontrollområden. Datainsamlingen skedde i Monroe County, New York och Cleveland, Ohio, genom att ”problem-barer” som exponerats för intervention matchades mot liknande barer, det vill säga kontroller som inte exponerats för interventionen. Effekten av interventionen gav vissa positiva resultat, exempelvis att andelen barer där det förekom alkoholförgiftning minskade från 44 till 27 procent i Monroe County, och den nekade alkoholserveringen till berusade ökade från 6 till 29 procent i Cleveland. Ungefär hälften av utvärderingens resultat var dock inte signifikanta, och bland de signifikanta resultaten var flera negativa, varpå det sammantagna resultatet av utvärderingen beskrivs som ”at best, the
results of these demonstration programs were mixed” (Fell m.fl. 2017:564).
Av de utvärderingar av Ansvarsfull alkoholservering som redogjorts för ovan verkar effekten vara större i Sverige än i de andra länderna. Det beror troligtvis dels på metodens utformning som verkar vara mer utvecklad i Sverige, dels hur väl metoden implementerats och hur många aktörer som involverats.
METOD
Denna studie har genomförts med en speciellt framtagen studiedesign där unga vuxna (med ett ungt utseende) försökt köpa alkohol utan att uppvisa legitimation på ett urval restauranger i Skåne. Undersökningsdesignen har sedan tidigare använts vid liknande kartläggningar genomförda av Länsstyrelser i Sverige och av Stockholm Förbygger Alkohol- och Drogproblem (STAD). Metoden har
förändrats något inför denna kartläggning för att säkerställa att just benägenheten att servera alkohol bland serveringspersonal är det som mäts.
Genomförande
Kartläggningen har genomförts genom deltagande observationer av tre unga vuxna (22, 23 och 23 år gamla) som rekryterades av Länsstyrelsen. För att
undersöka benägenheten att servera alkohol till unga vuxna, försökte ungdomarna att köpa alkoholhaltiga drycker (starköl, vin, starksprit). Två av ungdomarna var kvinnor och en var man. I samband med att de unga personerna anlitades
undertecknade de ett kontrakt som försäkrade att ingen alkohol skulle förtäras, utan att de istället så diskret som möjligt skulle göra sig av med alkoholen. Ungdomarna ombads heller inte sprida någon information om uppdraget då sådan information skulle kunna påverka serveringsbenägenheten om den nått krögarna. Om serveringspersonalen frågade efter legitimation/ID-kort uppgav ungdomarna att de inte hade något med sig, men uppgav sin korrekta ålder och att de ville köpa alkoholen trots att de inte hade någon legitimation. Om de nekades lämnade de lokalen. I de tidigare kartläggningarna (se ovan) agerade ungdomarna enligt samma principer om entrépersonal frågade efter legitimation, vilket innebar att de nekades tillträde till restaurangen i högre utsträckning än i denna kartläggning där ungdomarna (om det krävdes ID-kontroll vid entrén) uppvisade legitimation. Denna justering i förhållande till tidigare kartläggningar motiveras genom syftet, nämligen att undersöka benägenheten att servera alkohol till unga personer bland
serveringspersonal eftersom det är personalen som serverar alkoholen som har det
juridiska ansvaret.
I samband med besöken uppmanades ungdomarna att klä sig som om det vore en ordinär helgkväll, och de ombads att inte försöka se äldre ut än deras ålder genom att exempelvis använda (mycket) smink eller odla ansiktsbehåring. Vid varje besök fyllde ungdomarna i ett protokoll med information om omständigheterna vid beställningstillfället med information om tid för besöket, om de kom in på restaurangen, eventuell anledning till varför de inte kom in, om det fanns entrépersonal, om de blev serverade alkohol eller inte, kön och uppskattad ålder på serveringspersonalen, vart i lokalen som köpförsöket genomfördes, antalet gäster i lokalen och åldern på gästerna i lokalen (se bilaga 1). Det är dessa protokoll som utgör materialet för denna kartläggningen.
Urval
Urvalet av restauranger har gjorts med hjälp av Länsstyrelsens register över enheter med serveringstillstånd, och syftar till täcka olika aspekter av
alkoholserveringen i form av nattklubbar, restauranger, pubar och barer i både större och mindre städer i Skåne. I de större städerna, som har fler restauranger med alkoholtillstånd besöktes också fler restauranger än i de mindre städerna med syfte att öka tillförlitligheten för respektive stad. Urvalet är gjort internt av
syftet med urvalet är att det ska vara så representativt som möjligt och ge en bild av serveringsbenägenheten till unga i Skåne. Kartläggningen är genomförd i åtta skånska städer; Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Landskrona,
Hässleholm, Eslöv och Ängelholm., vilka samtliga arbetar med AAS, dock i varierande grad. Totalt besöktes 58 restauranger vilket resulterade i att 86
köpförsök genomfördes, fördelat mellan ungdomarna. På de olika restaurangerna beställdes alkoholen i olika ungdomskonstellationer, eller ensam av någon ungdom. Ungdomarna besökte de utvalda restaurangerna under fredags- och lördagskvällar under hösten 2018. De första restaurangerna besöktes 2018-11-09 och de sista 2018-12-15.
Material
Variablerna som används för resultatanalysen är de som förekommer på
protokollen. De variabler som förekommer är desamma i samtliga av de svenska kartläggningar som presenterats ovan. Anledningen till att just dessa variabler används är att de har ansetts ha betydelse för alkoholserveringen till unga (Rehnman m.fl. 1996). I likartade amerikanska studier har dessa variabler studerats och visat sig ha betydelse för alkoholserveringen till unga, varpå variablerna betraktas som intressanta även i en svensk kontext (se exempelvis Wagenaar m.fl. 1993; Preusser & Williams 1992; Forser m.fl. 1994).
Variabeln tid på dygnet för köptillfället har kodats till att endast ha två kategorier: innan 22:00 och efter 22:00. På ett av protokollen (som beskriver två köpförsök) saknas information om tid för köpförsöket varpå det är ett litet internt bortfall vad gäller information om tiden för köpförsök. Den uppskattade åldern på
serveringspersonalen har likaså delats in i två kategorier: till och med 30 år och över 30 år. Ålderskategorin är kodad så för att skapa en äldre och en yngre ålderskategori i likhet med resultaten av Wolfson m.fl. (1996) och Forster m.fl. (1995). Kodningen syftar också till att kategorierna ska bli mer överskådliga och mer jämnt fördelade, då variablerna ursprungligen hade flera kategorier men få frekvenser i respektive kategori. Variabeln entrépersonal har behandlats utifrån samma logik i samband med tabell 7.
I protokollen redovisas information om huruvida ungdomarna blev serverade alkohol eller inte på respektive restaurang, men någon direkt information om hur många av ungdomarna som beställde alkohol på respektive restaurang finns det ingen fråga om på protokollblanketten. För att beräkna detta (antalet köpförsök och vem som nekades) användes protokollets sista sida där ungdomarna ombads beskriva köpförsöken i fri text. Detta ger således information om hur många av
köpförsöken på respektive restaurang som nekades, snarare än enbart information
om på hur många restauranger som ungdomarna nekades alkoholservering.
Statistisk analys
Datamaterialet som utgörs av protokollen har behandlats i datorprogrammet Statistical package for the social sciences. För att besvara den första
frågeställningen: Hur hög är serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna
på restauranger i Skåne? används univariata analyser med syfte att beskriva och
För att besvara den andra frågeställningen: vilka individuella och situationella
faktorer är av betydelse för serveringen av alkohol till unga vuxna i Skåne?
används korstabeller med syfte att åskådliggöra samband mellan variablerna. Då de ingående variablerna är kvalitativa (nominal-nivå) används sambandsmåttet Cramers V för att mäta styrkan i sambanden. Cramers V används till förmån för Phi eftersom Cramers V kan tillämpas oavsett korstabellens storlek, medan Phi är begränsat till fyrfältstabeller. Cramers V sträcker sig från -1 till + 1 varpå 0 innebär inget samband och -1 och +1 fullt negativt respektive positivt samband. För att avgöra om de observerade sambanden beror på slumpen eller inte används
Pearson r som bygger på chi2-fördelningen. Denna typ av signifikanstest grundar
sig i en jämförelse mellan de observerade frekvenserna och de förväntade frekvenserna. Ju mer de observerade frekvenserna avviker från de förväntade, desto mer sannolikt är det att det kan uteslutas att resultatet åstadkommits av slumpen (Djurfeldt m.fl. 2003). Ett Pearson r-värde under 0,05 innebär statistisk signifikans, vilket betyder att resultatet med 95 procents säkerhet inte kan förklaras av slumpen.
Korstabellerna bör tolkas som en form av hypotesprövning där noll-hypotesen innebär att det inte råder något samband mellan variablerna, medan
mothypoteserna innebär att det existerar ett samband mellan variablerna. Ett exempel på en nollhypotes är att serveringsbenägenheten inte är högre efter 22:00 än innan 22:00 (inget samband), medan mothypotesen är att
serveringsbenägenheten är högre efter klockan 22:00 än dessförinnan (ett observerat samband).
Etik
Forskning och vetenskapliga studier är viktigt för den fortsatta individ- och samhällsutvecklingen. Forskningen som bedrivs ska vara inriktad på viktiga frågor och hålla hög kvalité. Forskningen får dock inte åsamka samhällets medlemmar någon fysisk eller psykisk skada, förödmjukelse, kränkning eller utsatta någon för otillbörlig insyn (Vetenskapsrådet 2011). Dessa två krav kallas forskningskravet respektive individskyddskravet. I den inledande fasen av detta uppsatsarbete prövades undersökningen av forskningsetiska rådet vid fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö Universitet, för att säkerställa att samhällsnyttan (forskningskravet) är större än den potentiella skadan av undersökningen
(individskyddskravet). Detta eftersom datamaterialet som kartläggningen bygger på innehåller personuppgifter som gör att det finns en teoretisk möjlighet att identifiera specifik serveringspersonal (se etikrådets utlåtande i bilaga 2). Datamaterialet i fråga innehåller uppgifter som är att betrakta som känsliga eftersom det finns information om potentiella lagöverträdelser och en möjlighet att identifiera specifik serveringspersonal. Detta då protokollen innehåller information om restaurangens namn och adress i kombination med
serveringspersonalens kön och (uppskattade) ålder.
Datamaterialet har därför behandlats i enlighet med de forskningsetiska kraven angående konfidentialitet. Det innebär att datamaterialet skyddas från att obehöriga tar del av materialet (Vetenskapsrådet 2011). Datamaterialet har förvarats (och behandlats) på ett sådant sätt att obehöriga ej har kunnat ta del av det, exempelvis genom kodnycklar och att datasetet är specifikt lösenordskyddat. Den data som samlats in och används i denna kartläggning är endast avsedd att
användas för forskningsändamål, i enlighet med nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Efter att studien är färdig kommer datamaterialet att raderas från datorn och protokollen att förstöras. Eftersom kartläggningen genomförts genom deltagande observationer föreligger särskild risk för etiska dilemman men då studien förhållit sig till rådande etiska forskningskrav är den sammantagna bedömningen är att det inte föreligger några skadliga etiska konsekvenser av studien, varken vad gäller genomförandet eller publiceringen. En förhoppning är dock att publiceringen av denna studie kan komma att påverka
serveringsbenägenheten i Skåne i positiv riktning, då den uppmärksammar en utbredd problematik.
RESULTAT
Studiens resultat kommer nedan att presenteras separat för respektive frågeställning för att sedan sammanfattas i avsnittets avslutande del.
Frekvensfördelning av ingående variabler
Av tabell 1 framgår att variabeln beställningsplats är väldigt snedfördelad, varpå den fortsättningsvis inte inkluderas i resultatavsnittet. Detta beror på att några säkra slutsatser inte kan dras på grund av snedfördelningen, och det väldigt låga antalet beställningar gjorda ”vid bordet”.
Tabell 1. Frekvensfördelning av variabler
Variabel Frekvens Köpare Kvinna 57 Man 29 Entrépersonal Kvinna 0 Man 24 Serveringspersonal Kvinna 31 Man 55 Serveringspersonalens ålder
Till och med 30 44
Över 30 42
Beställningsplatsen
Vid baren 82
Gäster i lokalen Få 16 Halvfullt 31 Fullt 39 Genomsnittsåldern i lokalen Under 30 25 Blandat 44 Över 30 15 Tid för köpförsöket Innan 22:00 48 Efter 22:00 37
Serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna
Kartläggningen visar att benägenenheten att servera alkohol till unga vuxna är hög. Av de 58 restaurangbesöken blev ungdomarna insläppta på 57 stycken. Anledningen till att ungdomarna inte blev insläppta på en av restaurangerna var att restaurangen utövade 25-årsgräns den aktuella kvällen. Typvärdet och medelvärdet för antal beställningar av ungdomarna på restaurangerna är 2 respektive 1,54, vilket betyder att det mest förekommande är att två (av tre) ungdomar beställt alkohol på restaurangen, men att det i snitt gjordes ungefär 1,5 köpförsök per restaurangbesök.
Figur 5. Diagram över antal alkoholserveringar i förhållande till köpförsök
(n=86).
På 51 av de 57 restaurangerna som besöktes så serverades alkohol till åtminstone en i ungdomssällskapet, vilket motsvarar 89,4 procent. Av de totalt 86
köpförsöken resulterade 79 i servering av alkohol vilket motsvarar ungefär 92 procent (se figur 5). Resultatet visar således att benägenheten att servera alkohol till unga vuxna utan att kontrollera legitimation är hög i Skåne.
79 7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
