Faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö för
vårdpersonal och verksamheter inom hälso-och
sjukvård
- En litteraturstudie
- Factors promoting good work environment for
healthcare workers and operations in health care
services
- A systematic review
Författare: Jessica Bergman och Anneli Andersson Möller
VT 20
Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Företagssjuksköterskeprogrammet, Examensarbete Magister 15 hp. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Elisabeth Bergdahl, Universitetslektor, Örebro Universitet
Examinator: Elisabeth Welin, Professor i omvårdnadsvetenskap, Örebro Universitet
1 Abstrakt
Bakgrund: Att ha en god hälsa är något som många individer idag strävar efter och således även arbetsgivarna som vill att personalen ska må bra i arbetslivet och stanna kvar på arbetsplatsen. Att arbeta inom hälso-och sjukvården är idag en utmaning, inte bara av
ekonomiska skäl utan även då en rad faktorer såsom stress, ökad belastning och andra faktorer kan påverka individens hälsa på ett negativt sätt. Statistik från Försäkringskassan visar att sjukskrivningar inom branscherna vård-omsorg och sociala tjänster ökar, samt att
sjukskrivningsorsakerna inom hälso-/ och sjukvården enligt arbetsmiljöverket oftast tenderar att vara sociala faktorer, belastningsergonomi samt smittorisker.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö för vårdpersonal och verksamheter inom hälso-och sjukvård.
Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med en sökning som utfördes i databaserna CINAHL Plus with Full Text, MedLine, Scopus och PubMed. Den insamlade datan analyserades med en induktiv innehållsanalys med manifest ansats. Totalt inkluderades 14 artiklar efter att en kvalitetsgranskning utförts.
Resultat:Resultatet består av fyra kategorier samt underkategorier; ”Arbetsplatsens betydelse för personalens välmående”, ”Kollegors stöttning och profession”, ”Positiva faktorer som kan påverka det dagliga livet” och ”Tillfredställelse som arbetet kan ge”. Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar att hälso-och sjukvårdspersonal mår och presterar bättre på jobbet när arbetsmiljön och relationerna på arbetet mellan kollegor och kollegor/chef är goda.
2 Abstract
Background: Having good health is something that many individuals today strive for, and thus also employers who want the staff to feel good in their working life and stay in the workplace. Working in health care is a challenge today, not only for financial reasons but also when a number of factors such as stress, increased stress and other factors can adversely affect an individual's health. Statistics from the Swedish Social Insurance Agency show that sick leave in the health care and social services sectors is increasing, and that the causes of sick leave in the health and medical care sector tend to be social factors, stress ergonomics and infectious risks.
Purpose: The purpose of the study was to investigate factors that contribute to a good working environment for health care professionals and healthcare activities.
Method: The method used was a systematic literature study with a search performed in the databases CINAHL Plus with Full Text, MedLine, Scopus and PubMed. The collected data was analyzed with an inductive content analysis with manifest approach. A total of 14 items were included after a quality review was performed.
Results: The result consisted of four categories and subcategories; "The importance of the workplace for staff well-being", "Colleagues' support and profession", "Positive factors that can affect daily life" and "Satisfaction that work can give".
Conclusion: The results in the literature study show that health professionals feel and perform better at work when the work environment and the relationships at work between colleagues and colleagues / manager are good.
3
1. BAKGRUND ... 4
1:1. Arbetsmiljö ... 4
1:2. Företagshälsovård ... 5
1:3. Hälsa och ohälsa ... 5
1:3:1. Frisk respektive riskfaktorer ... 5
1:3:2. KASAM ... 6 2. Problemformulering ... 6 3. Syfte ... 6 4. Metod ... 7 4:1. Design ... 7 4.2. Datainsamling ... 7 4:3. Urval ... 10 4:3:1. Inklusionskriterier ... 10 4:3:2. Exklusionskriterier ... 10 4.4. Värdering av artiklar ... 10 4.5. Dataanalys ... 10 4.6. Etiska överväganden ... 10 Resultat ... 11
Arbetsplatsens betydelse för personalens välmående ... 13
Kollegors stöttning och profession ... 13
Positiva faktorer som kan påverka det dagliga livet ... 14
Tillfredställelsen som arbetet kan ge ... 14
Diskussion ... 15 1:1 Metoddiskussion ... 15 1:2 Resultatdiskussion ... 16 Konklusion ... 17 Klinisk implikation ... 17 Referenser ... 18 Bilaga 1. Sökmatris ... 25 Bilaga 2. Artikelmatris ... 26
4
1. BAKGRUND
Begreppen arbetsmiljö och hälsa har sedan länge varit i fokus både nationellt men även internationellt (Arapovic-Johansson, Wåhlin, Hagberg, Kwak, Bjärklund, & Jensen, 2018). Arbetstagarna representerar hälften av världens befolkning och är några av de viktigaste bidragarna till de olika ländernas sociala och ekonomiska utveckling (Hultberg, Ahlborg, Jonsdottir, Winroth, Corin, & Heimdahl, 2018). Antalet anställda inom hälso-och sjukvården i Sverige var enligt SCB (2016) 287 341 individer, fördelat med den största andelen i den offentliga sektorn.
Av Sveriges drygt 5 miljoner yrkesverksamma hade nära tre av tio individer haft besvär till följd av arbetet under den senaste 12-månadersperioden under året 2018
(Arbetsmiljöverket, 2018a).
Arbetsgivarverket (2017) menar för att få en god hälsa och ett hållbart arbetsliv krävs att det skapas miljöer, förhållanden och villkor för att kunna utvecklas i arbetet inom hälso-och sjukvården samt att kunna vara arbetsför långt upp i ålder. En god hälsa är dessutom
avgörande för hur arbetsprestationen blir gentemot patienterna (Fronteira & Ferrinho, 2011 ). 1:1. Arbetsmiljö
De allra flesta individer vistas till stor del av sina liv att vara verksamma inom arbetslivet och det är väl etablerat att arbete och arbetsplatsen är viktiga sociala faktorer för en individs hälsa (Joyce, Pabayo, Chritsley & Bambra, 2010). Hälso-och sjukvårdspersonal runtom i världen rapporterar högre nivåer av sjukfrånvaro, missnöje, besvär och utmattning på jobbet än personal i andra sektorer (Brand, Thompson -Coon, Fleming, Carroll, Bethel & Wyatt, 2017). Sjuksköterskebristen är en kritisk fråga i många länder där negativa faktorer som upplevs på arbetsplatsen bidrar till bristen på personal på många arbetsplatser inom hälso-och sjukvården (Nantsupawat, Kunaviktikul, Nantsupawat, Wichaikhum, Thienthong & Poghosyan, 2017). En dålig arbetsmiljö leder till negativa konsekvenser och en hög arbetsbelastning och en ohälsosam arbetsorganisation leder till ohälsa, produktionsbortfall och sjukskrivningar (SOU, 2009:47). I Dijkstra och Pieterse (2011) ses stora samband mellan den fysiska vårdmiljön i relation till hur den egna hälsan och välbefinnandet skattas av personalen. I Rudman,
Gustavsson och Hultell, (2014) framkommer det att ungefär var femte sjuksköterska funderar på att avsluta sin karriär inom hälso-och sjukvården tidigt i karriären då stress och psykisk ohälsa är främsta orsaken till detta.
Enligt WHO (2007) är definitionen gällande arbetsmiljö ett helhetsperspektiv och lyder som följer ”Arbetsmiljö är en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen”.
I Sverige är alla arbetsplatser skyldiga att följa arbetsmiljölagen, AML. Syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att sträva efter en god arbetsmiljö
(Arbetsmiljöverket, 2018). I lagen står det att arbetsgivaren är ytterst ansvarig över arbetsmiljön och ska följa det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM (AFS, 2001:1). Ett hållbart arbetsliv kräver ett kontinuerligt systematiskt arbetsmiljöarbete och definieras enligt följande; ” med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.” (AFS
5 1:2. Företagshälsovård
Företagshälsovården (FHV) definieras enligt följande ”med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.” (Sveriges Företagshälsor). Vidare beskrivs i Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2010) ”Företagssköterskans arbete utgår från att främja god arbetslivsutveckling som medför hälsa och säkerhet för den anställde. Arbetet sker systematiskt och baseras på vetenskap, beprövad erfarenhet och mångkulturell kompetens, allt med utgångspunkt från arbetslivets speciella krav”. I SOU (2011:63) beskrivs problematiken i att FHV:s insatser ofta riktar sig till den fysiska
arbetsmiljön, medan insatser i den psykosociala arbetsmiljön är mer sällsynta. Vanligare är att FHV blir inkopplad vid efterhjälpande insatser mer än i det förebyggande och främjande arbetet. Eftersträvansvärt är att FHV arbetar mer främjande och förebyggande tillsammans med dess kunder för att minska den arbetsrelaterade ohälsan.
1:3. Hälsa och ohälsa
Världshälsoorganisationen, WHO (1948, s.1) definierar hälsa som “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller
funktionsnedsättning”. Hultberg et al. (2018) skriver att ”hälsa är att må bra och att ha
tillräckliga resurser för att klara vardagens krav-och för att kunna förverkliga såväl personliga som professionella mål”. I en rapport från Regeringen (2017) framkommer att uppleva en god hälsa hos individer skattas högt. Att ha god hälsa är en mänsklig rättighet och varje individ har rätt att uppnå bästa psykiska och fysiska hälsa. Omkring 90 procent av Sveriges
befolkning uppger att hälsan är en mycket viktig del av livet (Regeringen, 2017).
Arbetsrelaterad stress och sjukfrånvaro på grund av stressrelaterade sjukdomar har ökat både i Europa och globalt enligt (Arapovic-Johansson et al., 2018). Begreppet arbetsrelaterad
sjukdom beskrivs av WHO (2007) att sjukdom i första hand uppkommer efter exponering av riskfaktorer genom olika faktorer i arbetsmiljön. Ungefär var fjärde man och var femte kvinna har enligt forskning någon form av besvär till följd av sitt arbete (Hultberg et al., 2018). Enligt Försäkringskassan (2019) ses högst sjukfrånvaro bland i yrken inom vård- och omsorg. Arbetsmiljöverket (2018b) informerar om att de vanligaste orsakerna till anmälningar inom hälso- och sjukvården under åren 2008–2013 var faktorer såsom sociala faktorer, hög fysisk och psykisk belastning samt olika smittorisker. Inom hälso-och sjukvården finns idag flertalet arbetsplatser framförallt inom den offentliga sektorn som har en hög frånvaro ofta i
kombination med en hög personalomsättning (SKR, 2019). Omständigheterna har lett till att arbetsgivarna har fått större krav på sig och fått öka åtgärderna som krävs för att minska sjukfrånvaron och personalomsättningen (Arbetsmiljöverket, 2017).
1:3:1. Frisk respektive riskfaktorer
Tidigare forskning visar att arbetsplatser med låg sjukfrånvaro ofta karakteriseras av
friskfaktorer som är väl utvecklade (Svartengren, Stoetzer, Parmsund, Eriksson, Stöllman, & Vingård, 2013). I arbetsmiljöverkets rapport (2012) benämns hälsofrämjande arbetsplatser där syftet är att öka välbefinnandet och hälsans hos arbetstagare. Denna rapport bygger på studier fram till år 2009 därefter saknas kunskapssammanställningar gällande hälsofrämjande
arbetsplatser. I Rise (2017) beskrivs frisk- respektive riskfaktorer i arbetsmiljön som kan ha både förebyggande och främjande effekter på människans psykiska miljö och
välbefinnande. Finns ett ledarskap som är tydligt, rättvist, stödjande och konsekvent bidrar det också till upplevda friskfaktorer. Utvecklingsmöjligheter, samarbete, goda relationer samt en
6
bra arbetsbelastning med ett bra arbetstempo ses också genomsyra goda friskfaktorer i forskningen. Vingård et al. (2013) menar att friskfaktorer i arbetslivet kan ha en stor förebyggande och en främjande effekt på den psykiska hälsan samt välbefinnandet hos individerna på arbetsplatsen och för individens allmänna hälsa samt en minskad
sjukfrånvaro. Forskning visar att ha kontroll och socialt stöd i arbetet också har en skyddande effekt i en individs upplevelse av en god hälsa (Engman, Nordin & Hagqvist, 2017).
Riskfaktorerna på en arbetsplats beskrivs i Rise (2017) som både fysiskt och ett psykiskt krävande arbete. Att ha höga krav tillsammans med låg kontroll i arbetslivet samt en hög arbetsbelastning med skiftarbete och oregelbundna tider bidrar till ökade riskfaktorer. Bristande socialt stöd tillsammans med kränkningar, konflikter och brister i arbetsmiljön påverkar individen på ett negativt och ohälsosamt sätt. På organisationsnivå ses
organisationsförändringar, nedskärningar, omstruktureringar samt obalans i arbetslivet påverka individen negativt på enskild nivå samtidigt som det kan påverka arbetslivet på gruppnivå i negativ riktning (Arbetsmiljöverket, 2017).
1:3:2. KASAM
I Antonovsky (2005) presenteras begreppet KASAM, som innebär en känsla av sammanhang. Teorin baseras på begreppet salutogenes. Salutogent perspektiv förklaras genom vilka faktorer som orsakar och bibehåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes) (Sarkohi & Andersson, 2019). Antonovsky (2005) menar att påfrestningar, stress och kaos av olika karaktär alltid finns närvarande, men i olika grader. Utgångspunkt i Antonovsky (2005) är att hälsan bestäms av hur en individ hanterar de yttre påfrestningarna och på så vis bevarar sin hälsa men även kan har möjligheter till att förbättra den. I Antonovsky (2005) identifieras begreppet KASAM som att det är uppbyggt i tre delar och innebär i vilken utsträckning tillvaron upplevs som begriplig, hanterbar och meningsfull. Dessa begrepp tillsammans gör individen mer motståndskraftig mot stress, samt förbättrar hälsotillståndet hos individen.
Antonovsky (2005) lyfter att individens hälsa kopplas till KASAM och ett högt KASAM verkar för en god hälsa.
2. PROBLEMFORMULERING
Arbetslivet är ett av de viktigaste områdena i en arbetsför individs liv. Ett stort antal individer arbetar idag inom hälso-och sjukvården. Den forskning som bedrivits inom
området fokuserar i första hand på de negativa aspekter som upplevs på arbetsplatsen inom hälso-och sjukvården, såsom stress, utmattning, sjukskrivning och andra
negativa hälsosymptom. Företagshälsovården är en oberoende expertis som stöttar
arbetsgivaren i det systematiska arbetsmiljöarbetet som även innebär att arbetsmiljöfrågor kontinuerligt bedrivs på individuell och organisatorisk nivå. Genom att undersöka vilka faktorer som har en inverkan över arbetsmiljön på ett positivt sätt kan företagshälsovården stötta arbetsgivare i att få en god och hållbar arbetsmiljö där medarbetarna trivs och vill stanna kvar, samt genom denna studie undersöka om det finns ny kunskap inom området.
3. SYFTE
Att undersöka faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö för vårdpersonal och verksamheter inom hälso-och sjukvård.
7
4. METOD
Studien är en litteraturstudie där vetenskaplig forskning bearbetas genom ett utgå från ett systematiskt arbetssätt där artiklarna granskas för att se om studiens syfte kan besvaras (Polit & Beck, 2016). Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Induktiv analys av innehåll används i fall där det inte finns några tidigare studier som handlar om fenomenet eller när det är fragmenterat (Elo & Kyngäs, 2008). En grundläggande fråga vid kvalitativ innehållsanalys är att bestämma om analysen ska fokusera på manifest eller latent innehåll. I denna studie valdes en manifest innehållsanalys. Analys av vad texten säger handlar om innehållsaspekten och beskriver de synliga, uppenbara komponenterna, som kallas manifestinnehållet. Att skapa kategorier är kärnfunktionen i en kvalitativ
innehållsanalys (Elo & Kyngäs, 2008). 4:1. Design
Studiens design utgår från flödesschemat för litteraturstudier som finns beskrivet i Polit och Beck (2016). Flödesschemat användes för att frambringa en sökstrategi och schemat löper enligt följande; Tabell 1. Flödesschema 1) Formulering av syfte 2) Urval av vilka databaser som är relevanta för syftet. 3) Relevanta sökord baserades på syftet valdes ut för sökning i fritext. 4) Sökning i fritext utfördes i valda databaser med de sökord som valts ut. 5) Utifrån formuleringen av syftet granskades artikelns titel och abstrakt. 6) Alla sökningar dokumenterades 7) De mest relevanta artiklarna lästes överskådligt i fulltext. 8) Icke fulltext artiklar exkluderades samt artiklar som inte var relevanta mot det valda syftet. 9) Genomgång av kvaliteten på utvalda artiklar gjordes genom granskningsmall . 10) Genomgång av material och samman-ställning av artiklar. 11) Klart resultat av analyser. 12) Sammanställning av litteraturstudien. 4.2. Datainsamling
Båda författarna har sökt artiklar, både tillsammans och var för sig. Sökningarna har utgått från syftet i studien där fyra bärande begrepp har tagits ut; arbetsmiljö,
hälso-/sjukvårdspersonal, god hälsa, hälsa. Dessa fyra ord översattes till engelska enligt följande; arbetsmiljö = work environment, hälso-/sjukvårdspersonal = healthcare workers-/healthcare employees, god hälsa = good health, hälsa = health.
Sökningarna har utförts i databaser via Örebro Universitetsbibliotek. Databaserna som valdes ut var CINAHL Plus with Full Text, MedLine, Scopus och PubMed. Artiklarna har sökts under perioden januari till mars under 2020.
8
Sökningarna kombinerades med tre eller fyra av de bärande begreppen då enstaka sökord gav för mycket sökningar som inte var relevanta för studien. I CINAHL användes AND mellan de bärande begreppen som var “good” ”health”, ”work”, ”environment”, och ”healthcare
workers”, ”healthcare employees” vilket drog ner antalet träffar samt i MedLine användes MeSH-termer “work” “Health” och “occupational groups” för att dra ner på antalet träffar.
9
4:2:2 Flödesschema. Figur 2
Studier som identifierades genom databaser – 2994
2994
Studier som identifierades efter av de identifierade studiernas referenslistor – 2
Studier efter att dubbletter tagits bort – 2992
Screenade via titel – 240 Exkluderade studier - 85
Screenade via abstract – 155 155
Exkluderade artiklar -105
Genomlästa fulltextartiklar – 50 Exkluderade studier – 36
Studier inkluderade i examenarbetet – 14
10 4:3. Urval
Då studiens syfte var att undersöka faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö hos personal inom hälso-och sjukvården inkluderades både kvalitativa och kvantitativa studier.
Anledningen var att kunna söka efter mer rika och djupa beskrivningar vad det gäller de kvalitativa studierna samt få bredare aspekt gällande de kvantitativa studierna om arbetsmiljö och hälsa hos vårdpersonal.
4:3:1. Inklusionskriterier
Inklusionskriterier var studier om god arbetsmiljö, hälsa, vårdpersonal och verksamheter inom hälso- och sjukvård.
4:3:2. Exklusionskriterier
Artiklarna skulle inte rikta sig mot annan personal än vårdpersonal eller annan verksamhet än hälso- och sjukvård.
4.4. Värdering av artiklar
De artiklar som valdes ut har granskats och bedömts utifrån kvalité från de granskningsmallar från Örebro Universitet (Örebro Universitet, 2015a, 2015b) vilka gäller för kvalitativa och kvantitativa studier. Granskningsmallarna utgår ifrån en kvalitetsbedömning där alternativen låg, medel och hög finns för att värdera trovärdigheten i artiklarna. I granskningsmallen för kvalitativa studier finns fem olika granskningsområden, dessa är följande; Vetenskaplig relevans och redlighet, urval och procedur, analys, resultat/fynd och kritiskt förhållningssätt. Varje fråga inom respektive område kan besvaras med ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. I granskningsmallen för kvantitativa studier utan kontrollgrupp finns sex olika
granskningsgrupper och dessa är följande; Vetenskaplig relevans och redlighet, urval och
processer, svarsfrekvens och bortfall, utfallsmått, resultat och kritiskt förhållningssätt. Efter granskningen över insamlade artiklar framkom att 11 artiklar var kvantitativa och 3
artiklar var kvalitativa. Av de granskade artiklarna hade 8 en hög kvalitet och 6 artiklar hade medelhög kvalitet. Artiklar som exkluderades med anledning av för låg kvalitet var 36. 4.5. Dataanalys
En manifest innehållsanalys genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008). Den induktiva analysprocessen utgår från tre huvudfaser, dessa innefattas av; Förberedelse, organisering och rapportering (Elo & Kyngäs. 2008). I steg ett lästes de utvalda artiklarna igenom av båda författarna för att få en känsla för helheten av artiklarna. I steg två utfördes en öppen kodning, gruppering och kategorisering av relevanta kategorier, författarna skrev anteckningar och rubriker i artiklarna medan de lästes. Det skriftliga materialet lästes ytterligare gånger för att få med alla aspekter av innehållet, därefter skapades kategorier och underkategorier genom abstraktion. I steg tre rapporteras analysprocessen och resultatet.
Avgränsningarna i arbetet var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska, peer reviewed och publicerade efter 2010. Hänsyn har inte tagits till kön eller om det är privat respektive offentlig verksamhet.
4.6. Etiska överväganden
Artiklarna i denna studie följde en god forskningssed vilken innebär att den som forskar ska göra sitt yttersta för att inte bli manipulerad i studien. Författarnas egna etiska förhållningssätt innebar att frågor om vår förförståelse och våra egna erfarenheter på hur vi uppfattar,
kategoriserar och benämner data medvetandegjordes. I studien togs beaktande till
Haloeffekten. Författarna ställde sig frågor under studiens gång som; Fanns några detaljer i materialet som fick alltför stor betydelse? Fylldes luckor igen med egna tankar? Sågs mönstret som inte fanns? Missades något för att det togs för givet? Forskaren ska granska allt material
11
på ett objektivt sätt och ska redovisa ett resultat bestående av en hög kvalitet som inte är varken plagierat, förvrängt, eller fåtts fram genom fusk (Vetenskapsrådets riktlinjer, 2017). De forskningsetiska principerna ska utgå från ett etiskt tillstånd (Vetenskapsrådet, 2002) De artiklar som inkluderats i denna studie har ett etiskt godkännande och en god forskningssed har följts av författarna. Ett tillstånd avseende etiskt godkännande krävs inte i denna studie då ingen enskild individ kan komma att skadas. Vår litteraturstudie innehåller artiklar där dessa redan är etiskt godkända och publicerade enligt etiska principer i Polit och Beck (2016). Samtliga artiklar som inkluderas i denna studie presenteras i artikelmatrisen.
RESULTAT
I resultatet presenteras 14 studier med kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är från olika länder och ser ut enligt följande; Sverige (n=2), Danmark (n=1), Schweiz (n=2),
Portugal (n=1), Kanada (n=1), USA (n=3), Italien (n=1) Singapore (n=1), Frankrike (n=1) och Kina (n=2). En artikel har författare från både Schweiz och USA. Artiklarna som finns med i resultatet är markerade med prefix (*) i referenslistan.
Resultatet består av fyra kategorier. Den första är ”Arbetsplatsens betydelse för personalens välmående” och innefattar tre underkategorier; ”Trygghet, gemenskap och stabilitet”. Andra kategorin benämns ”Kollegors stöttning och profession” och innefattar två underkategorier; ”jämlikhet och flexibilitet”. Tredje kategorin är ”Positiva faktorer som kan påverka det dagliga livet” med två underkategorier; välbefinnande och fysisk hälsa. Sista och fjärde kategorin är ”Tillfredställelse som arbetet kan ge” och innefattar tre underkategorier; belöning, bekräftelse/mål och mening.
Tabell 1. Kategoritabell
Huvudkategorier Underkategorier
Arbetsplatsens betydelse för personalens välmående
Trygghet, gemenskap och stabilitet.
Kollegors stöttning och profession
Jämlikhet och flexibilitet
Positiva faktorer som kan påverka det dagliga livet
Välbefinnande och fysisk hälsa.
Tillfredställelse som arbetet kan ge
Belöning, bekräftelse/mål och mening.
12 Tabell 2. Resultattabell Författare och år Trygghet, Gemenskap och Stabilitet. Jämlikhet och flexibilitet Väl-befinnande och fysisk Hälsa Belöning, bekräftelse/ mål och mening Andersen et al. (2019). X Baylina et al. (2018) X Bringsén et al (2012) X X Dahini et al. (2018) X X Gu et al. (2016). X X Koinis et al. (2015) X X Lévy et al (2014) X X Long et al. (2010). X X Okoli et al. (2019). X X X Paquet, et al. (2013) X Rippstein et al. (2017) X X Schön- Persson, (2018). X X Thian et al (2015). X Zhou et al., (2018) X X
13
Arbetsplatsens betydelse för personalens välmående
Trygghet - innebär att medarbetarna uppskattar när arbetsgivaren inger en trygghet i arbetsgruppen och lyssnar på medarbetarnas tankar och åsikter. Trygghet står också för att känna sig trygg i den arbetsgrupp medarbetaren tillhör (Baylina, Barros, Fonte, Alves & Rosha, 2011). Klara direktiv och tydlighet i vad individen förväntas göra på
arbetsplatsen skapar också trygghet och lugn. När en avdelning är välbemannad ökar trivseln och dessutom finns samband med en ökad trivseln i relationer bland kollegor när arbetsmiljön känns mer säker och trygg (Lévy, Lemoine & Jeoffrion, 2014). Generellt kan arbetsmiljö definieras som en viktig del i hur de anställda känner sig i sin yrkesroll som tydlighet och säkerhet, hur deras arbetsuppgifter ser ut samt hur de anställda upplever sitt närmaste
arbetsteam (Paquet, Courcy, Lavoie – Trembley, Gagnon, & Mailet, 2013) (Schön - Persson, Nilsson - Lindström, Pettersson & Andersson, 2018).
Gemenskap - viktigt med gemenskap bland kollegor, främst över gränserna gällande olika yrkeskategorier. Rippstein – Leuenberger, Mauthner, Bryan – Sextom & Schwendimann (2017) tar upp att en viktig del är att öka arbetarnas välbefinnande, arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse. Välbefinnande, arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse är de mest effektiva sätten att motverka frånvaro och för att öka närvaron på en arbetsplats (Long & Sheehan, 2010). Bringsén, Andersson, Ejlertsson och Troein (2012) visar att en positiv
atmosfär på jobbet ger en upplevd glädje hos personalen och en bättre upplevd hälsa.
”Det ska finnas en vi-känsla, en teamkänsla…inte känslan av att vara en och en, utan en hel grupp” - (Bringsén et al., 2012, s. 15).
”Goda stunder med skratt och gemenskap” –(Rippstein et al., 2017, s. 3).
Stabilitet – innebär att det finns en teamkänsla mellan kollegor (Schön- Persson et al., 2018). Teamarbete och arbete över yrkesgränserna bidrar till en stabilare arbetsgrupp och en bättre vård till patienterna (Zhou et al., 2018). Tydliga rutiner och praxis bör finnas för att underlätta arbetet. En positiv arbetsmiljö leder till en förbättrad prestation på arbetet, mer engagemang, motivationen ökar samt det blir mindre omsättning bland personal när den psykosociala arbetsmiljön är god vilket skapar en god stabilitet (Paquet et al., 2013) (Bringsén et al., 2012).
Kollegors stöttning och profession
Jämlikhet – Innefattar att individen får känna sig lika högt värderad på arbetsplatsen som sina kollegor och att bli respekterad oavsett grupptillhörighet. I Okoli et al. (2019) visade
resultatet att arbetsplatser med jämlikhet var mindre förknippade med negativa konsekvenser och upplevd psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Flexibilitet – Innebär att kunna vara flexibel i arbetet och få hjälp och att hjälpa kollegor även fast tryggheten inte alltid finns där (Rippstein et al., 2017). Kunna känna flexibilitet genom att påverka arbetet ur individuella perspektiv såsom att lägga egna scheman för att kunna få en fungerande familjesituation påpekar även de gynnsamma effekterna av flexibelt arbete med hälsa och välbefinnande (Bringsén et al., 2012). Även minskad stress och stressrelaterade sjukdomar och minskad sjukfrånvaro leder till upplevd flexibilitet samt förbättrad balans
14
mellan arbetsliv och privatliv (Okoli et al,. 2019). Att vara lösningsorienterad ses också som en positiv faktor för att öka flexibiliteten (Koinis et al., 2015) (Dhaini et al, 2018).
” Vårt arbete är egentligen baserat på rutiner och om någon av dessa fallerar, seriöst, vänds hela dagen till ett stort kaos”. – (Bringsén et al., 2012, s 20).
Positiva faktorer som kan påverka det dagliga livet
Välbefinnande – sammankopplas till att det efter arbetstid finns ork, kraft och energi över för att kunna ta hand om sig själv och sin kropp. I Koinis et al. (2015) föreslås att
sjukvården ska anställa hälsoutvecklare som bidrar till utbildning för hälso-/sjukvårdspersonal till att lära sig avslappningsövningar samt strategier för stresshantering vilket bekräftas
i Okoli et al. (2019). Paquet et al. (2013) finner i sin studie att balans mellan arbets-och privatliv leder till en bättre hälsa vilket delas av Gu, Hu, Hu och Wang (2016). Högre hälsa sågs hos de individer som hade familj, mer arbetslivserfarenhet, utbildning, bättre självskattad hälsa och trygg inkomst. Det är av stor betydelse att förbättra den inre uppfattningen av stöd och externt stöd på arbetsplatsen samt att skapa en gynnsam social miljö för att minska stress hos hälso-och sjukvårdspersonalen (Gu et al., 2016). Genom att arbetsgivaren stöttar upp med hälsofrämjande åtgärder kan alla oavsett ekonomiska hinder delta i livsstilsändringar såsom kostrådgivning eller fysisk aktivitet (Long et al., 2010)
” Jag kunde sluta arbetet i tid så jag kunde få tid tillsammans med min man” – (Rippstein et al., 2017, s. 3).
Fysisk hälsa - Obekväma arbetsställningar, trånga utrymmen och stress kan leda
till oergonomiska lyft och handlingar med resultat av värk i rörelseapparaten främst i rygg, axlar, nacke och armar. På sikt kan obekväma arbetsställningar leda till belastningsskador och i värre fall längre sjukskrivningar. Ryggskador kan leda till långdragna och negativa påföljder så som psykologiska och fysiska konsekvenser vilket är en stor anledning till att förebygga dessa yrkesrelaterade skador (Andersen Vinstrup, Villadsen, Jay, & Due Jakobsen,
2019). Viktigt är att ledningen säkerställer och gör konsekventa analyser av användningen av de hjälpmedel som finns för att förebygga ohälsa bland hälso -och sjukvårdspersonal.
Belastningsskador kan minimeras genom att samarbetet i personalgruppen är gott samt att det finns ett stöttande ledarskap (Andersen et al., 2019). Liknande slutsats kan ses i en studie av Schön- Persson et al. (2018).
Tillfredställelsen som arbetet kan ge
Belöning - medarbetarnas upplevelse av social belöning genom att kunna gå till arbetet och kunna hjälpa andra. Belöning kan även komma ifrån att medarbetarna har tid för reflektion, lärande och utveckling (Bringsén et al, 2010). Bringsén et al. (2010) fortsätter skriva om belöning i form av upplevd tillfredställelse i arbetet, att uppleva glädje och att få bekräftelse på utfört arbete var en viktig faktor. Paquet et al. (2013) finner i sin studie att ett gott
arbetsklimat med en bra arbetsbelastning, där medarbetarna känner stolthet och att
medarbetarnas ansträngning också ger belöning. I Thian, Kannusamy, He, och Klainin-Yobas (2015) ses positiva effekter på hälsan om personen når individuella, uppsatta mål.
Uppmuntrar arbetsgivaren sin personal minskar stress och på så vis upplevs en bättre hälsa (Koinis et al., 2015).
15
Bekräftelse – att få bekräftelse och uppskattning från patienter och kollegor att rätt arbete utförs ger en bättre upplevd hälsa (Bringsén et al., 2010). Om personalen upplever att de får uppskattning för sina arbetsprestationer upplevs ett bättre arbetsklimat på arbetsplatsen och högre trivsel i arbetsgruppen samt upplever en bättre hälsa (Baylina et al., 2011).
”Jag känner tillfredställelse i mitt jobb när jag har en dialog med patienterna, annars känner jag mig stressad som sjuksköterska” – (Bringsén et al., 2010, s. 18).
Mål och mening- Arbetstillfredsställelse samt välbefinnande på arbetsplatsen har visat sig vara starkt förknippat med resultat, produktivitet och kvaliteten på den vård som ges (Okoli et al., 2019). Att uppleva meningsfullt arbete leder till ökat välbefinnande (Bringsén et al., 2010). Motivation beskrivs enligt Long et al. (2010) att motiverade medarbetare leder till bättre arbetsresultat. En viktig faktor ses i Rippstein – Leuenberger et al. (2017) att individen bör ha en meningsfull tillvaro även utanför arbetet.
DISKUSSION
1:1 Metoddiskussion
En litteraturstudie valdes för att med hjälp av redan genomförda studier för att få ytterligare kunskap inom området faktorer som främjar en god arbetsmiljö hos vårdpersonal inom hälso-och sjukvården. För att forskaren ska bekanta sig med ämnet, få en förförståelse samt belysa aktuell forskning kan en litteraturstudie göras (Polit & Beck, 2016). Resultatet i en
litteraturstudie bygger på en sökning efter vetenskapliga artiklar eller andra publikationer av vetenskaplig grund som svarar mot studiens syfte (SBU, 2014). Metoden i studien var en induktiv innehållsanalys med en manifest ansats. Induktiv innehållsanalys innebär att en analys av redan befintliga data görs (Polit & Beck, 2016). En induktiv analys valdes också för att garantera att analysen skulle utgå från den befintliga datan. Ett flödesschema (figur 1) för litteraturstudier användes för att få med alla moment i sökningen så att inget moment
eliminerades, detta för att öka tillförlitligheten i studien (ibid).
För att innehållsanalysen ska bli framgångsrik krävs det att forskaren kan analysera, förenkla data och bilda kategorier som speglar studiens syfte på ett trovärdigt sätt. Tillförlitligheten av studiens resultat handlar också om hur bra kategorierna redovisas. För att öka studiens
trovärdighet är det också nödvändigt att visa ett samband mellan resultatet och den insamlade datan. Forskaren måste sträva efter att beskriva analysprocessen så detaljerat som möjligt när resultaten rapporteras. Bilagor, tabeller och figurer har använts för att visa sambandet mellan data och resultat (Elo & Kyngäs, 2008).
Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL Plus with Full Text, MedLine, Scopus och PubMed. Anledningen till att just de databaserna valdes ut var att huvudområdet i alla fyra är inriktade på omvårdnad. Enligt Polit och Beck (2016) blir resultatets giltighet starkare om sökningen görs i två eller fler databaser. De utvalda sökorden kombinerades och sattes ihop på olika sätt för att få artiklar som matchade syftet. Sökningarna som utfördes kombinerades med två eller tre bärande begrepp då enskilda sökord gav för många träffar. I CINAHL användes AND mellan sökorden health, good, health, work, environment och healthcare workers, healthcare employees samt i MedLine användes MeSH – termer work, health och
occupational groups för att minska på sökträffarna. Artiklarna som skulle ingå i studien skulle vara skrivna på svenska eller engelska, inte vara äldre än 10 år, det vill säga inte äldre artiklar än 2010 samt avse vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, hälsa samt arbetsmiljö.
16
Till en början var det svårt att hitta artiklar som stämde överens med hela studiens syfte men efter avgränsningar och justering av sökorden hittades mer relevanta artiklar. Materialet som hämtats och stämt överens med studiens syfte har bearbetats enligt Elo & Kyngäs
(2008) analysprocess. Läsningen av artiklarna påbörjades och enstaka studier fick exkluderas då de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Författarna har läst igenom artiklarna var för sig för att sedan diskutera och granska dessa tillsammans. Enligt Polit och Beck (2016) blir det mer trovärdighet i studien om båda författarna granskar de aktuella artiklarna.
Det finns både styrkor och svagheter med studien. Styrkor är bland annat att det finns ett resultat som omfattar studier ifrån olika delar av världen samt att det även inkluderar studier som är utförda i Sverige. Ytterligare en styrka är att det är inkluderat både kvantitativa och kvalitativa studier för större bredd samt att resultatet styrks av att alla artiklar i studien har ett etiskt godkännande samt att autentiska citat har också använts för att öka studiens pålitlighet (Elo & Kyngäs, 2008). En svaghet med studien är att hälso-och sjukvården i andra länder kan påverkas annorlunda av politiska beslut, socioekonomiska förhållanden samt kulturella skillnader jämfört med Sverige. Vid en litteraturstudie finns också en risk för att feltolkningar av texten kan göras då eventuella följdfrågor inte kan ställas (Polit & Beck, 2017). Ytterligare en svaghet kan vara att många av de studier som har analyserats för resultatet innehar en undersökningsgrupp som innefattar mest kvinnor. Trolig orsak till detta är att det arbetar mer kvinnor än män inom vården. Därav blir det svårt att veta om resultatet och de faktorer som framkommer i artiklarna är lika bland män respektive kvinnor.
1:2 Resultatdiskussion
Tidigare forskning inom området belyser faktorer liknande de som presenteras i denna studie. I denna studie ses dock en fördjupning inom områdena och innebörden av faktorerna är mer specifika och preciserade. Kunskapssammanställningen som finns från arbetsmiljöverket (2012) tar upp liknande resultat som framkom i denna studie dock berörs inte faktorerna djupgående. Författarna har försökt hitta kunskapssammanställningar liknande
arbetsmiljöverket från 2012 inom studiens syfte från år 2010 och framåt men ej funnit några sådana.
Studiens resultat påvisar stora samband mellan exempelvis att känna sig trygg på
arbetsplatsen och att ha goda relationer. Om Hälso-och sjukvårdspersonal upplever trygghet, gemenskap, stabilitet och flexibilitet på arbetsplatsen samt välbefinnande i arbetsgruppen upplevs en bättre hälsa och ett bättre sammanhang, det vill säga en koppling till KASAM. I studien framkommer det kategorier som kan sammankopplas till KASAM, inte bara upplevd hälsa på arbetsplatsen utan även en känsla av sammanhang mellan arbetsliv och privatliv. Fungerar samarbetet mellan personalen ses mindre arbetsrelaterade skador, medicinska misstag minskar och ett ökat välbefinnande och trivsel ses.
Att inneha en anställning beskrivs i litteraturen som en god faktor då det innebär att
arbetsplatsen och arbetsmiljön skapar mening, en känsla av sammanhang och ger individen en identitet (Hultberg et al., 2018). Vårdpersonal inom hälso-och sjukvården arbetandes på sjukhus med en god arbetsmiljö sågs i studien uppleva betydligt mindre missnöje med sitt arbete, mindre intention att lämna arbetsplatsen och uppvisade en mindre risk för utmattning (Brand et al., 2017).
Paquet et al. (2013) påvisar i sin studie att balans mellan arbete-och privatliv leder till en bättre hälsa vilket även delas av Gu et al. (2016).
17
Schön- Persson et al. (2018) tar i studien upp att relationer på arbetet spelar stor roll för hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs, vilket stöd individen får av sin chef är avgörande för hur fungerande relationerna på arbetet blir och hur egna välbefinnandet blir hos de anställda. Arbetsmiljön har en stor och betydande roll i hur vi mår och i hur vi upplever vår hälsa vilket tydligt framkommer i artiklarna som granskats. Att ha en social anknytning och en känsla av sammanhang på arbetsplatsen bidrar till en individs totala välbefinnande. Då mycket tid av en individs liv spenderas på arbetsplatsen syns det att arbetet är en betydelsefull och viktig plats för att förbättra sitt välbefinnande (Weziak – Bialowoska, Bialowolski, Sacco, VanderWeele & McNeely., 2020).
Arbetsgivarna kommer ha god effekt av att ha medarbetare som mår väl både psykiskt och fysiskt, har individerna en god hälsa kommer arbetseffekten bli bättre och resultatet av att känna sig behövd på arbetet ökar.
Välorganiserade arbetsplatser där belöning ges och en god balans ses, kan minska negativa faktorer i arbetsmiljön (Schneider & Weigl, 2018).
Även i andra studier ses liknande resultat även om dessa studier riktar sig till andra branscher såsom industri och byggbranscher. Anställda med god hälsa kan vara upp till tre gånger mer produktiva än de individerna med sämre upplevd hälsa. Arbetsplatser som arbetar
hälsofrämjande får medarbetare som är mer motståndskraftiga mot förändringar samt mer benägna att arbeta mot verksamhetens mål. Arbetsgivarens roll är central för att möjliggöra en god hälsa och gott välbefinnande på arbetsplatsen (Hanna & Markham, 2018).
KONKLUSION
Studien påvisar att det finns stora vinster för arbetsgivaren att införa och bedriva ett
målmedvetet och främjande hälsoarbete för att öka faktorerna som skapar en god arbetsmiljö. Genom att implementera åtgärder som främjar arbetsmiljön minskar risken för misstag i arbetet, arbetsrelaterade olyckor kan minskas och personalen blir mer motiverade att stanna kvar på arbetsplatsen. Dessa åtgärder kan antingen ske genom individinriktade insatser eller genom organisatoriska aspekter som skapar en god arbetsmiljö. Här kan FHV bidra med insatser som kan hjälpa både individ, arbetsgivare och organisationen i helhet.
KLINISK IMPLIKATION
Företagshälsovården har en viktig stödjande roll i arbetsmiljöfrågor. Genom denna studie finns fördjupad kunskap om vilka faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö. FHV arbetar med många typer av olika branscher där liknande faktorer som ses i denna studie tycks spela in för att få en god arbetsmiljö. Genom denna kunskap ses en nytta för både arbetsgivare och arbetstagare. FHV kan tillsammans med dess kunder minska den arbetsrelaterade ohälsan genom att ha ett kontinuerligt arbete med arbetsgivaren enligt det systematiska
arbetsmiljöarbetet. FHV kan vara behjälplig redan i ett tidigt skede för att främja och förebygga ohälsa gällande arbetsmiljöfrågor som bidrar till en friskare arbetsplats.
18
REFERENSER
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Hämtad 7 januari, 2020 från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
*Andersen, L., Vinstrup, J., Villadsen, E., Jay, K., & Due Jakobsen, M. (2019). Physical and psychosocial work environmental risk factors for back injury among healthcareworkers: Prospective cohort study. Int. J. Environ. Res. Public Health, Nov 2019, 15;16 (22). doi: 10.3390/ijerph16224528
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2: a utgåvan). Köping: Natur och kultur.
Arapovic – Johansson, B., Wåhlin, C., Hagberg, J., Kwak, L., Bjärklund, C. & Jensen, I. (2018). Particapory work place intervention for stress prevention in primary health care. A randomized controlled trial. European Journal of Work and Organizational Psychology, 2(27). 219-234. doi.org/10.1080/1359432X.2018.1431883
Arbetsgivarverket. Hämtad 23 februari. https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/arbetsmiljo/
Arbetsgivarverket. (2017). Hur upplever de statsanställda sin arbetsmiljö? Arbetsmiljörapport. Arbetsgivarverket. Stockholm.
Arbetsmiljöverket, (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. En kunskapssammanställning. RAP 2012:7. Hämtad 3 maj 2020 från
https://vision.se/globalassets/global/avdelningar/stockholm/vision-stockholms- stad/sektioner/sektion-40/dokument-2017-20/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer---rap-2012_-7.pdf
Arbetsmiljöverket, (2017). Förebygg arbetsrelaterad stress. Hämtad 19 februari från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg-arbetsrelaterad-stress-broschyr-adi688.pdf
Arbetsmiljöverket, (2018). Lagar och regler om arbetsmiljö. Hämtad 23 februari från https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/
19
Arbetsmiljöverket (2018a). Arbetsorsakade besvär 2018. Arbetsmiljö statistikrapport 2018:3.
Arbetsmiljöverket. (2018b). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården. Hämtad 19 februari från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/
*Baylina, P., Barros, C., Fonte C., Alves, S., & Rocha, A. (2011). Healthcare Workers: Occupational Health Promotion and Patient Safety. Journal of medical systems 2018, 42 (9). doi: doi.org/10.1007/s10916-018-1013-7
Brand, L-S., Coon-Thompson, C., Fleming, E-L., Carroll, A-B & Wyatt, K. (2017). Whole-system approaches to improving the health and wellbeing of healthcare workers: A Whole-systematic review. European Centre for the Environment and Human Health. 12 (12). 1-26.
Doi:org/10.1371/journal.pone.0188418
*Bringsén, Å., Andersson, H - I., Ejlertsson, G., & Troein, M. (2010). Exploring workplace related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2012, 42(3). 403-414. doi:10.3233/WOR-2012-1356
Dijkstra, K-T., Pieterse, M. (2011). The psychological effects of the physical healthcare environment on healthcare personnel. Cochrane database syst rev 2011 Jan 19;(1). doi: 10.1002/14651858
*Dhaini, R, S., Denhaerynck, K., Bachncik, S., Schwendimann, R., Schubert, M., De Geest, S & Simon, M. (2018). Work schedule flexibility is associated with emotional exhaustion among registred nurses in swiss hospitals: A cross-secyional study. International Journal of Nursing studies. V.82 p.99-105. Doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.03.019.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. The authors Journal compilation, 62(1). 107-115. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Engman, F., Nordin, A., & Hagqvist E. (2017). Obalans mellan arbetet och privatlivet bland offentliganställda: betydelsen av kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen. Socialmedicinsk Tidskrift, 5(94). 610 – 622.
Fronteira, I., & Ferrinho, P. (2011). Do nurses have a different physical health profile? A systematic review of experimental and observational studies on nurses’ physical health. Journal of clinical nursing, 20 (17–18). 2404–2424. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03721.x
20
Försäkringskassan. (2016). Socialförsäkringsrapport 2016:7 - Sjukfrånvarons utveckling.
*Gu, M., Hu, J., Hu, Y., & Wan, J. (2016). Social supports and mental health: a cross-sectional study on the correlation of self-consistency and congruence in China. BMC Health Services Research, 2016, 16 (207). doi: 10.1186/s12913-016-1463-x
Hanna, E-S, & Markham, S. (2018). Constructing better health and wellbeing? Understanding structural constraints on promoting health and wellbeing in the UK construction industry. International journey of Workplace Health Managemant, 2019, 12 (3). 146-159.
Doi:10.1108/IJWHM-03-2018-0031
Hultberg, A., Ahlborg, G., Jonsdottir, I., Winroth, J., Corin, L., & Heimdahl, M. (2018). ISM Rapport 21. Hälsa på arbetsplatsen en sammanställning av kunskap och metoder. Institutet för stressmedicin: Hämtad 1 mars, 2020 från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/
1c23da66-62e1-4c47-bc34-bd8288aad0e6/2018%20_21_Hälsa%20på%20arbetsplatsen.pdf?a=false&guest=trueV
Joyce K, Pabayo R, Critchley JA, Bambra C. (2010). Flexible working conditions and their effects on employee health and wellbeing. Cochrane Database of Systematic Reviews 2010, Issue 2. Art. No.: CD008009. DOI: 10.1002/14651858.CD008009.pub2 .
*Koinis, A., Giannou, V., Drantaki, V., Angelaina, S., Stratou, E., & Saridir, M. (2015) The impact of healthcare workers job environment on their mental-emotional health. Coping strategies: the case of a local general hospital. Health Psychology Research, 2015 apr, 13:3(1). 1984.
*Lévy, R, Lemoine, J., & Jeoffrion, C, (2014). Health and well-being at work: The hospital context. European Review of Applied Psychology, 2(64).
https://doi.org/10.1016/j.erap.2014.01.002
*Long, A-D & Sheehan, P. (2010). A case study of population health improvement at a Midwest regional hospital employer. Population health management, Vol.13(3). 163. doi: 10.1089/pop.2008.0034.
Nantsupawat, A., Kunaviktikul, W., Nantsupawat, R., Wichaikhum, O‐A., Thienthong, H & Poghosyan, L. (2017). Effects of nurse work environment on job
dissatisfaction, burnout,intention to leave. International Nursing Review vol .64(1). 91-98. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/inr.12342
21
*Okoli, C., Chizimuzo, T., Seng., Otachi, J-K., Higgins, J-T., Lawrence, J., Lykins, A & Bryant, E. (2019). A cross‐sectional examination of factors associated with compassion satisfaction and compassion fatigue across healthcare workers in an academic medical centre. International journal of mental health nursing, 2020, 29(3). doi: 10.1111/inm.12682.
*Paquet, M., Courcy, F., Lavoie – Tremblay, M., Gagnon, S., & Mailet, S. (2013).
Psychosocial work environment and prediction of quality of care indicators in one Canadian health center. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 10(2). 82–94. doi: 10.1111/j.1741-6787.2012.00250.x.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10thed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2010). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom
företagshälsovård. Hämtad 10 maj, 2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/foretagsskoterksa.sjukskoterska.inom.foretagshalsovard.kompetensbeskrivning. pdf
Regeringen, (2017). God och jämlik hälsa- en utvecklad folkhälsopolitik. Hämtad 23 februari 2020 från
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
*Rippstein – Leuenberger, K., Mauthner, O., Bryan Saxtom, J., & Schwendimann, R. (2017). A qualitative analysis of the three good things intervention in healthcare workers. BMJ Open, 2017 jun, 13:7 (5). 1-6. doi:10.1136/bmjopen-2017-015826.
RISE, (2017). Arbete och sjukfrånvaro-Varningssignaler och effektiva insatser för att göra jobbet! Research Institutes of Sweden. Hämtad 8 januari, 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/730857a9f0fd405ab5c8aad3db37b253/in satser-foretagshalsovarden-forebygga-minska-psykisk-ohalsa.pdf
Rudman, A., Gustavsson, P., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses’ intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 51(4), 612–624. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012
22
Sarkohi, A. & Andersson, G. (2019). Somatisk sjukdom - Ett biopsykosocialt perspektiv. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Statistiska Centralbyrån. (2016). Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik. SCB. Hämtad 16 april 2020 från https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/sysselsatta-inom-valfardssektorn/
*Schön- Persson, S., Nilsson- Lindström, P., Pettersson, P., Andersson, K. (2018).
Relationships between healthcare employees and managers as a resource for well-being at work. Society, Health & Vulnerability V 9(1): 1-1.
http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/20021518.2018.1547035
Schneider, A. & Weigl, M. (2018). Associations between psychosocial work factors and provider mental well-being in emergency departments: A systematic review. Institute and Outpatient Clinic for Occupational, Social, and Environmental Medicine. 13 (6). 1-22. Doi: org/10.1371/journal.pone.0197375
SKR. (2019). Personalen i välfärden- Personalstatistik för kommuner och regioner 2019. Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad första maj 2020 från
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-826-5.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 5 maj från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Statens offentliga utredningar (SOU 2009:47). God arbetsmiljö – en framgångsfaktor? Hämtad 1 maj 2020 från
https://www.regeringen.se/contentassets/caec986e02464762b18c97c095540604/god-arbetsmiljo---en-framgangsfaktor-sou-200947
Statens offentliga utredningar (SOU 2011:63). Framgångsrik företagshälsovård-möjligheter och metoder. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Svartengren, M., Stoetzer, U, Parmsund, M., Eriksson, T., Stöllman, Å & Vingård, E. (2013). Hälsa och framtid i kommuner och landsting- Ett forskningsprojekt om friska organisationer. Uppsala & Stockholm.
23
*Thian, J. H. M., Kannusamy, P., He, H.-G., & Klainin-Yobas, P. (2015). Relationships among Stress, Positive Affectivity, and Work Engagement among Registered Nurses. Psychology, 6, 159-167. http://dx.doi.org/10.4236/psych.2015.62015
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 25 mars 2020 Från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Vetenskapsrådet, (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2001. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 25 mars 2020 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vingård, E., Ekselius, L., Järvholm,B., Hogstedt, C., Lindberg, P., Karlsson, T., … Hartman, L. (2013). En kunskapsöversiktpsykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Forte
-Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Hämtad 2 januari, 2020 från https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv-sammanfattning.pdf
Weziak – Bialowoska, D., Bialowolski, P., Sacco, P -L., VanderWeele, T, & McNeely, E. (2020). Well – Being in Life and Well – Being at Work: Which Comes First? Evidence From a Longitudinal Study. Frontiers in Public Health, 2020 april, (8)103. 1-12.
Doi:10.3389/fpubh.2020.00103
World health organization (WHO), (1948). Constitution of the world health organization. Hämtad 24 mars 2020 från: .https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
World health organization (WHO), (2007). Workers’ health: global plan of action. Geneve: World Health Organization.
*Zhou. C., Shi, L., Gao, L., Liu, W., Chen, Z., Tong, X., … & Fan, L. (2018). Determinate factors of mental health status in Chinese medical staff: A cross-sectional study. Medicine (Baltimore), 2018 Mar, 97 (10). doi: 10.1097/MD.0000000000010113
Örebro Universitet. (2015a). Granskningsmall för kvalitativa studier. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och 2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Appraisal Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskaper, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro Universitet, 14 april, 2020.
Örebro Universitet. (2015b). Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010 och
24
2012), Polit och Becks (2012) kriterier, Pace et als (2012) Mixed Method Apprasial Tool (MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP© (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Tillgänglig Blackboard, Örebro universitet, 14 april 2020.
25 Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Resultat
av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-02-04 Kl. 8:30 Begränsningar: • Engelska/svenska • 2010-2020 • Ålder 20+ • peer reviewed 1. health 2. work environment 3. healtcare workers 1586 st 50st 35 5 2020-02-15 Kl.10.00 Begränsningar • Engelska/svenska • 2010-2020 peer reviewed 1.Health 2. work environment 3. healthcare workers 1064 st 100 st 30 2 2020-03-15 Kl. 09:00 Begränsningar Engelska/svenska 2010-2020 Peer reviewed 1. good health 2. healthcare employees 176 st. 10 st 10 2 Medline 2020-02-15 Kl. 10.00 Begränsningar • Engelska/svenska • 2010-2020 • peer reviewed 1.good health 2. healthcare workers 3. work environment 42 st 35 20 3 PubMed 2020-03-18 Kl. 10:00 Begränsningar • Engelska/svenska • 2015-2020
• peer reviewed per review
1.Good health AND health factors AND
Health factors
26 Bilaga 2. Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Andersen, L., Vinstrup, J., Villadsen, E., Jay, K., & Due Jakobsen, M. (2019). Physical and psychosocial work environmental risk factors for back injury among healthcareworkers: Prospective cohort study. Int. J. Environ. Res. Public Health, Nov 2019, 15;16 (22). Danmark. Syftet med studien var att undersöka fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Riskfaktorer för att utveckla ryggskada vid förflyttningar av patienter på sjukhus. Prospektiv kohortstudie med statistisk analys. Studien riktade sig till hälso-och
sjukvårdspersonal som har patientkontakt, detta var det enda inklusionskriterium som fanns, de personer som exkluderades var de personer som inte hade patientkontakt som administrativ personal.
Studien pågick under 1 år med frågor som kom på mail var 14:e dag. Initialt skickades studien till 7025 deltagare på 389 avdelningar på 19 sjukhus men responderingen blev till slut 2080 deltagare som svarade under hela året.
87,6 % kvinnor. Medelålder 48 år.
Svaghet att många deltagare försvann under studiens gång. Troligt på grund av studien pågick under lång tid och att
personer tröttnade. Stor andel kvinnor.
Styrka att studien genomfördes i olika delar av Danmark samt att det var olika
avdelningar som inkluderades även om alla deltagare hade patientkontakt. Kvantitativ Minska den dagliga bördan gällande överflyttningar av patienter. Tillhandahålla de hjälpmedel som behövs för att underlätta den fysiska belastningen. Utveckla gott samarbete mellan kollegor som i sin tur kan minska de yrkesrelaterade skadorna.
27 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Bringsén, Å., Andersson, H - I., Ejlertsson, G., & Troein, M. (2010). Exploring workplace related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation 2012, 42(3). 403-414 Sverige Syftet med studien var att utforska
vårdpersonalens åsikter om arbetsrelaterad hälsa. Vad som var relevant för att främja god hälsa.
Studien utfördes på ett sjukhus i södra Sverige under vintern 2002-2003. Deltagare valdes ut genom en referensgrupp som bestod av forskare från ett universitet och representanter från sjukhuset. Deltagare var sjuksköterskor och undersköterskor. 35 personer deltog i studien. Åtta fokusgruppsintervjuer genomfördes där materialet sammanställdes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Styrka i att studien har bidragit till stora och nya kunskaper inom ett salutogent perspektiv.
Svaghet i att det inte är redovisat kön och ålder på deltagarna. Inga konkreta inklusions respektive exklusionskriterier. Kvalitativ Resultatet visar på att alla individer upplever olika gällande hälsoindikationer och deras arbetsrelaterade hälsa vilket behöver va i beaktning. Salutogena hälsoprogram bör genomföras, dock ska dessa program anpassas utefter olika perspektiv.
28 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Baylina, P., C., Fonte C., Alves, S., & Rocha, A. (2011). Healthcare Workers: Occupational Health Promotion and Patient Safety. Journal of medical systems 2018, 42 (9).
Portugal.
Studien syftar till att utforska mental hälsa och välbefinnande samt riskfaktorer hos vårdpersonal. Att analysera de arbetsrelaterade riskfaktorerna som verkar ha en viktig roll i välbefinnande att analysera de arbetsrelaterade riskfaktorerna, som verkar ha en viktig roll i välbefinnandet. Analysera vad effekterna av vårdpersonalens välbefinnande gör på patienternas säkerhet.
Metoden var ett själv- rapporterande
frågeformulär, INSAT (Inquérito Saúde e Trabalho).
Instrumentet mäter arbetsvillkor som hälsa och välbefinnande och sambandet mellan dessa.
361 hälso- och
sjukvårdspersonal från norra och centrala Portugal. 12,4 % tekniker. 40,7 % sjuksköterskor. 10,2 % operativa assistenter. 17,5 % läkare. 19,1 % psykologer. Kvinnor 75,9%. Män 24, 1%. Ålder 21 – 69 år. Statistisk analys som delades in i 2 delar, en beskrivande analys och en regressionsanalys.
Styrkor var att resultatet redovisas på ett relevant sätt, att det fanns olika yrkeskategorier med i studien.
Svaghet att inklusions- kriterier och exklusions- kriterier inte var
redovisat i artikeln samt att studien innefattade mycket mer kvinnor än män. Kvantitativ Resultatet i studien påvisar att även om det fanns arbetsmiljö- relaterade problem så kunde personalen känna att de mestadels hade ett gott välbefinnande. Dock framkom det ohälsa vid olika tidpunkter i arbetet men inte som resulterade till långtgående ohälsa.
29 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Gu, M., Hu, J., Hu, Y., & Wan, J. (2016). Social supports and mental health: a cross-sectional study on the correlation of self-consistency and congruence in China. BMC Health Services Research, 2016, 16 (207) Kina Syftet med studien var att undersöka den mentala hälsan hos sjuk-sköterskor. Ett självadministrerat frågeformulär till sjuksköterskor på ett sjukhus i Hebei, Kina. 218 stycken var kvalificerade för att deltaga i studien, 172 st svarade dvs 79 %.
Skala användes för att mäta socialt stöd och kongresskala för att mäta mental hälsa. Instrument var SCCS & SSRS. Studien var en tvärsnittsstudie där deltagarna var mellan 19-42 år. Deltagarna skulle ha jobbat minst 36 timmar/vecka i 6 månader. En statistisk analys användes för den statistiska delen och en beskrivande analys användes på de demografiska variablerna. Svaghet att medelåldern på deltagarna var 25,2 år. Svårt att få relevans i hur äldre sjuksköterskor upplever den mentala hälsan.
Styrka att ändå 80 % av deltagarna hade svarat på enkäten vilket ger trovärdigt resultat. Kvantitativ Sjuksköterskor i denna studie visar på en bättre inre harmoni och deras självkänsla korrelerar med nivåerna av socialt stöd
30 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Koinis, A., Giannou, V., Drantaki, V., Angelaina, S., Stratou, E., & Saridir, M. The impact of healthcare workers job environment on their mental-emotional health. Coping strategies: the case of a local general hospital. Health Psychology Research, 2015 apr, 13:3(1). Italien
Syftet med studien var att undersöka effekterna av arbetsmiljön i en lokal i det allmänna sjukhuset. Se hur resultatet påverkar arbetarnas mentala och emotionella hälsa och hitta strategier för att hantera negativa konsekvenser. Studien innefattades av läkare, sjuksköterskor med högre universitetsutbildning, assisterande sjuksköterskor, annan vårdpersonal samt studenter i omvårdnad som hade vardagliga kontakter med patienterna.
Urvalet skedde med stratifierat
slumpmässigt urval mellan juli till oktober 2010. Gruppen bestod av 200 personer. 29 % män och 71 % män, ålder mellan 21–58 år. Datainsamling skedde med hjälp av standardiserat frågeformulär (CSSE). Analysmetod var parametrisk statistisk analys. Urvalet bestod av vårdpersonal på ett lokalt sjukhus, studien är ej representativ för ett helt land. Svårt att veta om deltagarna svarat ärligt på frågeformuläret även fast dom fått rätt instruktioner. Hög trovärdighet i att 91,36 % svarade på frågeformuläret. Kvantitativ Deltagarnas mentala och emotionella hälsa påverkades av deras arbetsmiljö samt de hanterings- strategier som de använde. Slutade deltagarna söka socialt stöd påverkade det den mentala och sociala välbefinnan- det. Kön kan också vara en viktig faktor eftersom kvinnor tycktes njuta mer av att ha en god fysisk hälsa jämfört med män.
31 Författare, år,
titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev.
design Värdering Resultat Lévy, R, Lemoine, J., & Jeoffrion, C, (2014). Health and well-being at work: The hospital context. European Review of Applied Psychology, 2(64). Frankrike Syftet med studien var att mäta olika dimensioner för hälsa och välbefinnande på arbetet. 1139 deltagare blev det totalt som inkluderades i studien av 5495 anställda från sjukhus. Frågeformulär med mätvärden. En bekräftande faktoranalys genomfördes. Hög andel som var delaktiga är en styrka. Svaghet att endast 20 % svarade på enkäten samt mestadels kvinnor. Kvantitativ Resultatet visar att goda relationer mellan kollegor är en viktig aspekt för välbefinnandet.
32 Författare, år,
titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev.
design
Värdering Resultat
Long, A-D & Sheehan, P. (2010). A case study of population health improvement at a Midwest regional hospital employer. Population health management. Vol.13(3), p.163. USA
Syftet var att granska befolknings- hälsan hos en arbetsgivare inom hälso- och sjukvården.
Anställda vid ett regional sjukhus blev erbjudna att ingå i ett
hälsoprojekt som skulle vara under 4 år.
Frivilligt men Endast de som tog HRA och
stratifierade för 1 eller flera
livsstilsprogram var berättigade till utbildning och motiverande hälsadeltagande: 4402 var med i studien men de som fullföljde alla 4 åren blev 784 st. Medelåldern var 42 år och 83% av deltagarna var kvinnor. Metoden var en deltagande cohort studie och formulär. Analysen blev en regressions analys. Av startens totala 4402 deltagare var 784 kvar efter 4:e året. Huruvida sjukfrånvaron minskade på arbetsplatsen eller andra kostnadsvinster för arbetsgivaren framkom inte. Styrkan var att följa deltagarna över lång tid. Svaghet i studien var att det var svårare att fånga upp individer med kroniska sjukdomar för att få tillförlitligt resultat. Kvantitativ Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen visar sig ha goda effekter om det sker inom ramen för arbetslivet. Detta generar en positiva effekter på en individs livsvillkor och levnadsvanor.
