C-uppsats
Mats Guting & Patricia Classon Handledare: Kerstin Norman
VT 2008
Arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion
och effekter på sjukskrivning
2
ABSTRACT
During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks.
Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees’ subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time. A health care hour can be utilized in many different ways, for example: gym-exercise, swimming or Nordic walking.
The purpose of the study is to investigate to which extent exercise in either subsidized form or within work time are offered and practiced by employees, and its possible effects on sick-absence in Örebro county. Comparisons are made between men and women, and different types of employers.
A quantitative approach was chosen with existing data from the questionnaire “Life & health 2004”. The respondents were between 20-84 years old. The answering frequency was 63 % of a selection group of 17 160.
The results show that women are the ones who mostly receive and make most use of the benefits of doing exercise during working hours or in the subsidized form. The following results also revealed that it is more common for employees in the municipal sector to receive exercise benefits within work time. The employees within the county council make the most out of the benefits and the private employees were the one who used them less. Finally the results show that the employees who have not received any benefits have less sick absence.
3
SAMMANFATTNING
Under det senaste seklet har en enorm teknisk utveckling medfört en förändring i samhället som till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiskt tunga och rörliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen har ersatts av mer lätta och stillasittande uppgifter.
Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk, vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden. Friskvårdstimme är en annan förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång.
Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion och dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan män och kvinnor, och olika typer av arbetsgivare.
En kvantitativ ansats valdes och är gjord utifrån befintligt datamaterial från enkäten Liv & hälsa 2004. Respondenterna var mellan 20-84 år. Svarsfrekvensen var 63 % i en urvalsgrupp på 17 160.
Resultatet visade att det är kvinnor som till störst del fått och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. Vidare visar resultatet att de är vanligare bland anställda inom den kommunala sektorn att erbjudas arbetstidsförlagd träning eller motion. Det är landstingsanställda som till störst del utnyttjar förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet att anställda som inte fått erbjudandena är mindre sjukskrivna.
4
TILLKÄNNAGIVANDE
Vi vill tacka Samhällsmedicinska enheten på Örebro läns landsting för möjligheten att ta del av datamaterialet från undersökningen Liv & hälsa 2004.
Vi vill även utrycka vår tacksamhet till vår handledare Kerstin Norman som varit ett stort stöd under hela uppsatsprocessen. Stort tack för all uppmuntran.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 7
2. BAKGRUND 8
2.1 Fysisk aktivitet och folkhälsa 8
2.1.1 Fysisk aktivitet i Svensk folkhälsopolitik 9
2.2 Sjukfrånvaro 10
2.3 Definition och rekommendationer för fysisk aktivitet 10
2.4 Definition av motion och träning 10
2.5 Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet 11
2.6 Arbetsplatsens förvandling 11
2.7 Friskvård 12
2.7.1 Friskvård i form av arbetstidsförlagd eller subventionerad fysisk aktivitet 12
2.7.2 Regler om motion och friskvård 13
2.8 Interventioner för fysisk aktivitet på arbetsplatsen 13
2.9 Utnyttjande av förmån 14 2.10 Teoretisk referensram 14 2.10.1 Social-ekologisk modell 14 2.10.2 Social-kognitiv modell 15 2.10.3 Mediator 15 2.10.4 Confounder 16 2.10.5 Moderator 17
2.10.6 Exempel på samspel mellan mediatorer, confounders och moderatorer 17
2.11 Tidigare forskning 18 2.12 Sammanfattning 19 3. SYFTE 20 4. METOD 20 4.1 Val av metod 20 4.2 Beskrivning av studiegruppen 21 4.3 Bortfall 21 4.3.1 Internt bortfall 22 4.4 Enkät 23
4.5 Reliabilitet och validitet 24
4.6 Etiska övervägande 25
4.7 Genomförande 25
4.8 Statistisk metod 25
5. RESULTAT 26
5.1 Erbjudande om arbetstidsförlagd/subventionerad träning eller motion 26
5.1.1 Utnyttjande av erbjudande 26 5.1.2 Kvinnor och män 27 5.1.3 Typ av arbetsgivare 28 5.2 Sjukskrivning 29 5.2.1 Typ av erbjudande 29 5.2.2 Utnyttjande av erbjudande 31 5.2.3 Kvinnor och Män 32 5.2.4 Typ av arbetsgivare 33 6. RESULTATDISKUSSION 34 6.1 Resultatsammanfattning 34
6
6.2 Arbetstidsförlagd och subventionerad träning eller motion 34
6.2.1 Vem utnyttjar erbjudandena? 34
6.2.2 Vad bestämmer utnyttjandegrad? 35
6.2.3 Insatser och resultat 36
6.2.4 Arbetsplatsen 37
6.3 Sjukskrivning 38
6.3.1 Vad bestämmer sjukskrivning? 38
6.3.2 Arbetsplatsen 38 6.3.3 Avslutningsvis 39 7 METODDISKUSSION 40 7.1 Val av metod 40 7.2 Utformning av enkät 40 7.3 Bortfall 41 7.3.1 Bortfallsanalys 41 7.4 Slutsats 42
7.5 Förslag på vidare forskning 43
8. REFERENSER 44
7
1. INLEDNING
Det har funnits en tid i mänsklighetens historia då hårda livsvillkor medförde att alla var mer eller mindre fysiskt aktiva. Jakt, fiske och dagligt kroppsarbete var nödvändiga för att överleva (Rydqvist & Winroth, 2004). Människan och samhället har verkat för att minska den fysiska ansträngningen i de dagliga sysslorna. Det gäller såväl i arbetet som i hemmet och i takt med effektivare kommunikationer, ökad datorisering och automatisering har vardagsliv och arbetsliv blivit allt mindre fysiskt krävande (Engström, 1999).
En alltmer stillasittande livsstil medför ökade risker för ett flertal sjukdomar och för tidig död och resulterar i höga samhällskostnader i form av vård, sjukskrivning och förlorad produktion. Fysisk inaktivitet ligger således högt på den folkhälsopolitiska agendan och politiker riktar sina insatser mot ett flertal arenor (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006). Bland annat försöker man påverka arbetslivet i preventivt syfte och sjukskrivna personer i rehabiliteringssyfte (Regeringsproposition 2002/03:35).
Ett flertal arbetsplatser har förstått vikten av att ha frisk personal och erbjuder idag anställda friskvårdserbjudande i form av fysisk aktivitet (Rydqvist & Winroth, 2004). Ett exempel på detta är att arbetsgivaren erbjuder möjligheten att motionera på arbetstid eller i subventionerad form med träning på fritiden. Förhoppningen är att minska sjukskrivning och öka produktiviteten inom företaget. Frågan är hur utnyttjandet av erbjudandet ser ut och om den har någon effekt på antalet sjukskrivningstillfällen?
8
2. BAKGRUND
2.1 Fysisk aktivitet och folkhälsa
“De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom.”
(Edward Stanley i Ekblom & Nilsson, 2001, s.10)
Detta påstående är en slående beskrivning av vad forskningen idag säger om den roll fysisk aktivitet har för samhällets hälsoläge. Evidens visar på att fysisk aktivitet bidrar till och är en viktig del i primär och sekundär prevention av ett flertal kroniska sjukdomar som diabetes, benskörhet och hjärt- och kärl sjukdomar (Warburton et al. 2006). Med andra ord är fysisk inaktivitet en riskfaktor som kan leda till ökad sjuklighet och för tidig död för många (Ekblom & Nilsson, 2001).
De största riskfaktorerna när det gäller sjukdom och folkhälsoproblem i Sverige idag är övervikt och fetma. Till exempel är fetma den vanligaste orsaken till diabetes typ 2 och korrelerar starkt med hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns ingen enkel förklaring till utvecklingen av övervikt och fetma, utan den påverkas av flera olika faktorer. En lägre aktivitetsnivå bland befolkningen i kombination med dåliga matvanor är en av huvudorsakerna till utvecklingen, men det syns även ett samband med bestämningsfaktorer som socioekonomisk status och utbildningsnivå (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006).
Utöver den preventiva effekten på sjukdomstillstånd visar forskning på att fysisk aktivitet har en positiv effekt på psykisk hälsa, välbefinnande och kognitiv förmåga. (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006). En rapport av Surgeon General, USA (1996) slog fast att fysisk aktivitet kan minska risken för depression, öka självkänslan och medverka till att individen är bättre rustad för vardagens krav. Denna rapport var av stor betydelse
9
för att fysisk aktivitet accepterades inom den medicinska professionen som en viktig del i det sjukdomspreventiva arbetet och i upprätthållandet av en god hälsa (Ekblom & Nilsson, 2001).
2.1.1 Fysisk aktivitet i Svensk folkhälsopolitik
Medicinsk evidens har enligt en rapport av SOU (2000), visat att fysisk aktivitet spelat en viktig roll på den folkhälsopolitiska arenan. En proposition från regeringen (2002/03:35) banade väg för Sveriges nya folkhälsopolitik där de elva målområdena har som sitt övergripande syfte att: ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Målområde nio syftar till att öka den fysiska aktiviteten för hela befolkningen och det sker bland annat genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i anslutning till arbetsplatsen (Regeringsproposition 2002/03:35).
I en proposition för en förnyad folkhälsopolitik, utkommen 2008 (2007/08:110), avser regeringen att folkhälsoinstitutet (FHI) i samarbete med livsmedelsverket ska bilda en samverkansgrupp för att kunna effektivisera insatser för ökad fysisk aktivitet och skapa bättre matvanor i befolkningen. Regeringen har även gett FHI i uppdrag att utveckla arbetet med fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) samt arbetet med att främja fysisk aktivitet genom samhällsplanering (Regeringsproposition 2007/08:110). FYSS är en informationsbank för personal inom hälso- och sjukvården med kunskap om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet (Fyss, 2008).
Faskunger och Schäfer-Elinder (2006) beskriver hur samhällsutvecklingen har bidragit till lägre fysiska krav men att vårt behov av fysisk aktivitet för att upprätthålla en god hälsa och välbefinnande har inte minskat. För att förhindra folkhälsoproblem fokuseras det folkhälsopolitiska arbetet på förebyggande insatser som bland annat främjandet av fysisk aktivitet. Samhällskostnaden för fysisk inaktivitet beräknas idag till 6 miljarder kronor i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.
10
2.2 Sjukfrånvaro
Sedan 1997 har sjukfrånvaron stigit i Sverige och kvinnornas sjukfrånvaro har ökat snabbare än männens. Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk vilket i hög grad kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet (Theorell et al. 2004). Under 2003 var de sammanlagda statliga kostnaderna för sjukfrånvaro omkring 110 miljarder kronor, en ökning med nästan 50 procent på fyra år (Theorell et al. 2005). Det är skillnad i sjukfrånvaro mellan stora och små arbetsplatser och mellan privata och offentliga arbetsplatser (Hanson, 2004). Statistik visar att den offentliga sektorn och framförallt kvinnor står för en stor del av sjukfrånvaron (Theorell et al. 2004/2005).
2.3 Definition och rekommendationer för fysisk aktivitet
Enligt en rapport av Surgeon General (1996, s.21 egen översättning) lyder en definition: ”Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning”. Angående volym och intensitet råder det delade meningar i forskningsvärlden men i Norden rekommenderas vuxna individer 30 minuters daglig fysisk aktivitet av måttlig intensitet (Becker et al. 2004). I Sverige är ungefär 30 % av yngre vuxna personer (18-30 år) samt 40 % av vuxna över 30 år inte tillräckligt fysiskt aktiva för att leva upp till dessa rekommendationer (Faskunger & Schäfer-Elinder 2006).
2.4 Definition av motion och träning
Motion kan definieras som medveten fysisk aktivitet med en viss avsikt (Ekblom & Nilsson, 2001). Avsikten kan till exempel vara att öka syreupptagningsförmåga och muskelstyrka men även för att ge ett ökat välbefinnande och för den sociala kontakten som att träffa andra likasinnade människor innebär. Att träna innebär att förbättra sin fysiska kondition för att öka sin prestationsförmåga inom specifika typer av fysisk
11 aktivitet (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006).
2.5 Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet
Den otillräckliga andelen av fysiskt aktiva personer kan förklaras av att dagens samhälle uppmuntrar till en stillasittande livsstil med mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter som kontorsarbete och fysiskt passiva fritidsintressen som till exempel Internet och tv-spel (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006). Att vara fysiskt aktiv är således ett individuellt initiativ runt fritidsförlagd motion eller aktivitet. Alla individer har möjligheter att vara fysiskt aktiv men alla har inte samma förutsättningar. Valet att vara fysisk aktiv enligt Engström (1999) påverkas av flera bestämningsfaktorer kopplat till beteende, biologiska förutsättningar samt den sociala och fysiska omgivningen som människan lever i, exempelvis arbetsplatsen. Engström (1999) beskriver vidare hur människors användande av motionsaktiviteter är tydligt relaterat till ålder, social position och könstillhörighet som är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid främjandet av fysisk aktivitet.
2.6 Arbetsplatsens förvandling
Människosläktet har under det senaste seklet upplevt en enorm teknisk utveckling som medfört en förändring av samhället och till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen har bytts ut mot mer stillasittande (Rydqvist & Winroth, 2004). Under 1990-talet har många företag utsatts för ett stort omvandlingstryck. Påverkande omvandlingsfaktorer är den allt mer globala marknaden, teknikutveckling och kraftiga besparingar inom till exempel den offentliga sektorn. Detta har resulterat i förändringar i arbetslivet genom ökade krav på flexibilitet hos arbetskraften och neddragningar har lett till ökad belastning hos många arbetstagare (Socialdepartementet, 2004). Ansvaret för att skapa ett arbetsliv med friska och lönsamma organisationer ligger gemensamt på politiska beslutsfattare, företagsledningar, chefer och medarbetare (Hanson, 2004).
12
2.7 Friskvård
Friskvårdssatsningar har visat sig vara en framgångsrik strategi för att skapa friskare och lönsammare arbetsplatser (Halling et al. 2002). Friskvård började ta plats under 1960-talet för att under 1970-talet började ske i organiserad verksamhet (Rydqvist & Winroth, 2004). Traditionellt sett har företagens friskvård fokuserats kring ohälsa och uppkomsten av sjukdom. Det är numera vanligt förekommande att företag har ändrat inriktning och satsar mer på att förebygga skador och sjukdomar med hjälp av friskvård (Halling et al. 2002). En definition av friskvård lyder; ”Alla aktiva åtgärder som vidtas för att främja hälsan främst på individ och gruppnivå med fokus på levnadsvanor och livsstil” (Rydqvist & Winroth, 2004, s.29). Enligt Korp (2004) är friskvård en hälsofrämjande åtgärd som den enskilda individen kan företa för att behålla eller förbättra sin hälsa och kan ske i form av fysisk aktivitet. Friskvårdsaktiviteter kan även ta plats i form av hälsorådgivning och information samt olika terapier som exempelvis massage (Angelöw, 2002).
2.7.1 Friskvård i form av arbetstidsförlagd eller subventionerad
fysisk aktivitet
Idag är det allt mer förekommande att friskvårdsfrågor diskuteras inom olika organisationer. Detta visar på en större medvetenhet att man måste arbeta långsiktigt för att det ska ge några positiva och lönsamma effekter inom företaget. En orsak till företagens ökade intresse för friskvård kan bero på att idag ställs det högre krav på personalen i många branscher (Rydqvist & Winroth, 2004). Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden (Kjellman, 2006). Friskvårdstimme är en förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång. Större arbetsplatser har ofta egna motionslokaler där personalen kan utöva fysisk aktivitet i olika former (Halling et al. 2002).
13
2.7.2 Regler om motion och friskvård
På värdet av skattefri motion och friskvård behöver företag inte betala några sociala avgifter. Kostnaderna för dessa aktiviteter är avdragsgilla som personalkostnader. Reglerna om personalförmåner gäller enbart anställda och därför får inte enskilda näringsidkare, delägare i handelsbolag och uppdragstagare inte dra av kostnader för egen motion och friskvård i form av t ex gymkort (Cronsell et al. 2005)
2.8 Interventioner för fysisk aktivitet på arbetsplatsen
En fördel med att bedriva fysisk aktivitet på arbetstid är att fler anställda blir engagerade och detta kan därmed främja hela organisationens hälsa (Cronsell et al. 2005). En studie av Sjögren et al. (2005) visade bland annat att daglig lätt fysisk aktivitet under arbetsdagen har en positiv effekt på de anställdas fysiska hälsa. År 2001 genomfördes ett svenskt projekt, Sätt Sverige i rörelse. Ett av målen var att använda arbetsplatsen som arena för att främja fysisk aktivitet. Detta delprojekt kallades Sätt företagen i rörelse. Syftet med projektet var bland annat att öka utbudet av motionsaktiviteter på företag. I projektet ingick bland annat hälsodiplomering med utbildning av hälsocoacher och seminarier kring hälsa. Reflektioner efter projektet var att hälsodiplomering upplevdes som mycket positivt bland företag för att det kan stimulera företag att på ett mer reflekterat sätt arbeta med hälsofrågor. Svagheten med hälsodiplomering är att det är intentionerna och insatserna som utvärderas och inte det faktiska resultatet. Generellt sett visar forskning på att arbetsplatsen är en lämplig arena för interventioner som främjar fysisk aktivitet men däremot är det ett fåtal studiers resultat som visar vilken effekt en ökad fysisk aktivitet har på de anställda och organisation (Hedin & Källestål, 2004).
14
2.9 Utnyttjande av förmån
Det förekommer att personal som erbjuds betald fysisk aktivitet på arbetsplatsen eller fritiden inte utnyttjar denna förmån. Det kan finnas många bakomliggande orsaker till detta. Ibland kan oviljan bygga på dåliga erfarenheter av olika slag eller det kan vara att man helt enkelt inte har energi och ork att vara fysisk aktiv. En del personer kan vara i dålig fysisk kondition att det är ett stort glapp mellan den egna fysiska förmågan och det friskvårdserbjudande som erbjuds. Inom friskvård förutsätts personalen acceptera att det är något positivt och nyttigt och därmed ska ta del av det erbjudande som erbjuds. Men för många är dessa argument inte tillräckliga för att skapa motivation till handling. Speciellt för anställda som aldrig tidigare utfört någon form av fysisk aktivitet tidigare och dessa personer är det extra viktigt att fånga upp och aktivera (Kjellman, 2005).
2.10 Teoretisk referensram
2.10.1 Social-ekologisk modell
Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet är ett samspel mellan individ och omgivning. Enligt en social-ekologisk modell kan faktorerna delas in i fyra nivåer; nationell/global, närsamhälle, interpersonell- och individnivå. Den social-ekologiska modellen (”The social ecological model”), förutsätter att människan är under ständig påverkan av sin miljö och omgivning och att detta får effekter för individens hälsobeteende och levnadsvanor (Faskunger & Schäfer-Eliner, 2006).
Enligt Alexandersson (1998) är bestämningsfaktorer för sjukskrivning av social-ekologisk karaktär med interaktion mellan omgivning, individ och beteende. Alexandersson (1998) beskriver vidare sjukfrånvaro som ett komplext samspel av olika strukturella nivåer. Dessa nivåer är; nationell nivå, närsamhälle och arbetsplats samt individuell nivå.
15
2.10.2 Social-kognitiv modell
Även den social-kognitiva modellen (”social cognitive theory, SCT”) har synen att individ, omgivning och beteende ingår i en ständig pågående interaktion men anser att människan snarare är proaktiv och självreglerande än reaktiv och kontrollerad av biologiska och miljömässiga faktorer (SBU 2007). SCT förutsätter att den tilltro individen har till sin förmåga är av stor vikt i förståelse av mänskligt beteende och motivation (Bandura, 1993). Således är faktorer som tidigare erfarenhet av beteendeförändring samt stöd och uppmuntran av omgivningen viktigt i förändringsprocessen. Framförallt är känslan av att lyckas med att nå realistiskt uppsatta mål det bästa sättet att stärka tilltron till sin egen beteendeförändring (SBU 2007).
Den social-ekologiska och den social-kognitiva modellen underlättar förståelsen av vilka faktorer som påverkar nivån av fysisk aktivitet och kunskapen om dem kan ge ökade förutsättningar att främja fysisk aktivitet och på så sätt förebygga sjukskrivning. För en djupare förståelse av relationen mellan intervention och utfall, och hur de korrelerar mellan varandra så används begreppen; mediatorer, confounders och moderatorer. Kunskap om dessa begrepp är av stor vikt för att kunna skapa effektiva och hållbara metoder i främjandet av fysisk aktivitet (Bauman et al. 2002).
2.10.3 Mediator
En mediator kan beskrivas som en påverkande faktor som är nödvändig för att uppnå en orsak–verkan effekt mellan till exempel en intervention (A) och fysisk aktivitet (C), figur 1. Dessa mediatorer kan till exempel innebära fysiska miljö- och samhällsförändringar (M1), socialt stöd och nätverk (M2) eller användandet av beteendeförändringsstrategier (M3) (Bauman et al. 2002).
16
Mediator variabler (M)
Program Utfall (Intervention) (Fysisk aktivitet)
A M1 C
M2 M3
Figur 1. Definition av: Mediator – en påverkande faktor nödvändig för att uppnå orsak verkan mellan t.ex. ett interventions program (A) och fysisk aktivitet (C), (Bauman 2002).
2.10.4 Confounder
En confounder kan beskrivas som en okänd variabel med inverkan på både program (A) och utfall (C) i positiv eller negativ riktning, figur 2. En mediators effekt bestäms till viss del av vilka confounders som finns. En intervention (A) för att främja fysisk aktivitet kan till exempel påverkas av målgruppens rökvanor (B). Det kan antas att en intervention får sämre utfall i en målgrupp med rökare än i en målgrupp med människor som inte röker på grund av att det kan antas att rökare sannolikt gör sämre hälsoval och är mindre fysiskt aktiva (Bauman et al. 2002).
Confounder (B)
B
Program A C Utfall (Intervention) (Fysisk aktivitet)
Figur 2. Confounder – en variabel med association till både program (A – t.ex. intervention) och utfall (C – t.ex. fysisk aktivitet) och influerar styrkan i associationen mellan dem (Bauman, 2002).
17
2.10.5 Moderator
En moderator kan förklaras som en faktor med inverkan på styrka eller riktning av relationen mellan en mediator och utfall (C), figur 3, Ett exempel på en moderator är ålder (B1 & B2). En intervention för att främja fysisk aktivitet hos befolkningen kan visa ett bra sammantaget resultat men kan ha en sned fördelad effekt mellan olika åldersgrupper. Med andra ord så kan det visa sig att interventionens effekt endast är signifikant i exempelvis åldersgruppen 20-30 år (Bauman et al. 2002).
Moderator
B1 A (Intervention) C (Fysisk aktivitet) B2 A (Intervention) C (Fysisk aktivitet)
Figur 3. Moderator – en variabel som påverkar styrka och riktning av relationen mellan program (t.ex. intervention) och utfall (t.ex. fysisk aktivitet), (Bauman 2002).
2.10.6 Exempel på samspel mellan mediatorer, confounders
och moderatorer
En arbetsplats anordnar stavgång till jobbet i grupp (1). En del av de anställda bor en bit bort från arbetsplatsen och kan inte delta vilket gör geografiskt område till en confounder (2). Arbetsgivaren har låtit en av de anställda bli hälsoinspiratör som har utbildat sig i stavgångsteknik och motiverande hälsosamtal vilket kan ses som mediator som påverkar social-kognitiva och social-ekologiska bestämningsfaktorerna (3). En del av männen på arbetsplatsen känner sig inte bekväma i situationen med att gå med stavar utan avstår från erbjudandet. På så sätt blir kön en moderator som påverkar utfallet av effekten (4). Resultatet eller utfallet blir att framförallt kvinnor inom ett rimligt avstånd från jobbet blir mer fysiskt aktiva (5). Eventuell effekt på sjukskrivning (6).
18
Figur 4. Förklaringsmodell av samspelet mellan bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet och sjukskrivning och korrelationen mellan confounders, mediatorer och moderatorer ( Bauman 2002, Khan 2002).
2.11 Tidigare forskning
Forskning runt evidensbaserade metoder för att främja fysisk aktivitet lyfter framförallt tre slags interventioner. Den första är en samhällsriktad och informationsbaserad intervention. Vidare ger interventioner riktade mot socialt stöd och individuell beteendeförändring ett bra resultat. Slutligen visar forskningen att samhälls-interventioner för skapandet av miljöer för fysisk aktivitet kombinerat med informationsarbete är en effektiv metod för att öka fysisk aktivitet (Khan et al. 2002).
En svensk systematisk kunskapsöversikt av Hedin & Källestål (2004) förklarar att arbetsplatsen är en verkningsfull arena för att öka fysisk aktivitet och således
Social-kognitiva bestämningsfaktorer (1)Program/ intervention Social-ekologiska bestämningsfaktorer (2 )C o n fo u n d e rs (4 ) M o d e ra to re r (5) Utfall (6) Nivå sjukskrivning
Utfall: ökad fysisk aktivitet som exempelvis leder till lägre blodtryck, ökad muskelstyrka, mindre depression och bättre humör
Fysisk aktivitet
19
rekommenderas arbetsplatsförlagda interventioner. Däremot visar forskningsresultaten otillräckliga bevis för påverkan av andra hälsomått som till exempel kondition eller generell hälsa (Proper & Koning, 2003). Forskning runt effekten av arbetstidsförlagd och subventionerad motion på sjukskrivningtillfällen saknas i stor utsträckning (Addley et al. 2001). Den forskning som finns har ofta metodologiska brister i form av litet urval och låg motionsvolym (Brox & Fröystein, 2005), eller så behandlar studien relationen mellan fritidsförlagd motion och sjukfrånvaro (van Amelsvoort et al. 2006). Det råder dock inget tvivel om de fysiska, psykiska och sociala effekterna fysisk aktivitet har på individen (Warburton et al. 2006). Inte heller runt de preventiva och hälsofrämjande möjligheterna som fysisk aktivitet har ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv där arbetsplatsen är en attraktiv arena (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006).
2.12 Sammanfattning
Efter genomgång av litteratur inom de aktuella områdena runt fysisk aktivitet, arbetsliv och sjukfrånvaro, har författarna av denna studie observerat ett antal intressanta faktorer som motiverar denna studie. Faktorerna är som följer:
Fysisk aktivitet utgör en stor del i det sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande arbetet på samtliga nivåer i samhället. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdom och för tidig död
Arbetsplatsmässiga insatser och interventioner har enligt forskning visat sig vara effektivt för att främja hälsobeteende som fysisk aktivitet.
Två av de största orsakerna i Sverige till sjukfrånvaro beror på sjukdomar i
rörelseorganen och värk vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet.
Det saknas forskning som studerar relationer mellan arbetsplatsförlagda interventioner för att främja fysisk aktivitet och nivå av sjukskrivning.
20
3. SYFTE
Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion samt dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan.
• Män och kvinnor.
• Olika typer av arbetsgivare (Privat, egenföretagare, kommunal, landsting, statlig och annat).
4. METOD
4.1 Val av metod
För att höja och säkerställa vetenskapligheten i studien var det av stor vikt att välja en relevant metod utifrån vad som skulle studeras (Ejvegård, 2003). Genom att ta utgångspunkt i en problemformulering utifrån valt studieområde och uttrycka denna i ett syfte skapades en struktur för hur informationen som behövdes skulle samlas in samt hur undersökningen skulle läggas upp och genomföras (Patel & Davidson, 2003)
Studien sökte beskriva relationer samt skillnader mellan olika fenomen inom det aktuella studieområdet. Studien var en beskrivande undersökning utan interventions-möjligheter och tillhör därav en icke experimentell ansats (Olsson & Sörensen, 2001). Valet av befintliga kvantitativ data gjordes med bakgrund i studiens syfte och utifrån de tidsramar som fanns. Därmed ansågs en kvantitativ metod vara lämpligast för analys.
21
4.2 Beskrivning av studiegruppen
Studien använde sig av befintliga data ifrån surveyundersökningen Liv & hälsa 2004. Denna tvärsnittsundersökning syftade till att klartlägga befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och livskvalitet. Ett slumpmässigt urval på 68 000 män och kvinnor mellan 18 – 84 år fick möjlighet att besvara ett antal frågor runt deras upplevda livssituation. Den föreliggande studien var begränsad till Örebro län där 17 160 personer valdes ut genom ett stratifierat urval uppdelat på kommuner, socioekonomisk karaktär, kön och åldersgrupper (CDUST 2005).
Eftersom Liv & hälsa 2004 var en surveyundersökning i form av en tvärsnittsstudie så gavs en bred och omfattande täckning vid en given tidpunkt. Fördelar med denna typ av studie är just den omfattande täckningen som ger möjligheten till generaliserbarhet och överförbarhet (Denscombe, 2000). Nackdelen med tvärsnittsstudien är att ingen hänsyn tas till förändringar över tid (Johannessen & Tufte, 2003).
4.3 Bortfall
Bortfall i en studie är när en person i urvalet väljer att inte delta, eller inte har möjlighet att delta i den avsedda undersökningen (Ejlertsson, 2003). Detta är det så kallade externa bortfallet. Om det saknas svar på vissa frågor i frågeformuläret benämns det som ett internt bortfall. Ju större bortfallet är i en undersökning desto större är risken för felaktiga generaliseringar till populationen (Ejlertsson, 2003). I denna studie var svarsfrekvensen 63 % vilket innebär att urvalet bestod av 10 781 personer efter bortfallet (CDUST, 2005). I undersökningen hade kvinnorna en svarsfrekvens elva procentenheter högre än männen, tabell 1. Medelåldern hos respondenterna är relativt hög hos både män och kvinnor.
22
Tabell 1. Svarsfrekvens n (%) och medelålder fördelat på kvinnor och män i hela urvalsgruppen. Urval Kvinnor och Män (n=17 160) Urval Kvinnor (n=8 580) Urval Män (n=8 580) Location Loc Svarsfrekvens n (%) 10 781 (63) 5 834 (68) 4 890 (57) Medelålder, år [min-max] 54 (18-84) 52 (18-84) 55 (18-84)
4.3.1 Internt bortfall
Det interna bortfallet i en studie beror på att respondenten väljer att inte besvara frågan eller frågorna till exempel för att respondenten inte tycker att frågan berör eller för att den uppfattas som känslig (Ejlertsson, 2003). I denna studie hade frågan om erbjudande av träning/motion ett internt bortfall på 52 % och av de som svarade på utnyttjandegrad var det interna bortfallet 34 %, tabell 2. Frågorna rörande sjukskrivningstillfällen och huvudsaklig arbetsgivare hade ett internt bortfall på 12 % respektive 51 %. Slutligen hade frågan om respondenten var man eller kvinna ett bortfall på 1 %. I resultatet beskrivs det interna bortfallet i tabellhuvudet med en vidare förklaring i en följande fotnot. Hänsyn har tagits till internt bortfall grundat i dem som svarat nej på frågan om arbetsgivaren erbjuder någon form av ersättning för träning/motion vilket ger en urvalsgrupp på 8 444 respondenter. Detta gäller tabeller 3, 4, 5 och 7 övriga tabeller har en urvalsgrupp på 10 781. Andra orsaker till internt bortfall som ålder och arbetslöshet har inte tagits hänsyn till i resultatet.
23
Tabell 2. Frekvenstabell för samtliga använda variabler med internt bortfall (missing eller ogiltiga svar) och giltiga svar.
Fråga Text Svar n %
Internt bortfall 5 563 52 133 Erbjuder din arbetsgivare någon form av
ersättning för träning/motion? Nej. Ja på
arbetstid. Ja i subventionerad form. Giltiga svar 5 218 48 Internt bortfall 5 554 66 134 Utnyttjar du denna förmån?
Giltiga svar 2 890 34 Internt bortfall 1 321 12 137 Har du varit sjukskriven någon gång
under de sista 12 månaderna?
Giltiga svar 9 460 88 Internt bortfall 5 447 51 125 Vem är din huvudsakliga arbetsgivare?
Giltiga svar 5 334 49 Internt bortfall 103 1 141 Är du man eller kvinna?
Giltiga svar 10 678 99
4.4 Enkät
Enkäten bestod av 145 frågor. Frågorna har antingen konstruerats av arbetsgruppen inom de samverkande landstingen eller var redan befintligt validerade frågor som använts i tidigare undersökningar (CDUST, 2005). För vidare fördjupning i hela enkäten rekommenderas sammanställningen ”Liv & hälsa 2004 – frågornas bakgrund”1. Denna studie fokuserade på ett antal frågor ur enkäten som var relevanta för syftet. Frågan i enkäten som denna studie använde som beroende variabel var: Erbjuder Din arbetsgivare någon form av ersättning för motion eller träning?, bilaga 1. Svarsalternativen var:
• Nej
• Möjlighet att träna/motionera på arbetstid, t ex. friskvårdstimme
1
24
• Subventionerat träningskort, gratis simning eller liknande • Andra möjligheter till träning. Vad?
I denna studie användes endast de tre första svarsalternativen för analys. Frågan avsåg spegla i vilken mån arbetsgivaren ekonomiskt stödjer sin personal som vill motionera och kompletterades med en fråga som undersökte huruvida de anställda utnyttjar förmånen med svarsalternativen Ja, ofta, ja, ibland eller Nej, aldrig. I tabell tre har dessa svarsalternativ diktomiserades till Ja och Nej. Vidare användes en fråga som avsåg att mäta andelen som varit sjukskrivna det sista året med svarsalternativen; Nej, Ja, en gång, Ja, 2-4 gånger eller Ja, 5 gånger eller fler. De övriga frågorna som användes i studien avsåg fastställa anställningsform med svarsalternativen Privat, Eget, Kommunalt, Landsting, Statligt eller Annat och slutligen en fråga som identifierade respondentens kön.
4.5 Reliabilitet och validitet
För att ge studien trovärdighet var det först och främst viktigt att säkerställa en hög nivå av reliabilitet. Med andra ord innebar detta att författarna utgick från frågeställningen: ”går det att lita på att studien ger samma resultat om den upprepas under så likartade förhållanden som möjligt?” (Eliasson, 2006 s. 15). Eftersom befintligt material användes kontrollerades först hur Liv & hälsa säkrade reliabiliteten i undersökningen. Två påminnelser med en ny enkät skickades ut till det externa bortfallet. Dessutom genomfördes en uppföljning av bortfallet av Statistiska centralbyrån (SCB). Urvalet i uppföljningen bestod av samtliga bortfall i Örebro kommuns hyreshusområden samt i Degerfors kommun. De kontaktade respondenterna fick svara på ett begränsat antal frågor ur enkäten genom en telefonintervju. Svaren användes sedan för att uppskatta om bortfallet var systematiskt (Lindén-Boström et al. 2006).
En hög reliabilitet ökar förutsättningarna för en hög validitet (Eliasson, 2006). Men för att ytterligare säkerställa studiens giltighet så utgick författarna även från frågan: ”Mäter studien det som den är avsedd att mäta?” (Eliasson, 2006, s. 16). Detta
25
uppnåddes genom att kontrollera att de variabler som användes var relevanta för studiens syfte.
4.6 Etiska övervägande
Enkätundersökningen följde de etiska kraven genom att informera de berörda om syftet för undersökningen samt att de själva bestämde över sin medverkan och hade möjligheten att när som helst dra sig ur undersökningen. Vidare har inga känsliga personuppgifter kunnat knytas till en enskild individ eftersom all data var kodad. En annan viktig aspekt i samband med datahanteringen, som har tagits hänsyn till, är datasäkerhet. Detta innebär att forskaren bör vidta rimliga åtgärder för att skydda den givna informationen samt garantera att informationen enbart används till forskningsändamålet (Denscombe, 2004).
4.7 Genomförande
Efter kontakt med Örebro läns landsting och skrivet kontrakt mottogs en CD-skiva med de aktuella variablerna från Liv & hälsa 2004. Variablerna har hanterats och analyserats i dataprogrammet Statistical Package for Social Science, version 16.0 (SPSS) version 16. Resultatet av analysen har sedan beskrivits och värderats i studiens resultatdiskussion.
4.8 Statistisk metod
Variablerna har behandlats med deskriptiv metod i dataprogrammet SPSS version 16. För att visa fördelningen användes frekvenstabeller och histogram med fördelningskurva. Vidare jämfördes fördelning och association mellan variablerna genom korstabeller. För att utläsa ett resultat ifrån tabellerna användes den procentuella fördelningen inom variablerna som beskrev hur de olika variablerna samvarierar. Resultat som var utmärkande har markerats med fet stil i korstabellerna.
26
5. RESULTAT
5.1 Erbjudande om arbetstidsförlagd/subventionerad
träning eller motion
5.1.1 Utnyttjande av erbjudande
Erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid utnyttjas i högre grad än subventionerade träningskort, tabell 3. Antalet som mottagit erbjudande om subventionerad träning är dock nästan en tredjedel större.
Tabell 3. Mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd/subventionerad träning/motion i kombination med utnyttjandegrad.
Internt bortfall n (%) 5 569 (66) ∗ Hela gruppen n (%) Ja, utnyttjar n (%) Nej, utnyttjar aldrig n (%) Mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd träning/motion 1 182 (100) 916 (77)•••• 266 (23) Mottaget erbjudande om subventionerad träning/motion 1 693 (100) 1 117 (66) 576 (34)
∗ Tabell 3. Internt bortfall i variabelkombination; mottaget erbjudande om
arbetstidsförlagd/subventionerad träning/motion och utnyttjandegrad.
27
5.1.2 Kvinnor och män
Kvinnor är den grupp som mottar erbjudandena i störst utsträckning, figur 5. I den arbetstidsförlagda formen står kvinnorna för 69 % och i den subventionerade för 52 %.
Figur 5. Mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion uppdelat på män och kvinnor.
Det syns skillnad mellan män och kvinnor, figur 6. Utav männen är det 62 % som utnyttjar erbjudandena och av kvinnorna är det 72 %. Det syns även skillnader i utnyttjandegrad där kvinnorna är de som använder sig av erbjudandena oftare.
M o tt a g e t e rb ju d a n d e a v m o ti o n s fö rm å n U tn y tt ja n d e g ra d a v a rb e ts ti d s fö la g d /s u b v e n ti o n e ra d t rä n in g /m o ti o n 0% 20% 40% 60% 80% Arbetstidsförlagd t räning/ motion Subventionerad träning/motion Man Kvinna 0% 20% 40% 60% 80%
Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig
Man Kvinna
28
Figur 6. Utnyttjandegrad av erbjudande om arbetstidsförlagd/subventionerad träning/motion uppdelat på män och kvinnor.
5.1.3 Typ av arbetsgivare
Det är fyra gånger mer vanligt bland kommunalt anställda att bli erbjuden arbetstidförlagd träning eller motion jämfört med privat anställda, tabell 4. Hälften av de anställda inom privat sektor erbjuds subventionerad träning/motion.
Tabell 4. Erbjudande om arbetstidförlagd och erbjudande om subventionerad träning/motion uppdelat på typ av arbetsgivare.
Internt bortfall n (%) 5 610 (67)∗ Hela gruppen n (%) Privat anställd n (%) Eget företag n (%) Kommun anställd n (%) Landstings anställd n (%) Statlig anställd n (%) Annat n (%) Mottaget erbjudande om arbetstidförlagd träning/motion 1160 (100) 119 (10)•••• 27 (2) 475 (41) 296 (26) 189 (16) 54 (5) Mottaget erbjudande om subventionerad träning/motion 1674 (100) 821 (49) 43 (3) 342 (20) 51 (3) 293 (18) 124 (7)
Det syns skillnader i utnyttjandegrad av erbjudande mellan de olika arbetssektorerna, tabell 5. Anställda inom landsting utnyttjar erbjudandet oftast och den privata sektorn har den lägsta utnyttjandenivån. Av samtliga sektorer är det 68 % av de anställda som utnyttjar erbjudandet om träning eller motion på arbetstid eller i subventionerad form.
∗ Tabell 4. Internt bortfall i variabelkombination; mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd/
subventionerad träning/motion och typ av arbetsgivare.
29
Tabell 5. Typ av arbetsgivare i kombination med utnyttjandegrad av erbjudande om arbetstidsförlagd/subventionerad träning/motion Internt bortfall n (%) 5 627 (67)∗ Hela gruppen n (%) Privat anställd n (%) Eget företag n (%) Kommun anställd n (%) Landsting anställd n (%) Statlig anställd n (%) Annat n (%) Utnyttjandegrad motionsförmån Ja, ofta 795 (28) 233 (23) 18 (24) 242 (29) 119 (37)•••• 132 (34) 51 (29) Utnyttjandegrad motionsförmån Ja, ibland 1 134 (40) 379 (37) 37 (49) 354 (42) 135 (41) 158 (40) 71 (40) Utnyttjandegrad motionsförmån Nej, aldrig 888 (32) 404 (40) 20 (27) 238 (29) 71 (22) 101 (26) 54 (31) Totalt 2 817 (100) 1 016 (100) 75 (100) 834 (100) 325 (100) 391 (100) 179 (100)
5.2 Sjukskrivning
5.2.1 Typ av erbjudande
De anställda som inte mottagit något erbjudande om träning eller motion av sin arbetsgivare visar ingen markant skillnad i sjukskrivningstillfällen i jämförelse med de anställda som har mottagit erbjudande om motion på arbetstid eller subventionerad träning, tabell 6. Det syns till och med att anställda som inte mottagit något erbjudande har färre sjukskrivningstillfällen än de som fått erbjudande.
∗ Tabell 5. Internt bortfall i variabelkombination, typ av arbetsgivare och utnyttjandegrad av erbjudandet
om träning/motion
30
Tabell 6. Sjukskrivningstillfällen under de tolv sista månaderna i kombination med ej mottaget erbjudande, mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd och mottaget erbjudande om subventionerad träning/motion
Internt bortfall n (%) 5 580 (52)* Sjuk-skrivning totalt n (%) Sjuk- skriven Nej n (%) Sjuk-skriven Ja, en gång n (%) Sjuk-skriven Ja, 2 - 4 gånger n (%) Sjuk-skriven Ja, fler än fem gånger n (%) Ej mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd eller subventionerad träning/motion 2 328 (100) 1 433 (62)•••• 521 (22) 306 (13) 53 (3) Mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd träning/motion 1 179 (100) 648 (55) 326 (28) 163 (14) 30 (3) Mottaget erbjudande om subventionerad träning/motion 1 694 (100) 934 (55) 434 (26) 272 (16) 46 (3) *
Tabell 6. Internt bortfall i variabelkombination; antal sjukskrivningstillfällen under de sista 12 månaderna och ej mottaget erbjudande, mottaget erbjudande av arbetstidsförlagd/subventionerad träning/motion.
31
5.2.2 Utnyttjande av erbjudande
Den totala utnyttjandegraden av erbjudande visar inget tydligt samband med sjukskrivning bland de anställda, tabell 7.
Tabell 7. Antal sjukskrivningstillfällen under de tolv sista månaderna i kombination med utnyttjandegrad av mottaget erbjudande om arbetstidsförlagd/subventionerad träning/motion. Internt bortfall n (%) 5 569 (66)* Sjuk-skrivning totalt n (%) Sjuk-skriven Nej n (%) Sjuk-skriven Ja, en gång n (%) Sjuk-skriven Ja, 2 - 4 gånger n (%) Sjukskriven Ja, fler än fem gånger n (%) Utnyttjande av motions förmån Ja, ofta 804 (100) 444 (55) 210 (26) 122 (16) 22 (3) Utnyttjande av motionsförmån Ja, ibland 1 154 (100) 613 (53) 314 (27) 189 (17) 28 (3) Utnyttjande av motionsförmån Nej, aldrig 917 (100) 506 (55) 233 (26) 146 (16) 29 (3) Totalt 2875 (100) 1563 (55) 757 (26) 457 (16) 79 (3) *
Tabell 7. Internt bortfall i variabelkombination; antal sjukskrivningstillfällen under de sista 12 månaderna och utnyttjandegrad av erbjudande om träning/motion
32
5.2.3 Kvinnor och Män
Kvinnor är 25 % mer sjukskrivna än vad männen är, tabell 8. Sammantaget har 71 % av både män och kvinnor inte varit sjukskrivna under de sista tolv månaderna.
Tabell 8. Antal sjukskrivningstillfällen under de sista tolv månaderna fördelat på män och kvinnor. Internt bortfall n (%) 1 321 (12)* Sjuk-skrivning totalt n (%) Sjuk-skriven Nej n (%) Sjuk-skriven Ja, en gång n (%) Sjuk-skriven Ja, 2 - 4 gånger n (%) Sjukskriven Ja, fler än fem gånger n (%) Män 4 463 (100) 3 385 (76) 627 (14)•••• 311 (7) 95 (3) Kvinnor 4 997 (100) 3 297 (66) 902 (18) 581 (12) 175 (4) Total 9 460 (100) 6 682 (71) 1 529 (16) 892 (10) 270 (3) *
Tabell 8. Internt bortfall i variabelkombination, antal sjukskrivningstillfällen under de sista 12 månaderna och man eller kvinna.
33
5.2.4 Typ av arbetsgivare
Resultatet visar att anställda inom kommun och landsting har något fler sjukskrivningstillfällen jämfört med övriga arbetssektorer, tabell 9. Egna företagare är den grupp som har minst sjukskrivningstillfällen.
Tabell 9. Antal sjukskrivningstillfällen under de tolv sista månaderna uppdelat på typ av arbetsgivare. Internt bortfall n (%) 5 565 (51)* Sjuk-skrivning totalt n (%) Sjuk-skriven Nej n (%) Sjuk-skriven Ja, en gång n (%) Sjuk-skriven Ja, 2 - 4 gånger n (%) Sjuk-skriven Ja, fler än fem gånger n (%) Privatanställda 2 161 (100) 1 252 (58) 544 (25) 303 (14) 50 (3) Egenföretagare 382 (100) 317 (83)•••• 51 (14) 12 (3) 1 (-) Kommunanställda 1 438 (100) 732 (51) 388 (27) 254 (18) 52 (4) Landstingsanställda 383 (100) 204 (54) 102 (27) 65 (17) 8 (2) Statligt anställda 471 (100) 272 (58) 113 (24) 71 (15) 14 (3) Annan anställning 381 (100) 237 (62) 73 (19) 55 (15) 14 (4) *
Tabell 9. Internt bortfall i variabelkombination; antal sjukskrivningstillfällen och typ av arbetsgivare.
34
6. RESULTATDISKUSSION
6.1 Resultatsammanfattning
Mest framträdande i resultatet är att de som inte mottagit erbjudandena är mindre sjukskrivna. Det är kvinnorna som i högst grad mottar och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. En annan aspekt som syns i resultatet är att de anställda inom den kommunala sektorn mottar högst antal erbjudande om arbetstidsförlagd träning eller motion. De är landstingsanställda som till störst del är benägna att utnyttja förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet i denna studie att kvinnorna är mer sjukskrivna än männen.
6.2 Arbetstidsförlagd och subventionerad träning eller
motion
6.2.1 Vem utnyttjar erbjudandena?
Utmärkande i resultatet är skillnaden som finns mellan män och kvinnor. Varför är kvinnor mer benägna att utnyttja erbjudandet i större grad och vad finns det för underliggande faktorer till detta? En orsak kan vara att kvinnorna i större utsträckning än män arbetar i den kommunala sektorn eller inom landsting (SCB, 2008 ), som är de sektorer som enligt resultatet till störst del erbjuder denna förmån till sina anställda. Utifrån studiens teoretiska referensram kan kön vara en moderator som bestämmer styrkan och riktningen av erbjudandet om träning eller motion. Detta är en faktor som arbetsgivare eventuellt borde ta hänsyn till vid friskvårdssatsningar där erbjudandet består av träning eller motion. Enligt Engström (1999) ägnar sig kvinnor mer åt gymnastik i olika former och promenader i jämförelse med männen som utövar mer friluftsaktiviteter. Exempelvis kan kvinnor uppskatta arbetstidförlagd erbjuden träning i form av aerobics och utnyttja i högre grad. Männen kanske inte har något intresse av
35
denna form av träning och därmed inte utnyttjar erbjudandet. Resultatet visar att de anställda som utnyttjar erbjudandena i högst grad också är de som är mest sjukskrivna. En möjlig orsak till detta kan enligt oss vara att anställda, som har besvär och ligger i riskzonen för sjukskrivning, försöker finna vägar har eller blivit rekommenderad att motionera för att må bättre. Det ska även nämnas att resultatet i studien inte tar hänsyn till vilken typ av arbetsuppgifter de anställda har. Det kan antas att fler män har mer fysiskt krävande arbete än kvinnor och därför inte anser sig vara i behov av träning eller motion och därmed inte utnyttjar erbjudandet. Vidare ska det påpekas att vi inte känner till hur de anställdas aktivitetsnivå ser ut på fritiden något som kan ha påverkat utnyttjandegraden.
6.2.2 Vad bestämmer utnyttjandegrad?
Resultatet visar att en stor del av de anställda som fått erbjudande om träning eller motion inte utnyttjar förmånen. Av männen är det 38 % som inte utnyttjar erbjudandena och av kvinnorna är det 28 %. Vad beror detta på? Eventuella orsaker kan vara bristfällig kunskap om bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet och otillräckliga resurser. Enligt den social-ekologiska modellen (Faskunger & Schäfer-Eliner, 2006) är människan under ständig påverkan av sin miljö och omgivning vilket får effekter för individens hälsobeteende och levnadsvanor. Författarna tolkar utifrån den social-ekologiska modellen att en krävande arbetssituation och en pressad privat tillvaro kan vara bestämningsfaktorer som påverkar om hur anställda utnyttjar erbjudande om träning eller motion. Ett sätt för företag att använda sig av mediatorer som påverkar de social-ekologiska bestämningsfaktorerna kan förslagsvis vara att strategiskt planera den fysiska arbetsmiljön för att öka fysisk aktivitet. Denna metod är enligt forskning, evidensbaserad och effektiv för att öka den fysiska aktiviteten hos de anställda (Kahn et al. 2002). Förslagsvis kan fysiska avstånd mellan arbetsmoment ökas och ett annat verktyg kan vara tekniska hjälpmedels om till exempel stegräknare.
Resultatet visar att det är 38 % av männen och 28 % av kvinnorna som inte utnyttjar ett mottaget erbjudande. Vi anser att utnyttjandegraden bör kunna ökas. I vilken grad en
36
person väljer att träna eller motionera påverkas av till stor del av social-kognitiva bestämningsfaktorer (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006). Enligt oss bör detta tas i beaktande av arbetsgivaren som erbjuder en friskvårdsförmån i form av träning eller motion. Denna åsikt stöds även av Khan et al. (2002) som anser att individuella beteendeförändringsprogram och socialt stöd är viktiga faktorer för att öka den fysiska aktiviteten. Friskvård i form av fysisk aktivitet är helt upp till den enskilda individen att utföra eller utebli ifrån och egna erfarenheter samt motivation påverkar individens hälsobeteende (Korp 2004, Kjellman 2005, SBU 2007). Därför kan det vara att en stor grupp av anställda inte tar till sig av erbjudandet om träning eller motion. För att öka utnyttjandet av erbjudandena anser vi att det är av stor vikt att ta hänsyn till individens olika förutsättningar. Förslagsvis kan detta uppnås genom att utbilda intern personal på företag i motiverande och stödjande samtal med syfte att hjälpa de anställda att sätta och uppnå realistiska mål för att bli mer fysiskt aktiva. Samtidigt ska det framhållas att det kan vara svårt att genomföra. Det kan förekomma att personal på en arbetsplats är fysiskt inaktiva och aldrig varit i kontakt med träning eller motions aktiviteter (Kjellman, 2005). Frågan är hur dessa personer ska fångas upp och aktiveras och vem som ansvarar för detta? En faktor som kan påverka är grad av socialt stöd i individens omgivning. Enligt Baumans (2002) modell kan socialt stöd fungera som en mediator som påverkar effekten av ett mottaget erbjudande om träning eller motion. Exempelvis kan stöd och uppmuntran från familjen eller kollegor påverka vilka beslut individen tar angående fysisk aktivitet (Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006). Vi anser att ansvaret för hur inaktiva på arbetsplatsen bör fångas upp ligger hos många aktörer. Hanson (2004) beskriver hur samtliga inom organisationen och politiska beslutsfattare ansvarar för att skapa ett friskt och lönsamt arbetsliv.
6.2.3 Insatser och resultat
Studien tar inte i beaktande om arbetsgivaren använder träning eller motion i kombination med andra metoder som till exempel motiverande samtal eller hälsoprofilbedömningar. Kompletterande metoder kan ha påverkat utnyttjandegraden av erbjudande om träning eller motion i positiv riktning. Ett exempel där det används
37
kombinationer av insatser för att främja fysisk aktivitet med arbetsplatsen som arena är projektet Sätt företagen i rörelse där företagen blir hälsodiplomerade. Svagheter i projektet är att fokus ligger på själva insatsen och inte på resultaten av insatsen. Det kan resultera i att det är fullt möjligt för företag att vara hälsodiplomerat men ändå ha en ökande sjukfrånvaro (Bohlin et al. 2001). Även om insatser riktas åt social-ekologiska och social-kognitiva bestämningsfaktorer och hänsyn tas till individens förutsättningar, betyder detta inte automatiskt att den fysiska aktiviteten ökar. Om de anställda motionerar mer är det inte heller säkert att de mår och presterar bättre eller att sjukfrånvaron minskar. Arbetsgivare som använder sig att friskvårdsinitiativ som arbetstidsförlagd eller subventionerad träning eller motion bör därför inte endast förlita sig på metoden och lägga ansvar på individen. Enligt Plotnikoff (2005) bör fokus även ligga på att försöka använda sociala, organisatoriska, samhälleliga, policy och fysiska miljöelement för att främja ett fysiskt aktivt beteende. Enligt vår uppfattning är även delaktighet från de anställda rörande planering och genomförande av interventionen av stor vikt för att öka utnyttjande och långsiktighet.
6.2.4 Arbetsplatsen
Arbetsplatser ser olika ut och har olika förutsättningar därför bör det vara naturligt att anpassa friskvårdsinitiativ utifrån detta. Resultatet visar på skillnader i utnyttjande- och erbjudandegrad av träning och motion inom olika arbetssektorer. Landstingsanställda utnyttjar det arbetstidsförlagda erbjudandet i störst grad vilket kan grunda sig i vilka förutsättningar denna arbetssektor har. En stor arbetsplats som landstinget har ofta egna motionslokaler och anställda hälsoutvecklare som underlättar denna form av erbjudande (Halling et al. 2002). De privatanställda mottar erbjudande om den subventionerade förmånen i störst grad vilket kan bero på att storleksmässiga förutsättningar skiljer sig från andra anställda inom landsting och kommun. Enligt resultatet är egna företagare de som erbjuds träning eller motion i lägst grad. En möjlig orsak kan vara att egna företagare inte får dra av kostnader för friskvård och får stå för kostnaden själva (Cronsell et al. 2005).
38
6.3 Sjukskrivning
6.3.1 Vad bestämmer sjukskrivning?
Resultatet i denna studie visar ingen positiv effekt mellan erbjudande om fysisk aktivitet på arbetsplatsen och antal sjukskrivningstillfällen. Med andra ord är de som utnyttjar erbjudande om träning eller motion inte vara mindre sjukskrivna än de som avstår eller inte blivit erbjudna förmånen. Enligt Theorell et al. (2005) är sjukfrånvaron högre hos kvinnor än hos män. Även denna studies resultat visar att kvinnor är den grupp som är mest sjukskriven. Trots detta är kvinnorna den grupp som i störst grad utnyttjar erbjudanden om träning eller motion på arbetstid eller i subventionerad form. Hur effektivt är det att erbjuda anställda träning eller motion för att minska sjukskrivning? Teoretiskt sätt kan fysisk aktivitet vara en effektiv metod för att minska sjukskrivning på grund av den preventiva och den hälsofrämjande effekten (Warburton et al. 2006, Faskunger & Schäfer-Elinder, 2006). Detta innebär inte att fysisk aktivitet är lösningen på all sjukskrivningsproblematik. Enligt Alexandersson (1998) är bestämnings-faktorerna för sjukskrivning ett komplext samspel mellan samhälle, arbets- och livssituation. Att kvinnor i högre grad är sjukskrivna än män trots en större utnyttjandegrad av erbjudandena behöver därför inte vara konstigt. En möjlig riskfaktor kan vara dubbelarbete i form av höga krav på jobbet och stort ansvar i hemmet och kan vara en möjlig orsak till en högre sjukfrånvaro hos kvinnor (Theorell et al. 2004).
6.3.2 Arbetsplatsen
Studiens resultat visar på att landstingsanställda är benägna att utnyttja erbjudande om träning eller motion men samtidigt visar studiens resultat på att de har flest sjukskrivningstillfällen. En av orsakerna kan vara att stora personalneddragningar har gjorts inom den offentliga sektorn vilket har lett till ökade krav på personalen (Socialdepartementet, 2004). Utmärkande i resultatet är att de som inte får något erbjudande är de personer som visar sig ha ett lägre antal sjukskrivningstillfällen. Vad kan detta bero på? En möjlig anledning är att de företag som har problem med
39
sjukfrånvaro i högre grad satsar på friskvårdsinitiativ som träning och motion för de anställda. Företag med låg sjukskrivning kanske inte anser sig ha ett behov av friskvårdssatsningar som exempelvis fysisk aktivitet. Det ska även påpekas att även om fysisk aktivitet under arbetsdagen kan ha en positiv effekt på de anställdas hälsa så saknas det i hög grad evidens om samband mellan interventioner för att öka fysisk aktivitet på arbetsplatsen och sjukskrivning (Sjögren 2005, Addley et al. 2001). Arbetsgivare som vill minska sjukfrånvaro genom att främja fysisk aktivitet hos de anställda kanske därför inte når sina målsättningar. Detta kan vara en möjlig orsak som speglar sig i denna studies resultat.
6.3.3 Avslutningsvis
Avslutningsvis vill vi framhäva att arbetsplatser som erbjuder träning eller motion kanske inte ska förlita sig på endast en metod. Det kan även vara viktigt med förståelse för komplexiteten runt bestämningsfaktorerna för att främja fysisk aktivitet och utgå från företagets och anställdas förutsättningar. För att en intervention i syfte att öka fysisk aktivitet ska få en effekt på sjukfrånvaron anser vi att friskvårdsinsatser bör riktas mot flera plan som tar hänsyn till olika bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet och sjukskrivning. Det ska även framhållas att satsningar på arbetsplatsen för att minska sjukfrånvaron inte endast behöver rikta sig mot fysisk aktivitet. Det kan förslagsvis behövas interventioner som tar hänsyn till individens hela hälsosituation och på organisationsnivå. Vidare anser vi att utvärdering av process och resultat samt en lyckad implementering inom hela organisationen ökar möjligheten för en effektiv satsning. Företag kanske ofta är ute efter snabba resultat. Något som kan krocka med friskvårdsinsatser som kräver långsiktighet för att vara en hållbar satsning.
40
7 METODDISKUSSION
7.1 Val av metod
Vi använde oss av kvantitativt material från enkätstudien Liv & hälsa 2004. En kvantitativ metod ansågs vara den mest lämpliga metoden på grund av datamaterialet och för att uppnå syftet i studien. Alternativt kunde en ny enkät ha utformats och skickats till privatpersoner eller företag via e-post eller i pappersformat. På grund av tidsramarna hade urvalsgruppen blivit mindre och möjligheten att generalisera resultatet hade minskat. Vi hade även kunnat utföra ett antal kvalitativa intervjuer som kompletterande metod till den kvantitativa för att få en djupare förståelse runt utnyttjandegraden av förmånen. En självkritisk reflektion är att syftet endast riktar sig till respondenter som är yrkesarbetande vilket i ett tidigt skede borde ha tagits i beaktande då många i urvalet utesluts på grund av ålder och arbetslöshet.
7.2 Utformning av enkät
Eftersom studien använde sig av befintlig data begränsades möjligheten till att säkerställa reliabiliteten av frågorna i enkäten för författarna själva. Däremot är det upp till författarna själva att kontrollera graden av reliabilitet och validitet i de befintliga frågorna. Hur har enkätförfattarna reliabilitetstestat frågeställningarna och mäter de vad som avses med studiens syfte? Möjligtvis kunde reliabiliteten i enkäten ha säkerställs i högre grad genom att vi utformat en egen enkät men det ska påpekas att enkäten lutar sig mot folkhälsoinstitutet och deras nationella befolkningsenkät, Hälsa på lika villkor 2004, som många av frågorna härstammar ifrån. Vidare kan uppskattningen och svikande minne från respondenterna orsaka missbedömning och detta kan försämra reliabiliteten i frågorna (Ejlertsson, 2003). Exempelvis kan frågan angående sjukskrivningstillfällen under de senaste 12 månaderna uppfattas som svår att svara på. Detta på grund av att det kan vara svårt att minnas tillbaks en lång period på 12 månader och det gör att respondenten kan uppskatta fel.
41
7.3 Bortfall
Bortfall i en studie är när en person i urvalet väljer att inte delta, eller inte har möjlighet att delta i den avsedda undersökningen (Ejlertsson, 2003). Enkätstudien Liv & hälsa 2004 hade ett externt bortfall på 37 %. Storleken på bortfallet är anledning till självkritik och borde ha uppmärksammats i ett tidigt stadium. En rapport av Örebro läns landsting (Lindèn-Boström, 2004) beskriver hur Liv & hälsa först och främst syftar till att kartlägga livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Att kunna se signifikanta samband mellan variabler kan därför ha antagits vara problematiskt. Vi vill dock påpeka att trots ett stort internt bortfall av analyserade variabler är det ett stort antal respondenter från urvalsgruppen som har svarat på frågorna. Svarsfrekvensen i samtliga variabelkombinationer överstiger 1000 respondenter vilket kan uppfattas som en möjlighet till överförbarhet till andra populationer. Om vi valt att samla in egen data hade urvalsgruppen blivit betydligt mindre i jämförelse med urvalsgruppen från Enkätstudien Liv & hälsa 2004. Detta är en orsak till användandet av befintliga data.
7.3.1 Bortfallsanalys
För enkätstudien Liv & hälsa 2004 finns ingen publicerad bortfallsanalys (Persson, 2008). Däremot har kalibrering använts. Kalibrering innebär att slutligt datamaterial viktas för att korrigera bortfallet och kan vara en effektiv metod för att minska både urvalsfel och bortfallsskevhet (Nyfjäll, 2004). Trots detta är det interna bortfallet stort i de variabler som användes i studien. En tänkbar förklaring kan vara valet av variabler aktuella för denna studies syfte. Variabler som rör erbjudande i arbetslivet samt sjukskrivning förutsätter att respondenten är i arbetsför ålder (18-65 år) och svarsfrekvensen i Liv & hälsa ökar med stigande ålder (Lindeén-Boström, 2004). Även det externa bortfallet i Liv & hälsa är stort och med hjälp av kalibrering går det att utläsa speciella områden eller grupper som tenderar att avstå från att delta. Med hjälp av denna information går det att utforma strategier för att i framtiden nå dessa områden och grupper för att på så sätt öka deltagandet och minska det externa bortfallet. Sammanfattningsvis ska det påpekas att studien har brister i förberedelsearbetet då vi
