Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Slarvets offer
Ärenden hos Patientnämnden rörande vårdrelaterade infektioner samt bristande
hygien och vårdmiljö ur ett patientperspektiv
Författare
Carolina Andersson
Louise Bengtsson
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2018
Handledare
Barbro Wadensten
Examinator
Ulrika Pöder
Nyckelord: Patientsäkerhet, vårdrelaterad infektion, hygien, patientperspektiv. SAMMANFATTNING
Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och drabbar årligen 9 % av sjukhusens patienter.
Syftet med studien var att undersöka inkomna synpunkter och klagomål till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö samt vårdrelaterade infektioner.
Datainsamling skedde genom att ärenden som inkommit till Patientnämnden under perioden 160701–170630 studerades. För att besvara syftet har en deskriptiv design och huvudsakligen kvalitativ textanalys med induktiv ansats använts.
Resultatet av studien visade atttioärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patient-nämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de
ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande.
Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som
möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således
vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående.
Keywords: Safety, Health care acquired infection, Hygiene, Patients perspective.
ABSTRACT
Health care acquired infections are the most common injuries resulting from care that occur in Swedish hospitals and 9 % of hospitalized patients are affected annually.
The aim of this study was to investigate the comments and complaints received by the
Patients Advisory Committee regarding the hospitals shortcomings in hygiene and healthcare environment and health care acquired infections.
To collect data cases received by Patients Advisory Committee during 160701-170630 were analysed. A descriptive design and qualitative data analysis was used.
The results of this study showed that ten cases containing perceived shortcomings in hygiene and healthcare environment and 26 cases involving health care acquired infections were received by Patients Advisory Committee. Due to the experienced deficiencies in hygiene and the healthcare environment patients and close relatives considered the healthcare staff to be ignorant and sloppy. They also questioned their cleaning routines regarding the healthcare environment. As a patient, being affected by a health care acquired infection was described as frustrating, with extended care times and reduced confidence in the overall healthcare
organization. Health care acquired infections caused physical and mental suffering.
According to Virginia Henderson, the aim of nursing care would always be a better health for the persons being cared for and to help them regain their independence. The result of the study show that the health care system has failed in this regard. Increasing compliance to basic hygiene routines and the understanding of the patients’ situation lead to reduced suffering for patients and relatives.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND s. 6
Sjuksköterskans ansvar s. 6
Vårdrelaterade infektioner och basala hygienrutiner s. 7
Mätningar och följsamhet s. 9
Patientnämnden s.10 Teoretisk referensram s.11 Problemformulering s.12 Syfte s.12 METOD s.13 Design s.13 Urval s.13 Datainsamlingsmetod s.14 Tillvägagångssätt s.14 Forskningsetiska överväganden s.14
Bearbetning och analys s.15
RESULTAT s.15
Inkomna ärenden som beskriver brister i hygien och vårdmiljö s.15 Inkomna ärenden som beskriver vårdrelaterade infektioner s.15 Patienters och närståendes beskrivna brister inom hygien
och vårdmiljö s.17
Patienters och närståendes upplevelser av brister i hygien
och vårdmiljö s.18
Beskrivna vårdrelaterade infektioner s.18
Patienters och närståendes beskrivna orsaker till uppkomna
vårdrelaterade infektioner s.19
infektioner s.19 Beskriven vårdpersonal s.21 Aktuella vårdinrättningar s.21 DISKUSSION s.21 Resultatdiskussion s.21 Metoddiskussion s.26 Slutsats s.27 REFERENSER s.28
6
BAKGRUND
I Sverige finns 290 kommuner och 20 landsting/regioner. Deras uppgift är att bidra till medborgarnas trygghet och välfärd genom olika ansvarsområden. Landets kommuner ansvarar bland annat för äldreomsorgen samt att ge stöd för personer med funktionshinder, medan landsting och regioner ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård (SKL, 2017a). Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en politiskt styrd organisation vars uppgift är att stödja och bidra till kommuners och landstings/regioners utveckling av verksamheter. SKL är ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning, med kurser och professionell rådgivning (SKL, i.d.).
Inom sjukvården arbetar SKL för en vård med patienten i fokus och för att utveckla hög medicinsk kvalitet, tillgänglighet där digitalisering och patientens väg genom vården står i fokus, samt utveckling av patientsäkerheten (SKL, 2017b). Patientsäkerhet innebär att patienter ska skyddas från vårdskador (SKL, 2017c). En vårdskada är enligt Socialstyrelsens definition “skada på patient som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården” (Socialstyrelsen, 2017). I det tredje
kapitlet i Patientsäkerhetslagen står det att vårdgivaren både ska planera, leda samt kontrollera att god vård upprätthålls. Det innebär bland annat att vårdgivaren ska arbeta för att förebygga vårdskador (SFS 2010:659). År 2008 gjorde Socialstyrelsen den första stora patientsäkerhets-utredningen och kom fram till att vårdskador bidrog till ca 3 000 dödsfall varje år och att ca 10 000 personer fick bestående men. SKL gjorde sex år senare, år 2014, en motsvarande undersökning och fann att vårdskador bidrog till ca 1 400 dödsfall per år och att ca 3 000 personer fick bestående men (SKL, 2016a). Även om Sverige ligger i framkant jämfört med andra länder beträffande patientsäkerhet så kvarstår vårdskador fortfarande som problem (SKL, 2017c).
Sjuksköterskans ansvar
International Council of Nursing (ICN) är ett förbund bestående av fler än 130 olika nationella sjuksköterskeföreningar och representerar fler än 20 miljoner sjuksköterskor världen över (ICN, 2017). I ICNs etiska kod för sjuksköterskor står att sjuksköterskans
professionella ansvar i första hand är riktat till människor i behov av vård. ICN beskriver även i sin etiska kod fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan. Dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Vidare står också att sjuk-sköterskan ska utarbeta riktlinjer för god omvårdnad och skapa förutsättningar för en
arbets-7
miljö som främjar god vård, samt utvecklar och övervakar säkerheten för patientens miljö (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Svensk sjuksköterskeförening anger i sin strategi för utbildningsfrågor sex stycken kärnkompetensområden för sjuksköterskan. Dessa är person-centrerad vård, samverkan i team, informatik, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, samt säker vård. Kärnkompetenserna identifieras som nödvändiga i all utbildning av vårdens professioner (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Säker vård innebär att ha kunskap om risker i vården och att arbeta på ett sätt så att riskerna minimeras. För att undvika vårdskador krävs ett tätt interprofessionellt och verksamhetsöverskridande samarbete, en god yrkeskunskap samt ett etiskt förhållningssätt (Svensk sjuksköterskeförening et al., 2016).
Vårdrelaterade infektioner och basala hygienrutiner
Den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus är vårdrelaterade infektioner (Folkhälso-myndigheten, 2016). Socialstyrelsen definierar begreppet enligt följande: “Infektion som uppkommer hos person under slutenvård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning” (Socialstyrelsen, 2011). De fyra vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige är urinvägsinfektion (UVI), lung-inflammation (pneumoni), infektion i blodbanan orsakad av infarter och postoperativa sår-infektioner. Ursprunget är oftast bakterier, men även virus, svampar och parasiter kan vara orsakande smittämnen (Folkhälsomyndigheten & SKL, 2017).
Nästan 65 000 inneliggande patienter på svenska sjukhus drabbas varje år av vårdrelaterade infektioner. Mellan 30-50 % av dessa hade troligen kunnat undvikas, vilket skulle innebära 30 000 färre drabbade patienter årligen (SKL, 2017d). Vårdrelaterade infektioner leder till förhöjd sjuklighet, ökad dödlighet och förlängda vårdtider (Saint, 2000; Tambyah, Knasinski & Maki, 2002). De förlängda vårdtiderna som uppstår på grund av de vårdrelaterade
infektioner som troligen hade kunnat undvikas bedöms årligen kosta det svenska samhället omkring tre miljarder kronor (SKL, 2017d).
SKL beskriver att det förebyggande arbetet ska ske på tre nivåer; makro-, meso- och mikro-nivå. Ansvaret ligger därmed både hos den högsta strategiska ledningen inom
landstingen/regionerna och hos den operativa ledningen på en avdelning likväl som hos den kliniskt verksamma vårdgivaren (SKL, 2014). För att förebygga vårdrelaterade infektioner
8
ska alla vårdgivare följa Socialstyrelsens föreskrifter från 1 januari 2016 och tillämpa basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10). Dessa innefattar:
Kortärmad och ren arbetsklädsel som endast får bäras på arbetet och mellan arbeten om det bedrivs på flera platser (exempelvis hemtjänst).
Användande av skyddskläder, till exempel plastförkläde, vid risk att komma i kontakt med biologiskt material. Skyddskläderna ska bytas mellan varje patient.
Skyddshandskar ska användas vid risk att komma i kontakt med kroppsvätskor. Skyddshandskarna ska bytas mellan varje vård- och omsorgsmoment.
Underarmar och händer ska vara fria från både smycken, nagellack, konstgjorda material, bandage och liknande.
Händerna ska tvättas med tvål och vatten om de anses vara smutsiga, eller efter vård av person med diarré eller kräkning. Händerna ska även desinficeras före och efter alla vård- och omsorgsmoment.
Folkhälsomyndigheten och SKL har tillsammans, utifrån Världshälsoorganisationens rekommendationer om handhygien, utarbetat ett informationsmaterial anpassat för vård-personalen i Sverige. Där framhålls en god handhygien som den enskilt viktigaste åtgärden för att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Det är desinfektion av händerna som betonas. Fem tillfällen för handdesinfektion redogörs; före patientkontakt, före rent eller aseptiskt arbete, efter orent arbete, efter patientkontakt samt efter kontakt med patientens närmiljö. Till närmiljön hör patientens omedelbara omgivning inklusive patientens toalett och dusch (Folkhälsomyndigheten & SKL, 2017).
På händerna finns en normalflora av mikroorganismer med bland annat bakterier, som är resident (bofast). Dessa mikroorganismer är framförallt apatogena (inte
sjukdoms-framkallande). Vid all kontakt blir händerna utsatta för en transient (tillfällig) hudflora. De transienta mikroorganismerna kan bestå av patogena (sjukdomsframkallande) bakterier och virus som överförs vidare, antingen från hud till hud, eller via andra föremål. Ibland kan de transienta mikroorganismerna etablera sig i hudens normalflora, vilket kallas kolonisation. Den dos mikroorganismer en person blir utsatt för kallas för smittdos. Beroende på vilken sorts mikroorganismer samt mottagare, så kan mikroorganismerna ge upphov till infektioner. Spädbarn, äldre och sjuka har ett försvagat immunförsvar och är mer infektionskänsliga, vilket innebär att det krävs färre patogena mikroorganismer för att uppnå en så kallad infektionsdos. Vid uppnådd infektionsdos uppstår en infektion. Beroende på var infektionen
9
uppstår så är de kliniska symptomen olika (Lindahl & Skyman, 2014). Pittet et al. (2006) beskriver i sin studie fem steg för att överföra smitta från en patient till en annan:
1. Närvaro av mikroorganismer på patientens hud eller i vårdmiljön 2. Mikroorganismerna överförs till sjukvårdspersonalens händer 3. Mikroorganismerna överlever på sjukvårds-personalens händer 4. Sjukvårdspersonalen brister i handhygien 5. Sjukvårdssjukvårds-personalens händer kommer i kontakt med en annan patient eller en annan patients närmiljö.
Med handdesinfektionsmedel reduceras den transienta hudfloran. Det är därför händerna ska desinfekteras både före och efter all patientkontakt, för att minska smittspridning och vård-relaterade infektioner (Ayliffe, Babb & Quoraishi, 1978; Girou, Loyeau, Legrand, Oppein & Brun-Buisson, 2002; Larson, Eke & Laughon, 1986). Studier visar också att bakteriehalten är mindre efter handdesinfektion då naglarna hålls korta och är fria från konstgjorda material (Hardy, Owen, Martinez, Jones, & Davis, 2017; McNeil, Foster, Hedderwick & Kauffman, 2001). Runt smycken och armbandsur ansamlas mikroorganismer och studier visar att desinfektionen därmed försvåras (Goldman, Thoua, Dhaene & Toussaint, 1985; Jacobson, Thiele, McCune & Farell, 1985; Trick et al., 2003). Enligt forskning finns dock ingen evidens för att kortärmad arbetsklädsel minskar den residenta hudfloran på händerna (Burger,
Wijewardena, Clayson & Greatorex, 2011; Willis-Owen, Subramanian, Kumari, & Houlihan-Burne, 2010). Enligt Hardy et. al. (2017) finns heller ingen evidens för att nagellack ökar risken för smittspridning. Utöver basala hygienrutiner visar studier även att städning med desinficeringsmedel av patientens närmiljö, till exempel sängbord och handtag, har en
betydande roll för reducerad smittspridning. (Curtis & Donskey, 2013; Dancer, White, Lamb, Girvan & Robertson, 2009; Eckstein et al., 2007).
Mätningar och följsamhet
För att identifiera och följa upp arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner så utförs bland annat så kallade punktprevalensmätningar. Det är observationsstudier gjorda vid en speciell tidpunkt på alla inneliggande patienter (SKL, 2016b). Enligt 2017 års mätning hade 9 % av de svenska sjukhusens patienter drabbats av en vårdrelaterad infektion. Denna siffra har varit relativt konstant de senaste åtta åren (SKL, 2017e). Varje år utförs punktprevalens-mätningar även gällande hygienrutiner och klädregler inom kommunerna och
landstingen/regionerna. Mätningarna från 2017 visar 72 % följsamhet inom landstingen, exklusive rättspsykiatrin och tandvården samt 48,5 % följsamhet inom kommunerna. Följsamheten inom landstingen har stigit sedan 2011 års mätning som då visade 56 %.
10
Däremot har följsamheten inom kommunerna legat över 50 % de senaste fyra åren och därmed sjunkit till 2017 års mätning (SKL, 2017f).
Kingston, Slevin, O’Connell och Dunne (2017) beskriver i sin studie att följsamheten till hygienrutiner är större hos sjuksköterskor som arbetat inom vården kortare än två år, än hos de som har flera års erfarenhet. En systematisk litteraturstudie av Smiddy, O’Connell och Creedon (2015) visar att det är särskilda motivationsfaktorer hos vårdpersonalen och faktorer i arbetsmiljön som bidrar till följsamheten. Dessa är till exempel önskan att skydda sig själv, det sociala inflytandet, avdelningens resurser samt avdelningens organisationskultur.
Utbildning och kontinuerlig uppföljning är enligt Allegranzi och Pittet (2009) de nyckel-faktorer som krävs för att bygga upp hygienrutiner. Flera studier beskriver dock svårigheter att lyckas med bestående förbättringar (Gould, Moralejo, Drey & Chudleigh, 2010; Gould, Moralejo, Drey, Chudleigh & Taljaard, 2017; Mukerji, 2013; Smiddy et. al., 2015).
Patientnämnden
I varje landsting och kommun ska det enligt lag finnas minst en patientnämnd med uppgift att stödja och bistå patienter samt närstående inom den sjukvård som bedrivs. Den huvudsakliga uppgiften för patientnämnden är att hjälpa patienter samt närstående att framföra klagomål och synpunkter till sina vårdgivare, samt att få dessa klagomål och synpunkter besvarade. Andra uppgifter är att förse patienter samt närstående med information så de kan ta tillvara sina intressen inom sjukvården och vända sig till rätt myndighet, att främja kontakten mellan patienter samt närstående och vårdpersonalen, att rapportera till vården iakttagelser som avviker och har betydelse för patienterna samt att göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam då inkommet ärende är av sådan art att det är relevant för myndighetens tillsyn. Även att informera allmänheten och sjukvården om den verksamhet som nämnden bedriver är en uppgift som tillhör Patientnämnden. Genom sitt arbete ska Patientnämnden bidra till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet på sådant sätt att patienternas behov och förutsättningar framhålls. Varje år genomförs en analys av inkomna klagomål och synpunkter så att landstingen och kommunerna blir uppmärksamma på aktuella riskområden som kan förhindra vårdens utveckling. Denna analys, tillsammans med en redogörelse, ska även lämnas till IVO som i sin tur har skyldigheter enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2017:372). Patientnämnden har således inga disciplinära rättigheter utan arbetar framförallt rådgivande och fungerar som en länk mellan patienter och vården, samt bidrar i arbetet med utvecklingen
11
av vården. Ledamöterna inom Patientnämnden i Uppsala län är utsedda av landstinget och samtliga har tystnadsplikt (Landstinget i Uppsala län, 2016).
Klagomål och synpunkter inkommer till Patientnämnden antingen skriftligen eller muntligen, varav de dokumenteras av en handläggare och diarieförs. De inkomna ärendena kategoriseras hos Patientnämnden i Uppsala län under nio huvudrubriker med ett antal underrubriker. Huvudrubrikerna är vård & behandling, omvårdnad, kommunikation, patientjournal & sekretess, ekonomi, organisation & tillgänglighet, vårdansvar, administrativ hantering, samt övrigt. Återkoppling från vården till patient eller närstående kan ske antingen via
Patientnämnden eller direkt till berörd person. Men om svaret går direkt till berörd person så ska en kopia av svaret erhållas av Patientnämnden. Därefter kan handläggningen av ett ärende avslutas (Patientnämnden, 2014).
Teoretisk referensram
Virginia Henderson föddes 1897 i USA, och när hon var 20 år började hon i en sjuksköterske-skola som pågick i tre år. Förutom att arbeta som sjuksköterska blev hon också lärare för blivande sjuksköterskor och involverad i utvecklingen av sjuksköterskeutbildningen. Hon hade ett forskarintresse som inriktade sig på bakteriologi. Den vanligaste anledningen till dödsfall på den tiden (1930-talet) var respiratoriska infektioner. Henderson hade ett speciellt intresse för olika steriliseringsmetoder och senare även vårdmiljön och dess betydelse för vården. Hon ansåg också att det var av vikt att undervisa allmänheten hur man kunde
förebygga sjukdom. Henderson utarbetade en omvårdnadsteori som var patientcentrerad och fokuserad på omvårdnadsproblem istället för medicindiagnoser (Smith, 1989).
Centrala omvårdnadsbegrepp i Hendersons teori var människa och omvårdnadshandlingar. Henderson ansåg att patienten är en människa som behöver omvårdnad och denna omvårdnad bygger på den enskilda människans behov. Omvårdnaden kunde variera mellan att vara förebyggande, kurativ och palliativ, men människan skulle vara vårdens centralfigur och målet med omvårdnaden en bättre hälsa för den människa som vårdades (Henderson, 1982).
”Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift skall utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende” (Henderson, 1982, s 10).
12
Henderson ansåg att det fanns vissa grundkomponenter inom omvårdnad som alla patienter skulle få hjälp med. En av dessa grundkomponenter var att patientens kropp skulle hållas ren och välvårdad samt att skydda huden. Patienten skulle se ren ut, vara fri från obehaglig lukt och huden skulle inte bli irriterad. En annan av dessa grundkomponenter var att hjälpa patienten att undvika faror i miljön samt att skydda andra mot skador som patienten kunde orsaka, såsom infektioner. Henderson framhöll därmed sjuksköterskans kamp mot infektions-sjukdomar med vikt på den fysikaliska hygienen och rengöringsmetoder. Omvårdnaden av människan skulle ge en så stor trygghet mot smitta som möjligt (Henderson, 1982).
Problemformulering
Vårdrelaterade infektioner är Sveriges vanligaste vårdskada och det finns årligen statistik kring prevalensen. Även årlig statistik rörande vårdens följsamhet av basala hygienrutiner beräknas. Denna statistik är ur vårdgivarens perspektiv. Däremot saknas undersökningar kring patienters och närståendes upplevelser av bristande hygien samt vårdrelaterade infektioner. Att undersöka bristande hygien och vårdrelaterade infektioner ur ett patientperspektiv är därför relevant för att öka förståelsen för patienters och närståendes upplevelser av dessa.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka synpunkter och klagomål inkomna till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö eller vårdrelaterade infektioner.
Frågeställningar
1. Hur stor andel av de inkomna ärendena beskriver upplevda brister inom hygien och vårdmiljö?
2. Hur stor andel av de inkomna ärendena beskriver vårdrelaterade infektioner? 3. Vilka brister inom hygien och vårdmiljö finns beskrivna?
4. Vilka är patienters och närståendes upplevelser av brister i hygien och vårdmiljö? 5. Vilka uppkomna vårdrelaterade infektioner finns beskrivna?
6. Vilka orsaker till uppkomna vårdrelaterade infektioner finns beskrivna? 7. Vilka är patienters och närståendes upplevelser av vårdrelaterade infektioner? 8. Vilken vårdpersonal finns beskriven i de inkomna ärendena?
13
METOD Design
För att besvara syftet har en deskriptiv design med huvudsakligen kvalitativ textanalys använts.
Urval
Alla 1 470 avslutade ärenden inkomna till Patientnämnden i Uppsala under tiden 160701– 170630 inkluderades vid ett första urval.
Ett andra urval genomfördes, vilket resulterade i 145 ärenden. Inklusionskriterier enligt andra urvalet var alla vårdskador inklusive komplikationer som uppstått i samband med operation, undersökning eller behandling, samt alla upplevda brister i hygien och vårdmiljö. Ärenden som inkluderades var inskickade av både patienter och närstående samt rörde alla vård-instanser inom Region Uppsala och Uppsala kommun.
Ett tredje urval genomfördes, vilket resulterade i 40 ärenden. Inklusionskriterier enligt tredje urvalet var vårdskador som innehöll en beskriven infektion under eller efter vårdtiden,
inklusive vårdskador innehållande tecken på infektion såsom feber, variga eller vätskande sår samt antibiotikabehandling och ärenden med infektion av oklart ursprung. Alla upplevda brister i hygien och vårdmiljö inkluderades. Exklusionskriterier enligt tredje urvalet var infektioner eller tecken på infektion med oklar tid för uppkomst. Upplevda brister som rörde vårdpersonalens skötsel av patientens personliga hygien. Alla ärenden gällande tandvården oavsett tecken på infektion eller upplevda brister i hygien och vårdmiljö.
Ett fjärde urval genomfördes, vilket resulterade i 33 ärenden. Exklusionskriterier enligt fjärde urvalet var ärenden där infektionens ursprung var oklar eller där det genom patientberättelsen framgick att infektionen inte var vårdrelaterad. Ett ärende som rörde användande av en begagnad nål, ett annat kräkning i syrgasmask, och ett tredje smitta av resistenta bakterier, men inget av ärendena hade lett till en vårdrelaterad infektion eller innehöll klagomål gällande hygien eller vårdmiljö. Även ett ärende som visade sig vara samma som ett annat
exkluderades.
Ett femte urval genomfördes, vilket resulterade i 17 ärenden. Inklusionskriterier enligt femte urvalet var ärenden där berättelser skrivna av patienter eller närstående fanns att tillgå till den av Patientnämnden skrivna sammanfattningen.
14
Datainsamlingsmetod
Kontakt togs med Patientnämnden för att få tillgång till sammanfattningar av inkomna och avslutade ärenden under perioden 160701–170630. Dessa erhölls utskrivna. Efter det tredje urvalet togs återigen en kontakt med Patientnämnden för att få tillgång till hela inkomna berättelser, skrivna av patienter eller närstående, på de då utvalda ärendena.
Tillvägagångssätt
En första kontakt med Patientnämnden togs via mejl för att undersöka möjligheten att studera inkomna ärenden, varav författarna fick informationen att det var genomförbart. Ett möte mellan författarna och Patientnämnden hölls på Region Uppsala för att framställa studiens syfte samt erhålla Patientnämndens perspektiv. Efter att studiens projektplan godkänts kontaktades Patientnämnden återigen via mejl och en andra träff bokades på Region Uppsala där sammanfattningar av alla ärenden erhölls utskrivna. De sammanfattade ärendena lästes av författarna. Ärenden enligt studiens exklusions- och inklusionskriterier valdes ut för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Kontakt togs återigen med Patientnämnden via mejl och ett nytt möte bokades. Författarna träffade Patientnämnden på Region Uppsala en tredje gång för att få tillgång till de berättelser som tillhörde sammanfattningarna. Berättelser som fanns att tillgå de utvalda sammanfattningarna erhölls utskrivna. Författarna fick läsa berättelserna på plats hos Patientnämnden och inte lämna byggnaden med dem. För att
besvara studiens fjärde och sjunde frågeställning användes ärenden med tillhörande berättelse skriven av patient eller närstående. För att besvara studiens övriga frågeställningar användes sammanfattningarna till de inkomna ärendena.
Forskningsetiska överväganden
Patientnämnden har inte tillgång till patientjournaler och alla inkomna ärenden till Patient-nämnden avidentifieras. Detta stämmer överens med Etiska riktlinjer för omvårdnads-forskning i Norden (Northern Nurses’ Federation, 2016) och Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) som belyser att forskaren ska kunna säkerställa deltagarnas konfidentialitet genom att avidentifiera data så att inga enskilda personer kan identifieras. Alla Patientnämndens ledamöter har tystnadsplikt (Landstinget i Uppsala län, 2016). Under arbetet med studiens frågeställningar har författarna haft tillgång till redan avidentifierat material i form av sammanfattningar. Under arbetet med studiens fjärde och sjunde frågeställning har ärenden med hela patientberättelser lästs. Författarna har då skrivit på en överenskommelse om
15
sekretess hos Patientnämnden då dessa inte var avidentifierade. Dessa berättelser fick heller inte lämna Patientnämndens lokaler. Författarna har även valt att inte skriva ut namnet på specifika vårdinrättningar som nämns i patientberättelserna för att ytterligare säkerställa att ingen identitet kan röjas.
Bearbetning och analys
Bearbetning och analys av data utfördes genom huvudsakligen kvalitativ textanalys. För att bearbeta materialet användes en tematisk innehållsanalys. Materialet analyserades utan ett antagande om förväntat utfall, således en induktiv ansats (Burnard, Gill, Stewart, Treasure & Chadwick, 2008). Berättelserna skrivna av patienter och närstående lästes av båda författarna och innehållet analyserades genom att objektivt och systematisk identifiera känslor och upplevelser. Både känslomässiga uttryck som tydligt uttrycktes i berättelserna identifierades, men också subjektiva tolkningar av berättelsernas latenta budskap om patienternas och de närståendes upplevelser. Känslorna och upplevelserna sorterades sedan i kategorier och utifrån dessa sammanfattades resultatet.
Resultatet till frågeställning ett och två bearbetades kvantitativt genom att antalet utvalda ärenden räknades och andelen beräknades.
RESULTAT
Inkomna ärenden som beskriver brister i hygien och vårdmiljö
Av 1 470 ärenden som inkommit till Patientnämnden under den tidsperiod som undersökts i studien var det tio ärenden som berörde brister i hygien och vårdmiljö. Detta innebar 0,68 % av alla ärenden. Se figur 1 och 3. Fem av dessa ärenden hade en tillhörande patientberättelse vilket innebar 0,34 % av alla ärenden. Se figur 2 och 4.
Inkomna ärenden som beskriver vårdrelaterade infektioner
Av 1 470 ärenden som inkommit till Patientnämnden under den tidsperiod som undersökts i studien var det 26 ärenden som berörde vårdrelaterade infektioner. Detta innebar 1,77 % av alla ärenden. Se figur 1 och 3. Av dessa ärenden hade 14 en tillhörande patientberättelse vilket innebar 0,95 % av alla ärenden. Se figur 2 och 4.
16
≈ 1,56 %≈ 0,48 % ≈ 0,20 %
≈ 97,76 %
Figur 1
Andel ärenden, av totalt 1470, innehållande beskrivningar av vårdrelaterade infektioner samt brister i hygien och vårdmiljö
VRI
Hygien & vårdmiljö VRI + hygien & vårdmiljö Övriga ärenden ≈ 0,82 % ≈ 0,20 % ≈ 0,14 % ≈ 98,84 % Figur 2
Andel ärenden, av totalt 1470, innehållande beskrivningar av vårdrelaterade infektioner samt brister i hygien och vårdmiljö med en tillhörande patientberättelse
VRI
Hygien & vårdmiljö VRI + hygien & vårdmiljö Övriga ärenden
23 7
3
Figur 3
Antal ärenden innehållande beskrivningar av vårdrelaterade infektioner samt brister i hygien och vårdmiljö
VRI
Hygien & vårdmiljö VRI + hygien & vårdmiljö
17
Patienters och närståendes beskrivna brister inom hygien och vårdmiljö Huden desinficerades inte innan vaccination.
Personalen brast i handhygien när patienten fick en vaccination.
Trots att vårdpersonal som skött såromläggning var förkyld användes inget munskydd. Patienten tvättades inte inför såromläggning.
Vårdpersonal bytte inte handskar och plastförkläde i samband med såromläggning när denne gick ut och in i rummet.
Patientens ögon undersöktes utan att vårdpersonalen använde handskar. Vårdpersonal svarade i telefonen utan att ta av sig handskarna och patienten
misstänkte att det var samma handskar som satt på då vårdpersonalen återkom till undersökningsrummet.
Urinflaska rengjordes med fel rengöringsmedel och inne på patientens toalett. Löss i kuddar.
En soptunna lyftes vid flertalet tillfällen upp i patientens säng i samband med såromläggning.
En urinuppsamlingspåse tömdes i samband med att patienten serverades mat och hade besök av närstående.
Klagomål gällande lokalernas standard.
Väggarna på toaletten var nedstänkta med torkat blod. Bifogad bild på ett undermåligt städat patientrum.
Då patienten kom till avdelningen efter en operation uppmärksammades att rummet var dåligt städat och att det fanns spår och tillhörigheter från en tidigare patient. Bifogad bild på lokalens golv.
12 3
2
Figur 4
Antal ärenden innehållande beskrivningar av vårdrelaterade infektioner samt brister i hygien och vårdmiljö med en tillhörande patientberättelse
VRI
Hygien & vårdmiljö VRI + hygien och vårdmiljö
18
Patienters och närståendes upplevelser av brister i hygien och vårdmiljö
Vården är slarvig
Upplevda brister i hygien och vårdmiljö ledde till att patienter uttryckte en irritation och närstående en känsla av otrygghet och frustration över vården. De ifrågasatte både vård-personalens kunskaper och arbetssätt med följsamhet till hygienrutiner, samt vårdinstansens bestämmelser kring hygienrutiner och städning av vårdlokaler. Vårdpersonalen upplevdes som oaktsam i sina arbetsrutiner.
“Kan ni inte säkerställa användandet av elementära hygienrutiner?” Patienten vars urinuppsamlingspåse tömdes i samband med en matsituation, upplevde
händelsen som bedrövlig och skrev i sitt mail till Patientnämnden att det var “Fin lukt och fint ljud för alla”.
Beskrivna vårdrelaterade infektioner
Figur 5 visar vilka olika vårdrelaterade infektioner som fanns beskrivna.
Hudinfektion Antal: 2 = 7% Övrig infektion Antal 8 = 31% Sårinfektion Antal: 7 = 27% UVI Antal: 6 = 23% Sepsis Antal: 1 = 4% Meningit Antal: 1 = 4% Pneumoni Antal: 1 = 4% Figur 5
Antal och andel olika vårdrelaterade infektioner
Hudinfektion Övrig infektion Sårinfektion UVI Sepsis Meningit Pneumoni
19
Patienters och närståendes beskrivna orsaker till uppkomna vårdrelaterade infektioner
Att vårdpersonalen inte desinficerade huden innan vaccination. Att personalen brast i handhygien vid vaccination.
Urinkatetrar.
Att ha blivit tappad på urin med tappningskateter vid ett flertal tillfällen. Kvarglömd stent i urinröret efter en operation.
Kvarglömda stygn.
Kvarglömd operationsduk i operationssår. Komplikationer efter operativa ingrepp. Aspiration i samband med anestesi. Att ha blivit utskriven för tidigt.
Att ha blivit smittad av antibiotikaresistenta bakterier.
Patienters och närståendes upplevelser av vårdrelaterade infektioner
Förlängda vårdtider
Att drabbas av en vårdrelaterad infektion ledde till att vårdtiderna förlängdes för patienterna. Antingen i form av fler inneliggande dygn på sjukhus, eller som en längre period med fler vårdbesök. Patienterna angav exakta veckor som vården hade förlängts på grund av den vårdrelaterade infektionen. Att vara utlämnad till vården under en längre period ledde i sin tur till ökat beroende. Detta frammanade, hos både patienter och närstående, upprörda känslor som frustration och irritation, samt känslor av att vara utsatt och drabbad. Tidsperioden beskrevs som fruktansvärd.
“Detta förlängde mitt lidande med flera veckor.” “... gjort att halva sommaren har blivit förstörd för mig.”
Att drabbas av en vårdrelaterad infektion påverkade det sociala livet vilket av en patient beskrevs som obefintligt under vårdtiden. Närstående beskrev i sin tur isolationen som den förlängda vårdtiden medförde som socialt handikappande.
20 Minskat förtroende för vården
Patienterna som drabbades av en vårdrelaterad infektion under sin vårdtid upplevde att vårdpersonalen brast i sina kunskaper och att sjukvården hade en del att förbättra. Personalen beskrevs som inkompetent och vårdens rutiner ifrågasattes. En sårbarhet av att vara en patient i nöd och tro sig vara i trygga händer formulerades. En patient ansåg sig inte bli tagen på allvar och uttryckte en känsla av att få skylla sig själv när saker gått fel.
“Som patient i nöd vänder man sig (tror man) till kompetent personal men så var det inte i mitt fall.”
”... känner mig inte trygg... ... eftersom jag fått komplikationer som jag inte fått information om innan.”
De närstående till patienter som drabbats av en vårdrelaterad infektion upplevde en frustration och besvikelse över att vården inte tog sitt ansvar. De upplevde att de själva hade tvingats ta ansvar för att få den vård och den information som behövdes. Frustrationen relaterades också till att de kände sig nonchalerade, att de inte blev trodda av vårdpersonalen samt att de inte erhållit den information som efterfrågats. Bristen på information om riskerna att drabbas av en vårdskada i samband med operation beskrevs som både förbryllande och otillfredsställande. Uttryck av rädsla för att förlora sin familjemedlem på grund av att inte vårdpersonalen tagit patientens symtom på allvar framkom. Bristen på förtroende för vårdpersonalen ledde till att närstående ifrågasatte hur det skulle ha gått för patienten, hade de inte varit tillgängliga för att hjälpa till. Även de närstående ifrågasatte vårdpersonalens kompetens och kunskaper.
”De få gånger jag fick någon information var därför att jag själv tog kontakt...” “Blodförgiftning är ett av de vanligaste orsakerna till att folk dör – varför har då inte läkare
den kunskapen.”
Smärta och lidande
Att drabbas av en vårdrelaterad infektion gav upphov till både fysiskt och psykiskt lidande. Det fysiska lidandet relaterades till de symtom som infektionerna orsakade. Symtom som smärta, stelhet, svullnad, värme, feber, frossa, huvudvärk, vätskande sår, blod i urin och sveda beskrevs. Det fysiska lidandet tillsammans med de förlängda vårdtiderna och det minskade förtroendet för vården åsamkade också ett psykiskt lidande för både patienter och anhöriga. Vårdtiden beskrevs som mycket turbulent. Det uttrycktes kritik till att vården orsakat ett
21
lidande som ingen ska behöva utstå. En patient upplevde psykisk smärta över antibiotika-behandlingen som drabbat hennes ammande barn, vilket fått en allergisk reaktion som krävde akutsjukvård.
“Jag som patient tycker att den behandling som jag fick på V. var under all kritik och orsakade mig både smärta och lidande.”
“Smärtan var olidlig”
Beskriven vårdpersonal
I de inkomna ärendena beskrevs både läkare, sjuksköterskor samt undersköterskor, dock beskrevs inte samtliga i alla ärenden. I vissa ärenden nämndes endast “sköterskan” och det är oklart om det syftar till undersköterska eller sjuksköterska.
Aktuella vårdinrättningar
Vårdinrättningar som berördes i aktuella ärenden var vårdcentraler och sjukhus inom Region Uppsala samt privata vårdgivare. De privata vårdgivarna bestod av både vårdcentraler samt läkarmottagningar som utförde mindre operativa ingrepp.
DISKUSSION
Resultatet av studien visade atttioärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patient-nämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de
ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande.
Resultatdiskussion
Ärenden rörande brister i hygien och vårdmiljö
Det kan antas att studiens resultat, där endast tio ärenden rörde upplevda brister i hygien och vårdmiljö, inte berodde på att vårdpersonalen hade god följsamhet till hygienrutiner, utan mer på patienters och närståendes okunskap om Socialstyrelsens föreskrifter angående vilka
22
hygienrutiner vårdpersonal ska följa. Detta kan härledas utifrån de inkomna ärendenas art då flera av dessa beskrev upplevda hygienbrister som inte ingår i vårdpersonalens yrkesrutiner. Till exempel anmärktes på att munskydd inte användes vid såromläggning då nämnd
vårdpersonal var förkyld samt att en patients ögon undersöktes utan handskar. Enligt Region Uppsalas riktlinjer så ska basala hygienrutiner tillämpas vid såromläggning, vilka inte innefattar munskydd (Akademiska sjukhuset, 2017). Vidare är användandet av handskar vid undersökning och behandling en rutin som kan skapa en falsk trygghet (Girou et al., 2004; Wilson, Bak, Whitfield, Dunnett & Loveday, 2017). Att använda handskar kan ge ett intryck av renlighet, men i själva verket kan det vara tvärtom då vårdpersonalen inte utför
handdesinfektion. Ett ärende beskrev att personalen brast i sin handhygien i samband med en vaccination, men på vilket sätt framgick inte. Två andra ärenden beskrev hur vårdpersonal inte bytte handskar mellan varje vård- och omsorgsmoment. Dessa två klagomål var således de enda som rörde brister i basala hygienrutiner.
De klagomål som rörde vårdmiljö påvisar vikten av att vårdpersonal får information och utbildning om städningens betydelse för att hindra smittspridning. SKL skriver i sin rapport om åtta framgångsfaktorer som bidrar till färre vårdrelaterade infektioner. Bland annat ska städning ses som en viktig del där utbildning även för lokalvårdare ingår (SKL, 2014). En jämförande studie av SKL visar att sjukhus, där stor vikt läggs på att lokalerna städas ofta av kvalificerad personal med särskild utbildning i smittspridning, har färre vårdrelaterade infektioner (SKL, 2014). Nyttan av städning av vårdmiljö är inget nytt. Redan Virginia Henderson, som var verksam på mitten av 1900-talet, framhöll vikten av rengöringsmetoder och att vårdpersonalen skulle hjälpa patienter att undvika faror i miljön (Henderson, 1982). Att patienters och närståendes upplevelser av brister i hygien och vårdmiljö ledde till känslor som irritation, frustration och otrygghet kan anses förståeligt. Vårdpersonal ska ha kunskaper om risker för vårdskador samt kunna arbeta förebyggande för att minska dessa. Det kräver, förutom kunskaper hos enskild vårdpersonal, också ett samarbete med övrig personal samt patient och/eller närstående (Svensk sjuksköterskeförening et al., 2016). Resultatet av studien visade att patienter och närstående dels upplevde att de inte erhöll tillräcklig information om hur vårdpersonalen arbetade och av vilka anledningar, men också att vårdpersonalen brast i sina kunskaper och arbetsrutiner. Mycket av den otrygghet patienter och närstående upplever inom vården kan antas vara relaterat till deras okunskap samt att de inte erhållit adekvat information.
23 Ärenden rörande vårdrelaterade infektioner
Då vårdrelaterade infektioner är Sveriges vanligaste vårdskada (Folkhälsomyndigheten, 2016) fanns en förväntan om att antalet klagomål relevanta för studiens syfte skulle vara fler.
Studiens resultat skulle kunna förklaras av en okunskap hos vårdtagarna om vad en vårdrelaterad infektion är och att den i många fall är undvikbar. I flera av de studerade ärendena så nämndes en infektion i förbifarten. Det verkade således som att den
vårdrelaterade infektionen, i flera ärenden, inte var huvudorsaken till att patienten eller den närstående kontaktat Patientnämnden. Inga ärenden beskrev personalens brist på
handdesinfektion som orsak till den vårdrelaterade infektionen. Det kan antas att patienter och närstående i många fall inte har kunskapen att en god handhygien med handdesinfektion är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner (Folkhälsomyndigheten & SKL, 2017). Däremot kan en uppkommen infektion heller inte alltid härledas till bristande hygienrutiner hos vårdpersonal.
Ett ärende rörde vårdpersonalens arbetssätt som orsak till uppkommen vårdrelaterad infektion. Det var när personalen inte hade desinficerat huden innan vaccinering och patienten nästa dag fick en hudinfektion. Huddesinfektion anses idag inte vara nödvändigt innan ingrepp med låg risk för infektion, såsom vaccination till friska personer (Vårdhandboken, 2017). Det finns heller ingen evidens för att antalet infektioner minskar om man desinficerar huden inför en subkutan injektion (O’Neill et al., 2013). I studien gjord av O’Neill et al. (2013) uppkommer snarare fler infektioner (14 st) efter att huden desinficerats än när det inte gjorts (10 st). Urinvägsinfektioner, lunginflammationer, postoperativa sårinfektioner och infektioner i blodbanan orsakade av infarter är Sveriges vanligaste vårdrelaterade infektioner
(Folkhälsomyndigheten & SKL, 2017). Samtliga av dessa fanns beskrivna i klagomålen vilket var väntat. Urinkateter beskrevs i flera fall vara orsak till urinvägsinfektion. Vincent (2014) redogör i sin studie ett antal faktorer som är essentiella för att förebygga urinvägsinfektion på gund av urinkateter. Dessa innefattar aseptisk teknik och noggrann handhygien, att kateter och urinuppsamlingspåse bildar ett slutet system samt att katetern inte sätts om det inte är absolut nödvändigt (Vincent, 2014). Det finns med andra ord ett flertal olika faktorer som skulle kunna vara orsak till att infektion uppkommit i de fall som ärendena beskriver. Egna erfarenheter är att rutiner vid sättande av urinkateter varierar från avdelning till avdelning. Framförallt gällande handhygien och aseptisk teknik. Detta kan härledas till att varje
24
innebär “förhållningssätt och attityder hos individer och grupper inom en vårdenhet, som har betydelse för patientsäkerheten” (SKL, 2013 s.8). Detta skulle kunna förklara de olika avdelningarnas varierande syner på vad som krävs gällande handhygien och aseptisk teknik, och således olika arbetsrutiner vid sättande av urinkateter.
Enligt SKL skulle mellan 30-50 % av vårdrelaterade infektioner kunna undvikas (SKL, 2017d). Flera inkomna ärenden beskrev hur patienter drabbats av en infektion efter kvar-glömda stygn. Ett annat ärende rörde ett svårläkt och vätskande operationssår som visade sig vara orsakat av en kvarglömd operationsduk. Ytterligare ett ärende berörde en främmande kropp som inte avlägsnats, i detta fall var föremålet en stent som lämnats kvar i urinvägarna. Dessa bedöms som tydliga exempel på infektioner som hade kunnat undvikas.
Virginia Henderson beskriver att sjuksköterskans arbetsuppgifter ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende (Henderson, 1982). Att återställa hälsa och förebygga sjukdom beskrivs också som sjuksköterskans ansvarsområden av International Council of Nursing (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion får istället en förlängd vårdtid och ett fortsatt beroende av vården (SKL, 2017d). Detta visade även studiens resultat på. Ett annat ansvarsområde för sjuksköterskan, som beskrivs i International Council of Nursing’s etiska kod, är att lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Studiens resultat visade att de patienter som drabbats av en vårdrelaterad infektion under sin vårdtid istället upplevde ett ökat fysiskt och psykiskt lidande. Det strider mot sjuksköterskans yrkesetik att åsamka patienter en undvikbar infektion när de vänder sig till vården för att få hjälp. Det anses dock inte att det enbart är sjuksköterskor som står ansvariga för undvikbara vårdrelaterade infektioner. Däremot har sjuksköterskor en central roll, både i sitt omsorgsarbete samt som förebilder för annan vårdpersonal. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar evidensbaserat samt följer gällande hygienrutiner.
SKL skriver att 62 % av Sveriges invånare har ett ganska stort eller stort förtroende för vården på vårdcentraler och 70 % för sjukhusvården (SKL, 2016a).Studiens resultat visade att både patienter och närstående upplevde ett minskat förtroende för vården och vårdpersonal då en vårdrelaterad infektion uppkommit. Det minskade förtroendet för vården är en upplevelse som påvisar vikten av att det finns en patientnämnd dit patienter och närstående kan vända sig när de inte är nöjda med den vård de erhållit. En ny lag angående klagomål mot hälso- och sjukvården trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen avser att förtydliga patientnämndernas
25
huvudsakliga uppgift, vilken är att hjälpa patienter framföra klagomål och synpunkter till vården och att få dessa besvarade (SFS 2017:372). Patientnämndens uppgift att informera om nämndens uppdrag är angeläget, då det framkommit under arbetet med studien att kunskapen om ämnet är låg hos allmänhet samt hälso- och sjukvård. I enlighet med den nya lagen kommer även vårdgivaren få ett utökat ansvar att hantera klagomål (SFS 2017:372). I och med detta finns en förhoppning att Patientnämndens uppdrag kommer att belysas ytterligare genom att samarbetet mellan vårdgivare och nämnd ökar. Vidare kan det diskuteras varför inte vårdrelaterade infektioner har en egen rubrik/underrubrik hos Patientnämnden
(Patientnämnden, 2014). En egen rubrik skulle eventuellt kunna bidra till att lyfta det faktum att vårdrelaterade infektioner är Sveriges vanligaste vårdskada (Folkhälsomyndigheten, 2016).
Beskriven vårdpersonal samt aktuella vårdinrättningar
Resultatet av studien visade att olika vårdpersonal samt vårdinstanser förekom i de studerade ärendena. I flera ärenden nämndes sköterskan och det var således oklart om det gällde en undersköterska eller sjuksköterska. Detta skulle kunna tyda på att patienter och närstående sällan uppfattar vilken vårdpersonal de träffar, vilket i sin tur kan härledas till brist på information. En annan förklaring är att patienter och närstående vet vilken vårdpersonal de träffar och anser sköterskan vara ett vedertaget begrepp för antingen undersköterska eller sjuksköterska.
Eftersom 2017 års punktprevalensmätning visar på endast 48,5 % följsamhet till hygienrutiner och klädregler inom kommunerna (SKL, 2017e) samt att äldre och sjuka är mer infektions-känsliga (Lindahl & Skyman, 2014) antogs att klagomål och synpunkter inom äldreomsorgen skulle vara överrepresenterade. Inga klagomål eller synpunkter rörde dock äldreomsorgen. Detta skulle kunna bero på en oförmåga hos patienten att kontakta Patientnämnden.
Kliniska implikationer
Srigley et al. (2015) undersökte i sin studie huruvida videoövervakning kunde öka vård-personalens följsamhet till hygienrutiner, men kom fram till att det inte fanns tillräcklig evidens för att så var fallet. Vi menar att vården bör involvera patienter och närstående i arbetet. En trygg och patientsäker vård förutsätter att patienter involveras och ges möjlighet att bidra till att minska risken för en vårdrelaterad infektion (SKL, 2014). Genom att sprida information till patienter och allmänhet, om basala hygienrutiner samt vårdrelaterade infektioner, anser författarna att det skulle kunna leda till ett ökat medvetet krav på hygien i
26
samband med vårdtiden. Informationen bör vara lättillgänglig, lättförståelig och synlig för både patienter och vårdgivare. Fler studier som undersöker patienters och närståendes upplevelser av hygienbrister och vårdrelaterade infektioner behövs för att ytterligare belysa ämnet.
Metoddiskussion
En studie anses vara trovärdig om dess författare lyckats undersöka vad som avsågs undersökas (Forsberg & Wengström, 2008). Trovärdigheten undersöks via termerna tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2003).
För att uppnå giltighet är det viktigt att forskaren använder en relevant datainsamlingsmetod samt att undersökningsgruppen varierar gällande ålder, kön mm. Även mängden data spelar roll för att en studie ska anses giltig (Graneheim & Lundman, 2003). För denna studie var både undersökningsgrupp samt materialets storlek begränsade. Urvalet gjordes utifrån ärenden relevanta för studiens syfte snarare än karakteristika hos personerna. Kvalitativ textanalys var en relevant analysmetod för att besvara de frågeställningar som syftar att undersöka patienters och närståendes upplevelser. Hade syftet med studien enbart varit att undersöka upplevelserna hade en intervjustudie varit en relevant metod men studiens syfte var även att undersöka förekomsten av ärenden av denna art som inkommit till Patientnämnden. Att utgå från Patientnämndens ärenden för att undersöka upplevelser av att drabbas av en vårdrelaterad infektion samt brister i hygien och vårdmiljö innebar att patienter och närståendes egna beskrivningar undersöktes, vilket stärkte tillförlitligheten. Eftersom
berättelserna inkommit skriftligen till Patientnämnden kan det även antas att patienterna haft möjligheten att bearbeta sin text och således konfirmera den. Däremot saknades möjligheten för studiens författare att ställa följdfrågor för att få känslor och upplevelser utvecklade av patienterna. Att tolka de av patienter och närstående skrivna berättelserna krävde en
förförståelse för de undersökta fenomenen. Thurén (2007) beskriver förförståelse som att vi uppfattar verkligheten genom mer än bara våra sinnen. Människor tolkar intryck olika beroende på vilken förkunskap de har (Thurén, 2007). Vi anser att vi besitter tillräckliga kunskaper om ämnet vårdhygien samt vårdrelaterade infektioner för att tolka materialet. Kunskaperna har erhållits genom sjuksköterskeutbildningen, tidigare arbetslivserfarenheter samt genom arbetet med studien. Med olika förförståelse kan ett material tolkas på olika sätt och därför kan en studies analys behöva valideras. Enligt Burnard et al. (2008) finns det två sätt att validera ett arbetes dataanalys. Det första är att vända sig till studiens deltagare och be
27
dem bekräfta analysen och det andra är så kallad “peer review” vilket innebär att en annan oberoende forskare analyserar materialet. Inget av dessa har använts i denna studie vilket anses som en svaghet. Det berodde dock på att materialet som användes inte fick lämna Patientnämndens lokaler samt att inga kontaktuppgifter till patienter fanns att tillgå. Resultatet har dock framkommit genom gemensamma diskussioner och reflektioner under hela arbetets gång vilket i sin tur stärker tillförlitligheten då hänsyn tagits till eventuella justeringar som gjorts under insamling och analys av data. Överförbarhet innebär i vilken utsträckning en studies resultat går att överföra till andra liknande grupper eller situationer (Forsberg & Wengström, 2008). För att främja överförbarheten har studiens resultat underbyggts med citat och urvals- och analysprocessen har presenterats utförligt, i enlighet med Graneheim & Lundman (2003).
Forskningsetiska överväganden
Under arbetets gång har det genomgående tagits hänsyn till patienternas sekretess enligt gällande forskningsetiska riktlinjer.
Slutsats
Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som
möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således
vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående. Enligt Henderson är det av vikt att undervisa allmänheten hur sjukdom förebyggs. Ett ämne för framtida forskning skulle kunna vara att undersöka eventuellt samband mellan ökade kunskaper hos allmänheten om hur smitta sprids och minskad prevalens av vårdrelaterade infektioner.
28
REFERENSER
Akademiska sjukhuset. (2017). Rena rutiner vid såromläggningar. Uppsala: Akademiska sjukhuset. Hämtad från
http://publikdocplus.lul.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-275&docId=DocPlusSTYR-275
Alligranzi, B. & Pittet, D. (2009). Role of hand hygiene in healthcare-associated infection prevention. The Journal of Hospital Infection, 73(4), 3015-315. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.jhin.2009.04.019
Ayliffe, G.A., Babb, J.R. & Quoraishi, A.H. (1978). A test for 'hygienic' hand disinfection.
Journal of Clinical Pathology, 31(10), 923-928.
Burger, A., Wijewardena, C., Clayson, S. & Greatorex, R.A. (2011). Bare below elbows: does this policy affect handwashing efficacy and reduce bacterial colonisation? Annals of the Royal
College of Surgeons of England, 93(1), 13-16. doi: 10.1308/003588410X12771863936882
Burnard, P., Gill, P., Stewart, K., Treasure, E. & Chadwick, B. (2008). Analysing and presenting qualitative data. British Dental Journal, 204(8), 429-432. doi:
10.1038/sj.bdj.2008.292
Curtis, J. & Donskey, M.D. (2013). Does improving surface cleaning and disinfection reduce health care-associated infections? American Journal of Infection Control, 41(5), 12-19. doi: 10.1016/j.ajic.2012.12.010
Dancer, S.J., White, L.F., Lamb, J., Girvan, E.K. & Robertson, C. (2009). Measuring the effect of enhanced cleaning in a UK hospital: a prospective cross-over study. BMC Medicine,
7(28). doi: 10.1186/1741-7015-7-28
Eckstein, B.C., Adams, D.E., Eckstein, E.C., Rao, A., Sethi, A.K., Yadavalli, G.K. & Donskey, C.J. (2007). Reduction of Clostridium Difficile and vancomycin-resistant Enterococcus contamination of environmental surfaces after an intervention to improve cleaning methods. BMC Infectious Diseases, 7(61). doi: 10.1186/1471-2334-7-61
Folkhälsomyndigheten. (2016). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 23 maj 2017, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/
29
Folkhälsomyndigheten & SKL. (2017). Allt du vill veta om handhygien - rena händer räddar
liv. Stockholm: Folkhälsomyndigheten & SKL. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/publikationer/rena-hander-2014/rena-hander-allt-du-vill-veta-om-handhygien-tryckfil.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Girou, E., Loyeau, S., Legrand, P., Oppein, F. & Brun-Buisson, C. (2002). Efficacy of handrubbing with alcohol based solution versus standard handwashing with antiseptic soap: randomised clinical trial. The British Medical Journal, 325(7360), 362. doi:
https://doi.org/10.1136/bmj.325.7360.362
Girou, E., Chaia, S.H.T., Oppeina, F., Legrand, P., Ducelliera, D., Cizeaua, F. & Brun-Buisson, C. (2004) Misuse of gloves: the foundation for poor compliance with hand hygiene and potential for microbial transmission. The Journal of Hospital Infection, 57(2), 162-169. doi: https://dx.doi.org/10.1016/j.jhin.2004.03.010
Goldman, M., Thoua, Y., Dhaene, M. & Tousssaint, C. (1985). Micro-organisms isolated from skin under wedding rings worn by hospital staff. The British Medical Journal,
290(6463), 206-207.
Gould, D.J., Moralejo, D., Drey, N. & Chudleigh, J.H. (2010). Interventions to improve hand hygiene compliance in patient care. Cochrane Database of Systematic Reviews, 8(9). doi: 10.1002/14651858.CD005186.pub3
Gould, D.J., Moralejo, D., Drey, N., Chudleigh, J.H. & Taljaard, M. (2017). Interventions to improve hand hygiene compliance in patient care. Cochrane Database of Systematic Reviews,
1(9), doi: 10.1002/14651858.CD005186.pub4
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hardy, J.M., Owen, T.J., Martinez, S.A., Jones, L.P. & Davis, M.A. (2017). The effect of nail characteristics on surface bacterial counts of surgical personnel before and after scrubbing.
30
Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Stockholm: LiberTryck.
International Council of Nursing. (2017). Who we are. ICN.ch. Hämtad 26 december 2017 från http://www.icn.ch/who-we-are/who-we-are/
Jacobson, G., Thiele, J.E., McCune, J.H. & Farrell, L.D. (1985). Handwashing: ring-wearing and number of microorganisms. Nursing Research, 34(3), 186-188. doi: 10.1097/00006199-198505000-00012
Kingston, L.M., Slevin, B.L., O’Connell, N.H. & Dunne, C.P. (2017). Hand hygiene: attitudes and practices of nurses, a comparison between 2007 and 2015. American Journal of Infection
Control, 45(12), 1300-1307. doi: https://doi.org/10.1016/j.ajic.2017.08.040
Landstinget i Uppsala län. (2016). Patientnämnden. Uppsala: Landstinget i Uppsala län. Hämtad 9 november 2017, från http://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Sa-styrs-Region-Uppsala/Patientnamnden/
Larson, E.L., Eke, P.I & Laughon, B.E. (1986). Efficacy of alcohol-based hand rinses under frequent-use conditions. American Society for Microbiology, 30(4), 542-544.
Lindahl, B. & Skyman, E. (2014). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. (s. 121-150) Stockholm:
Studentlitteratur.
McNeil, S.A., Foster, C.L., Hedderwick, S.A. & Kauffman, C.A. (2001). Effect of hand cleansing with antimicrobial soap or alcohol-based gel on microbial colonization of artificial fingernails worn by health care workers. Clinical Infectious Diseases, 32(3), 367-372. doi: org/10.1086/318488
Mukerji, A., Narciso, J., Moore, C., McGeer, A., Kelly, E. & Shah, V. (2013). An observational study of the hand hygiene initiative: a comparison of preintervention and postintervention outcomes. BMJ Open, 18(3). doi:10.1136/bmjopen-2013- 003018
Northern Nurses’ Federation. (2016). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtad från http://ssn-norden.dk/wp-content/uploads/2016/01/SSNs-etiske-retningslinjer.pdf
31
O’Neill J, Grinager H, Smith SD, Sibley S, Harrison AR, Lee MS. (2013). Isopropyl alcohol skin antisepsis does not reduce incidence of infection following insulin injection. American
Journal of Infection Control 41(8), 755-756. doi: 10.1016/j.ajic.2012.11.009
Pittet, D., Allegranzi, B., Sax, H., Dharan, S., Pessoa-Silva, C.L., Donaldson, L., Boyce, J.M. (2006). Evidence-based model for hand transmission during patient care and the role of improved practices. The Lancet, 6(10), 641-652. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S1473-3099(06)70600-4
Saint, S. (2000). Clinical and economic consequences of nosocomial catheter-related bacteruria. American Journal of Infection Control, 28(1), 68-75. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0196-6553(00)90015-4
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2017:372. Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017372-om-stod-vid-klagomal-mot-halso-_sfs-2017-372
SKL. (i.d). Om SKL. Stockholm: SKL. Hämtad 21 november 2017, från https://skl.se/tjanster/omskl.409.html
SKL. (2013). Att mäta patientsäkerhetskulturen. Stockholm: SKL. Hämtad från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-901-0.pdf?issuusl=ignore
SKL. (2014). Vårdrelaterade infektioner - framgångsfaktorer som förebygger. Stockholm: SKL. Hämtad från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-109-9.pdf
SKL. (2016). Så möter vi vårdens utmaningar. Stockholm: SKL. Hämtad från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-405-2.pdf?issuusl=ignore
32
SKL. (2016). Mätning av skador i vården. Stockholm: SKL. Hämtad 21 november 2017, från https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden.4629.html
SKL. (2017). Kommuner och landsting. Stockholm: SKL. Hämtad 18 december 2017, från https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting.431.html
SKL. (2017). Hälsa, sjukvård. Stockholm: SKL. Hämtad 21 november 2017, från https://skl.se/halsasjukvard.8.html
SKL. (2017). Patientsäkerhet. Stockholm: SKL. Hämtad 27 november 2017, från https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet.214.html
SKL. (2017). Vårdrelaterade infektioner - kunskap, konsekvenser och kostnader. Stockholm: SKL. Hämtad från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-531-8.pdf?issuusl=ignore SKL. (2017). Mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Stockholm: SKL. Hämtad 21 november 2017, från
https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningvardrelateradeinf ektioner.2333.html
SKL. (2017). Mätning av följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Stockholm: SKL. Hämtad 21 november 2017, från
https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningbasalahygienruti ner.2277.html
Smiddy, M.P., O’Connell, R. & Creedon, S.A. (2015). Systematic qualitative literature review of health care workers' compliance with hand hygiene guidelines. American Journal of
Infection Control, 43(3), 269-274. doi: https://doi.org/10.1016/j.ajic.2014.11.007
Smith, J.P. (1989). Virginia Henderson - The first ninety years. Great Britain: Scutari Press. Socialstyrelsen. (2011). Termbanken - VRI. Socialstyrelsen. Hämtad 23 maj 2017, från http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=446
Socialstyrelsen. (2017). Termbanken - vårdskada. Socialstyrelsen. Hämtad 23 maj 2017, från http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=673
SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Socialstyrelsen. Hämtad från
33
Srigley, J.A., Gardam, M., Fernie, G., Lightfoot, D., Lebovic, G. & Muller, M.P. (2015). Hand hygiene monitoring technology: a systematic review of efficacy. The Journal of Hospital Infection, 89(1), 51-60. doi: 10.1016/j.jhin.2014.10.005
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Strategi för utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkarsällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges
arbetsterapeuter, Dietisternas riksförbund & Sveriges tandläkarförbund. (2016). Säker vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkarsällskapet, Fysioterapeuterna,
Sveriges arbetsterapeuter, Dietisternas riksförbund & Sveriges tandläkarförbund. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf
Tambyah, P., Knasinski, V. & Maki, G. (2002). The direct costs of nosocomial catheter-associated urinary tract infection in the era of managed care. Infect Control and Hospital
Epidemiology, 23(1) 27-31. doi: https://doi.org/10.1086/501964
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Trick, W. E., Vernon, M.O., Hayes, R.A., Nathan, C., Rice, T.W., Peterson, B.J., …& Weinstein, R.A. (2003). Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hospital. Clinical Infectious Diseases, 36(11). doi:
https://doi.org/10.1086/374852
Vincent, HSU. (2014). Prevention of health care-associated infections. American family
Physician, 90(6), 377-382.
Willis-Owen, C.A., Subramanian, P., Kumari, P. & Houlihan-Burne, D. (2010). Effects of ‘bare below the elbows’ policy on hand contamination of 92 hospital doctors in a district
34
general hospital. Journal of Hospital Infection, 75(2), 116-119. doi: https://doi.org/10.1016/j.jhin.2009.12.013
Wilson, J., Bak, A., Whitfield, A., Dunnett, A. & Loveday, H. (2017). Public perceptions of the use of gloves by healthcare workers and comparison with perceptions of student nurses.
