Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek Fritid Hälsa
Examensarbete
10 poängStyrketräningens effekter och användande
i kursen Idrott och hälsa A.
The effects of weight training and the use in physical education
classes
Anders
Paulsen
Lärarexamen 180 poäng Idrott och fysisk bildning Höstterminen 2005
Examinator: Tomas Peterson Handledare: Sverker Bengtsson
Abstract
The goal of my essay was to investigate the effect of weight training and examine how physical educators use weight training in their instruction.
To gain knowledge about the effects of weight training a literature study was made. The literature study viewed weight training from a psychological, a physiological and a community perspective.
A survey was made and handed out to the instructors who teach Idrott och hälsa A in public senior high schools in Helsingborg.
The results of weight training are increased strength, increased fat-free bodyweight, increased physical functionality and decreased back - joint pain.
The number of hours the instructors in the survey used for weight training varied from half an hour to twenty hours. A majority of the instructors thought that the possibility to achive goals in the the curriculum with weight training was substantial. Most of the instructors considered the students to have substantial knowledge theoretically but a less amount of practical knowledge.
If we want to live quality lives with strength and flexibility we should practice some kind of weight training on a regular basis.
Though there are large individual differences between the instructors in how much time they use for weight training in their teaching, the amount of knowledge a student gains will depend upon the instructor, and their respective planned curriculum.
Sammanfattning
Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning.
För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv.
En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen.
Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm.
Antal timmar lärarna i undersökningen ägnade åt styrketräning i undervisningen varierade från lärare till lärare från en halvtimme upp till tjugo timmar. Majoriteten av lärarna tyckte att möjligheterna att nå mål i kursplanen med styrketräning var stora. Det flesta lärarna ansåg att eleverna hade stora kunskaper i styrketräning teoretiskt men varken stora eller små kunskaper praktiskt efter avslutad kurs.
För att vi människor ska kunna leva ett optimalt liv med stor styrka och rörlighet genom hela livet så bör vi praktisera styrketräning i någon form.
Eftersom det råder så stora individuella skillnader mellan lärarna vad gäller tid de ägnar åt styrketräning så kommer eleverna att få en olika stor utbildning i styrketräning beroende på vilken lärare de har.
Innehållsförteckning
Abstract ____________________________________________ 2
Sammanfattning _____________________________________ 3
1. Inledning _________________________________________ 6
1.1 Syfte _____________________________________________________ 6 1.2 Frågeställning ______________________________________________ 6 1.3 Avgränsningar _____________________________________________ 72. Bakgrund _________________________________________ 8
2.1 Styrketräningens effekter ur ett samhällsperspektiv _____________ 8
2.1.1 Styrketräningens erkännande _________________________________ 8 2.1.2 Intresset för styrketräning ___________________________________ 9 2.1.3 Fysisk ohälsa _____________________________________________ 9
2.2 Styrketräningens effekter ur ett psykologiskt perspektiv _________ 12
2.2.1 Depression _______________________________________________ 12 2.2.2 Ångest __________________________________________________ 13 2.2.3 Stress ___________________________________________________ 14 2.2.4 Ökad livskvalitet __________________________________________ 14
2.3 Styrketräningens effekter ur ett fysiologiskt perspektiv __________ 14
2.3.1 Ålder och muskelstyrka _____________________________________ 14 2.3.2 Nervsystemets roll för styrkeökningar _________________________ 16 2.3.3 Muskeltillväxtens roll för styrkeökningar _______________________ 17 2.3.4 Effekten av neural adaption på styrkan vid styrkeökningar _________ 18 2.3.5 Styrketräningens effekter på hälsan ____________________________ 19 2.3.6 Styrketräning för barn och ungdomar __________________________ 22
3. Metod ____________________________________________ 24
3.1 Tillvägagångssätt ___________________________________________ 24 3.2 Undersökningsgrupp _________________________________________ 25 3.3 Bearbetning av enkäterna _____________________________________ 264. Resultat __________________________________________ 27
5. Diskussion ________________________________________ 34
5.1 Resultat diskussion __________________________________________ 34 5.2 Teoridiskussion _____________________________________________ 35 5.3 Metoddiskussion ____________________________________________ 37 5.4 Styrketräning i skolan ________________________________________ 37
6. Konklusion ________________________________________ 40
7. Källförteckning ____________________________________ 42
Bilaga ______________________________________________ 44
1. Inledning
I detta examensarbete på idrottslärarutbildningen vid Malmö högskola har jag valt att fördjupa mig i styrketräning. Ämnet valdes dels för att styrketräning under senare år blivit mycket populärt bland Sveriges befolkning och dels för att många människor idag lider av värk som skulle kunna lindras och/eller förebyggas med medveten
styrketräning.
Jag har under utbildningen till lärare praktiserat på en gymnasieskola i Helsingborg. Jag har sett hur styrketräningen använts i undervisningen med stor variation från lärare till lärare. Då jag tänker tillbaka till min egen gymnasieskolgång (1998-2001) inser jag att utbildningen jag erbjöds i styrketräning var mycket bristfällig.
1.1 Syfte
Syftet med mitt arbete är att utreda vilka effekterna av styrketräning är, samt att undersöka hur idrottslärarna på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg använder styrketräning i sin undervisning.
Min hypotes med tanke på mina egna erfarenheter är att elever på gymnasiet får för lite utbildning i styrketräning och dess effekter i kursen idrott och hälsa A.
1.2 Frågeställning
Grunden i arbetet är följande frågeställningar:
- Får eleverna i kursen Idrott och hälsa A tillräckligt stor utbildning i styrketräning?
- Vilka är effekterna av styrketräning?
Med tillräckligt stor utbildning avses här kunskaper om styrketräningens effekter och hur det är lämpligt att styrketräna rent praktiskt.
1.3 Avgränsningar
Styrketräningen är ett stort område och jag har valt att fokusera på styrketräning och dess effekter ur tre olika perspektiv, samhällsperspektivet, det psykologiska perspektivet
och det fysiologiska perspektivet. Jag har valt att begränsa mig till just dessa tre perspektiv då jag finner dessa tre intressanta för hur man arbetar med styrketräning i idrottsundervisningen.
2. Bakgrund
2.1 Styrketräningens effekter ur ett samhällsperspektiv
2.1.1 Styrketräningens erkännande
Styrketräning ansågs länge bara var lämpligt för idrottare som tävlade i tyngdlyftning och styrkegrenar i friidrott. Det var först i början av 1970- talet som tränare och forskare upptäckte att styrketräning kan ge fördelar i nästan alla sporter och fysiska aktiviteter. Idag tränar nästan alla tävlande idrottare styrketräning som en del i deras
träningsupplägg. Länge ansågs det att kvinnor inte skulle delta i
styrketräningsaktiviteter men idag är det både män och kvinnor, tävlande och motionärer som tränar styrketräning (Wilmore & Costill, 2005). En ökning i
muskelstyrka och muskelmassa är inte enbart intressant för dem som är aktiva i någon sport för att förbättra sin prestation. Styrketräning är också för de personer som vill förbättra sin kroppssammansättning eller vill få en ökad kapacitet att utföra aktiviteter som kräver ett visst mått av styrka. Detta kan t.ex. vara vardagsaktiviteter såsom att resa sig från en soffa eller lyfta ett stekjärn (Bird, Tarpenning, & Marino, 2005). Detta har lett till att intresset för att föreskriva styrketräning till befolkningen ökat. I USA utgav år 1990 ”The American Collage of Sports Medicine” (ACSM) en av de första allmänna rekommendationerna om styrketräning till befolkningen. Styrketräningen var en del i allsidigt träningsprogram som innefattade, kondition, styrka och rörlighet (Hass, Feigenbaum, Franklin, 2001, FYSS, 2003). Tack vare ACSMs föreskrift om
styrketräning till den stora massan blev styrketräningen verkligt ”rumsren” och idag är det flera olika hälsoorganisationer som föreskriver styrketräning för en bättre hälsa (FYSS, 2003).
I Sverige finns något som heter ”Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling” (FYSS) och innebär att läkarna istället för att skriva ut läkemedel skriver ut motion på recept. Läkarna har idag möjligheten att skriva ut recept på
styrketräning som fysisk aktivitet vid ett flertal vanliga sjukdomar. Styrketräningen är intressant både för den som är kronsikt sjuk men också den som är frisk (FYSS, 2003).
2.1.2 Intresset för styrketräning
Det är helt klart att styrketräning är någonting som intresserar Sveriges befolkning. År 2004 var det 1 291 000 personer som tränade styrketräning i Sverige. Detta var en ökning från 1998 med 68.6%. Styrketräningen var därmed den näst populäraste motionsidrotten efter ”gång, promenader” (se fig. 1). Kriteriet föratt räkna sig som aktiv i någon motionsform var aktivitet minst en gång i månaden.
10 populäraste m otionsidrotterna 2004 0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000 Prom enader Styr keträni ng Gym pa Löpn ing Cyk ling Sim ning Fot bol l Dans Golf Skido r- längd Aktivitet A n tal p er so n er
Figur 1. De tio populäraste motionsidrotterna 2004 (Riksidrottsförbundet, 2004)
Styrketräningen är populär bland stora delar av befolkningen. I åldersgrupperna 15-19, 20-29, 30-39 år var styrketräningen den näst populäraste idrotten. I åldersgrupperna 40-49 år och 50-59 år var styrketräningen på fjärde plats medan den i åldern 60-70 år låg först på nionde plats (Ibid).
2.1.3 Fysisk ohälsa
I dagens samhälle finns det en paradox mellan minskad fysisk aktivitet och kunskapen om att vi måste röra oss mer för att må bra (Ekblom, 2000). Aldrig förr i historien har vi människor använt vår kropp så lite som vi gör idag. Dagens moderna samhälle har gjort att vi hellre tar bekväma alternativ såsom, bilen, bussen, rulltrappan istället för att förflytta oss genom kroppsrörelse. Relativt snart kommer vi att få se konsekvenserna av denna moderna livsstil som innebär att vi är de fysiskt mest orörliga och inaktiva människor som någonsin levat på jordklotet (Nissel & Einhorn, 2000).
Ryggont och andra fysiska åkommor är ett problem för unga människor idag (Sundblad, 2004). I en undersökning som gjordes på elever i nionde klass ställdes bl.a. frågan:
”Har du eller har du haft ont iryggen idag?” Det visade sig att mer än var femte elev känt av besvär från ryggen under testdagen (Ibid).
Jämför man mellan olika sjukdomar så är smärta i rörelseapparaten dvs. leder, skelett och muskler den vanligaste orsaken till att människor inte klarar av att arbeta och står för knappt 40 % av alla sjukpensioneringar. Pensioneringarna kryper allt längre ner i åldrarna (Ibid). Smärta i rörelseapparaten innebär givetvis sänkt livskvalitet för de drabbade men det innebär också enorma kostnader för samhället. Räknar man ut vad det kostar per år med sjukdomar och smärtor från rörelseapparaten så skulle man komma upp i ett belopp på över 60 miljarder kronor (Ibid).
Arbetssituationen för många idag innebär att vi ofta belastar ett fåtal muskler ensidigt vilket på sikt ger skador och smärta i rörelseapparaten. Detta beror i många fall på att omgivande muskelgrupper till de muskler vi belastar, inte är tränade för att hjälpa den aktiva muskeln i dess arbete (Burenhult, 2004). Det man kan göra är att förebygga arbetsoförmåga genom att vara fysiskt aktiv genom t.ex. styrketräning så att kroppen orkar med de belastningar som arbetslivet utsätter oss för (Nisell & Einhorn, 2000).
Det finns idag få jobb där människan får vara ordentligt fysiskt aktiv. Modern teknik har gjort att även de jobb som tidigare var tunga kan skötas nästintill stillasittande idag (Alber, 2005). Ett exempel på detta är skogsarbetaren som förr arbetade oerhört hårt och allsidigt med sina muskler, en typ av arbete som människokroppen är avsedd att klara av. Idag kan skogsarbetaren sitta stilla i en avverkningsmaskin hela dagen och sköta sitt jobb därifrån (Burenhult, 2004). Just den förbättrade och moderna tekniken har gjort att vi oftast inte har användning för att kunna utveckla stor kraft för att klara av vardagen. I vetenskapliga och medicinska kretsar står det dock helt klart att styrka är en
fundamental fysisk egenskap som är nödvändig för hälsa och ökad livskvalitet (Bird, Tarpenning, & Marino, 2005).
Även stillasittande arbete framför en dator kräver muskelkraft och förebyggande styrketräning. Skador uppkommer inte bara av tunga lyft med stor kraftåtgång utan uppkommer i många fall också av statisk belastning (Burenhult, 2004). Statisk
skillnad från den fysiska aktivitet skogsarbetaren fick förr med dynamiska
muskelkontraktioner, dvs. muskeln förkortas och förlängs omvartannat så tvingas nu muskeln arbeta genom att den varken förlängs eller förkortas. Den statiska spänningen leder till sämre blodgenomströmning i muskulaturen (Ibid). Långvarig statisk belastning kan ge upphov till så kallad muskulär utbrändhet. Den muskulära utbrändheten leder till smärtor och sjukdomstillstånd i muskulaturen (Nisell & Einhorn, 2000).
Burenhult (2004) menar att inga av de skador som idag drabbar oss beror på
arbetsplatsens utformning. Människan är idag så medveten om hur viktigt det är med en bra och ergonomiskt riktig arbetsmiljö för att förebygga arbetsskador. På det flesta arbetsplatser har man också kunskap om hur viktigt det är med regelbundna mikropauser i arbetet där personalen kan jobba med övningar och töjningar för att förebygga huvudvärk och värk i musklerna. I längden räcker det dock inte att
arbetsplatserna är korrekt utformade och att personalen tar mikropauser. Har man inte så pass starka muskler att de involverade musklerna i t.ex. nacke, skuldror och armar klarar av ett stillasittande arbete utan att låsa sig statiskt så kommer problem med värk förr eller senare att visa sig. Människans kropp är konstruerad för fysisk aktivitet. I och med att vi i vår vardag inte ställs inför problem som att t.ex. jaga vår föda eller gå längre sträckor i ojämn terräng för att hitta bär att äta så behöver vi idag på annat sätt jobba med vår muskulatur (Burenhult, 2004). Vi behöver både styrketräning och
konditionsträning för att kunna leva ett optimalt liv (Alber, 2005).
Det är viktigt att det finns en balans mellan belastning och muskelkapacitet för att kunna undvika överbelastningsskador. Många företag satsar idag på att göra
arbetsmiljön så bra som möjligt för personalen (Nissel & Einhorn, 2000). En del företag satsar till och med genom att tillhandahålla träningslokal eller ger tillfälle till träning för personalen. Det blir viktigt att få den enskilde individen att förstå vad styrketräning kan göra för honom/henne. Varje individ måste själv ta ansvar för sin egen hälsa och börja träna. För att öka motivationen att träna måste folk bli informerade om konsekvenserna av ett stillasittande liv och följderna av ett liv med regelbunden styrketräning och dess effekter (Ibid).
Varierad styrketräning och fysisk aktivitet har inte bara en positiv inverkan på rörelseapparaten utan träningen ger också ett flertal andra positiva effekter på hälsan
vilka kommer att belysas mer under rubrikerna fysiologiska och psykologiska aspekter av styrketräning.
2.2 Styrketräningens effekter ur ett psykologiskt perspektiv
Mental ohälsa är ett av samhällets största hälsoproblem idag (Lindwall, 2004). Den mentala ohälsan kostar samhället stora summor pengar samtidigt som ohälsan gör att de som drabbas direkt eller indirekt får lida (Ibid).
Psykologiska effekter av fysisk aktivitet brukar delas upp i akuta effekter respektive långtidseffekter. De akuta effekterna är de effekter som kan uppvisas direkt efter ett träningspass. Dessa effekter är omedelbara men inte nödvändigtvis långsiktiga. Forskningen av de långsiktiga effekterna har främst riktat in sig på förändringar i oro/ängslan och depression över en längre tid (Hassmén, Hassmén, Plate, 2003).
Undersökningar som gjorts har olika rekommendationer på hur intensiv träningen ska vara för att ge de önskade psykologiska hälsoeffekterna. I och med att alla människor är olika så upplevs de positiva hälsoeffekterna också vid olika intensitet i träningen. Det som är viktigt är att hitta det som passar den enskilde individen (Ibid). Det sades länge vara så att det var tvunget att träningsaktiviteten skulle ha en viss varaktighet och viss intensitet för att ge de önskade psykologiska effekterna. Modernare forskning har däremot pekat på att det inte är nödvändigt med högintensiv aerobisk träning utan att även träningsaktiviteter såsom styrketräning och andra icke aerobiska aktiviteter skapar positiva psykologiska effekter för välbefinnandet (Weinberg & Gould, 2003). Mycket av den forskning som gjorts har dock tittat på sambandet mellan aerobisk träning och psykiskt välbefinnande (Ibid).
2.2.1 Depression
Depression är en vanlig sjukdom, till och med så vanlig att man kan räkna den som en av de stora folkhälsosjukdomarna. Världshälsoorganisationen bedömer att upp till 3% av jordens befolkning har en depression som på något sätt behöver behandlas
(Gustavsson, 2004). Andra bedömare menar att varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet drabbas av depression. En del drabbas först på äldre dagar medan några insjuknar redan i barnaåren (Olsson, 2004). Förekomsten av depression ökar och
beror till en viss del på den ökade stressen i arbetslivet (FYSS, 2003). Självmordstankar är inte ovanliga hos personer som lider av depression (Gustavsson, 2004) och det gäller att förhindra att depressionstillståndet slutar i total hopplöshet och självmord (Olsson, 2004).
Redan i början av 1900-talet beskrevs positiva effekter av fysisk träning vid depression. År 1926 föreslog Vaux att fysisk träning skulle användas som ett komplement till annan behandling vid depression (FYSS, 2003). Idag finns det mediciner mot depression i form av läkemedel. Trots detta är det ofta som patienter med depression blir ordinerade fysisk träning istället för läkemedel (Woxnerud & Colliander, 2001). Man har i studier sett att deprimerade patienter som ordineras motion blivit bättre, till och med bättre än patienter som behandlats med traditionella läkemedel (Hassmén et. al. 2003). Det har också visat sig att depression i högre grad drabbar de som är fysiskt inaktiva (Weinberg & Gould, 2003). Trots det finns det dock inga övertygande bevis för att fysisk aktivitet kan ha en förebyggande effekt vad gäller att utveckla depression (Woxnerud &
Colliander, 2001).
Konditionsträning eller styrketräning som motionsform verkar inte spela någon större roll i behandlingen av deprimerade (Weinberg & Gould, 2003). En förklaring till varför fysisk aktivitet kan verka positivt för de som är deprimerade är att en person som är deprimerad har minskad utsöndring av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Genom den fysiska aktiviteten så höjs serotoninhalten till det normala (Hassmén et al. 2003).
2.2.2 Ångest
Fysisk aktivitet tycks kunna mildra ångest. Det har i olika undersökningar visats hur personer direkt efter ett träningspass haft minskad ångest (Weinberg & Gould, 2003). Det talas då om den akuta effekten av träningen. Då forskare granskat hundratals studier som tillsammans involverat tusentals deltagare ser de att studierna visar en generell samstämmighet mellan träning och positiva effekter på både den akuta och den kroniska ångesten (Ibid).
2.2.3 Stress
Stress är ett stort hälsoproblem i Sverige idag. Försäkringsbolaget Alecta kunde i sin statistik visa att långtidssjukskrivningar orsakade av stress hos tjänstemännen var fem gånger vanligare år 2000 än år 1997 (Woxnerud & Colliander, 2001). Stress är ett problem som måste tas på allvar då svår stress kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd såsom hjärt-kärlsjukdomar och utbrändhet (Ibid).
En del personer har en personlighet som skyddar dem mot stress. Dessa personer har en egenskap som gör dem härdiga/tåliga mot stress. Det har visat sig att träning kan hjälpa till att skydda personer mot stressrelaterade sjukdomar och särskilt de som redan har en härdig/tålig personlighet. I en undersökning kunde man visa att företagschefer som hade höga värden på tålighet och samtidigt tränade var friskare än de som bara hade höga värden på en av variablerna. En annan studie visade att den kombination som resulterade i minst antal sjukdomar för individer med tåliga personligheter var kombinationen med träning och socialt stöd (Weinberg & Gould, 2003).
2.2.4 Ökad livskvalitet
Forskning kan idag säga oss en hel del av förhållandet mellan träning och livskvalitet. Fysiskt aktiva personer tenderar att vara friskare totalt sett och ha en mer positiv inställning till sitt arbete(Weinberg & Gould, 2003). Flera undersökningar har visat ett positivt samband mellan styrketräning och självkänsla (Sadres, Eliakim,Constantini, Lidor & Falk, 2001). Styrketräning verkar vara en effektiv metod för att förbättra kroppsuppfattningen och självet hos både ungdomar och vuxna(Ibid).
2.3 Styrketräningens effekter ur ett fysiologiskt perspektiv
2.3.1 Ålder och muskelstyrka
Det krävs att människan har en viss styrka för att klara av att leva ett normalt liv och klara av vardagsaktiviteter som kräver styrka. Hos normalpersonen minskar
muskelstyrkan i takt med att personen åldras. Förr eller senare får personen svårt att klara av sina vardagsaktiviteter och mister därigenom en frihet att göra vad han/hon vill
(Wilmore & Costill, 2005). Undersökningar tyder på att människan har störst styrka någon gång mellan 20-30 års ålder. Styrkan förblir densamma eller minskar något mellan åren 30-40 och sedan minskar styrkan snabbt med upp till 12-15 % per decennium (Hunter, McCharty & Bamman, 2004). Förmågan att utveckla stor
muskelkraft och att snabbt utveckla kraft minskar också med åldern och dessa förmågor minskar fortare än styrkan, i samband med åldrande (Ibid).
Den största anledningen till att äldre förlorar muskelstyrka är att de förlorar
muskelmassa (atrofi) som en följd av det naturliga åldrandet samt att de oftast inte är lika fysiskt aktiva som de varit tidigare (Wilmore & Costill, 2005). Förlusten av muskelstyrka blir ett problem för många äldre då de t.ex. inte längre kan resa sig från sittande till stående position. Redan vid 50 års ålder blir förmågan att resa sig från sittande till stående sämre och vid 80 år är det flera som inte kan resa sig på egen hand (Ibid). Även risken att falla och skada sig ökar då muskelfunktionen försämras.
Styrketräning kan därför i en del fall vara den träningsform som bör eller måste föregå annan träning för att det överhuvudtaget ska vara en möjlighet att utöva annan fysisk aktivitet (FYSS, 2003).
Styrketräning är en ypperlig aktivitet för den som vill ha en hög muskelstyrka genom hela livet. Det kan till och med vara så att en person i 80 års åldern som styrketränar kan ha en större styrka än en otränad 20 åring (se fig. 2)(Ekblom, 2000).
Figur. 2 visar utvecklingskurvan i styrka hos normalpersonen som ej bedrivit styrketräning (heldragen linje). Den streckade linjen visar utvecklingskurvan för de som börjar styrketräna i vuxen ålder (Ekblom, 2000. sid. 214)
2.3.2 Nervsystemets roll för styrkeökningar
Generellt sett så är det så att muskelstyrkan ökar när muskeln blir större och förlust av muskelmassa hänger ihop med minskad muskelstyrka. Länge trodde forskare att detta var ett absolut samband dvs. att muskelstyrkan var ett resultat av ökad muskelstorlek, hypertrofi. Det har dock visat sig att muskelstyrkan beror på flera andra mekanismer än bara muskelns storlek. Det har visat sig att kvinnor får samma styrkeökning som män med samma träningsprogram men att kvinnorna inte hypertrofierar i samma
utsträckning som männen (Wilmore & Costill, 2005). En del kvinnor har till och med dubblat sin muskelstyrka utan några tydliga skillnader i muskelmassa. Liknande resultat har man sett bland barn och även bland vissa män (Ibid).
Personer som börjar styrketräna kan väldigt snabbt se ökningar i muskelstyrka utan att någon förändring i muskulaturen visas (Woxnerud & Colliander, 2001), detta kallas för neural adaption (Persson, 2005). Styrkeökningar kan uppnås utan förändringar i
muskulaturen men inte utan neural adaption (Wilmore & Costill, 2005). Mekanismerna som styr styrkeökningarna är idag svåra att förklara (Ibid). Det finns vid styrketräning olika neurologiska faktorer som kan ha en viktig roll för styrkeökningar i frånvaro av hypertrofi.
Rekrytering av motoriska enheter
Efter en tids träning kan nervsystemet mer effektivt aktivera muskulaturen. Det gäller att kroppen kan aktivera så många motoriska enheter som möjligt för att uppnå styrkeökningar. Rekrytering av motoriska enheter förklarar den mesta eller nästan all styrkeökning som sker utan hypertrofi (Wilmore & Costill, 2005). Aktiveringen av motoriska enheter kan mätas med ElektroMyoGrafi (EMG). Jämför man hur stor den elektriska aktiveringen av muskeln är då en person börjar träna och mäter igen efter ca: 4 veckor så är det skillnad. Skillnaden visar sig genom att fler impulser går till
muskelcellerna som i sin tur kan aktiveras (Woxnerud & Colliander, 2001). En del forskare tror inte att det går att öka aktiveringen av motoriska enheter utan att alla motoriska enheter även för den otränade redan från början är aktiverade.
Undersökningsmetoderna som undersöker aktiveringen av de motoriska enheterna är inte exakta och detta kan vara anledningen till att forskare är oeniga i frågan om aktiveringen av motoriska enheter (Wilmore & Costill, 2005).
Autogenic inhibition
Kroppen har ett system som hindrar musklerna från att använda mer kraft än ben och omliggande vävnad klarar av. Golgi senorgan är inkapslade känselreceptorer som är känsliga för spänning i muskeln. Känsligheten är mycket stor och kan svara på ett enda muskelfiber. Skulle spänningen bli för stor så påverkar Golgi senorgan agonisterna hämmande medan antagonisterna stimuleras. Den här reflexen kallas autogenic inhibition. Träning kan minska reflexens känslighet och därför tillåta muskeln att utveckla större styrka (Ibid).
Samspel mellan agonist och antagonist
Ytterliggare en teori om styrkeökning utan hypertrofi är den som fokuserar på samspelet mellan agonist och antagonist. För att kunna göra en biceps curl måste m. triceps brachii slappna av. Om spänningen i m. biceps brachii och m. triceps brahii är lika stor så kommer armen ej att röra sig. För att kunna utveckla så stor kraft som möjligt i biceps curl är det viktigt att till så stor del som möjligt minimera aktiveringen av m. triceps brachii (Ibid).
2.3.3 Muskeltillväxtens roll för styrkeökningar
Efter att ha tittat på teorierna som rör nervsystemet och muskelstyrkan är det lätt att tro att muskelstorleken inte har så stor betydelse för muskelstyrkan men det har den givetvis. Muskelstorleken är av stor betydelse för hur stark en person är (Ibid). Detta blir tydligt då jämförelser görs mellan styrkelyftare i olika viktklasser. Personen som tävlar i en högre viktklass och säkert har mer muskler klarar också att lyfta en större vikt (Ibid).
Regelbunden styrketräning leder till att musklerna blir större vilket kan bero både på att enskilda muskelfibrer blir större, så kallad fiber hypertrofi men också att muskelfibrer kan öka i antal, så kallad fiber hyperplasia. Forskarna trodde länge att antalet
muskelfibrer var desamma hos människor genom hela livet. Denna teori bygger på att det bara är redan befintliga muskelfibrer som växer sig större (Ibid). Det faktum att muskeln blir större beror på en ökad proteintillverkning i muskelns celler (Woxnerud & Colliander, 2001). Under och efter styrketräningspasset bryts proteiner i musklerna ner men det sker också en uppbyggnad och uppbyggnaden och inlagringen av proteiner är
större än nedbrytningen vilket så småningom gör att muskeln blir större. De proteiner som lagras i musklerna är så kallade sammandragande proteiner som kallas aktin och myosin. Dessa proteiner hakar i varandra då muskeln ska dra ihop sig. Följden blir att ju fler proteiner som hakar i varandra som en person har desto större kraft kan personen utveckla (Ibid).
Senare tids forskning visar att fiber hypertrofin kanske inte är den enda anledningen till muskeltillväxt. Fiber hyperplasia verkar också vara en faktor. Undersökningar som gjorts på katter visar hur muskelfibrer delats med tung styrketräning (Wilmore & Costill, 2005). I teorin kan man tänka sig att muskelfibern delas på mitten och sedan växer de två muskelfibrerna sig lika stora som den ursprungliga fibern var från början. Efter ett styrketräningsprogram som varade i 101 veckor kunde man se en ökning på 9 % av det totala antalet muskelfibrer hos katter. Det finns bara en undersökning bland människor som talar för fiber hyperplasia. Undersökningen gjordes på män som hade viss erfarenhet av styrketräning sedan tidigare. Antalet muskelfibrer i m. biceps brachii mättes före och efter ett 12 veckor långt träningsprogram. Det visade sig att antalet muskelfibrer hade ökat signifikant. Tanken att hyperplasia också skulle kunna ske hos människor stöds också av undersökningar som jämfört muskelfibrer hos kroppsbyggare med individer som ej styrketränar och tävlande styrkelyftare. Det visade sig att
kroppsbyggarens muskelfibrer var mindre än styrkelyftarens och bara något större än den grupp som inte styrketränade. Resultatet tyder på kroppsbyggarens muskelmassa inte enbart varit beroende av fiberhypertrofi utan även att dennes muskelfibrer ökat i antal (Ibid). Det finns dock också undersökningar som visat att kroppsbyggarens muskelfiberarea varit större än studenters. Skillnaderna forskarna får i sina undersökningar kan bero på olika träningsprogram (Ibid).
Forskarna är idag fortfarande osäkra på hur stor roll fiberhypertrofi respektive fiber hyperplasia har vad gäller ökning av musklernas storlek vid styrketräning. Det mesta talar för att fiberhypertrofi svarar för den största delen av muskeltillväxten (Ibid).
2.3.4 Effekten av hypertrofi och neural adaption på styrkan vid styrketräning
I en undersökning med män och kvinnor som styrketränade i åtta veckor kunde man visa att neural adaption stod för ökningarna i styrka. Forskarna tog muskelbiopsi på deltagarna innan träningsprogrammet och sedan varannan vecka. Personerna ökade i
styrka men muskelbiopsin kunde inte visa några signifikanta skillnader i
muskelfibrernas storlek. Hypertrofi spelar alltså ingen större roll för styrkan under de första 8-10 veckorna av styrketräning men blir därefter en mer och mer bidragande orsak till den ökade muskelstyrkan (se fig. 3) (Ibid).
Figur 3 visar nervsystemets och muskulaturens anpassning till styrketräning (Ekblom, 2000).
2.3.5 Styrketräningens effekter på hälsan
Styrketräningen har traditionellt ansetts vara bra vid rehabilitering av muskelskador och då man varit ute efter ökad styrka och muskeluthållighet. Långtidseffekterna av
styrketräningens roll för hälsan var dock länge förbisedda. Först på senare år har
intresset för styrkträningens hälsofrämjande effekter ökat (FYSS, 2003). Hälsovinsterna med styrketräning kan uppnås av stora delar av befolkningen om de har möjlighet att träna efter ett lämpligt styrketräningsprogram (Hass, Feigenbaum & Franklin, 2001).
Undersökningarna som rör styrketräningens hälsoeffekter är tyvärr inte alltid
konsekventa i sina resultat. Detta beror troligen på olikheter i träningsprogrammen i de olika studierna. Valet av övningar, intensiteten, vilan mellan set är faktorer som alla kan påverka resultatet (FYSS, 2003).
Kontroll av kroppsvikt
Styrketräning kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid kontroll av kroppsvikt, kroppssammansättning och energiomsättning. En person som följer ett
muskelmassa (Ibid). Styrketräning är den mest effektiva metoden för att öka den fettfria kroppsvikten, öka muskelstyrkan och uthålligheten i musklerna (Hass et al. 2001). Den ökade muskelmassan kommer att kräva mer energi än fettet också i vila vilket kommer att göra att personen ökar sin basala energiförbrukning (BMR)(Wilmore & Costill, 2005). Det är dock inte bara den ökande muskelmassan som gör att BMR ökar utan en kombination av flera faktorer (FYSS, 2003).
Minskad risk för benbrott
Ett antal studier visar att styrketräning kan öka bentätheten (Wilmore & Costill, 2005). Undersökningar har gjorts på äldre kvinnor och det har visat sig att förlusten av
benmassa har kunnat minskas i samband med menopausen då kvinnorna tränat styrketräning (Ibid). Ökningarna som visats med styrketräning är mindre än 5 % och experter menar att ökningen måste vara större om man ska kunna förhindra benbrott vid fall. Styrketräningen kan dock förhindra fall och benbrott även på andra sätt.
Styrketräningen har visat att riskfaktorer för fall såsom, muskelstyrka, gångförmåga och balans påverkas positivt av styrketräning (FYSS, 2003). Undersökningar har visat att även en måttlig ökning i styrka kan förbättra gångförmågan och balansen hos äldre med begränsad fysisk funktion (Andersson & Behm, 2005).
Led och ryggsmärta
Det har visat sig att styrketräning kunnat leda till mindre smärta och bättre funktion hos de personer som har förslitningar av brosk i knäleden. Även kronisk smärta i ryggen som är ett stort hälsoproblem idag kan med hjälp av ett enkelt styrketräningsprogram för ländryggen ge mindre smärta och ökad styrka och rörlighet (FYSS, 2003).
I figur 4 visas en sammanställning av några av de hälsoeffekter som kan uppnås med styrketräning.
Hälsoeffekter av styrketräning
Ben mineral densitet ↑↑
Fallrisk ↓
Ledinflammation ↓
% kroppsfett ↓
Fettfri kroppsvikt ↑↑
Styrka ↑↑↑
Lokal muskel uthållighet ↑↑↑
Mental hälsa ↑ Insulinkänslighet ↑↑ Ledsmärta ↓ Ryggsmärta ↓ Blodtryck ↓↔ Fysisk funktionalitet ↑↑↑ Självständigt boende ↑↑↑ Basal metabolism ↑↑
Förklaring till pilarna
↑= Ökning
↑↑=Tydlig ökning
↑↑↑= Mycket tydlig ökning ↓= Minskning
↔= Ingen förändring
Figur 4 visar hälsoeffekterna av styrketräning (Ekblom, 2000 & Hass et al. 2001, FYSS, 2003)
Det som gör styrketräningen unik i jämförelse med konditionsträning är främst, ökningen i fettfri kroppsvikt, styrka, fysisk funktionalitet, självständigt boende och basal metabolism. Detta är variabler som motion i form av löpning, simning och andra aerobiska aktiviteter inte kan uppvisa (Hass et al. 2001). Uthållighetsträning kan inte heller på samma sätt som styrketräningen förebygga den förlust av muskelmassa som
sker hos äldre (Wilmore & Costill, 2005). Figur 5 visar överarmens muskulatur hos tre olika personer varav en är otränad, en som tränat simning och en som styrketränat. Det är tydligt att den som styrketränat har mycket större tvärsnittsarea än både den otränade men också den simtränande personen.
Figur 5. Överarmens muskulatur hos tre personer med olika träningsbakgrund (Wilmore & Costill, 2005. sid. 554)
2.3.6 Styrketräning för barn och ungdomar
The American Collage of Sports Medicine (1995) rekommenderar även för barn och ungdomar styrketräning två gånger i veckan. Säkerheten vad det gäller styrketräning för barn och ungdomar har dock varit en fråga som oroat såväl lärare, tränare, fysiologer och föräldrar. I de flesta undersökningar där barn och ungdomar fått styrketräna har man varit fri från skador medan några undersökningar rapporterar en skada. Skadan var dock inte i någon undersökning allvarligare än att barnet missade mer än en veckas träning (Sadres, et al. 2001). I en studie som gjordes i England kunde man visa att styrketräning och tyngdlyftning hade lägst antal skador i förhållande till populära sporter såsom fotboll och tennis. En anledning till detta utfall kan vara att tränarna som stod för styrketräningen och tyngdlyftningen var mycket kunniga och valde att fokusera på rätt träningsteknik. En annan orsak kan vara den relativt korta tiden som studien omfattande (Ibid).
En studie som hade varaktighet under 21 månader kunde visa att styrketräning även bland barn och ungdomar ger en signifikant ökning i muskelstyrka. Undersökningen
visade också att styrketräningen inte gav någon skadlig inverkan på den linjära
tillväxtkurvan. Det finns en allmän uppfattning om att styrketräning skulle kunna leda till att skelettet slutar växa och att man blir kort. I studien som gjorts under 21 månader med låg till måttlig intensitet menar man dock att styrketräning inte hindrar tillväxten (Ibid).
3. Metod
Undersökningens syfte gjorde att kvantitativ metod användes. Den kvantitativa metoden är lämplig vid undersökningar där man tittar på frekvenser, eller hur många procent som tycker på det ena eller andra sättet (Trost, 1994). En enkät konstruerades (se bilaga) och syftet med enkätundersökningen var att nå ut och få svar av samtliga lärare som
undervisade i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Detta är ytterligare en anledning till varför den kvantitativa metoden valdes. Det skulle förmodligen vara svårt att få lärarna att ställa upp på djupintervjuer som skulle ha tagit längre tid än det tog för lärarna att fylla i enkäten som användes i undersökningen.
3.1 Tillvägagångssätt
När ämnet för arbetet valts skedde en insamling av information om styrketräning ur de tre valda perspektiven. Insamlingen av information var nödvändig dels för att få en större kunskap om styrketräningen och dels för att veta vilka frågor som var relevanta att ställa till lärarna ute på skolorna.
Det är viktigt i en kvantitativ undersökning att enkäten redan från början är konstruerad på ett bra sätt och att alla frågor som är relevanta för undersökningen finns med. Det finns otaliga exempel på fall där forskaren startat med att göra frågor till enkäten och resultaten blivit oanvändbara (Eijlertsson, 1996). Mycket arbete lades därför ner på att utforma enkäten på ett korrekt sätt med tydliga frågor, för att på så sätt vara försäkrad om att frågorna skulle ha en hög validitet.
För att kunna utreda om eleverna får tillräckligt med utbildning i styrketräning och dess effekter i kursen Idrott och hälsa A formulerades ett antal mätbara frågor under
frågeställningen ”Får eleverna i kursen Idrott och hälsa A tillräckligt stor utbildning i styrketräning?”
• Hur mycket tid avsätter lärarna till styrketräning i sin undervisning?
• Hur stora praktiska och teoretiska kunskaper anser lärarna att eleverna har efter avslutad kurs?
• Hur är möjligheterna till styrketräning på skolorna enligt lärarna?
• Hur ser lärarna på relevansen av styrketräningen jämfört med konditionsträning och övriga moment i kursen?
• Hur säkra anser sig lärarna vara på att hålla momentet styrketräning teoretiskt och praktiskt?
• Vilken utbildning har lärarna?
• Anser lärarna att styrketräningen bör få en tydligare roll i kursen?
Enkäten bestod mestadels av frågor med fasta svarsalternativ men också några enstaka frågor var öppna i sin karaktär. Lärarna kunde på dessa frågor svara fritt utan fasta svarsalternativ. Anledningen till att jag valde att bara ha ett fåtal öppna frågor är att Trost (1994) framhåller att öppna frågor ofta tenderar att bli tidsödande att bearbeta, handstilar kan vara svåra att läsa och det kan ibland vara svårt att förstå vad den svarande menar då han/hon ibland kanske bara skriver stickord. Ytterligare problem med öppna frågor är att det interna bortfallet ofta är stort. Precis som vid intervjuer avslutas dock enkäten med en öppen kravlös fråga. Ofta kan svaren på denna sista fråga ge forskaren idéer som kan vara bra när han/hon ska tolka resultatet (Ibid).
Efter att ha konstruerat enkäten togs telefonkontakt med de utvalda skolorna för att höra hur många idrottslärare som arbetade på varje skola och vilka möjligheter som fanns att komma i kontakt med dessa. Nästa steg var att söka upp de olika lärarna för att be dem fylla i enkäten. Då det var mycket svårt att träffa alla lärare personligen var det
nödvändigt att lämna ut flera av enkäterna på skolorna för att komma tillbaka senare och hämta dem. Enkäten tog cirka 5-10 minuter att fylla i. Flera av lärarna hade inte tid att fylla i enkäten precis vid tillfället för det personliga mötet utan kunde tänka sig fylla i den men vid ett senare tillfälle.
3.2 Undersökningsgrupp
Jag valde att lämna ut enkäter till idrottslärare på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. De kommunala gymnasieskolorna är i Helsingborg sju till antalet och totalt var det på dessa skolor 26 idrottslärare som undervisade i kursen Idrott och hälsa A. De medverkande skolorna var Filbornaskolan, International school, Nicolaiskolan. Olympiaskolan, Petri gymnasium, Rönnowskaskolan och Tycho Brahe skolan.
Urvalet av undersökningsgruppen är delvis ett bekvämlighetsurval då jag under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen praktiserat på en gymnasieskola i
Helsingborg. Jag har på så sätt lärt känna flera av lärarna som deltagit i undersökningen och tack vare detta troligen haft det lättare att få lärare att delta i undersökningen.
3.3 Bearbetning av enkäterna
Data från enkäterna bearbetades i SPSS för Windows version 13. Enkätsvaren är sammanställda i både tabeller och diagram som redovisas under rubriken resultat. De frågor som var öppna har bearbetats och sammanställts manuellt.
4. Resultat
Det var totalt 21 av 26 lärare som fyllde i enkäten. Det externa bortfallet var med andra ord fem lärare.
Det visade sig att alla lärare som fyllde i enkäten hade genomgått lärarutbildning och alla utom en hade en idrottslärarutbildning. Åtta av lärarna hade dessutom någon form av styrketräningsutbildning.
Av de 21 lärarna var 13 stycken män och 8 stycken kvinnor. Det visade sig att 16 av lärarna själv någon gång tränat styrketräning regelbundet. Regelbundet räknades i denna fråga som en till två gånger i veckan.
Frågan om hur många timmar lärarna ägnar åt styrketräning i kursen varierade mellan en halvtimme och tjugo timmar (se tabell 1). Det interna bortfallet på denna fråga var sex lärare. Även frågan om hur mycket tid som läraren ägnar åt styrketräningens effekter och frågan om hur mycket tid som ägnas åt musklers funktion och olika typer av muskelarbete hade stort bortfall på sex respektive sju lärare. Tiden lärarna ägnade åt effekterna av styrketräning varierade mellan en halvtimme och fem timmar (se tabell 2). Tiden lärarna ägnade åt musklers funktion och olika typer av muskelarbete varierade mellan en halvtimme och sjutton och en halv timme(se tabell 3)
Tabell 1. Hur mycket tid i klocktimmar som lärarna ägnar åt styrketräning i kursen Idrott och hälsa A
Frekvens Procent Valid procent
Kumulativ procent Antal timmar ,50 1 4,8 6,7 6,7 1,50 1 4,8 6,7 13,3 2,00 1 4,8 6,7 20,0 3,00 1 4,8 6,7 26,7 5,00 2 9,5 13,3 40,0 6,50 1 4,8 6,7 46,7 7,00 1 4,8 6,7 53,3 7,50 1 4,8 6,7 60,0 9,00 1 4,8 6,7 66,7 10,00 2 9,5 13,3 80,0 15,00 2 9,5 13,3 93,3 20,00 1 4,8 6,7 100,0 Total 15 71,4 100,0 Bortfall System 6 28,6 Totalt 21 100,0
Tabell 2. Hur mycket tid som ägnas åt styrketräningens effekter
Frekvens Procent Valid procent
Kumulativ procent Antal timmar ,50 3 14,3 20,0 20,0 ,66 1 4,8 6,7 26,7 1,00 3 14,3 20,0 46,7 2,00 1 4,8 6,7 53,3 2,50 2 9,5 13,3 66,7 3,00 2 9,5 13,3 80,0 4,00 1 4,8 6,7 86,7 4,50 1 4,8 6,7 93,3 5,00 1 4,8 6,7 100,0 Total 15 71,4 100,0 Bortfall System 6 28,6 Totalt 21 100,0
Tabell 3. Hur mycket tid som ägnas åt olika musklers funktion och olika typer av muskelarbete
Frekvens Procent Valid procent
Kumulativ procent Antal timmar ,50 3 14,3 21,4 21,4 1,00 4 19,0 28,6 50,0 2,00 2 9,5 14,3 64,3 2,50 1 4,8 7,1 71,4 3,00 2 9,5 14,3 85,7 4,50 1 4,8 7,1 92,9 17,50 1 4,8 7,1 100,0 Total 14 66,7 100,0 Bortfall System 7 33,3 Totalt 21 100,0
Hälften av de svarande lärarna tyckte att möjligheterna att nå målen i kursplanen var stora med styrketräning (se fig. 6). Det interna bortfallet i frågan var en lärare.
Stora Varken stora eller små
Små 10 8 6 4 2 0 C ount
Figur 6 visar hur stora eller små möjligheterna är att nå målen i kursplanen med styrketräning.
Samtliga lärare svarade att de har praktisk genomgång i styrketräning med sina elever. De flesta lärarna var också nöjda med möjligheterna skolan hade till styrketräning(se fig. 7). Lärarna motiverade sina svar med att de hade gym, styrkehall, styrkerum på skolan eller tillgång till gym där de bedrev sin undervisning.
Mycket bra Bra
Varken bra eller dåliga Dåliga 12 10 8 6 4 2 0 C ount
Då lärarna fick jämföra styrketräningens relevans i förhållande till konditionsträning tyckte de flesta att styrketräningen varken var mer eller mindre viktig än
konditionsträningen (se fig. 8). Det interna bortfallet på frågan var en lärare. Då styrketräningen jämfördes mot andra aktiviteter i idrottsundervisningen svarade 12 lärare att de tyckte den var viktig medan 8 tyckte att den var varken mer eller mindre viktig.
Viktig Varken mer eller mindre viktig
Ej så viktig 12 10 8 6 4 2 0 C ount
Figur 8 visar hur viktig styrketräningen är i förhållande till konditionsträning enligt lärarna.
De flesta lärarna känner sig säkra eller mycket säkra på att hålla i
styrketräningsmomentet såväl praktiskt (se fig. 9) som teoretiskt (se fig. 10).
Mycket säker Säker
Varken säker eller osäker Osäker 10 8 6 4 2 0 C ount
Mycket säker Säker
Varken säker eller osäker 10 8 6 4 2 0 C ount
Figur 10 visar hur pass säkra lärarna känner sig på att hålla i styrketräningsmomentet teoretiskt.
De flesta lärarna anser att eleverna varken har stora eller små praktiska kunskaper i styrketräning efter avslutad kurs (se fig.11) medan de flesta anser att eleverna har stora teoretiska kunskaper i styrketräning (se fig.12) efter avslutad kurs.
Stora Varken stora eller små
Små 12 10 8 6 4 2 0 C ount
Figur 11 visar hur stora eller små praktiska kunskaper lärarna anser att eleverna har i styrketräning efter avslutad kurs.
Stora Varken stora eller små
Små 10 8 6 4 2 0 C ount
Figur 12 visar hur stora eller små teoretiska kunskaper lärarna anser att eleverna har i styrketräning efter avslutad kurs.
Då en jämförelse av lärarens egen styrketräningsbakgrund görs med hur stor säkerhet han/hon känner för momentet praktiskt och teoretiskt verkar eventuell egen regelbunden styrketräningsutövning spela en viss roll framförallt för att hålla momentet praktiskt (se tabell 4 och 5).
Tabell 4 visar förhållandet mellan lärares egen styrketränings utövning och säkerhet att hålla i styrketräning praktiskt. Praktisk säkerhet Total Osäker Varken säker
eller osäker Säker Mycket säker
Lärarens träning
Ja 0 0 9 7 16
Nej 1 2 0 2 5
Totalt 1 2 9 9 21
Tabell 5 visar förhållandet mellan lärares egen styrketränings utövning och säkerhet i att hålla i styrketräning teoretiskt.
Teoretisk säkerhet
Total Varken säker
eller osäker Säker Mycket säker
Lärarens träning
Ja 1 7 8 16
Nej 1 2 2 5
Då en jämförelse görs mellan lärarnas styrketräningsutbildning och säkerhet för
momentet praktiskt och teoretiskt tyder resultatet på att det inte är någon större skillnad i säkerhet för lärare med eller utan styrkeutbildning (se tabell 6 och 7).
Tabell 6 visar förhållandet mellan lärarnas eventuella styrketräningsutbildning och säkerhet att hålla i momentet praktiskt
Praktisk säkerhet
Total Osäker
Varken säker
eller osäker Säker Mycket säker
Styrkeutb. Ja 0 1 3 4 8
Nej 1 1 6 5 13
Totalt 1 2 9 9 21
Tabell 7 visar förhållandet mellan lärarnas eventuella styrketräningsutbildning och säkerhet att hålla i momentet teoretiskt
Teoretisk säkerhet
Total Varken säker
eller osäker Säker Mycket säker
Styrkeutb. Ja 1 2 5 8
Nej 1 7 5 13
Totalt 2 9 10 21
En fråga i enkäten handlade om lärarna ansåg att styrketräningen borde eller inte borde få en tydligare roll i ämnet Idrott och hälsa A. I efterhand har det visat sig att denna fråga kan tolkas på olika sätt och därför har frågan strukits ur undersökningen.
Enkätens sista fråga var öppen och här kunde lärarna skriva synpunkter på
undersökningen och dess frågor. Det interna bortfallet var på denna fråga elva lärare. Flera av svaren handlade om att det var svårt att räkna ut hur mycket tid som lades åt momentet styrketräning då det kopplas in även i andra moment i idrottsundervisningen. Andra lärare ville lyfta upp att det var svårt att få flickor att gå till styrkerummet, att man borde poängtera för eleverna att styrketräningen är bra för att förhindra benskörhet och att det inte går att lyfta fram ett moment i kursen ur ett större sammanhang.
5. Diskussion
5.1 Resultat diskussion
Resultatet av undersökningen visar tydligt att lärarna anser att styrketräningen kan motiveras i kursplanen för Idrott och hälsa A. Tiden som lärarna ägnar åt styrketräning är dock högst varierad. Det skulle kunna vara lärarens eget intresse för styrketräning som avgör hur mycket tid som läraren ägnar åt momentet. De flesta lärarna ansåg att möjligheterna att nå mål i kursplanen var stora men de individuella variationerna spelar såklart också stor roll för hur mycket läraren väljer att använda sig av styrketräning i sin undervisning. En lärare som anser att möjligheterna att nå mål i kursplanen med
styrketräning är stora, använder sig säkert mer av momentet än den lärare som tycker möjligheterna att nå mål är små. Följden då samma kurs har så olika nivå och innehåll är att elever med olika lärare får en varierad kunskap i momentet.
Nästan alla lärare anser att möjligheterna skolan har till styrketräning är stora eller mycket stora. Endast en lärare bedömer möjligheterna som dåliga. Skolorna tycks alltså ha satsat en hel del på styrketräningsutrustning till idrottsundervisningen. Lärarens tillgång till redskap för styrketräning spelar säkert en stor roll för hur mycket styrketräning används i undervisningen. Har skolan nya fräscha styrkelokaler och redskap så är det säkert lättare för läraren att motivera och engagera eleverna till att ta del av styrketräningsutbildningen i kursen.
Majoriteten av lärarna anser att eleverna varken har stora eller små kunskaper i praktisk styrketräning efter avslutad kurs. När det gäller den teoretiska kunskapen anser flest lärare att eleverna har stora kunskaper efter avslutad kurs. Jag tycker att det är mycket positivt att lärarna anser att eleverna har stora teoretiska kunskaper efter avslutad kurs. Jag tycker att detta visar att lärarna satsar på den teoretiska biten och förhoppningsvis blir eleverna reflekterande och kritiska då de konfronteras med nya träningsrön. Vad som är stora respektive små kunskaper kan diskuteras och har olika innebörd för olika lärare men jag tycker ändå att resultatet ger en fingervisning om hur stora kunskaper eleverna tillgodogör sig under kursen. Ambitionen hos lärarna borde vara och är säkert hos de allra flesta att eleverna ska ha mycket stora kunskaper i momentet både praktiskt och teoretiskt efter avslutad kurs.
Nästan alla lärare anser att de är säkra eller mycket säkra på att hålla styrketräning praktiskt och teoretiskt. Trots att alla lärarna har en lärarutbildning tycker jag att det är lite konstigt att lärarna framförallt praktiskt kan känna sig så säkra. Det fanns de lärare som hade utbildning i styrketräning. Det visade sig dock att skillnaden mellan de med och de utan utbildning inte var så stor. Det jag vill komma till är att nivån
undervisningen läggs på också kan spela in då en lärare avgör hur säker han/hon är på att hålla i styrketräning. Lärare som bara tar upp de allra enklaste principerna för styrketräning kan såklart känna sig säkrare än den lärare som har ambitionen att eleverna ska få en djupare kunskap och lägger undervisningen på en mer komplicerad nivå.
Något som jag reagerat på är att det finns de lärare som aldrig tränat styrketräning regelbundet men som ändå anser att de är mycket säkra på att hålla i styrketräning praktiskt. Visst kan dessa lärare ha gått någon utbildning men har man själv ingen praktisk erfarenhet så har man själv inte heller känt på effekterna av styrketräning. Detta gör säkerligen att lärarna inte heller visar att de tycker att styrketräningen är nödvändig. Dessa lärare har kanske också en nivå som är låg och lärarna känner sig då säkra på den nivån. Eleverna får då inte den grundliga utbildning som de bör få i styrketräning.
Undersökningen visar att lärarna anser att styrketräningen är väl så viktig som
konditionsträningen. Detta tycker jag är mycket bra då min personliga uppfattning är att det traditionellt satsas mycket på konditionsträning i skolan. Detta är i och för sig motiverat men det är viktigt att eleverna förstår att allsidig träning är det optimala. Jag hoppas att lärarnas inställning till styrketräning också speglar deras undervisning. Först när lärarna visar hur viktigt de tycker det är med styrketräning kommer eleverna att förstå och ta till sig hur viktig styrketräningen är för ett liv med högsta kvalité.
5.2 Teori diskussion
Styrketräningen var ju länge något som bara ett fåtal ägnade sig åt. ACSMs
rekommendation 1990 om styrketräning i ett program för allsidig träning gjorde att styrketräningen blev intressant för den stora massan. Jag kan tänka mig att personer som aldrig provat styrketräning lever kvar med bilden av styrketräning som något som tränas av extrema människor som vill förbättra sitt utseende. Då styrketräningen historiskt inte
varit för kvinnor lever säkert många fördomar om kvinnor och styrketräning kvar. En del kvinnor kanske fortfarande tror att styrketräning kommer att göra deras kroppar mindre kvinnliga osv.
Många människor idag lider bevisligen av smärta i rörelseapparaten. Det verkar nästan som om folk i allmänhet inte har förstått hur viktigt det är med skadeförebyggande styrketräning. Förmodligen är det många framförallt äldre som aldrig provat på att träna styrketräning regelbundet. Flera av dessa har kanske svårt att förstå vilka stora
hälsovinster som kan göras med regelbunden styrketräning.
Forskningen visar tydligt att muskelstyrkan blir mindre och mindre i takt med ökad ålder. Den här fysiologiska olägenheten drabbar alla om de inte på något sätt arbetar med sina muskler. Samhället idag är inte konstruerat för att vi ska behöva använda våra muskler. Det som händer är att människor allt tidigare blir orörliga och inte kan klara sig själv i vardagen. Personer som inte längre kan klara av vardagsaktiviteter behöver hjälp för att klara sig på ett bra sätt. Kostnaderna för samhället blir stora samtidigt som den drabbade förlorar känslan av frihet. Då det visat sig att en 80 åring som styrketränar kan ha en lika stor styrka som en 20 åring som inte tränar ser man tydligt att
styrketräning kan göra otroligt mycket för att förhindra försvagningen av
muskelstyrkan. Det borde vara självklart för alla som vill leva ett optimalt liv på yngre såväl som på äldre dagar att styrketräna. Kunde samhället få fler personer att styrketräna tror jag säkerligen att detta på sikt skulle leda till färre förtidspensioneringar och mindre smärta i rörelseapparaten.
Hälsoeffekterna av träningen är bevisligen så stora att nästan alla människor har stor nytta av utbildning i styrketräning. Jag är själv övertygad om att många människor lever kvar i tron att det räcker att jogga 2-3 gånger i veckan för att leva ett optimalt liv. I min teoribakgrund tycker jag dock att jag visat att styrketräning är något som alla bör träna regelbundet för att på så sätt kunna tillgodogöra sig dess hälsoeffekter.
Även de psykologiska effekterna av styrketräning och träning rent allmänt tycker jag att folk i allmänhet behöver bli informerade om. Eftersom olika sorts träning fungerar för olika människor så är det viktigt att eleverna i skolan på allvar får prova på
styrketräning i skolan och veta effekterna av träningen. För en del blir kanske styrketräningen just den aktivitet som de känner att de mår bra av.
5.3 Metod diskussion
Det externa bortfallet i undersökningen var fem lärare. De fem lärarna kom från fyra olika skolor så det är inte så att någon skola inte blivit representerad i undersökningen. Trots att det även inom samma skola var stora individuella skillnader mellan lärare så tycker jag att undersökningsgruppen är väl representerad. Anledningen till lärarnas bortfall kan i en del fall bero på tidsbrist och i viss mån ointresse. Några lärare jobbade bara några få timmar med Idrott och hälsa vilket kan ha lett till att de inte tyckte att deras medverkan var så viktig. Då styrketräning först på 1990 talet blev helt accepterat så kan det vara så att äldre lärare fortfarande har vissa fördomar gentemot styrketräning. En möjlig orsak till bortfallet kan vara att någon av dessa lärare sett att enkäten
handlade om styrketräning och av den anledningen valt att inte medverka i undersökningen.
Det interna bortfallet var särskilt stort på de frågor som handlade om hur mycket tid i timmar som lärarna ägnar åt styrketräning. Jag tror delvis att bortfallet beror på att vissa lärare inte har några rena styrketräningslektioner utan klämmer in lite styrkeövningar i uppvärmningen och liknande. Lärarna orkade då inte räkna ut hur mycket tid som lades totalt på styrketräning i kursen. En del lärare hade kanske inte helt klart för sig vad de skulle räkna som styrketräning och valde av den anledningen att inte fylla i frågan.
Sista frågan hade som väntat stort bortfall. De lärare som valde att fylla i något tog ofta upp något som de tyckte var viktigt att poängtera. Flera av svaren har kunnat ge mig en ökad förståelse för resonemanget lärarna har om styrketräning i idrottsundervisningen.
5.4 Styrketräning i skolan
Idrottsämnet måste börja ses som ett bildningsämne. Idrottsämnet ska inte bara för stunden aktivera eleverna. Idrottsämnet ska fysiskt bilda eleverna och förbereda våra ungdomar för framtiden genom att ge dem redskap för att kunna leva ett hälsosamt liv med stor livskvalitet.
För att styrketräningen ska bli något självklart som alla människor tränar så blir det viktigt att skolan utbildar elever i hur man styrketränar men också varför. Skolan är en institution som även på gymnasienivå når stora delar av befolkningen. Många läser idag vidare på gymnasiet och samhället har genom skolan en chans att hjälpa elever att hjälpa sig själv till ett hälsosamt liv med allsidig träning.
Kring träning i allmänhet och inte minst om styrketräning florerar en mängd rykten om hur det är bäst och träna och vilken typ av träning som ger bäst resultat. Jag anser att skolan har en ypperlig möjlighet att lära eleverna de rätta grunderna från början. Då eleven kan grunderna kan han/hon säkert också vara mer reflekterande och kritisk då han/hon läser om nya träningsmetoder i tidningar, ser på tv shop osv.
I min undersökning valde jag att bara titta på hur lärarna såg på styrketräning i sin undervisning. Det hade varit intressant att även låta elever besvara en liknande enkät. Det är inte säkert att lärarnas syn på styrketräning och dess användande är samma som elevernas. Det kan råda delade meningar mellan elever och lärare i vad som kan kallas styrketräning. Det hade varit mycket intressant att se vad eleverna ansett om sin egen kunskap, såväl praktisk som teoretisk efter avslutad kurs. Jag tror det skulle vara så att eleverna ansett sig ha mindre kunskaper än lärarna i min undersökning ansåg. Det är få lärare i undersökningen som på sätt och vis ger sig själv dålig kritik genom att svara att elevernas kunskaper efter avslutad kurs är små eller mycket små. Elevernas uppfattning om sina förvärvade kunskaper efter avslutad kurs hade varit intressant att titta på, dels för att få ett svar på frågan direkt från källan och dels för att eleverna kan svara på frågan utan att ge sig själv kritik. Kritiken mot eleverna själva skulle i så fall vara att utbildning i styrketräning erbjudits men att eleven av någon anledning inte tagit till sig kunskapen.
Min idé är att idrottsämnet skulle kunna delas upp i olika moment varav styrketräning är ett moment. De olika momenten är det sedan lämpligt att arbeta med i teman. Jag tycker det är lämpligt att arbeta med styrketräning som ett tema under ett antal veckor i början av kursen. Kunskaperna eleverna ska få är då, hur eleven rent praktiskt ska styrketräna, de viktigaste musklernas funktion, effekterna av styrketräning mm. Eleverna ska utifrån lektionsföreläsningar och litteraturen kunna lägga upp ett styrketräningsprogram till sig
själv. Programmet sparas sedan i idrottshallen för att kunna användas på lektionerna med jämna mellanrum. Det kan vara en idé att låta eleverna träna efter sina program under ett antal tillfällen för att på så sätt ge dem en ”aha” upplevelse när de väl ser hur deras styrka ökar.
När någon är skadad är det perfekt att var och en har ett eget träningsprogram och en grundkunskap i styrketräning. Den skadade kan delta på lektionen och träna igenom de delar av kroppen som inte hindras av skadan.
Det skulle vara bra om eleverna kunde utnyttja skolans gym eller styrketräningslokal gratis eller för en symbolisk summa även på fritiden. Ett krav för att få utnyttja lokalerna och redskapen skulle då givetvis vara att eleven blivit godkänd på
styrketräningsmomentet i Idrott och hälsa A. Detta skulle i bästa fall kunna leda till ett livslångt tränande hos många av dagens ungdomar vilket i förlängningen förmodligen kunnat spara samhället pengar.
Styrketräningen är en aktivitet som eleverna i framtiden kan träna på egen hand.
Bollspel såsom basket, innebandy, fotboll används ofta i idrottsundervisningen i skolan såväl i yngre som äldre åldrar. Bollspelen är inte lika lätta för eleverna att praktisera på fritiden då det krävs att man är ett flertal personer. Siffrorna från Riksidrottsförbundet 2004 säger också att flera av bollspelen inte är lika populära som styrketräningen när eleverna kommer upp i femton års ålder.
För att alla elever på gymnasiet ska få samma utbildning i Idrott och hälsa A tycker jag att det borde finnas en kvalitetssäkring i ämnet i form av nationella prov. Det nationella provet skulle på så sätt garantera en viss kunskap hos alla eleverna efter avslutad kurs.
Då styrketräning är något som alla borde praktisera för att leva ett optimalt liv såväl i yngre men kanske framförallt på äldre dagar så är det för mig en självklarhet att skolan måste utbilda eleverna i styrketräning. Eleverna behöver stor kunskap såväl i den praktiska styrketräningen men också om styrketräningens hälsoeffekter såväl fysiologiska som psykologiska.
6. Konklusion
Mina två frågeställningar i arbetet var:
1. Får eleverna i kursen Idrott och hälsa A tillräckligt stor utbildning i styrketräning?
2. Vilka är effekterna av styrketräning?
Min hypotes gällande undersökningen var att elever på gymnasiet får för lite utbildning i styrketräning och dess effekter i kursen idrott och hälsa A. Av resultaten från min undersökning att döma är det väldigt svårt att dra någon direkt slutsats av förhållandet då det från lärare till lärare är stora variationer, framförallt i hur mycket tid som ägnas åt styrketräning. De elever som har lärare som använder styrketräning mycket verkar få en mycket god utbildning i styrketräning. De elever vars lärare knappt använder sig av styrketräningen får såklart en mycket sämre utbildning i momentet.
Glädjande är att de flesta skolorna verkar ha goda möjligheter till styrketräning i undervisningen och att alla lärarna har praktisk genomgång med sina elever. Eleverna erbjuds en möjlighet att ta till sig hur det är lämpligt att träna styrketräning praktiskt.
Jag tycker att jag i min teoribakgrund har fått svar på vilka effekterna av styrketräning är sett från samhällsperspektivet, det psykologiska perspektivet och det fysiologiska perspektivet.
De tre olika perspektiven är på sätt och vis sammanflätade. De fysiologiska och
psykologiska vinsterna som kan uppnås med styrketräning kan få effekter för samhället. De viktigaste effekterna av styrketräning är enligt mig ökningen i styrka och fettfri kroppsvikt. Andra effekter som följer med den ökade styrkan är att människors fysiska funktionalitet bli bättre. Äldre kan bättre klara sig hemma själv och detta kan innebära en ökad livsglädje och frihet.
Fler effekter av styrketräningen är ökningen av den basala metabolismen och minskad smärta i tex. ryggen. Då övervikt och fetma är ett växande problem kan styrketräning i kombination med konditionsträning vara ett bra alternativ. Det är skrämmande att mer än var femte elev i nionde klass har besvär med ryggen. För mig känns det i det flesta fall som ett onödigt lidande. Ett lidande som i många fall skulle kunna lindras eller undvikas med kunskap om styrketräning och dess effekter.
Efter att ha diskuterat och debatterat så mycket för styrketräningen i undervisningen kan det säkert verka som om jag tycker att styrketräning är det moment i skolan som lärare ska ägna mest tid åt. Naturligtvis är så inte fallet. Styrketräningen ska vara ett moment i kursen Idrott och hälsa A som ska ha samma tyngd som de andra momenten.
Något som hade varit intressant för framtida undersökningar att titta på är hur stor utbildning idrottslärarstudenter på olika platser i Sverige får i styrketräning. Detta kan säkerligen variera från utbildningsort till utbildningsort. Grunden för att nyexaminerade idrottslärare ska använda sig av styrketräning i undervisningen är att de har en stor kunskap i ämnet både praktiskt och teoretiskt.
