Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap ULV – projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Bildskapande i förskolan
Pedagogers syn på bildskapande i förskoleverksamheten
Art in pre-school
Lidia Waszkiewicz
Lärarexamen 90hp Examinator: Jan Härdig
Lärarutbildning 90hp Handledare: Pia Jäderquist
3
Förord
Jag vill tacka min handledare Pia Jäderquist för stöd och vägledning under hela processen med mitt examensarbete. Vill även tacka de pedagoger som ville ställa upp att medverka i min undersökning. Det har varit mycket intressant att få ta del av era tankar och erfarenheter kring bildskapande i förskoleverksamheten. En stor tack till Er alla.
5
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens.
Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon.
Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet. Pedagogerna i studien sa sig ge barnen varierande utrymme för bildskapande aktiviteter beroende på barnens ålder. Min studie visar även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar det bildskapande arbetet i förskolan.
En viktig slutsats från studien är att kunskap om barns bildskapande var stor hos de intervjuade pedagogerna och i synnerhet hos dem som arbetade på förskolor med bildinriktning.
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Syfte och frågeställningar ... 10
1.2 Begreppsdefinition ... 10
2. Litteraturgenomgång ... 11
2.1 Styrdokumenten ... 11
2.2 Tidigare forskning ... 11
2.3 Bildskapande roll för barns utveckling och lärande ... 12
2.4 Att lägga grunden till estetisk utveckling ... 14
2.4.1 Den fysiska miljön ... 14
2.4.2 Material ... 14
2.4.3 Pedagogens roll i bildskapandet ... 15
2.5 Inlärning av det visuella språket ... 16
3. Metod ... 18 3.1 Datainsamlingsmetod ... 18 3.2 Urval ... 18 3.3 Forskningsetiska principer ... 19 3.4 Procedur ... 19 4. Resultat ... 20
4.1 Hur arbetar pedagogerna med bildskapande aktiviteter? ... 20
4.1.1 Använder olika material ... 20
4.1.2 Kopplar bildskapande aktiviteter med barnens upplevelse/ upptäckande ... 20
8
4.1.4 Ger möjlighet till fritt bildskapande ... 21
4.2 Vad har pedagoger för mål med bildskapande? ... 22
4.2.1 Att följa läroplanen ... 22
4.2.2 Att integrera bildskapande med andra ämnesområden ... 23
4.3 På vilket sätt arbetar pedagoger med att utveckla barns visuella kompetens? ... 23
4.3.1 Pedagoger gör utställningar av barns bilder ... 23
4.3.2 Samtalar om konstverken som barnen har gjort ... 24
4.3.3 De äldre barngrupperna möter konst på konstutställningar ... 25
4.4 Hur organiserar pedagoger den fysiska miljön till skapande aktiviteter? ... 25
4.5 Övriga tankar om bildskapande verksamheten ... 26
5. Diskussion och analys ... 28
5.1 Resultat diskussion ... 28
5.2 Metod diskussion ... 32
6. Slutsats ... 33
9
1. Inledning
Jag är redan utbildad bildlärare i mitt hemland och är själv intresserad av bild och estetiska ämnen. Med min erfarenhet konstaterar jag att i dagens samhälle lägger man mer fokus på till exempel matematik och vetenskap än på bildskapande. Men själv anser jag att bildskapande bör ha en minst lika viktig plats som de andra ämnena eftersom det är en väsentlig del i barns utveckling och lärande. Vi lever i ett samhälle där vi ständigt möter olika sorts bilder, får olika sorter visuella intryck. Vi behöver ha en förmåga att kunna tolka den visuella omgivningen och därför behöver vi utveckla barns fantasi och den visuella kompetensen, hävdar Tarja Häikiö (Claesdotter, 2008).
Utifrån mina erfarenheter från VFT upplevde jag hur utmärkt inlärningen fungerar via den visuella koden vid tillägnande av nya kunskaper, exempelvis under barnens besök på konstutställningar, där konstpedagogen tillsammans med barnen tittade på konst och funderade tillsammans kring den. Jag såg då hur i mötet med konst väcktes barnens egna tankar och associationer när visningen avslutades oftast med en bildaktivitet. Som pedagog skulle man önska att alla barn i förskolan hade möjligheter att delta i sådana aktiviteter. Därför tänker jag undersöka hur man arbetar med bild i andra förskolor. Som blivande förskollärare i Sverige undrar jag vilka möjligheter som ges förskolebarn i deras estetiska utveckling. I mitt arbete ämnar jag att undersöka pedagogernas syn på barns bildskapande. Jag vill bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten, dessutom vill jag ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbete och hur pedagoger organiserar den fysiska miljön till skapande aktiviteter. Jag vill också få ett svar på vilket sätt pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens.
10
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att undersöka hur sex pedagoger verksamma i förskolan ser på barns bildskapande i förskoleverksamheten?
Frågeställningar:
Hur arbetar pedagogerna med bildskapande i förskoleverksamheten?
Vad har pedagogerna för mål med bildarbetet?
På vilket sätt arbetar pedagogerna med att utveckla barns visuella kompetens?
Hur organiserar pedagogerna den fysiska miljön till skapande aktiviteter?
1.2 Begreppsdefinition
Bildskapande: Enligt Granbergs (2001) definition är bildskapande antingen ett
tvådimensionellt skapande i bild eller ett tredimensionellt skapande i form. Till tvådimensionellt skapande hör målning, teckning, olika trycktekniker, frottage och collage. I det tredimensionella skapandet ingår formande av plastiska material och konstruktioner i fasta material. Till plastiska material hör t.ex. lera, trolldeg, keramisk lera, play-doh, gips, snö, sand och liknande. Till fasta material ingår t.ex. papper, trä, metall, natur- och returmaterial och även byggklosar i trä och plast.
Estetik: Jag stödjer mig på den definition som Löfstedt (1999) använder av begreppet
estetik. Där estetik har innebörden förnimmelse, känsla och handlar om att erfara. Genom estetiska erfarenheter med hjälp av våra sinnen når man kunskap om objektet genom objektet självt.
11
2. Litteraturgenomgång
I detta kapitel kommer jag att behandla den litteratur som är relevant för studien. Inledningsvis redogörs för styrdokumentens syn på bildskapande samt tidigare forskning med anknytning till min studie. Vidare presenteras bildskapandets roll för barnens utveckling och lärande, men jag resonerar och redogör även för andra faktorer som har betydelse för barnets bildskapande arbete. Slutligen diskuteras hur en pedagog i förskolan kan arbeta för att hjälpa barnen att utveckla bildspråklig medvetenhet.
2.1 Styrdokumenten
På många ställen i förskolans läroplan (Skolverket, 2010) betonas bildens betydelse i barns utveckling och lärande. Det står i läroplanen att:
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multi- media och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (Skolverket, s.7).
Vidare tar läroplan upp mål som förskolan skall sträva efter att varje barn:
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (a.a.).
Förskolans läroplan betonar också lekens betydelse för barns lärande:
I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter (a.a.).
2.2 Tidigare forskning
Nedan presenteras vad andra studier har kommit fram till när det gäller förskollärares syn på bildens uppgift i förskolan.
Hansson och Westemar (2008) har beskrivit hur barns bildskapande i förskolan kan bedriva medvetet för att ge barn det mest gynnsamma lärande. Vidare deras forskning
12
har fokuserat på att se om pedagoger vet hur de kan arbeta medvetet med barns bildgestaltning. Hansson och Westemar (2008) har i sitt examensarbete kommit fram till att förskole pedagogerna ansåg att bildskapandet är viktigt och bör ingå i förskolans verksamhet, men pedagogerna förstår inte de övergripande syftena och kan därför inte bedriva en bildskapande verksamhet på ett optimalt sätt.
Sjösund Indset och Brånäs (2009) har inriktat sig i sin studie på det fria bildskapandet på småbarnsavdelningar och de var också intresserade av förskollärares förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning och hur den kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Vidare undrade Sjösund Indset och Brånäs (2009) hur pedagogernas såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Förutom intervju använde Sjösund Indset och Brånäs (2009) i sin undersökning observation som metod. Resultatet visade att barnen från småbarnsavdelningar får möjlighet att skapa fritt under dagen men under en begränsad tid. Detta på grund av att pedagogerna prioriterade rutiner och det fanns alltid viktigare göromål än att lämna avdelningen för att vara i ateljén med bara ett par barn. Under det fria bildskapandet hade barnen begränsad tillgång till materialet eftersom vissa materialen var farlig enligt pedagogerna. Pedagogerna gav uttryck för ett medvetet förhållningssätt på hur inomhusmiljön bör utförmas och dess påverkan på barnens bildskapande. Pedagogerna hade också en vilja att utveckla verksamheten (a.a.). Jakobsen och Renström (2010) har också forskat om det fria bildskapandet. Deras syfte har varit att beskriva och få en fördjupad insikt för hur pedagoger tänker och utformar verksamheten för att yngre förskolebarn ska utveckla en förmåga inom det fria bildskapandet. De kom fram till att pedagogerna är medvetna om bildskapandet stor betydelse för de yngre barnens lärande och utveckling men att trots det visade sig att bildskapandet fått en relativt liten plats i förskolans verksamhet. Pedagogerna menade att det borde ges tid till det fria bildskapandet men det var andra göromål som prioriterades under dagen.
2.3 Bildskapande roll för barns utveckling och lärande
Bildskapandet har en betydande plats i förskolans pedagogiska verksamhet hävdar i sin avhandling Änggård (2006). Det är viktigt såväl som planerad aktivitetet som en fri aktivitet där barnen kan välja fritt bildskapande som lek. Författaren anger att barnen i förskolan bör lära sig använda bild som en estetisk uttrycksform men det är också viktigt att bildskapandet ses som ett medel för lärande inom andra områden.13
Bildskapande aktiviteter hjälper barnen att utvecklas språkligt, socialt, känslomässigt och kognitivt (a.a.).
Bohm och Thorell (1989) anser att barnen genom bildskapande aktiviteter kan bearbeta känslor, händelser och intryck som kan vara svåra att uttrycka verbalt. Det som är svårt att utrycka med ord kan barnen uttrycka via färger och former. Genom ett lustfyllt skapande inom bild och form med olika material utvecklar barnen motoriken, iakttagelseförmågan och koordinationen mellan öga, hjärna och hand. Vidare hävdar Bohm och Thorell (1989) att bildaktiviteter är ett stöd för tankar och språk men att det också utvecklar barns fantasi. Arbete med bild gynnar också tillägnandet av nya kunskaper, förstärker gruppkänslan och barnets identitet enligt författarna.
Granberg (2001) tar hänsyn till de minsta barn och påpekar att bildskapande bidrar till barnens lärande och utveckling. Författare anser att barnens bildskapande handlar om att upptäcka omvärlden samt ge en uttryck för känslor. Granberg pekar på att småbarnen utnyttjar alla sina sinnen att tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter och med hjälp av olika tillgängliga material och händer, syn, känsel, hörsel, lukt och smak utforskar allt som finns omkring och får ny kunskap (a.a.). Granberg (2001) påpekar också att ju fler erfarenheter barnen får i sitt utforskande desto mer kommer deras bilder att likna verkligheten. Granberg (2001) framhåller som Bohm och Thorell (1989) att under bildskapande aktiviteter får barnen träna motorik, koordination, iakttagelseförmåga och koncentration. Bildskapande erfarenheter gynnar barnens språkutveckling och bildmedvetande. Det är därför viktigt att integrera bildaktiviteter med andra områden hävdar författaren.
Aulin Gråhamn och Thavenius (2003) diskuterar i en rapport vikten av de estetiska uttrycksformerna och den roll spelar i hur man kan tillägna sig kunskap i dagens information- och mediesamhälle. Enligt författarna är kunskap inte bara logiska fakta eller rationell analys utan ibland behövs användande av alla sinnen för att skapa förståelse eller uppfatta något. Estetiken hjälper till att hålla samman det som ofta skiljs åt: intellekt, känslor och sinnen att ta till sig nya kunskaper. En viktig aspekt av det estetiska är att all kunskap och undervisning har en form. Formen spelar sedan en roll i vad man kan lära sig. Vidare är det viktigt att både pedagogerna, barn och unga får erfarenheter av olika uttrycksformer (a.a.).
14
Häikiö (2007) förklarar att barnen under det skapande arbetet tränar sina sinnen och att dessa upplevelser används som utgångspunkt för lärande inom andra områden.
2.4 Att lägga grunden till estetisk utveckling
Änggård (2006) påpekar vilka faktorer i förskolan som har betydelse för barnens bildskapande. Hon nämner till exempel, hur den fysiska miljön är utformad, vilken sorts material som finns tillgängligt och hur de pedagogiska aktiviteterna organiseras eller hur mycket tid barnen får att använda fritt.
2.4.1 Den fysiska miljön
Granberg (2001) hävdar att det i de flesta skolor finns ett speciellt rum för skapande aktiviteter. Det viktiga är hur rummet är utformat för att stimulera barns sensuella och sinnliga upplevelser. Allt som den fysiska miljön innehåller dvs. möbler, inredning, redskap, material bör inspirera och inbjuda till barnens utforskande och självständighet. Enligt Granberg bör materialen vara attraktivt placerade i barnens höjd och på synliga platser. Det är viktigt att materialen och verktygen har sina bestämda platser eftersom det är lättare för barnen at hitta dem och sedan ställa dem tillbaka.
2.4.2 Material
För att berika sitt bildspråk betonar flera forskare vikten av att barnen måste få prova olika typer av material (Bohm & Thorell 1989, Granberg 2001, Braxell 2010).
Bohm och Thorell (1989) menar att barnen bör få möjlighet att på ett lekfullt sätt experimentera och lära känna olika slags material, olika slags papper, kritor eller penslar. Detta leder till att barnen får materialkunskap och deras bildspråk utökas. Av Braxells (2010) erfarenheter som ateljérista framgår att hon oftare ägnade tid åt att introducera material för barn för att öka mångfalden och kunskaperna än att koppla skapande processen till temarbeten. Men enligt författaren är det självklart att skapandet berikar teman och hon anser att barnen bör ha tillgång till olika material som till exempel färger av olika slag, textilier, trä, metall, återvinningsmaterial och lera. Viktigt är att de kan använda det när de vill, även de yngsta barnen ska ha det utifrån sin nivå anser Braxell (2010). Granberg (2001) poängterar att det inte är mångfalden av materialet som är det viktigaste. Enligt henne är det viktigare att fördjupa sig i ett enda material och bekanta sig med det och hur det går att påverka med olika verktyg eller
15
känna materialets konsistens. Alla forskare är eniga om att material och redskap måste finnas i stor mängd så att alla barn som deltar i skapande arbete har tillgång till det.
2.4.3 Pedagogens roll i bildskapandet
Lööf Eriksson (1987) betonar vikten av processen och inte det färdiga resultatet i bildskapande arbete. Författaren beskriver denna process som en upptäcktresa över pappret i minnet och i fantasin. Enligt författaren utvecklas bildspråket likadant som alla andra språk och pedagogerna bör skapa möjligheter för att barnen utvecklar den kontinuerligt, varje dag och inte sporadiskt. Lööf Eriksson (1987) påpekar att det är viktigt att pedagogerna bjuder in till kreativa processer genom att skapa ett kreativt klimat. Detta kan pedagogerna göra genom att anpassa inlärningssituationerna så att barnen kan lära sig på ett lekfullt sätt. Författaren poängterar också att pedagogerna bör vara lyhörda och känsliga för barnens egna idéer och lösningar. Pedagogerna skall i sin omtanke ha de olika mognadsnivåer som barnen befinner sig på och skall uppmuntra barnen att gå vidare, då finns det en stor chans att barns bildspråk ska utvecklas (Lööf Eriksson 1987).
Även Granberg (2001) belyser att pedagogens inställning till barns skapande spelar en mycket viktig roll och den stimulans och möjligheter som ges barnen i deras bildskapande. Enligt författaren bör pedagogen hjälpa till att välja både material och verktyg, komma med idéer och uppmuntra barn i deras skapande. För att stödja barns lärande på bästa möjliga sätt bör pedagoger delta i barns skapande men på barnens villkor. Småbarn bör också ges möjligheter att skapa experimentellt med olika sorters material på varierande sätt. Hon menar vidare när pedagogen pratar med barnen samtidigt som de skapar i bild, delar barnen med sig till den vuxne det som de har upptäckt under sitt experimentella arbete (a.a.).
Häikiö (2007) påpekar också att under den skapande processen är interaktion mellan barn och vuxna viktigt. Enligt författaren bör den vuxne uppfylla olika roller som exempelvis medkonstruktör, pedagog, bevittnare eller utmanare och vara lyhörd mot barn och betrakta dem med respekt.
Lööf Eriksson (1987) framhåller att viktigt i den skapande processen är att fråga barnen om bilder som barnen har gjort. Då får pedagogen direkt information på vilken nivå barnen befinner sig och vilken struktur det bildskapandet arbete har. Hur pedagogen tar emot barns bilder, värderar och bemöter, bidrar också till hur barns bildspråk utvecklas.
16
Om barn ska vara uppmuntrade i sin personliga uppfattning av omvärlden och bekräftade att de är på rätt väg, då finns det en minimal chans att deras bilder blir stereotypa eller opersonliga hävdar Lööf Eriksson (1987).
Även Braxell (2010) menar att det sätt på vilket pedagogerna agerar och kommenterar barnens bildskapande kan vara betydande för hur barnens estetiska lärprocess formas. Detta förhållningssätt kallar hon för den osynliga miljön. Pedagogernas förhållningssätt påverkar också barnens tänkande om sina egna och andras bilder och barnens tänkande om sin egen och andras skapandeförmåga. Därför är det viktigt vilka formuleringar pedagoger använder när de kommenterar barnens bilder.
När barnet har arbetat färdigt med ett tema är det betydelsefullt att göra en utställning av barnens bilder och diskutera gemensamt om alla bilder, hävdar Lööf Eriksson (1987). Författaren betonar att den gemensamma bildgenomgången är nyttig så att alla får se, att varje barn arbetar på olika sätt och befinner sig på olika nivåer. Det är också viktigt att barnen känner sig bekräftade, att de är duktiga i sin bildskapande. Pedagogen bör uppmuntra barnens formspråk och acceptera dennes val av färger anser, Lööf Eriksson (1987).
2.5 Inlärning av det visuella språket
Lindahl (2002) skriver i sin avhandling att i dagens kommunikationssamhälle får barn möta olika slags bilder som till exempel konstärliga bilder eller massmediala bilder vilka förmedlar budskap. Budskapet som avsändare skickar genom bilder måste barnen kunna tolka och man får börja träna/lära barn redan från förskoleåldern, hävdar flera forskare (Ahlner Malmström, 1991; Sörenson, 2001). Även Häikiö (2007) påpekar att ”förmågan att avläsa och tolka visuella budskap utvecklas inte av sig själv utan måste tränas” (s. 207).
Ahlner Malmström (1991) anger att det finns en risk för omedveten påverkan från de kommersiella bilderna exempelvis serietidningar eller TV. Det finns flera platser där barnen socialiseras bildspråkligt, det sker hemma, i förskolan men också ute i samhället. Den kunskap som kommer från massmedia har en medveten påverkan men särskilt för barnen som mottagare är den helt omedveten. Ahlner Malmström (1991) framhåller också den medvetna påverkan som sker via kamratbilder eller konstbilder eller genom aktiv påverkan i undervisningen och uppfostran. För att hjälpa barnen i den processen
17
att uppnå bildspråklig medvetenhet får man göra det genom att stimulera barnen att prata om egna bilder, lyssna på kamratens berättelser om sina bilder, tolka konstbilder eller tolka massmediabilder. Genom att skapa bilder och tolka dem får barnen ökade insikter om funktionen av sitt bildspråk, att de kan kommunicera med andra barn och vuxna i sin omgivning. Då har barnen det lättare i sitt sökande efter en verklighetsuppfattning för att de får egna redskap att göra det (Ahlner Malmström, 1991).
Sörenson (2001) hävdar att redan tre – fyraåringar bör tränas bildspråkligt. Enligt författaren är det de tre- fyra första åren som är mest avgörande för en människas förmåga att uppfatta, omskapa och bearbeta olika slags bilder. Genom umgänge med konst får barnen träna sitt öga och sina sinnen. Redan då kan barnen upptäcka färger och former. Sörenson (2001) betonar att ett möte med konstbilder hjälper barnen till att vidga och fördjupa bildseendet. Författaren påpekar också att barnen utvecklar seende, intellekt och känsla om de får möjligheter att göra egna bilder med anslutning till den upplevda konsten. Barnen kan då analysera och bearbeta det de har sett hävdar Sörenson (2001). Vi vuxna bör inte underskatta det lilla barnet utan ge det förutsättningar för en optimal utveckling anser författaren.
Braxell (2010) påpekar hur viktigt är att utveckla ett barns seende, det är en viktig förmåga att kunna se, inte bara titta. Enligt henne är det en viktig förmåga i dagens samhälle där vi möter olika slags bilder. Vidare säger Braxell (2010) att i sitt eget bildskapande stärks barnens förmåga att läsa bilder genom att se dem som uttryck för något barnen vill berätta.
Även Barnes (1994) betonar vikten av att lära sig se konst. Då utvecklas barns visuella känslighet eller vad han kallar för ”visuell läs – och skrivkunnighet” (s.13). Enligt honom betyder visuell läs – och skrivkunnighet, att kunna se och teckna. Barnes menar att en konstnärlig verksamhet innebär att utveckla en medvetenhet om och mottaglighet för det visuella. Med konstens hjälp får barnen ökade möjligheter att uppfatta världen på ett tydligare och utvidgat sätt och deras perceptionsförmåga förstärks.
18
3. Metod
3.1 Datainsamlingsmetod
Syftet med detta arbete var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande och barns estetiska utveckling. Jag ville bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten samt vad pedagogerna vill uppnå med bildarbete och hur pedagoger organiserar miljö för skapande aktiviteter. För att ta del av pedagogernas åsikter använde jag den kvalitativa metoden där jag intervjuade respondenterna. Kvale (1997) beskriver en typ av kvalitativ intervjuform kallad halvstrukturerad intervju där syftet är att erhålla kvalitativa beskrivningar av den intervjuades livsvärld, med tanke att interpretera deras mening/åsikt. Jag ansåg därför att denna metod skulle passa bäst för mitt arbete. Som stöd för mitt arbete valde jag att genomföra pilotintervjun efter Patel och Davidsson (2011) som framhåller att det är en fördel att förbereda för den egentliga intervjustudien genom att ha förkunskaper inom det område som ska studeras. Pilotintervjun hjälpte mig att ta reda på vad som behövdes ändras inför de ordinarie intervjuerna. Intervjuerna utförde jag med inspelning på en diktafon och sedan skrev jag ner ordagrant.
3.2 Urval
För att bredda kunskapen gällande mitt tema bestämde jag mig för att intervjua pedagoger från både småbarnsavdelningar och från avdelningar med äldre barn. I undersökningen deltog fyra pedagoger från två olika småbarnsgrupper och två pedagoger från grupper med äldre barn. Det var kommunala förskolor och två av dem var profilerade med bild – och forminriktning. Två förskolor valdes ut på grund av inriktning och den tredje valdes slumpmässigt. I min studie har jag inte lagt fokus på en jämförelse mellan dessa förskolor.
En förskola kontaktade jag via telefon och två förskolor besökte jag personligen. Alla tillfrågade pedagoger ville gärna delta i undersökningen. De ville också gärna få intervjufrågorna i förväg. Jag lämnade därför intervjufrågorna (bilaga 1) personligen till de två förskolorna som jag kontaktade direkt och till den tredje förskolan skickade jag intervjufrågorna efter önskemål. Det tog ungefär en och halv vecka efter det första samtalet tills undersökningar genomfördes. Intervjuerna med fem pedagoger gjordes
19
under fem besök på respektive avdelning i ett separat rum under deras arbetstid. Intervjuerna varierades mellan femton till tjugo minuter. En av intervjuerna genomfördes via mail och telefon på kvällstid, då pedagogen inte hade tid att svara på mina intervjufrågor under arbetstid. Fem av informanterna arbetar i en större stad och den sjätte i en mindre kommun.
3.3 Forskningsetiska principer
Enligt Vetenskapsrådet (1990) ska de som forskar inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området ta hänsyn till fyra etiska krav. Till de grundläggande individskyddskraven tillhör: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt informationskravet forskaren måste förklara forskningens syfte för alla undersökningens deltagare. Samtyckeskravet säger att forskaren måste förklara för deltagarna att det är frivilligt att medverka och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Efter konfidentialitetskravet ska deltagarna ges största möjliga konfidentialitet och att forskaren ska bevara deras uppgifter så att ingen obehörig kan komma åt dem. Nyttjandekravet betyder att de uppgifter som forskaren tagit del av inte får användas till något annat än forskningen.
Syftet med mitt arbete förklarade jag för de deltagande pedagogerna både när de kontaktades första gången personligen och via telefonsamtal och på plats innan intervjuerna startades. Alla respondenterna informerades om att deras medverkan var frivillig och att de när som helst hade rätt till att avbryta sin medverkan. Pedagogerna fick också upplysningar om att deras namn inte skulle nämnas i det färdiga arbetet. Deltagande pedagoger blev också informerade om att intervjun skulle spelas in på en diktafon. Deltagarna informerades även att uppgifterna inte skulle komma att användas till något annat än forskningen.
3.4 Procedur
Min undersökning grundas på intervjuer med sex förskollärare. De intervjuade pedagogernas erfarenhet inom förskoleverksamhet uppgår till mellan tre och tjugo år. Medverkande pedagoger svarade på fjorton frågor. Dessa frågor blev utarbetade efter litteraturundersökningar inom temat. Alla tillfrågade pedagoger fick också möjlighet att tillägga något som de skulle tycka var viktigt att belysa. Efter intervjuerna transkriberade jag dessa utifrån mina frågeställningar.
20
4. Resultat
Nedan följer resultatet från intervjuerna. Med hjälp av dessa intervjuer vill jag finna svar på de forskningsfrågor jag har ställt i början av min studie: Hur arbetar de intervjuade pedagogerna med bildskapande i förskolverksamheten? Vad har pedagogerna för mål med bildskapande? På vilket sätt arbetar pedagogerna med barns estetiska utveckling? Hur organiserar pedagogerna den fysiska miljön till skapande aktiviteter? Här redovisas också övriga tankar om bildskapande verksamhet som jag anser är väsentliga för mitt arbete och värda att presentera.
4.1 Hur arbetar pedagogerna med bildskapande
aktiviteter?
4.1.1 Använder olika material
Fyra av de sex tillfrågade pedagogerna svarar att de använder olika material. En av pedagogerna svarar:
Barnen gillar att måla. De målar med kritor, pennor, färg och penslar. Vi uppmuntrar barnen att använda olika material t.ex. färgpapper och inte bara målarfärger.
En annan pedagog svarar:
Vi har många olika sorters material som vi använder i olika sorters färger, olika sorter pennor, kritor, vaxkritor, pastellkritor, oljekritor, vattenfärg, färdigblandad färg osv.
4.1.2 Kopplar bildskapande aktiviteter med barnens upplevelse/
upptäckande
Två av de sex tillfrågade pedagogerna beskriver situationer där bildskapande passade. En av pedagogerna som arbetar med äldre barn säger:
Efter olika aktiviteter får barnen en uppgift att rita något som har ett samband med det som de har varit med om. Ibland skall de försöka förklara hur ett experiment vilken de har sett fungerar. En annan gång ritar de något som har samband med sagan som de
21
hade lyssnat på innan eller något som de kommer ihåg från utflykten som de har varit på.
Den andra pedagogen från småbarnsavdelning svarar:
Nu jobbar jag med små barnen så utgår vi från deras eget upptäckande. De upptäcker
färger, någon har vi jobbat med en färg i taget kanske olika gula saker. Nu har vi gul jul, till exempel. Men mycket handlar att vi ska få ta på färgerna, känna på färgerna. Färger kan vara varma, färger kan vara kalla. Man kan använda olika penslar, man kan trycka med saker. Det är inte så lätt för små barnen att hålla i små saker.
4.1.3 Ger varierande utrymme till bildskapande aktiviteter
Tre av fyra tillfrågade pedagoger från småbarnsavdelning arbetar med skapande en gång i veckan. Den fjärde pedagogen arbetar med det 3 gånger i veckan.
Vi jobbar med bildskapande i stort sätt 3 gånger i veckan på förmiddagen eller på eftermiddagen.
Två pedagoger från avdelningar med större barn arbetar varje dag med bildskapande aktiviteter. Pedagoger berättar:
Vi låter barnen måla och rita varje dag. Barnen ritar oftast för sig själva men de flesta aktiviteter har samband med bildskapande på något sätt.
Den andra pedagogen bekräftar påståendet:
Vi jobbar varje dag med bildskapande i olika former, men varje dag gör vi något
bildskapande.
4.1.4 Ger möjlighet till fritt bildskapande
Samtliga pedagoger svarar att det har både fritt och styrt skapande men att tonvikten ligger på ett fritt skapande. Så här svarar tre av dem från avdelningar med yngre barn.
När vi introducerar nya tekniker då har vi styrda aktiviteter men det fria skapande dominerar.
Många barn gillar att skapa fritt. Både för att det är roligt och för att det kan vara ett sätt att skapa mening i tillvaron.
22
Fritt skapande dominerar. Det är också demokratiskt förskola och det står i värdegrund i läroplanen, det måste finnas demokrati i förskolan, att vi inte ska tvinga barnen.
Två pedagoger från avdelningar med större barn berättar:
Fritt skapande dominerar men styrd skapande finns också ganska ofta i vår verksamhet. Det är ungefär lika mycket fritt och lika mycket styrd, eftersom ateljén är öppen hela dagen så kanske majoriteten är fri och sedan en gång om dagen har vi en styrd aktivitet där vi antingen har vi som en utmaning de ska måla av någonting.
4.2 Vad har pedagoger för mål med bildskapande?
4.2.1 Att följa läroplanen
Alla pedagoger svarar att de följer läroplanen. Pedagoger svarar oftast att de fokuserar att barnen utvecklar sin fantasi, och får prova i olika tekniker. En pedagog från småbarnsavdelning säger:
(…) Jag tänker på språkutveckling, lära nya begrep. Barnen upplever med sina sinnen olika material och sedan tillägnar nya begrep till exempel när barnen leker med lera, de känner att leran är mjuk och de säger det. Dessutom utvecklar barnen finmotorik, använder händerna, utvecklar kreativitet och fantasi. Målskapande är att barnen kan olika färger, former och att barnen förbättrar sin självkänsla.
En annan pedagog från avdelning med större barn svarar:
Målet är att barnen ska tycka att det är roligt och inspirerande och sedan är målet också att de ska lära sig att hantera de olika materialen på ett bra sätt och målet är att kopplat arbetet in i ateljén till projekt som de jobbar med på avdelningen.
Pedagogen nedan från småbarnsavdelning följer också läroplanen med fokus på att lära barnen se färgens nyanser.
Målet är att barnen ska vara nyfikna och tycka att det är roligt och känna igen materialet och att det finns olika färger. Jag tycker att det är också viktigt att man inte har bara gula färger och jag tycker att det är också viktigt att barnen ser nyanser. (…) Så målet är att de ska vara nyfikna och intresserade precis vad det står i Läroplanen. Så det är mitt mål.
23
4.2.2 Att integrera bildskapande med andra ämnesområden
Samtliga pedagoger svarar att de integrerar andra ämnesområden i bildskapande aktiviteter. Pedagoger anger att det är oftast matematiken, språket och naturen som de jobbar med under skapande. En av pedagoger från äldre barns avdelning svarar:
Vi försöker arbeta så ämnes integrerat som möjligt, t.ex. matematiken finns det olika ställen, det finns där de bygger, det finns där de målar och skapar på olika sätt. Vi har former och färger som man kan fokusera på.
Två pedagoger från småbarnsavdelningar berättar:
() … de barnen som vill göra färger så det är också matematik, bildskapande och matematik tillsammans, färger i matematik, språk ()… Senare natur ämne, till exempel när det är sommar går vi ut med barnen med alla grejerna och då målar barnen ute så när de ser en fågel så de ska rita en fågel och sedan när de ser ett träd så de ritar ett träd. De tittar på naturen.
(…) det lila barngrupen, de är lite för små för det, men man skall alltid prata om färger och form det tycker jag är viktigt. () … med matte eller med det gula och röda, man kan sortera, klassificera och det är det de små barnen som håller på med, hur det känns, känns det mjuk och varmt så det kan man göra men inte så mycket. Det är språket vi jobbar med, speciellt med tvåspråkig personal, det är jättebra …
4.3 På vilket sätt arbetar pedagoger med att utveckla barns
visuella kompetens?
4.3.1 Pedagoger gör utställningar av barns bilder
De flesta pedagoger svarar att de gör utställningar av barns bilder. Det är såväl pedagoger som arbetar på småbarnsavdelningar och från avdelningar med de större barnen. Några pedagoger hävdar att de använder samlade bilder till utvecklingssamtal. En pedagog från avdelning med större barn svarar:
Ja, varje sommar så har vi vernissage i slutet av terminen. Då har vi en stor utställningen för alla föräldrar och för barnen från andra enheter och sedan sätter vi upp löpande på vår dokumentationstavla. Efter varje bildaktivitet samlar vi vissa bilder
24
för att de ska vara nya när vi har vernissage så vi har något nytt att presentera men andra bilder sätter vi upp direkt på väggen så barnen kan se.
Två pedagoger nedan från småbarnsavdelningar säger:
Vi hänger bilder på en stor tavla skapande arbete och när föräldrarna kommer så ser de (…). Vi samlar alla barnens bilder och använder dem till utvecklingssamtal, jag hämtar alla bilderna och visar dem för föräldrarna.
Ja ibland, det beror på projekt som vi har. Vi sätter upp bilderna på väggarna och så, de finns men det är inte en utställning, kanske föräldrarna kan komma och titta på det, är lite olika på vad du menar med utställning. Efter varje aktivitet sätter vi upp det på vägarna så att barnen ska se. Vi fotar de också när vi målar så sätter vi bilden bredvid, att här titta det har du gjort, kanske de har glömt det.
4.3.2 Samtalar om konstverken som barnen har gjort
Samtliga pedagoger pratar om konstverken som barnen har gjort. När barnen är färdiga frågar pedagogerna vad de har gjort, vad har de ritat? Pedagoger pratar också med barnen under den skapande processen.
En pedagog från avdelning med större barn svarar:
Ja, vi pratar mycket, dels under tiden när vi skapar och sedan har vi ibland barnmöte kallar vi. Vi samlar barn och så varje barn berättar om sin bild.
En annan pedagog från småbarnsavdelning berättar:
Jag pratar med barnet om det som barnet har skapat. (…). När barnen målar, så vi har alltid en penna och papper så medan barnen målar så vi frågar barnen vad är det för någonting. A det är en traktor, traktor som säger brrrr rrr, så vi skriver allt vad barnen säger. Exempel: att det är en krokodil, stor krokodil så vi skriver: en stor krokodil och sedan som simmar. Barnen har bra fantasi. Det är en krokodil, en stor krokodil som simmar, och sedan de andra vill också, de lyssnar säger: Det är en krokodil som simmar … har vingar. Vi rättar inte barnen, vi vet att krokodiler har inga vingar men vi skriver allt vad barnen säger. När vi är klara, när barnen skapat klart, hänger vi det på tavlan och sedan skriver vi här allt vad barnen säger. Vi har pratat med barnen, vi har en bild på när barnen målar och sedan har vi en tolkning på vad barnen gör och allt vad barnen har svarat, så när föräldrarna ser det, ser ett bevis att barnet har målat det
25
och vad är det för tolkning. Det är föräldrarna som skrattar, aha hon säger så, det är en krokodil eller en traktor. Alltså vi gör så barnen har sagt på det sättet. Vi skriver allt vad barnen säger.
4.3.3 De äldre barngrupperna möter konst på konstutställningar
Två av de sex tillfrågade pedagoger säger att de går med de äldre barnen på konstutställningar och de hämtar också inspiration från olika böcker som handlar om konst. En av pedagogerna svarar:
Ja, vi brukar åka ibland till sådana platser. Barnens intresse varierar beroende på hur utställningen är anpassad till barnen och hur bra kan personalen berätta om vad som finns på plats.
En annan pedagog säger:
Ja det gör vi.(…) Barnen tycker att det är jätte roligt. (…) vi tar också inspiration från olika böcker från olika konstnärer, Monet till exempel, Kandinsky, Miro.
Pedagogerna från småbarnsavdelningarna brukar inte gå på konstutställningar eftersom barnen anses för små.
4.4 Hur organiserar pedagoger den fysiska miljön till
skapande aktiviteter?
Samtliga pedagoger säger att det finns en speciell plats eller rum/ateljé som är anpassad för bildskapande aktiviteter. Hyllorna är i barnens höjd så att barnen kan lära sig att vara självständiga. Tre pedagoger från småbarns grupper säger att materialet inte är tillgängligt för barnen. Den fjärde pedagogen berättar att det är bara det ofarliga materialet som är tillgängligt för de små barnen till exempel lera, papper och några stycken kritor. Pedagogen säger:
Vi har en litet ateljé eller ett rum på vår avdelning som vi använder mest med det materialet eftersom det är småbarnsgrupp och där har vi saker därinne som vi plockar fram. Materialet är inte tillgängligt för att de äter upp den och det är inte farligt som saxar som är framme, så vi försöker så att lera är framme (…), papper, man kan ha
26
några stycken papper framme, man kan ha några kritor framme bara, så annars de äter upp det. Annars skall det vara framme tycker jag. På den stora avdelningen har vi det.
En annan pedagog berättar:
Vi har en ateljé där står hyllor på barnens nivå för att barnen lär sig att vara självständiga. Det finns målarfärg, låda med lera, en låda till Påsk, Påsk låda, Jul låda till julpyssel med julgrejer så det finns med jul gran, kort som barn kan skriva till mamma, till pappa, olika mallar som kan användas, förkläde, en låda med penslar
En annan pedagog från småbarnsavdelning säger att materialet är tillgängligt för barnen. Pedagogen svarar:
Vi har en låg hylla där finns olika material. Vi har penslar, pennor, lera, pärlor osv. Barnen tar det som de behöver. De är självständiga. Vi har förkläde som hänger i ateljén för barnen.
Pedagoger från avdelningar med större barn säger att materialet är tillgängligt för barn med ett undantag på en avdelning där det på kvällen kommer små barn från övernattningsavdelningen. En pedagog beskriver det skapande rummet:
Vi har ett eget rum härinne på vår avdelning som vi kan använda. Sedan är det så att vid övernattningsavdelning så att på kvällen så kommer in små barn här också så därför måste vi ha materialet uppe annars är målet att materialet ska vara nere i barnens höjd så de själv kan bestämma (vilket materialet vill de använda) men vi måste anpassa sig oss efter det de kommer ett-, tvååringar som kan ta saxarna.
4.5 Övriga tankar om bildskapande verksamheten
De flesta pedagoger ansåg att bildskapandet är ett sätt att uttrycka sig på. Det är väldigt viktigt sätt för barn som inte kan skriva, det är deras språk just nu. En av pedagogerna från småbarnsavdelning säger:
Bilder är grunden till allting. Bildskapande är grunden till allt, det är där allt börjar. Vi har så små barn i förskolan. De kan inte läsa, de kan inte skriva och bokstäver är faktiskt bilder också. Du kan se bokstäver som en bild och de fotar det liksom, de fotar av det i huvudet. Så jag tycker bilder är enormt viktigt. Alltså allt bildskapande när man
27
pratar om att man ser det och vad vill en bild, vad det sänder för signaler, vad är för signaler man får?
Två av pedagoger från avdelningar med större barn utrycker sina tankar:
Det är en viktig form av kommunikation för barnen som inte kan skriva. De kan yttra sig på ett annat sätt än bara genom att prata.
Jag tror att det är väldigt viktigt att jobba med bildskapande på olika sätt. Det är barnens sätt att uttrycka sig. De kan inte skriva (…). Vi arbetar också med foto. Barnen kan själva ta fotografier. De kan jobba med datorerna och rita med olika program sin bild.
28
5. Diskussion och analys
Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagoger ser på barns bildskapande i förskoleverksamheten samt vilka möjligheter som förskolebarn ges i deras estetiska utveckling. Resultaten disskuteras med stöd utifrån mina frågeställningar. Därefter följer en metod diskussion och efter det kommer en slutsats. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning.
5.1 Resultat diskussion
1. Hur arbetar pedagogerna med bildskapande i förskoleverksamheten?
I undersökningen intervjuades sex pedagoger från tre olika förskolor. Resultatet från undersökning där sex pedagoger från tre olika förskolor intervjuades visar att arbetet med bild huvudsakligen grundar sig på att barn får möjlighet att använda olika material. Pedagogerna nämnde vilken sorts material barn använder i det bildskapande arbetet och det visade sig att repertoaren var ganska stor. Enligt Braxell (2010) är det viktigt att barn får bekanta sig med många material när de närmar sig sista året i förskolan. Barnen måste känna att de kan behärska olika typer av material som färg, lera, textil, trä, återvinningsmaterial och flera andra. En av pedagogerna tydliggjorde på vilket sätt man får jobba med en färg i taget så att barnen lär känna färgerna, att färger kan vara varma eller kalla. Genom att barn använder sina sinnen skapas en förståelse för färger, detta är något som bland annat Granberg (2001) betonar.
I första hand fokuserar pedagogerna på att barnen lär sig behärska materialet och sedan kommer fokus på att koppla skapande arbete med ett tema. Jag anser att ibland behöver man utmana barnen inom något tema eftersom det också påverkar deras allsidiga utveckling.
Resultaten visade också att barnen får varierande utrymme till bildskapande aktiviteter i förskoleverksamheten. En stor skiljaktighet gäller de små barnen. Tre av fyra tillfrågade pedagoger från småbarns avdelningar arbetar med skapande en gång i veckan. Den fjärde pedagogen arbetar tre gånger i veckan. Två pedagoger från avdelningar med större barn arbetar varje dag med bildskapande aktiviteter. Det stämmer inte med Lööf Erikssons (1987) synpunkter, hon menar att pedagogerna bör skapa möjligheter att barnen utvecklar bilspråket kontinuerligt, varje dag och inte sporadiskt. Alla de
29
intervjuade pedagogerna var eniga om att det är både fria och styrt skapande i deras verksamheter men vikten ligger på det fria skapandet. En av pedagogerna betonade att de måste betrakta barn med respekt för att de styrda aktiviteterna oftast ägde rum när pedagogerna introducerade nya tekniker eller när de gav en uppgift till barn, som t.ex. att måla av någonting.
2. Vad har pedagogerna för mål med bildarbete?
Alla pedagoger betonade att de följer läroplanen i sina mål under bildskapande arbete med barn. Pedagogerna lade särskilt betoning på att ge barnen en chans att utveckla fantasin och kreativiteten. Ett annat viktigt mål var att barnen skulle få prova olika tekniker och hantera olika material på ett bra sätt. Pedagogerna ville också utveckla barnens språk via bildskapande aktiviteter på så sätt att nya begrep infördes. När barn upplever olika material med sina sinnen då är det lättare att tillägna sig nya begrep. En av pedagogerna påpekade att det är viktigt att barnen ska tycka att det är roligt och inspirerande med skapande, att barnen är nyfikna och intresserade. Bildskapande aktiviteter ger barnen också möjligheter att få träna finmotorik och förbättra sin självkänsla, menade pedagogerna. En av pedagogerna menade att även små barn bör lära sig se färg nyanser, olika former och naturligtvis att skilja på färger. Samtliga pedagoger svarade att de integrerar andra ämnesområden i bildskapande aktiviteter, däribland matematik, språk och naturen. Allt detta står under förskolans värdegrund om uppdrag i Lpfö98 (Skolverket, 98, rev 2010). Läroplanen är det styrdokument som alltid bör ligga till grund för det pedagogiska arbetet.
3. På vilket sätt arbetar pedagogerna med att utveckla barns visuella kompetens?
De flesta av pedagogerna gör utställningar av barns bilder, oftast efter avslutande bildaktivitet. Men jag tror inte det är för att dekorera väggar utan för att barnen skulle se vad de har skapat men också för att deras bilder skickar något budskap till andra. Det stämmer med vad Granberg (2001) framhåller att barnens verk i första hand är kommunikation, inte dekoration. I en av förskolorna gör pedagogerna en vernissage i slutet av terminen. Då kan alla föräldrar och barnen från andra enheter komma och titta på konstverken som barnen har skapat. Det kan förstärka barnens självkänsla, de kan känna sig duktiga och veta att deras konstverk uppskattas, precis vad Lööf Eriksson (1987) menar.
30
Samtliga pedagoger påpekade att det är viktigt att prata om konstverken som barnen har gjort. När barnen var färdiga med sitt bildskapande arbete frågade pedagogerna om vad de hade gjort eller vad hade ritat? Pedagogerna pratade också med barnen under den skapande processen. Detta förhållningssätt instämmer med Braxells (2010) åsikt om hur viktigt det är att man bemöter varje barns teckningar med respekt. Om barnen får möjlighet att berätta om sin bild då får pedagogen information om vilken relation barnen har till sina bilder. Enligt författaren uppskattas mer den relationen, än produkten som barnen har skapat. En del pedagoger från småbarnsavdelningar fotade barnen under det bildskapande arbetet och gjorde också anteckningar om vad barnet hade sagt under den skapande processen. Detta gjorde de för att få en tolkning från barnet om det skapande arbetet. Dessa foton och tolkningar bifogades och det färdiga arbetet på en utställningstavla. Detta var ett sätt att dokumentera barnens arbete helt i linje Häikiö (2007) som menar att man synliggör många läroprocesser genom dokumentation. En del pedagoger använder de samlade bilderna också som underlag till utvecklingssamtal, att visa hur barnet utvecklat sitt bildspråk. Enligt Granberg (2001) hjälper dokumentationen pedagogerna att följa barnets utveckling och ger större möjligheter till förståelse. Dokumentationen hjälper pedagogerna ”att på ett rätt sätt svara mot barnens behov, deras sätt att tänka och utvecklas” (Granberg, 2001, s. 37).
Enligt Ahlner Malmström (1991) behöver barn ha kontakt med konstbilder eftersom det hjälper dem att uppnå bildspråklig medvetenhet. Det kan pedagoger ordna på olika sätt bland annat genom att gå med barnen på konstutställningar eller använda olika böcker som handlar om konst. Utifrån intervjusvaren visar det sig att bara två av de sex tillfrågade pedagogerna brukar gå med de äldre barnen på konstutställningar. Pedagogerna påpekade att barns intresse varierade beroende på hur utställningen var anpassad för barnen och hur bra personalen kunde berätta om vad som fanns på plats. Jag anser att barnens besök på konstutställningar bör genomföras så att barnen känner sig intresserade och kan sätta sig in konstnärens tankevärld. Stor hjälp kan man naturligtvist få från konstpedagoger som arbetar på konstgallerier eller museer och som vet hur man på ett bra sätt arrangerar visningar för förskolebarn. Men ibland finns inte anställda konstpedagoger och då får förskolläraren förbereda sin själva och göra ett besök i förväg och välja ut det man vill visa barnen hävdar Bohm och Thorell (1989). Jag anser att det är otroligt viktigt när barnens besök på konstutställningar förknippas med bildaktivitet, då tänker jag att barnen gärna vill återkomma på sådana besök. Enligt
31
Sörenson (2001) utvecklar barnen seende, intellekt och känsla om de får möjligheter att göra egna bilder i anslutning till den upplevda konsten.
Bara två pedagoger berättade att de också hämtar inspiration från olika böcker som handlar om konst. Det är synd att pedagogerna från de småbarnsavdelningarna inte brukar gå till konstutställningar. Pedagoger anser att barnen är för små. Möjligtvis får man söka svaret i dessa pedagogers förhållningsätt till den allmänna uppfattningen om traditionell konst som Steinkjer (2010) beskriver att ”traditionell konst är konst som är förbjudet att ta på” (s.222) och det är kanske därför pedagogerna inte vågar gå till konstutställningar med barnen. Jag anser att det är värt att påpeka ett projekt som Steinkjer (2010) beskriver där olika konstnärer hade som uppgift att skapa konst för barn under tre år. Konstnärerna hade i åtanke att konsten behöver stimulera alla barnens sinne, inte bara de visuella. Konstnärerna tog hänsyn till att det är naturligt för barn att de röra sig, att de skulle vilja ta på saker och de skulle vilja leka på sitt kroppsliga sätt. Barnens möte med konsten visade att de upplevde konsten med sin egen stil, de rörde sig samtidigt som de betraktade och kände på och kommenterade (vokaliserade) förklarar Steinkjer (2010). Barnen fick den tid de behövde för att upptäcka och utforska konsten på sitt eget kroppsliga sätt och göra upplevelserna till sina egna. Steinkjer (2010) påpekar att förskolelärare kan inspireras av konstnärernas sätt att arbeta och överföra idéerna till förskolans vardagsliv och skapa ett rum för upplevelser. Författaren hävdar att ibland räcker det att reorganisera rummet genom att använda madrasser, stora papperskartonger och liknade element, för att främja estetiska upplevelser. Allt beror på vilket förhållningssätt pedagogerna har till konst i sig, om de vill visa vägen och vägleda barnen i konsten värld (Steinkjer, 2010).
4. Hur organiserar pedagogerna den fysiska miljön för skapande aktiviteter?
De svar pedagogerna gav visar att alla i förskoleverksamheter har en speciell plats eller rum/ateljé som är anpassad för bildskapande aktiviteter. Granberg (2001) säger att de flesta förskolor har ett speciellt rum för skapande aktiviteter. De intervjuade pedagogerna sade sig ha hyllor anpassade till barnens höjd för att hjälpa dem att lära sig arbeta självständigt med skapande. Pedagogerna från avdelningar med större barn framhöll att material i olika sorter var tillgängligt för barnen. Tre av de fyra pedagoger från småbarnsavdelningar menade att materialet inte var tillgängligt för barnen eftersom det finns risk att de äter upp den eller de kan skada sig t.ex. med saxarna. Den fjärde
32
pedagogen berättade att det är bara ett ofarligt material som är tillgängligt för de små barnen till exempel lera, papper, några stycken kritor. Dessa pedagoger förhållningssätt instämmer delvis vad Granberg (2001) och Braxell (2010) menar angående den fysiska miljön. Enligt Granberg ”materialet som inspirerar till skapande aktiviteter måste alltid finnas tillgängligt för barnen” (Granberg, 2001, s. 83). Braxell (2010) menar till och med att även de yngsta barnen bör ha tillgång till olika material på sin nivå och att det är viktigt att de kan använda det när de vill. Pedagogerna från avdelningar med de yngre barnen presenterade olika synsätt på tillgänglighet när det gällde material.
5. Övriga tankar om bildskapande verksamhet
De flesta pedagoger framhöll att bildskapandet är ett viktigt sätt för barn att uttrycka sig på eftersom de inte kan skriva utan att bild är det språk de använder just nu. En av pedagogerna betonade att bildskapande är enormt viktigt eftersom barnens bilder sänder olika signaler till mottagare och hjälper dem att kommunicera med omgivningen. Detta håller jag med om, då jag anser att man kan uttrycka många olika budskap genom bildskapande. En av pedagogerna påpekade att bildskapandet är grunden till allting och som jag uppfattar det en utgångspunkt för lärande på andra områden precis vad flera förskare framhåller (Granberg, 2001; Aulin Gråhamn & Thavenius, 2003; Häikiö 2007).
5.2 Metod diskussion
Jag har valt den kvalitativa intervjun som metod eftersom jag ansåg att den skulle passa bäst på att få svar på mina frågeställningar. Genom att göra intervjuer kan respondenten själv beskriva sina åsikter och forskaren kan med detta få en djupare förståelse för den intervjuades livsvärld (Kvale, 1997). Jag genomförde också pilotintervjun som Patel och Davidsson (2011) rekommenderade och tyckte att det var en stor hjälp för mig. För alla medverkade pedagoger ställdes samma intervjufrågor som underlag. Jag ser fördelar med att pedagogerna fick en chans att bekanta sig med intervjufrågorna innan. De kunde reflektera över dessa frågor och senare ge utförliga svar. Jag anser att det påverkade så att de kände sig tryggare under själva intervjun. Det finns en risk för att svaren jag fick från de deltagande pedagogerna återspeglade deras förväntningar på vad de trodde jag ville höra. Men jag hoppas att pedagogernas professionalitet övervägde och jag fick höra hur det faktiskt fungerade i deras verklighet.
33
6. Slutsats
Min slutsats är att kunskapen om barns bildskapande var särskilt stor på förskolorna med bildinriktning. Pedagogerna i studien tar också hänsyn till att utveckla den visuella kompetensen hos barnen och ser den som en viktig förmåga i dagens samhälle. Pedagogerna är medvetna om att bildskapandet är en viktig uttrycksform för barns utveckling och lägger stor vikt vid det i det pedagogiska arbetet.
Jag har kommit fram till att barnens utveckling och lärande genom bildskapande arbete är en stark kraft som hjälper barnen att utvecklas på olika plan. Det finns flera faktorer som påverkar denna process men enligt mig är alla lika viktiga. Barn har potential och pedagogernas förhållningssätt och en gynnsam miljö kan göra mycket för att barnen skall utvecklas allsidigt, även estetiskt.
6.1 Fortsatt forskning
Under arbetets gång när jag fick en större inblick i hur pedagogerna arbetar med bildskapande aktiviteter såg jag ett område för vidare forskning. Det skulle vara intressant att forska om barns besök på konstutställningar och eventuellt göra observationer i samband med detta. Hur fungerar det i verkligheten, hur genomför konstpedagoger sådana besök, särskilt med tanke på de minsta barnen? Är de yngsta förskolebarnen intresserade av konst?
34
Referenser
Tryckta källor
Ahlner Malmström, Elisabet. (1991). Är barns bilder språk? Stockholm: Carlsson. Aulin – Gråhamn, Thavenius Jan. (2003). Kultur och estetik i skolan. Malmö: Reprocentralen, Malmö högskola.
Barnes, Rob. (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur.
Braxell Stina (2010). Skapande barn - att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Författaren och Lärarförbundets Förlag.
Granberg, Ann. (2001). Småbarns bild och formskapande. Stockholm: Liber.
Häikiö, Tarja. (2007). Barns estetiska läroprocesser. Atelierista i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Johansson Bo, Svender Per Olov (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindahl Ingrid (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet. Pedagogers vägledning och barns problemlösning genom bild och form. Malmö: Lärarutbildningen. Löfstedt, Ulla. (1999). Bildskapande verksamhet i förskolan. Jönköping: University Press.
Patel Runa och Davidsson Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Steinkjer Eva(2006). Små barn förnimmer med mer än ögonen I Haugen, Synnøve; Løkken, Gunvor & Röthle Monika red. (2006), Småbarnspedagogik: Fenomenologiska
och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber AB.
Sörenson Margareta.(2001). För de allra små! Om att uppleva böcker, teater, film,
35
Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplan för förskolan LpFö 98 (reviderad 2010). Stockholm: Fritzes.
Änggård, Eva. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Claesdotter Annika. (2008). Viktigt stärka visuell kompetens
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2008/10/07/viktigt-starka-visuell-kompetens (2013-02-18)
Hansson Malin, Westemar Christine (2008). Att bildskapa medvetet - hur man genom
tanke och handling kan tydliggöra barns bildskapande i förskolan
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18430/1/gupea_2077_18430_1.pdf (2013-03-12) Jakobsen Elisabeth, Renström Linnea (2010). De yngre barnenes fria bildskapande –
En kvalitativ studie om hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för de yngre barnen http://epubl.ltu.se/1652-5299/2010/071/LTU-LAR-EX-10071-SE.pdf (2013-03-12)
Sjösund Indset Johanna, Brånäs Catharina (2009). Barns bildskapande i förskolan http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:225315/FULLTEXT01.pdf (2013-03-12) Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning(uppdaterad 2010)
36
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur ofta jobbar Du med bildskapande?
2. Berätta hur Du arbetar med bildskapandeaktiviteter? 3. Vad har Du för mål när Du jobbar med bildskapandet?
4. Vilka former dominerar i bildskapandet? Fritt eller styrt skapande? 5. Använder Du målarböcker? (Om ja, hur ofta?)
6. Har barnen möjlighet att uttrycka sig i olika tekniker, nämn vilka tekniker? 7. Hur är Ateljén / rummet för skapande aktiviteter organiserat?
8. Gör Ni utställningar av barns bilder?
9. Pratar Du med barnen om bilden som de har skapat? På vilket sätt?
10. Går Ni på professionella utställningar, museer med barnen? (Om, ja hur upplever barn detta situationer enligt Dig?)
11. Bjuder Ni till förskolan konstnärer, artister?
12. Integrerar Du med andra ämnesområden i bildskapande aktiviteter? 13. Hur ser Du som pedagog på din betydelse för barns bildskapande? 14. Vad har Du för tankar om bildskapande i barns utveckling?
15. Något du vill tillägga?
Vad har du för utbildning? Har du någon utbildning i estetiska ämnen?
Hur länge har du varit förskollärare?
