Forumspel, en metod mot mobbning?

Pedagogiskt drama VI

Forskningsmetodik och utvecklingsarbete

15 högskolepoäng

Forumspel,

en metod mot mobbning?

En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod

Forum play,

a method against bullying?

An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method

Monica Lindroth

Pedagogiskt drama VI Handledare: Balli Lelinge

Forskningsmetodik och utveckling

2

Malmö högskola

Pedagogiskt drama VI, 79-90 poäng Forskningsmetodik och utvecklingsarbete Vårterminen 2012

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola.

Syfte

Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Vidare har syftet varit att ta del av elevernas upplevelser under arbetet med forumspelen.

Metod

De metoder som använts i den här studien är dels en kvalitativ metod och dels en pedagogisk metod. De kvalitativa insamlingsmetoderna omfattar här dokumentering med hjälp av anteckningar samt en skriftlig utvärdering. Den pedagogiska metoden innebar att eleverna konstruerade fem dilemman som de upplevde hade med mobbning att göra och som de därefter gestaltade inför varandra, i syfte att pröva olika alternativ för att hantera problematiken. Inom metoden forumspel ges deltagarna möjlighet att agera utifrån en situation av förtryck, ett så kallat kritiskt frigörande perspektiv.

Resultat och slutsats

Studiens resultat av elevernas upplevelser och åsikter om forumspel visade att åtta av elva elever kan tänka sig att fortsätta använda forumspel som en pedagogisk metod, medan tre elever inte är intresserade. Positiva åsikter om forumspel, enligt eleverna, var exempelvis att det viktiga budskapet kom fram, att det var intressant att höra sina klasskamraters åsikter, att de fick nya synvinklar och att de kunde se att det fanns en chans att förändra en till synes låst situation. Negativa aspekter var exempelvis risken att känna sig utpekad om forumspelet påminde för mycket om verkliga händelser, att det som publik kan vara svårt att komma på ideér för hur man kan komma tillrätta med den problematik som gestaltas i forumspelen samt att det kan finnas risk för att en mobbare kan fortsätta mobba även under själva forumspelen, om inte pedagogen är uppmärksam och lyhörd.

Nyckelord: Pedagogiskt drama, forumspel, kränkande behandling, mobbning och kritiskt frigörande perspektiv

Monica Lindroth Handledare: Balli Lelinge

3

Förord

Först vill jag tacka läraren på elevernas skola, som tog emot mig på ett positivt och trevligt sätt. Därefter vill jag rikta ett stort tack till alla elva elever som medverkade. Tack vare er blev den här studien intressant och meningsfull.

Jag vill också tacka min handledare Balli Lelinge för sitt engagemang och hjälp under hela skrivprocessen.

4 Innehåll sidan Förord 3 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 7 1.3 Frågeställningar 7 1.4 Avgränsning 7 2 Litteraturgenomgång 8 2.1 Centrala begrepp 8 2.1.1 Pedagogiskt drama 8 2.1.2 Forumspel 9

2.1.3 Orsaker till mobbning: Makt, aggression, rädsla 10

2.2 Program mot mobbning 11

2.2.1 Skolverket kan inte förorda något av programmen 13

3 Teoretisk utgångspunkt: Kritiskt frigörande perspektiv 14

4 Metod 16 4.1 Allmänt om metod 16 4.2 Metodval 16 4.3 Urvalsgrupp 17 4.3.1 Bortfall 17 4.4 Genomförande 17 4.5 Databearbetning 20

4.6 Reliabilitet och validitet 20

4.7 Vetenskapliga riktlinjer och krav 21

5 Resultat 22

5.1 Resultat av ämnesinventeringen 22

5.2 Eleverna om dramaövningarna och värderingsövningarna 22

5

5.4 Elevernas åsikter och upplevelser om forumspel 24

6 Analys av resultat 27

6.1 Analys av elevernas arbete utifrån ett kritiskt frigörande perspektiv 27

6.2 Analys av händelser under arbetet med forumspelen 28

6.3 Analys av elevernas åsikter om forumspel som metod 29

6.4 Analys av elevernas upplevelser av forumspel 30

7 Sammanfattning och diskussion 32

7.1 Reflektion av de kvalitativa insamlingsmetoderna 32

7.2 Reflektion av den pedagogiska metoden forumspel 32

7.3 Slutord 33

7.4 Förslag till vidare forskning 35

Referenser 36

Förteckningar över bilagor

Bilaga 1

Status och kroppsspråk – den sjätte lektionen 38

Bilaga 2

De fem forumspelen 39

Bilaga 3

6

1 Inledning

”Ingen skola är helt befriad från kränkningar”, står det i en artikel från Svenska dagbladet den 18 augusti 2012 (www.svd.se) och det är bara en av många tidningsartiklar där man kan läsa om barn som utsätts för kränkningar eller mobbning av sina skolkamrater. Den här studien handlar om hur man med hjälp av den pedagogiska metoden forumspel kan åskådliggöra och bearbeta situationer av kränkande behandling och mobbning i skolan.

Enligt en undersökning av Skolverket från den 21 mars 2011, blir omkring 28 000 barn i årskurs fyra till nio, utsatta för kränkningar eller mobbning i skolan och det är vanligare i högstadiet (www.skolverket.se). När en elev utsätts för sådant och söker hjälp, är det viktigt att barnet känner att de vuxna tar tag i situationen omgående. Det yttersta ansvaret i en skola ligger hos rektorn men på vissa skolor har det förekommit att barnen inte blir tagna på allvar när de söker hjälp. Under 2011 gjordes enligt Skolinspektionen 1085 anmälningar, där anmälningsorsaken var att skolan inte hade agerat tillräckligt vid kännedom av kränkningar eller mobbning (www.skolinspektionen.se). Enligt en granskning av Svenska Dagbladet (2011) skuldbeläggs många mobbade barn av den skola de går på och i samma artikel uttalar sig psykologen och psykoterapeuten på Rädda barnen Åsa Landberg att det är ”väldigt vanligt att vuxna passivt eller aktivt deltar i mobbning” (www.svd.se).

Jag läser pedagogiskt drama VI, på Malmö högskola och inför valet av ämne till min c-uppsats, ville jag göra en studie om något som är ständigt aktuellt, som berör och som känns viktigt.

1.1 Bakgrund

Både i Diskrimineringslagen (2008:567), liksom i Skollagen (2010:800) står det att skolorna måste revidera och upprätta en ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling varje år. Ordet mobbning ligger numera under begreppet kränkande behandling. För att det ska kallas för mobbning ska de negativa handlingarna upprepats vid flera tillfällen. På Skolverkets hemsida, under skolutveckling/mobbning, står att ”mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandling” och det står också att ”kränkningarna övergår i mobbning när de upprepas”. Vidare står det att mobbning kan delas in i olika typer: Psykisk mobbning som exempelvis utfrysning, miner, gester, suckar, blickar och ignorering. Fysisk mobbning som där det kan handla om olika former av våld som slag, sparkar, knuffar, förföljelse eller tafsningar och sabotage. Verbal mobbning som kan innebära att man utsätts

7

för förtal, rykten, glåpord, skvaller och överdrifter. Mobbning förekommer även i form av E-mobbning där personen utsätts för E-mobbning som sprids via sms, mail, mms, kränkande bilder och videofilmer (www.skolverket.se).

1.2

Syfte

Huvudsyftet med följande studie är att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel kan bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Vidare är syftet att ta del av elevernas upplevelser under arbetet med forumspelen.

1.3 Frågeställningar

De frågeställningar som jag söker svar på är följande:

 Vad kan den pedagogiska metoden forumspel bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning, enligt eleverna?

 Vad upplever eleverna under arbetet med forumspel?

1.4 Avgränsning

Studien är genomförd tillsammans med en åttondeklass i Skåne. Fokus ligger på elevernas upplevelser och åsikter om forumspel och huruvida metoden, enligt eleverna, är lämplig att användas i skolan för att motverka kränkande behandling och mobbning. Ingen vikt har lagts på genusperspektivet.

8

2 Litteraturgenomgång

Följande kapitel presenterar inledningsvis studiens tre centrala begrepp och därefter en redogörelse av program mot kränkande behandling och mobbning.

2.1 Centrala begrepp

 Pedagogiskt drama

 Forumspel

 Orsaker till mobbning: Makt, aggression, rädsla

2.1.1 Pedagogiskt drama

Pedagogiskt drama är grunden till det dramapedagogiska arbetet. Rasmusson och Erberth (2008), som båda har flera års erfarenhet av dramaundervisning och är författare av boken

Undervisa i pedagogiskt drama, beskriver att eleverna utvecklar sitt sätt att kommunicera och

ta ställning med hjälp av dramaövningar, rollspel och improvisationer. Arbetet med dramaövningar sker i grupp, vilket utvecklar elevernas fantasi, förmåga att uttrycka sig och sitt sätt att samarbeta (s. 9). Rasmusson och Erberth poängterar vikten av att redan från början skapa en trygg och tillåtande atmosfär där eleverna kan utveckla sin kreativitet och träna bort hinder som rädslor och osäkerhet (s. 65). Vidare beskrivs tre pedagogiska faser som just syftar till att få en god och trygg grund för arbetet med pedagogiskt drama. Den första av dessa tre faser är grundövningar som handlar om att våga och att lära känna varandra och öppna upp för ett tryggt och kreativt arbetsklimat. Grundövningarna består av uppvärmningar, inledande övningar, huvudövning med rollspel och dramatisering och slutligen en avrundning som exempelvis en avslappning (s. 65). Den andra fasen är dramatisk gestaltning som innebär att deltagarna, i mer temainriktade improvisationer och rollspel, övar sig i olika sätt att dramatisera. Här byggs deltagarnas självförtroende upp och de lär sig lita på sig själva (s. 66). Den tredje och sista fasen är teaterarbete. I regel visas inte dramaarbetet upp för en publik, de är till för deltagarna i gruppen och deras utveckling men om gruppen har kommit överrens om att spela upp sin föreställning går det givetvis bra att göra det (s. 67). En stor del av dramaövningar innefattar kroppsspråk. Keith Johnstone (1985), som är grundare av teatersport, och en stor auktoritet inom improvisationsteater beskriver i sin bok Impro olika sätt som han utvecklade för att öva upp spontaniteten och fantasin för att kunna improvisera fritt. Johnstone började tidigt med att, tillsammans med sina teatergrupper, undersöka hur man

9

med hjälp av kroppsspråket kunde påverka och påverkas av andra. Han utvecklade olika former av status, så kallad högstatus och lågstatus och menar att detta är en nödvändig kunskap för en skådespelare som önskar skapa olika rollkaraktärer (s.37). Denna kunskap blir till hjälp för eleverna i gestaltningen av olika rollkaraktärer såsom förtryckare, medlöpare eller den som blir förtryckt.

2.1.2 Forumspel

En gren av pedagogiskt drama är den pedagogiska metoden forumspel, som har lanserats av dramapedagogen och författaren Katrin Byréus (2001). På hennes hemsida beskriver Byréus forumspel som ett slags rollspel där några i gruppen gestaltar ett aktuellt problem som de övriga i gruppen därefter ska gå in i rollspelet och pröva olika lösningar. Syftet är, enligt Byréus att ”inspirera varandra att hitta olika öppningar i konfliktsituationer samt att få träna sig för liknande konfliktsituationer i verkligheten” (www.byreus.com). I boken Du har

huvudrollen i ditt liv (2001) beskriver Byréus att målet med forumspel bland annat är att

”individen ska kunna återupprätta sin förlorade självkänsla” och att individen kan komma att ”nå fram till medvetenhet om sin roll i det omgivande samhället och om sin förmåga att påverka” (s. 9).

På Forumteaterföreningen i Sveriges hemsida beskrivs att forumteater grundades av den brasilianske regissören och pedagogen Augusto Boal, som ägnade en stor del av sitt liv åt att kämpa för de förtryckta och utsatta i Latinamerika. Han reste runt i världen för att lära ut sin metod och besökte även Sverige regelbundet (www.forumteater.se). Aktiva värderingar introducerades på 70-talet av pedagogen och psykologen John Steinberg som, enligt Byréus, går ut på att deltagarna ges möjlighet att motivera sina val, ta ställning i olika frågor och ta del av andras åsikter för att bearbeta konflikter och orättvisor mellan individer (s. 37).

I metoden forumspel spelas en kort scen upp, som innehåller någon form förtryck och orättvisor, scenen ska vara aktuell för gruppen och måste innehålla vissa karaktärer för att en förändring ska vara möjlig. Dessa karaktärer består av en eller flera personer som blir utsatta för någon form av kränkande behandling, där en eller flera fungerar som förtryckare och en eller flera som har rollen som observatör. Forumspelet ska sluta när det är som värst, för att därefter spelas om igen. Då är det publikens tur att vara aktiv genom att när som helst ropa ”Stopp” och delta i spelet med en idé som syftar till att ingripa och motverka så långt det går av förtrycket eller orättvisan. Byréus beskriver olika inledande övningar inför själva forumspelet som exempelvis kan vara att deltagarna gör mänskliga skulpturer av ett tema, att ledaren lägger ut lappar på golvet med förslag på ämnen, eller att man gör en

10

ämnesinventering eller olika former av värderingsövningar. Ämnesinventering innebär att forumspelen bygger på deltagarnas erfarenheter eller kunskaper, för att på så sätt upplevas mer aktuella och realistiska. Värderingsövningar går ut på att deltagarna ges möjlighet att själva ta ställning i en fråga som ställs av ledaren. Byréus beskriver vidare att man i forumspel använder sig av en ledare, som kallas för joker och som har till uppgift att hjälpa åskådarna genom att leda spelet, ställa frågor och komma med förslag (s. 98).

För att få en klar bild av skillnaden mellan görandet av forumteater respektive forumspel, skrev jag ett mail till Katrin Byréus och i hennes mailsvar skriver Byréus att hon inte ser sig som skapare av forumspel men att hon ”satte samman värderingsövningar och forumteater och började kalla det för forumspel”. Byréus skrev vidare i sitt mail att det idag finns de som ”menar att forumteater innebär uppspel inför en extern publik medan forumspel är internt arbete i grupper” men den definitionen håller inte Byréus riktigt med om eftersom ”Augusto Boal arbetade med forumteater både med extern publik och internt i grupper” (Byréus 2012). I den här studien kommer forumspel att användas utifrån idén att den görs internt med eleverna i undersökningsgruppen, det vill säga elva elever i årskurs åtta.

2.1.3 Orsaker till mobbning: Makt, aggression, rädsla

Mobbare, mobbad och medlöpare är tre termer som den amerikanske författarinnan och mobbningsexperten Barbara Coloroso (2004) beskriver i boken Mobbningens tre ansikten. Enligt Coloroso är mobbning ett förakt mot en annan människa som i mobbarens ögon anses som värdelös, underlägsen och som inte behöver behandlas med respekt. Coloroso har i sin forskning kunnat urskilja att mobbaren styrs av psykologiska tankar som leder till att inte behöva känna någon empati för den mobbade. Hon lyfter särskilt fram tre självpåtagna tankar, varav den första tanken är en känsla av berättigande och som innebär rätten att kontrollera, dominera, underkasta och på andra sätt kränka en annan människa. Den andra tanken är brist på tolerans när det gäller olikheter, det vill säga att den som är annorlunda är automatiskt mindre värd och förtjänar därför ingen respekt. Den tredje och sista tanken är rätten att utesluta, vilket innebär att hindra, isolera och segregera en person som inte bedöms förtjäna någon respekt eller omsorg (s.45). Coloroso hävdar vidare att mobbning kan liknas vid arrogans och att de som mobbar egentligen bär en skyddande mask, på grund av sin egna dåliga självkänsla. När ”mobbarna” mobbar andra upplever de sig själva som starka. Vidare har Coloroso identifierat fyra kännetecken som avslöjar om det rör sig om mobbning. Den första av dessa är maktobalans, som innebär att mobbaren exempelvis är fysiskt starkare eller har det bättre socialt sett. Den andra är avsikt att skada, som innebär att den som mobbar

11

njuter av att orsaka psykiska och fysiska kränkningar. Den tredje är hot om fortsatt våld, som innebär att den mobbade inte vågar berätta för någon. Och slutligen det fjärde kännetecknet som är skräckvälde och som innebär att mobbaren slutligen har fritt utrymme för fortsatta kränkningar och den mobbade är psykiskt och fysiskt maktlös (s. 37).

Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogiskt arbete och Marie Werthander, filosofie doktor i pedagogik och universitetslektor, har tillsammans skrivit boken Mobbning – en social

konstruktion? (2011). I boken beskrivs de som kränker andra människor som aggressiva och

elaka, medan de som utsätts för kränkande behandling tycks vara ängsliga och osäkra. Vidare beskriver Frånberg och Werthander två huvudriktningar inom mobbningsforskningen. Den första huvudriktningen är ett individ- och gruppsykologiskt perspektiv och är inriktat på att få fram metoder och åtgärdsprogram. Inom den forskningen ställer man sig frågor om hur man kan stoppa mobbning, vilka som är mobbare och vilka som är offer. Inom den andra huvudriktningen bedrivs grundforskningen (s.28) där mobbningen problematiseras som begrepp och fenomen. Här ställer man frågor som handlar om vad mobbning är, hur det går till, vem som definierar vad som är mobbning och var gränsen går mellan kränkande handlingar och mobbning (s. 28).

Enligt Anatol Pikas (1989), docent i pedagogisk psykologi, är mobbning gruppvåld mot en enskild person och att medlemmarna genom interaktion förstärker varandras beteende. Pikas utvecklade olika metoder mot kränkande behandling, varav en av dessa metoder går ut på att den som mobbar förhörs utan förvarning och därefter tillrättavisas. Pikas menar att läraren behöver egenskapen att lyssna både på den som mobbat och den som blivit mobbad och därefter göra uppföljningar (s.42).

På Friends hemsida står en annan aspekt som innebär att det kan uppstå mobbning i en grupp på grund av dålig stämning, osäkerhet, otydliga regler och att en person som mobbar mår ofta dåligt själv och tar ut det på andra. Vidare menar Friends att osäkerhet, grupptrycket och rädslan för att själv bli mobbad kan leda till att ingen vågar säga emot den som mobbar och istället är med på mobbningen (Friends.se).

2.2 Program mot mobbning

På uppdrag av Myndigheten för skolutvecklingen sammanställde Tomas Matti (2007) 21 program mot mobbning. Dessa program analyserades och presenterades i en rapporten

Kartläggning av utvärderade program mot mobbning. Efter att ha tillfrågat

12

mobbning, var det endast professor Dan Olweus som svarade att hans program ”Olweusprogrammet” hade en utvärderad mobbningseffekt. Enligt rapporten är Olweusprogrammet uppbyggt för att reducera elevernas möjligheter att utöva kränkande behandlingar i skolmiljön. Olweusprogrammet innefattas av ett antal så kallade kärnkomponenter. Dessa är bland annat: klassregler mot mobbning, elev- och föräldramöten, individuella samtal med de elever som utsätter andra elever för förtryck och negativa handlingar, individuella samtal med de utsatta eleverna och att vuxna alltid måste agera och uppträda på ett engagerat och positivt sätt (www.skolverket.se). Forumspel fanns med bland de 21 programmen men det hade inte lämnats in någon vetenskaplig forskning i sammanställningen av metodens företrädare, det vill säga Katrin Byréus. Jag kontaktade Katrin Byréus via mail för att höra varför och hennes svar blev följande:

Jag blev uppringd av T. Matti och skickade en förfrågan till en stor mängd forumteater/forumspelsaktiva ang. evidens rörande forumspel och mobbning, men vad vi vet så finns ingen sådan studie. Man har tittat på andra kompletterande komponenter som färre konflikter, bättre sammanhållning, konstruktiva sätt att lösa konflikter m.m. och fått positiva resultat i många olika studier. En studie där Agneta Josephsson medverkat med forumspel har bevisat att läkare ökat sin empatiförmåga och ändrat sitt bemötande av patienter med hjälp av forumspel (Byréus, 2012).

Efter Mattis kartläggning av metoder mot mobbning, gav Skolverket ut en Kunskapsöversikt som presenterade en omfattande utvärdering av åtta program mot kränkande behandling i Sverige, På tal om mobbning – och det som görs (2009). Totalt 39 skolor ingick i studien vilket innebar omkring 10 000 elever i årskurserna 4-9. I häftet står att läsa om en jämförelse mellan mobbning då och nu och dess olika perspektiv, samt en kritisk genomgång av åtta program mot mobbning (s. 5). Tre av dessa program anses värdegrundsstärkande. Dessa är: SET – Social och emotionell träning, StegVis och Lions Quest. Kännetecknande för dessa program är att man vill utveckla elevernas sociala och emotionella kompetens, att eleverna ska lära sig att hantera konflikter och utveckla sina sociala relationer. Många lärare som gått utbildning inom något av dessa tre program tycker att de har utvecklat sitt förhållningssätt. Vidare förespråkas inom dessa program att man har särskilda lektioner som schemaläggs för alla klasser.

Friends, Komet och Skolmedling anses av företrädarna syfta till att i synnerhet arbeta med det förebyggande arbetet. Friends är ett förebyggande program med fokus på att eleverna ska medverka i det förebyggande arbetet. De kartlägger situationen på skolan och använder sig av kamratstödjare, det vill säga elever som utbildas att fungera som öron och ögon åt de vuxna (s. 108). Komet har som främsta syfte att hjälpa barn med ett utåtagerande beteende. De barnen ska hjälpas att få uppmärksamhet genom ett positivt beteende istället för ett negativt.

13

Komet föreskriver pedagogiskt material, personalutbildning och utbildning av föräldrar. De använder sig av ordningsregler och disciplinära strategier (s. 118). Skolmedlings grundidé är att eleverna själva ska lösa konflikter som uppstår, genom goda kamratrelationer och medling. Parterna ska försonas och komma överens på ett sätt som innebär att konflikten inte upprepas (s. 162).

Farstametoden arbetar åtgärdande. Deras metod är att, utan förvarning, hämta elever som mobbat andra till så kallade behandlingssamtal. De har också kontrollsamtal om att mobbningen har upphört. Det är en grupp som har som ansvar att ta tag i problem när de kommer (s.98).

Olweusprogrammet är både förebyggande och åtgärdande och innehåller en stor mängd insatser. För att så effektivt och framgångsrikt som möjligt arbeta mot kränkande behandling använder man sig av systematiska metoder och en så kallad ”hela-skolan-ansats”, som innebär att all personal och alla elever är delaktiga i ett förankrat arbetssätt (s. 137).

Efter ovan nämnda kunskapsöversikt gav Skolverket ut Utvärdering av metoder mot

mobbning (2011). Utvärderingen visade att 7-8 procent av eleverna blev utsatta för mobbning

vid enstaka tillfällen under det senaste året. Knappt 1,5 procent av eleverna blev utsatta för varaktig mobbning, vilket innebar ett år eller längre. Skolverkets statistik visar också att flickor och pojkar är lika utsatta.

2.2.1 Skolverket kan inte förorda något av programmen

Utvärderingen visade att alla program fick ta emot både positiv och negativ kritik. Den negativa kritik som riktas mot de utvärderade programmen är exempelvis att Olweusprogrammet, SET, StegVis och Lions Quest program med återkommande lektioner i exempelvis livskunskap, som har för avsigt att förebygga och motverka kränkande behandling, kan leda till ökad mobbning. Friends metod med kamratstödjare har i vissa fall lett till att kamratstödjarna har blivit utsatta för kränkningar av andra elever. Skolmedlings grundläggande idé om skolkamraterna som medlare i konflikter, istället kan hänga samman med en ökad mobbning. Därmed anses dessa vara kontraproduktiva och Skolverket kom i sin utvärdering fram till att de inte kan förorda något av de åtta programmen i sin helhet men förstår att skolorna kan kombinera de olika metoderna och välja ut de delar som de anser passa bäst för varje specifik situation.

14

3 Teoretisk utgångspunkt: Kritiskt frigörande perspektiv

Mia Marie F. Sternudd (2000) delar, i sin doktorsavhandling, in dramapedagogiken i fyra perspektiv: konstpedagogiskt perspektiv, personlighetsutvecklande perspektiv, kritiskt frigörande perspektiv och holistiskt lärande perspektiv. Den här studien har sin teoretiska utgångspunkt i det kritiskt frigörande perspektivet och används inom forumspel och forumteater. Enligt Sternudd handlar det om man utifrån de förtrycktas position erövrar kunskap om vilka möjliga konsekvenser som kan uppstå i försöken att häva förtryck och för att se sin egen plats i samhället (s. 84). Vidare beskriver Sternudd att deltagarnas egna livserfarenheter utger underlaget för läroprocessen. Handling, reflektion och värderingar bearbetas under verklighetstrogna situationer där deltagarna ges möjlighet att prova på olika uttrycksmöjligheter (s. 84). Enligt Sternudd arbetar Byréus mindre med begrepp som förtryck och använder sig istället mer av begreppen orättvisor och konflikter (s. 86). Forumspelen i skolan kan användas för att bearbeta olika teman eller konflikter där barnen hjälps åt att hitta olika lösningar. Varje person ges möjlighet att påverka en specifik situation och reflektera över sina egna och andras åsikter (s. 89).

Det kritiskt frigörande perspektivet används för metoderna forumteater och forumspel, som i grunden har samma mål och teoretiska utgångspunkt. Skillnaden är att forumteater ger föreställningar inför publik medan forumspel sker inom gruppen, med endast gruppdeltagarna som åskådare. Arbetsprcessen delas in i tre faser: inledningsfasen, ageringsfasen och bearbetningsfasen. I inledningsfasen väcks deltagarnas tankar och känslor i diskussioner eller olika värderingsövningar som utgår ifrån deras egna erfarenheter (s. 91). I ageringsfasen, för forumspel, arbetar deltagarna med korta verklighetstrogna situationer där den egna upplevelsen är en viktig process i utvecklingen av individens värderingar. Den problematik som visas ska sluta när det är som värst och tar därefter hjälp av publiken, vars uppgift är att komma med förslag till lösningar (s. 92). Den sista fasen är bearbetningsfasen som innebär att deltagarna får bearbeta, jämföra och reflektera över sina tankar och känslor som uppkom under ageringsfasen, dels utifrån de olika rollkaraktärerna och dels utifrån åskådarnas perspektiv. Den verbala uppföljningen och reflektionen ger eleverna mening, förståelse och ökad medvetenhet. Reflektionen görs både ur ett personligt och ur ett större perspektiv och fantasin har en viktig plats i processen, som exempelvis ”Om alla i hela världen hade samma uppfattning om… hur skulle världen då se ut?” (s. 92). Syftet med bearbetningen efter forumteater eller forumspel är, enligt Sternudd, att ge individen möjlighet att bearbeta sina

15

upplevelser, värderingar och förmåga att förändra en situation vare sig det rör sig om en mindre grupp eller i samhället (s. 96).

De övriga tre perspektiven är: Det konstpedagogiska perspektivet, det personlighetsutvecklande perspektivet och det holistiskt lärande perspektivet. I korthet kan dessa beskrivas på följande sätt: Det konstpedagogiska perspektivet har, enligt Sternudd, som mål att utveckla individens personlighet, samarbetsförmåga och kreativa uttrycksförmåga med hjälp av agering i interaktion med andra. Målsättningen är en föreställning och stor vikt läggs på bearbetning och reflexion. Individen ges verktyg i att söka och skapa kunskap (s. 49). Det personlighetsutvecklande perspektivet har, enligt Sternudd, som mål att undersöka vardagssituationer och ger bland annat individerna kunskap om mänsklig kommunikation, förståelse för sig själv i relation till andra och vad som sker mellan människor. Det läggs stor vikt vid självreflektion och gryppdynamik, det vill säga de medvetna och omedvetna processer som sker då flera människor deltar i en gruppering (s. 65). Det holistiskt lärande perspektivet arbetar, enligt Sternudd, för att deltagarna utgår från en kognitiv nivå där de bearbetar och utvecklar kunskap om sina upplevelser, tankar och känslor. I det här perspektivet används olika rollspel och tekniker. Man arbetar utifrån gemensamma beslut och känslomässig och intellektuell förståelse (s. 97).

16

4 Metod

Metodkapitlet innehåller först allmänt om metod, därefter metodvalet för den här studien och motiveringen till denna. Efter det följer en presentation av urvalsgruppen, studiens genomförande, databearbetning och avslutningsvis en kort genomgång av vetenskapliga riktlinjer och krav.

4.1 Allmänt om metod

I en kortfattad jämförelse mellan de kvantitativa och de kvalitativa metoderna, beskriver professor Rolf Ejvegård (2003) att kvantifiera något innebär att resultatet kan anges i siffror, räknas eller anges i termer som motsvarar siffror (s. 36). Den kvantitativa metoden baseras på statistiskt representativa frågeundersökningar, för att därefter kunna göra jämförelser (s. 15). Enligt professor Pål Repstad (1999) innebär en kvalitativ metod att karaktärisera. Forskaren observerar och gör anteckningar av sina iakttagelser av en miljö, personer eller händelser och därefter presenteras arbetsmaterialet i form av texter, vilket är det centrala uttrycket inom kvalitativa metoder (s. 9).

Ett sätt att få ett bredare dataunderlag är, enligt Repstad, att göra en så kallad metodtriangulering, vilket innebär att olika metoder kombineras. Nackdelen med metodtriangulering är, enligt Repstad, att det kan bli för mycket material så att datamängden blir ohanterlig (s. 21).

Forskaren kan också välja att göra en hypotesprövning som, enligt Ejvegård, innebär att forskaren tar kända fakta och därefter drar en slutsats som antingen verifieras (övergår till ett faktum) eller falsifieras (hypotesen avvisas), båda slutsatserna bidrar till forskningen (s. 37).

4.2 Metodval

För den här studien fungerar både kvalitativa metoder och pedagogiska metoder. De kvalitativa insamlingsmetoderna som har använts i följande undersökning är dokumentering med hjälp av anteckningar och en skriftlig utvärdering. Den skriftliga utvärderingen (bilaga 3) fylldes i av eleverna efter de åtta avslutade lektionstimmarna, som var fördelade på två dagar. Utvärderingen efterfrågade elevernas åsikter och deras upplevelser om forumspel som pedagogisk metod och vad den skulle kunna bidra med i förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Valet av kvalitativ metod motiveras av att forskningen, enligt Repstad (1999) baseras på empiri, det vill säga att en slutledning är grundad på erfarenhet,

17

bygger på iakttagelser och experiment (s. 9). En sak som forskaren behöver ha i åtankte när det gäller valet av kvalitativ forskningsmetod är, enligt Repstad, att resultatet ger en subjektiv uppfattning som inte kan generaliseras okritiskt (s. 17).

I valet av pedagogiskt metod är det den pedagogiska metoden forumspel (Byréus, 2001) som provas och utvärderas.

Min ämneskompetens är pedagogiskt drama och i studien används det tillvägagångssätt som rekommenderas av Rasmusson & Erberth (2008) i mötet med en nybörjargrupp. I studien används även övningar i kroppsspråket, så kallade hög- och lågstatusövningar (Johnstone, 1985) som är till hjälp inom forumspelen för att eleverna ska förstå skillnaderna mellan att inta olika roller som förtryckare eller den som blir förtryckt (bilaga 1).

4.3 Urvalsgrupp

I inledningskapitlet nämndes att det enligt Skolverket tycks något vanligare med kränkningar och mobbning i högstadiet: ”Mobbning är vanligare i årskurs 7-9 där 6 procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade av andra elever…” (www.skolverket.se). På grund av den informationen efterfrågades en åttondeklass för den här studien. Klassen bestod av elva elever och hade med en blandad nationalitet och en jämn könsfördelning men ingen vikt har lagts vare sig vid nationalitet eller genusperspektiv. Anledningen till det beror på att den här studiens syfte är att ta del av elevernas åsikter och upplevelser om den pedagogiska metoden forumspel och vad de anser att metoden kan bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Elevernas identitet skyddas genom fingerade namn, enligt följande: Adnan, Ali, Anna, Ella, Janina, Jim, Kim, Leila, Leo, Robin och Sami.

4.3.1 Bortfall

Fyra elever samt läraren uteblev från den andra dagen, som innefattade tre lektionstimmar, på grund av sjukdom. Eleverna missade således två av fem forumspel men eftersom de medverkade i de tre tidigare forumspelen har detta ansetts som tillräckligt för att de ska kunna skapa sig både åsikter och upplevelser om metoden. Resultatet anses därför inte ha påverkas av detta bortfall.

4.4 Genomförande

Här redovisas studiens genomförande från de första förberedelserna till och med den sista lektionen med eleverna. Genomförandet inleds med att beskriva hur förberedelserna gjordes,

18

därefter kommer informationsmötet, sedan en beskrivning av den första dagen med eleverna och slutligen den andra dagen med eleverna. Studien bestod av åtta lektionstimmar, fördelade på två dagar och planerades utifrån dramapedagogiska metoder med syfte att från början skapa en trygg och tillåtande atmosfär där eleverna kan utveckla sin kreativitet och träna bort hinder som rädslor och osäkerhet (Rasmusson & Erberth, 2008:65).

En presentation av de fem forumspelen som eleverna gjorde redovisas mer ingående i bilaga 2. Eleverna avslutade med att göra en skriftlig utvärdering (bilaga 3).

Förberedelser

De första förberedelserna var att skicka ut mail till fem slumpvis utvalda skolor. I mailet presenterade jag mig själv och var jag studerade samt att jag sökte en åttondeklass som ville medverka i min studie om forumspel samt om syftet med studien. Jag fick svar av en lärare som tyckte att detta lät intressant och därefter talades vi vid per telefon och bokade in ett första möte, tillsammans med klassen.

Informationsmöte, onsdagen den 18 april, kl. 11.15-12.30

Första mötet med läraren och klassen skedde på en offentlig plats, i stadens centrum. Läraren hade den dagen varit på en föreläsning med eleverna och föreslog att vi kunde träffas i samma lokal, efter föreläsningen. På vårt möte informerades eleverna om definitionen och skillnaden mellan kränkande behandling och mobbning. De fick både muntlig och skriftlig information om forumspel och syftet med min undersökning. Jag berättade också kort om mig själv och att jag studerar pedagogiskt drama vid Malmö högskola. Informationsmötet avslutades med att eleverna gjorde en ämnesinventering (2.1.2), med syfte att forumspelen skulle bygga på elevernas förslag på olika typer av kränkningar samt på vilka platser i skolmiljön som dessa skulle kunna förekomma.

Första dagen med eleverna, onsdagen den andra maj kl.08.30-12.00, 2012

Dagen inleddes med att alla satt i en stor cirkel, vilket är vanligt förekommande i dramagrupper.

Första lektionen, kl.08.30-09.10. Innehåll: repetition om vad forumspel är och syftet med studien. Därefter hade vi en kort namnpresentation som följdes av uppvärmningsövningar med syfte att locka till skratt, skapa en positiv stämning och en god grund för kommande forumspel.

19

Andra lektionen, kl.09.10-09.50. Innehåll: värderingsövningar där eleverna fick välja svarsalternativ på frågor om kränkande behandling och mobbning. Syftet var att genom ett kritiskt frigörande perspektiv (Sternudd, 2000), ge eleverna möjlighet att öva sig i eget ställningstagande samt att därefter argumentera för sin åsikt i de frågor som ledaren ställer (Byréus, 2001). Därefter följde en diskussion och reflektion.

Tredje lektionen, kl.09.50-10.30. Innehåll: gruppbildning och repetition inför forumspelen. Gruppindelningen gjordes med hjälp av lappar på golvet med förslag på ämne, plats och kränkande behandling, som byggde på elevernas tidigare gjorda ämnesinventering. Eleverna påmindes om att inte spela en situation som förekommit i verkligheten på skolan, eftersom det då fanns risk för att någon skulle känna sig utpekad. Därefter fick eleverna cirka femton minuters förberedelse samt tjugo minuters rast.

Fjärde och femte lektionen, kl.10.50-12.00. Innehåll: tre forumspel, reflektion, diskussion och muntlig miniutvärdering (bilaga 2).

Andra dagen med eleverna, torsdagen den 3 maj, kl.08.30-11.00

Sjätte lektionen, kl.08.30-09.10. Innehåll: uppvärmningsövningar, dramaövningar om status, kroppsspråket och värderingsövningar. Uppvärmningsövningarna blir lättsamma och roliga. Därefter kommer vi att övergå till dramaövningar som handlar om hur man med hjälp av kroppsspråket. Syftet är att eleverna genom Johnstones hög- och lågstatus övningar (1985:37) ta del av hur man med hjälp av kroppsspråket både kan påverka och påverkas av andra människor (bilaga 1). Värderingsövningarna handlade även denna gång om kränkande behandling och mobbning. Därefter hade vi en diskussion och reflektion.

Sjunde och åttonde lektionen, kl.09.10-11.00. Innehåll: två forumspel med reflektion och diskussion samt avslutande skriftlig utvärdering (bilaga 3).

Reflektionerna och diskussionerna gick till på så sätt att alla som skådespelat fick uttrycka hur de upplevt sin rollkaraktär och därefter fick publiken uttrycka hur de upplevde den situation som de sett och varit delaktiga i, genom förslag till lösningar.

Syftet med forumspelen var att arbeta ur ett kritiskt frigörande perspektiv (Sternudd, 2000) och att hela gruppen tillsammans övade sig i att hitta olika lösningar på verklighetstrogna situationer. Alla forumspelen föreställde att de utspelade sig på olika platser i skolmiljön och de innehöll olika typer av psykiska, fysiska och verbala kränkningar. Eleverna fick komma med förslag till förändringar, visa och gestalta sin åsikt, förändra spelet genom att ändra beteendet och dialogen hos mobbaren eller medlöparen för att på så sätt motverka förtrycket eller orättvisan, med stöd från Byréus (2001) pedagogiska tillvägagångssätt av metoden

20

forumspel som beskrevs under 2.3 forumspel. Studiens frågeställningar, det vill säga elevernas åsikter och upplevelser om forumspel, fick möjlighet att framkomma under arbetsprocessen och kunde uttryckas vid reflektionstillfällena och diskussionerna, som efterföljde varje forumspel. Reflektionerna och diskussionerna var upplagda på så sätt att de som agerat i forumspelet tillfrågades exempelvis hur den som hade blivit kränkt upplevde den situationen, respektive hur den eller de som kränkte någon hade upplevt det. Även åskådarna tillfrågades hur de upplevde situationen och elevernas fick möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter om forumspelens innehåll och hur man arbetade med metoden pedagogiskt. Varje dag avslutades med att vi återigen satt i en cirkel och hade en muntlig miniutvärdering där eleverna kunde uttrycka sina åsikter om dagens arbete. Under arbetsprocessen med forumspelen får eleverna arbeta med dramatisk gestaltning, öva sig i att dramatisera och improvisera utifrån olika teman. Detta sätt att arbeta får stöd från Rasmusson & Erberth (2008:66).

4.5 Databearbetning

Enligt Johansson och Svedner (2001) står varje forskare inför att ”finna den struktur som döljer sig i det insamlade materialet och sedan presentera den så enkelt och överskådligt som möjligt” (s.45). Underlaget till databearbetningen har dels varit elevernas skriftliga utvärdering som gjordes efter avslutade lektioner och dels från anteckningarna som gjordes i samband med lektionerna. Materialet har bearbetats och jämförts för att hitta likheter och olikheter i elevernas åsikter och upplevelser. Under arbetet framkom en tydlig struktur som därefter har delats in i olika kategorier och som redovisas i resultatkapitlet.

4.6 Reliabilitet och validitet

Den studerande har sällan möjlighet att vidta åtgärder för att mäta reliabiliteten, enligt Johansson och Svedner (2001) och därför är det viktigt att den studerande istället gör noteringar om hur datainsamlingen har gjorts (s.69). Enligt Ejvergård (2003) innebär reliabilitet att det som ska mätas görs på ett tillförlitligt sätt, genom exempelvis enkäter (s.70) och med validitet menas att forskaren mäter det som är relevant för sammanhanget (s.73).

I den här studien har datainsamlingen skett systematiskt. Lektionernas upplägg och innehåll finns med och är tydligt beskrivet så att andra forskare kan göra en studie på ett liknande sätt.

21

Materialet från fältnotiserna och anteckningarna, om vad som hände under arbetet med forumspelen, jämfördes med elevernas skriftliga utvärdering. Detta gjordes för att kontrollera att deras skriftliga åsikter och upplevelser stämde överens med materialet från lektionerna.

4.7 Vetenskapliga riktlinjer och krav

Enligt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer, finns fyra grundläggande individskyddskrav vid forskning inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Webbplatsen Codex informerar om etiska riktlinjer och lagar och drivs av Vetenskapsrådet i samarbete med Centrum för forsknings och bioetik, vid Uppsala Universitet. När forskning involverar människor är medverkan frivillig och det är forskarens uppgift att informera om vilka villkor som gäller och vad uppgiften kommer att innebära. Barn har svårare att bedöma konsekvenser och av vad deltagandet i en forskningsstudien innebär (Codex, 2012).

Alla eleverna var införstådda med att deras deltagande var frivilligt och hade redan godkänt sin medverkan i studien, innan läraren tog kontakt med mig. Vid mötet med eleverna informerades detta ytterligare en gång samt att de skulle förbli anonyma. Ingen dokumentering i form av foto, film- eller ljudupptagning har använts. Istället har dokumenteringen skett genom anteckningar. Alla anteckningar makulerades efter studien.

22

5 Resultat

För att konkretisera och tydliggöra resultaten från hela arbetsprocessen är resultatkapitlet indelat under olika rubriker, enligt följande: Resultat av ämnesinventeringen, eleverna om dramaövningarna och värderingsövningarna, utvalda händelser under arbetet med forumspelen och slutligen elevernas åsikter och upplevelser om forumspel. Eftersom syftet med hela studien har varit att ta del av elevernas åsikter och upplevelser om forumspel och vad metoden skulle kunna bidra med i skolans arbete mot kränkande behandling och mobbning, har det varit viktigt att ta med flera av elevernas uttalanden.

5.1 Resultat av ämnesinventeringen

Inledningsvis redovisas hur situationen på elevernas skola såg ut vad gällande förekomst av kränkande behandling eller mobbning. Enligt sammanställningen av ämnesinventeringen som gjordes under informationsmötet (4.4) framkom att åtta av elva elever hade sett någon bli utsatt för kränkande behandling på skolan. Dessa kränkningar kunde förekomma verbalt som exempelvis nedvärderande ord, ljud eller suckar, de kunde också förekomma psykiskt som exempelvis blickar eller utfrysning och slutligen kunde även fysiska kränkningar förekomma som exempelvis att knuffas, kasta småsaker eller papperstussar i huvudet eller att bli fasthållen i vristerna och svingad nära räcket på ovanvåningen. Åtta av elva elever upplevde inte att det fanns någon speciell plats på skolan som var mindre trygg än någon annan. Tre elever beskrev vissa toaletter som otrygga på grund av oro för att andra elever skulle bryta sig in. För övrigt beskrevs klassrummet vara den plats där flest kränkningar kunde förekomma (detta trots att läraren var närvarande), på andra plats kom skolgården, på tredje plats korridoren och därefter kom matsalen, biblioteket och slutligen utflykter.

5.2 Eleverna om dramaövningarna och värderingsövningarna

Eleverna var överens om att de efter dramaövningarna om kroppsspråket, bland annat Johnstones hög- och lågstatusövningar, skulle komma att titta mer på andra människors kroppshållning. De uttryckte också att de blivit mer medvetna om hur man kan påverkas av andra människors kroppsspråk och att de i sin tur kan påverka andra genom sitt kroppsspråk. Eleverna tyckte att de fick användning av statusövningarna för att uttrycka överlägsenhet eller underlägsenhet under forumspelen. I värderingsövningarna fick eleverna öva sig i att uttrycka och motivera sina åsikter. Eleverna sa att de tyckte att frågorna som ställdes i

23

värderingsövningarna var bra och eftertänksamma och att det var intressant att höra klasskamraternas svar och motiveringar. En fråga med fyra svarsalternativ, var exempelvis: Vad är det värsta som skulle kunna hända i skolan? 1. Att bli utsatt för rasism, 2. Bli utfrusen, 3. Bli slagen eller 4. Eget alternativ. En elev som hade valt alternativet att bli utfrusen, motiverade sitt val såhär: ”Om man blir slagen så är det något konkret som man kan säga till om men om man blir utfrusen så är det svårare att förklara på något sätt.”

I en av diskussionerna om kränkande behandling och mobbning ombads eleverna att föreställa sig att de var ansvariga för en skola och hur de skulle agera om något sådant förekom. Samtliga elever hade idéer om hur de skulle agera och att de skulle ta tag i en sådan situation omgående och prata med de som mobbar och den som mobbas. En av eleverna, Adnan, uttalade sig såhär: ”Jag skulle ringa hem till föräldrarna direkt, till den som mobbar och ha ett möte för att få personen att sluta.” Några resonerade kring att det kanske kunde finnas barn som inte skulle tala om att de blev kränkta i skolan. Anna, sa exempelvis att: ”Föräldrarna vill sina barns bästa och en del barn kanske inte vill göra föräldrarna ledsna genom att berätta att de utsätts för kränkande behandling eller mobbning.”

5.3 Utvalda händelser under arbetet med forumspelen

Exempel 1: Ett av forumspelen handlade om en flicka som mobbas i skolans matsal. Först knuffades hon i matsalskön och lite senare tvingade mobbarna henne att lämna sin sittplats vid matbordet. När forumspelet hade spelats, prövade eleverna att byta ut den utsatta eleven och göra så att hon själv sade ifrån till de som kränkte henne. Ett annat försök till att hantera situationen gjordes av en elev som gick upp och bytte ut personen som hade den passiva rollen i gänget och sade till förtryckaren: ”Det finns ju fler stolar! Vi kan sitta här allihop”. Den som hade rollen som förtryckare tycktes komma av sig av att någon sade emot och de satt kvar tillsammans.

Exempel 2: Forumspelet handlade om en flicka som utsattes för kränkningar i ett klassrum, bland annat genom att en elev kastade papperstussar i huvudet på en henne. Plötsligt hände följande, bland de elever som var åskådare till forumspelet. Adnan drog ner sin keps över ögonen och korsade armarna över bröstet. Läraren som trodde att han visade ointresse för forumspelet bad honom visa större respekt för de som spelade sitt forumspel. Då svarade han upprört: ”Tror ni inte att jag fattar att det är mig ni menar? Ni kan lika gärna säga direkt att det är mig ni menar”. Den här händelsen och vad som hände därefter bearbetas i analyskapitlet.

24

Exempel 3: Forumspelet gestaltade en situation där en kille mobbades i biblioteket. Ett par elever uttalade sig hotfullt och sa till honom att lämna sin plats i soffan, eftersom de skulle sitta där. När han inte gjorde som de sa, började de att kasta böcker på honom och bar därefter bort honom från soffan. Till en början ropade publiken stopp när förtryckarna ville köra bort honom från soffan och försökte komma på olika sätt för den utsatta eleven att agera men inget tycktes hjälpa. Åskådarna kom fram till att den här situationen behövde att någon utifrån kom in för att förändra spelet, varpå Adnan gick upp och intog en roll som lärare. Han stegade fram, tog tag i eleverna i nacken och slängde ut dem från biblioteket, varpå allmänt skratt uppstod från publiken. Även den här händelsen bearbetas i analyskapitlet.

Anledningen till att inte exempel ett tas upp i analyskapitlet är att det inte hände något specifikt vare sig i forumspelet eller under åskådarnas inhopp, som behövde en vidare analys.

5.4 Elevernas åsikter och upplevelser om forumspel

Det väckte många tankar

I arbetsprocessen med forumspelen uppkom många tankar och funderingar hos eleverna. Dessa kunde uttryckas under reflektionerna och diskussionerna som vi hade efter varje forumspel. Flera elever uttryckte att de började tänka efter mer om vad det innebär när någon blir kränkt eller mobbad. De flesta eleverna var överens om att de påverkades av varandras åsikter och kunde sätta sig in i deras resonemang och att de på så sätt själva kunde se en situation utifrån olika aspekter. Janina och Jim var inne på hur metoden kan leda till eftertänksamhet på så sätt att ”man ser hur andra tänker om mobbning och kanske själv har varit med om en sådan situation” och ”jag tror det kan vara en bra idé för det får folk att tänka efter forumspel”.

Synliggjorde olika typer av kränkande behandling och mobbning

Samtliga elever uttryckte att metoden kunde synliggöra kränkande behandling på ett tydligare sätt än om de enbart diskuterat ämnet. Kim uttryckte sig såhär: ”Det är bra att se mobbningsscener från sidan, då ser man hur sjukt det egentligen är” och Leo uttrycker sig på ett liknande sätt ”det blir ganska tydligt och bättre för här ser man det själv med sina ögon och man vet vad som är fel och vad man ska göra om en situation sker”.

Om hur budskapet gestaltades

När det handlade om gestaltningen av budskapen i forumspelen, förekom lite skilda uppfattningar. De flesta eleverna var överens om att budskapet gestaltades på ett tydligt och

25

bra sätt så att de förstod vad som var viktigt i forumspelen och att det var intressant att se dem. En elev tyckte däremot att det ibland var lite svårt att förstå på grund av otydlighet i spelet.

Fördelar med forumspel

När eleverna skulle lyfta fram fördelarna med forumspel som metod, framkom flera liknande åsikter som exempelvis att det var bra att arbeta med frågor kring kränkande behandling och mobbning och att forumspelen gav alla en chans att ingripa i en situation för att komma med förslag till att hantera situationen. Eleverna var överens om att det var intressant att höra sina klasskamraters åsikter och få nya idéer på vad de själva skulle kunna göra om de råkade ut för något. Kim: ”Jag tror det är bra att snacka om mobbning. Det var bra att vi fick välja grupper själva, för då kan mobbade visa vad de tycker är mobbning och coola visa vad de tycker är mobbning”. För Ella var det viktigt att alla åsikter var välkomna under forumspelen: ”Alla som var med fick tänka till och säga vad man tyckte, utan att det fanns ett fel svar”. Sami gillade metoden och uttryckte att: ”Forumspel kan faktiskt vara en lösning för mobbning”. Anna resonerade såhär: ”Man måste på något sätt prata om mobbning och ofta så blir det suck, nu ska de prata om det här igen men när alla engagerar sig och spelar är det nytt och fler engagerar sig. Man kommer kunna använda detta även när man blir äldre så jag tror att det är bra att börja när man är liten”.

Mindre bra med forumspel

Vad som upplevdes som mindre bra var det relativt skilda meningar om. Kim upplevde det störande att få fram sin åsikt när flera personer vill ha ordet samtidigt och att det skulle kunna bli problem om det redan förekom kränkningar eller mobbning i en klass ”tänk på att mobbarna är mobbare även under forumspelet, folk kommer vilja visa sig coola även när de säger stopp”. Andra aspekter som eleverna tänkte på var av mer allmän art och inte gällde deras forumspel som exempelvis att det inte bör vara för stora grupper, att blyga elever kanske inte vågar medverka eller att metoden inte passar alla. En elev uttryckte att det ibland var svårt att komma på olika förslag, som åskådare. Ali: ”Vissa kanske kan ta det mer som ett skämt.” Janina: ”vissa händelser som spelades upp kan ha förekommit i klassen och folk blir utpekade.”

26

Åtta av elva kan tänka sig att fortsätta med forumspel i skolan

Resultatet visar sammanfattningsvis att åtta av elva elever kan tänka sig att fortsätta med forumspel i skolan. Jim tyckte om det fysiska uttrycket och förklarade ”man kan visa väldigt bra hur man känner än när man bara pratar”. Leila anser att ”man får nya idéer om vad man kan göra och det är bra att klassen samlas och diskuterar”. Janina förklarar varför hon vill fortsätta med metoden ”man börjar förstå hur saker kan lösas och man får en föreställning hur den mobbade tänker”. Sami och Kim säger att ”det kan lösa många konflikter i skolor” och ”jag tror det kan hjälpa till med att motverka mobbning”. Ella tyckte att det var bra med forumspel för att ”alla får säga sin åsikt och ingen blir utpekad. Ungdomar gillar inte att bli utpekade”. Tre av eleverna är inte intresserade av att arbeta med forumspel. En elev är inte intresserad för egen del men är ändå positivt inställd till metoden ”nej, det är inte min grej men man borde sprida runt detta sätt till hela Sverige”. Robin motiverar sin åsikt på följande sätt ”jag känner inte att det är bättre än att t.ex. bara prata om mobbning och det är lite jobbigt att behöva göra små pjäser”.

27

6 Analys av resultat

Under följande kapitel analyseras och tolkas resultatet utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det kritiskt frigörande perspektivet. I kapitlet berörs även studiens syfte och frågeställningar. För att tydliggöra strukturen är kapitlet indelat i följande kategorier: Analys av elevernas arbete utifrån ett kritiskt frigörande perspektiv, analys av händelser under forumspelen, analys av elevernas åsikter om forumspel och slutligen analys av elevens upplevelser av forumspel.

6.1 Analys av elevernas arbete utifrån ett kritiskt frigörande perspektiv

Eleverna visade både intresse och engagemang under arbetet med forumspelen, reflektionerna och diskussionerna. Genom detta dramapedagogiska perspektiv, som Sternudd (2000) kallar det kritiskt frigörande perspektivet, ligger fokus på ”ett framtida handlande i syfte att förändra samhället” (s. 82). Att förändra samhället har inte varit avsikten med den här studien men däremot har det funnits en förhoppning om att öka förståelsen för att alla kan bidra med att förändra och motverka negativa handlingar, som kränkningar och mobbning och på så sätt skapa en tryggare skolmiljö. Med hjälp av ämnesinventeringen, som nämnts tidigare, skapade eleverna forumspelen utifrån sina kunskaper om, eller erfarenheter av, kränkande behandling och mobbning. Enligt Sternudd (2000) kan forumspel användas i skolan för att bearbeta olika teman eller konflikter och därefter hittar olika förslag till att hantera dessa situationer och ges möjlighet att därefter få tid till att diskutera och reflektera (s.89). Sternudd (2000) beskriver också värdet av att de ”fiktiva situationer som bearbetas är verklighetstrogna och förankrade i deltagarnas egna erfarenheter”, bidrar till att arbetet med forumspelen känns meningsfullt (s. 96). Enligt min tolkning visar elevernas uttalanden att de genom arbetet med forumspelen fått en inblick och förståelse för hur metoden kan användas för att hantera olika situationer. Leo uttryckte att forumspelen gjorde att ”det blir ganska tydligt och bättre för här ser man det själv med sina ögon och man vet vad som är fel och vad man ska göra om en situation sker”. Leila uttryckte att hon genom diskussionerna och reflektionerna fått ”nya idéer om vad man kan göra och det är bra att klassen samlas och diskuterar” och Adnan uttryckte att forumspel ”ger ger alla en chans att ingripa, även den förtrycktas synpunkter och vice versa” Enligt Sternudd (2000) är syftet med åskådarnas engagemang, efter varje forumspel, är att de ska bli medvetna om individens möjlighet att häva förtryck i olika konkreta situationer (s. 96).

28

6.2. Analys av händelser under arbetet med forumspelen

Enligt Sternudd (2000) är det viktigt att forumspelen bygger på deltagarnas egna kunskaper eller erfarenheter (s. 84). Studien återkommer här till forumspel två och tre (5.3). Först analyseras händelsen som inträffade bland åskådarna under forumspel två, som gestaltade hur en flicka utsätts för kränkningar i klassrummet, bland annat genom att en annan elev kastar papperstussar i huvudet på henne. Det som då hände bland åskådarna var att Adnan kände sig utpekad och sa: ”Tror ni inte att jag fattar att det är mig ni menar? Ni kan lika gärna säga direkt att det är mig ni menar”. Spelet avbröts tillfälligt och eleverna bad om ursäkt och försäkrade att de inte hade för avsikt att peka ut någon, de ville bara spela upp ett exempel på en kränkning som skulle kunna ske i ett klassrum. Hur kunde detta inträffa trots att jag informerat om att de inte skulle spela upp en verklig händelse precis innan de började repetera? Eleverna hade även tidigare, vid informationsmötet, informerats om att inte gestalta en specifik händelse i forumspelen för att undvika att någon skulle kunna känna sig utpekad. Under själva repetitionen av forumspelen gick jag runt i grupperna och hörde hur det gick men eftersom jag inte träffat eleverna tidigare, kunde jag inte veta vad som hänt eller inte, i verkligheten. Som tur var tog Adnan inte allt för illa upp och stämningen i klassen verkade vänlig och när eleverna förklarade att de inte menat att peka ut någon, blev han på gott humör igen och var fortsatt engagerad. Här tar jag stöd av Byréus (2001) som har lanserat metoden, för att förstå närmare vad som hände och varför. Byréus skriver att barnen ”väljer ofta att spela situationer med inslag av grupptryck” och att ”många känner då igen sig i spelen, antingen som påtryckare eller som en av de utsatta” och att de vid sådana tillfällen kan känna sig illa berörda (s. 109). När jag läste detta förstod jag att det verkade vara vanligt förekommande att välja situationer som de redan har upplevt. Min tolkning är att elevernas avsikt var att belysa att olika former av kränkningar kan förekomma i ett klassrum, trots att läraren är närvarande.

I forumspel tre gestaltades hur en utsätts för mobbning i biblioteket och slutade med att en elev hoppade in och intog en roll som lärare. Han greppade tag i nacken på de båda mobbarna och förde ut dem från biblioteket, varpå alla i publiken började skratta. Jag frågade eleverna varför de hade börjat skratta och då blev svaret att de hade en lärare i skolan som skulle ha gjort precis på detta sätt. Eleverna gestaltade här ett tydligt exempel på den makt som mobbarna har över de som blir utsatta. Att bli bortburen från soffan innebär en grov kränkning och om ingen vuxen är närvarande är det svårt göra något i en sådan situation. I Sternudds (2000) doktorsavhandling beskrivs hur maktstrukturer mellan människor kan

29

synliggöras i forumspel med hjälp av roller som förtryckare, förtryckt och potentiellt allierade (s. 94). Min tolkning är att eleverna fick användning av övningarna om kroppsspråket, som de gjorde några lektioner tidigare, där de fick öva sig i att uttrycka högstatus och lågstatus. Här startade en diskussion som handlade om lärarens förhållningssätt gentemot eleverna. Den som ledde fram till att alla eleverna var överrens om att de ville ha en mer auktoritär lärare, en som tog tag i en situation direkt. Jag frågade eleverna om de tyckte att det behövdes, varpå alla eleverna ropade ”Ja!”. Min tolkning är att eleverna, rent allmänt, efterfrågade mer auktoritära lärare för att på så sätt komma tillrätta med stökiga eller störande elever i klassrummen eller ute på rasterna.

6.3 Analys av elevernas åsikter om forumspel som metod

Elevernas åsikter om forumspel visar, enligt min tolkning, att de flesta tycker att metoden har gett dem ökade förståelse om kränkande behandling och mobbning. Av elevernas uttalanden tolkar jag också att de tycker att man med hjälp av metoden kan skapa ökad empati, öppna upp för diskussioner och använda den för att motverka kränkningar och mobbning. Eleverna visade uppskattning över ta del av varandras åsikter och idéer och att dessa hjälpte dem att tänka i nya banor. Annas funderingar om att ”man kom på sätt att lösa konflikter vilket är svårt när det händer i verkligheten då det är stor press”, visar att det har varit värdefullt för henne att få ta del av klassens åsikter. Hon uttryckte också att hon hade börjat tänkta efter och förstå mer om mobbning.

Eleverna uttryckte även vissa risker med metoden forumspel. Janina uttrycker att ”vissa händelser som spelades upp kan ha förekommit i klassen och folk blir utpekade” och hon tänker också på alla kanske inte får komma till tals om grupperna är för stora ”mindre bra att göra i större skolor, alla får kanske inte säga något”. Kim tycker att det är svårt ”att man säger stopp i grupp, då kan det bli svårare att säga vad man tycker”. Han tar också upp en annan aspekt belyser vikten av pedagogens kunskap och uppmärksamhet ”tänk på att mobbarna är mobbare även under forumspelet, folk kommer vilja visa sig coola även när dom säger stopp”. Byréus (2001) varnar för allians med mobbarna och menar att om de som mobbar i klassen tycker att forumspel verkar kul, hjälper de till att genomföra spelen med sina vanliga förtryckarmetoder. De Förtrycktas Teater liknar då mer Förtryckarnas Teater (s. 90). Eftersom åtta av elva elever har sett eller hört talas om kränkande behandling eller mobbning på skolan, tolkar jag Kims uttalande som en allmänt riktad åsikt mot pedagogens ansvar i arbetet med metoden. Det är en åsikt som jag verkligen instämmer i. Vem som helst kan inte bara sätta

30

igång och göra forumspel. Med detta i åtanke anser jag att en pedagogisk kunskap är viktig för att kunna hantera olika situationer som kan uppstå under forumspel och att vara observant och lyhörd på vad som händer i en grupp under arbetsprocessen.

Min tolkning av elevernas åsikter om forumspel som metod, är avslutningsvis att eleverna upplevde forumspel som ett annorlunda och engagerande sätt att ta upp olika former av problematik, vilket var min tanke inför valet av pedagogisk metod. Jag får stöd i mitt resonemang av Annas uttalande om att ”man måste på något sätt prata om mobbning och ofta så blir det suck, nu ska de prata om det här igen, men när alla engagerar sig och spelar är det något nytt och fler engagerar sig. Man får många tips och vågar säga till mer nästa gång. Man kommer kunna använda detta även när man blir äldre, så jag tror att det är bra att börja när man är liten”. Att arbeta med forumspel handlar, enligt Sternudd (2000), om att ”uppleva en situation, inte att visa upp något för någon annan. Det är själva upplevelsen via rolljaget som är grunden för att kunna bearbeta och forma sina egna värderingar om det som nyss inträffade” (s. 91).

6.4 Analys av elevernas upplevelser av forumspel

Min tolkning är att eleverna har både positiva och mindre positiva upplevelser av arbetet med metoden forumspel. Elevernas upplevelser av forumspel som metod visar, enligt min tolkning, att flera av elevernas engagemang ökade av att se sina klasskamrater spela upp situationer om kränkande behandling och mobbning. De ville hjälpa till att lösa problemen i forumspelen och de upplever situationerna mer verklighetstrogna än om vi istället bara hade haft samtal om ämnet. Jims mening om att ”man kan visa väldigt bra hur man känner än när man bara pratar” tolkar jag som att han upplevde det lättare att se en situation och hur man kan förändra den, än om vi istället hade haft en föreläsning om kränkande behandling och mobbning. Att se en specifik händelse leder, enligt min uppfattning, till en djupare förståelse och ett större emotionellt engagemang och här tar jag stöd från Janina och Kim som beskrev att ”man börjar förstå hur saker kan lösas och man får en föreställning hur den mobbade tänker” och ”man får se mobbning från ett annat perspektiv” och ”det är bra att spela upp scener för då får man lite att tänka på”. Här vill jag koppla till Sternudd (kapitel 3) som menar att deltagarna i bearbetningsfasen efter forumspelen ges tillfälle till att bearbeta, jämföra och reflektera över de tankar och känslor som uppkommit och diskutera upplevelserna utifrån rollkaraktärerna och åskådarnas perspektiv.

Vidare kan jag i analysen se att en av eleverna, Robin, upplevde det som jobbigt med forumspel och inte kunde se någon anledning till att använda sig av den metoden, till skillnad

31

från att ha samtal om kränkande behandling och mobbning ”Nej. Jag känner inte att det är bättre än att t.ex. bara prata om mobbning och det är lite jobbigt att behöva göra små pjäser”. Ali hade en fundering om att ”vissa kanske kan ta det mer som ett skämt”. Min tolkning är därför att forumspel inte passar för alla och det är något som man som pedagog måste ta hänsyn till.