fast! n a v . ä n : » P -' * SSS föda FSS l 0 S o 20 r d a ra st a i tt5 e20 510 jet
AFP
Statens väg- och trafikinstitut (VH) - Fack - 581 01 Linköping
Nr 133 ° 1977
National Road & Traffic Research Institute - Fack ' S-581 01 Linköping - Sweden
Bergmaterials egenskaper i
terrasser i utsprängda utlastade
bergskärningar
5.1 5.2 5.3 5.3.1 5.3.2 5.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid FÖRORD REFERAT I ABSTRACT II INLEDNING 1 UPPLÄGGNING AV PROJEKTET 2
BESKRIVNING AV SPRÄNGNINGS- OCH
UTLAST-NINGSFÖRFARANDET 2 UTFÖRANDE 3 Val av områden 3 Provtagning 5 Laboratorieundersökningar 6 Sammanställningar 7 RESULTAT 7 ProvgrOparnas utseende 7 Kornfördelning 8
Finjordhaltens variation med djupet 9
Utlastning i ett steg 9
Utlastning i flera steg 9
Undersökningar av ytskiktets egenskaper 10
Berggrundens hållfasthetsegenskaper ll
Undersökningar av finmaterialets
egen-skaper i terrassen 13
Sandekvivalent 14
Sammanfattning av laboratorieresultaten 15
KOMMENTARER 16
LITTERATUR 19
Tabeller, figurer, fotografier
Bilaga 1. Mineralbestämning i bergmjöl med särskild hänsyn till lermineralen
FÖRORD
Föreliggande rapport utgör en redogörelse för
bergma-terialundersökningar av terrasser i bergskärningar.
Arbetet har utförts på uppdrag av statens Vägverk. Fältarbeten har utförts vid pågående Vägbyggen.
Håkan Thorén
Bergmaterials egenskaper i terrasser i utsprängda ut-lastade bergskärningar
av Håkan Thorén
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
Fack
581 01 LINKÖPING
REFERAT
Med anledning av att krackeleringar kan uppkomma i be-läggningen på vägar i bergskärningar har vid 9 vägföre-tag i 14 bergskärningar grävts 21 provgropar i terras-serna för att fastställa terrassmaterialets egenskaper. Vägföretagen har valts i det västsvenska gnejsområdet, Sydöstsveriges porfyr- och granitområde samt i Stock-holmstraktens gnejsberggrund. Det finkorniga ytskiktet har mätts in och på detta material har omfattande la-boratorieundersökningar utförts. Under ytskiktet, som är ca 30 cm tjockt och mycket tätt packat, ligger
sprängstenen lös med stora hålrum. Vatten kan
förekom-ma i skärningarna men inte i omedelbar närhet av det
tätpackade skiktet. Kornfördelningen i skiktet är mycket varierande. Finmaterialhalterna är ofta höga. Särskilt bergarter med dålig hållfasthet och hög glim-merhalt ger dåligt terrassmaterial. Förekomster av ler-omvandlat berg, som har betydelse för uppkomsten av skador, har påvisats med röntgendiffraktion.
Resultaten visar att materialegenskaperna kan bestämmas med laboratorieundersökningar med avseende på
kornstor-lek och finmaterialets vattenhållande förmåga eller
liknande metoder.
II
Properties of Rock in Road Formations in Blasted, Exca-Vated Rock Cuttings
by Håkan Thorén
National Swedish Road and Traffic Research Institute Fack
581 Ol LINKÖPING
ABSTRACT
The aim was to determine the Characteristics of forma-tions in rock cuttings, especially the surface layers. Also appropriate test methods were to be proposed. Road formations in three different bedrock areas in middle and southern Sweden were investigated. The bed-rock consisted mainly of gneisses, granite and porphyry.
The fine-grained material of the formation surface
layer was thoroughly investigated in laboratory tests. It was shown that the upper layer of the formation is about 30 cm thick and very compact. Under that layer, there is a perous layer consisting of chunks of
blas-ted stone. Often there is a high content of fine
mate-rial in the surface layer. Rock characterized by a high content of converted clay minerals was found in some of
the rock cuttings.
The results show that rock properties, concerning grain size distribution and water reduction of the
fine-grained material, could be determined by laboratory tests or by similar test methods.
1. INLEDNING
Berggrundens vägbyggnadstekniska egenskaper undersöks ur flera synvinklar. Omfattande undersökningar utförs t ex avseende stenmaterialets egenskaper i bituminösa beläggningar. Föreliggande arbete avser att visa ter-rassmaterialets egenskaper i utsprängda, utlastade berg-skärningar. Undersökningar av bärlagermaterials egen-skaper har samtidigt utförts (Höbeda 1976). Båda under-sökningarna avser ostabiliserade material där vissa jämförelser kan göras. Den största skillnaden ligger i att materialet i bergterrassen i skärningar inte är för-flyttat jämfört med bärlagergrus. Undersökningsmateria-let i utlastade bergskärningar kan beskrivas som upp-luckrade bergpartier. Ställvis har omfattande skador kunnat konstateras i detta material. Skadorna har
be-stått av krackeleringar med påföljande uppbrytning av
vägytan. Höga finmaterialhalter närmast under
belägg-ningen har härvid påvisats.
Undersökningarna har haft följande målsättningar: 1. Att fastställa bergterrassens packning och
genom-släpplighet i utsprängda, utlastade skärningar. 2. Att fastställa materialegenskaperna hos den översta
delen i bergterrassen.
3. Att föreslå lämpligundersökningsmetod för att
fast-ställa materialets egenskaper i terrassen.
4. Att föreslå lämpligt provtagningssätt för fortsatta
undersökningar.
Undersökningarna har inte omfattat provningar av
nor-mala skadade vägar utan avser i första hand att visa terrassens egenskaper. Orsaken till krackeleringsska-dorna kan diskuteras. Vissa generella synpunkter kan framföras. Skadorna inträffar vanligen upp till ett år efter att nya vägar öppnas för trafik och då under
tarna. Skadorna är oftast begränsade till mz-stora fläckar. Det framstår därför som klart att det inte rör sig om tjälskador utan om dålig bärighet. Tjälska-dor kräver en vattentransport underifrån Vilket knap-past kan ske i bergbankar. Påståendet att det är bärig-hetsskador styrks av att skadorna sker under höstarna, som är nederbördsrika. En hög vattenhalt försämrar bä-righeten.
2. UPPLÄGGNING AV PROJEKTET
Undersökningarna planerades så att grundläggande kun-skaper kunde fås om terrassmaterialen i skilda berg-grundsregioner. Provtagningen skulle utföras så att he-la den utsprängda terrassen grävdes upp. De upptagna materialen skulle undersökas i laboratorium med olika metoder för ingående bestämning av egenskaperna.
I samråd med Statens vägverk, TVb, utvaldes 9 pågående vägföretag inom skilda regioner (tabell 1). Vid rekogno-sering av vägföretagen togs hänsyn till att de utvalda skärningarna skulle ha likartat utseende och lastas ut på liknande sätt. Kraven var att skärningen skulle ha berg på båda sidor med en ungefärlig höjd av 5 meter. Prov skulle inte tas på transportvägar i skärningarna
och på utlastningsytorna skulle inte något annat
mate-rial vara påfört.
3. BESKRIVNING AV SPRÄNGNINGS- OCH
UTLASTNINGS-FÖRFARANDET
Borrning och sprängning finns närmare beskrivet i Sta-tens vägverk Sprängteknik DD llO. Översiktligt genom-gås förfarandet vid de undersökta skärningarna.
Före borrning av berg avtäcks bergytan. Detta utförs av
grävmaskin. Vissa av de undersökta bergpartierna hand-rensades och vissa saknade ursprungligen jordtäcke. En del bergytor var förhållandevis släta och andra var taggiga och svårrensade. Någon sammanställning har där-för inte kunnat göras av där-förekomster av jord på terras-serna. Efter rensning borras bergskärningen, laddas och sprängs ut. Vid borrningen bildas borrkax som inte tas bort från bergytan. Borrkaxet kan uppskattas ha en volym av 2-3 liter per kvadratmeter i de aktuella skär-ningarna. Särskilda undersökningar av borrkax har inte utförts i detta projekt.
Laddningen utförs så att huvuddelen placeras i den ned-re delen av hålet. Vid detonationerna söndersmulas
berget närmast huvudladdningen. Detta material utgör
sannolikt en icke oväsentlig del av finmaterialet. Vid
tunnelsprängningar är stora finmaterialförekomster på-tagliga på transportytorna.
I de aktuella skärningarna har utlastningen utförts med hjullastare. Hjullastare utför vid
lastningsproces-ser ofta brytande rörellastningsproces-ser med skOpan varvid maskinens tyngd vilar helt på framhjulen. Borttransporterna sker med olika typer av dumprar. Höga hjultryck och omfat-tande fordonsrörelser inne i skärningarna gör att ter-rassen blir mycket hårt packad.
4. UTFÖRANDE
4.1 Val av områden
Institutets sammanställningar av bergmaterialkvaliteten i Sverige visar att en indelning kan göras i olika
regioner och efter vissa bergarter (Bäckman 1976). De skilda regionerna är i södra Sverige, främst det väst-svenska gnejsområdet, Smålands-Värmlands granit- och porfyrområde samt Östsveriges gnejsområde. Inom varje
berggrundsregion finns stora variationer, t ex med av-seende på bergartstyp. Pågående vägföretag rekognosera-des under 1974 och 1975. Följande skärningar valrekognosera-des ut
(tabell 1). Undersökningar utfördes även vid Landvet-ters flygplats.
Tabell 1. Undersökningsplatser
Län Sektion km Bergart
B E3 Rösa-Norrtälje 34/440 amfibolitgnejs
C E18 Bålsta-Bro 23/800 gnejs
26/870 "
E E4 Staby-Norsholm 1/160 vittrad granit
1/260 granit 1/300 " 5/300 " 5/340 " 5/380 " 17/220 leptit H 15 Em-Aplerum 5/990 porfyr
K 15 Åryd-Bräkne Hoby 36/920 granit
36/980 "
O Landvetter flygplats 31/830 gnejs
4/080 " 0 40 Råda-Landvetter 6/180 " 6/360 " 42 Illeråsasjön-Tranemo 12/350 " S E18 Skattkärr-Väse 1/890 " 4/600 " 9/050 "
De utvalda skärningarna besiktigades vid rekognoseu ringen och bedömdes bestå av en bergart. Strävan har varit att välja bergpartier med i huvudsak goda
teter och med för sprängnings- och utlastningsarbeten
normala förhållanden. Bergarterna är ordinära med en
fördelning som i stort motsvaras av den äldre berggrun-den i södra Sverige. Självfallet saknas en mängd berg-artstyper men projektets omfattning medför denna
be-gränsning.
4.2 Provtagning
21 provgropar i 14 skärningar grävdes med grävmaskin,
där det var möjligt, ner till fast botten. (Se
fotobi-laga.) I några fall gjordes försök med provgrävning i flera etapper för att konstatera om grävningen påver-kade materialegenskaperna i terrassen.
I schaktgrOpen bedömdes okulärt packningen och förekom-sten av finmaterialanhopningar samt vatten. Med fält-siktar togs två prov från ytskiktet och ett till två från större djup. Material större än 20 mm siktades från och siktresten av storleksordningen 20 kg tillva-ratogs. Schaktgropen förlades i centrala delar av
skär-ningarna. Särskilt tillsågs att ytan skulle ha ett
nor-malt utseende, d v 5 att vare sig innehålla större blocksamlingar eller täta partier. ProvgrOparna gräv-des en skOpbredd breda och 4-5 m långa. Förekomsten av block gjorde att det inte var möjligt att ta prov inom
en kvadratisk yta. Det ytliga proven togs i kanten av
schaktgrOpen mellan blocken så att en grop med plan botten, 10-30 cm djup, kunde utgrävas. För att få loss
proven användes spett. I djupare avsnitt saknades ställ-vis finmaterial. Proven togs genom att stenar lyftes undan tills tillräcklig stor provmängd hade erhållits inom en yta av 1 m x 1 m.
4.3 Laboratorieundersökningar
Samtliga tagna prov, 88 st, har undersökts i labora-torium. Följande bestämningar har utförts vid VTI:
Antal Tvättsiktning 88 Sedimentationsanalys 24 Sandekvivalent 30 Flisighetstal 41 Sprödhetstal 20 Sliptal 15 Kapillaritet 8 Hygroskopicitet 19 Vattenhalt 68
Tvättsiktning har använts för att studera kornfördel-ningen. Sedimentationsanalys, sandekvivalent, kapilla-ritet, hygroskOpicitet och vattenhalt utfördes för be-stämning av egenskaperna i mindre fraktioner, samt flisighets-, sprödhets- och sliptal för undersökning av bergmaterialets egenskaper.
De ursprungliga bergmaterialen har dels besiktigats i fält, dels granskats i polarisationsmikroskop från 0,03 mm tjocka tunnslip (se fotobilaga). Preparaten är för små för att vara representativa men ger ändå en uppfattning av förekommande mineral, kornfogning och kornstorlek. Dessa egenskaper finns närmare beskrivna av Höbeda och Thorén 1975.
Ovan angivna laboratorieundersökningar utfördes för att
finna någon metod som beskriver materialegenskaperna. För att kontrollera och verifiera resultaten har rönt-genanalys av lerfraktionen utförts på 17 prov.
Analy-serna utfördes av Ann-Marie Brusewitz vid Sveriges
Geologiska Undersökning. Material i lerfraktion av
denna typ har tidigare inte undersökts, varför ett
om-fattande arbete utfördes. Arbetet är närmare beskrivet
i bilaga 1.
4.4 Sammanställningar
Huvuddelen av laboratoriearbetet har sammanställts av
Torbjörn Jacobson. Särskilt arbete har nedlagts för att
försöka visa de samband som förekommer mellan olika
provningsmetoder.
5. RESULTAT
5.l Provgroparnas utseende
Samtliga provgrOpar har undersökts med avseende på längd, djup, vattenförekomster och fördelning av ma-terialtyper. Dessa uppgifter finns redovisade i
tabell-bilagan. Två olika hårt packade skikt kunde iakttagas. Överst finns ett ca 30 cm tjockt mycket hårt packat
skikt. Under detta ligger det lossprängda berget med luftrum mellan varje sten eller block. Stenarna kunde plockas ut för hand, varför någon större packning ej kan anses förekomma under det översta skiktet. Det översta skiktet var så väl sammanhållande att när
ste-nen närmast under togs bort bildade skiktet ett tak.
De ursprungliga strukturerna i berggrunden framträdde välordnat i de lossprängda partierna. Även om berget var söndersprängt låg varje sten kvar i närheten av sitt urSprungliga läge. I berggrunden förekommande vittringszoner med lerslag påträffades i två fall. De leromvandlade partierna var smala och långsträckta. Vid E4 Staby-Norsholm km.l/26O och 15 Åryd-Bräkne Hoby
km 36/980 var det möjligt att se dessa zoner i schakt-grOparna. I ytskiktet var det däremot inte möjligt att se zonerna. I samtliga undersökta provgropar förekom
hålrum vid 40 cm djup.
5.2 Kornfördelning
Kornfördelningen har bestämts på varje prov. Vissa vär-den från dessa redovisas i tabellform för varje prov-grOp. En representativ kornkurva från varje gr0p redo-visas särskilt. Dessa kornkurvor innefattar även sedi-mentationsanalys, varför fraktioner ner till 0,002 mm är medtagna. Samtliga kornkurvor har jämna förlOpp. De enda språng som har konstaterats finns i fraktioner över 20 mm, förmodligen beroende dels på att kornkur-vor från fält- och laboratoriesiktningar sammanförts, dels på att vissa prov haft låg halt av grövre partik-lar. Vissa skillnader i förloppen kan konstateras. Kur-vorna kan indelas i fyra typer. I det översta skiktet urskiljs tre typer: kurvor med tydlig sandpuckel, mo-ränliknande (oftast grusiga) kurvor, och bärlagergrus-liknande kurvor. I det undre skiktet är bärlagerliknan-de kurvor vanligast men visar på stort unbärlagerliknan-derskott på finare fraktioner. Medelvärden för dessa fyra typer re-dovisas i figur 1. I den tillhörande tabellen är res-pektive provgrOp upptagen. Sandekvivalent, flisighets-, sprödhets- och sliptal är här redovisade för de olika kurvtyperna. Av tabellen framgår att av materialen i den övre delen av provgrOpen har de med bärlagergrus-kurva bättre sandekvivalent-, sprödhetstals- och slip-talsvärden än övriga. Flisighetstalen visar inte denna skillnad. Sedimentationsanalysen visar att i samtliga
fall förekommer lerfraktioner i materialen. Halterna
varierar från 1,2 % till 18 % i en lerzon (E4
Staby-Norsholm km 1/260). Röntgenanalysen, som utfördes vid SGU, visar att till viss del består lerfraktionen i alla undersökta prov av lermineral. Eftersom berggrun-den innehåller lerzoner är dett inte märkligt, men
för-hållandet gör att materialen är mycket lika moräner.
Vid E4 Staby-Norsholm km 1/300 och 5/300 togs två
ränprov som jämförelse (se tabellbilaga). Dessa liknar dock inte proven från terrasserna, eftersom moränerna i dessa fall har mycket högre finmaterialhalt.
5.3 Finjordhaltens variation med djupet
5.3.1 gtlastning_i_egt_steg
De flesta provgroparna lastades ut direkt ner till fast botten. Huvuddelen av kornstorleksanalyserna är därvid
utförda för att visa hur finmaterialhalterna sjunker
med provtagningsdjup. Figur 2 och 3 visar samtliga be-stämda finmaterialhalter. Figurerna omfattar även ma-terial som är utlastat på annat sätt (se kap 4.3.2). Diagrammet visar att en avgränsningslinje kan uppritas. De tre prov som hamnar utanför består i ett fall från
en större lerzon, Staby-Norsholm km l/260 och de andra
från utlastningsförsök i olika etapper vid Landvetters
flygfält (se kap 4.3.2). Punkterna motsvarar medelprov-tagningsdjup, där varje prov tagits ur ett skikt med
10-40 cmzs tjocklek. (De tjockare skikten avser
djupa-re belägna prov.) För normala bergförhållanden är fin-materialhalterna bestämda på fraktionen 0-50 mm mindre än 7 % redan vid 40 cmzs djup. Figur 3 visar genom-snittsvärden på finmaterialhalterna vid olika provtag-ningsdjup. Anmärkningsvärt höga halter förekommer i det översta skiktet (genomsnittet är 8,9 %).
5.3.2 gtlastning_i_flera_steg
Utlastningen i provgrOparna, som beskrivs i kap 4.3.1, visar förhållandena vid utlastning direkt ner till ter-rassen. Utlastning kan ske i två steg. Detta innebär konventionell utlastning, t ex med hjullastare ner till ca 30 cm över färdig väg (ca 50 cm över terrass).
10
stående 50 cm tas ut med grävmaskin så att varken lastningsmaskin eller transportfordon framförs på
schaktbotten. Motsvarande försök utfördes vid Väg 40
Råda-Landvetter km 6/180. Vid Landvetter flygplats och E18 Bålsta-Bro gjordes även försök med successiv av-schaktning. Vid väg 40 Råda-Landvetter lastades först ut en yta 50 cm över terrassen. Efter provtagning las-tades denna yta ut ytterligare 50 cm. Finmaterialhalten sjönk därvid från 14,7 % vid ytan till 5,7 % på 50 cm djup och 2,0 % på 100 cmzs djup. Vid Landvetters flyg-plats sjönk halterna från 11,6 % till 17,6 % på ytan till ungefär 4 % på de djupare nivåerna. Se figurerna från resp skärning.
Vid E18 Bålsta-Bro km 23/780 var halterna vid ytan låga 4,6 % resp 3,5 %. Detta medförde att variationerna från de djupare proven inte Visade någon större skillnad. Något lägre finmaterialhalter (2-3 %) förekom dock på
dessa nivåer.
Den största skillnaden vid utlastning i flera steg,
jämfört med konventionell utlastning, består av att de nya ytorna inte är packade. I två fall erhölls höga
finmaterialhalter på större djup. Vid Landvetters
flyg-plats km 4/060 H 180 togs ett prov i en större yta, som färdigställts för de pågående byggnadsarbetena. Finma-terialhalten var 10,5 %. Vid E4 Staby-Norsholm km 1/260 H 7,5 konstaterades på provtagningsdjup 50 cm under transportytorna en finmaterialhalt på 39 %. Skälen till dessa höga halter är att proven tagits i material från Vittringszoner i berggrunden.
5.4 Undersökningar av ytskiktets egenskaper
Undersökningarna, som utförts i olika regioner, har
sammanställts med avseende på kornstorlekshalter
< 0,074 mm, < 2 mm och < 0,002 mm samt sandekvivalent,
ll
flisighets-, sprödhets- och sliptal (fig 4-10). Sär-skilt framträder det västsvenska gnejsområdets bergar-ter med markant dåliga värden. Typiskt för dessa är
sandpuckelkurvor. Som ovan nämnts förekommer vittrings-zoner i berggrunden. Dessa förekommer i all berggrund men har begränsad omfattning. Utdragning av material från vittringszoner och indragning av lerigt material från transportvägar kan förmodas förekomma fläckvis. Sönderbrytningen av berggrunden och därmed uppkommande
finkornigt material, som beror av bergarters
hållfast-hetsegenskaper, bör förekomma över större ytor. För att
beskriva ytskiktets egenskaper uppdelas resultaten ef-ter berggrundens hållfasthet och finmaef-terialets egen-skaper.
5.4.l
åerggrundens_hållfasthetsegenskaper
Bergmaterialet har provats med de metoder som är gängse i vägbyggnadssammanhang, d v 5 styrkegrad och sliptal.
Det första som kan konstateras är att materialen från
alla kornstorleksanalyser i stort sett har jämnlöpande kurvor. Detta måste innebära att berggrunden utsatts för en omfattande sönderbrytning. Av tabell 2 och 3
framgår att ett samband finns mellan å ena sidan
spröd-hetstal och sliptal samt å andra sidan bergartstyp, kurvförlOpp och finmaterialhalt. Låga sprödhetstal och sliptal indikerar att låga finmaterialhalter kan för-väntas på terrassen. I vissa fall överensstämmer inte
detta, t ex E4 Staby-Norsholm km l7/220 (sprödhetstal
41,8, sliptal 90, finmaterialhalt 9,7 % resp 8,3 %). Den mikroskOpiska undersökningen av tunnslip visade att glimmerhalten var 29 % i den dominerande bergarten
(tabell 4). Provet är för litet för att vara
represen-tativt, men det finns skäl att anta att särskilt glim-merrika bergarter ger högre ler- och finmaterialhalter.
Förhållandena bör överensstämma med erfarenheter att
12
glimmerrika bergarter har dålig hållbarhet som belägg-ningssten. I tabell 4 redovisas översiktligt mikrosko-piska undersökningar av stenmaterial från respektive bergart. Mineralfördelningen, som bestämts i röntgen
(bilaga 1), kan inte jämföras med dessa värden beroende
på analysmetoden.
Flisigheten har stor betydelse för hållfastheten för bärlagergrus, då flisiga och stängliga partiklar
lätta-re bryts ner än runda och kubiska (Höbeda 1976).
Mate-rialproven har vid undersökningarna haft flisigheter
mellan 1,30 och 1,50 med koncentration av värden runt
1,40. Flisigheten bestämdes dels på ytprov dels på prov från större djup. (Se figur från resp skärning.) Mate-rial med relativt goda sprödhets- och sliptal visar en liten ökning av flisigheten på djupet, jämfört med yt-prov, medan de med högre sprödhets- och sliptal inte alltid visar någon skillnad. Sandpuckel- och moränkur-van för de sämre materialen visar att dessa nöts och bryts sönder, medan de bättre huvudsakligen nöts. An-rikningen av huvudsakligen finare material, som ger bär-lagergruskurva, tyder på nötning, medan de andra kurv-typerna har höga halter av grövre partiklar, vilket in-dikerar krossning. Genomsnittligt är de lägsta flisig-hetstalen uppmätta i Västsverige (fig 8), något som ty-der på att dessa material brutits sönty-der mest. Som
exempel kan nämnas E18 Skattkärr-Väse, där tre skär-ningar undersöktes. Vid km.l/890 bestämdes sprödhets-talet till 51 och slipsprödhets-talet till 167, vid km 4/600 43 resp 158 och km 9/050 41 resp 115. Mest markant sand-puckel erhölls vid km 1/890. Finmaterialhalten var lägst i denna skärning (9,0 % i två fall). Flisigheten
bestämdes till 1,36 på ytan och 1,41 på djupet. 1,41
resp 1,47 uppmättes på ett annat ställe i samma prov-grOp. Motsvarande värden erhölls från de andra
skär-ningarna vid vägföretaget (se figur från resp
skär-ning).
13
5.4.2 gndersökningar_ay finmaterialets_egenskaper i
:erresâea
Sammanställning av vattenhalterna i undersökningsmate-rialet har gjorts med förhållande till halten material < 0,074 mm (fig 12). Eftersom proven togs vid torrt vä-der och vid regn, har detta särskilt angivits. I inget
fall har låga vattenhalter konstaterats vid höga
fin-materialhalter. Även om ytorna legat exponerade under lång tid har de inte torkat i någon större utsträck-ning, något som tyder på förekomster av vattenhållande material, lermineral. Eftersom vattenhalterna anges i viktsprocent, kan materialen normalt bestå upp till 10 % av vatten. Finmaterialrika partier kan ha avsevärt
större vattenhalter.
Kapillariteten har jämförts med finmaterialhalten. Re-lativt få bestämningar utfördes, då ingen hade lägre kapillaritet än en meter och flera värden över tre meter erhölls. Orsaken till de höga värdena finns
tro-ligen i förekomsterna av lera, som medför att kapilla-riteten blir hög oberoende av andra ingående
kornstor-lekar.
Hygroskopiciteten, som utfördes på ett begränsat antal prov (19 st), har givit ett intressant resultat. Jäm-förelsen med finmaterialhalten i figur 14 visar, att något samband inte kan uppritas. Hygroskopiciteten, som är ett mått på den vattenupptagande förmågan, uttrycker således inte samband med finmaterialhalten. Även om un-dersökningsmaterialet är begränsat kunde ett samband an-tas finnas. Därför undersöktes om ingående mineral, sär-skilt i lerfraktionen kunde påverka hygroskopiciteten. Det föreföll även troligt att olika typer av lermineral kunde förväntas, eftersom materialen var tagna inom skilda berggrundsregioner som varit utsatta för olika typer av mineraliseringar. De vid SGU utförda
14
na visade att stora skillnader förelåg mellan lermine-ralen (bilaga 1). Dessutom bestämdes
katjonutbyteskapa-citeten, som i stort sett är ett mått på halten
sväl-lande lermineral, smektiter. Svälsväl-lande lermineral har
en extremt stor vattenupptagande förmåga och är också mycket tätande. Katjonutbyteskapaciteten har avsatts mot hygroskopiciteten på fig 15. Ett tydligt samband framträder därvid. På figur 16 visas sambandet mellan jonutbyteskapaciteten och lerhalten. Där lerhalten är hög är också jonytbyteskapaciteten hög. Eftersom jon-utbyteskapaciteten enbart bestäms på lerfraktionen kan slutsatsen dras att halten nermalda produkter, bergmjöl, är störst i lerfraktionen när lerhalten är låg. Undantag-na är två moränprov, som togs vid E4 Staby-Norsholm, och ett prov från Landvetters flygplats, som röntgenunder-sökningen visade huvudsakligen innehöll nermald biotit (glimmer) utan svällande egenskaper och ett prov från
E4 Staby-Norsholm km l/960, som bestod av en större
lervittrad zon. Samtliga dessa fyra har de för under-sökningen största finmaterialhalterna. De skiljer sig från övriga genom särskilt höga värden. Någon svårighet att urskilja dessa från varandra finns inte. En sikt-ningsanalys ger information om kornfördelningen.
5.4.3 gandekyivalent
Höbeda (1976) har gjort ett närmare studium av sandek-vivalentmetoden (AASHO Tl76), som avser att ge en kva-litetsbedömning av främst bärlagergrus. Enligt Höbeda har åtskilliga försök gjorts med metoden som visar att stor spridning föreligger mellan värdena och värde-ringen av användbarheten. Metoden har även använts för att undersöka terrassmaterialen. Figur 17 visar att
samband finns mellan finmaterialhalt (material < 0,074
mm) bestämd på fraktion 0-50 mm och sandekvivalent. Det intressanta är att vissa av proven har låg finmaterial-halt och lågt sandekvivalentvärde. Enligt Höbeda (1976)
15
indikerar ett sandekvivalentvärde med mindre än 30 fö-rekomster av plastiskt lerigt finmaterial. Sådana före-komster gör bärlagergrus instabilt vid hög vattenhalt. En av bestämningarna har givit sandekvivalentvärdet 23
och värdet måste anses vara mycket lågt. Detta kan
för-klaras med en hög lerhalt (ca 4 %) och svällande
lermi-neral som bekräftas av analyserna. Flera liknande, dock ej så extrema värden förekommer. I figur 18 är
samban-det avsatt mellan sandekvivalent och finmaterialhalt,
nu uträknad på fraktionen 0-5 mm. Det tydliga sambandet
visar att materialen har enhetliga egenskaper. Figurer-na 19 och 20 visar att samma relationer även finns för lerfraktionerna. Orsaken till att ler- och
finmaterial-halterna uträknats på 0-5 mm beror på att
sandekvivalen-ten bestäms på denna fraktion. De jämna förloppen i kornkurvorna, som framgår av exemplen från tabellbila-gan, gör att sambanden framträder även för större frak-tioner. Figur 21 visar katjonutbyteskoefficienten av-satt mot sandekvivalenten. Med de underlag som anges för figur 16 (4.3.2) framgår att för de "normala" berg-terrasserna finns ett tydligt samband mellan halt av
svällande leror och sandekvivalent.
5.5 Sammanfattning av laboratorieresultaten
Undersökningarna av den finkorniga delen av proverna Visar att kornkurvorna i stort sett är jämnlöpande och att det normalt förekommer finmaterialhalter nära 10 % bestämt på fraktionen 0-50 mm i det övre skiktet i ter-rassen. Materialen följer i stort bärlagerkurvorna. En icke obetydlig halt av lera med delvis svällande
egen-skaper gör att materialen är dåligt vattengenomsläppli-ga och kan ha en icke oväsentlig vattenhållande förmåvattengenomsläppli-ga.
Sandekvivalentvärdena visar god relation till ler- och finmaterialhalterna, men ingående lerminerals svällande förmåga påverkar resultaten. Värdena är ofta låga
(s 30), vilket enligt erfarenheterna av denna metod
l6
nebär att materialen delvis inte är lämpliga till över-'byggnadsändamål.
Bergarter med dåliga värden på sprödhets- och sliptal
har visat tendenser till att finmaterialhalterna blir särskilt höga i terrassen. Detta gäller särskilt grov-korniga bergarter och medelgrov-korniga bergarter med enkla kornfogar. Glimmerrika bergarter har också en tendens att ge särskilt höga finmaterialhalter.
6. KOMMENTARER
Undersökningsmaterialet har tagits i bergskärningar som bedömts vara normala och representativa för den kristallina berggrunden i södra Sverige. Det ytliga skiktet i terrassen är normalt hårt packat och dåligt vattengenomsläppligt. Undantagsvis förekommer mycket höga finmaterialhalter i proven. Eftersom dessa prov
inte medvetet valts, finns det skäl att anta att mindre
partier med olämplig sammansättning kan påträffas spo-radiskt. Även om en bergskärning till synes är homogen kan svaghetszoner med leromvandlat berg förekomma. Des-sa zoner förekommer där berggrunden är tektoniskt på-verkad. Detta framkommer inte vid laboratorieprovning som utförts på friska stenmaterial.
De bästa resultaten med avseende på finmaterialhalt har erhållits från bergarter med hög hållfasthet och låg glimmerhalt. Det finns skäl att anta att glimmerrika bergarter jämförda med glimmerfattiga dels är mer lätt-vittrade, dels lättare faller sönder vid påverkan som bergmaterialet utsätts för vid sprängning och
utlast-ning.
Genom utlastning i två steg förbättras terrassen. Även
om finmaterialhalterna är höga i det undre skiktet kom-mer den nya ytan inte att vara lika packad som den
l7
digare. I helt leromvandlade bergarter och berggrund, som är mycket lös och lättvittrad, kan dock en ogynn-sam ogynn-sammansättning uppkomma, varför i dessa fall en ur-grävning kan vara lämplig. Denna innebär att det
dåli-ga materialet grävs bort, varefter annat material
till-förs. AV i denna undersökning framkomna resultat utgörs gott berg av glimmerfattiga bergarter med låga spröd-hets- och sliptal. Det är endast dessa, som med säker-het kan sägas följa begränsningskurvorna för bärlager-grus, samtidigt som de har låg finmaterialhalt och hyg-roskOpicitet samt hög sandekvivalent.
Någon påverkan av avtäckningsjord i terrassen har inte kunnat konstateras genom oförklarliga partikelsprång eller andra laboratorieresultat. De jämförelser som gjorts vid E4 Staby-Norsholm mellan morän från de tidi-gare jordtäckta skärningarna och bergmaterial visar att i dessa fall har ingen påvisbar inblandning skett. Leror i terrassen kan huvudsakligen tillskrivas nedmalt bergmjöl med inblandning av leromvandlat berg. Flera av proven innehåller även kalcit, vilket i dessa samman-hang är ett sprickfyllnadsmaterial, som ofta förekommer i leromvandlat berg. Orsaken till att krackeleringsska-dorna uppträder fläckvis beror förmodligen på att före-komst av leromvandlat berg ligger kvar i sitt
ursprung-liga läge. Koncentrationerna av ler- och finmaterial
blir då höga i fläckarna.
De metoder som vid förundersökningarna kan föreslås
för att avgöra bergmaterialkvaliteten är bestämning av sprödhetstal och glimmerhalt. Där leromvandlat berg
misstänks förekomma kan kärnborrningar utföras.
Med hänsyn till att lerhalten kan vara hög oberoende av kornfördelningen i övrigt, t ex med avseende på
hal-ten material mindre än 0,074 mm, är inte enbart
sikt-analys tillräcklig. Skillanderna i lerornas
18
hållande förmåga kan vara avgörande för uppkomsten av
beläggningsskador. Därför föreslås att siktanalyser
kombineras med någon annan metod, t ex hygroskOpicitet
eller sandekvivalent.
Det förhållandevis stora proven som togs har som tidi-gare nämnts i samtliga fall visat jämna kurvförlopp i siktanalyserna. Det är därför inte nödvändigt att ta
så stora prov att alla storlekar upp till 50 mm blir
väl representerade. Den del av kornfraktionen som har betydelse för materialegenskaperna ligger sannolikt un-der 5 mm, men för att bedöma kurvförloppet kan fraktion 0-16 mm eller 20 mm vara lämplig.
I det fall fortsatta undersökningar visar att,trots ut-lastning i två steg krackeleringar uppträder kan det vara nödvändigt att regelmässigt ta prov. Proven bör tas inom hela det tätpackade skiktet åtminstone 30 cm djupt, eftersom ett mycket tunt ditfört lerigt skikt kan ligga överst. För att komma åt materialet krävs en
fältsikt som avskiljer större partiklar, spade och
spett för provtagning. Sannolikt räcker en provmängd av storleksordningen 5 kg. Denna mängd är tillräcklig för föreslagna laboratorieundersökningar.
Gränsvärden för materialegenskaperna kan inte faststäl-las efter gjorda undersökningar. För att avgöra om ett terrassmaterial är lämpligt eller inte fordras en serie undersökningar i skadade beläggningar i bergskärningar.
19
7. LITTERATUR
Bäckman, L. Underlag för utredning av landets grusför-sörjning. Koncept. VTI 1976.
Höbeda, P. Nedbrytningen av bärlagergrus genom byggnads-trafik. - Undersökningar på provbana år 1974. VTI In-ternrapport Nr 260, 1976.
Höbeda, P, Thorén, H. Berggrundens Vägbyggnadstekniska egenskaper. VTI Internrapport Nr 221, 1975.
Tabell 2
Jämförelse av materialegenskaper hos olika bergarter. Proverna tagna på 0-30 cm djup i terrassen.
Tabell med medelvärden av utförda laboratoriearbeten.
Bergart Antal Lerhalt Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd- Slip-
Sand-prov halt -<2mm. hetstal hetstal tal
ekviva-z Z Z lent Västsvensk 18 3,1 10,4 37,6 1,37 49,4 161 32,0 gnejs Östsvensk 8 3,3 7,2 27,7 1,42 43,9 148 35,5 gnejs Granit 9 2,4 6,0 27,3 1,40 40,7 110 41,2 Porfyr 2 1,2 6,3 26,2 1,40 44,6 79 61,4
Bergarternas fördelning på undersökta vägföretag.
Västsvensk gnejs E18 Skattkärr-Väse, S-län Väg 40 Råda-Landvetter, O-län Landvetters flygplats, 0-1än Väg 42 Illeråsasjön-Tranemo, Pelän Östsvensk gnejs E3 Rösa-Norrtälje, B-län E4 Staby-Norsholm, E-län km 17/200 E18 Bålsta-Bro, C-län Granit E4 Staby-Norsholm, EFlän km 1/250
-"-
-"-
-"- km 5/300
Väg 15 Åryd-BräkneFHoby, K-län Porfzr Väg 15 Em-Aplerum, H-län VTI RAPPORT 133Tabell 3.
Jämförelse av materialegenskaper hos sandpucke1-, morän- och bärlagerliknande kurvor.
Tabell med medelvärden av utförda laboratoriearbeten.
Kurv- Antal Ler- Finmtrl- Mtr sand- Flisig- Spröd- Sliptal
typ prov halt halt Z 2mm ekviva- hetstal hetstal
Z lent
Sand- 18 3,1 10,4 37,6 31,9 1,37 49,4 161
puckel
Morän 15 5,5 9,9 34,4 26,8 1,40 50,6 150
Bar
lager13
2,2
5,6
23,3
41,0
1,41
42,0
119
Sandpuckelliknande kurva. Bergart
E18 Skattkärr-Väse, S-län, samtliga Väg 40 Råda-Landvetter, 0-1än, samtliga
Landvetters flygplats, 0-1än, samtliga
Väg 42 Illeråsasjön-Tranemo, P-län Moränliknande kurva E4 Staby-Norsholm, E-1än Km 1/160-1/300 Km 17/200 Väg 15 Åryd-Bräkne-Hoby, K-län, samtliga Bärlagerliknande kurva E4 Staby-Norsholm, E-län Km 5/300-5/380 E18 Bålsta-Bro, C-län, samtliga
E3 Rösa-Norrtälje, B-1än Väg 15 Em-Applerum, H-län VTI RAPPORT 133 Gnejs (västsvensk) Grå gnejs -"-Gnejs
-"-Medelkornig grå gnejs (västsvensk)
Vittrad granit Finkornig leptit Grovkornig granit "Karlshamnsgranit" Medelkornig granit Gnejs (Södermanlandsgnejs) Amfibolitgnejs Porfyr
Tabell 4
Procentuell fördelning av ingående mineral bestämd på tunnslip.
Vägföretag Kvarts Fältspat Glimmer Övrigt Kornstor- Kommentarer
lek mm E3 Rösa-Norrtälje 0 29 47 25X xhornblände E18 Bålsta-Bro km 23/700 20 70 10 - 1-3 vittrad km 26/870 40 39 18 3 0,5-3 ngt vittrad E4 Staby-Norsholm km 1,2 16 70 11 3 0,5 vittrad km 5 16 79 3 2 1"5 km 17 23 39 29 9 0,1 15 EmrAplerum 55 26 19 0 0,05 0 2
15 Ãryd7Brakne_
Hoby26
59
11
4
0,05-5
ngt vittrad
40 Råda-Landvetter 34 50 12 4 1 42 IllerasaSJon- 28 58 10 4 0,3 Tranomo E18 Skattkärr-Väse km 1/890 46 34 16 4 0,2-1 km 4/600 46 35 14 5 0,2-1 km 9/050 46 42 7 5 0,2-1
VTI RAPPORT 133
EE T LH Oåd VH IL A Sta ten sV 69-och Tra fik ins fit uts kor nsi orl eks dia gra mn r5 a. SRA Sth lm 197 33 370 9
Pas
ser
and
e
män
gd,
vikf
pro
cen
i'
11
sääâäs
a'
gåê
O
dEI
'I
19 L- q--L -. -L --L -4 _- L-qh 8 ._. .-_ . N ww 'q ap qs wo x 10 0' 0 ZO O' O 1 1 1 1 1 1 1 1 L 1 L l l 1 L : X -8 91 A0 13 '117 I1 1 1 l
DIP
IUJ
UH
-93 98 83 I. SO O' O Q ç1 A 01 1/ 12 11 10 1 -1 -L -_ -L -- L-q_ -L --__ L--1 -L -d -- L- d-L_ -1 -- L-41 -. o ---< r.1 1 31 1 [ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ma OZ _0 dn fp sâu E ZO 'O 10 '0o
3
1 "' *g -_ FA -_ -1 1' - F- -: - -P -q -F -q -F F -- -< -§- T- - - -F O 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 r1 11 11 11 17 17 71 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 HO 'O 1 1 1 OLU AOJ E) SZ L' O 11 11 11 11 1 11 11 11 '1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 71 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 A l l L l l l l l -.. 1._ ___ L _._ L__ __L _.. -_L _.. __L _.. __. L__ 1.. _L_ __. _L_ _1_ _L_ ..L .§ 11 1r rr 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1r 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 SZ 'O pun suo ||a w 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 (I) o > ..ös ... .._ _.1 L__ .._ _.1 _1. __. _1. _._ __L L__ .._ L_. ___ _.1 ._ --. -_L -.. _1. __ 2 U S' O | I I 1 . W 1 O'L 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 p un s t g 1 1 1 1 1 1 1 1 1.Z
1 71 111 11 11 11 11L 11 11 1 11 L11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 J 11 17 1 11 4 11 11 x11 11 l Wn 11 11 11 111 11 11 11 111 11 11 11 11 1 11 11 N 1 an ñuH 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 1T 17 9' 5 1 1 1 1 1__L _.. _.. 1.. _.. __1 .._ .._ _1_ ___ -L-.._ _1_ -_ L_ _1 __ L_ __ -L-.._ -L. ... .. Os --1\
11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 71 11 11 11 11 1_
\\
&_
11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1NSH
UD
sn.1 BA OJ D :_L _._ --1 ... -. .-L. ._ -. .L _. -_ _L __ .-_L _ñ-.. L_ _1 -- L-.. -_ L. -. 1--L _: .. ._1 1 1 1 1 1 1 L L 1 1 1 OZ 91 E' H 8 b_ 1---1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 " 11 11 11 11 11 1T 11 11 1 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 'T1 711 1 11 11 11 11 1 1r 11 I' TT T --1 ZE -_ -1'
'8
N3
.L
S
1'9 OS 11 1 +7 f -' IA
E18 Bålsta-Bro, C-1än Provtagningsdatum 1975-10-27 KM 23/800
Profilskiss över provgrop i utlastningslager på blivande terrassyta
V8 V6 V4 +1,0 A D Utlastningsyta
_
+0,7d___ __r_______ OÃDE/tattpackathkt
| +0,4-_ L--lä--j|
Nivå, m i 0 C F | G blivande terrassyta
Bokstäverna A-G anger provernas läge och nivå. Någon fri vattenyta förekom ej i provgropen.
Tabell över utförda laboratoriearbeten
Prov Läge Nivå Ler- Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd- Styrke- Sandek- Vatten- Slip-
Hygro-m m halt halt <2mm hetstal hetstal grad vñnüxnn:halt tal
skopiei-Z 1. skopiei-Z Z. Z 2. 3. 3. 4. Z 3* tethS. A V8 +1i0 3.9 19.7 1.45 1.6 B V8 +0.7 4.6 19.9 1.43 2.6
c
V8 :0
2.7
14.9 1.48
1.9
D V5 +1.0 1.5 5.0 22.7 1.45 44 1 47 1.7 148 1.2 E V6 +0.4 3.7 18.3 1.42 1.6F
V6 io
4.1
18.7 1.52
2.6
G
V4 io
3.0
15.9 1.47
1.8
1. Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
2. H I! ll ll m
3. " " " " 8-11.2 mm
4. II II H U 0_5 mm
5 . u u u n O_2 mm
ST
EN
GR
US
S
A
N
D
M
O
MJ
ÄL
A
LE
R
G 3331<1-8_ \O 1: -F-S _ 1-1111 1-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111-11111 » g ,.. 1- '1 o "' 2 ""'"L"7'" '1"*'"1"b-'1--*'-'1--*"I'm-"1" '1-'"'1';:'N 35111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111" so V, _ F 3 1-1_ .__ m m _. \ * " > *-s. _. 0 11111111 111111111111111111751111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 w r_ LO \ * g 111111111 11111111 11111111 111111111111111111 11111111111111111111111111111111111111111 i. L _ U) C _-LL. _____N 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 T T 1 1 1 1 1111111111111111111111111111111 1 1 _ N 'U 2 C _ U _ h-D ä 111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111 111 111111111111111111 0_ L _- F
---oOOHID-'1_---I7-_"_'1_-'-'|--__-1--_b-'I--F-1-- _-1__-
'-.O 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111 5"_ c __ 0 U _. 10 C 1. 2 O , m 2 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 N N O .---- - - 1 - - _ - 1 - -__1 -b--1-- L'-0 *-O - E 'n E 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111'11111111111- :4 å h 0' '- :
U
111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111L1111111111111_ .r
Ise
'- 0 O .____ 8 --1--h---4--- -i--h-=--b-ä--oboq--w--q-.m --g---_j_- _ __ o '* o' *- H+ .. Om ° - > E .. -1-1 .5 1:. u_ __ 0 a ' M O.. N N Ca :5 m"<2_""7"'"-'1---"1--*'--|----1-"_'"1--F-1--"-1--'--1----1 "' :"CL ""1 O : O 1 'C3 2 _'_-' CU > 00 :0 _ 4-1 Ca 0. _. :D 0 .H E '- 1- r"'1 CD G > _-0_ 0:0 1\ 00 g _ o ;n \ cd U _ 00 mN 1.1> _ v--1 O --0--ä db---_---i---1---_-|---1-_---_--_-_--n--IL---- - 'S ;4 a. I-ñ (1.1 ,0.1 0 __ 8 2 " O 'E'1: i1_ LI.. N N *"" " 8.""'1--*'1-' ""1"""1"""1"-"'"1--"-1'°-"1"""1 1- ' L" 8-o ; G E * E F O 1- x - 0) .- å s_ __ o - H-'- 0 m1
E
- 0 M O§
8 8
E 8 8 8 5% 8 9
'
.1uaao.1d+ A'pbugu4 apuoaassod
60LEE :161 wlms vas 'n 5 N wwövwsnwonwoa :smusumwu 1100 451111 mms VTI RAPPORT 13 3
E18 Bålsta-Bro, C-län Provtagningsdatum 1975-05-21 KM 26/870
Profilskiss över provgrop i terrassbyggnaden
terrassyta
tättpackat skikt
ågon fri vattenyta förekom ej i provgropen.
Fabell över utförda laboratoriearbeten
Jäge Nivå Ler- Finmtrl- Mtr1 Flisig- Spröd- Styrke- S1ip- Sandek- Vatten-
Hygroskopi-1 cm halt halt < 2mm hetstal hetstal grad tal Vivalent halt citet
Z 1. z Z. Z 2. 3. 3. 3. 4. Z Z 5.
75,5 0-20 7.2 28.6 1.39 1.8
'5,5 100 3.4 16.5 1.44 1.1
'7,5 0-10 3.0 3.0 39.4 1.43 43.3 1 119 2.2 0.9
. Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
. u u n ll O_50 mm
'o u u u n 8_11.2 m
u u u n O_5 m
u u u n O_2 mm
IOE C 9 an 26 TIÅ 01 -0 dn çp sâuçuâe nA OJ å 1 U Ul :i
Ens
igg
81
oxg Sta ten sV äg-och Tra fik ins tit uts kor nst orl eks dia gra mn r5 a. ww '|a |.|o ;su. 10)| ZO O' O O0
EE T LH Oc hV H LL A 09 337 73 m19 Sthl SRAPas
se
ra
nde
mön
qd,
viki
'pr
'oc
eni
'
N OO oc h o U1 C) 05 0 N O 0» 5 o:8
o lOO 'O[ l l l 1 1 l l l l l l l J 1 1 1 1 ] SO O' O lO' O :0 .0 ll ll ll ll ll ll 1 4 1 1 l l l 1 L, 1 L- .--L -_ -- L- --_L _- -- L--_ _L _--_ L- _-_L -_ --L_ __ _L -q Ä _ __ I_ _._ ... .L _4 __ L_ __ _.L ._. __ ._. L._ ._ _._ L._ ._ ... .L. _._ -_ L.-_ -_ 1.. ... : 1 -F - j- F--i -- .- F--F -HO 'O II II IT TI I l l l 1 I [II II II II II V II YI II II I II II rT TI I II TI II II 7 II II II II T IT II II TI I II II II II I II TT ]I 1I I SZ l'O II HI II H ll Li l 11 l .. ..L ._ ._ 11] __L .. K_L -_. __L ___ _L -II TI IT TT T IT TT TT TT T II II II IT I TT TI TI II IT II II I TT II IT TT I TT TI IT II I II II IT II I .. _.L .._ .. ._ _.l _._ 4. ._ .L. ... __ .._ L.. .q .. _.L ... -_ Z' O SZ 'O II HI II II II II II II I I \ TT TI II II IT TT TI TV II T1 IT 7I 7 II TI II II I II II II II I II II II II I II II II II I II II II II S' O II IT 1I TT I .4 ... _L ... -l ll ll ll ll l II II II II I
III III T'T T11 111 TI II II II II I TI II II II I TT II |II I IT TT IT TT I II II II IT 0 (75 O'l . TT TI IT TT I l l l ll I I l l II II II II I II II II II ] II II TI II I II TI II II II II II II I I1 TI II II I TI II II TT I II II II II I II II II II I Z I II LII II II l l l 1 1 1 ' 1ll ll Il I TI IT T1 II I IH T] 1I I TI IW II II ll l J 1 I J,
1 lll Ill III III TTI lll lll lll YII ITT YTI 1 111 111
lll
\\
I IT IT TT IT i' p_ _._ .L. ..4 9' S l l l l IT TI II Il I Il ll ll ll l Il ll ll lT I II II II II I II II IH H HN II II II HI IH II HT TH FI II TI _ 11 11 '1 11 1 II II TI TT T 11 11 17 11 ] II TI IT TT I TT II ]Y II I II II II II I II II II II I II II II XI II II TI IT TY TI WT TW _ IT II II II ' _- li ll uu|1 | OZ 9t E'l l 8 1 __ .L. -._ II II II II I II T1 1T TT T II T1 IT 1I I II II II II I _._ L_ .-__ I_ --... _.L .-__ N_ L._ .-II II Il IT T TI II T7 I|T IT II II II I II TT II 'I I_ T* (l ll :: ; _-L_ .. __ L. .. .--L .. _--L .-.. _-L_ .N 4 0 H ZS Il ll ll ll lII II II II I II II II II I Il ll ll ll l
TI II II II II II II UI II 'I IY 'I I ?I II IV YU I II II 'Y II T II TI I
D|D lwuH D|n lwA 04 9 an öuH sn.: BA OJ g 4* W
VT
Vf
EEH
W
VV
50
89
N':
'LL
S
E4 Staby-Norsholm, E-län KM 1/160
Profilskiss över provgrop i terrassbyggnaden
H 3,5 H 7'5 terrassyta
__ _____-_.__. __--_-__-;0,10-0:_ m/ tättpackat skikt
vattenyta
fast botten
Vatten påträffades på nivåanZm under terrassytan.
Tabell över utförda laboratoriearbeten
Läge Nivå Ler- Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd- Styrke- Slip- Sandek-
Vatten-m cm halt halt <2mm hetstal hetstal grad tal Vivalent halt
% l. z 2. % 2. 3. 3. 3. 4. Z
H3,5 0-50 4.5 6.3 22.7 1.46 52.8 2 8.7 23.1 6.0
H7.5 0-30 5.8 23.5 31.6 2.0
H7.5 30-100 1.5 10.8 2.6
l. Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
2. H 'I H U m
3. I' I' H I' m
4. H II II II Hun
5 o u u u n O_2 mm
ma Og _0 d n çp s âuçuâe n A O J J 9* { H mI Oq SJ ON Äq en s O9 I/ I Il A 90 61 6 EE T LL HO dd VH LL A Sta ten sV äg-och Tra fik ins til uts kor nsf orl eks dia gra mn r5 a. SRA Sth lm 197 33 370 9
Pas
ser
and
e
män
gd
,vi
kfp
roc
eni
'
NL A-b NO o oo oo M O 05 0Så
0
O
1 m m ')|3 |J O|S UJO )| lO O' O ZO O' O l l l l l l l l l l l l l l ..° -q -L dp h- -8 ._ _-_ FJ l up lwuH l soo 'o l _-__ -_ _--_ -- _-_, _- ---_ -- _--q | I I I I l I I 1 90 06 0 lO 'O D|D IL UA OJ 9 0 'b __ |__ __ __ _L __ |_- _A -. .4 L_ __ __ _L __ .. _L __ L_ .. __ L- -_ ._ L. __ .. L -.. N ZO 'O ll ll ll ll ll l 1 11 l 1 14 .1 1 '0 - - - u-F r- -W -1 -F q- F- q- F- v-- F- _- - -F -- -T c -- -F l IT II II II I II II II TT T II IT II II T HO 'O l II TT IH H Ir rn 'n n HI II IH I II HI HI I II HI HH Hi ll II II Il HI l HI II II H .I WI TI HI UI HI II II IH H [I ll ln fl II II IH H HH II IH HI II II IT TW IT TH HH UT IT SZL' O ll LL ll l II l l L_ __ _L __ __ L-__ _L __ __ L_ __ _L __ __ L-__ _L __ __ L_ qp Z' O .. _ __ _.L .. HH II II I HT II II WI II II II II II II HI HI II II II II II II IH II II II HI II II II I II II IH II II II II II SZ 'O pu os un ||a w S' O HI FI HH HH ]a n IH II IH I ... _._ L.--_ ._. L._ ._ II HI II II II II II IH II II II II T HT TT IT TI IH IT TT II HI II II II II II II HI _L __ _-_L __ _. _L __ __ L. .. __ _L .. _. __ L. _. ._ _L _. .-_L _. .. .. p o» l O'l. II II II IH II HI TT T IH II II II II TT TI IT H] T TTI H II HI IT YI II II IH\J
1 ' 1II II II H FT IT II IT IT II I' I II HI JI H II II IT 7H HT II II H pun sm .: 5) l l l ' l l l l l l I L 1 11 II1 III 111 111 111 III III TII lil lll Ill IYI III III
III l I nwn rr I HI l HI II N i' HI II HI T II IT IT IT I TH II II II II II II II II II II II II 1& I[ IH I II II IT TT I IT II II IT I TT IT HH T IT II II IT l _ __ L- _uu-L_ q_ -L --h o ' 9' 5 _. _._ .|. __ ... _I_ .._ ... _l_ _._ _._ .L. .. ; ... .L. .._ Il lT IW IT TI II II IT Y TW TI IT TI WI II TT TI TT TI WT T IT II II II I II IY KH II TI IT II Y II II II II I II II II II I
_
\\\
\\\
_
II IT IT II T 11 17 11 11 1 II Il ll lf Y II II II II T F1 TI TT IT T TI nI TT IT WT TI TI II II 'I II TI I II II II II I sn.: BA OJ 9 'II I å_L __ _-_L -_ _. -L __ ._ .. 1_ __ -_ L_ __ _L _. ._ _L __ _. .L ._ __ _L . _. -. .L _ In n un l 1 1 OZ 9L E'll » 8 _| L_ 1 _ _ ml IT TT 71 11 11 71 ' II IT IY TY II Y1 IY II I TI HI I II II YT II I II II II TI I TI II IY II II IT II "I I II II II II ZE _ .d#9 05 I l I I I * V
V'
IY
FW
Güvs
.Z
L: :L s 4 < L 483
1
O
W
S
H
H
D
N3
.L
S
E4 Staby-Norsholm, E-län
KM 1/260
Profilskiss över provgrop i terrassbyggnaden
H 7,5
terrassyta
_3_O_mJ t_ättpackat skikt
2,0 m
vattenyta
fast botten
Vatten påträffades på nivån v2m under terrassytan, Lervittrat berg förekom från ytan nr till ca 3,5 m,
Tabell över utförda laboratoriearbeten
Läge Nivå Ler- Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd- Styrke- Slip- Sandek- Vatten-
Kapil-m cm halt halt <2mm hetstal.hetsta1 grad tal vivalent halt ikritet
Z 1. Z Z. Z 2. 3. 3. 3. 4. Z m 5. H3.5 0-30 12.2 38.9 19.1 4.2 H3.5 5041K) 3.2 13.2 2.5 H7.5 0-50 18.0 25.5 67.9 15.8 14.4 H7.5 50-100 4.1 16.5 1.36 10.2
115.036-10 11.4
17.1
43.2
>10.0
H5.0b0-10
19.6
47.9
15.7
>10.0
a) Provet taget vid KM 1/250
b) u u n KM
1. Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
2_ u u u n O_50 mm
3. H II I! N 8_11.2 mm
4. N H I' ll 0_5 mm
5. H II H U O_2 mm
316 LIA d n çp 8 3 U 1 U B B J A O I J g Å H W I O Q S J O N _ Åq g g g 09 2/ 1 Sta ten sV äg-och Tro fik ins tit uts kor nst orl eks dia gra mn r5 c. ww ') |3 |J 01 $U JO )| (W TO 1m ro SG YO lU O ZU O il wo SZ 1.0 n u1 U 1 1 1 1 1 ST O §0 WL T 5 [ J i l OZ 91 13' 8 ZS #9 OS
0
0
EE T LH Od dV H IL A SRA th lm 197 3 337 09Pas
ser
and
e
män
gd,
vik+
pro
cen
+
N 0 U 0 J> CD ur 0 05 O N O O O 8 o8
1 1 1 1 1 1 1 1 1 , 1 1 1 I J 1 l 1 1. 1. _- -- 1--1 -1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ] l l ._ .-4.. -L -. .. ._ L_ -_ _L --_ 'TE -_I E_ -1 -F -q O O N 11 11 11 11 1 l rr rm nr 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 -_ L. -. . 11 11 11 11 1 __ L_ _ In unn _. _L _. . 11 11 11 11 1 11 111 11 __ L_ _-_L -11 11 11 1 _-L_ _ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 -_ L_ 4-_L __ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 __ L_ __ _L _1 L{3 -un 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 .4 _N _L ._ _ 11 11 11 11 1 __ L-_ 11 11 11 11 1 -_ L_ 1 111 111 111 1|1 U11 11 nn pl
-_1
5
11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _1 .. ._ _L _q 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 C .. _1 _|_ -. _ _. L. _. _. 11 11 11 11 1 11 1 1 1 4 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 1 11 11 11 11 11 1\
11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 11 I1 11 1 l 111 111 111 l 11 11 11 11 1 1 V 111 11 11 1 11 11 11 11 11 1 Jqn In n 1 1111 11 111 111 111 111 1 l 111 111 111 111 111 111 11 11 11 11 1 :_ L_ . 11 11 11 11 1 _. .. l. _. -11 11 11 11 1 _. _. L. _ -11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _. _. L. _a _. _. L. _. _ 11 11 11 11 1 __ L-.. 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 - L- q- L-lh ø-' -' 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 111 1 111 1 11 11 11 11 1\1
1 11 11 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 2-1. -. . _-1 F. 11 11 11 11 1 -_ L. ._ 11 11 11 11 1 __ L_ _ 11 11 11 11 11 11 11 11 1 ... _L. .._ ._L _1 11 11 11 11 1 __ L_ _ 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 .. -L .. .. ._ -L __ . 11 11 11 11 1 11 11 1 11 --L_ _--L _ O .-1 11 11 11 11 1 _ __ q 0. _ _ -11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 1111 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1
-
q'-8
.- L- q--L --_L -q .. ._ -4 N D|D 1L UU H www/ 10 .1 5 L_ __ _L _--_ L_ __ _L -_ _-L_ __ _L __ _-L_ _; E, _u_ pun sun ua w
G
N
V
S
-. --- .0. Z pU DS AO JE ) an öuH an 611 0.1 9 _F .... -4 J L L ?V'I
YI'
W
dEl
'l
O
W
511
119
NB
LS
E4 Staby-Norsholm, E-län
KM 1/300
Profilskiss över provgrop i terrassbyggnaden
H 3,5
H 7,5
J__ _J_ terrassyta_ - _.
:2. :: __ __ __ 19-1120232_
tär-tpackat skikt
2 vattenyta fast bottenVatten påträffades på nivåner m under terrassytan.
Tabell över utförda laboratoriearbeten
Läge Nivå Ler- Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd- Styrke- Slip- Sandek-
Vatten-m cm halt halt <2mm hetstal hetsüilgrad tal vivalent halt
Z 1. % 2. Z 2. 3. 3. 3. 4. % H3.5 0-20 7.6 21.4 1.39 48.4 2 212 18.6 4.8 H3.5 20-100 10.4 27.6 6.2 H7.5 0-30 4.0 8.9 29.6 20.8 3.0 H7.5 150-200 4.0 18.8 3.9 Morän 4.7 28.0 75.3 16.3 6.3
Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
" " " " 0-50 mm (Morän 0-20 mm) 8-11.2 mm I' H H I' Inn] 0-2 mm U' I-\( JL JI \D I--J VTI RAPPORT 133
ma 05 -0 d n çp s âuçu8 9 1 A 0 1 5 '71 18 *D 916 I6 IL A Q' L H OO E/ I ma m I O q S J O N _ Åq E J S v? EE T LH Od dV H IL
A 9 370 33 197 lm Sth SRA a. r5 mn gra dia eks orl nst kor ufs tif ins fik Tra och äg- sV ten Sta
ww '|a |.10 4su. 10)| ZO O' O Pa ss er an de rn önq d, \d k+ pr oc en + 4
8
å
o st oo uti oo tb ma ooO
0
EIEI
'I
T LOO' O p - L- d- L- a-__ L- I--L --nb 8 -- _-.4 N [ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ] l l l l Dn üwuu 1.1. 0 500' 0 _ -_q -_ _q ---q -_ _ -_ -q -- d- _-q -_ -q _ _ __ -1 __ -_ qh 8_ -_ --? OV'I
YI'
W
lO 'O n|b lwA OJ 9 0 ;E __ _L __ L_ __ __ -L __ L_ __ __ _L __ L_ _- _ _L -_ L- __ __ _L ._ L __ L" " N 7 l ZO'O l l l l l l l l l l -l I I 1 -k -q -F --F --_ F- -- §-- 1 -- - »-F F- -- -F'L
Fa E: II II IT IH I ITT HT TI II II II II II HI II II II II I 'I TI II II I II II II IT T MI TT II IT II HI II II IH H l HO 'O l I II II JI II I II HI IH I HH TI HI HI II II H HI II IH I IH II II II II HI HI I IH II HI I Jm I II II II II SZ l'O l l L l l l l l l l l __ L_ __ _L -_ \_ L_ --_L -_ __ L_ __ _L __ __ L_ __ _L __ __ L_ __ _L _. _{3 II HI II H II II II II I I II II II I HI II IH I IT II II IH II II II II I IT IT IT IT I Il ll ll ll l HI II IH I Il ll ln lr SZ 'O pun sun na w S'O O II II |II TI HI II IH I II II II I\ IH II II HI IH T] 1T IT IT II II TT I WT TI IH I II I' Il HI IH II IH I II II II IH 0 I l | I _ _ r .. _L 4- _- _L __ L_ __ _ l O'l. TI TT IW II II II IH II TT II FH I TH II K TT 1I II H II HI IH I IH II II II IH II II H II HI IT TI II II II TT pun s^o .| 9 l l l l l l l l l N_ __-_ IT IH1 II II I TH L HI II I IH 1 HI II 1 11 111 11 11 HI 1 UT WT IK HH I TI 1IT II IT I HI l II HI I II l II WH H II 1 HI II N TT TT TT IT 63 __ ;o CZ (I) 'Å II II II IH 11 17 11 1 II II IY HI II II II II I II IT II IT I II II II IN IY II IT IU I I1 IT II HI 11 11 11 11 9'5 [J il L.. __ L- _- L- _--L -d -L --4 I | I V ' a r- -n L- -- _L *_ L- __\
I IY II II II I II II II TI I II II II II T TT IT TT IT T TT IT YI IT TW IT IY TT TT IW TT TT 1I II N II II IT TI T 17 11 17 I an BA OJ D \ TT II HI I II IY TT IT I II II TI II TI JW :_ L. .--. .L _. . .. -L .. .. .. .. L-__ _L __ _-L_ _4 __ L. _. .-.. L-4_ _L ._ .4 _- L-.4 . N- --A< 0 __J . IY YI II IT I IY IT II II I [1 17 11 11 1' YU II II II II II II II II II II II IY l i l l [ [ 1 1 ] 1 1 OZ 9L E' H 8 l l -1 I II II II II I FT II II IH VI I' I' II I YI I' II IU I 'I II II II I VI IU IT II II II II I II IV I' YV U II HI YI IY "r u - ZE.-ITT
g
1
N3
.L
S
*9 05 11 1
'71 18 3 526 16 IlA UQ JO W OO E/ I D 1 H mI Oq SJ ON -Äq en s v3 B T S 9 1 8 0 . 0 . -ua qu EE T LH Od dV ä IL
A 09 337 3 197 lm Sth SRA a. r5 mn gra dia eks orl nst kor ufs tit ins fik Tra och äg- sV ten Sta
Pas
ser
and
e
mön
qd
,vi
k'r
pro
cen
i'
11
Sääåäâäg
â
om
0
1 m m 'n ap ms wo x l-O O'O ZOO' O JJ RL LJ ,1 1 14 1 l lÄ_ l J * 1 o 8. .' __1 -1_ -4_ -_L -.. __L .__ _.L ... ... _L. -__ __L ._J -L. .._ ... .-L ... .L- ... -.. --L ... _11 h) I D|D lwuHl l l l SO O' O 1 I I I _I a-__ -q -_a n-1 -_ --_ lO 'O Il LJ AL J, 1 l J l l l l l
D|o lw^ oa g 9 __ _L __ .. _L _- L_ -_ L- 4- L-o ---4 N I |r. I 1 I ZO'O l 0 çi-' __F _ -_F 7:. -1- .-1 F-- --- -h- r-' -F- - -F g--nr
'K
"FM
II IT II II I ll li lj ll l II IT II IN K II II II II I 11 11 11 11 1 II TI II II I T1 II II FI I II II IT FT I II II II II I II II II II I ?LO' O J S' U' O 11 41 11 11 1 1 IT II II II I II JT 1W IY I Il ll lI lI I III I ITI I II II IT TI I II II II II I II UI II II I II II II II I II II II II I TT IT ]I II I __L _.. __L _.. .. .. .. L-.. -_ L_ _\ L_ _1 __ L_ __ _L _. .-_L .. .. ._ _L _. _1 __ L_ .. _§ ----.< III ] II TI II TT T II II II II I II II II II I II TT II IT T II II II II I SZ 'O II II II II I II II II II I [I TT II II T II II II II T III:
\
I II II II II I II II II II I II II II II T II II II II I II II II II ITT ! lll II II II II l Il ll li ri l [I TI IY TI I II II II IY T pun suo na w S'O .4 _- L--_ _L _. .. __ L-_J _-L. __ __ L_ __ _L __ _L _- --L. __ __ L. __ __ 1_ __ ._ .. ° Os I I l l. YCI
NV
S
l O'l. II II IT II IT TI IT TT I Il ll ll ll l II IT II II T II IY II II T II II II II I II II [\ {;; II TI II IY I Il ll ll ll l Il ll ll ll l pun st 9 I II II J J 1 I N- ---- I II 1IT II II l ll 1ll ll ll kä; ln ll ll I II II1 II II l il Ill ff ll l ll 1ll ll Il I I1 1II TT I1 I II II1 II II I II IIl II II I II 1II IT II J P\ i sn.: BuH IT II II II I Il ll ll ll l [I TI IT II T II II II II I II II II II I II II II II 1 II II II II I II II II II I III ! III Il ll ll ll l L.. __ L. ._ __ L. _. J_ _l __ .. __ L. _-.. __ L_ _. _-L. .. ._ ._ _L _. .. _-L. _. .1 _- L-_K _L ._ .. 1. Os "n r 9' 5 l l l l II II II II I II II II II I IT Tl II TT I TT TI II II I Il ll ll ll r TI II II II I II IY II UT I II TI II II I II TT II IT Y I II II I sn.: B^o .19 TT II II II l II II II II I II II IY II I II II II II I IT Tr lI II I TT TI IT TI Y II II II II I Il ll ll ll l [I II II II I II II IT TT |1 1 1 1 1 1 J J 1 1 I i 1 g ,.. .': -L. ... L,_ 1-_ L-_ --_ .L_ ... ._. _L. 1.. L__ ___ .L_ ... ._. _L. ._ ._. .L. __. _L_ __. OZ 9L F u 8 -_ .-1 l _-IT TT IV II I TT Ii II II I TT TT IT FI I IU II II TT I II II II II I II II II T' II 'I VI I II II II YI I II TI II II I VIT ? .W ZE ;- .- _-v _- 11 __ _1-_s 1 1 1 4179 05
V'
IY
FW
Eli
n
O
W
sn
us
)
NH
LS
E4 Staby-Norsholm, E-län
KM 5/300
Profilskiss över provgrop i terrassbyggnaden
H 3,5
__L_
\
H 7,5 J_- terrassyta fast bottenVatten påträffades på nivån/U2 m under terrassytan.
Tabell över utförda laboratoriearbeten
:,l_0:0_,_3_0m/ tättpack_at ski1_<t
:1?2,0 mvattenyta
Läge Nivå Ler- Finmtr- Mtrl Flisig- Spröd- Styrke- Slip- Sandek- Vatten-
Kapil-m cm halt halt <2mm hetstal hetstal grad tal vivalent. halt laritet
Z 1. Z 2. Z 2. 3. 3. 3. 4. Z 5. H3.5 0-30 1.8 6.4 27.1 1.41 42.3 1 86 37.0 1.7 H3.5 50-100 1.1 9.7 0.9 H7.5 0-39 6.9 24.9 33.6 1.8 H7.5 50-100 1.5 12.0 1.42 0.7 H5.0X 0-10 6.7 34.0 47.2 1.40 U1 -I -\ LA J[ \J
i-*. Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
H H 1' H 0-50 mm
0-5 mm 0-2 mm
VTI RAPPORT 133
8-ll.2 mm
ST
EN
GR
US
S
A
N
D
M
O
MJ
ÄL
A
LE
R
1"_c01 Vi D L-01 > 0 S-01
»o
00 D L. 01 .E LI.. Laura -uC 0 U! 0 L. 0 '0. c 'vä
C .E '3 12 i c: 0 E3
L LD C:) (D E .5 L N --- q (2) .2 32. E > (3 1.. U 00 6 0 Hn muüa00
01- _1.-41_ ._1... - 1-_ _-11111111 111111111 11111111 1111111'11111111111111111111111111111111111111111111111111111111 L_ __ b 1- L -11 111111111111111111111 11111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111 1- p-1_ h- _11-_ 1.. 11111111111111111111111111 11111111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111 i_ ...15-1.. 1_ 11111111 111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111 _ F L-111111111 11111111111111111111111111111111111111111111k11111111111111 11111111111111111 1 1 1 T 1 1 I 1 1 b 11111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111N111111111 111111111 11111111 h-1_
1u1h1u u1d1u1 11n111u1h1u u1d1n111u1n111u1h1n u1d1u1\1u1n111n1h1u
r 1_ 1.. 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 11111111' 5;_ h b -111111111 -111111111 -111111111 -111111111 -111111111 -111111111 -111111111 -111111111 -111111111 1 1111111 _ ,_ h b-_ P i-b i. 1_ qL--.-- m - q - - - _-Pil-__-+--- -_--_-_-_--4---0b--_-_-__-F h 1-h : h-h h h _ .AF- 1-25; :i:: C:) 1::) C:) <:31 '<: 4::) C:) C:) C:) 0 N 0 m Q' '0 N '-VTI RAPPORT
+u2901dp|1^ 'pbugw apu 0.1 assod
53 64 32 8 11 ,3 16 20 55 4 0, 25 0, 5 1 .0 0, 12 5 0, 07 4 0, 01 0, 02 0, 00 5 a n 0, 00 1 Ko rn sf or le k, m m
som :161 mms vas 'n s du wwövapsnawowwox :101115119111041 111:0 '59A smums
133 N o r s h o l m H 3,5 J ' W '5 30 o t a b v I. 5 0 -3 0 c m C1 ] U p 1 vt ag ni ng s ' *1 U 0 .,.. .L . _
E4 Staby-Norsholm, E-län
KM 5/340
Profilskiss över prøvgrop i terrassbyggnaden
H 3,5
H 7,5
L__ _1_ terrassyta
.__.__
----
---'I5310_5:Rh# tättpackat skikt
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -- 'vattenyta
fast botten
Vatten påträffades på nivån rv2 m under terrassytan.
Tabell över utförda laboratoriearbeten
Läge Nivå Ler- Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd_ Styrke- Slip_ Sandek-
Vatten-m cm halt halt <2 mm hetstal hetstal grad tal Vivalent halt
Z 1. Z 2. Z 2. 3. 3. 3. 4. Z
H3.5 0-20 2.5 13.4 46.7 8.2
H3.5 30-60 1.6 11.7 1.42 44.7 1 100 1.3
H7.5 0-30 2.0 3.2 18.0 47.0 1.4
Moränx
5.8 44.7
82.6
13.1
7.1
XProvet tagit vid KM 5/36 . Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
" " " " 0-50 mm (Morän 0-20 mm) 8-11.2 mm n II n n O_5 mm 0-2 mm U W -D U J N l -l VTI RAPPORT 133
ma 05 -0 d n çp s âuçuâq uO J d S' L H mI Oq SJ ON -Åq vn s OV E/ S Sta ten sV 69-och Tra fik ins iit ufs kor nsf orl eks dia gra mn r5 0. m m ')|3 |J O|$ UJO )| lOO 'O l l l l l l l [ 1 l l l L , l ZO O' O SO O' O lO 'O ll LL ll l [1 [4 1 I J J ZO' O sz' o su' o no 'o l l L J l [I I I 1 l l S' O O'l. i' 9' 5 IJ l l OZ 9L S' H 8 IE #9 05
0
EE T .LH Odd VH I. LA 09 337 73 m19 Sthl SRAPas
ser
and
e
män
gd
,vi
ki'
pr'
oce
ni'
0
å
8%
O N 0 U 0 M 0 CD 0 N 5 o l L 1 1 1 L 1 l l l J J* 183
1
C -L -d -L -A -- L- _- L- d- L-qb 8 ._ .. -Ä h) :I Dlp lwu!vür
w
900'0 b -q _- q _- _ - -u d- -- -j -_ - - - .- q - - --D|D lw^ 0J 9 p -q -L -1 L_ _- -_ -L l- L- -o -h) L owuH 9 å'3 -f §- -.- T- -T-"m r >- *F -- '1 !- -v: q- Fv- i- r- -- I3 d- H- §-- -- -q F;--Z
0
III II Ill II YY TI II TT TT 1I Il I II II II II U II II II II T 1I T1 11 IT T I1 II II FT T II II TT TT I II II II II I II II II II I ll ll ll ll IL II 'I II I Il Il ll ll l II II II II I II II II II I Il ll ll ll l II II II II I II II II II I II II II II I II II II TT T owA OJ g -L -_ _L _u-I_ §-L -d _-L_ -{_ -L _--L _-4_ -L -d _-L_ -1 -_ L_ .d __ L-qj - g- --Ä IT II 'I II II II II II I TI II II II I II II II II I Il ll ll ll l TT TT II II I II II II II I II II II II I Il ll ll ll l II II II II T puo su0 ||a w l II IT IT TF T TI II II I IT II IT TT T TT IT IT II 1 II II II II I II YI II II I II II 'I II I II II [I II I 11 17 11 11 ' ITT III (A > -. §--- ... _.4 __L _.. __L __4 __L .. __L L_q q__ _L- _J_ L._ ___ _L_ _d_ _.. __. -_L 2U
l l l l l l l l l FI TT IU II I ll ll ll ll l II II II II I II IT II TT I II IU TI II T TT T1 TI II I IY II II II I lil l] TT IT IT TT I TI II II IIpun sm .: 9 L
.Z
l l 1 l 1 1 I 1 1 11 nul nn rl nr lun nn I HI TI HY v pn nn n ln nn n In nn n ti Hul mun
nn
l II II II II I II II IT II I TT TT IT II I Il ll ll ll l I II TI II II II II II I II II II IU I II II II II I II II IT 1I I II II II TT Kt -- L- qø- L-q_ o TI II II II I Il l' ll ll l IT TI II II ll ll ll ll i II II II II I XI II ] \ mun n mi le HH nn ng Ir _-n\\ \\\ \\\ * __ \\ an BA OJ D [1 11 n u' 1 1 l U' TT IY TT ' ||||II FI I TY II TI TI TT I' TI IT I' ll li ll l II II II II U 71 17 11 77 ' I' ll ll ll l 'X IU II YU IJ "I I -N 0. --4 r-' -4 1 h.
q
q
I.41
[[ 71 17 11 1 II II II II I ll ll ll ll l II II II IY Y II IT II II I II 'I IT 'I II 'I II I II II I' YV U II YY IY II I 'IT T *-l L L J i__
'8
NE
LL
S
i!
E4 Staby-Norsholm, E-1än
KM 5/380
Profilskiss över provgrop i terrassbyggnaden
H 3,5 H ,5 i_ ______ __ _i_ __ terrassyta __.__ ---'-{5_ _:19,10-0,30m / tättpackat skikt 2,0 m _ _ _ _ _ _ _ _.- vattenyta fast botten
Vatten påträffades på nivån.n22 m under terrassytan.
Tabell över utförda laboratoriearbeten
Läge Nivå Ler- Finmtrl- Mtrl Flisig- Spröd- Styrke- Slip- Sandekvi_
Vatten-m cm halt ha1t < 2mm hetstal hetstal grad tal valent halt
Z 1. Z 2. Z 2. 3. 3. 3. 4. Z
H3.5 0-30 2.0 4.5 22.8 46.4 1.8
H3.5 80-150 1.7 8.5 3.3
H7.5 0-20 2.0 4.5 23.9 1.40 35.2 1 143 46.7 1.8
H7.5 50-100 1.6 9.9 1.45 1,8
1. Bestämningen utförd på fraktion 0-20 mm
2. II 'I II ll m
3. I' I! H U 8_11.2 m
4. u u u n 0_5 mm
5. u u u n 0_2 mm
