Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp
Vem har ansvar över de utsatta filippinska barnen?
En kvalitativ studie om svenska aktörers arbete kring live-streamade sexuella
övergrepp på filippinska barn
Cassandra Bergström & Tove Helgodt Examensarbete i socialt arbete, 15 hp SOC 63, VT20
Kandidatexamen
Handledare: Linda Jonsson Examinator: Veronica Ekström
2
Sammanfattning
Titel: Vem har ansvar över de utsatta filippinska barnen?
En kvalitativ studie om svenska aktörers arbete mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn
Denna studie undersöker olika svenska aktörers arbete mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn samt deras syn på ansvarstagande gällande fall där svenska förövare begår detta brott. Det finns fyra svenska rättsfall där svenska män dömts för att ha beställt, regisserat och bevittnat sexuella övergrepp på barn i dagsläget. I dokumentärer och radioprogram som lyfter problematiken framkommer att dessa övergrepp sker i det dolda (på internet) och att det därmed finns ett stort mörkertal som innebär att övergreppen fortsätter att ske och att barnen riskerar att inte få rätt stöd och hjälp. Syftet med studien är därför att bidra med fördjupad kunskap inom området genom att
undersöka huruvida svenska frivillighetsorganisationer samt myndigheter anser att deras arbete är tillräckligt eller behöver utvecklas. Det empiriska materialet bygger på fem intervjuer med ett urval av svenska myndigheter och frivilligorganisationer, där en aktör befinner sig på Filippinerna. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats där resultatet analyseras utifrån Ludwig von Bertalanffys generella systemteori samt tidigare relevant forskning.
Resultatet visar att informanterna anser att svenska aktörer har ett stort internationellt ansvar för de filippinska barn som blir utsatta för live-streamade övergrepp då förövarna är svenska. Två
informanter menar att Sverige inte gör tillräckligt för dessa barn i nuläget. Samtidigt menar vissa informanter att ansvaret slutar någonstans och att Filippinernas egna aktörer behöver ta vid då vissa insatser inte anses kunna skötas från Sveriges håll. Resultatet visar även att nya idéer och resurser krävs för att de ska kunna uppfylla dessa ambitioner samt att det finns många utmaningar som
försvårar och stoppar utvecklingen av arbetet. Empirin presenterar också möjligheter inom arbetet och förslag på nödvändiga åtgärder.
I en avslutade diskussion lyfter vi fram bristen på ett barnfokus hos svenska aktörer samt några tankar kring vad detta kan bero på. Vi diskuterar även konsekvenserna av svenska rättsliga insatser för barnen och huruvida dessa gynnar eller skadar barnet. Avslutningsvis redovisar vi önskemål för framtida forskning inom området.
Nyckelord: Livestreamade sexuella övergrepp, sexuell exploatering, barn, internet, sexuella
3
Abstract
Title: Who is responsible for the exploited Filipino children?
A qualitative study of swedish authorities and non-governmental organizations’ work against live-streamed child sexual abuse of children in the Philippines.
This study examines the work of various Swedish organizations regarding live-streamed sexual abuse of Filipino children and their view on responsibility for cases where Swedish perpetrators commit the crimes. There are four Swedish court cases where Swedish men have been convicted of this crime and documentaries and radio programs now highlight this problem. It appears that the crime is hidden, because it takes place on the internet, and for this reason there is a large number of hidden statistics that makes it difficult to protect and support the vulnerable children. The aim of this study is therefore to contribute with deeper knowledge in the area by examining whether Swedish non-governmental organizations and governmental authorities believe that their work is sufficient or needs to be developed. The empirical material is based on five interviews with a selection of Swedish authorities and non-governmental organizations. The study has a qualitative and inductive approach where the results are analyzed based on Ludwig von Bertalanffy's general systems theory and previous research.
The result shows that the informants believe that Swedish actors have a great international responsibility for the Filipino children who are exposed to live-streamed abuse when the perpetrators are Swedish. Two informants believe that Sweden is not doing enough for these children at this moment. At the same time, some informants believe that their responsibility ends somewhere and that the Philippine government and non-governmental organizations have their responsibility. The result also shows that new ideas and resources are required for them to be able to fulfill these ambitions and that there are many challenges that stop the development of their work. The empiric also presents opportunities within the work and proposals for necessary measures for the future.
Concluding in the discussion we highlight the lack of child focus among the work of Swedish governmental and nongovernmental organizations and what we believe is the reason for this. We also discuss the consequences of Swedish legal efforts for the children, such as damages, and whether these consequences benefit or harm the children. Finally, we come with suggestions for future research within the area.
Keywords: Online sexual exploitation of children, OSEC, WCST, live-streamed child sexual abuse,
Philippines, child victim, child, internet, social work, globalization, technique
4
Förord
Den rådande coronapandemin har påverkat oss alla på olika sätt och det har inneburit att vi har behövt anpassa oss och stötta varandra mer än någonsin. Detta har också fört med sig utmaningar i skrivandet av denna studie. Vi vill därför rikta ett stort tack till de som bidragit till att denna studie kunnat genomföras trots detta.
Vi vill börja med att framföra ett stort tack till de informanter som har tagit sig tiden att dela med sig av sitt arbete, sin erfarenhet och sin kunskap inom detta viktiga område.
Vidare vill vi tacka vår handledare, Linda Jonsson, som har stöttat oss på många olika sätt genom att ha funnits där genom projektets gång och hjälp oss framåt i denna process samt pushat oss till att fortsätta när vi stött på motgångar. Slutligen vill vi tacka våra familjer för det stöd de givit oss.
Tack!
Cassandra Bergström & Tove Helgodt Stockholm, oktober 2020
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2 Abstract 3 Förord 4 1. Inledning 7 1.1 Problemformulering 8 1.2. Syfte 9 1.3 Frågeställningar 101.4 Centrala begrepp och definitioner 10
1.4.1 Ansvar 10
1.4.2 Barn 10
1.4.3 Sexuell exploatering av barn 10
1.4.4 Sexuell exploatering av barn via nätet (OSEC) 11
1.4.5 Live-streamade sexuella övergrepp på barn 11
1.5 Förförståelse 11
1.6 Avgränsningar 12
1.7 Ansvarsfördelning 12
1.8 Studiens relevans för socialt arbete 12
2.0 Bakgrund 13
2.1 Den sexuella exploateringens historia på Filippinerna 13
2.1.1 Historisk översikt 13
2.1.2 Globaliseringens effekter på Filippinerna 14
2.1.3 Live-streamade sexuella övergrepp mot barn på Filippinerna 15
2.2 Fyra svenska rättsfall av live-streamade sexuella övergrepp 16
3.0 Tidigare forskning 16
4.0 Teori 19
4.1 Generell systemteori (GST) 19
5.0 Metod och Material 21
5.1 Kvalitativ forskningsansats 21 5.2 Semistrukturerad intervju 22 5.3 Urval 22 5.4 Presentation av organisationerna 23 5.5 Genomförande 24 5.5.1 Informationsbrev 24 5.5.2 Intervjuguide 24 5.5.3 Genomförande av intervjuer 24
6
5.6 Metodkritisk diskussion 25
5.7 Bearbetning av empiri 26
5.7.1 Transkribering 26
5.7.2 Tematisk analys 26
5.8 Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet 28
5.9 Forskningsetiska överväganden 28
6.0 Resultat 30
6.1 Uppfattningen av svenska aktörers ansvar 30
6.1.1 Svenska aktörer har ett stort ansvar 30
6.1.2 Andra aktörer behöver ta ansvar 31
6.1.3 Kartläggning och identifiering av problemet 31
6.1.4 Inget skadestånd utan identifiering 32
6.1.5 Det krävs utbildning och ökad kunskap 32
6.1.6 Samverkan, en avgörande del av arbetet 34
6.1.7 Att skydda och stötta de utsatta barnen 35
6.2 Utmaningarnas komplexa karaktär 36
6.2.1 Internet och teknikens negativa påverkan 36
6.2.2 Rättsprocessens utmaningar 37
6.2.3 Pest eller Kolera 40
6.2.4 Brist på resurser 41
6.2.5 Svårigheter att nå ut till allmänheten 42
6.3 Positiva förutsättningar inom arbetet 42
6.3.1 Personligt och professionellt engagemang finns 42
6.3.2 Satsning på resurser 44
6.3.3 Det finns god kunskap och kompetens 44
6.3.4 Fungerande samverkan 45 7.0 Analys 45 8.0 Avslutande kapitel 50 8.1 Sammanfattning 50 8.2 Slutsatser 51 8.3 Avslutande diskussion 52
8.4 Förslag till vidare forskning 54
Referenslista 55
9.0 Bilagor 59
9.1 Bilaga 1 - Informationsbrev till informanter 59
7
1. Inledning
Under senare år har särskilt beställda sexuella övergrepp på barn via webbkamera blivit ett sätt som allt fler gärningsmän använder sig av för att uppleva sexuella övergrepp på barn i realtid, men också för att få tillgång till filmer av sexuella övergrepp som är anpassade till deras personliga intresse. Det finns anledning att anta att denna utveckling kommer att fortsätta (Socialdepartementet, 2015).
Växande internetanvändning, teknisk expansion och en ökad och utbredd tillgänglighet av mobila enheter utgör faktorer som har bidragit till ett växande digitalt samhälle (European Cybercrime Centre, 2015). Denna tekniska utveckling har resulterat i att drastiskt förändra vårt sätt att
kommunicera med varandra och nya effektiva kommunikationssätt har bidragit till att det idag är smidigare än någonsin att kommunicera på distans mellan människor, oberoende av vart i världen den andra befinner sig (ibid.). Samtidigt som dessa förändringar har bidragit till stora fördelar inom bland annat undervisning, arbete och fritid så har även denna utveckling orsakat skadliga konsekvenser för människor, där barn och unga utgör en särskilt sårbar och utsatt grupp i samhället (Gallagher, 2005).
Internets framväxt har sedan 90-talet skapat nya och ofta oövervakade sätt att kommunicera mellan vuxna och barn, och möjligheten till att förbli anonym över internet är något som har betraktats som ett fördelaktigt villkor för vuxnas avsikt att etablera manipulativa relationer med barn och unga (Lawrence, Aritao & Pangilinan, 2018). Denna utveckling har banat vägen för förövare att kunna begå brott som sker online, uppkopplade på internet (ibid.). På så vis utgör sexuell exploatering av barn via nätet ett allt större hot i den globaliserade och växande digitala värld vi lever i idag (Shannon, 2008). Likt inom andra samhällsarenor riskerar barn att utsättas för sexuella övergrepp även över internet och idag har människor som utnyttjar barn hittat nya tillvägagångssätt och nya plattformar med syftet att närma sig och komma i kontakt med barn (Landberg & Jonsson, 2018).
Forskning visar att sexuella övergrepp som äger rum på nätet kan vara lika allvarliga som de som sker utanför nätet (Jonsson & Svedin, 2017). En svensk nationell undersökning visar att hälsan hos ungdomar som blivit utsatta för övergrepp online påverkats negativt bara av vetskapen om att övergreppet kan ha dokumenterats eller spridits samt att den psykiska ohälsan ökat ytterligare om så varit fallet (ibid.). Att ett övergrepp via nätet dokumenterats kan resultera i en känsla av ett ständigt pågående övergrepp och faktumet att antalet förövare som vidare tar del av materialet är okända kan leda till ett svårare trauma än vid ett fysiskt sexuellt övergrepp (Leonard, 2010).
Sexuell exploatering av barn online beskrivs som ett fenomen där tekniken är involverad i
kommunikationen och används som ett verktyg för att sexuellt utnyttja ett barn (United nations, 2017). ECPAT Sverige beskriver i en rapport att live-streamade sexuella övergrepp är en form av sexuell exploatering som man kan se ökar i världen, vilket “innebär att en förövare från sitt hem, via en webbkamera, beställer och regisserar sexuella övergrepp på barn som streamas i realtid.”
8
förövarna, där den som begår det fysiska övergreppet på plats ofta har ett ekonomiskt intresse, medan beställaren har ett sexuellt intresse. När det kommer till live-streamade sexuella övergrepp på barn är det vanligt att den beställande förövaren även dokumenterar övergreppen för sitt eget bruk eller för att dela materialet, vilket ökar barnets utsatthet ytterligare och kan orsaka barnet traumatiska skador (ibid.).
1.1 Problemformulering
ECPAT Sverige menar att det finns stora brister när det kommer till forskning och kartläggning av live-streamade sexuella övergrepp på barn (Andersson & Kim, 2018). År 2013 genomförde Terre des Hommes ett försök att kartlägga problematiken under en period på tio veckor, genom användandet av egen proaktiv utredningsteknik i form av en virtuell chattrobot i skepnaden av en filippinsk flicka. Man fann då 20 000 personer som sökte sexuella shower av barn och identifierade 1 000 potentiella förövare från 71 olika länder (Terre de Hommes, 2013).
UNICEF har pekat ut Filippinerna för att ha blivit det globala epicentrumet för live-streamade sexuella övergrepp, där många av de utsatta är barn (Brown, 2016, UNICEF Philippines). Brown (2016) citerar en filippinsk flicka som uttrycker “I never knew it was wrong, what my mother asked me to do” samt “I just thought we were having a show”. Författaren beskriver att fattigdom är en huvudsaklig faktor bakom det internationella utbytet av live-streamade sexuella övergrepp. Han beskriver att omkring en tredjedel av befolkningen som lever i Filippinernas huvudstad, Manila, lever fattigt i slummen och att många föräldrar saknar jobb och därmed inkomst. Vidare framkommer att alkohol- och drogmissbruk är utbrett. Utifrån detta beskrivs dessa områden utgöra “prime targets”, huvudsakliga mål för kriminell verksamhet (ibid.). Utifrån att Filippinerna beskrivs som ett epicentrum för denna form av övergrepp kommer denna studie specifikt beröra filippinska barn. Martina Merten (2020) menar dock att filippinska barn som utsatts för sexuell exploatering via nätet trots detta bara har tillgång till få rehabiliterande insatser (ibland inga alls). Hon menar även att det insatser som erbjuds oftast inte är tillräckliga för att lindra de psykiska skadorna som övergreppen lett till.
I artikel 34 i FN:s barnkonvention står det skrivet att:
Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla formera av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra:
(a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling, (b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet,
9
Alla barn och unga har rätt till skydd mot sexuella övergrepp, oavsett kön och sexuell läggning. Vidare har alla barn som har varit utsatta för sexuella övergrepp rättigheten att återhämta sig samt rätt till att få hjälp för återhämtning. Enligt artikel 39 i barnkonventionen ska staterna “vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp…”. Trots barnkonventionens skydd för barn mot att utsättas för sexuell exploatering och sexuella övergrepp var det först när FN antog de globala målen som denna fråga kom att bli en global målsättning (EIU, 2019).
År 2019 framtog The Economist Intelligence Unit (EIU) ett index för att mäta hur fyrtio utvalda länder prioriterar frågan som berör sexuella övergrepp och exploatering av barn och där man
undersökt ansvarstagandet utifrån fyra kategorier: yttre förutsättningar, lagstiftning, statens kapacitet
och engagemang samt engagemang från civilsamhälle, näringsliv och media. Syftet med detta index
har inte varit att mäta problemets omfattning i varje specifikt land, utan snarare att kunna användas som ett verktyg genom att redovisa hur frågan prioriteras på nationell nivå. Vidare hänvisar rapporten till FN:s globala mål (16.2) som handlar om att “eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn” fram till år 2030 (FN:s utvecklingsprogram). Sverige hamnar på en andra plats i detta index, medan Filippinerna hamnar på plats nitton. Den kategorin där Filippinerna fick sitt högsta poäng var inom statens kapacitet och engagemang och hamnade då på plats tolv av fyrtio. Trots Filippinska myndigheters engagemang till att tackla sexuell exploatering av barn genom införandet av särskilda lagar samt specialiserade myndigheter ökar bland annat live-streamade sexuella övergrepp på barn, vilket är starkt kopplat till spridningen av höghastighetsinternet i världen (EIU, 2019).
Det faktum att Sverige hamnar på en andra plats i detta index är något som väcker vår nyfikenhet då det enligt detta index tyder på att Sverige tar ett stort ansvar kring dessa frågor på en nationell nivå i ärenden som rör svenska barn. Men detta väcker också funderingar kring vilket ansvar svenska aktörer tar när det inte längre handlar om sexuella övergrepp på svenska barn utan istället barn på Filippinerna och vad som händer med detta ansvarstagande när problemet rör sig utanför Sveriges geografiska gränser och äger rum online. Till följd av den tekniska utvecklingen och den ökande effektiviseringen och komplexiteten som följer krävs det internationella samarbeten för att vi ska kunna förhindra att barn utsätts för sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Europarådet, 2007). Sveriges regering har också uttryckt vikten av att upparbeta ett samarbete mellan det svenska
rättsväsendet och myndigheter samt aktörer i de länder där barn blir utsatta för sexuella övergrepp på nätet av svenska förövare (Socialdepartementet, 2015).
1.2. Syfte
Denna studie syftar till att undersöka olika svenska aktörers arbete mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn samt deras syn på ansvarstagande inom området. Syftet är att bidra med
10
fördjupad kunskap genom att undersöka huruvida aktörernas arbete är tillräckligt i nuläget eller kan utvecklas.
1.3 Frågeställningar
- Vilket internationellt ansvar anser myndigheter och frivilligorganisationer i Sverige att man har gentemot de barn på Filippinerna som har utsatts för live-streamade sexuella övergrepp av svenska förövare?
- På vilket sätt arbetar svenska myndigheter och frivilligorganisationer mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn och vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras inom arbetet?
- Vad anser svenska myndigheter och frivilligorganisationer saknas samt kan utvecklas inom arbetet mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn?
1.4 Centrala begrepp och definitioner
1.4.1 Ansvar
Med ansvar menar vi både juridiskt och moraliskt ansvar. För att förtydliga vad som menas med begreppet ansvar i denna studie utgår vi ifrån barnkonvention som har blivit svensk lag sedan 1 januari 2020, med fokus på artikel 34 och 39. Där den förstnämnda handlar om barns rätt till skydd och att konventionsstater ska samverka på olika nivåer och över gränser för att förhindra övergrepp, och den sistnämnda lyfter ansvar över och barns rätt till fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning i samhället, vilket ska ske “...i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och vårdighet” (UNICEF, 2009). Det är viktigt att påpeka att studien syftar till att undersöka
informanternas uppfattning kring ansvarstagande och inte till att stämma av vilka av de ovan nämnda åtgärder som organisationerna ägnar sig åt. Detta är mer en utgångspunkt att förhålla sig till när begreppet ansvar används.
1.4.2 Barn
Med barn menar vi varje människa under 18 år (Barnkonventionen, artikel 1).
1.4.3 Sexuell exploatering av barn
Gällande definitionen av sexuell exploatering har vi utgått ifrån FN:s definition samt Greijer och Doek (2016). Förenta nationernas (FN) drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC, 2015) definierar att sexuell exploatering av barn involverar sexuella övergrepp och/eller sexuella akter där barn utnyttjas för någon annans sexuella behov samt där det förekommer ett utbyte i någon form, till exempel av tillgivenhet, pengar, mat, droger eller husrum. Greijer och Doek (2016) beskriver att
11
sexuell exploatering är när någon oetiskt eller orättvist utnyttjar en annan persons utsatthet för egen sexuell tillfredsställelse. Sexuell exploatering av barn omfattar:
● Sexuella övergrepp ● Trakasserier ● Våldtäkt
● Dokumenterade sexuella övergrepp (barnpornografi) ● Barnprostitution
● Tillfälliga barnäktenskap/ tvångsäktenskap ● Människohandel av barn
● Sexturism (UNICEF, u.å)
1.4.4 Sexuell exploatering av barn via nätet (OSEC)
Begreppet sexuell exploatering av barn via nätet är ett begrepp som har översatt från engelskans begrepp “online sexual exploitation of children” (OSEC), vilket är ett begrepp som är återkommande när man talar om övergrepp på barn som sker via nätet. Gränsen mellan sexuell exploatering offline och online är suddig och internet bör här enligt Greijer och Doek (2016) endast ses som ett medel för sexuell exploatering av barn och inte som en distinkt form. Begreppet används som ett
paraplybegrepp för att beskriva alla former av sexuell exploatering som sker av barn via informations- och kommunikationstekniken (IKT). Under detta paraplybegrepp ingår exempelvis det fenomen som vi i denna uppsats har valt att mer specifikt rikta in oss på, de live-streamade sexuella övergreppen på barn (ibid.).
1.4.5 Live-streamade sexuella övergrepp på barn
ECPAT Sverige beskriver live-streamade sexuella övergrepp på barn som ett fenomen där “en förövare från sitt hem, via webbkamera, beställer och regisserar sexuella övergrepp på barn som streamas i realtid” (Andersson & Kim, 2018, s.18).
1.5 Förförståelse
Den förförståelse som vi författare har kring live-streamade sexuella övergrepp på Filippinerna har dels legat till grund för valet av problemområde att undersöka. Vår förförståelse av live-streamade sexuella övergrepp är att det är ett komplext problem som sker via nätet och att det finns en förövare med ett sexuellt intresse som betalar för att ta del av övergreppet som begås fysiskt av en annan vuxen, ofta en kvinnlig familjemedlem till barnet. Vidare är problematiken normaliserad i vissa delar av Filippinerna och föräldrar tycks inte förstå hur barnet skadas av att utsättas av en vuxen som ska vara barnets trygghet samt av vetskapen om att en främmande vuxen bevittnar, regisserar och dokumenterar övergreppet. Vi vet också att det är väldigt svårt att upptäcka dessa övergrepp.
12
Denna förförståelse kommer bland annat från att ha sett två internationella dokumentärer som båda berör Filippinerna. Den ena lyfter internets mörka sida, normaliseringen av fenomenet i vissa delar av Filippinerna samt problemet med att de föräldrar som livesänder sexuella övergrepp på sina barn inte inser hur barnen skadas. Den andra berör hur olika polismyndigheter arbetar på plats för att skaffa bevis och hitta de föräldrar som utsätter sina barn. Vidare har vi tagit del av ett svenskt radioprogram i P1, Kaliber, som granskar detta fenomen närmare.
1.6 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa studien till att enbart beröra live-streamade sexuella övergrepp, trots att vi är medvetna om att olika former av sexuell exploatering av barn ofta sammankopplas och förekommer i samband med varandra. Som tidigare nämnt har Filippinerna pekats ut till att utgöra en hot spot där problematiken är särskilt utbredd. Tanken var från början att studien skulle genomföras på
Filippinerna, men på grund av coronapandemin var det inte möjligt att slutföra den resa vi påbörjade. Utifrån detta har vi valt att studera området utifrån ett svenskt perspektiv med fokus på hur svenska aktörer arbetar inom området.
1.7 Ansvarsfördelning
I genomförandet av denna studie har vi varit två författare som har tagit ett jämlikt ansvar både när det kommer till val av forskningsfråga, genomförandet av studien samt den skriftliga presentationen. När det gäller den skriftliga presentationen av studiens innehåll har vi mestadels valt att dela upp olika avsnitt mellan oss, vilket har inneburit att den ena har haft ett huvudsakligt ansvar över en viss del och den andra givits utrymme att kommentera och komplettera denna text i efterhand. Dock har vi alltid varit delaktiga i varandras avsnitt genom att föra löpande diskussioner. En del avsnitt har dock skrivits ihop. När det kommer till genomförande av intervjuer och den tematiska analysen har vi haft ett gemensamt ansvar.
1.8 Studiens relevans för socialt arbete
Denna studie har en utgångspunkt i ett svårt och viktigt område som berör barn som är utsatta för live-streamade sexuella övergrepp på internet. Vi författare har under socionomutbildningens gång förstått att social arbete kan definieras på många olika sätt och att det inte är helt tydligt vad som är socialt arbete och inte. Men vi har en delad bild av att barns utsatthet utgör ett vanligt förekommande tema inom det sociala arbetet. Börjeson och Börjeson (2015) uttrycker att det inte är möjligt att komma fram till en entydig definition av vad socialt arbete är, utifrån att svaren varierar beroende på vem som tillfrågas, men påpekar att det istället är värdefullt att begreppet är öppet för tolkning. Det sociala arbetet beskrivs som ett område som ständigt förändras (ibid.). Det finns dock en global definition (Akademikerförbundet SSR, 2014) som man har enats om och som definierar socialt arbete som:
13
…(en) praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer.
Med utgångspunkt i denna definition anser vi att det finns en tydlig koppling mellan det problemområde som studien berör och det sociala arbetet. Dels utifrån att studien syftar till att undersöka hur olika aktörer arbetar med att hjälpa och skydda barn från sexuell exploatering och i slutändan verka för en social förändring. Det finns också ett tydligt fokus på barns rättigheter och barnets bästa samt ett kollektivt ansvar. Det beskrivs att strukturella hinder i samhället leder till bland annat exploatering, förtryck och bestående ojämlikhet (ibid.). Samtidigt är vi medvetna om att studiens fokus på socialt arbete kan bli lite otydligt i de fall där aktörernas arbete inte berör de filippinska barnen direkt, utan snarare brottet i sig, vilket riskerar att leda åt ett rättsligt fokus. Vi anser dock att det kan vara svårt att separera vad som berör barnen och vad som berör själva brottet i sig, och tänker att dessa inte bör separeras helt. I slutändan berör allt arbete inom området barnen på ett eller annat sätt.
2.0 Bakgrund
I följa avsnitt presenteras de begrepp som är återkommande i denna studie och som används inom diskursen för detta problemområde. Vidare presenteras Filippinernas historia, utveckling och nuvarande situation i relation till problemområdet samt en kontinuerligt föränderlig omvärld där globaliseringen skapar nya problem i samhället.
2.1 Den sexuella exploateringens historia på Filippinerna
2.1.1 Historisk översikt
Genom Filippinernas historia har landet länge behövt kämpa för sin självständighet och har nu blivit präglat av den långdragna kampen. Landet har på grund av koloniseringar influerats mycket av Asien, Europa samt USA. Efter 350 år som spansk koloni övergick Filippinerna till att bli den första
amerikanska kolonin. (United nations development programme, Philippines). USA beviljade Filippinernas självständighet år 1946, detta kom dock med fortsatta ekonomiska och militära skyldigheter (David, 2015). Ralston och Keeble (2009) menar att på grund av Filippinernas strategiska allians med USA under Kalla kriget fick landet en dramatisk ökning av prostitution kopplat till militären. Runt omkring de stora amerikanska militärbaserna i Filippinerna fanns minst hundratals kvinnor som arbetade i barer och bordeller för att tillfredsställa militärerna när de var på plats. Då man kunde se att stora ekonomiska vinster tillkom där amerikanerna vistades ökade sexturismen och spred sig även till andra ställen i landet. Författarna menar att sexturism i
14
Filippinerna på så vis har etablerats till att bli en egen industri som direkt eller indirekt bidragit i stor omfattning till ökad sysselsättning, nationell inkomst och ekonomisk tillväxt i landet (ibid.).
ECPAT international (2009) menar att mellan år 1960 och 1970, under Vietnamkriget, etablerades barnsexturismen globalt då amerikanska soldater under sina permissioner sökte sexuella tjänster i Thailand och Filippinerna. Man menar att den kommersiella sexuella exploateringen av barn eskalerade under 1990-talet på grund av ny omfattning och drivkraft. Sexuell exploatering av barn som en marknad menar ECPAT international är uppbyggd av efterfrågan och utbud med stora vinstintressen.
Lawrence, Aritao & Pangilinan (2018) skriver att fattigdom på Filippinerna är en orsak till att sexuell exploatering via nätet idag är väl etablerat i landet. Utrikespolitiska institutet (2018) menar att Filippinerna har en lång historia av fattigdom och att landet inte har utvecklats i samma takt som andra sydostasiatiska länder. Även om landet har rikligt med naturresurser är dessa ofta inte tillgängliga för majoriteten av medborgare utan ägs och styrs av den lilla elitgrupp som dominerar landet. Landsbygdsbefolkningen är främst utsatt för fattigdom men också medborgarna i kåkstäder runt mer befolkade platser såsom Manila. Ett annat stort hinder för hållbar utveckling som också intensifierar fattigdomen i landet är de återkommande naturkatastrofer såsom jordbävningar, tyfoner, cykloner och vulkanutbrott. Detta ger stora skador på miljön som tvingar befolkningen att återskapa hela hem och samhällen som konsekvens (Utrikespolitiska institutet, landguiden, Sociala förhållanden Filippinerna, 2018).
2.1.2 Globaliseringens effekter på Filippinerna
Den sammankoppling mellan olika delar av världen som globaliseringen innebär, gör att sociala problem inte är avgränsade till sitt lokala sammanhang, utan sammanlänkade med händelser och situationer ”långt borta”. Globaliseringen sätter sig i människors vardag och påverkar de uttryck sociala problem tar sig, den påverkar människors ekonomi, arbete, boende och sociala relationer, och den har konsekvenser för det sociala arbetets praktik. (Erica Righard, 2013).
Den kraftiga globaliseringen som sker världen över resulterar i att världens länder är mer
sammanlänkade med varandra idag än någonsin tidigare (Giddens, 2007). Globaliseringen beskriver hur olika länder i världen påverkas av varandra genom exempelvis internationella politiska avtal, långsiktiga ekonomiska utbyten, nya elektroniska kommunikationsredskap inom tekniken, global turism eller nya migrationsmönster. Denna kontinuerliga globala utveckling leder till att länder blir allt mer beroende av varandra och leder även till ökad mobilitet mellan länder (Giddens, 2007, s. 83). Att diskutera globalisering idag är inte möjligt utan att nämna informations- och
kommunikationsteknikens tillblivelse. Den har bidragit till att människor runt om i hela världen lättare och på ett mer effektivt sätt kan kommunicera och etablera relationer med olika funktioner (s. 94).
15
kommunikationsenheter har ökat i asiatiska länder, särskilt i Filippinerna. Som konsekvens av denna tekniska utveckling har sexarbetet till stor del flyttats från gatorna till hemmen och detsamma gäller även för den sexuella exploateringen som barn utsätts för. Detta har resulterat i uppkomsten av nya sociala problem såsom sexuell exploatering av barn via nätet (Terre des Hommes, 2013). I
Filippinerna har fall av OSEC stigit till att utgöra flera tusentals fall per månad (Lawrence, Aritao & Pangilinan 2018).
2.1.3 Live-streamade sexuella övergrepp mot barn på Filippinerna
“The Philippines continues to be a source, transit and destination country for commercial sexual exploitation and trafficking and one of the top ten countries globally producing sexual content using children” (UNICEF, 2018, s.24). År 2018 publicerades resultatet från en nationell studie i Filippinerna vars syfte var att undersöka och mäta förekomsten av alla olika former av våld mot barn över hela landet. Studien visade att barn och unga, mellan åldrarna 13-24 år, utsätts för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i hög utsträckning och att fler killar än tjejer visade sig ha erfarenhet av sexuellt våld både i hemmet och utanför. Samtidigt som den så kallade sexturismen fortsätter att öka i landet så ökar även det sexuella våldet som sker via nätet, vilket utgör ett nytt allvarligt hot i landet. Idag riskerar fler barn att utsättas för sexuell exploatering via nätet, och man kan se att antalet fall av live-streamade sexuella övergrepp har ökat och fortsätter att öka, särskilt när det gäller yngre barn. Idag utgör live-streamade sexuella övergrepp och uppvisandet av påtvingade sexuella akter på barn det vanligaste förekommande internetrelaterade brottet i landet (ibid.).
Till skillnad från den förövare som beställer de sexuella övergreppen och där intresset är sexuellt, så menar ECPAT Sverige att det handlar om ett ekonomiskt intresse hos den förövare på Filippinerna som utsätter barnen för sexuella övergrepp och livesänder dessa (Andersson & Kim, 2018).
Det faktum att övergreppen sker mer i det gömda gör att denna form av sexuell exploatering av barn sällan uppmärksammas av polis eller samhälle i samma utsträckning, trots att dessa typer av brott kan resultera i långa fängelsestraff för de vuxna förövare som är inblandade i dessa fall (Terre des Hommes, 2013). Faktumet att det sker på andra sidan jorden bidrar även till att förövarna som
beställer övergreppen ofta anser att brottet är harmlöst då de inte själva fysiskt rör barnen, utan endast iakttar akten från distans (ibid.).
Filippinerna är ett land som är välutrustat med rättspraxis samt de lagar som är nödvändiga för att ta sig an OSEC. Dock finns det stora svårigheter med att hitta förövarna och lokalisera de barn som blir utsatta på grund av brottets karaktär i kombination med landets bristande resurser och andra prioriteringar (Lawrence, Aritao & Pangilinan 2018). Det som försvårar rättsprocessen är bland annat användningen av anonymiserings- och krypteringsverktyg som idag är vanligt förekommande vid spridning av övergreppsmaterial (Andersson & Kim, 2018). Detta resulterar i att spårningen av serverplacering och IP-adresser försvåras, vilket i sin tur leder till att korrekt rapportering och nedtagning av materialet försvåras (ibid).
16
2.2 Fyra svenska rättsfall av live-streamade sexuella övergrepp
Det finns hittills fyra rättsfall där svenska män har betalat för att bevittna och regissera live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn. I tre av de fyra fallen har man konstaterat att barnen kommer från Filippinerna och i det fjärde har detta inte kunnat styrkas, men man antar samma sak där. Gemensamt för de fyra svenska fallen är att förövarna blivit upptäckta för att ha betalat för live-streamade sexuella övergrepp i samband med att förövarna varit föremål för utredning av annan brottslighet. Detta tyder på hur svårt det är att upptäcka dessa former av övergrepp (Andersson & Kim, ECPAT Sverige, 2018). År 2016 kom EU-domstolens förhandsutlåtande om de svenska datalagrings-bestämmelserna, vilket ledde till att internetoperatörer inte längre fick lagra data i brottsbekämpande syfte (Andersson & Kim, 2018). Detta resulterade i att försvåra arbetet för den svenska polisen utifrån att datalagring av dokumenterade övergrepp och barnpornografi har varit det huvudsakliga sättet att kunna identifiera barn och gripa förövare (ibid.).
3.0 Tidigare forskning
I följande avsnitt redovisas tidigare forskning inom området med syftet att ge en bild över det aktuella kunskapsläget. Som tidigare nämnt finns det begränsat med forskning som berör sexuella övergrepp via nätet och inte minst live-streamade sexuella övergrepp. Det har varit svårt att hitta nationell och internationell forskning som berör arbetet för att stoppa de övergrepp som livesänds och som vi bedömt varit relevant för denna studie. Utifrån detta har vi valt ut forskning med ett bredare fokus som berör hur man behöver arbeta för att stoppa eller förebygga sexuella övergrepp på barn online eller offline. Att även involvera forskning som berör sexuella övergrepp offline motiveras av att live-streamade sexuella övergrepp äger rum både fysiskt och över internet då de livesänds.
Vi har sökt efter forskning via databasen SocIndex, Ersta Sköndal Bräckes biblioteksdatabas samt Google Scholar, och bland annat använt sökorden; “sexual exploitation of children”, “internet”, “cyber crime”, “child sexual abuse”, “online sexual exploitation” “Prevention of child sexual abuse” och “international cooperation”.
Kemal Veli Açar (2017) belyser att sexuell exploatering av barn online är en relativt ny form av brott som kräver mer samordnade åtgärder på global nivå. Han menar att olika faktorer såsom tekniska, rättsliga, organisatoriska och socio-psykologiska faktorer kring fenomenet påverkar problemets struktur och gör lösningarna väldigt komplicerade att diskutera, analysera och utvärdera. Författaren nämner att det finns flera olika komplexa lager av aktörer på global nivå som arbetar med sexuella övergrepp på barn via nätet och menar att en förståelse för den organisatoriska strukturen är avgörande när det kommer till att utveckla en större förståelse för relationerna mellan och inom de olika organisationerna. Vidare skulle större kunskap kring hur denna struktur ser ut kunna leda till att man fattade politiska beslut som skulle effektivisera upptäckten och lösningarna på detta problem. De
17
olika lager som presenteras i artikeln är: Regeringar och mellanstatliga organ, polis och rättsliga organ, icke-statliga organisationer (NGOs) samt den privata sektorn (ibid.).
Açar (2017) motiverar att det är viktigt med samverkan mellan dessa olika lager då det kan finnas bristande kunskaper inom olika områden och att man då behöver ta hjälp av varandra. Han belyser också att olika aktörer såsom mellanstatliga organ kan driva länder till att genomföra rättsliga ändringar, att utbilda tjänstemän och se till att finns rättsliga medel samt teknisk utrustning inom arbetet med denna brottslighet. Vidare menar Açar (2017) att allmänhetens medvetenhet är nödvändig för att rättsliga ändringar ska kunna ske. Samverkan mellan privata och offentliga aktörer beskrivs som avgörande för att man snabbt ska kunna ta sig an internetrelaterade brott (ibid.). Till skillnad från NGOs och statliga organisationer så har inte den privata sektorn varit involverad i den globala
bekämpningen särskilt länge och artikeln belyser vikten av att den privata sektorn ökar sitt deltagande i att upptäcka och stoppa de sexuella övergrepp på barn som sker online. Företag såsom banker eller kreditkortsföretag kan nämligen sitta på information som är nödvändig för att identifiera och lokalisera förövare (ibid.).
Tuesday Reitano, Troels Oerting och Marcena Hunter (2015) presenterar The Joint Cybercrime Action Taskforce (J-CAT), ett initiativ inom Europols Cybercrime Center som var det första i sitt slag att ta sig an internetbrottslighet, där sexuell exploatering av barn via nätet utgör en av prioriteringarna. Initiativet startades år 2014 då man ansåg att det krävdes samarbete mellan stater och över gränser samt internationellt samordnade åtgärder för att på ett så effektivt sätt som möjligt sätta stopp för dessa brott. Europol menar att det är viktigt att polismyndigheter och brottsbekämpande byråer runt om i världen samarbetar, har samma prioriteringar och delar kunskap och information mellan varandra internationellt för att kunna bekämpa brott som äger rum på nätet (ibid.) Artikeln presenterar hur man med hjälp av experter från olika länder arbetat med att identifiera ett makalöst antal övergreppsbilder på barn och hur J-CAT resulterat i framgångar redan under en kort period.
Christa Foster Crawford och Ashley Kafton (2020) har genomfört en studie som heter “Tackling
exploitation through ‘technology for freedom’“, där de undersöker utmaningar samt möjligheter med
teknologi som verktyg inom arbetet mot exploatering både online och offline. Då mer specifikt sexuell exploatering av barn online och exploatering i form av tvångsarbete inom fiskeindustrin. De studerar rättsfall inom Sydostasien för att se fördelar och nackdelar med att använda teknologi som ett redskap för att stoppa problematiken. Studien visar att ny teknik hjälper att identifiera och hjälpa offer inom sexuell exploatering av barn online. Artificiell intelligens tillåter exempelvis lokalisering av offer och förövare samt borttagning av exploaterande bilder av barn med hjälp av program som innehåller ansiktsigenkänning och geolokaliseringsteknik (som tillåter lokalisering av den fysiska platser). Samma teknik används inom rättsprocessen för att identifiera och lokalisera förövaren, här även för att samla in bevis till rättegång. Tekniska verktyg kan även hjälpa insamlingen av bevis då det tillåter banker och finansinstitut att föra register över transaktioner, på så vis kan människohandeln i storskaliga verksamheter som använder sig av internationellt banksystem identifieras. Detta bevis
18
kan användas för att hålla gärningsmännen ekonomiskt och straffrättsligt ansvariga men även
industrier, investerare och andra intressenter kan lättare känna igen exploaterande transaktioner och på så vis förhindra dessa brott inom verksamheten. Crawford och Kafton (2020) menar dock att frågor kring integritet uppstår när det gäller förövarens identifiering och digitala bevis. Dessutom fungerar inte denna teknik när det kommer till det stora antalet förövare som inte ingår i storskaliga brottsliga verksamheter. Författarnas slutsats är att tekniken ständigt utvecklas och att användandet av tekniken som ett verktyg för att stoppa denna problematik inte bör hindras. Istället bör teknikens kraft utnyttjas till största möjliga nytta för att mildra undvikbara skador.
National Center for Missing and Exploited Children (NCMEC) scannar alla USA-baserade plattformar på internet för att hitta material som innefattar sexuella övergrepp på barn (Clark, 2019). Utifrån det material de får in skriver de en rapport angående omfattningen, utmaningar och åtgärder kring problemet. John F. Clark, skrev denna så kallade Netclean report år 2019 där även han belyste vikten av att använda teknologi som ett redskap i arbetet med problemet. Förutom ovan nämnda strategier presenterar han ett filter som kan appliceras på organisationers plattformar och som skannar av dessa efter övergreppsmaterial på barn. Detta ger dem en översikt på problemet samt möjlighet att mildra skador genom att stoppa materialet från att spridas.
Linda Jonsson och Carl Göran Svedin (2017) beskriver i rapporten Barn utsatta för sexuella
övergrepp på nätet att det finns ett behov av förebyggande arbete genom ökad kunskap om sexuella
övergrepp riktat till alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Men också kunskap riktat till barn och unga så att de blir upplysta om deras rättigheter och hur man kan gå tillväga om man skulle bli utsatt för sexuella övergrepp. “Utan denna kunskap och professionell utveckling kommer de barn som riskerar att utsättas eller redan blivit utsatta riskera att inte upptäckas i tid, och att inte heller kunna erbjudas adekvata insatser” (s.6).
Forskning som berör prevention av barnmisshandel (i främst engelsktalande länder) har visat ett blandat resultat på effektiviteten av att förebygga sexuella övergrepp på barn genom
preventionsprogram i skolorna (Beate Goldschmidt-Gjerløw, 2019). Barnen har då dels lärt sig om ägandet av sin egen kropp, att säga nej, hur man kan känna igen övergrepp eller riskfyllda situationer, olämplig beröring och hur man kan avslöja övergrepp som begås av en trygg vuxen. Resultat har visat att dessa förebyggande program stärker barnens kunskap och har en positiv effekt på deras förmåga att skydda sig själva från att bli utsatta för sexuella övergrepp (ibid.). Goldschmidt-Gjerløw (2019) menar att regeringar runt omkring i hela världen behöver sätta förebyggande arbete högst upp på agendan för att stoppa sexuella övergrepp på barn och uttrycker att det finns en risk att detta ämne inte uppmärksammas i den utsträckning som är nödvändig utan ett starkt politiskt engagemang.
Alberto Pellai och Myriam Caranzano-Maitre (2015) beskriver hur man har använt
primärprevention inom skolan som ett sätt att förebygga att barn utsätts för sexuella övergrepp. Artikeln diskuterar hur prevention riktad till elever har utvecklats över tid samt vilka åtgärder som anses nödvändiga idag, särskilt med fokus på den generationen som växer upp med tillgång till
19
internet. Trots att det är svårt att mäta effekten av hur pass effektiva dessa program är så har de bidragit till kunskap och kompetens som har ansetts vara behövlig inom området (ibid.). Författarna refererar till Finkelhor (2007) som förklarar att enstaka studier har påvisat ett samband mellan primärprevention via dessa skolprogram och ett lägre antal utsatta barn samt en lägre grad av att beskyllande sig själv om man blivit utsatt för sexuella övergrepp (ibid.).
Sandy Wurtele (1999) refererar till Merton som belyser att preventionsprogram som syftar till att förändra en individs beteende inte är effektivt nog utifrån ett folkhälsoperspektiv och att det inte räcker att lära barn hur de ska skydda sig själva för att sexuella övergrepp inte ska äga rum. Det handlar istället om att förändra miljön runt omkring för att minimera riskerna att skadas. Med grund i detta argument krävs det att förebyggande arbete mot sexuella övergrepp på barn behöver rikta sig till både personliga, familjära och miljömässiga förhållanden (ibid.). Wurtele (1999) beskriver att flera författare har konstaterat att det krävs ett omfattande tillvägagångssätt för att förebygga sexuella övergrepp på barn. Det handlar dels om att rikta insatser mot ytterligare grupper i samhället såsom beslutfattare, professionella och yrkesverksamma, föräldrar och allmänheten i stort. Hon menar att vi behöver dela ansvaret och tillsammans anstränga oss för att på ett effektivt sätt lyckas bekämpa sexuell exploatering av barn (ibid.).
Ett andra tema som artikeln belyser handlar om vikten av att samarbeta och att det krävs tvärvetenskapliga nätverk för att skydda barn från att bli utsatta för sexuella övergrepp då det är väldigt komplext och berör flera olika professioner (Wurtele, 1999). Författaren förklarar också att detta samarbete bör gälla mellan forskare och praktiker då man tillsammans kan dela med sig av sina olika kunskaper och “bygga en stark bro” mellan erfarenhet och evidens (ibid.).
4.0 Teori
I detta avsnitt följer en presentation av den teoretiska utgångspunkt som vi har valt att använda i vår studie. Vi har valt att utgå ifrån den generella systemteorin (GST) och kommer nedan presentera vad som kännetecknar detta synsätt. Malcolm Payne (2015) talar för att GST visar hur man inom det sociala arbetet lägger vikt vid en individs koppling till omgivningen såsom miljö och nätverk. Utifrån att vår studie syftar till att undersöka hur olika aktörer på olika nivåer arbetar med fenomenet på strukturell nivå och i samverkan med andra anser vi att GST är en teoretisk utgångspunkt som går bra ihop med vår studie.
4.1 Generell systemteori (GST)
Ludwig Von Bertalanffy (1973) menar att systemteorins tillkomst blev nödvändig när olika vetenskapsfält såsom sociologi, psykologi och biologi kunde se parallellism av allmänna kognitiva principer trots att vetenskapsfälten utvecklats oberoende av varandra. Slutligen blev det tydligt att problem inom varje vetenskapsfält skapats utifrån avvikelser i den dynamiska integrationen med
20
helheten som den ingår i. När ett fenomen studeras anser man att integrationen med omvärlden är viktig för att förstå dess funktion, struktur och beteende. Healy (2014) menar att GST utgår ifrån att studera transaktionen mellan fenomenet man studerar och dess miljö med syftet att främja förändring inom transaktionen för att producera tillväxtfrämjande och miljömässiga förbättringar.
Begreppet system beskrivs som den helhet som varje fenomen, organism eller del ingår. Von Bertalanffy (1973) menar att det finns grundläggande principer som gäller för system i allmänhet oavsett om de är av fysisk, biologisk eller sociologisk natur. Författaren menar att om vi enkelt definierar begreppet system, finner vi att modeller, principer och lagar som existerar gäller för generaliserade system oavsett vilken sort det är. Öppna och slutna system är en utav dessa principer och utgör i stora drag de två sorters system som finns enligt Ludwig Von Bertalanffy (1973). Han menar att varje levande organism är i grunden ett öppet system, vilket upprätthåller sig i ett kontinuerligt inflöde och utflöde, uppbyggnad och nedbrytning av komponenter och står på så sätt aldrig helt still. Han kritiserar därför en vetenskapsmetod inom biologin där de studerar objekt som separata från sin miljö alltså som slutna system. Det som fortsättningsvis definierar öppna system är att de är beroende av deras miljö för sin existens. Öppna system får input från sin miljö och ger sedan en respons på denna, och för att överleva behöver systemet anpassa sig till förändringar i miljön. Payne (2015) beskriver att det mestadels sker utbyten internt inom ett system snarare än över ett systems gränser och att den energi som utbyts kan röra sig om till exempel information, tid eller handlingar. Payne (2015) definierar begreppet input, som den energi som förs in i ett system,
throughput, som energin som utnyttjas och förändrar ett system och output, “effekterna på människor
eller företeelser utanför gränserna då energin har passerat ut i omgivningen”. Detta påverkar och förändrar i sin tur hur omgivningen uppfattar detta system och kan påverka omgivningens agerande. Slutligen förklarar Payne (2015) begreppet feedbackslingor, hur denna påverkan på omgivningen vidare resulterar i ytterligare en input i systemet.
Bertalanffy (1973) talar ofta om hans begrepp dynamisk jämvikt samt entropi som viktiga aspekter att studera för att förstå systemets konstruktion och funktion. Dynamisk jämvikt står för balansen inom systemet, hur energin inom systemet flödar i relation till miljön samt inom själva systemet. Entropi är ett begrepp som förklarar oordningen som kan finnas inom ett system.
Payne (2015) presenterar ett antal huvudsakliga kännetecken för systemteorin. Generella
systemidéer utgår ifrån att fundera kring huruvida det är klienten i sig som behöver förändras, om det snarare är situationen runtomkring eller både klient och omgivning. I och med att denna studie undersöker de valda aktörernas arbete så används denna idé genom att förstå och beskriva arbetet som inte riktas direkt till det utsatta barnet, utan istället syftar till att förändra omgivningen för att på så vis påverka barnets situation. En tredje systemidé handlar om att system påverkar varandra eftersom det finns ett samband mellan allt. Detta samspel kan innebära att en förändring av en person i en familj kan bidra till en rörelse där flera familjemedlemmar påverkas och förändras. Payne förklarar att det finns system på olika nivåer, makro, meso samt mikro. Låt säga att makrosystemet utgör samhället i
21
stort, då kan mesosystemet utgöra en organisation och mikrosystemet utgöra en familj eller en individ. Inom ett system kan det finnas flera mindre system och olika konstellationer av ett system (ibid.).
I denna studie kommer generell systemteori användas genom att varje organisation/myndighet som intervjuats utgör system på olika samhällsnivåer som alla rymmer under ett större makrosystem. Vidare utgör det utsatta barnet, den svenska förövaren och den filippinska förövaren ett mindre system. Dessa systemet är som nämnt ovan en del av en större helhet som behöver förhålla sig till, eller välja att isolera sig från för att forma ett så kallat öppet respektive slutet system. Med hjälp av GST kan vi analysera resultatet och utforska vad det innebär att applicera ett helhetsperspektiv där miljön runt omkring har en påverkan på de olika systemen, utifrån att allt anses hänga ihop på olika sätt.
5.0 Metod och Material
I detta avsnitt presenteras studiens genomförande steg för steg. Inledningsvis redogör vi för val av metod och forskningsansats och vidare beskriver vi metodvalet. Vi kommer sedan att presentera hur studien har genomförts, hur vi har gått till väga för att samla in materialet samt hur vi har genomfört analysarbetet. Vidare presenteras studien i förhållande till begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Slutligen redogör vi för forskningsetiska överväganden och hur vi i studien har förhållit oss till de forskningsetiska principerna genom studien.
5.1 Kvalitativ forskningsansats
Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och en induktiv ansats. Detta motiveras utifrån att forskningsfrågan och studiens syfte styr valet av forskningsansats. Den valda ansatsen
kännetecknas av ett tydligt fokus på ord och människors, personliga erfarenheter och upplevelser (Backman, 2016). Vi anser att syftet med studien därför på bästa sätt kan uppnås genom ett kvalitativt tillvägagångssätt då vi är intresserade av att ta del av informanternas personliga erfarenheter och tankar genom att utföra ett mindre antal semistrukturerade intervjuer.
Den kvalitativa metoden kännetecknas av den övervägande induktiva ansatsen som innebär att en studie är hypotesgenererande, det vill säga att hypoteser eller teorier genereras utifrån empirin och forskningsresultaten (Backman, 2016). Sohlberg och Sohlberg (2019) skiljer mellan induktiv och deduktiv slutledning och förklarar att det inom en induktiv slutledning handlar om en systematiserad erfarenhet, en generalisering, där man utifrån sitt resultat drar slutsatser. Medan deduktiv slutledning beskrivs som “...att vi logiskt härleder slutsatser från generella premisser, vars sanning vi tar för given” (Sohlberg och Sohlberg, 2019, s.155).
22
5.2 Semistrukturerad intervju
Semistrukturerade intervjuer tillåter ett mer flexibelt och mindre strukturerat tillvägagångssätt, och metoder som har en minimal struktur anses kunna öka möjligheten till att faktiskt få fatt i det perspektiv och den bild av verkligheten som de människor som studeras har (Bryman, 2011). Kvale och Brinkmann (2014) menar att kvalitativa forskningsintervjuer är en metod som ger möjlighet till nyanserade beskrivningar av ett fenomen.
Vi har inom ramen för den kvalitativa ansatsen valt att utföra fem stycken semistrukturerade intervjuer då vi anser att det är en metod som kan hjälpa oss att besvara frågeställningarna. Bryman (2011) beskriver att semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att forskaren berör specifika teman samtidigt som det finns en större frihet för intervjupersonen att besvara frågorna på sitt eget sätt. Vidare finns det inget krav på att frågorna behöver ställa i en viss ordning, trots att man ofta ställer frågorna i någorlunda ordning. Det är också tillåtet att ställa frågor som inte ingår i de teman som har förberetts i den så kallade intervjuguiden, vilket tyder på att denna form av intervjuprocess är väldigt flexibel.
5.3 Urval
Studiens frågeställningar är kopplade till hur svenska myndigheter och frivilligorganisationer arbetar mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn samt vilket ansvar dessa aktörer tar för de barn som blir utsatta. Då vi har valt att snäva in oss på svenska fall som specifikt berör filippinska barn har vi därför varit intresserade av att intervjua svenska aktörer vars arbete har koppling till Filippinerna. Det har utifrån detta fokus funnits ett begränsat antal myndigheter och organisationer som varit av intresse för denna studie. Utifrån detta har vi valt att utgå ifrån ett målinriktat urval. Bryman (2011) beskriver att ett målinriktat urval brukar rekommenderas vid genomförande av kvalitativ forskning som har sin grund i intervjuer. Det handlar om att forskningsfrågorna ska stämma överens med urvalet och innebär att forskaren väljer sina intervjupersoner utifrån att det finns en relevans till själva problemformuleringen.
För att hitta relevanta aktörer började vi med att göra en Google-sökning där vi sökte efter frivilligorganisationer och barnrättsorganisationer som arbetar med sexuell exploatering av barn i Sverige och fick då en träff på tio stycken organisationer. Av dessa var det fem stycken som vi kunde se arbetade mot sexuella övergrepp på barn som äger rum online, varav fyra stycken skrev om deras arbete mot specifikt live-streamade sexuella övergrepp på Filippinerna. Under tiden vi genomförde google-sökningarna fann vi också tre myndigheter av intresse, där två befann sig på Filippinerna och den andra utförde sitt arbete från Sverige. Med utgångspunkt i studiens tydliga fokus på
live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn var vi noggranna med att hitta ett urval av aktörer som hade kunskap kring denna form av övergrepp och vars arbete berörde detta. Efter att ha kontaktat
23
dessa tre myndigheter och de fyra frivilligorganisationerna som visade sig arbeta inom detta område var det slutligen totalt fem av dessa aktörer som visade intresse för att delta i studien.
5.4 Presentation av organisationerna
Nedan presenterar vi de informanter som vi har intervjuat genom att kort beskriva vilka de är samt deras roll inom de olika verksamheterna. Att placera informanterna i sitt sammanhang kan resultera i en större tydlighet och förståelse för det resultat vi ska presentera längre fram.
Act Svenska kyrkan
Inom området för sexuell exploatering av barn arbetar organisationen inte direkt med frågorna, utan arbetet går främst ut på att stötta lokala partners som befinner sig på plats och som arbetar med olika typer av problem. Personen som intervjuades arbetar som programsamordnare inom Act Svenska kyrkan.
ECPAT Sverige
ECPAT Sverige är en fristående barnrättsorganisation som är en del av ett internationellt nätverk där samtligas arbete fokuserar på sexuell exploatering av barn. Informanten är barnrättsjurist för ECPAT Sverige.
Svenska ambassaden, Filippinerna
Svenska ambassaden har ett nära samarbete med olika myndigheter både i Filippinerna och i Sverige samt frivilligorganisationer inom arbetet för sexuell exploatering av barn. Vidare handlar det om att ambassaden ska representera Sverige i olika sammanhang, där huvuduppgiften är att främja
relationerna mellan Sverige och Filippinerna. Informanten som vi intervjuat arbetar som ambassadör på svenska ambassaden i Manila, Filippinerna.
Svenska polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen
Gruppen tillhör den nationella operativa avdelningen (NOA), utredningsenheten, nationellt IT-brottscentrum. Gruppen är den enda av sitt slag i hela Sverige som hanterar den internationella sexuella exploateringen av barn, svenskar som reser utomlands för att förgripa sig på barn samt de som beställer våldtäkter via webbkamera. Polisens främsta uppgift är att arbeta med att utreda själva brottet som har begåtts av den svenska förövaren och att arbeta för att barnen som blivit utsatta ska få skadestånd. Informanten är chef inom denna grupp.
World Childhood Foundation
World Childhood Foundation är en svensk organisation som sitter med i internationella nätverk samt samarbetar med andra privata stiftelser för att öka kunskapen kring området och bidra till evidens.
24
Organisationen bedriver även egna projekt inom området för sexuell exploatering av barn i utlandet. Informanten arbetar som programchef inomChildhood Foundation.
5.5 Genomförande
Under följande avsnitt presenteras hur vi gått tillväga när vi kontaktat de frivilligorganisationer och myndigheter som vårt urval bestod av samt hur intervjuerna genomfördes.
5.5.1 Informationsbrev
Efter att ha funnit sju stycken verksamheter av intresse för denna studie formulerade vi ett informationsbrev som vi skickade ut till detta urval. Informationsbrevet inleds med en kort presentation av oss författare och vilken högskola vi tillhör. Vidare presenteras studiens syfte och frågeställningar och därefter lite kort om vår förkunskap inom området och hur det kommer sig att vi intresserat oss för denna problematik. I brevet ges också information kring hur genomförandet av intervjuerna skulle kunna gå till och ett förslag kring att genomföra videointervjuer med tanke på situationen med Covid-19. Nästa steg gick ut på att skicka iväg informationsbreven per e-mail till de myndigheter och frivilligorganisationer som vi funnit relevanta för studien. En vidare kontakt med informanterna fördes via e-mail där planering för intervjuerna gjordes. Informationsbrevet finns bifogat som bilaga 1.
5.5.2 Intervjuguide
Som stöd till våra intervjuer använde vi oss av en intervjuguide i semistrukturerad form som vi utformade utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi valde att strukturera och sortera frågorna under olika teman och ställde samma övergripande frågor till alla informanter. Dock behövde vi i vissa fall anpassa frågorna utifrån om det var en frivilligorganisation eller en myndighet vi
intervjuade. Vi upplevde att det var till stor hjälp att använda en intervjuguide just för att det bidrog till en viss struktur samtidigt som det fanns möjlighet till flexibilitet och anpassning av frågorna. Vi valde att inte skicka intervjuguiden eller frågorna till intervjupersonerna i förväg med anledningen att vi ville ha ett så spontant besvarande som möjligt. Intervjuguiden finns bifogad som bilaga 2.
5.5.3 Genomförande av intervjuer
Något som har påverkat insamlandet av empirin har varit den rådande coronapandemin under våren 2020. Risken för smittspridning har inneburit att vi inte haft möjlighet att fysiskt träffa alla
informanter för att utföra intervjuerna ansikte mot ansikte. Bortsett från en information som erbjöd sig att träffas på dennes arbetsplats så genomfördes alla andra intervjuer hemifrån via videointervjuer eller telefonintervjuer. I första hand har vi föreslagit just videointervjuer då vi velat ta del av
ansiktsuttryck och kroppsspråk. I de flesta intervjuer använde vi oss av Microsoft Teams eller Zoom som medel. I andra fall ringde vi via Facetime eller via appen Whatsapp, där man kan ringa
25
Inför varje intervju inledde vi samtalet med att informera om samtycke, vilket innebär att ge information om vad studien syftar till, uppbyggnad, att deltagandet bygger på frivillighet och att intervjupersonen har rätt att inte besvara frågor samt avbryta intervjun när som helst (Kvale & Brinkmann, 2014). Vidare informerade vi om konfidentialitet, det vill säga att ingen annan än oss kommer få tillgång till intervjumaterialet eller ljudinspelningarna (ibid.). Vi informerade också om att vi inte kommer att skriva ut intervjupersonernas namn, utan enbart namnet på de verksamheter där de arbetar.
Vid varje intervju hade en av författarna huvudansvaret, detta för att underlätta samtalet för den intervjuade samt undvika att författarna ska avbryta varandra. Efter varje tema i intervjuguiden fick den huvudansvariga intervjuaren bjuda in den andra för att ställa frågor. Intervjuerna varade mellan 50-75 minuter. I de flesta fall fungerade det bra att genomföra videointervjuer, trots att det ibland kunde uppstå tekniskt strul såsom försämrat ljud eller att videosamtalet hackar. Video- och telefonintervju som datainsamlingsmetod har även gjort att vi kunnat ta kontakt med svenska ambassaden på Filippinerna trots det långa avståndet emellan.
5.6 Metodkritisk diskussion
Något som kan bli problematiskt inom den kvalitativa forskningen kan kopplas till det tydliga fokus på att försöka förstå situationer utifrån de människor som studeras, vilket kan leda till något som kallas för “going native”, det vill säga att forskaren riskerar att tappa bort syftet med undersökningen på grund av att man börjar identifiera sig med den eller de som studeras. Vidare finns det en annan risk som handlar om att forskaren bortser från vissa personers perspektiv och enbart antar en del av dessa personers perspektiv, vilket till exempel kan handla om att man utesluter ett visst kön (Bryman, 2011). Detta är sådant som vi har haft i åtanke dels gällande urval av intervjupersoner, men
framförallt när vi genomförde våra intervjuer och i efterhand analyserade empirin. Vi tänker samtidigt att dessa risker, särskilt den förstnämnda möjligtvis är större vid genomförande av observationer av människor eller ett visst socialt fenomen, då man tillbringar mer tid tillsammans med personerna som observeras än under en kortare intervju.
Vi har i efterhand lagt märke till att vi haft ett tydligt fokus på just Filippinerna, vilket grundar sig i att studien var tänkt att genomföras där och inte i Sverige. Grundtanken var att träffa
frivilligorganisationer på Filippinerna som arbetar mot live-streamade sexuella övergrepp på barn samt med rehabilitering och stöd för dessa barn. Om detta hade varit möjligt hade det funnits ett mer tydligt barnfokus utifrån att en stor del av arbetet på Filippinerna berör hjälp- och stödinsatser och riktar sig direkt till barnen. Vi är medvetna om att valet att snäva in oss på just filippinska barn även utifrån detta svenska perspektiv har inneburit att det funnits ett begränsat antal relevanta aktörer som arbetar med specifikt detta. Nu i efterhand har vi funderat kring om det hade varit positivt att bredda frågeställningarna till att beröra fall från andra länder också eller flera former av sexuella övergrepp på nätet. Vi har också upptäckt att det finns begränsat med forskning inom detta område, vilket har
26
försvårat processen att hitta relevant forskning för studien. Samtidigt är vi glada över att vi lyckades behålla vår grundtanke och anpassa denna till ett svenskt perspektiv. Utifrån att live-streamade sexuella övergrepp på barn är ett globalt fenomen som äger rum på nätet finns det en viktig poäng med att inte enbart undersöka arbetet som utförs på Filippinerna, utan också i länder vars medborgare bidrar till problematiken.
5.7 Bearbetning av empiri
5.7.1 Transkribering
Genom att spela in och transkribera intervjuerna ges möjlighet att gå igenom svaren från intervjuerna flera gånger, både i ljud- och textformat. Vidare underlättar det analysen av empirin och bidrar till att den blir mer noggrann (Bryman, 2011). En av orsakerna till att vi valde att spela in intervjuerna var för att kunna transkribera materialet och sedan utföra en tematisk analys. Vidare kunde vi på så vis ha fullt fokus på intervjun och mindre fokus på att föra anteckningar, vilket bidrog till att vi båda var mer uppmärksamma på vad som faktiskt sades. Vi valde att dels köpa en diktafon att spela in intervjuerna på, men använde också våra egna mobiltelefoner för att kunna välja vilken ljudinspelning som var av bäst kvalité och för att försäkra oss om att vi åtminstone har en fungerande inspelning.
Vi valde att transkribera de intervjuer som vi själva var huvudansvarig för. För att försäkra oss om att vi transkriberade på samma sätt och utskrifterna haft samma goda kvalité valde vi att transkribera varje del av intervjun, istället för att välja bort de delar som vi av någon orsak inte ansåg vara relevant för studien. Vi transkriberade ordagrant och skrev sedan ut transkriberingarna för att kunna
genomföra den tematiska analysen.
5.7.2 Tematisk analys
Vi har valt att utföra en tematisk analys, vilket kan som en mer tillgänglig form av analys utifrån att denna analysform inte kräver en detaljerad teoretisk eller teknisk kunskap om tillvägagångssättet likt inom exempelvis grounded theory (Braun & Clarke, 2006). Detta gör att tematisk analys är en bra metod att använda om man som forskare inte har så mycket erfarenhet av att utföra kvalitativ forskning (ibid.).
Tematisk analys är en välanvänd analysform inom kvalitativ forskning där metodens flexibilitet utgör ett kännetecken. Tematisk analys beskrivs vara en metod för att “identifiera, analysera och hitta mönster (teman) inom data” (Braun & Clarke, 2006, s. 79). Det framkommer att det inte finns någon tydlig överenskommelse gällande vad tematisk analys är och hur metoden används. Författarna presenterar dock olika steg för hur analys kan gå till, något som vi har valt att utgå ifrån när vi har genomfört vår tematiska analys (ibid.). De olika stegen är:
