Hur kan du så många ord? En kunskapsöversikt om framgångsrik ordundervisning i gymnasieskolans svenskämne.

(1)

KULTUR-SPRÅK-MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

(Svenska och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur kan du så många ord?

En kunskapsöversikt om framgångsrik ordundervisning i

gymnasieskolans svenskämne.

How come you know so many words?

An overview of the academic understanding of successful teaching methods

in vocabulary for upper secondary school Swedish.

Sophie Tidén

Monica Åberg

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng

2020-01-14

Examinator: Cecilia Olsson Jers Handledare: Maria Kouns

(2)

(3)

Förord

Att genomföra det självständiga arbetet har varit en lärorik resa där den raka vägen mot mål tagit oss med på många avstickare och in i en och annan återvändsgränd. Just dessa avstickare och återvändsgränder är de upplevelser som har gett oss störst insikter. Insikter som bidragit till tidiga morgnar, sena kvällar och en ständig växtvärk i hjärnan. Vi vet nu vad systematiskt arbete innebär. Tack till vår konstruktiva handledare Maria Kouns som varit ett kreativt bollplank och dessutom alltid snabb i svängarna. Att vara i samma grupp som oss kan inte alltid vara lätt men Anna Haraldsson och Casandra Ikonen har tålmodigt stöttat vår ibland vingliga och ibland spikraka resa. När man gör en upptäcktsresa är det bra att vara två hjärnor, för då ökar chansen att åtminstone en av dem agerar rationellt. Med många olika infallsvinklar har vi alltid hittat tillbaka till kunskapsöversiktens frågeställning.

Initialt påbörjades arbetet med kunskapsöversikten med att vi tillsammans skrev inledning, bakgrund, syfte och frågeställning. Medan Sophie säkerställde statistiska uppgifter och identifierade sökord relevanta för studiens syfte och frågeställning fördjupade Monica sig i sökprocessens tekniska förutsättningar i de olika databaserna. Sökningarna genomfördes sedan tillsammans där sökprocessen noga antecknades. Valda artiklar djuplästes sedan var för sig för att sedan diskuteras och sammanställas till ett gemensamt resultat. Sophie fördjupade sig i att kontrollera att de identifierade resultaten överstämde med de olika studierna, medan Monica gjorde sammanställningar över de olika studiernas bakgrundsinformation och genomförande. Validitet och reliabilitet diskuterades och skrevs tillsammans. Sophie sammanställde materialet medan Monica sammanställde bilagorna. Resultat, slutsats och diskussion diskuterades noga innan var och en drog sig tillbaka till sin kammare för att fundera och göra anteckningar innan dessa delar skrevs av oss tillsammans. I den slutliga produkten går det inte att urskilja våra individuella bidrag till arbetet då just våra olikheter tillsammans format helheten. En helhet byggd på förtroende, glädje och raka puckar.

(4)

(5)

Abstract

Denna kunskapsöversikt syftar till att identifiera framgångsrik undervisning gällande utveckling av ordförrådet under gymnasietiden knutet till svenskämnet samt beskriva dess förutsättningar relaterade till de språkliga förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Utifrån sökorden ordförråd, svenska och undervisningsmetod samt relaterade synonymer och engelska översättningar gjordes sökningar i referensdatabaser för att finna befintlig forskning inom området. Efter granskning av sökresultatet valdes tolv texter som undersöker en svensk, amerikansk och australiensisk skolkontext. Den befintliga forskningen belyser främst de språkliga förmågorna läsa och skriva och visar att det som karaktäriserar framgångsrik undervisning om ordförråd är explicita undervisningsmetoder där ord tränas med hjälp av strategier och i olika kontexter. Vidare bör undervisningen ske kontinuerligt där läraren själv praktiserar strategierna. Det är också viktigt att lärarna arbetar för att skapa ett genuint intresse och på så sätt öka elevernas motivation och engagemang. Gällande förmågorna tala och lyssna visar denna kunskapsöversikt att det tycks finnas begränsad respektive ingen forskning inom området.

(6)

(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund 9

2. Syfte och frågeställning 11

2.1 Syfte 11

2.2 Frågeställning 11

3. Metod och material 12

3.1 Metod 12

3.2 Metoddiskussion 15

3.2.1 Validitet 15

3.2.2 Reliabilitet 16

3.3 Granskning av kunskapsöversiktens material 17

3.4 Materialpresentation 17

3.4.1 Litteraturstudier 18

3.4.2 Kvantitativa studier 19

3.4.3 Kvantitativ och kvalitativ studie 19

4. Resultat 20

4.1 Litteraturstudier 20

4.1.1 Läsa och skriva 20

4.1.2 Tala och lyssna 21

4.2 Kvantitativa studier 21

4.2.1 Läsa och skriva 21

4.2.2 Tala och lyssna 22

4.3 Kvantitativ och kvalitativ studie 22

4.3.1 Läsa och skriva samt tala och lyssna 22

5. Slutsats och diskussion 23

5.1 Slutsats 23

5.2 Diskussion 24

(8)

5.4 Kunskapsöversiktens begränsningar 25

Litteraturförteckning 26

Bilaga A Resultatjämförelse nationella prov 29

Bilaga B Resultat av sökningar i referensdatabaser 30

Bilaga C Resultat av litteraturgranskning 36

Bilaga D Sökresultat i referensdatabaser inkluderat booleska operatorer

48

(9)

1. Inledning och bakgrund

Inlärning av ett ord är en komplicerad process och innebär att utveckla specifika kunskaper om ordets betydelse och dess användning (Enström 2016, 23f). Ordinlärning är en process som påbörjas när vi föds, kanske till och med innan dess, och fortlöper hela livet. Vid tre års ålder uppskattas barn till högutbildade föräldrar ha exponerats för 30 miljoner ord, medan barn med föräldrar beroende av försörjningsstöd exponerats för 10 miljoner ord. Barnets socioekonomiska bakgrund påverkar med andra ord ordförrådet vilket innebär att barn har olika språkliga förutsättningar med sig från hemmet när de kommer till skolan (Lundberg 2002, 2ff). Storleken på ordförrådet är avgörande för den kommunikativa kompetensen och ett stort ordförråd krävs för att kunna uttrycka kunskaper och erfarenheter samt för att förstå vad som sägs och skrivs i olika sammanhang (Enström 2016, 23). Den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att utbildningen måste anpassas till varje elev och att hänsyn ska tas till den enskilde elevens förutsättningar, behov och kunskapsnivå (Skolverket, 2011).

Ordförrådet kan delas upp i ett receptivt respektive produktivt ordförråd. Ett receptivt ordförråd innebär att individen kan förstå ord vid läsande och lyssnande medan ett produktivt ordförråd innebär att individen kan förstå och använda ord vid skrivande och samtalande (Lundahl 2012, 334). Uttrycksmedlen, hur eleverna förväntas hantera tal- och skriftspråk, och abstraktionsgraden skiljer vardagsspråket från skolspråket. Samma ord kan ha olika betydelser i olika skolämnen, vilket ställer stora krav på språkkunskaperna hos eleverna (Hajer & Meestringa 2014, 15). Enström (2016, 40) väljer att dela upp ord i tre kategorier: (1) ämnesrelaterade ord, (2) ämnesneutrala ord, (3) vardagliga ord. Ämnesrelaterade ord är facktermer, ämnesneutrala ord är mindre frekventa ord som återfinns i olika slags sakprosa och vardagliga ord är de mest frekventa i dagligt tal och skrift. Det krävs ett stort ordförråd för att förstå skolans faktatexter. Det hävdas att 98 procent av orden i en läromedelstext eller annan sakprosatext måste vara kända för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig texten (Enström 2016, 37ff). Nyckeln till framgång i skolans ämnen och för ett aktivt samhällsliv är en god läsförståelse (Reichenberg 2018, 12). Ett stort ordförråd bidrar till en god läsförståelse och en god läsförståelse bidrar i sin tur till ett större ordförråd (Nagy 2005, 33f).

De nationella proven i kursen svenska 1 prövar bland annat elevernas läsförståelse av såväl skönlitterära texter som texter av sakprosakaraktär (beskrivande, argumenterande och utredande). En jämförelse av resultaten vid de nationella proven i kursen svenska 1 vårterminen 2015 respektive 2019 syns en nedåtgående trend relaterat till uppnått betyg.

(10)

Jämförelsen visar att andelen elever som uppnådde betyget F år 2015 var 4,1 procent (Skolverket 2019a) medan år 2019 var siffran 12,6 procent (Skolverket 2019b). Vidare visar resultatet att andelen elever som uppnådde betyget A förändrades från 4,6 procent år 2015 (Skolverket 2019a) till 0,9 procent år 2019 (Skolverket 2019b). För utförlig jämförelse se bilaga A. I Gustafsson & Håkanssons (2017, 130f) studie om ordförståelse på högskoleprovet framgår att resultaten har försämrats över tid för deltagare som är under tjugo år gamla. Dessa resultat kan tyda på en försämrad läsförståelse över tid, vilket skulle kunna innebära begränsade möjligheter att kunna tillgodogöra sig högre utbildning. Dock visar 2018-års PISA-undersökning att svenska 15-åringar presterade över OECD-genomsnittet gällande läsförståelse, vilket är en förbättring sedan mätningen 2015 och därmed ett positivt trendbrott (Skolverket, 2019c).

Ordförrådet spelar en stor roll gällande den språkliga kompetensen och läs- och hörförståelse är helt beroende av ordförrådets storlek. Alla människor bör få möjlighet att införliva ett rikt och varierat ordförråd (Enström 2016, 11). Detta är något som i läroplanen uttrycks på följande sätt: ”Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet.” (Skolverket 2011). I skolans demokratiuppdrag ingår att eleverna ska ges möjlighet att lära sig lyssna, samtala, läsa och skriva i olika sammanhang. Det anses vara en förutsättning för att eleverna ska kunna vara aktiva deltagare i yrkes- och samhällsliv (Bringéus & Kouns 2016, 2). Ämnesplanen för svenska på gymnasiet framhåller att undervisningen syftar till att stödja elevernas personliga utveckling gällande förmågorna tala, skriva, läsa och lyssna. På så sätt skapas de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv samt för vidare studier och i arbetslivet (Skolverket 2011).

(11)

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Att inte utveckla ett omfångsrikt ordförråd under gymnasietiden skulle senare i livet kunna komma att utgöra begränsningar för individen som till exempel att inte kunna fullfölja en önskad utbildning eller att inte kunna delta aktivt i samhällslivet. Denna kunskapsöversikt syftar till att identifiera framgångsrik undervisning gällande utveckling av ordförrådet under gymnasietiden knutet till svenskämnet.

2.2 Frågeställning

Vad karaktäriserar framgångsrik undervisning som kan utveckla ett rikt ordförråd i förstaspråksundervisningen under gymnasieåren relaterat till de språkliga förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna?

(12)

3. Metod och material

Nedan följer en beskrivning av hur sökprocessen genomförts och av de sökstrategier som använts. Därefter följer en metoddiskussion i vilken kunskapsöversiktens reliabilitet och validitet behandlas. Avslutningsvis redovisas analysmetoden.

3.1 Metod

För att kunna besvara studiens frågeställning samlades material in. Med utgångspunkt i frågeställningen identifierades tre övergripande sökord, ordförråd, svenska och

undervisningsmetod, samt relaterade synonymer och engelska översättningar. Som en del av den

inledande litteratursökningen användes till exempel termen lexikon som en synonym till

ordförråd. Sökningar som inkluderade ordet visade sig dock relateras till ordbok och inte

ordförråd i databaserna och kunde därför inte användas i den egentliga litteratursökningen. De inledande litteratursökningarna (testsökningarna) inventerade relevant terminologi, databaser samt omfånget av tidigare forskning. Sökningarna resulterade i ett begränsat sökresultat, där sökord så som gymnasiet, ordförståelse och lexikalisk kompetens inte gav relevanta sökträffar. Därför valdes mer generella sökord som vokabulär. De slutliga sökorden, synonymerna och engelska översättningarna redovisas i tabell 1 nedan.

Sökord Engelsk översättning Synonymer

ordförråd vocabulary, word vokabulär

svenska Swedish svenskämnet

undervisningsmetod learning strategies, teaching strategies didaktik Tabell 1. Sökord, synonymer och engelsk översättning.

De systematiska sökningarna utfördes först i ERIC och därefter i ERC. Vid sökningarna i databaserna kombinerades sökord med en boolesk operator (AND, OR, NOT) för att vidga respektive begränsa sökresultaten i jämförelse med enordssökningar. För att begränsa och specificera sökningarna användes inklusions- och exklusionskriterier. Exempelvis användes den booleska operatorn NOT tillsammans med infant och disability i ett försök att exkludera undervisning för yngre barn samt elever med specifika svårigheter. För mer utförlig redovisning av sökresultat beroende på vilka booleska operatorer som adderats se bilaga D. De inklusionskriterier som användes i aktuell sökprocess är till exempel peer review och

(13)

sökningarna. De övergripande sökorden matchades med artiklarnas abstract i strävan att identifiera artiklar vars innehåll hade relevans för aktuell frågeställning. För resultatet av de systematiska sökningarna se tabell 2 nedan.

Sökord Word learning

strategies Vocabulary learning strategies Vocabulary teaching strategies Word teaching strategies Inklusions- kriterier Abstract Exklusions-

kriterier NOT infant NOT childhood NOT L2 OR second language OR efl OR esl OR ell NOT disability

Inklusions-

kriterier Find all my search terms, apply equivalent subjects, peer reviewed, full text, 2009-01-01 - 2019-12-31, academic journals

Datum 2019-11-25 2019-11-26 2019-11-26 2019-11-26

Sökordning 1 2 3 4 Totalt

Referensdatabas ERIC ERC ERIC ERC ERIC ERC ERIC ERC

Antal träffar 117 153 69 102 46 67 94 125 773 Intr. titel/nyckelord 19 13 17 12 11 6 9 5 92 Duplikat 0 6 11 10 9 5 9 5 55 Bort. abstract /genomläsning 8 1 4 2 2 1 0 0 18 Intr. abstract 11 6 2 0 0 0 0 0 19

Bort. efter granskning 4 3 2 0 0 0 0 0 9

Valda till studien 7 3 0 0 0 0 0 0 10 Tabell 2. Utförlig beskrivning av sökresultat från systematiska sökningar i databaserna ERIC och ERC.

Då ERIC och ERC inte gav relevanta resultat gällande studier utförda i en svensk kontext kompletterades sökningarna med mer osystematiska sökningar i databasen SwePub. Systematiska sökningar enligt ovan kunde inte genomföras i SwePub på grund av annorlunda gränssnitt. Till exempel kunde inte publikationstyper kombineras eller väljas bort och därför har manuella avgränsningar gjorts gällande konferensbidrag. Osystematiska sökningar gav ett stort antal sökträffar där innehållet i artiklarna inte alltid relaterade till aktuell frågeställning. De osystematiska sökningarna gav också ett stort antal sökträffar som krävde en omfattande manuell genomläsning samt ett resultat som var beroende av vilka sökord som användes och kombinerades. Det kan innebära att osystematiska sökningar bidrar till en begränsad objektivitet. För att bemöta denna problematik gjordes upprepade sökningar av ovan

(14)

redovisade sökord (se tabell 1). I tabell 3 nedan framgår resultatet av de sökningar som gav relevanta sökträffar i Swepub.

Sökord (svenska OR swedish) AND (vokabulär OR

vocabulary)

((vokabulär OR vocabulary) AND (didaktik

OR didactics*) AND (svenska OR Sverige OR

sweden OR swedish))

Datum 2019-11-26 2019-11-26

Sökordning 1 2

Referensdatabas SwePub SwePub Totalt

Antal träffar 456 28 484

Intr. titel/nyckelord 2 2 4

Duplikat 0 0 0

Borttagna abstract/genomläsning 0 1 1

Intr. abstract 2 1 3

Borttagna efter granskning 1 0 1

Valda till studien 1 1 2

Tabell 3. Resultatet av två sökningar i databasen SwePub.

Nästa steg i urvalsprocessen innebar läsning av artiklarnas titlar och nyckelord. Därefter granskades de utvalda texternas abstract och i vissa fall krävdes en övergripande genomläsning för att kunna avgöra eventuella relevans (se tabell 2). Detta urval gjordes utifrån följande parametrar: skolämne (generellt eller undervisning i förstaspråket), åldersgrupp (mellanstadium - gymnasium), specifika svårigheter (ej funktionsnedsättningar).

De ovan nämnda sökningarna (se tabell 2 och 3) resulterade i 1 256 sökträffar. Utifrån titel och nyckelord valdes 94 artiklar och en avhandling ut för läsning av abstract och vid behov kompletterande övergripande läsning. Detta urval resulterade i 22 texter (se bilaga B) vilka sedan granskades mer ingående. Vid granskningen av materialet gjordes systematiska anteckningar för att säkerställa att alla artiklar granskades utifrån samma aspekter. Nedan, i tabell 4, följer ett exempel på hur arbetet genomfördes och i bilaga C framgår hela resultatet av artikelgranskningen.

(15)

Ref.n

r. År Författare Titel Publikationstyp Land Not bortvald

98/

117 2012 Rupley, Nichols, Mraz & Blair Building Conceptual Understanding through Vocabulary Instruction Vetenskaplig artikel, peer review USA -

Studie Ämne Material Åldersgrupp Förmågor

litteratur generellt tidigare forskning ej knutet till årskurs läsa

Ramverk Ordförråd som en produkt av en individs livserfarenhet Resultat Syfte Ge en teoretisk ram och förslag på praktiska strategier för

undervisning av ord Bör fokusera på ”Tier 2 words”: högfrekventa i flera olika sammanhang, s. 301 Ny kunskap ska bygga på den redan erövrade och läras in i en aktiv kontext, s. 302

Fråga Implicit: Vilka undervisningsmetoder utvecklar elevernas ordförråd sett ur forskningsperspektiv?

Slutsats Behövs explicit undervisning om ord tillsammans med läsning och andra kommunikativa aktiviteter, s. 317 Inlärning av ordförråd - ständigt pågående process. Löpa genom hela skolgången - över ämnesgränser, inkl. före-, under- och efter-läsning aktiviteter, s. 317

Nycklar: vilka ord, knyta an till bakgrund, ge möjlighet att diskutera och använda visuellt stöd, s 317

Arbete med strategier som hjälper eleverna att visualisera: länkar mellan tidigare och nya erfarenheter - avgörande för ett användbart ordförråd, s. 317

Källa Rupley, W. H. m.fl. (2012) "Building Conceptual Understanding through Vocabulary Instruction", Reading Horizons, 51(4), pp. 299–321. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1098285&site=ehost-live (Hämtad 2019-12-04)

Tabell 4. Exempel på hur granskningen av materialet genomfördes.

Efter genomläsning av samtliga texter valdes totalt tio texter bort på grund av icke relevant: skolämne (två texter), åldersgrupp (en text) och fokusområde då studierna visade sig vara metodbeskrivningar (fem texter) respektive icke relevant för kunskapsöversiktens frågeställning(två texter), se bilaga C. Det innebär att denna analys kommer att utgå från elva vetenskapliga artiklar och en avhandling vilka alla efter granskning har fokus på utveckling av ordförråd relaterade till någon av de fyra förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Materialet utgörs av sex litteraturstudier, fem kvantitativa studier (två observationsstudier, två interventionsstudier och en enkätstudie) och en kombinerad kvantitativ och kvalitativ observationsstudie. Två av studierna är utförda i Sverige, en i Australien och nio i USA.

3.2 Metoddiskussion

3.2.1 Validitet

För att säkerställa att kunskapsöversikten mäter det som avses att mätas har följande beaktats. Av de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna kunskapsöversikt är majoriteten av den internationella forskningen genomförd i en amerikansk skolkontext. Då det amerikanska skolsystemet på flera sätt skiljer sig från det svenska, till exempel gällande stadieindelning och läroplanernas innehåll, kan det innebära svårigheter att relatera resultaten till en svensk kontext. Detta torde dock inte utgöra ett problem då denna kunskapsöversikt

(16)

syftar till att identifiera och beskriva undervisningsmetoder som kan främja elevernas fortsatta utveckling av ordförråd, vilket inte är beroende av läroplanen och ej heller behöver gå att relateras till specifik årskurs. Då både svenska och engelska tillhör de germanska språken vars ljudsystem, grammatik och ordförråd uppvisar liknande karaktäristiska egenskaper (Nationalencyklopedin u. å.) torde förstaspråksundervisning i såväl svenska som engelska kunna jämställas med varandra.

Forskning utförd från mellanstadiet till gymnasiet beaktades i sökprocessen. Då enbart ett begränsat antal relevanta studier inom forskningsområdet motsvarande den svenska gymnasieskolan hittades gjordes ett bredare urval gällande ålder. Resultatet kan därmed bli mer generellt än om enbart forskning gällande gymnasienivå använts. I gengäld genom att vidga åldersgruppen borde möjligheten öka att finna framgångsrika undervisningsmetoder som hjälper eleverna att utveckla ett rikare ordförråd. I resultatet tas ingen hänsyn till de olika åldersgrupperna eftersom det är den fortsatta utvecklingen av ordförrådet som är av intresse. Den inledande litteratursökningen visade att forskning om ordförrådets utveckling främst behandlar andraspråk och främmandespråk. Då språkinlärning i förstaspråk inte kan relateras till andraspråk eller främmandespråk genomfördes en avgränsning (NOT L2 OR second language OR efl OR esl) i ERIC och ERC, vilken innebar att 21,2 procent till 67,9 procent av sökträffarna föll bort (se bilaga D). 9,7 procent av gymnasieeleverna som våren 2019 skrev nationella provet i SVE1 hade utländsk bakgrund (Skolverket 2019b). Enligt Skolverket definieras begreppet utländsk bakgrund som elever födda utrikes eller inrikes med två utrikesfödda föräldrar (Skolverket, 2019d). Det innebär troligen att många elever som läste svenska 1 hade ett annat modersmål än svenska. Forskning kring undervisningsmetoder som främjar utveckling av ordförrådet för andraspråksinläraren skulle kunna ha varit intressant, men skulle också kunna innebära att två olika forskningsområden sammanblandas.

För att nå modern och aktuell forskning inom ämnesområdet sattes en tidsavgränsning på tio år, vilket innebär forskning publicerad mellan år 2009 och 2019.

Våra språkkunskaper kan ha begränsat det internationella perspektivet i denna studie då enbart sökträffar på svenska respektive engelska har utvärderats. Det är därför möjligt att relevant forskning på andra språk inte har kunnat granskas. Även våra begränsade kunskaper i statistik kan ha kommit att utgöra en begränsning. Det innebär att slutsatserna i studier kopplade till viss statistik kanske inte har kunnat granskas objektivt.

3.2.2 Reliabilitet

(17)

Sökningarna koncentrerades till utvalda sökord relaterade till frågeställningen som sedan kombinerades på olika sätt för att i databaserna generera ett större underlag och ett sökresultat med djup. För att kontrollera och säkerställa sökordens relevans genomfördes överlappande sökningar. Dessa sökningar gav flertalet duplikat (se tabell 2), vilket innebär att aktuell forskning som finns på området borde ha nåtts på ett systematiskt sätt. Detta systematiska arbetssätt bidrar till studiens transparens och torde således öka reliabiliteten. Termerna som användes för att begränsa resultatet genom den booleska operatorn NOT hade kunnat vara andra eller mer exakta. På så sätt hade sökningarna kunnat vara mer precisa vilket kanske hade kunnat minimera irrelevant litteratur, vilket i sin tur hade minskat omfattningen av den manuella granskningen. Den manuella granskningen möjliggjorde att finna relevanta artiklar men risken för mindre objektiva val ökade.

I litteraturstudier kan det vara svårt att veta vad som är författarnas egna slutsatser och vad som relaterar till andrahandskällor. Vi valde därför att medvetet bara ta med resultat ur löpande text i stycken som inte har någon källa nämnd samt de resultat som presenteras uttryckligen i slutsatserna.

För att säkerställa interreliabiliteten analyserades samtliga studier av oss separat. Därefter jämfördes och diskuterades resultatet av granskningen för att uppnå en samsyn. Intrareliabiliteten säkerställdes genom upprepad granskning för att verifiera att valda resultat är överensstämmande med referensernas innehåll.

3.3 Granskning av kunskapsöversiktens material

Innehållet i varje artikel och avhandling i kunskapsöversikten har kategoriserats utifrån tema (läsa, skriva, tala och lyssna) för att ge en översiktlig bild av forskningen på området och för att systematisera analysen. Temat är kopplat till ämnesplanens fyra förmågor inom svenskämnet, tala, läsa, skriva och lyssna (se Skolverket 2011). Förmågorna läsa och skriva respektive tala och lyssna redovisas tillsammans då det inte är möjligt att separera förmågorna med utgångspunkt i artiklarnas innehåll. Därutöver genomfördes en kategorisering gällande studiernas metod (litteratur-, kvantitativ- respektive kvantitativ/kvalitativ studie). En av artiklarna, Johansson (2019), redovisas separat då den har en kombinerad metod och då slutsatser och diskussion behandlar såväl läsande och skrivande som talande.

3.4 Materialpresentation

(18)

3.4.1 Litteraturstudier

Bintz (2011) genomförde en litteraturstudie baserad på amerikansk forskning om djup och

bredd i ordförrådet. Undersökt åldersgrupp var mellanstadieelever. Artikeln sammanfattar forskning om utveckling av ordförråd och ger exempel på effektiva strategier för undervisning av ord i skolans alla ämnen. Den språkliga förmåga som undersöktes var främst läsande.

Fisher & Frey (2014) genomförde en litteraturstudie med utgångspunkten att när en

läsare/skribent kan många ord, kan den läsa/skriva mer komplexa texter. De språkliga förmågor som behandlades var därmed läsande och skrivande. Undersökt åldersgrupp var lågstadie- till högstadieelever i USA. Syftet var att visa på vikten av kontinuerligt arbete med ordkunskap även under skolans senare år i skolans alla ämnen.

Moody, Hu, Kuo, Jouhar, Xu & Lee (2018) genomförde en litteraturstudie utifrån 76

artiklar publicerade i två amerikanska akademiska tidskrifter (The Reading Teacher och Journal

of Adolescent and Adult Literacy). Undersökt åldersgrupp var lågstadiet - gymnasiet.

Undervisningen relaterades till alla ämnen. Utgångspunkt var att identifiera teorierna bakom rekommenderade undervisningsmetoder gällande ordförråd kring de språkliga förmågorna läsande och skrivande. Resultatet jämfördes med Wright & Cervettis (2017) studie.

Peel (2016) genomförde en litteraturstudie baserad på tidigare forskning och egen

erfarenhet av undervisning i Australien. Utgångspunkt var att läsförståelse kräver ett välutvecklat ordförråd. Studien fokuserade inte på specifikt ämne eller åldersgrupp. Syftet var att undersöka hur lärarnas praktik stödjer utvecklingen av unga vuxnas litteracitet genom ett välutvecklat ordförråd. De språkliga förmågorna som behandlades var läsande och skrivande.

Rupley, Nichols, Mraz & Blair (2012) genomförde en litteraturstudie i USA som

presenterar forskningsbaserade undervisningsmetoder kring ordinlärningsstrategier och beskriver hur dessa kan implementeras i undervisningen. Studien knöts inte till vare sig specifik åldersgrupp eller skolämne. Den språkliga förmågan som undersöktes var läsande.

Wright & Cervetti (2017) genomförde en litteraturstudie baserad på 36 studier som

behandlar läsförståelse och undervisning om ord. Syftet var att finna karaktäristiska mönster för undervisningen. Undersökt åldersgrupp var förskola till gymnasiet och studien relaterade till förstaspråksundervisningen i USA. Utgångspunkt var att ta reda på hur olika lässtrategier kan bidra till förbättrad läsförståelse. Den språkliga förmågan som undersöktes var läsande.

(19)

3.4.2 Kvantitativa studier

Bui & Fagan (2013) genomförde en kvantitativ interventionsstudie på 49 amerikanska

elever i femte klass. Utgångspunkt var att en kulturellt och språkligt heterogen skola ställer vissa krav på undervisning och lärare. Genom interventioner undersöktes om explicit undervisning om lässtrategier och ord kan bidra till mer självständiga läsare. Studien utgick från förstaspråksundervisningen och den språkliga förmågan som behandlades var läsande.

Goodwin & Perkins (2015) genomförde en kvantitativ observationsstudie på 203

amerikanska elever i årskurs fem och sex i skolämnet engelska (förstaspråk). Utgångspunkten var att kunskaper i morfologi underlättar inlärning av nya ord vilket bidrar till ökad läsförståelse. Den språkliga förmågan som undersöktes var läsande.

Graves, Schneider & Ringstaff (2018) genomförde en kvantitativ interventionsstudie

baserad på tre fältstudier och ett skriftligt prov. Undersökt åldersgrupp var amerikanska mellanstadieelever i sex klasser relaterat till skolämnet engelska (förstaspråk). Utgångspunkten var att undersöka om eleverna med hjälp av utbildningsinsatser i ordinlärningsstrategier utvecklar sitt ordförråd kopplat till förmågorna läsande och skrivande.

Nelson & Watkins (2019) genomförde en kvantitativ enkätstudie där 649 amerikanska

högstadie- och gymnasielärare i förstaspråket svarade på frågor om hur de undervisade om ord och vilken vidareutbildning de fått inom området. Syftet var att undersöka om lärarna byggde sin undervisningspraktik på aktuell forskning. Språklig förmåga som behandlades i studien var främst läsande.

Ohlsson (2018) skrev en avhandling i vilken 520 texter skrivna av 240 svenska

gymnasieelever som en del av ett större projekt undersöktes. Syftet med studien var att identifiera samt undersöka och beskriva gymnasieelevers skriftliga svenska vokabulär i texter insamlade under tre år. Utgångspunkten var att försöka synliggöra gymnasieelevers skriftspråkliga val över tid. Den språklig förmåga som undersöktes var skrivande.

3.4.3 Kvantitativ och kvalitativ studie

Johansson (2019) genomförde en kvantitativ och kvalitativ studie. I den kvantitativa delen

av studien undersöktes 30 svenska gymnasieelever som läste kursen svenska 3 och i den kvalitativa delen selekterades elva av tidigare nämnda elever ut av läraren (vilka ansågs vara högpresterande). Utgångspunkt var att nyckelbegrepp och ämnesspecifika termer finns i skolans alla ämnen. Syftet med studien var att undersöka hur eleverna dels förstod och dels använde litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en skönlitterär text. De språkliga förmågor som behandlades var läsande, skrivande och talande.

(20)

4. Resultat

Nedan redovisas resultatet uppdelat i litteratur-, kvantitativa respektive kvantitativ/ kvalitativa studier samt tema utifrån de språkliga förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna.

4.1 Litteraturstudier

4.1.1 Läsa/skriva

Moody, Hu, Juo, Jouhar, Xu & Lee (2018, 15) uttrycker i sin studie att även om ett väl utvecklat abstrakt och ämnesspecifikt ordförråd är nödvändigt i de senare skolåren är forskningen inom området begränsad. Vidare uttrycks att forskning ur ett andraspråksperspektiv är vanligt förekommande, men att forskning kring ordförrådets utveckling är något som måste prioriteras även gällande förstaspråksundervisningen. Bintz (2011, 50ff) instämmer i att det behövs mer forskning inom området och att särskilt bör inlärningen av ordförråd i de senare skolåren uppmärksammas. Bintz framhäver att kvalitativ forskning baserad på den undervisning som faktiskt sker i klassrummen i relation till teorin bör vara i fokus för att minska glappet mellan teori och praktik. Wright & Cervetti (2017, 223) anser att det särskilt behövs forskning gällande aktiviteter före läsning för att skapa förståelse om hur dessa påverkar elevernas allmänna ordförståelse på lång sikt.

Rupley, Nichols, Mraz & Blair (2012, 317) konstaterar i sin studie att eftersom inlärning av ordförråd är en ständigt pågående process som löper genom hela skolgången och över ämnesgränser krävs en kontinuerlig undervisning med till exempel aktiviteter före, under och efter läsning av olika skoltexter. Fisher & Frey (2014, 595ff) menar i sin studie att ordkunskap inte ska ses som en isolerad färdighet. Att inte knyta ord och fraser till kontext kan leda till en mindre effektiv ordinlärning, dock verkar ordundervisning ofta ske isolerat från övrig undervisning. Om ordkunskap tränas som en isolerad färdighet kan elevernas användande av språket som ett redskap att förstå världen undermineras. Eleverna behöver dessutom få använda orden tillsammans med lärare och sina klasskamrater då allt lärande är socialt (a. a). Att få använda ord i meningsfulla kontexter tillsammans med olika inlärningsstrategier är något som Bintz (2011, 45) menar kan bidra till att utveckla ordförrådets omfång. Peel (2016, 35ff) menar att eleverna behöver lära sig att använda strategier i samband med ordinlärning. Explicita undervisningsmetoder bidrar till att vägleda och kan gynna elevernas medvetenhet om ords betydelse, mönster och användning. Den explicita undervisningen anses även kunna hjälpa eleverna att själva se nyttan med att lära sig nya ord. Rupley m.fl. (2012, 317) uttrycker att arbete med olika ordinlärningsstrategier kan bidra till att hjälpa eleverna att visualisera och

(21)

skapa länkar mellan tidigare erfarenheter och nya insikter, vilket anses avgörande för en väl fungerande ordundervisning. Fisher & Frey (2014, 597) uttrycker att en strategi kopplad till den explicita undervisningen är modellering av ord (explicit förklara läsförståelsestrategier under gemensam högläsning och därmed möta ordet i sitt sammanhang) och att det är ett arbetssätt som bör användas i skolans alla ämnen. Vidare föreslås att läraren arbetar med regelbunden läsning av texter och texttyper i syfte att hjälpa eleverna att utveckla förkunskaper och ordförråd i olika kontexter (så kallad wide reading). Även arbete med utvalda ord, exempelvis ord som återkommer eller som behövs för kommande skoluppgifter, bör vara en del av undervisningen Att sedan låta eleverna använda orden i samtal med andra elever inom elevgruppen anses kunna utveckla ordförrådet (Fisher & Frey 2014, 595ff). Rupley m.fl. (2012, 317) belyser i sin studie att lärare under läsningens gång bör diskutera ord med eleverna samt relatera ordens innebörd till elevernas tidigare kunskaper. Den explicita undervisningen tillsammans med varierad läsning kan bidra till ordförrådets utveckling. Wright & Cervetti (2017, 222f) konstaterar att vid arbete med ordinlärningsstrategier kan det krävas att flera olika strategier lärs in och att arbetet sker kontinuerligt och över en längre tid för att positiva effekter ska kunna uppnås.

4.1.2 Tala/lyssna

De granskade litteraturstudier belyser inte några exempel på framgångsrik undervisning relaterad till ordförrådet när det gäller förmågorna tala och lyssna.

4.2 Kvantitativa studier

4.2.1 Läsa/skriva

Nelson & Watkins (2019, 121) konstaterar att forskning om undervisningen kring utveckling av ordförråd är tämligen begränsad.

Bui & Fagan (2013, 65f) menar att det är viktigt att eleverna stöttas i att utveckla en personlig relation till skolans texter och att de stöttas i att aktivera sina förkunskaper för att möjliggöra en god läsförståelse. Ohlsson (2018, 122ff) menar att då skolspråket är komplext och kräver tillgång till en rik vokabulär behöver eleverna få explicit undervisning till exempel gällande akademiskt skrivande och vetenskapliga texter för att kunna använda ett relevant språk för sammanhanget. Förståelsen för hur språket kan varieras måste explicitgöras i undervisningen av alla lärare, oavsett ämne (Ohlsson 2018, 122ff). För att träna elevernas nya kunskaper och öka deras självständighet anser Graves, Schneider & Ringstaff (2018, 541) att det är viktigt att arbeta med orden i varierade och autentiska kontexter.

(22)

Nelson & Watkins (2019, 129) anser att lärare ägnar för lite tid åt ordinlärningsstrategier jämfört med att lära ut enskilda ord. Istället för att lära eleverna en mängd nya ord är det bättre att lära dem strategier för hur man reder ut svåra ord, exempelvis strategier som bygger på morfologisk kunskap (Goodwin & Perkins 2015, 512). Graves m.fl. (2018, 540ff) konstaterar att när nya strategier ska tränas in är det viktigt att lärare ger explicita förklaringar och använder modellering för att eleverna därefter ska kunna arbeta med strategierna självständigt. Lärare bör skapa aktiviteter som väcker intresse för orden och dess innebörder och som bidrar till motivation och engagemang hos eleverna. För framgångsrik undervisning krävs ett kontinuerligt arbete med återkoppling och repetition samt att läraren explicit förklarar innebörden av valda strategier och också modellerar dem. Bui & Fagans (2013, 65) studie tyder på att när olika strategier kombineras uppnås förbättrat resultat.

Nelson & Watkins (2019, 129f) studie belyser att det är viktigt att undervisning om ord sker på daglig basis och att lärare bör samarbeta med varandra. Detta för att komma fram till gemensamma tillvägagångssätt för undervisning av olika elevgrupper. Studien visar att lärare som genomgått vidareutbildning om ordundervisning i högre grad undervisar om ord.

4.2.2 Tala/lyssna

De granskade kvantitativa studierna belyser inte några exempel på framgångsrik undervisning relaterad till ordförrådet när det gäller förmågorna tala och lyssna.

4.3 Kvantitativ och kvalitativ studie

4.3.1 Läsa/skriva och tala/lyssna

Johansson (2019, 62ff) menar med utgångspunkt i förmågorna läsa, skriva och tala att ämnesspecifika begrepp behöver sättas in i en kontext för att bli användbara och begripliga för eleverna. Det bör även arbetas aktivt med att implementera begreppen i den aktuella kontexten. När elever använder en vardaglig definition av ett begrepp, menar Johansson att läraren måste uppmärksamma detta och behandla det explicit i undervisningen. Det kan vara en utmaning för lärare att få eleverna att gå från receptiv ordförståelse till produktiv. Läraren kan arbeta för att utveckla elevernas ordförråd genom modellering där läraren själv använder begreppen i ett sammanhang. Vidare menar Johansson att konkreta exempel kan användas för att illustrera de ämnesspecifika begreppen (a. a.). Studien belyser dock inte några exempel på framgångsrik undervisning relaterad till ordförrådet när det gäller förmågan lyssna.

(23)

5. Slutsats och diskussion

Nedan presenteras en slutsats som dras med utgångspunkt i resultatet. Därefter förs en diskussion om hur resultat och slutsats kan relateras till yrkesrollen som lärare. Avslutningsvis presenteras förslag på framtida forskning samt vilka begränsningar kunskapsöversikten har.

5.1 Slutsats

Karaktäristiskt för framgångsrik undervisning som kan vidareutveckla ett rikt ordförråd relaterat till förmågorna läsa och skriva är enligt litteraturstudierna undervisning som inkluderar ordinlärningsstrategier före, under och efter läsning i form av exempelvis visualisering, modellering och wide reading (Rupley m.fl. 2012; Bintz 2011; Peel 2016; Fisher & Frey 2014; Wright & Cervetti 2017). Att kombinera olika strategier har dessutom visat sig förstärka de goda effekterna (Wright & Cervetti 2017). Ordundervisning är en process som bör genomföras med kontinuitet och över tid (Rupley m.fl. 2012; Wright & Cervetti 2017). Även de kvantitativa studierna visar att ordundervisning ska ses som ett kontinuerligt arbete (Graves m.fl. 2018; Nelson & Watkins 2019) som innefattar ordinlärningsstrategier (Nelson & Watkins 2019; Goodwin & Perkins 2015; Graves m.fl. 2018) och då med fördel i kombination (Bui & Fagan 2013).

Undervisningen, enligt litteraturstudierna, bör ske kontextualiserat (Fisher & Frey 2014; Bintz 2011; Rupley m.fl. 2012) med utgångspunkt i elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Rupley m.fl. 2012). Det anses vidare viktigt att undervisningen sker explicit (Peel 2016; Rupley m.fl. 2012; Fisher & Frey 2014) och då lärande är socialt bör eleverna ges möjlighet att använda språket tillsammans med såväl lärare som klasskamrater (Fisher & Frey 2014). De kvantitativa studierna bekräftar vikten av ett kontextualiserat arbete (Graves m.fl. 2018) med explicit undervisning (Ohlsson 2018; Graves m.fl. 2018). Däremot nämns inte något om vikten av att eleverna lär tillsammans i någon av de kvantitativa studierna. En kvantitativ studie belyser dock vikten av samarbete mellan lärare för att då skapa gemensamma tillvägagångssätt för undervisning av olika elevgrupper. Därutöver konstateras att lärare som genomgått vidareutbildning om ordundervisning i högre grad undervisar om ord (Nelson & Watkins 2019).

Litteraturstudierna visar att forskning kring elevers ordförråd och undervisning i förstaspråksundervisningen är begränsad (Moody m.fl. 2018; Bintz 2011; Wright & Cervetti 2017). En kvantitativ studie bekräftar att forskningen om undervisning kring utveckling av ordförråd är tämligen begränsad (Nelson & Watkins 2019).

(24)

Karaktäristiskt för framgångsrik undervisning som kan vidareutveckla ett rikt ordförråd relaterat till förmågorna läsa, skriva och tala är enligt den kvalitativ/kvantitativa studien en undervisning som präglas av kontextualitet, ordinlärningsstrategier och explicit undervisning (Johansson 2019).

Materialet i denna kunskapsöversikt har inte gett något resultat som specifikt kan relateras till framgångsrik undervisning gällande den språkliga förmågan lyssna.

5.2 Diskussion

Denna studies resultat visar på vikten av att arbeta aktivt med ord och ordförståelse även under de senare skolåren, särskilt kopplat till förmågorna läsa och skriva. Då inlärning av ord är en komplicerad process där det krävs specifika kunskaper om dels ett ords betydelse och dels dess användning krävs att läraren skapar aktiviteter som väcker ett genuint intresse för ord och på så sätt väcker elevernas motivation och engagemang. Om utgångspunkten är att alla människor ska ges möjlighet att införliva ett rikt och varierat ordförråd måste skolan ta sitt ansvar gällande att kompensera eleverna utifrån var och ens förutsättningar. Det är av stor vikt att läraren är medveten om att eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar till exempel beroende på deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det är därför viktigt att som lärare arbeta tillsammans såväl inom som utom det egna ämneslaget för att skapa gemensamma undervisningsstrategier som är anpassade efter elevernas specifika behov för att på så sätt möta skolans demokratiuppdrag och hjälpa alla elever med att bli aktiva deltagare i såväl yrkesliv som samhällsliv. Det är angeläget att undervisningen som stöttar utvecklingen av ett rikt ordförråd är explicit och kombinerar flera olika ordinlärningsstrategier för att träna ett såväl receptivt som produktivt ordförråd. Det är nödvändigt att detta är ett arbete som genomförs med kontinuitet över tid där lärare själv aktivt praktiserar strategierna tillsammans med eleverna.

5.3 Framtida forskning

Vi menar, med stöd i denna kunskapsöversikt, att det behövs mer forskning kring hur arbetet med utveckling av elevers ordförråd under gymnasietiden bör utformas. I resultatet framgår att det granskade materialet inte belyser några exempel på framgångsrik undervisning relaterat till förmågan lyssna. Detta kan tyda på att det finns en kunskapslucka gällande forskning om ordförråd kopplat till den förmågan. Vår litteraturgranskning visar vidare att de teoretiska litteraturstudierna dominerar och att det inte finns så många praktikorienterade

(25)

studier som visar de verkliga resultaten av de många ordinlärningsstrategierna som rekommenderas. Dessutom finns det ett behov av forskning utförd i en svensk skolkontext på gymnasienivå såväl teoretiskt som praktiskt. Sådan forskning kan fylla en kunskapslucka som förklarar den nedåtgående trenden som syns såväl i de nationella proven i gymnasieskolans första årskurs i skolämnet svenska som vid högskoleprovets ordförståelsedel hos deltagare under tjugo år. Ett intressant fokus kan vara att undersöka skillnader och likheter i elevernas receptiva respektive produktiva ordförråd i skolans olika texter relaterat till ett skol- och ämnesspråk. Det kan göras med utgångspunkt i frågan: I vilken utsträckning återspeglas skolans ämnesrelaterade ord kontra de mer ämnesneutrala och vardagliga orden i muntlig och skriftlig textproduktion?

5.4 Kunskapsöversiktens begränsningar

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning utgår från en svensk kontext på gymnasial nivå. Litteratursökning och granskning visade dock att det enbart finns ett mycket begränsat material som beskriver forskning utförd i den svenska gymnasieskolan. Ett mer vidgat material ligger därför bakom denna studie vilket gör att resultatet inte är så precist som skulle kunna vara önskvärt. Vidare grundar sig kunskapsöversikten på elva artiklar och en avhandling vilka tillsammans utgör ett relativt begränsat material. Ett större material hade kunnat ge ett mer omfattande resultat gällande hur undervisningen bör utformas för att medverka till elevernas utveckling av ett rikt ordförråd.

(26)

Litteraturförteckning

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande (del 1). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. Tillgänglig:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-

skriv/Gymnasieskola/018_sprak-o-kunskapsutveckl-arb/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M18_01A_01_sprakanvandning.d ocx (Hämtad: 2019-11-19)

Bintz, William P. (2011). ”Teaching Vocabulary Across the Curriculum”, Middle School Journal, 42(4), sid. 44ff. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.23047715&site=eds-live (Hämtad: 2019-12-04)

Bui, Yvonne N. & Fagan, Yvette M. (2013). ”The Effects of an Integrated Reading Comprehension Strategy: A Culturally Responsive Teaching Approach for Fifth-Grade Students’ Reading Comprehension”, Preventing School Failure, 57(2), sid. 59–69. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1012311&site=ehost-live (Hämtad: 42019-12-04)

Enström, Ingegerd ([2010] 2016). Ordens värld: svenska ord - struktur och inlärning. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Fisher, Douglas & Frey, Nancy (2014). ”Content Area Vocabulary Learning”, The Reading

Teacher, 67(8), sid. 594ff. Tillgänglig:

https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.24574736&site=eds-live (Hämtad: 2019-12-04)

Goodwin, Amanda & Perkins, Jennifer (2015). ”WORD DETECTIVES: Morphological Instruction That Supports Academic Language”, The Reading Teacher, 68(7), sid. 510ff. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.24574964&site=eds-live (Hämtad: 2019-12-04)

Graves, Michael F., Schneider, Steven & Ringstaff, Cathy (2018). ”Empowering Students with Word-Learning Strategies: Teach a Child to Fish”, Reading Teacher, 71(5), sid. 533–543.

Tillgänglig:

Gustafsson, Anna W., & Håkansson, David (2017). Ord på prov: En studie av ordförståelse i

högskoleprovet. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap; Nr. A75). Lund: Språk- och

(27)

https://portal.research.lu.se/ws/files/30000236/Ord_pa_prov2017.pdf (Hämtad 2019-12-10)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun ([2010] 2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Johansson, Maritha (2019). Att förstå begrepp eller förstå med begrepp: en studie av litterär begreppsanvändning, tolkning och analys. Forskning om undervisning och lärande. 7:2, sid. 50–66. Tillgänglig: https://forskul.se/wp-content/uploads/2019/06/ForskUL_vol_7_nr_2_s_50-66.pdf (Hämtad: 2019-12-04)

Lundberg, Ingvar (2002). ”The Child’s Route into Reading and What Can Go Wrong”,

Dyslexia, (8(1), sid. 1–13. Tillgänglig:

https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/epdf/10.1002/dys.204 (Hämtad: 2019-11-19)

Lundahl, Bo ([1998] 2012). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation och språkutveckling [första upplagans titel är Läsa på främmande språk]. Studentlitteratur: Lund

Moody, Stephanie, Hu, Xueyuan, Kuo, Li-Jen, Jouhar, Mohammed, Xu, Zhihong & Lee, Sungyoon (2018). ”Vocabulary Instruction: A Critical Analysis of Theories, Research, and Practice”, Education Sciences, 8. Tillgänglig:

Nagy, William E. (2005). ”Why intruction needs to be long-term and comprehensive”. I Hiebert, E. H. and Kamil, M. L. (red.), Teaching and Learning Vocabulary: Bringing Research to

Practice. (sid. 27–44). Chicago, IL; Routledge. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=131580&site=ehost-live (Hämtad: 2019-12-10)

Nationalencyklopedin (u. å.). Germanska språk. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/germanska-språk (Hämtad 2019-12.11)

Nelson, Kristin L. & Watkins, Naomi M. (2019). ”An Examination of Secondary English Teachers’ Vocabulary Instructional Practices and the Impact on Them from Professional Development”, Reading Improvement, 56(3), sid. 118–133. Tillgänglig: https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=138804351&site=ehost-live (Hämtad: 2019-12-04)

Ohlsson, Elisabeth (2018). Att synliggöra vokabulär. En kvantitativ studie av gymnasieelevers

skrivuppgifter på svenska inom CLISS-projektets ram. Göteborg: Institutionen för svenska språket,

Göteborgs universitet. Tillgänglig:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/55024/1/gupea_2077_55024_1.pdf (Hämtad: 2019-12-04)

(28)

Peel, Karen L. (2016). ”The more that they read the more things they will know: Becoming word conscious”, Literacy Learning: The Middle Years, 24(2), sid. 34–42. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=115073156&site=ehost-live (Hämtad: 2019-12-04)

Reichenberg, Monica ([2008] 2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. Stockholm: Natur & kultur

Rupley, William H., Nichols, William Dee, Mraz, Maryann & Blair, Timothy R. (2012). ”Building Conceptual Understanding through Vocabulary Instruction”, Reading Horizons, 51(4), sid. 299–321. Tillgänglig:

Skolverket (2011). Läroplan och ämnesplaner för gymnasiet. reviderad 2018. Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-

program-och-amnenigymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fj sp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVA%26courseCode%3DSVASVA03%26tos%3 Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_SVASVA03 (Hämtad: 2019-11-14) Skolverket (2019a). Gymnasieskolan - resultat på kursprov i svenska 1. Tillgänglig:

https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_kursp rov&p_flik=G&p_hmantyp=&p_termin=VT15&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolk od=&p_hmankod=&p_prov=SVESVE01 (Hämtad: 2019-11-19)

Skolverket (2019b). Gymnasieskolan - resultat på kursprov i svenska 1. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokB&omr=Nationella%20prov&vform=21&ar=2019&run=1 (Hämtad 2019-11-19)

Skolverket (2019c). PISA 2018 - 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och

naturkunskap. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=5347 (Hämtad

2019-12-10)

Skolverket (2019d). KVALITETSDEKLARATION. Nationella prov gymnasieskolan: resultat. Tillgänglig: https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=549356 (Hämtad: 2019-12-16)

Wright, Tanya S. & Cervetti, Gina N. (2017). ”A Systematic Review of the Research on Vocabulary Instruction That Impacts Text Comprehension”, Reading Research Quarterly, 52(2), sid. 203–226. Tillgänglig:

(29)

Bilaga A

Resultatjämförelse nationella prov

Betyg, nationella proven i svenska 1 år 2015–2019

NP F E D C B A vt 2019 12,6 43,3 23,8 14,7 4,7 0,9 vt 2018 11,9 44,7 24,0 14,7 3,8 0.8 vt 2017 5,6 25,3 22,7 24,9 15,4 6,2 vt 2016 3,4 18,4 25,8 29,5 17,1 5,7 vt 2015 4,1 23,4 27,0 26,6 14,3 4,6 Källförteckning bilaga A

Skolverket. (u. å.). Sök statistik. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokB&vform=21&ar=2018&run=1 (Hämtad: 2019-12-19) Resultat för 2019: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_kursprov&p_flik=G&p _hmantyp=&p_termin=VT19&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmankod=&p_prov=SVES VE01 Resultat för 2018: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_kursprov&p_flik=G&p _hmantyp=&p_termin=VT18&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmankod=&p_prov=SVES VE01 Resultat för 2017: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_kursprov&p_flik=G&p _hmantyp=&p_termin=VT17&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmankod=&p_prov=SVES VE01 Resultat för 2016: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_kursprov&p_flik=G&p _hmantyp=&p_termin=VT16&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmankod=&p_prov=SVES VE01 Resultat för 2015: https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_kursprov&p_flik=G&p _hmantyp=&p_termin=VT15&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmankod=&p_prov=SVES VE01

(30)

Bilaga B

Resultat av sökningar i referensdatabaser

Sökordning 1, ERIC, 2019-11-25, Word learning strategies

Träff Författare Länk

1/117 Moody, Hu, Kup, Jouhar, Xu &

Lee, 2018 https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ120 1080&site=ehost-live

2/117 Graves, Schneider & Ringstaff,

2018 https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&A N=EJ1170696&site=ehost-live

3/117 Wright & Cervetti, 2017

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&A N=EJ1135302&site=ehost-live

4/117 Gallagher & Anderson, 2017 Bortvald efter läsning av abstract

9/117 Craigo, Ehri & Hart, 2017 Bortvald efter granskning – icke relevant åldersgrupp

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&A N=EJ1150095&site=eds-live

13/117 Fatima & Pathan, 2017 Bortvald efter läsning av abstract

16/117 Goodwin & Perkins, 2015

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr& AN=edsjsr.24574964&site=eds-live

19/117 Koehne & Crocker, 2015 Bortvald efter läsning av abstract

20/117 Wolsey, Smetana & Grisham, 2015 Bortvald efter granskning - icke relevant skolämne https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr& AN=edsjsr.24573849&site=eds-live 24/117 Bintz, 2011 https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr& AN=edsjsr.23047715&site=eds-live

36/117 Altalhab & Sultan, 2018 Bortvald efter läsning av abstract

39/117 Ilter & Ilhan, 2019 Bortvald efter läsning av abstract

54/117 Mostert & Townsend, 2018 Bortvald efter läsning av abstract

69/117 Goodwin, Cho & Nichols, 2016 Bortvald efter granskning - icke relevant fokusområde

73/117 Graff-Ermeling, Ermeling &

(31)

79/117 Bui & Fagan, 2013

83/117 D’Alessandro, Sorenson, Homoelle

& Hodun, 2014 Bortvald efter läsning av abstract

89/117 Conklin, 2012 Bortvald efter granskning - icke relevant fokusområde

98/117 Rupley, Nichols, Mraz & Blair, 2012

Sökordning 1, ERC, 2019-11-26, Word learning strategies

1/153 Nelson & Watkins, 2019

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&A N=138804351&site=ehost-live

2/153 Coppens, 2018 Bortvald efter granskning – icke relevant

fokusområde

3/153 Gallagher & Anderson, 2016 Duplikat

16/153 Fisher & Frey, 2014

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsjs r&AN=edsjsr.24574736&site=eds-live

19/153 Gibson, 2011 Bortvald efter läsning av abstract

35/153 Ilter & Ilhan, 2019 Duplikat

48/153 Mostert & Townsend, 2018 Duplikat

61/153 Goodwin, Cho & Nichols, 2016 Duplikat

64/153 Peel, 2016

68/153 Goodwin, 2016 Bortvald efter granskning - icke relevant för

frågeställningen

https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=6& sid=174c7a0d-d1b5-48ed-b3d8-7abb6617b5a2%40pdc-v-sessmgr06

77/153 Bui & Fagan, 2014 Duplikat

102/153 Rupley, Nichols, Mraz & Blair,

2012 Duplikat

(32)

fokusområde

https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=11

&sid=174c7a0d-d1b5-48ed-b3d8-7abb6617b5a2%40pdc-v-sessmgr06

Sökordning 2, ERIC, 2019-11-26, Vocabulary learning strategies

3/69 Altalhab, & Sultan, 2018 Duplikat

4/69 Moody, Hu, Kup, Jouhar, Xu & Lee,

2018 Duplikat

5/69 Craigo, Ehri & Hart, 2017 Duplikat

9/69 Graves, Schneider & Ringstaff, 2018 Duplikat

10/69 Wright & Cervetti, 2017 Duplikat

15/69 Chen & Shaoying, 2015 Bortvald efter läsning av abstract

24/69 Reynolds & Goodwin, 2016 Bortvald efter granskning – icke relevant fokusområde

https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/233285841668035 3

28/69 Cromley & Wills, 2016 Bortvald efter läsning av abstract

36/69 Larson, 2014 Bortvald efter läsning av abstract

43/69 D’Alessandro, Sorenson, Homoelle

& Hodun, 2014 Duplikat

47/69 Rupley, Nichols, Mraz & Blair, 2012 Duplikat

49/69 Bintz, 2011 Duplikat

60/69 Miller & Veatch, 2010 Bortvald efter läsning av abstract

61/69 Gross, 2010 Bortvald efter granskning - icke relevant för

frågeställningen

Sökordning 2, ERC, 2019-11-26, Vocabulary learning strategies

(33)

4/102 Nelson & Watkins, 2019 Duplikat

7/102 Coppens, 2018 Duplikat

13/102 Peel, 2016 Duplikat

22/102 Tri, 2015 Bortvald efter läsning av abstract

27/102 Harmon, Wood & Kiser, 2009 Duplikat

53/102 Cromley & Wills, 2016 Duplikat

54/102 Goodwin, 2016 Duplikat

67/102 Fisher & Frey, 2014 Duplikat

Sökordning 3, ERIC, 2019-11-26, Vocabulary teaching strategies

7/46 Chen & Shaoying, 2015 Duplikat

16/46 Fatima & Pathan, 2014 Duplikat

18/46 Fisher & Frey, 2017 Duplikat

24/46 Goodwin, Cho & Nichols, 2016 Duplikat 31/46 Rupley, Nichols, Mraz & Blair, 2012 Duplikat

37/46 Feezell, 2012 Bortvald efter läsning av abstract

39/46 McLaughlin, 2012 Bortvald efter läsning av abstract

41/46 Gross, 2010 Duplikat

Sökordning 3, ERC, 2019-11-26, Vocabulary teaching strategies

11/67 Wilcox & Morrison, 2013 Bortvald efter läsning av abstract

19/67 Nelson & Watkins, 2019 Duplikat

29/67 Goodwin, Cho & Nichols, 2016 Duplikat 40/67 Rupley, Nichols, Mraz & Blair, 2012 Duplikat

(34)

53/67 Bintz, 2011 Duplikat

57/67 McLaughlin, 2012 Duplikat

Sökordning 4, ERIC, 2019-11-26, Word teaching strategies

28/94 Graves, Schneider & Ringstaff, 2018 Duplikat

35/94 Fatima & Pathan, 2017 Duplikat

50/94 Goodwin & Perkins, 2016 Duplikat

76/94 Feezell, 2012 Duplikat

Sökordning 4, ERC, 2019-11-26, Word teaching strategies

16/125 Wilcox & Morrison, 2013 Duplikat

62/125 Bui & Fagan, 2014 Duplikat

Sökordning 1, SwePub, 2019-11-26, ((svenska OR swedish) AND (vokabulär OR vocabulary))

24/456 Ohlsson, 2018 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/55024/1/gupe

a_2077_55024_1.pdf

33/456 Svensson, 2013 Bortvald efter granskning – icke relevant skolämne

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.3402/edui. v4i2.22073?needAccess=true

Sökordning 2, SwePub, 2019-11-26, ((vokabulär OR vocabulary) AND (didaktik OR didactics*) AND (svenska OR Sverige OR sweden OR swedish))

(35)

3/28 Norberg, Vikström, Palola & Kirby,

2018 Bortvald efter läsning av abstract

27/28 Johansson, 2019

https://forskul.se/wp-content/uploads/2019/06/ForskUL_vol_7_nr_2_s_50 -66.pdf

(36)

Bilaga C

Resultat av litteraturgranskning Ref

nr. År Författare Titel Publikationstyp Land Not bortvald

1/

117 2018 Moody, Hu, Kuo, Jouhar, Xu, Lee

Vocabulary Instruction: A Critical Analysis of

Theories, Research, and Practice vetenskaplig artikel, peer review USA -

litteratur generellt 76 artiklar från 2 tidningar (academic

journals, publicerade 2007–2017) elementary, middle school, high school läsa, skriva

Ramverk Att identifiera de underliggande teorierna som ligger bakom de undervisningsmetoder som rekommenderas när det gäller undervisning som ska utveckla elevernas ordförråd

Resultat

Syfte Undersöka ordinlärningsstrategierna i praktiskt orienterade tidskrifter i jämförelse med tidskrifter som utgår från empirisk forskning

1: Vanligast med sociokult. och sociolingv. följt av schemateori och psykolingv., motivationsteori och sist DCT (Dual Coded Theory). Vanligast att teorin är implicit

2: High-school - dåligt undersökt trots att ordinlärning är viktigt där också (s. 15), oftast träna det receptiva ordförrådet

3: Resultatet överensstämde till stor del

Fråga 1. Vilka underliggande teorier finns i artiklarna i de praktiskt orienterade tidskrifterna?

2. Hur skiftar teorierna för undervisning av ord för olika årskurser, målgrupper och förväntad typ av ordförråd? 3. Skillnader och likheter gällande teori-tillhörighet mellan empirisk undersökning och praktikorienterade artiklar?

Slutsats Behövs mer forskning för middle och high school, s. 15

Den underliggande teorin ofta implicit i undervisningen som syns i klassrummet, s. 14f

Fokus idag ofta receptivt ordförråd med utgångspunkt i sociokonstr., sociokult. och schemateori, s. 15

En kritisk punkt som noteras är huruvida lärarens teoretiska kunskaper påverkar undervisningspraktiken eller inte, s. 15

Källa Moody, S. m.fl. (2018) ”Vocabulary Instruction: A Critical Analysis of Theories, Research, and Practice”, Education

Sciences, 8. Tillgänglig:

Ref.

nr. År Författare Titel Publikationstyp Land Not bortvald

2/

117 2018 Graves, Schneider & Ringstaff

Empowering Students with Word-Learning

Strategies: Teach a Child to Fish vetenskaplig artikel, peer review USA

kvantitativ

intervention förstaspråk (engelska) tre fältstudier, skriftligt prov (34 uppgifter, med öppna och slutna svarsalternativ - prefix, suffix, strategier gällande kontext, orddelar, ordbok samt i kombination)

åk 4, 5 och 6 läsa skriva

Ramverk Ett rikt ordförråd är avgörande för skolframgång. Att lära eleverna att utveckla sitt ordförråd med hjälp av

ordinlärningsstrategier är att göra dem självständiga. Att ge dem ett verktyg som kan användas genom hela livet.

Resultat

Syfte Utvärdera och beskriva WLS (word learning strategies) samt identifiera framgångsfaktorer som läraren bör ta med i sin planering för att på uppnå bästa effekt i arbetet med ordinlärningsfaktorer.

Framgångsfaktorer inom WLS, s. 536–540 Motivation - främsta framgångsfaktorn, s. 538f För att internalisera strategierna krävs förklaringar och diskussioner. Viktigt eleverna vet varför och inte bara hur, s. 538f

Fråga Vad krävs för att WLS (ordinlärningsstrategier) ska nå framgång?