Plattformens roll i den digitala miljön

Plattformens roll i den digitala miljön

En fallstudie av Malmö Universitet och dess lärplattform Canvas

The Platform’s role in the digital

environment

How can the learning platform’s role be explained on the basis of teachers and students’ experiences?

A case study of Malmö University and its learning platform Canvas

Kandidatuppsats

Linnéa Höst

Frida Gustafsson

i

Plattformens roll i den digitala miljön

Höst, Linnéa, It och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige Gustafsson, Frida, It och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige

Abstrakt Svenska

Lärplattformar möjliggör en effektiv och flexibel yta för läroverk där studenter och lärare kan mötas med varandra. Lärplattformar kan användas till administration, kommunikation och examinering. Användarens inställning och definition av plattformen har stor betydelse för plattformens handlingsutrymme. På plattformens dubbelsidiga marknad påverkar användarna andra användares upplevelse genom vilken funktionalitet och strategi dessa väljer att använda. Syftet med studien är att identifiera vilken roll lärplattformen Canvas har på Malmö Universitet. Vilket leder till frågeställningen: Hur kan lärplattformens roll förklaras utifrån lärares och studenters upplevelser? Genom kvalitativ innehållsanalys presenteras plattformens nätverkseffekter, karaktär och praktik. I slutsatsen presenteras det att organisationen är föränderlig i sin utformning, att både studenters och lärares engagemang är avgörande för att nå de positiva nätverkseffekterna samt att det sociala handlingsutrymmet är avgörande för plattformens användning och dess effekt i organisationen.

Nyckelord: Nätverkseffekter, lärplattformar, plattform, digital plattform, dubbelsidig marknad, ekosystem, infrastruktur, digitalisering

Abstract English

Learning Management Systems (LMS) enable an efficient and flexible area for educational institutions where students and teachers can meet and interact. LMS are used for administration, communication and examination. The user's attitude and definition of the platform is of great importance for what the experience of the platform ultimately becomes. In the platform's two-sided market, users influence the experience of other users through what functionality and strategy they choose to use. The purpose of the study is to identify the role the LMS Canvas has at Malmö University. Which leads to the question: How can the role of the LMS be explained on the basis of teachers and students' experiences? Qualitative content analysis presents the platform’s network effects, character and practice. In the conclusion, we present that the organization is able to change in its approach, that the involvement of both students and teachers is crucial to achieve the positive network effects and that the social scope is crucial for the use of the platform and its effect on the organization.

Keywords: Network effects, Learning Management System, platform, digital platform, double-sided market, ecosystem, infrastructure, digitalization

ii

Tack till alla respondenter som deltagit i studien, er medverkan har varit ovärderlig. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Carljohan Orre för att under hela processen varit

stöttande och utmanat oss att förbättra arbetet.

Malmö Universitet, Juni 2020 Linnéa Höst & Frida Gustafsson

iii

Innehållsförteckning

2.4 Canvas som lärplattform 5

2.5 Transaktions- & Innovationsplattformar 7

2.6 Dubbelsidig marknad 7 2.7 Ekosystem 8 2.8 Socialt handlingsutrymme 8 2.9 Nätverkseffekter 8 2.10. Sammanfattning 9 3. Metod 10 3.1 Strategi 10 3.2 Datainsamling 10 3.2.1 Intervju 10 3.2.2 Skriftlig intervju 11 3.2.3 Fokusgrupper 11 3.2.4 Testmiljö 11 3.3 Forskningsetik 12 3.4 Tillvägagångssätt 12 3.4.1 Genomförande av intervju 12

3.4.2 Genomförande av skriftlig intervju 12

3.4.3 Genomförande av fokusgrupp 13

3.4.4 Transkribering 13

3.4.5 Litteratursökning 13

3.5 Kvalitativ innehållsanalys 13

4. Implementering av Canvas på Malmö Universitet 14

4.1 Visionen om lärplattformen 14

iv

4.2.1 Införandet av Canvas 15

4.2.2 Utbildning och stöd 16

4.2.3 Plattformens utformning 17

4.2.4 Övergången till digital undervisning 17

4.3 Lärares upplevelser av Canvas som lärplattform 18

4.3.1 Införande och utbildning 18

4.3.2 Kommunikation 18

4.3.3 Övergången till digital undervisning 19

4.4 Studenters upplevelser av Canvas som lärplattform 20

4.4.1 Införandet av Canvas 20

4.4.2 Användandet av Canvas 20

4.4.3 Värdeskapande med Canvas 20

4.4.4 Övergången till digital undervisning 21

4.5 Canvas uppbyggnad 23 5. Analys 24 5.1 Införande 24 5.2 Flexibilitet 24 5.3 Kommunikation 25 5.5 Digital undervisning 26

5.4 Ekosystem & Infrastruktur 26

6. Diskussion 28

6.1 Definition av plattformen 28

6.2 Identifierade nätverkseffekter med plattformen 29

6.3 Förändring av praktiken och dess påverkan på plattformen 30

7. Slutsats 31

7.1 Förslag till vidare forskning 32

1

1. Inledning

Digitaliseringen ger både företag och offentliga aktörer rika möjligheter på innovation skriver Digitaliseringskommissionen (2016). Offentliga aktörer samlar och lagrar genom sin position i samhället stora mängder data vilket i sin tur kan användas för att förbättra och utveckla dessa verksamheter i det datadrivna samhället de verkar i. Detta ställer i sin tur kvar på att offentliga aktörer arbetar med att ständigt sträva framåt i digitaliseringen (Digitaliseringskommissionen, 2016). Det finns därför ett behov att universitet att belysa hur de integrerar teknik i sina utbildningar och i sin verksamhet överlag. Digitaliseringskommissionen (2016) visar på att 60 % av svenska lärosäten arbetar med utveckling av digitala plattformar och betonar att det är viktigt för universitet att utveckla de digitala hjälpmedel för att följa med i den föränderliga världen.

Det finns flera olika plattformar i olika former och det är ett koncept som tar sig an olika roller beroende på sammanhang (Cusumano, Gawer, Yoffie, 2019). Det finns plattformar som har tagit över hela världen som exempelvis Amazon och det finns plattformar som människor använder sig av varje dag i det vardagliga livet, exempelvis Facebook (Cusumano et al., 2019). Culpepper och Thelen (2019) menar på att vissa plattformsföretag inte enbart är ett tjänsteföretag utan gör liknelse med järnvägen på 1800-talet. Järnvägen som på sin tid inte enbart bidrog med ett transportmedel utan även en infrastruktur för att transportera sig med. Culpepper och Thelen (2019) belyser på så sätt hur exempelvis Amazon blir en del av infrastrukturen för den digitala handeln. Genom att vara den centrala aktören och förse både säljare och köpare med en marknadsyta blir båda dessa parter beroende av Amazon och Amazon får således enorm kontroll över flödet på marknaden (Culpepper, Thelen, 2019). Den digitala innovation som ständigt pågår omformar de befintliga affärsmodeller som sedan länge funnits och utmanar dagens organisationer att utvecklas (Martin, Hageman Snabe, Nanterme, 2018). Utmaningar som i sin tur även påverkar samhället i stort. Att ha den bästa plattformen är enligt Cusumano et al. (2019) mycket viktigare idag än att ha den bästa produkten eller tjänsten. Enligt Cusumano et al. (2019) är syftet med plattformar generellt att sammankoppla individer och organisationer för ett gemensamt syfte. Dessa kopplingar menar Cusumano et al. (2019) kan skapa positiva och negativa effekter som benämns som nätverkseffekter i plattformssammanhang. Parker, Alstyne, och Choudary (2016) beskriver att det är nätverkseffekter som står för det värde som plattformen genererar.

Plattformar i utbildningssyfte ökade kraftigt åren före 2018 enligt Dijck, Poell och Waal (2018) och de beskriver att techbolag äntrar marknaden med datadrivna och plattformsbaserade verktyg. Skolornas driv att implementera dessa utvecklade portaler har bidragit till en växande marknad (Dijck et al., 2018). Portalerna öppnar upp en kommunikationsväg mellan studenter och lärare och möjliggör exempelvis att studenter kan se och lämna in uppgifter. Dijck et al. (2018) belyser däremot en försvårande aspekt i att lärarens roll förändras och fokus på att bedriva utbildning byts ut mot hantering av en digital anslagstavla genom lärplattformen. Lärplattformen är således ett digitalt verktyg som skapar förutsättning för att kunna bedriva

2

digital undervisning (Foreman, 2018). Med digital undervisning syftar forskarna inte på distansundervisning utan på att undervisning sker i den digitala miljön med hjälp av digitala verktyg.

1.2 Problematisering

De digitala affärsmodellerna utmanar lärosäten att arbeta med nya sätt att bedriva traditionell undervisning och kommunicera för att följa med i utvecklingen. Lärplattformar ska fungera som portaler för att underlätta och möjliggöra den digitala miljön för universitetet. På så sätt är det viktigt att lärosäten sätter fokus på rätt aktiviteter för att den digitala plattformen ska bidra med värde. Ett svenskt universitets affärsmodell lägger inte fokus på ökning av ekonomiskt värde utan ska bistå med utbildning för att öka kunskapen i samhället. Därmed blir det intressant att förstå hur affärsmodellen förändras när verksamheten digitaliseras.

Malmö Universitet växlade till en ny lärplattform vårterminen 2019. Den nya plattformen Canvas är en lärplattform som ska bidra med att ge undervisningen flexibilitet och ge möjlighet att utforma plattformen utefter organisationens behov. Malmö Universitet genomförde en intern undersökning som belyste att det fanns mycket spridda åsikter om den nya plattformen Canvas. Studenter vittnade om en oreda på plattformen som en följd av att lärare individuellt kan strukturera upp sina kurssidor. Det framkom att det fanns flera outnyttjade funktionaliteter på Canvas och därmed en insikt i att plattformen inte används till sin fulla potential.

Under våren 2020 utbryter en pandemi ut i hela världen som påverkar samhället i flera nivåer. Folkhälsomyndigheten (2020) uppmanar lärosäten från gymnasienivå och uppåt att gå över till undervisning och examination på distans för att undvika smittspridningen av viruset Covid-19. Malmö Universitet följer rekommendationerna och går från och med den 18 mars över helt till digital undervisning vårterminen ut (Malmö Universitet, u.å.). Detta innebar att universitet behövde inventera sina digitala resurser och utnyttja dessa för att kunna bedriva den digitala undervisning.

Denna rapport ämnar att studera vilken roll lärplattformen Canvas har i den digitala miljön på Malmö Universitet samt hur tidigare aktiviteter påverkat dess roll. Rapporten avser att skapa förståelse för vilken roll plattformen har för universitetet. Vår forskningsfråga blir således:

Hur kan lärplattformens roll förklaras utifrån lärares och studenters upplevelser?

1.3 Syfte

Syftet är att undersöka vilken roll plattformen har vid ett universitet samt hur förändringen av plattformens praktik påverkar dess roll och utifrån det ge universitet förståelse för hur plattformens roll påverkar verksamheten.

3

2. Plattformar i verksamheter

2.1 Plattformar

Plattformar har under en längre tid varit ett centralt begrepp inom ekonomin där de möjliggör effektiva lösningar för organisering. Under de senare åren har de även tagit sin plats i majoriteten av samhällets övriga funktioner enligt Andersson Schwarz och Larsson (2019). Läroverket (2018) beskriver att plattformar och digitala medel har blivit allt viktigare att förhålla sig till inom skolvärlden. Den definition som Parker, Alstyne, och Choudary (2016) väljer att ge begreppet plattform är (vår översättning):

En plattform ger förutsättning att skapa värdeskapande samspel mellan externa producenter och konsumenter. Plattformen ger en öppen, deltagande infrastruktur för dessa interaktioner och sätter villkor för dem. Plattformens övergripande syfte: att genomföra matchningar mellan användare och underlätta utbyte av varor, tjänster eller social valuta, vilket möjliggör värdeskapande för alla deltagare. (Parker et al., 2016, s. 11)

Cusumano et al. (2019) definierar plattformar på liknande sätt och beskriver att plattformar sammankopplar individer och organisationer för ett gemensamt syfte eller för att dela en gemensam resurs. Det poängterades att plattformar möjliggör att individer och organisationer kan interagera med varandra som annars inte hade varit möjligt med potential för att nå icke-linjära ökningar i användbarhet och värde (Cusumano et al., 2019). Plattformen använder den digitala tekniken vilket möjliggör bortseende av tid och rum samt att med smarta mjukvarulösningar ge exakta, snabba och lätta förbindelser mellan producenter och konsumenter (Parker et al., 2016).

Det finns behov av att sätta gemensamma standarder för decentraliserad teknik som används på geografiskt stora avstånd samt ett behov för att tekniken ska vara skräddarsydd och flexibel menar Star och Ruhleder (1998). Star och Ruhleder (1998) beskriver begränsningen i att sätta dessa standarder eftersom det inte finns en universal väg gällande tekniken. De behov som ställs på tekniken kan variera vilket försvårar att tillämpa standarder eftersom tekniken måste uppvisa olika grad av flexibilitet för olika individer (Star, Ruhleder, 1998).

Parker et al. (2016) beskriver i boken Platform Revolution att plattformen som affärsmodell fått genomslag och ger ett övertag på marknaden inom bara ett fåtal månader. Plattformens styrka ger förutsättningar att invadera och ta över en en marknad och detta utan att tillfredställa de traditionella kraven som ställs för att ens överleva på marknaden (Parker et al., 2016). Parker et al. (2016) anser att plattformen har en styrka som affärsmodell i att använda den disruptiva tekniken för att skapa ett interaktivt ekosystem. Det innebär att skapa interaktioner mellan människor, organisationer och resurser för att skapa och dela värde (Parker et al., 2016).

4

2.2 IT-Infrastruktur

Star och Ruhleder (1998) belyser att det är viktigt att plattformar har infrastruktur eftersom det möjliggör flexibiliteten till att skapa ett ekosystem. Infrastrukturen kan ses som en organiserande princip eftersom den ger riktlinjer om hur plattformens förhåller sig till andra komponenter. Infrastrukturen beskrivs med åtta dimensioner:

1. Den är förankrad med andra strukturer, sociala arrangemang och tekniker.

2. Infrastrukturen är transparent genom möjligheten för att utföra uppgifter finns tillgänglig utan att de används och inte behöver läggas till igen efter användning. 3. Infrastrukturen är beständig och sträcker sig längre än ett tillfälle eller ett utförande. 4. Individer lär sig förstå infrastrukturen till följd av att de blir medlemmar i systemet. 5. Infrastrukturen skapar konventioner om hur systemet ska användas.

6. Infrastrukturen kan anpassa sig till standarder och följa andra infrastrukturer och verktyg.

7. Infrastrukturen är byggt på en befintlig bas och får därmed hantera de styrkor och svagheter som basen har.

8. Infrastrukturen blir visuell när den slutar fungera.

Redström och Wiltse (2018) identifierar likheter mellan infrastruktur och plattform enligt Star och Ruhleders (1998) beskrivning på infrastruktur. Redström och Wiltse (2018) beskriver att infrastrukturen fokuserar på tillförlitlighet, osynlighet, gateways och nedstängning medan plattform fokuserar på programbarhet, möjligheter och begränsningar, kopplingar till homogena aktörer samt tillgång till data och logik. Teknikföretag använder termen plattform flexibelt och det blir således en term i sig gällande nätbaserade datasystem och service. Den insikt som Redström och Wiltse (2018) ger är plattformens möjlighet att både vara bara en plattform men också fungera som en organiserande princip liknande en infrastruktur. Att se plattformen enligt ovan ger stöd till den definition som Parker et al. (2016) inledningsvis beskrivning av plattformen genom att betona infrastrukturen och bidrar med att sätta fokus på vikten av att plattformen har en flexibilitet.

2.3 Lärplattformar

Learning Management System (LMS), på svenska lärplattform, är en plattform anpassad för utbildning. Lärplattformen ska ge stöd i administration och undervisning samt att det ofta finns en funktion på plattformen för att bedriva digital undervisning. Syftet med en lärplattform är generell administration, bedömning av examinationer samt att fungera som en mötesplats för kommunikation mellan studenter och lärare (Gorshenin, 2018; Chaw, Tang, 2018). Lärplattformen kan genom sin digitala form därmed ändra på det fysiska klassrummets begränsningar (Chaw, Tang, 2018; Alsayyari, Alblawi, Elhajji, 2018).

Lärplattformen bildar en kommunikativ bro mellan lärare och student och är ett verktyg för att ge lärare en ökad produktivitet genom att automatisera administrativa uppgifter (Reed, 2011). Ekuase-Anwansedo et al. (2018) menar att de fördelar som lärplattformar erbjuder genererar värde först när plattformen används. Det innebär att implementeringen av lärplattformar är

5

extra kritisk och kräver god planering och ett stort detaljfokus (Foreman, 2018). Enligt Ekuase-Anwansedo et al. (2018) involveras sällan studenter i processen och lämnas utanför implementeringsprocessen. Det har en direkt påverkan på antalet studenter som använder plattformen och vilken betydelse plattformen får för utbildningen menar Ekuase-Anwansedo et al. (2018). Utelämnandet av studenter sker eftersom studenter förväntas acceptera den lärplattform som presenteras. På så sätt ignoreras studenters tekniska kompetens.

Ekuase-Anwansedo et al. (2018) förklarar att vanliga faktorer för byte av lärplattform är kapital och budget, kostnad för lärplattformens licens, dåliga supportsystem och populariteten av en specifik lärplattform. LMS-implementeringar kräver ofta stora resurser och riskerar att ha en störande inverkan på organisationen menar Foreman (2018). Foreman (2018) betonar även att om planeringen och detaljerna inte är välgenomförda är risken stor för förseningar och problematik som kan påverka intressenter.

Islind, Norström, Vallo Hult och Ramadani Olsson (2019) skriver att livslångt lärande i skolan ska ligga som grund för att motivera studenterna. Skolan ska således motivera studenterna att lära sig med hjälp av verktyg och metoder med ambitionen att studenterna ska kunna ta med sig kunskapen och applicera teorin i praktiken. Motivationen för studenten att använda digitala verktyg och metoder är främst för att förbättra den personliga inlärningen (Islind et al., 2019). Islind et al. (2019) påvisar studenters uppfattning om att kunskapen ska bli levererad till dem av läraren och de interaktioner som görs ofta rör examination och diskussioner om vad som förväntas av studenten.

Lärplattformen ska enligt Islind et al. (2019) ge flexibilitet till undervisningen och organisationen. Flexibiliteten kan däremot både hjälpa och stjälpa eftersom lärplattformar är dubbelsidiga marknader där både lärare och studenter verkar. Det viktiga är att lärare tar till vara på den flexibilitet som erbjuds på lärplattformen. Den skiftande lärmiljön ger inte heller bara möjligheter utan kan vara begränsande för lärare eftersom de måste hantera studenter och deras koncentrationssvårigheter i de olika miljöerna (Islind et al., 2019). Inom LMS blir det allt viktigare för intressenter att förstå vilka funktioner som ger värde till undervisningen (Chaw, Tang, 2018). En studie från 2011 belyser lärplattformens framfart i användning på marknaden. Bara sedan år 2000 har användandet av lärplattformar i världen ökat från 14,7% till 53,5% (Chaw, Tang, 2018).

2.4 Canvas som lärplattform

Canvas är en av de snabbast växande lärplattformarna. Canvas tillåter skolor att bygga upp deras egna plattformar och ger möjlighet till att utforma efter egna behov (Instructure, u.å. 1b). Canvas är ett molnbaserat program utvecklat av företaget Instructure som startades 2008 av två examinerade studenter vars mål var att skapa en plattform för att motverka den stillastående inställningen till lärplattformar. Grundarna till Instructure ansåg att inlärningsverktygen fokuserade mer på administratörer än på kontakten mellan student och lärare. Canvas är numera den mest använda lärplattformen i Nordamerika och används av över 3000 skolor runt om i världen (Instructure, u.å. 1a; Sunet, u.å.).

6

Figur 1. Graf över Canvas tillväxt och dess konkurrenter på marknaden. (Edutechnica, 2020)

I grafen (figur 1) blir det tydligt hur Canvas, den gröna linjen, är den enda snabbt växande lärplattformen på marknaden (Edutechnica, 2020). Canvas lanserades 2011 och beskrivs som en användarvänlig, öppen och modern molntjänst där uppdateringar och uppgraderingar sker automatiskt (Instructure, u.å. 1a; Sunet, u.å.). Canvas erbjuder även integrerade applikationer som exempelvis Zoom och mediagalleri. Integrerade applikationer avser program och plattformar som finns anslutna till Canvas och kan nås direkt via Canvas. Zoom är en videosamtalsplattform där läraren bland annat kan dela in studenterna i virtuella grupprum och skärmdela sin skärm med exempelvis en presentation på. Mediagalleriet är en funktion som tillåter lärare att på ett enkelt sätt att dela video- och bildmaterial på ett samlat ställe på Canvas. Canvas lanserades i Sverige 2015 och används idag av 18 lärosäten runt om i Sverige där bland annat Malmö och Lunds Universitet listas (Cision News, 2016; Sunet, u.å.). Under höstterminen 2017 påbörjade Malmö Universitet arbetet att byta från den tidigare lärplattformen ItsLearning till Canvas vilken är den nuvarande plattformen som används på hela universitetet. Tidsplanen såg ut enligt figur 2.

7

Ett år efter implementeringen används Canvas på alla universitetets kurser och program av alla lärare och studenter. På Canvas finns funktionalitet för lärare dela uppgifter, skapa quiz och kommunicera med sina studenter och på så sätt även driva undervisningen framåt.

2.5 Transaktions- & Innovationsplattformar

Cusumano et al. (2019) fastställer att det finns två grundläggande typer av plattformar, transaktions- och innovationsplattformar. Även Sandoff, Algehed, Williamsson, Jensen och Bladini (2018) har identifierat dessa två typerna av plattformar. Det som kännetecknar innovationsplattformar är att det är plattformar som kan delas upp i mindre delar för att skapa nytt kompletterande innehåll, exempelvis appar på en smartphone. Med kompletterande innehåll menar Cusumano et al. (2019) att dessa innovationer ger högre funktionalitet och ökar plattformens användbarhet. Nätverkseffekter kommer således från det ökande användarantalet eller från den ökade kvalitén på en innovationsplattform. Cusumano et al. (2019) ger exempel på att Apple IOS, Google Android och Sony Playstation är innovationsplattformar. Transaktionsplattformar beskriver Cusumano et al. (2019) är mellanhänder eller onlinemarknadsplatser som möjliggör för individer och organisationer att dela information eller handla varor och/eller tjänster med varandra. Desto fler användare, funktioner och innehåll som transaktionsplattformen har desto mer användbar blir plattformen. Apple AppStore, LinkedIn och Uber är några av de exempel som ges.

2.6 Dubbelsidig marknad

Islind et al. (2019) påstår att en lärplattform kan ses som en dubbelsidig marknad eftersom lärare och studenter interagerar med varandra genom plattformen för att utbyta information och kunskap. Islind et al. (2019) uppmärksammar på så sätt att lärande och kunskapsutbyte på plattformen är den transaktion mellan studenter och lärare som skapar den dubbelsidiga marknaden. Plattformen gör ofta att deltagare både blir leverantör och konsument menar Fu, Wang och Zhao (2017) eftersom utbytet mellan två deltagare kan variera. Detta förklaras genom att leverantören på plattformen använder resurser och kapaciteter för att tillhandahålla material på plattformen men att de som konsument på plattformen kan utnyttja material som tillhandahållits av annan deltagare på plattformen (Fu et al., 2017).

Islind et al. (2019) betonar att läraren måste öka värdet för studenten med den digitala tekniken och att det inte räcker att publicera generella inspelningar av föreläsningar. Att använda kunskapen om hur de verktyg som används kan ge samma eller ökat värde genom digital teknik för att förbättra inlärning (Islind et al., 2019). Islind et al. (2019) belyser vikten av att skapa en relation mellan student och lärare för att ge läraren möjlighet att fånga upp de studenter som inte hänger med, men även för att skapa förtroende för föreläsningar som traditionella föreläsningar bidrar med. Det måste således finnas ett värde som inte går att få utanför universitetet som studenten vill åt (Islind et al., 2019).

8

2.7 Ekosystem

Ett digitalt ekosystem innefattar enligt Tiwana (2014) två huvudsakliga komponenter. Det är en plattform och dess kompletterande applikationer. Plattformen är grunden för ekosystemet och de kompletterande applikationerna är fristående men integrerade i den ursprungliga plattformen. Tiwana (2014) exemplifierar Apples iOS där Apple tillhandahåller plattformen och att flera externa applikationer är tillgängliga för användaren att ladda ner på den individuella plattformen. En applikation benämns som en tilläggsprogramvara eller en mjukvarutjänst som kan kopplas på och av det ursprungliga systemet. Ett digitalt ekosystem utgörs således av en grundplattform med kompletterande applikationer som verkar tillsammans (Tiwana, 2014).

Kopplingarna inom ekosystemet kan sedan beskrivas som strama eller lösa. Orton och Weick (1990) förklarar att strama kopplingar mellan elementen inom ekosystemet har ett starkt beroende av varandra och att de inte fungerar oberoende. Typiska egenskaper vid strama kopplingar är ökad förståelse och nära relationer mellan företag. Lösa kopplingar är motsatsen och elementen är då oberoende av varandra vilket ger ökad flexibilitet och stabilitet till systemet (Orton, Weick, 1990).

2.8 Socialt handlingsutrymme

Informationsteknik blir en viktig del och en alldaglig princip i den tekniska värld vi verkar i menar Löwgren och Stolterman (2004). Löwgren och Stolterman (2004) beskriver att människor skapar miljöer och ting såsom system och processer. De benämns som digitala artefakter och dessa tekniska system påverkar individers handlingsutrymme. Handlingsutrymmet beror på hur individen uppfattar att artefakten ska användas. Varje artefakt är designad med syftet att förändra individers agerande vilket kan vara uttalat eller underförstått. Löwgren och Stolterman (2004) betonar att det sociala handlingsutrymmet kan förändras. Det är inte svårt att förändra det sociala handlingsutrymmet utan det problematiska är att förutse utfallet.

2.9 Nätverkseffekter

Nätverkseffekter beskrivs som de effekter som påverkar antalet användare av ett objekt. Parker et al. (2016) beskriver fenomenet som att det är inverkan på antalet användare av en plattform som avgör vilket värde som skapas för varje individ. Värdet ökar således för varje användare som ansluter sig till plattformen. Cusumano et al. (2019) beskriver de nätverkseffekter som uppstod när telefonen skulle börja etableras. För att nätverket med telefoner skulle fylla ett syfte och ge värde krävdes det att flera individer hade en telefon. Desto fler som hade en telefon, desto fler ville ha en vilket gjorde att nätverket spred sig världen över, se figur 3 (Cusumano et al., 2019). Cusumano et al. (2019) poängterar att nätverkseffekter är det som i sin tur kan påverka det digitala ekosystem som människor idag verkar i.

9

Figur 3. Visuell beskrivning av hur nätverket av telefoner vidgades under etableringen och hur funktionaliteten ökar i takt med antalet användare. (Cusumano et al., 2019)

Det finns både positiva och negativa nätverkseffekter (Parker et al., 2016). Exempel på positiva nätverkseffekter är att värdet av en produkt eller tjänst ökar i takt med att fler individer använder sig av den. Desto fler individer som använder sig av produkten eller tjänsten bidrar till att fler använder den vilket i sin tur leder till ökning av servicens värde (Parker et al., 2016). Det handlar sålunda om att värdet ökar för varje användare genom plattformen samt att ta fördel av att många individer använder sig av plattformen (Parker et al., 2016).

Parker et al. (2016) påstår att det är genom positiva nätverkseffekter plattformen som affärsmodell skapar sitt värde och ger konkurrensfördel. Negativa nätverkseffekter har det motsatta effekten och reducerar värdet som producerats för varje användare genom en illa hanterad plattform (Parker et al., 2016; Cusumano et al., 2019). Cusumano et al. (2019) lyfter fram att negativa nätverkseffekter som gör att antalet användare minskar radikalt kan yppa sig genom exempelvis för mycket marknadsföring eller dåliga omdömen på plattformen.

Fu et al. (2017) anser att plattformen får värde genom att deltagarna delar sina förmågor och resurser vilket skapar ett värdeskapande nätverk. För att möjliggöra värdeskapande och få nätverkseffekter på plattformen menar Fu et al. (2017) att kundengagemang, självbetjäning, kundupplevelse, problemlösning samt co-design är aktiviteter som måste ske.

2.10. Sammanfattning

Plattformar bör fördelaktigen fungera som en infrastruktur. Plattformen kan därmed fungera som en organiserande princip för organisationen (Star, Ruhleder, 1998). Detta kan även appliceras för lärplattformar på läroverk. Plattformens funktioner och syfte visar på vilken typ av plattform det är. En transaktionsplattform där aktörer främst byter information, varor eller tjänster eller om det är en innovationsplattform som genom kompletterande applikationer kan ge användare ett större värde och syfte än bara utbytet (Cusumano et al., 2019). Definitionen som transaktions- eller innovationsplattform avgör hur nätverkseffekter påverkar plattformens värde. Nätverkseffekter kan både vara positiva och negativa och det är beroende på typen av plattform som avgör vad som som krävs för att det ska vara en nätverkseffekt. En innovationsplattform har ett större ekosystem vilket ger ett större användningsområde (Tiwana, 2014). Oavsett definition kan en lärplattform ses som en dubbelsidig marknad där aktörer har ett utbyte som både lärare och studenter bidrar till (Islind et al., 2019). Varje digital artefakt

10

har ett underförstått eller uttalat syfte för att förändra individers agerande. Slutligen förklaras det att användarens sociala handlingsutrymme avgör definitionen av plattformen och därmed hur lärplattformen kan utnyttjas samt hur användare kan dra nytta av vad plattformen erbjuder (Löwgren, Stolterman, 2004).

3. Metod

3.1 Strategi

Arbete ämnar att undersöka införandet av Canvas på Malmö Universitet och studien ska identifiera vilka nätverkseffekter som skapas när praktiken av plattformen förändras. Studien ämnar att skapa en förståelse för plattformens roll utefter de upplevelser som studenter och lärare vittnar om och jämföra det med visionen Malmö Universitet har om digital lärandemiljö. Genom att titta på tidigare aktiviteter inför och under införandet av Canvas vill studien belysa Malmö Universitets ambition och målsättning med plattformen. Ambitionen är att skapa en förståelse för plattformen i den specifika kontexten på Malmö Universitet och har därmed har fallstudien som forskningsstrategi använts. Enligt Denscombe (2018) är fallstudien ett bra alternativ på småskaliga forskningsprojekt och sätta fokus på förhållanden som denna studie eftersöker. Det som är problematiskt med fallstudie som forskningsstrategi är att den är begränsad i hur tillförlitlig de generaliserade upptäckterna är (Bryman, 2008; Denscombe, 2018) och därmed kommer slutsatsen endast utgå ifrån det specifika fallet.

3.2 Datainsamling

Det är fördelaktigt att med strategin fallstudie att kombinera olika forskningsmetoder (Bryman, 2008; Denscombe, 2018). Till denna studie appliceras flera datainsamlingsmetoder eftersom Denscombe (2018) menar på att flera datainsamlingsmetoder ger förutsättning för att nå en helhetsbild av fallet som studeras. Forskarna har tagit del av interna dokument från Malmö Universitet för att få insikt i universitetets planering och vision.

3.2.1 Intervju

Till denna rapport har intervju valts som en del i datainsamlingen. Det är en metod som är användbar när komplexa fenomen som åsikter och uppfattningar ska samlas samt där det finns personer som sitter på viktig information och kunskap kring området (Gill, Baillie, 2018; Denscombe, 2018). Till intervjun gjordes valet att genomföra en semistrukturerad intervju vilket ger flexibilitet för att utveckla respondentens svar. Flexibiliteten ger forskaren möjlighet att inte bara ställa frågor som ingår i intervjuguiden utan att även ställa följdfrågor som syftar till att utveckla eller klargöra respondentens svar. Nackdelen med en semistrukturerad intervju är att den tar längre tid för bearbetning och analysering till följd av flexibiliteten i insamlingen av data (Bryman, 2008; Denscombe, 2018).

Projektledaren för införandet av Canvas på Malmö Universitet intervjuades eftersom denne besitter stor kunskap inom detta specifika fall. Projektledaren är i detta fall även systemförvaltare och har god insyn på universitetets vision gällande IT-stöd. Utformningen av

11

intervjufrågorna har tagits fram för att uppnå rapportens syfte och frågeställning. Frågorna är baserade utifrån forskning och litteratur i ämnet. Till intervjun med projektledaren togs fyra teman fram och under dessa formulerades öppna frågor för att låta respondenten överväga vad som var viktigt för denne att belysa. De teman som användes var (1) införande och implementering, (2) plattformen, (3) support & stöd samt (4) övergång till digital undervisning.

3.2.2 Skriftlig intervju

Insamling av data från lärare på universitetet genomfördes med en internetbaserad skriftlig intervju. Detta ger möjlighet att samla in mer data och svaren sparas i ett digitalt format vilket reducerar risken för transkriberingsfel eller dylikt (Denscombe, 2018). Då det eftersöks reflekterande svar från respondenten är det fördel att använda denna typ av insamling. Främst eftersom att respondenten kan besvara frågorna i egen takt och ge svar med noga betänkande (Gill, Baillie, 2018; Denscombe, 2018). Nackdelen med metoden är att det inte finns möjlighet att ställa följdfrågor eller efterfråga exempel för att skapa förståelse (Denscombe, 2018). Detta är något som kommer beaktas och ställer krav på att frågorna som utformas är noga övervägda. De teman som användes var (1) införandet av plattformen, (2) plattformen, (3) övergång till digital undervisning samt (4) efter pandemi.

3.2.3 Fokusgrupper

För insamling av kvalitativ data från studenter har fokusgrupper utförts. Enligt Morgan (1997) är Fokusgrupp är en kvalitativ datainsamlingsmetod med en kombination av ostrukturerade intervjuer och deltagande observationer (Morgan, 1997; Bryman, 2008). Genomförandet av fokusgruppen ska bidra till en öppen diskussion och deltagarnas interaktioner med varandra ska leda till att förstå resonemangen bakom deltagarnas åsikter och uppfattningar (Bryman, 2008; Denscombe, 2018). Fokusgruppen ger möjlighet att urskilja åsikter och uppfattningar som deltagarna är överens om och hur de skiljer sig. Likt den semistrukturerade intervjun skapar fokusgruppen som metod en mer tidskrävande bearbetning av data och analysering samt att det är svårare att arrangera fokusgruppen (Gill, Baillie, 2018; Denscombe, 2018). Gemensamt för deltagarna i fokusgruppen var att de var studenter på Malmö Universitet och använder Canvas. Eftersom forskarna sökte en mer styrbar fokusgrupp utformades fokusgruppernas frågor utifrån teman för att respondenterna lättare skulle kunna förhålla sig till. De teman som användes under fokusgrupperna var (1) införandet av plattformen, (2) plattformen, (3) innan pandemi samt (4) övergång till digital undervisning.

3.2.4 Testmiljö

Under forskningen har forskarna haft möjlighet att utforska Canvas funktionalitet både från lärares och studenters perspektiv. Det har använts för att skapa en förståelse för vilka premisser respektive användare har på plattformen. Genom att utforska denna miljön kan förståelse skapas för de svar som lärare och studenter ger.

12

3.3 Forskningsetik

Studien har till all datainsamling hanterat forskningsetiska aspekter. Alla deltagare har deltagit av fri vilja och blivit informerade om studiens syfte. De har blivit informerade om hur deras medverkan kommer användas samt fått ge samtycke till detta. Deltagarna har även haft rätt till att avbryta sitt medverkande samt fått ta del av transkriberingen av deras medverkande efter förfrågan. Angående de skriftliga intervjuerna med lärare har respondenten fått möjligheten att få ut en kopia gällande respondentens individuella svar. Den data som samlats in kommer inte publiceras i något annat syfte än denna rapport. Deltagarna till denna studie kommer vara anonyma det kommer däremot att framgå om de representerar lärare eller student. Forskarna har övervägt den etiska aspekten huruvida anställda på universitetet kan tänka sig att uttala sig gällande en arbetsrelaterad funktion gentemot sin arbetsplats.

3.4 Tillvägagångssätt

För att denna studie ska gå att replikera beskrivs tillvägagångssättet av varje datainsamlingsmetod (Rienecker, Stray Jørgensen, Skov, 2014). Till följd av den rådande situationen med Covid-19 pandemin genomförs all datainsamling digitalt. Det medför att forskarna behövt ta denna aspekt i beaktning. Gill och Baillie (2018) belyser att det är viktigt att förstå att förutsättningar för kvalitativa insamlingsmetoder förändras beroende på en digital eller fysisk insamling. Gill och Baillie (2018) belyser även att det vid digitala insamlingsmetoder är viktigt att ha respondenternas anonymitet och aktsamhet gällande lagringen av datan i åtanke.

3.4.1 Genomförande av intervju

Intervjun genomfördes via plattformen Zoom och spelade in via den inspelningsfunktionalitet som Zoom möjliggör. Tillvägagångssättet gav möjlighet till att efterlikna en fysisk intervju vilket enligt Gill och Baillie (2018) är fördelaktigt då den sociala interaktionen annars riskerar att utebli. När intervjun började gavs en presentation på arbetets syfte och frågeställning för att ge respondenten något att förhålla sig till. Under intervjun var båda forskare aktiva med att ställa de förberedda frågorna samt följdfrågor.

3.4.2 Genomförande av skriftlig intervju

Till den skriftliga intervjun hämtades en sammanställning av e-postadresser via Ladok för vilka lärare som var registrerade på Malmö Universitet. Till dessa skickades ett e-postmeddelande med en förfrågan om att delta genom att fylla i ett formulär via Google formulär. Insamlingen och lagringen av datan styrs av GDPR där samtycke är den aspekt som främst berör datainsamling genom formulär (Datainspektionen, u.å. 1b). I beskrivningen inför formuläret tydliggjordes datainsamlingens ändamål och syfte och alla respondenter deltog av fri vilja. Det var 79 deltagare som genomförde den skriftliga intervjun och svaren sparades i ett digitalt kalkylark. Fördelen med denna metod var att fler respondenter kunde nås och att respondenterna hade större möjligheter till att vara anonyma enligt Marta-Pedroso, Freitas och Domingos (2007).

13 3.4.3 Genomförande av fokusgrupp

Två fokusgrupper genomfördes för att samla in data från studenter. Fokusgrupperna genomfördes via plattformen Zoom och spelades in för att kunna se tillbaka och observera grupperna. Den första gruppen bestod av fem deltagare och den andra av fyra varav alla är studenter vid Malmö Universitet. En fokusgrupp ska fördelaktigen inte bestå av fler än åtta deltagare för att inte hämma diskussionerna samt för att underlätta hanteringen av deltagarna (Gill, Baillie, 2018). I fokusgrupperna var det blandat kvinnor och män, från olika utbildningar och årskurser. Syftet med fokusgrupperna var att bidra med att skapa en bild över plattformens roll genom att be deltagarna besvara och diskutera hur plattformen Canvas används samt vilka möjligheter och begränsningar studenterna ser i sin användning. Fokusgruppen började med en inledning till hur fokusgruppen skulle genomföras, vad rapportens frågeställning var samt syftet med rapporten.

3.4.4 Transkribering

Intervjun och fokusgrupperna har som nämnts spelats in via Zoom och senare transkriberats. Syftet med transkriberingen är att underlätta för författarna vid analysering av den data som samlats in (Gill, Baillie, 2018). Gill och Baillie (2018) menar på att det inte krävs transkribering vid skriftligt insamlad data. De genomförda transkriberingarna har sparats och användes vid analysarbetet för att få en överblick på det insamlade materialet.

3.4.5 Litteratursökning

Det finns en fördel att använda sig av flera databaser för att söka litteratur enligt SBU (2020) för att få en bredare sökradar. De databaser som använts är IEEE Xplore, ACM Digital Library, Google Scholar och LibSearch. De sökord som främst använts är:

○ Network effects

○ Learning management system ○ Platform ○ Digital platform ○ Double-sided market ○ Ecosystem ○ Infrastructure ○ Digitalization

Sökningen resulterade främst i vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur. Forskning gällande plattform i ett företagsekonomiskt sammanhang är välutvecklat och detsamma gäller för nätverkseffekter.

3.5 Kvalitativ innehållsanalys

Till analysarbetet har en kvalitativ innehållsanalys använts eftersom det är en metod som kan användas flexibelt med olika typer av data och ger struktur till genomförandet (Bryman, 2008). Med hjälp av innehållsanalysen har det insamlade materialet arbetats igenom på ett strukturellt sätt för att förstå innehållet av den text som analyseras. För att skapa förståelsen har delar ur

14

texten valts ut och sedan plockat ut det som ger mening. Därefter har texten kodats och kategoriserats enligt följande teman, se tabell 1 (Denscombe, 2018). Materialet har först analyserats separat utefter insamlingsmetod och senare kombinerats genom de övergripande teman som identifierats i en gemensam analys.

Tabell 1. Exempel på praktik av kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande

enhet

Kondenserad meningsenhet

Kod Subteman Teman

Plattformen är viktig för att jag ska kunna ha kontakt med studenterna [...] det är det smidigt när allt är samlat på ett och samma ställe [...] kommunikation ger värde till mitt arbete [...]

Plattformen är viktig för att kunna kontakta studenter och det är smidigt att allt är samlat på ett ställe.

Plattformen är viktig för kommunikation med studenter och samlar all information på samma ställe. Kommunikation med studenter Organiserar information Kommunikation Infrastruktur

Graneheim och Lundman (2004) menar på att denna typ av analys kan vara ett bidrag till diskussion och behöver således inte enbart sträva efter enighet. Det kan på så sätt ge förståelse för fallet i fråga. Genom analysmetoden skapades således möjligheten att se respondenternas svar med olika koder och kategorier. De användes för att identifiera olikheter och likheter i respondenternas svar även om svaren förmedlades på olika sätt. De huvudteman som identifierades har använts till analyskapitlets rubriker för att skapa struktur och en tydlig indelning i kapitlet.

4. Implementering av Canvas på Malmö Universitet

4.1 Visionen om lärplattformen

Projektet “Virtuell lärandemiljö” (VLM) genomfördes 2013 på Malmö Högskola1. Projektets syfte var att samla in önskemål och behov inför en digital miljö med syfte att främja och stödja lärande och kommunikation. Projektgruppen bestod av studenter, lärare och administratörer från samtliga fakulteter på Malmö Högskola som tillsammans arbetade fram gemensamma frågeställningar utifrån fyra perspektiv. Perspektiven var pedagogik, administration, kommunikation och teknik. Slutsatsen resulterade i fyra strategiska val för Malmö Högskola:

1. Studenten ska vara medskapare i sin utbildning.

2. Utbildningarna ska präglas av öppenhet såväl digitalt som fysiskt.

3. Pedagogik och arbetsformer ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och kvalitet. 4. Malmö högskola ska bidra till det lärande samhället.

15

Under ett tidigare projekt framkom stor kritik gentemot den befintliga plattformen ItsLearning, då den inte tillmötesgick öppenhet och tillgänglighet. Projektgruppen för VLM kom fram till att den dåvarande plattformen inte var tillräckligt flexibel och endast användes som en administrations- och informationskanal. VLM-projektet tog fram förutsättningar för att nå den bästa lärande miljön:

○ En stabil teknisk infrastruktur. Till exempel ska uppkopplingen till internet vara snabb, stabil, säker, öppen och med så enkel anslutning som möjligt.

○ Effektiv administration. Malmö Högskolas roll som myndighetsutövare ställer stora krav, men strävan ska alltid vara att det sker med så låga trösklar som möjligt. Inget som inte måste hanteras av dedikerade system, ska hanteras av dedikerade system. ○ Fokuserade resurser. Resurserna ska satsas på människorna istället för tekniken.

Vardags-IT är billigt och enkelt. Kontinuerlig utbildning, utveckling och utvärdering av personal och studenter står i fokus.

○ Förädlat lärande. IT är både ett stöd för lärande och en möjlighet att med delaktighet och öppenhet utveckla kollaborativt lärande och kunskapsproduktion med andra samhällsaktörer.

Öppenhet blev det centrala begreppet under projektet inför skolans strategiska plattform 2020. Information ska vara lättillgänglig och ur ett tekniskt perspektiv ska plattformen vara öppen för flexibilitet. Målet med denna framtida plattform 2013 var att kunna möta framtida tekniska behov genom flexibiliteten. VLM-projektet betonar även vikten av kommunikation och att lärande bäst utvecklas i samarbete mellan människor och därför krävs enkla kommunikationsvägar.

4.2 Projektledarens uppfattning om Canvas som lärplattform

4.2.1 Införandet av Canvas

Projektledaren beskrev att Malmö Universitet redan för sex år sedan börjat se över behovet av digitalt stöd med stort fokus på studenternas behov. Flertalet projekt startades med stor involvering av studenter som resulterade i en upphandlingsprocess. Processen lades senare ner då en gemensam upphandling med flera lärosäten påbörjades. Sunet är en nationell organisation under Vetenskapsrådet och blev den aktör som agerar för de lärosäten som valt att gå med i upphandlingen. Det var till sist Sunets samarbetsorganisation Nordnet, en samarbetsorganisation som består av Sunet och dess motsvarigheter i övriga nordiska länder, som gjorde upphandlingen. Därmed var inga lärosäten formellt med i upphandlingen vilket var en önskan från Malmö Universitet.

År 2017 blev upphandlingen klar men på grund av juridiska problem blev implementeringen förskjuten. Projektledaren berättar att under förseningen gjordes aktiviteter för att förbereda universitetet för implementeringen eftersom det var klart vilket system som skulle implementeras. Implementeringen startade januari 2018, ungefär åtta månader efter den planerade implementeringsstarten. Projektet drevs av projektledaren tillsammans med IT-avdelningen, administratörer och 15 lärare som agerade stödpersoner på deras fakultet. Stödpersonerna finansierades centralt och motsvarade en hel tjänst på varje fakultet förutom på

16

den mindre Odontologiska fakulteten. Dessa rekryterades internt inom varje fakultet och de hade problem med att hitta lärare som hade möjlighet främst tidsmässigt. Deras arbete var att agera stöd till kollegor och hålla i interna grundutbildningar samt vara den huvudsakliga direkta kanalen för kommunikation. Studenter representerades genom kontinuerlig dialog med Malmö studentkår. Däremot visade en nationell undersökning som kåren genomförde att det viktigaste var att fokusera på lärarna eftersom det främst handlar om hur lärarna använder plattformen. Under vårterminen erbjöds lärare delta på över 100 utbildningstillfällen och antalet som deltog varierade mellan 25 och 80 procent mellan fakulteter. Kurser sattes igång i Canvas först under höstterminen 2018. Canvas beräknades omfatta 30% av den utbildning som skulle ges under höstterminen men ett större intresse fanns bland lärare och fler gick över tidigare till den nya plattformen. Våren 2019 startades alla kurser i Canvas och till följd av förseningen behövde projektet komprimeras i hög grad vilket föll på utvecklingen av utbildning av systemet vilket projektledaren inte värderar högt i efterhand.

Vi fick komprimera det rätt mycket för det blev ganska mycket som handlade om att “nu är det bara att se till att jag får över min kurs i Canvas från ItsLearning” och sen har jag förstått i efterhand också att en högre ambition ska man nog inte ha.

Projektledaren menar att det som låg till grund för bytet av plattform både gällde juridiska aspekter vilka tvingade ett byte samt en eftersträvan av ett mer flexibelt och uppmuntrande system som även skulle gynna kommunikation mellan student och personal. Det fanns också en mognad att byta plattform och ett stort missnöje mot den gamla plattformen samt nya idéer om undervisning vilket Canvas blev en modell för.

En faktor som också var väldigt viktig var då att kunna koppla ihop med andra system, att vi tänkte oss ett kärnsystem där man sen kunde koppla på olika typer av funktionaliteter. Utifrån hur utvecklingen ser ut och vilka behov som dyker upp.

Att vara en del i en gemenskap och ett gemensamt nätverk har också varit betydande i bytet och det har givit skalfördelar, exempelvis lägre kostnad samt att det skapat ett samarbete både gällande pedagogik och teknik mellan lärosäten. Dessutom valde Nordnet att investera i omfattande användartester där Canvas visat på de högsta poängen gällande användarvänlighet. Implementeringen fungerade enligt projektledaren väl och att stöd var lägre efterfrågat än förväntat tros bero på stödpersonernas arbete och ett lättanvändligt system. Projektledaren belyser vikten av att ha en transparens och klargöra vad som sker och vem som är ansvarig för vad för att undvika missnöje.

4.2.2 Utbildning och stöd

Utbildningstillfällen med Instructure och även internutbildningar var nytt för alla på universitetet. Stödpersonerna fick själva forma upplägget på utbildningarna till sin fakultet och det anser projektledaren varit gynnsamt eftersom fakulteterna skiljer sig mycket emellan. I de fall stödpersonernas kunskap inte räckte var det IT-avdelningen och projektledaren som

17

stöttade. Idag finns tre personer på universitetet som ska vara stöd åt sina kollegor när det gäller digitalt stöd i undervisning och dessa benämns som digipedagoger. Dessutom finns möjlighet att få direktsupport från engelsktalande Instructure där projektledaren betonar nackdelen med språkbarriären.

4.2.3 Plattformens utformning

Projektledaren menar att det är universitet som ger förutsättning för hur väl plattformen fungerar. Hen belyser att Canvas möjligheter till att utvecklas både pedagogiskt och tekniskt helt beror på hur universitetet väljer att arbeta med plattformen. Uppfylls de flesta kraven finns inga större invändningar mot plattformen. Canvas erbjuder den funktionalitet som efterfrågades med att kunna integrera andra tjänster i Canvas som även fungerar på egen hand, exempelvis playtjänsten och Zoom. Fördelen med denna typ av integrering är att problematik med GDPR2 (General Data Protection Regulation) uteblir eftersom det avtalats. Det betonas ett högt värde i att ha flexibilitet att kunna koppla externa tjänster till Canvas.

Canvas blir i grunden enligt projektledaren en informationsbas för utbildningarna men också en möjlighet för utökad användning för annat än bara som kursplattform. Lärare på Malmö Universitet har möjlighet att skapa egna kursplatser för olika syften. Det kan vara samarbetsyta mellan lärosäten och en plats för kommunikation och kan således vara en plattform för att skapa samarbete på olika sätt där fokus sätts på utbildning.

I dagsläget skapas alla kurser automatiskt från Ladok som studieadministrationen hanterar och på deras begäran kan en kursplats automatiskt skapas i Canvas. Kursplatsen skapas med en förinställd minimalistisk mall vars främsta syfte är att sätta kursplatsens inställningar på ett välbetänkt sätt. Utöver det finns en förinställning där kursplanen och kursens schema placeras på kursplatsen. En mer utförlig mall för uppbyggnad av kursplatsen var uppe på diskussion men lades ner eftersom det inte skulle bli hållbart i längden då samma kurs skulle ges på nytt. Det finns en ambition att inom program vara enhetliga för att underlätta för studenterna i att navigera sig på kursplatsen. Det som projektledaren anser varit problematiskt är brister i svenska översättningar samt den utbildningsstruktur som inte följer skandinavisk struktur utan en amerikansk.

4.2.4 Övergången till digital undervisning

Övergången till digital undervisning menar projektledaren har pressat individer in att engagera sig mer i sina kursplaner. Situationen har resulterat i att lärare fått vidga vyerna för hur de kan bedriva undervisning och de digitala verktygen blir desto viktigare.

[...]det handlar ju mer om dem här digitala systemen eller hur man utnyttjar dem och vad man bildar för någonting, för en helhet tillsammans. Sen kanske det blir praktiskt att använda Canvas som ett nav i detta.

18

På Canvas kan programplatser skapas vilka nu har avancerat. Det är en yta för program att distribuera information och aktiviteter som är övergripande mellan olika kurser eller samarbete mellan årskurser. När det gäller stöd till lärare har efterfrågan ökat markant sedan Covid-19 utbröt. Det är främst frågor gällande examination eftersom det för många blir problematiskt att föra över en rumsbaserad examination till en digital och dessutom se över att det sker rättssäkert. Digitalt café arrangeras för lärare för att ställa frågor och diskutera vilket har engagerat lärare för att hitta lösningar.

4.3 Lärares upplevelser av Canvas som lärplattform

I de skriftliga intervjuerna deltog 79 lärare från Malmö Universitet från universitetets alla fem fakulteter, dessa kommer benämnas som F1, F2, F3, F4 och F5.

4.3.1 Införande och utbildning

Gällande övergången från ItsLearning till Canvas är lärare på F1, F2 och F3 generellt överens om att den kantades av osäkerhet och oklarheter. Lärare på F2 upplevde det som att instruktörerna inte förstod hur lärarna hade arbetat tidigare och någon beskriver övergången som “panikartad”. Lärare på F4 och F5 beskriver situationen på ett helt annat sätt, där har de flesta en acceptabel upplevelse av bytet och överlag beskrivs bytet som smidigt.

Den information som kommunicerades ut inför och under bytet bedöms som bra men nästan överväldigande. Det har erbjudits många kurstillfällen och informationsmöten men på dessa ska det däremot ha varit ganska få som deltog på. Något som lyfts upp är att anledningen till varför universitetet valde att byta system aldrig kommunicerades till lärare och vissa menar att de kände sig tvingade och förbisedda i beslutet. Ett problem som uppstod enligt lärare på F3 var att stödpersonerna förlorade sina betalda timmar för tidigt vilket gjorde att det inte fanns någon att vända sig till med oklarheter.

Utbildningstillfällena som erbjöds inför bytet beskrivs av många som väldigt grundläggande och lärare F5 hade gärna sett att den var indelad efter kunskapsnivåer då utbildningen inte såg till deras behov. De andra fakulteterna beskriver liknande problem och att de flesta lärt sig mer av att testa sig fram själva. De lärare som uppskattade utbildningarna förklarar däremot att de saknade tillgång till studenter för att kunna se resultatet som slutanvändare och en lärare lyfter att hen gärna hade fått hjälp med tips och ideér på hur en bra kurssida byggs upp. Två lärare hade fått personliga introduktioner av personer på universitetets IT-avdelning och det är något som de verkligen uppskattar. De beskriver att de känner sig trygga och positivt inställda till Canvas som plattform. Överlag ska utbildningarna ha gett en översikt men varit för grundläggande för att ge någon djupare förståelse och användning av plattformen.

4.3.2 Kommunikation

Det som enligt lärarna ger plattformen värde är främst kommunikationen och att plattformen skapar en struktur. All information och kontakt finns samlat på ett och samma ställe och Canvas

19

ger möjlighet till att bilda sig en bra överblick över sina kurser. Canvas beskrivs som en neutral kommunikationskanal där lärare och studenter kan mötas. Samtidigt anser vissa lärare att Canvas inte alls skapar värde och någon menar att Canvas endast är ett redskap och inte värdeskapande i sig självt. En del lärare beskriver att de endast ser Canvas som en informationskanal. Lärare på F5 ser det som ett verktyg som hjälper till och effektiviserar exempelvis rättning. Framförallt så är kommunikationen återkommande och något som uppskattas mycket av alla fakulteter och kopplingen till Urkund vid inlämningar är något som ses som mycket positivt.

Det som saknas på Canvas enligt lärarna är bland annat en koppling till Ladok för rapportering av betyg, ID-inlogg för att säkerhetsställa vem det är som loggar in och en mer kreativ lärmiljö med möjlighet till att exempelvis rita för att förtydliga moment i undervisningen. Det är viktigt att en lärplattform är lätthanterlig, att det på ett enkelt sätt får att informera och examinera samt att kommunikationen är välfungerande.

4.3.3 Övergången till digital undervisning

Efter bestämmelsen om att universitetet går över till distansundervisning på grund av viruset Covid-19 har plattformen Zoom börjat användas allt mer. Zoom ses som en smidig plattform som underlättar distansundervisningen men många lärare beskriver att det inte kan mätas med undervisning där alla fysiskt är på plats. Flera lärare förklarar att svårigheterna ligger i att de inte kan få ögonkontakt med sina studenter, interaktionen saknas, dialogerna har inte samma flöde och att det är svårt att läsa av klassen. Det fungerar bra i mindre grupper som för exempelvis handledning men större grupper är svårare att hantera. Det framgår att många studenterna inte har igång sina kameror vilket gör att lärarna får prata med en svart skärm. Positiva aspekter är däremot att det ger möjlighet till att fler kommer till tals, studenter som annars inte tar plats i fysiska möten upplever lärare får större möjligheter i det digitala rummet. Praktiska moment är en stor svårighet i den digitala miljön. På F2 har studenterna flera praktiska moment i datormiljö och dessa blir svåra att genomföra med skärmdelning då studenten inte har samma möjlighet att följa med på sin egna dator samtidigt. Samtidigt förklarar flera lärare att de inte visste om att de integrerade applikationerna fanns eller att de inte använde dessa på grund av att de inte visste hur dessa fungerade.

Användningen av Canvas har ökat sedan universitetet gick över till distansundervisning på grund av Covid-19. Canvas är den huvudsakliga kanalen för kommunikation med studenter och ses av flera som en informationskanal. Majoriteten jobbar inte specifikt med att försöka engagera sina studenter via Canvas och några poängterar att det är studentens eget ansvar att vara engagerad. Ett par lärare har försökt starta upp diskussionsforum med sina studenter men får sällan respons. En lärare lyfter att hen jobbar med att kurssidan ska vara uppdaterad och att “det ska kännas värt att logga in varje dag” för studenterna. En annan förklarar att hen troligtvis hade kunnat göra mer för att engagera sina studenter men gör endast det som är nödvändigt. Quizfunktionen används av flera och många försöker dela relevanta artiklar, evenemang och tips för deras utbildningar med sina studenter. På F1 är det flera lärare som inte jobbar med engagemang alls och någon menar att Canvas endast är en plattform. Examinationerna som

20

skulle ägt rum under denna period har istället gjorts digitalt och flera lärare vittnar om svårigheter i utförandet. Formatet som var planerat är sällan anpassningsbart till ett digitalt format och planerade salstentamen har istället blivit hemtentamen eller utformade i Canvas quizfunktion. Flera uttrycker en oro för ökad risk för fusk och svårigheten i att kontrollera sina studenter.

4.4 Studenters upplevelser av Canvas som lärplattform

4.4.1 Införandet av Canvas

I fokusgrupp 1 deltog fem studenter och dessa benämns som D1, D2, D3, D4 och D5. Fokusgrupp 2 bestod av fyra studenter och dessa benämns som E1, E2, E3 och E4. D5 och E4 läser samma program men förutom det är alla studenter från olika program och från blandade årskurser på Malmö Universitet. Studenterna D2, D5 och E4 var med i övergången från ItsLearning till Canvas och D2 förklarade att övergången kändes svårare för lärarna än vad D2 själv upplevt. E4 beskriver att det var en problematisk situation. D4 som påbörjade sin utbildning hösten 2018 och därmed var en av de första som började direkt i Canvas menar att det märktes en förvirring hos lärarna. D2 poängterar också att lärarnas tekniska intresse verkar ha spelat stor roll för hur slutanvändandet har fungerat.

4.4.2 Användandet av Canvas

Problemet med att lärare använder Canvas på olika sätt är stort och är något som D1, D3, D4 och D5 alla har problem med. De alla upplever det som jobbigt att det inte finns någon gemensam strategi mellan lärarna på hur exempelvis meddelanden, uppgifter och anslag ska läggas upp. D4 förklarade att hen föredrar mobilapplikationen framför datorn då D4 anser att det gränssnittet är enklare att hitta i. Notifikationerna är till stor hjälp och leder användaren direkt dit hen ska. Om det exempelvis gäller en bedömning så leds användaren direkt till bedömningen istället för att behöva klicka sig runt och leta efter bedömningen.

Samtliga studenter i fokusgrupp 2 var överens med fokusgrupp 1 om lärares inkonsekventa användande av Canvas funktioner och att det skapar irritation och förvirring. E3 belyser studenterna måste lära sig hur en lärare specifikt väljer att publicera material eller meddelanden. E2 menar på att meddelandefunktionen inte fyller sitt syfte då lärare uppger att de hellre blir kontaktade på sin mail vilket även E3 håller med om. E4 beskriver en problematik med navigeringen i att hen måste klicka sig igenom många steg för att nå informationen som eftersöks.

4.4.3 Värdeskapande med Canvas

För studenterna i fokusgrupp 2 är det viktigaste att kunna hitta information på plattformen och E1 menar på att plattformen används i detta syfte enbart men tillägger att även kontakt med lärare via plattformen kan ske. E1 och E2 tycker överlag att plattformen fungerar bra till detta syfte men poängterar att det inkonsekventa användandet problematiserar navigeringen. E1 belyser Canvas möjlighet till att samordna många och distribuera information. E4 tycker också

21

att det är en fördel med Canvas att samla olika typer av information och material. E2 beskriver hur plattformen har möjlighet att användas på ett flexibelt sätt till olika syften såsom examination, föreläsningsmaterial och dylikt där plattformen blir en central del vilket hen ser värde i.

Enligt studenterna i fokusgrupp 1 används Canvas mest till att ta del av information och lämna in uppgifter. D3 betonar att hen inte ser något annat syfte. Studenterna i fokusgrupp 1 är överens om är att viktigaste är att det ska vara lätt att navigera på lärplattformen och förklarar att det i dagsläget är problematiskt. D4 förklarar att lärare utformar sina kurser på olika sätt vilket gör det svårt för studenter att hitta exempelvis viktiga meddelanden och uppgifter. D1, D3 och D5 instämmer och D1 lyfter att hens lärare lägger upp information på andra kanaler än Canvas vilket blir ytterligare komplicerat för studenten. D2 har däremot inte upplevt samma sak, hen upplever istället att navigera sig på Canvas är jättenkelt eftersom alla deras lärare gör på samma sätt. På D2s program har lärare bjudit in studenter att vara med och påverka hur deras programsida och hur kurssidor ska läggas upp. Det som är allra viktigast enligt D2 är däremot att Canvas fungerar som en kommunikationskanal mellan både lärare och studenter, även mellan olika årskurser. Denna årskursöverskridande kommunikation är inte något som övriga känner igen sig i, D1 och D5 håller med om att kommunikationen till lärare fungerar bra men de inte har kommunikation inom programmet i övrigt genom Canvas.

4.4.4 Övergången till digital undervisning

Sedan universitetet gick över till undervisning på distans har studenternas situation förändrats. Fokusgrupp 1 beskriver att lärarna är mer aktiva på Canvas och att dem interagerade applikationerna Zoom och mediagalleriet har börjat användas allt mer frekvent. D1 förklarar att deras lärare har använt sig av mediagalleriet även innan distansundervisning infördes men att hen då aldrig riktigt förstod vad verktyget innebar och dessutom kunde materialet publiceras på andra ställen inne på Canvas vilket ledde till förvirring. Nu har D1s lärare börjat lägga upp främst förinspelade föreläsningar där. Studenterna i fokusgrupp 2 känner inte till mediagalleriet men använder sig av Zoom likt fokusgrupp 1. E2 som nyligen startat sin utbildning har också uppmärksammat att Canvas används mer än tidigare, främst eftersom information och föreläsningar publiceras, däremot inte i mediagalleriet. E1 ser ingen större förändring i användandet då deras utbildning innefattar få föreläsningar. För E3 har Canvas efter övergången till distans mestadels ökat kommunikationen från lärare till studenterna gällande uppgifter och inbjudningar till online-föreläsningar via Zoom. E1 beskriver att de använder samma länk till alla online-föreläsningar på en kurs och därmed inte får lika många anslag som resterande vilket resterande studenter också hade tyckt varit bra.

D3 lyfter att hen inte har samma motivation som tidigare sen universitetet gick över till distansundervisning och övriga studenter håller med. D3 menar att den digitala undervisningen medfört en minskning av seriositet hos studenten till skillnad från när undervisningen var fysiskt i skolan och D1 instämmer. E3 uppger att även hen har problem att hålla fokus vid de digitala föreläsningarna eftersom två timmars föreläsningar fördubblats till fyra timmar varav