Torben Weinreich, Den socialistiske børnebog,
Roskilde universitetsforlag 2015
Magnus Nilssons
Professor, comparative literature at Malmo¨ ho¨gskola, Sweden
Torben Weinreichs bok Den socialistiske børnebog besta˚r av tva˚ delar. I den fo¨rsta, na˚got kortare, presenteras 1970-talets diskussion om fenomenet socialistisk barnlitteratur bland marxistiskt orien-terade litteraturkritiker och litteraturvetare i Danmark. Denna diskussion fo¨rdes i flera fora. Ett av dessa var en rad bo¨cker som ofta hade snarlika titlar, exempelvis: Børn. Litteratur. Samfund (1972) och Børn. Litteratur. Samfundskritik (1975) av Pil Dahlerup m. fl., Børn, bøger & samfund (1973) av Alan Knoblauch m. fl., den av Finn Barlby rediger-ade Børnebogen i klassekampen (1975), samt B. Ørns (ett kollektivt fo¨rfattarnamn) Børnelitteratur ! Klassekultur (1976). Ett annat viktigt forum var tidskriften Bixen, som bo¨rjade ges ut 1971. Wein-reich var en av Bixens utgivare och publicerade ett stort antal texter da¨r. Ett tredje forum som lyfts fram i Den socialistiske børnebog a¨r det seminarium som ho¨lls i Kolding 1975 och som a˚ret efter kom
att redovisas i Børnelitteratur ! Klassekultur. I den andra delen av Weinreichs bok ges korta presenta-tioner av sex danska fo¨rfattare som skrivit socialis-tiska barnbo¨cker. De a¨r: Bent Haller, fo¨rfattare till Katamaranen (1976), som a¨r den ba¨st sa¨ljande socialistiska barnboken i Danmark na˚gonsin; Per Holm Knudsen, vars Conni og bolighajen (1974) anklagades fo¨r att vara pornografisk, men som enligt fo¨rfattaren syftade till att bibringa barn ett marxistiskt medvetande; Hans Ovesen, som bland annat gett ut bilderboken Jeg hedder Won Nam og bor i Nordkorea (1975); Flemming Andersen, som ba˚de a¨r en av den socialistiska barnbokens pionja¨rer i Danmark och en av de mest utha˚lliga fo¨rfattarna inom denna genre; Iben Melbye, som bland annat gav ut bokserien Skorpionklubben (1974!77) och; Weinreich sja¨lv, som under 1970-talet publicerade de tre socialistiska barnbo¨ckerna Arbejdsløs! (1975), Det sker igen och De sorte skygger (ba˚da 1978).
Weinreich a¨r professor emeritus och en av de mest tongivande barnlitteraturforskarna i Danmark. Bland annat har han varit ledare fo¨r Center for Børnelitteratur vid Danmarks Pædagogiske Uni-versitet. Den socialistiske børnebog har ocksa˚ getts ut av ett akademiskt fo¨rlag, na¨mligen Roskilde uni-versitetsfo¨rlag. Ur rent akademisk synvinkel la¨mnar boken dock en del o¨vrigt att o¨nska. Att Weinreichs egna verk analyseras reser exempelvis fra˚gor om fo¨rfattarens objektivitet och hans kritiska distans till studieobjektet. Verkanalyserna a¨r starkt referer-ande och saknar genomga˚ende kopplingar till litter-aturvetenskaplig teori. Dessutom a¨r de ta¨mligen trogna premisserna fo¨r 1970-talets diskussioner om den socialistiska barnboken, varfo¨r de inte leder till na˚gra nya resultat. Den kontext som Weinreich tecknar fo¨r sin framsta¨llning i det korta kapitlet ’’1970’erne’’ a¨r ta¨mligen schematisk och kopplingen mellan a˚ den ena sidan fenomen som det kalla kriget, det socialdemokratiska va¨lfa¨rdsstatsprojektet, nya in-formationsteknologier (exempelvis TVs genombrott) etc. och a˚ den andra sidan barnbokens utveckling
Nordic Journal of ChildLit Aesthetics
Vol. 7, 2016
#2016 M. Nilssons. This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License (http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/), permitting all non-commercial use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited.
Citation: Nordic Journal of ChildLit Aesthetics, Vol. 7, 2016 http://dx.doi.org/10.3402/blft.v7.31874 1
underkastas inte na˚gon na¨rmare analys. Till detta kommer att stringensen i argumentationen ibland brister (pa˚ sidan 7 sa¨gs exempelvis att den socialis-tiska barnboken under 1970-talet inte ’’indtog nogen dominerende plads’’, medan man pa˚ sidan 15 kan la¨sa att den utgjorde ’’[d]en dominerende børnelitteratur’’ under detta a˚rtionde). Akribin a¨r inte heller alltid perfekt. Na¨r Sven Wernstro¨m citeras pa˚ svenska smyger sig exempelvis flera danska ord in i texten.
Betydligt sto¨rre va¨rde har boken som ett vittnes-ma˚l fra˚n na˚gon som sja¨lv var med. Och Weinreich var verkligen med. Fo¨rutom att han sja¨lv skrev socialistiska barnbo¨cker och medverkade i Bixen satt han exempelvis i juryn fo¨r den barnboksta¨vling som Borgens Forlag arrangerade 1975 och som vanns av Hallers Katamaranen. Han medverkade ocksa˚ vid Kolding-seminariet. Da¨rfo¨r kan han vittna om en rad omsta¨ndigheter som hittills inte belysts i litteraturen. Fra˚n seminariet i Kolding rapporterar Weinreich exempelvis om motsa¨ttnin-gar mellan seminariedeltamotsa¨ttnin-gare som ho¨rde till olika politiska grupperingar, vilka inte kommer till sa¨rskilt tydligt uttryck i dokumentationen av seminariet Børnelitteratur! Klassekultur eller i annat ka¨llmaterial. Da¨rmed bidrar Den socialistiske børnebog med vikti-ga pusselbitar till historien om den socialistiska barnlitteraturen, samt diskussionerna om denna litteratur, i Danmark.
Dessutom go¨r Weinriech i Den socialistiske børnebog, utan att explicit teoretisera, flera pa˚pekanden som a¨r teoretiskt intressanta. Framfo¨r allt lyfter han pa˚ ett fo¨rtja¨nstfullt sa¨tt fram att intresset fo¨r socialistisk
barnlitteratur under 1970-talet faktiskt var starkare bland akademiker och kritiker a¨n bland fo¨rfattare och la¨sare. Detta a¨r na˚got som fo¨rtja¨nar ytterligare analys. I vilken grad pa˚verkade teoretikerna egentli-gen den littera¨ra praktiken? Och, hur har deras engagemang fo¨r 1970-talets socialistiska barnbok kommit att pa˚verka hur den, och det a˚rtionde under vilket den blomstrade, kommit att behandlas i litteraturhistorieskrivningen?
Ett annat spa˚r som fo¨rtja¨nar o¨kad uppma¨rksam-het i framtida forskning a¨r fo¨r o¨vrigt samspelet mellan (socialistisk) barnlitteratur (och barnlitter-aturforskning) i de nordiska la¨nderna. Weinreich na¨mner Sven Wernstro¨m i fo¨rbiga˚ende. Faktum a¨r dock att han a¨gnades stor uppma¨rksamhet i den danska diskussionen, inte minst av Pil Dalerup i Børn. Litteratur. Samfund. Dessutom var hans bo¨cker om Tra¨ larna (1973!81) mycket popula¨ra bland barn och ungdomar i sa˚va¨l Sverige som Danmark och Norge. Studieobjektet i Weinreichs Den socialistiske børnebog a¨r alltsa˚ egentligen fo¨r stort fo¨r att kunna behandlas inom de nationella ramar som fo¨rfattaren ha˚ller sig inom. Dessutom skulle ett nordiskt perspektiv kunna komplicera definitionen av detta studieobjekt. I Sverige be-traktas na¨mligen Wernstro¨ms bo¨cker fo¨r barn och ungdomar inte bara som socialistiska, utan a¨ven som arbetarlitteratur. Och sa˚ skulle man nog kunna beskriva ocksa˚ na˚gra av de verk som Weinreich tar upp till behandling. Varfo¨r man i Danmark inte tycks anva¨nda denna beteckning, och vad som skulle ha¨nda om man bo¨rjade anva¨nda den framsta˚r som viktiga forskningsfra˚gor.
M. Nilssons
2
