När livet tar en ny vändning : En kvalitativ innehållsanalys om unga kvinnors upplevelser av att ha fått ett cancerbesked beskrivna på blogga

När livet tar en

ny vändning

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Matilda Olsson & Linda Tenggren

HANDLEDARE:Lena Haraldsson

JÖNKÖPING 2015 december

En kvalitativ innehållsanalys om unga kvinnors

upplevelser av att ha fått ett cancerbesked

beskrivna på bloggar

When life takes

a new direction

A qualitative content analysis about young

women's experiences of receiving a cancer

diagnosis described on blogs

MAIN AREA: Nursing

AUTHOR: Matilda Olsson & Linda Tenggren

MENTOR:Lena Haraldsson

Sammanfattning

Bakgrund: När en ung kvinna mitt i livet drabbas av ett cancerbesked kan detta påverka kvinnans syn på livet. Genom att läsa bloggar om cancer skrivna av unga kvinnor kommer sjuksköterskan närmare den vårdsökandes personliga upplevelse. Denna ökade kunskap ska ge sjuksköterskan en ökad förståelse för vad som är viktigt för unga kvinnors hantering av ett cancerbesked.

Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked. Metod: Detta är en kvalitativ studie gjord på bloggar. Studien vill belysa hur unga kvinnor upplever att ha fått ett cancerbesked. Analysen sker utifrån en förbestämd vald teori, i denna studie teorin KASAM. Datainsamlingen gjordes via ung cancers hemsida. Totalt resulterade det i 15 bloggar som användes till studien. I utvalda bloggar söktes inlägg om cancerbeskedet fram.

Resultat: Studiens resultat har gett två kategorier, känsloladdad tid och betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked. Till dessa har det framkommit fyra subkategorier.

Slutsats: Känsloladdad tid och betydelsen av stöd i samband med bearbetning av ett cancerbesked är upplevelser som uppstår i samband med att unga kvinnor drabbas av ett cancerbesked. Det är viktigt att sjuksköterskor har denna kunskap för att kunna bemöta och ge en så god omvårdnad som möjligt när de möter unga kvinnor som fått ett cancerbesked. För att förstå hur känslorna vid ett cancerbesked hör ihop med känslan av sammanhang, KASAM.

Summary

Background: When a young woman in mid-life are affected by a cancer diagnosis this may affect a woman's outlook on life.. By reading blogs about cancer written by young women, the nurse will come closer to the patient’s personal experience. This increased knowledge should give the nurse a better understanding of what is important for young women's handling when they got a cancer diagnosis.

Objective: The aim was to describe young women's experiences when they have received a cancer diagnosis.

Method: The study is a qualitative content analysis using a deductive approach, where blogs are studied. The analysis is based on a pre-selected theory, in this study the theory sense of coherence (SOC). The collection of data was made from ungcancer.se website. In total this resulted in 15 blogs that are used for the study. The search for posts where cancer diagnosis was presented was done in selected blogs. Results: The results of the study are two categories, a time of emotional atmosphere and the importance of support while processing the information about a cancer diagnosis. To these categories four subcategories have appeared.

Conclusion: The time of emotional atmosphere and the importance of support in the processing of a cancer diagnosis is the emotions that arise in connection with young women who are affected by a cancer diagnosis. It is important that nurses have the knowledge to respond and provide the best care possible when they meet young women who have had a cancer diagnosis. Understanding of how emotions at a cancer diagnosis are associated with a sense of context, SOC.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...

Summary ...

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Ung och cancer ... 2

Blogg ... 2

Känsla av sammanhang (KASAM) ... 2

Personcentrerad omvårdnad ... 3

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 4 Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Känsloladdad tid ... 6

Betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked ... 9

Stöd från anhöriga skapar trygghet ... 9

Bemötandet inom sjukvården ... 9

Diskussion ... 10

Metod diskussion ... 10

Resultat diskussion ... 11

Känsloladdad tid ... 11

Rädsla ... 12

Stöd från anhöriga skapar trygghet ... 12

Slutsatser ... 13

Kliniska implikationer ... 13

1

Inledning

Som ung kvinna, mitt i livet och i pågående utveckling av sin identitet kan individen ha en ökad sårbarhet och vara i behov av stöd. En cancerdiagnos gör att livet sätts på prov (Olsen & Harder, 2011). I sjuksköterskans arbete är det viktigt med förståelse för hur det är att ha fått en cancerdiagnos, eftersom individer upplever sjukdom på olika sätt. Hur de upplever och hur hanterar sjukdomen påverkas av känslan av sammanhang (Antonovsky, 2005). Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är alla delar i begreppet KASAM. Sjuksköterskor kan främja den vårdsökandes KASAM genom att lyssna, informera och lindra lidande (Kvåle & Synnes, 2013). Genom att läsa bloggar skrivna av unga kvinnor som har drabbats av cancer kommer sjuksköterskan närmare den vårdsökandes personliga upplevelse. Denna ökade kunskap ska ge sjuksköterskan en tilltagande förståelse för vad som är viktigt för unga kvinnors hantering av ett cancerbesked.

Bakgrund

Det är idag inte en fråga om du eller någon anhörig kommer att drabbas av cancer utan snarare när det inträffar. 2012 upptäcktes 14,1 miljoner nya cancerfall i världen. 2013 fick över 60 000 en cancerdiagnos i Sverige. I denna grupp var det fler män än kvinnor som drabbades men hos unga vuxna är det mer kvinnor än män som får en cancerdiagnos (WHO, 2012; Socialstyrelsen, 2013). Vår kropp består av flera miljarder celler som alla har olika uppgifter. De flesta cellerna förökar sig genom celldelning, detta sker mycket kontrollerat av särskilda gener inuti cellen. Vid cancer så har en cell som tidigare varit frisk börjat dela sig okontrollerat och detta fortsätter utan hämningar. När cancercellerna har förökat sig påbörjas bildning av tumör. Detta är hur cancer uppstår i kroppen. Cancer är inget som uppkommer på kort tid utan kan växa under många år, från första felaktiga celldelning tills en tumör hittas. Symtomen för cancer kan vara diffusa och olika, ju tidigare det upptäcks desto bättre förutsättningar att kunna bota sjukdomen (Winslow , 2014).

Cancer är ett samlingsnamn som innefattar mer än 100 olika sjukdomar. Beroende på vilken typ av cell som cancern kommer ifrån bildas olika typer av cancersjukdomar. Internationellt är de vanligaste cancerformerna hos kvinnor bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och livmoderhalscancer. Hos män är de vanligaste formerna lungcancer, prostatacancer och tjock- och ändtarmscancer (WHO, 2015). I Sverige är de vanligaste cancersjukdomarna, bröstcancer hos kvinnor, prostatacancer hos män och för båda könen; tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer (Socialstyrelsen, 2013). Behandlingen för cancer kan se olika ut beroende på cancertyp och cancerns lokalisation. Strålbehandling, cytostatika och kirurgi är vanliga behandlingsformer. Dessa behandlingsformer kan användas var för sig eller i kombination. Cancersjukdomar är idag ett ämne som det forskas mycket kring och utvecklingen går hela tiden framåt. Detta leder till förlängd livstid för många med en cancersjukdom (Socialstyrelsen, 2015).

2 Ung och cancer

Unga vuxna befinner sig mitt i en identitetsutveckling vilket innebär att individen är mer sårbar och i behov av socialt stöd (Olsen & Harder, 2011). En cancerdiagnos påverkar den yngre individens livssituation till exempel att skola, jobb, utbildning riskeras att skjutas åt sidan. Självständigheten minskar och det kan bli svårt med det sociala så som relationer och att bilda egen familj. Detta leder till att många känner en ökad psykisk stress vid en cancerdiagnos. En del unga vuxna med cancer upplever ångest, trötthet och depression i samband med sin behandling vilket påverkar deras kognitiva status. En studie har visat att unga vuxna med cancer har en lägre nivå av personlighetsutveckling jämfört med unga friska vuxna (Monteiro, Torres, Morgadinho & Pereira, 2013). I samband med att unga kvinnor får en cancerdiagnos kommer livet att ta en ny vändning, de förstår att livet aldrig kommer bli var det en gång var (Keim-Malpass & Steeves, 2012).

Blogg

Blogg är en personlig och öppen dagbok på webben. Antal bloggare har ökat kraftigt sedan slutet av 1990-talet och är idag en del av sociala medier. Idag finns det flertalet kända bloggare på både lokal och global nivå. Bloggen kan ha olika syfte, form och ha en viktig roll för olika intressegrupper som vill skapa en diskussion (Jansson, 2015). Det har blivit alltmer populärt att uttrycka sig via blogg vid sjukdom (Heilferty, 2009). Genom att skriva blogg blir gränserna mellan verklighet och cyberrymden mindre, att då kunna bedriva sociala kontakter har inte längre något förbehåll, då tid och geografiskt avstånd inte förekommer (Salzmann-Erikson & Eriksson, 2015). Heilferty (2009) beskriver att sjukdomsbloggar används för att uttrycka hur det är att leva med en sjukdom samt för att komma i kontakt med andra i samma situation. Genom att följa en blogg som handlar om sjukdomsupplevelser, kan detta leda till en ökad förståelse för hur individen upplever sin sjukdomssituation. Sjuksköterskor som följer en blogg som skrivs av en person med sjukdom kan ge ökad förståelse samt få kunskap om vårdsökandes personliga upplevelse (Heilferty, 2009). Genom att läsa bloggar av cancerdrabbade unga kvinnor kan sjuksköterskor få viktig information och ökad kunskap om de behov som kvinnorna upplever när de drabbats av ett cancerbesked. Ung Cancer är en ideell organisation som är religiöst och partipolitiskt oberoende. Organisationen jobbar med att förbättra levnadsvillkoren för unga vuxna cancerdrabbade och dess anhöriga. Unga vuxna är enligt ung cancer.se personer mellan 16 och 30 år. Kravet för att bli medlem på Ung Cancers webbplats är att hen har eller har haft en cancerdiagnos eller är anhörig till en cancerdrabbad. För båda dessa gäller åldern 16-30 år (Ung cancer, u.å.).

Känsla av sammanhang (KASAM)

Begreppet KASAM skapades av professor Antonovsky i slutet på 1970-talet. Denna teori har haft central roll i forskning inom hälso- och sjukvård. Begreppet KASAM innefattar tre olika delar; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Antonovsky, 2005). Meningsfullhet är en individs förmåga att kunna finna mening i sin situation och att använda sina resurser för att skapa ett engagemang. En individ som upplever en hög känsla av meningsfullhet och som drabbas av en yttre påfrestning kommer att utmana denna stress som det innebär för att finna mening och besegra prövningen. Begriplighet innebär att en person förstår och tar till sig det som händer runtomkring

3

och har en uppfattning om psykiska påfrestningar. Hanterbarhet innebär hur individen löser den påfrestning personen utsätts för. Detta kan hanteras på egen hand eller genom stöd från individens sociala nätverk (Kvåle & Synnes, 2013).

Desto mer en person upplever av dessa tre delar desto högre KASAM har individen. Känslan av sammanhang utvecklas under livets gång från att ha varit låg vid födsel till att nå en stadig nivå i vuxen ålder. Beroende på nivån av en individs KASAM så utgör det hanteringen av yttre påfrestningar som vid ett cancerbesked. Individer med hög KASAM kan lättare komma att anpassa sig till sitt sjukdomstillstånd och därmed uppleva en högre känsla av hälsa och livskvalité trots sjukdom. Hos en individ med lägre KASAM kan det leda till motsatt effekt. Det är viktigt för sjuksköterskor att förstå innebörden av KASAM då det ger information om varför personer kommer reagera olika vid ett cancerbesked. För att utöva personcentrerad vård (Entwistle & Watt, 2013) är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om vilken förmåga den vårdsökande person har för att kunna hantera, förstå och känna meningsfullhet i livet. En individ med låg KASAM kräver ofta mer omvårdnad, hjälp och stöd för att hantera sin sjukdomssituation (Antonovsky, 2005).

Personcentrerad omvårdnad

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) står det att målet med hälso- och sjukvården är en vård som utförs på lika villkor och en strävan efter god hälsa. Hälsa är ett tillstånd som innebär att individen känner ett välbefinnande psykiskt, fysiskt och socialt. Hälsa kan uppnås även vid sjukdom (WHO, 1948). Inom omvårdnad finns det flertalet olika omvårdnadsteorier, flera av dessa utgår ifrån människan och individens hälsa. Det finns fyra konsensusbegrepp som är miljö, hälsa, människa och vårdande (Dahlberg & Segesten, 2010). Krav som ställs på sjuksköterskor enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är bland annat att bedriva en god och säker vård. All vårdpersonal bör tillgodose varje enskild vårdsökandes behov och visa respekt i relation mellan vårdgivare och vårdtagare samt att individens självbestämmande ska tillgodoses. Sjuksköterskor har enligt International Council of Nurses (2002) fyra grundläggande ansvarsområden; främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. För att tillgodose individens omvårdnadsbehov är det av vikt att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor arbetar utifrån ett respektfullt och lyhört arbetssätt för den enskilda individen. Detta bygger på ett ömsesidigt förtroende och förståelse. Vårdpersonal ska se till den vårdsökandes behov och dess värderingar. Vården som utförs ska sträva efter att vara individualiserad och innefatta en helhetssyn utifrån individens fysiska, psykiska och sociala behov. Det är viktigt att vårdsökande personer ska vara delaktiga i sin egen vård och dess planering, detta görs genom att låta personen förklara sin egen berättelse av sin sjukdom, dess symtom och hur den påverkar livet (Morgan & Yoder, 2012; Ekman, Svedberg, Taft, Lindseth, Norberg, Brink & Sunnerhagen, 2011). I en studie av Berg & Danielson (2007) beskrivs hur samarbetet mellan sjuksköterska och vårdsökande person leder till en relation som speglas av omtänksamhet. Vid ett besked att ha drabbats av cancer är det inte säkert att kvinnan känner sig mer sjuk än innan. Därför är det viktigt att lyssna till varje individs upplevelse. Då majoriteten av de som drabbas av cancer är äldre fokuserar denna studie på yngre kvinnors upplevelser i samband med att de fått ett cancerbesked. Detta för att kunna bedriva en vård som är så individanpassad som möjligt.

4

Syfte

Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked.

Material och metod

Detta är en kvalitativ studie gjord på bloggar. Analysen kommer att ske genom en deduktiv ansats utifrån en förbestämd vald teori. Denna studie utgår ifrån teorin KASAM (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Kvalitativ analys är lämplig då upplevelser av att ha drabbats av ett fenomen studeras (Henricson & Billhult, 2012). Inom den kvalitativa forskningen anses det att sanningen finns hos betraktaren. Ur det kvalitativa perspektivet ses omvärlden som komplicerad och subjektiv. Därigenom skall text analyseras och granskas utifrån sitt sammanhang (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

Urval och datainsamling

Urvalet till studien skedde via organisationen Ung cancers webbplats. Sökningen gjordes150910 på Ung cancers webbplats. Under rubriken ”Ung och cancer” därefter ”Medlemmars bloggar”. Då lästes samtliga 47 bloggar igenom och granskades utifrån bestämda inklusion och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna var bloggar skrivna av unga kvinnor med en cancerdiagnos där de skrev tydligt om deras upplevelser i samband med sitt cancerbesked. Exklusionskriterier i studien var bloggar skyddade med lösenord, bloggar skrivna av anhöriga eller av unga män. Bloggarna som valdes ut till studien har alla fått ett cancerbesked någon gång under åren 2009-2014. Vid djupare genomgång av texterna resulterade detta i totalt 15 bloggar som tydligt beskrev upplevelser i samband med sitt cancerbesked (Danielson, 2012). I valda bloggar söktes inlägg om cancerbeskedet fram. Inläggen kopierades och klistrades in i ett Word dokument. I detta dokument ersattes kvinnornas namn med siffor för att skydda deras identitet. Texterna skrevs ut samt sparades även på dator. Valda kopierade inlägg resulterade i ca 20 sidor worddokument.

Dataanalys

Texterna analyserades utifrån det manifesta som innebär att tydliggöra det som står. Analysen skedde för att jämföra texternas variation (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Analysen skedde genom att texterna tolkades utifrån teorin KASAM (Antonovsky, 2005). Utvalda texter lästes igenom ett antal gånger för att bli kända. Därefter markerades meningarna med olika färger utifrån hur de passade in på begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet utifrån KASAM. Dessa skrevs sedan in i varsitt excelblad, ett blad för varje begrepp. Meningsenheterna innehöll kvinnornas upplevelser av att ha fått ett cancerbesked och relaterade till något av de tre begreppen. Därefter kondenserades och kodades meningarna. Detta innebar att meningarna som hade ett gemensamt budskap reducerades och det

5

centrala innehållet blev till grund för kodningen (Danielson, 2012). Excelbladen skrevs ut vart och ett för de olika begreppen i KASAM. Varje enskilt begrepp arbetades igenom genom att olikfärgade lappar lades på de meningsenheter som tillsammans bildade gemensamma subkategorier. Nytt dokument i excel skapades för respektive bildad subkategori. Därefter lästes materialet igen som sedan ledde fram till kategorier utifrån subkategorierna. Under analysen fördes kontinuerligt en diskussion för vid kondensering av textinnehållet får inte texten förlora dess centrala innebörd. För att kunna styrka giltigheten i studien används citat ur bloggarna (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012)

Tabell nummer 1: Exempel på analys av utvalda bloggar om unga kvinnor som fått ett cancerbesked Meningsbärandeenhet Kondenserad

enhet

Kod Subkategori Kategori

När jag hade samlat mig efter att jag fått min diagnos frågade jag mig

själv varför just jag? (Blogg 6).

Efter beskedet väcktes tankar på

varför just jag?

Finns det

ingen rättvisa? Rädsla Känsloladdad tid

Min sjuksköterska gav mig en näsduk. Men med smärtan i magen så kunde

jag inte gråta. Gjorde för ont (Blogg 2).

Sjuksköterskan gav en näsduk, kunde inte gråta

på grund av smärta.

Att känna

empati. inom sjukvården Bemötandet Betydelsen av stöd vid bearbetning av

ett cancerbesked

Etiska överväganden

Belmontrapporten (1978) är en utgångspunkt för etiken i forskningsvärlden. Rapporten utgår ifrån att forskning skall bedrivas utifrån tre grundläggande etiska principer. Dessa är respekten för individen, göra gott och rättviseprincipen. Dessa tre utgör hjälp när det kan uppstå olika etiska problem. Respekt för individen utgörs av två etiska delar. Respekt för autonomi och begränsad autonomi skall värnas om. Göra gott principen handlar om individens välbehag och innebär att inte skada medverkande i forskning. Utgångspunkten från denna princip innebär att se över de risker som forskningen innebär för den enskilda individen. Riskerna skall jämföras med de vinster forskningen åstadkommer. Rättviseprincipen innebär att deltagarna i forskningen ska behandlas lika och att känsliga grupper av individer inte ska utnyttjas (Kjellström, 2012). Det är idag lätt att komma åt information via internet. Det finns en diskussion som pågår om användandet på internet där alla inte är ense. I lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) står det att forskning som innehåller känsliga personuppgifter måste etikprövas. Bloggar kan enligt Skärsäter & Ali (2012) ses som offentlig kommunikation. Hänsyn tas till forum som är lösenordskyddade då de kan uppfattas som privata. Detta är ett aktivt val som alla bloggare måste ta ställning till. I denna studie är personerna bakom bloggarna ej tillfrågade om godkännande att använda texten för forskningsändamål. Viss förförståelse till studien existerar då kunskap om cancer generellt finns. Kunskapsläget om cancerdrabbade unga kvinnor anses vara lite. Därför anses denna studie vara etiskt motiverad.

6

Resultat

Resultatet som framkom vid analysen av valda bloggar resulterade i två olika kategorier. Dessa är att leva i en känsloladdad tid och betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked. Sammanlagt resulterade kategorierna i fyra subkategorier. Resultatet är analyserat utifrån teorin KASAM. Kategorier och subkategorier illustreras i figuren nedan. För att stärka resultatet så används citat från bloggarna.

Figur 1. Översikt av kategorier och subkategorier.

Känsloladdad tid

Kvinnor beskrev tiden runt sitt cancerbesked som den värsta tiden i deras liv då de inte visste hur deras kommande framtid skulle se ut. De upplevde det hemskt att leva i en ovisshet. Kvinnor hade redan innan sjukdomsbeskedet en känsla att det kunde vara cancer de drabbats av. Trots detta blev de helt överrumplade av det chockartade beskedet. Kvinnor beskrev sina upplevelser i samband med cancerbeskedet som en stark rädsla samtidigt som en kampvilja väcktes. Till kategorin att leva i en känsloladdad tid framkom två subkategorier: att uppleva kampvilja och att känna rädsla. Dessa två subkategorier går att koppla till meningsfullhet och begriplighet utifrån begreppet KASAM.

Kampvilja

Upplevelser i samband med mottagandet av sitt cancerbesked gjorde att kvinnor gjorde sig redo för att kämpa. Motiven för att kämpa beskrivs på olika sätt, en kamp att få tillbaka livet, att kämpa för sin familj, sina anhöriga och att kämpa för att bli fri från cancern. Trots att ha drabbats av cancer som för många betyder döden så beskriver kvinnor att de inte ville låta sig besegras utan gjorde sig istället redo för

Känsloladdad tid Betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked Rädsla Bemötandet inom sjukvården Kampvilja Stöd från anhöriga skapar trygghet

7

kamp. Mitt i det mörka fanns ändå en positivism, genom att dra lärdom av sitt cancerbesked och att känna tacksamhet mitt i det mörka.

”Men nu är det jag som ska vinna över denna skiten och jag kommer komma starkare än någonsin innan (Blogg 4).”

Sjukdomsbeskeden beskrevs på olika sätt beroende på vilken diagnos de fått. Viljan att kämpa växte i samband med att besked visade sig vara positiva. Detta gjorde att kvinnor kände en högre meningsfullhet och den inre kampen stärktes.

”Så min oroklump i magen försvann, jag kommer bli frisk (Blogg 1.)”

Vid negativa besked skildras hur viktigt det var med en tro på framtiden, att det en dag vänder. En daglig kamp att besegra cancersjukdomen. Kampen gav kvinnor insikt om vad livet verkligen handlar om, och hur cancern påvisade hur stark hon faktiskt är. Kvinnor fick insikt i vad som betydde något och slutligen vem individen verkligen var.

”Då jag dagligen kämpar mot cancern och inser vad livet verkligen handlar om (Blogg 5)”.

I denna subkategori synliggörs vikten av att känna meningsfullhet i samband med sitt cancerbesked för att stärka den inre kampviljan.

Rädsla

I samband med att kvinnor fått ett cancerbesked uppstod rädsla. Rädslan beskrevs på olika sätt. Framförallt en rädsla för döden, rädsla för att bli ensam, rädsla för negativa besked och en rädsla för att inte veta hur framtiden kommer se ut. Hanteringen av kvinnors rädsla går att associera till begriplighet.

”Jag är rädd, riktigt jävla rädd (Blogg 4)”.

”Jag brast ut i tårar och förstod ingenting (Blogg 6)”.

”Aldrig någonsin har jag känt mig så rädd, så ensam och övergiven som jag gjorde den onsdagsmorgonen när han reste sig upp, gick ut från mitt rum och stängde dörren bakom sig (Blogg 3)”.

8

Kvinnor upplevde en orättvisa av att ha drabbats av cancer. De hade svårt att ta till sig och acceptera sitt sjukdomsbesked. Kunskapen kvinnor hade om cancer gjorde att deras sjukdomsbesked förknippades med döden. Detta kunde senare visa sig vara fel.

”Tankarna bara snurrade i skallen på mig och det gör det även än. Varför just jag? Varför just cancer? Varför nu? (Blogg 15)”.

Kvinnor kände en rädsla och inre oro för hur deras anhöriga skulle reagera på cancerbeskedet, hur påfrestande det skulle bli att se alla anhörigas oro. Kvinnor upplevde att anhöriga försökte hålla minen och inte visa sin rädsla och oro.

”Jag minns att jag kände mig tom, jag försökte att slå bort alla känslor, delvis orkade jag inte känna allt, det blev för mycket! (Blogg 7)”.

Kvinnor beskrev i bloggar att de tvivlade på cancerbeskedet och hur detta ledde till att de bara ville försvinna bort från verkligheten. I samband med cancerbeskedet upplevdes förnekelse och tvivel om det verkligen var sant. Många frågor som inte fanns något svar på uppstod. Tankar kring döden och hur framtiden skulle bli.

”Men är ni helt säkra på att jag är sjuk, att det är mig ni verkligen menar, så jag inte går hem och tror att jag är sjuk när det kanske sen visar att jag kanske egentligen är frisk? (Blogg 9)”.

Kvinnor skrev om hur de redan innan sitt cancerbesked hade en känsla om vad det kunde röra sig om. Upplevelser om hur läkaren försökte förvränga orden istället för att ge raka besked gjorde att kvinnors rädsla och oro förvärrades.

”Jag hinner nog tänka tusen jävla tankar på den sekunden. Utväxt?! Varför inte bara säga tumör på en gång. Jag är ju inte dum i huvudet. Jag fattar väl att jag har en stor tumör och att det är cancer. Och troligtvis kommer jag dö (Blogg 14)”.

Vid ett cancerbesked tog livet en ny vändning. Känsloladdade tankar väcktes så som rädsla för cancersjukdomen och en oro för framtiden. Cancern ledde till maktlöshet över att inte själv kunna påverka sin situation. Kvinnors nivå av begriplighet synliggörs i upplevelsen av rädsla.

9

Betydelsen av stöd vid bearbetning av ett

cancerbesked

Återkommande i bloggar är vikten av att känna stöd. Stöd från familj, anhöriga och vårdpersonal för att orka klara sig igenom den omvälvande tiden de hade framför sig. Hur viktigt det var med förtroende för vården. Genom att vårdpersonalen visade medkänsla och gav relevant information. Under denna kategori framkom två subkategorier, stöd från anhöriga skapar trygghet och bemötande inom sjukvården. Dessa två visar på hur viktigt stöd är i samband med hanteringen av cancerbeskedet.

Stöd från anhöriga skapar trygghet

Vikten av att känna stöd från sin familj och anhöriga sågs som det absolut viktigaste under hela resan genom cancersjukdomen. Familj som var närvarande gjorde att känslan av ensamhet minskade. De beskrev tiden som omvälvande med mycket information. Familjens närvaro både hemma, på sjukhus och vid undersökningar gjorde situationen enklare att hantera. Anhörigas närvaro gjorde att kvinnor fick något annat att skingra tankarna på. Kvinnor med närvarande anhöriga upplevde en trygghet i samband med sitt cancerbesked då de visste att de skulle följa med dem under hela deras resa genom sjukdomen, så som vid undersökningar, behandlingar och läkarbesök.

”Mitt allt och stora stöd, vet inte vad jag skulle gjort utan dig? (Blogg 2).

”Tur att jag har familj och vänner som står bredvid mig i vått och torrt, för utan dem, vad skulle jag vara förutom en ensam själ? (Blogg 5)”.

Bemötandet inom sjukvården

Bemötandet inom vården upplevdes både positivt och negativt. De tyckte det kändes skönt att få adekvat information om sin cancersjukdom även om det var svårt att komma ihåg informationen efteråt. Kvinnor upplevde ett starkt förtroende för vården och vårdpersonalen ansågs som kompetent. Positiv inställning och ett gott bemötande från vårdpersonal tillsammans med empati för den vårdsökande gjorde att hanteringen av situationen ökade.

”Jag kände mig trygg, de är jätteduktiga här på kliniken (Blogg 2)”.

Bristfällig information och otydlighet från vårdpersonalen gjorde att kvinnor upplevde bemötandet som oprofessionellt vilket ledde till svårighet att hantera det som vårdpersonalen sagt. Kvinnor beskrev känslorna vid ett cancerbesked som att livet vändes upp och ner och allt blev ett kaos.

10

”För inte en gång minns jag att någon sa till mig att det kommer att lösa sig, jag kommer bli bra. Vilket hon mycket möjligt kan ha sagt men det var inte tydligt nog (Blogg 8)”.

För kvinnor som drabbats av ett cancerbesked var det viktigt att vårdpersonalen gav mycket tydlig information och återkoppling för att se så informationen nått fram. Gemensamt för de båda subkategorierna är att känslan av att uppleva stöd från både anhöriga och sjukvård gjorde att hanteringen av cancerbeskedet blev enklare.

Diskussion

Metoden för analys som valts är en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Denna metod är lämplig för syftet då tolkning av unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked analyserats (Danielson, 2012). Inom den kvalitativa forskningen används olika begrepp för att den vetenskapliga kvalitén på studien skall kunna bekräftas. Dessa är pålitlighet, trovärdighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Diskussion har förts genom studiens gång om samtycke behövs för användning av de unga kvinnornas bloggar. Bloggar ses enligt Skärsäter & Ali (2012) som en offentlig kommunikation. Utifrån detta valdes att inte kontakta de unga kvinnorna angående att använda deras blogginlägg. Detta kan anses som en svaghet, att kvinnorna inte kontaktades för användning av deras bloggar till studien. Däremot är studien gjord utifrån ett försök till att uppnå så hög anonymitet som möjligt. Detta för att respektera kvinnornas identitet och hålla den anonym genom studiens gång (Salzmann-Erikson & Eriksson, 2015). Dock kan bloggarna efter genomförd studie sökas fram genom att det finns citat i uppsatsen. På detta sätt minskar kvinnornas anonymitet. De använda bloggarna har i studiens resultat setts som en primärkälla och resultatet ha styrkts med citat från vissa utvalda bloggar för att bekräfta giltigheten.

Pålitlighet handlar om hur förförståelsen till valt ämne beskrivs och hur tidigare erfarenheter påverkar resultatet (Wallengren & Henricson, 2012). Sökningen för att hitta materialet till resultatet gjordes på webbforumet ungcancer.se. Detta anses kunna begränsa totalt material till resultatet då inte alla unga cancerdrabbade kvinnor är medlemmar i ungcancer.se. Ifall sökning även hade gjorts på sökmotorn google.se kunde det eventuellt gett mer material. Dock valdes webbforumet ungcancer.se till denna studie då deras definition av ung vuxen används för att besvara syftet.

Trovärdighet handlar om hur nära sanningen resultatet av studien är (Wallengren & Henricson, 2012). För att uppnå en hög trovärdighet i studien har meningsenheterna arbetats fram tillsammans. Det utvalda materialet till resultatet har genom analysprocessen läst igenom flertalet gånger gemensamt. För att uppnå en högre trovärdighet kunde bloggarna lästs på skilda håll för att sedan analyseras tillsammans. Den insamlade datan innehåller mycket känslor vilket kan göra det svårt att ha ett sakligt perspektiv. Därför har materialet lästs tillsammans för att

11

undvika eventuella personliga perspektiv. För att komma så nära verkligheten som möjligt har citat använts för att styrka trovärdigheten (Graneheim & Lundman, 2004). Dock innebär detta att citaten skulle kunna sökas upp på internet då bloggarna finns tillgängliga där. Resultatet i studien kan anses vara begränsad då syftet endast speglar unga kvinnors upplevelse av att ha fått ett cancerbesked och inte speglar om eventuella skillnader finns mellan män och kvinnor.

Bekräftelsebarhet, trovärdighet och pålitlighet går ihop i varandra. Dessa tar även med hur tidsramen har påverkat studien (Wallengren & Henricson, 2012). Erfarenheten av att arbeta med en kvalitativ innehållsanalys kunde varit annorlunda ifall mer kunskap om metoden hade funnits. Då ingen utomstående har granskat meningsenheterna kan anses som en brist.

Överförbarhet handlar om hur resultatet kan överföras och användas på andra grupper och individer än vad studien innefattar (Wallengren & Henricson, 2012). Under studiens metoddel finns det beskrivet urval, analys och datainsamling. Det är sedan upp till läsaren att bedöma om studiens resultat går att koppla till andra sammanhang. Det kan ses som en brist då relevanta bloggar som inte finns på ung cancers webbplats riskerar att missas. Studien visar på unga kvinnors upplevelse av att ha fått ett cancerbesked. Ingen specifik diagnos är utvald för att studien ska beskriva generella upplevelser hos kvinnor som fått en cancerdiagnos. Studiens resultat påvisar hur unga kvinnor med olika cancerdiagnoser upplever liknande känslor. Detta gör att studiens resultat även är överförbart till andra unga kvinnors upplevelse av att ha fått en allvarlig sjukdomsdiagnos (Courts, Buchanan & Werstlein, 2004).

Resultat diskussion

Huvudfynd som framkom i denna studie var att leva i en känsloladdad tid och hur viktigt stödet runtomkring dem var.

Nedan diskuteras resultatet utifrån utvalda kategorier och subkategorier.

Känsloladdad tid

Kvinnor beskriver sin resa efter sitt cancerbesked med många blandade känslor. Upplevelsen i samband med cancerbeskedet beskrivs som den värsta tiden i deras liv. I samband med att unga kvinnor får en cancerdiagnos kommer livet att ta en ny vändning, de förstår att livet aldrig kommer bli var det en gång var (Keim-Malpass & Steeves, 2012).

Kvinnor upplevde känslor av rädsla samtidigt som en kampvilja för framtiden uppstod. Rädsla kan kopplas till begriplighet i vald teori KASAM. Beroende på vilken nivå av begriplighet kvinnan anses besitta uttrycks rädslan på olika sätt. Vid svårigheter att ta beskedet till sig och vid förnekelse av sin sjukdom kan det antas att kvinnor upplever en lägre begriplighet. Kampviljan kvinnor upplever regleras av den grad av meningsfullhet de bär på (Antonovsky, 2005).

12 Rädsla

Resultatet visade att unga cancerdrabbade kvinnor upplevde olika känslor av rädsla. Trots att tankar på döden väcktes drevs kvinnor av en inre målmedvetenhet och en positiv inställning. Vid ett svårt sjukdomsbesked gör detta att en inre kamp väcks för att mota rädslan (Khan, Arora, Chakravarty & George, 2012). Kvinnor som känner stark rädsla när livet vänds upp och ner har en låg nivå av begriplighet, då de visar på en minskad förståelse för det som händer och den psykiska påfrestning som ett cancerbesked ger (Kvåle & Synnes, 2013). Som vårdpersonal kan vi påverka individens upplevelse av rädsla genom att minska symtom som kan uppkomma vid cancer och främja en närhet till anhöriga, genom att informera, utbilda både drabbade och anhöriga om sjukdomen och dess behandling. Omvårdnadsåtgärderna ska planeras utifrån individens behov för att minska en känsla av rädsla (Kavradim, Özer & Bozcuk, 2013). Resultatet i denna studie visade att kvinnor kände en rädsla för framtiden då de fick sitt cancerbesked. Kvinnor orkade tillslut inte ta in alla känslor och kände en tomhet inombords. Parsons, Harlan, Lynch, Hamilton, Wu, Kato & Keegan (2012) beskriver att drabbas av cancer har en negativ inverkan på framtidsplaner så som skola och jobb. Vid en tuff cancerbehandling har individerna svårare att komma tillbaka till vardagen som fanns innan insjuknandet medan vid en enklare behandling kommer majoriteten tillbaka på heltid till jobb, skola och vardag. Lindholm, Holmberg & Mäkelä (2005) skriver att även om ett cancerbesked ger en känsla av rädsla så är det känslan av kamp som ger kvinnor styrka att orka utstå upplevelsen av fruktan. Beroende på hur svårt det är att ta in och hantera ett sjukdomsbesked så kan det kopplas ihop med i hur hög grad kvinnorna upplever rädsla som de inte vet hur de ska hantera. Denna subkategori påvisar hur kvinnor upplever en låg nivå av begriplighet vid cancerbeskedet då de har svårt att ta till sig informationen om sjukdomsbeskedet (Antonovsky, 2005). Hinz, Krauss, Hauss, Höckel, Kortmann, Stolzenburg & Schwarz (2010) beskriver att det är vanligt förekommande med rädsla hos cancerdrabbade individer jämfört med generella populationer. Detta stärker denna studies resultat där kvinnorna beskriver sin känsla av rädsla och att upplevelsen av cancer leder till motsägelsefulla känslor. Vår medvetenhet om personen gör att vården kan anpassas efter hur individer vill uppleva sin vård.

Stöd från anhöriga skapar trygghet

Resultatet i denna studie visar att stödet och känslan av att ha anhöriga nära gör att de finner en mening med sitt liv och upplever en känsla av att enklare kunna hantera kampen att besegra cancern. Detta inte enbart för sig själva utan även för att fortsätta leva för sina anhörigas skull. I en studie beskrivs hur kvinnor upplevde att stödet från anhöriga gav dem en högre känsla av hanterbarhet. Främst var det den närmsta familjen så som man, sambo, föräldrar och syskon som fanns där och gav sitt stöd (Kvåle & Synnes, 2013). Detta bekräftas i studien av Corey, Haase, Azzouz & Monahan (2008) där även arbetskamrater, studievänner och vänner genom bloggandet gjorde att kvinnor enklare kunde hantera sin nya situation efter att ha fått sin cancerdiagnos. Stödet som upplevs i denna studie går att koppla till hanterbarhet. Hur kvinnor hanterar den påfrestning som ett cancerbesked innebär styrs av vilken grad hanterbarhet individen upplever (Antonovsky, 2005). Unga kvinnor upplever en

13

känsla av gemenskap och att slippa känna sig ensamma vilket stöds i studien av Yildirim & Kocabiyik (2010).

Familj och anhöriga är en stor resurs därför är det viktigt att komma ihåg att även de befinner sig i en svår och utsatt situation tillsammans med den anhörig som fått en cancerdiagnos. Vårdpersonal bör vara observant på de anhörigas behov. För att uppnå detta skall de informeras väl och få den rådgivning som de önskar (Coyne, Wollin & Creedy, 2012)

Slutsatser

Unga kvinnor som drabbas av ett cancerbesked upplever många och omvälvande känslor. Kvinnor som har drabbats av cancer är i behov av att få information och stöd under deras tid i vården. För att kunna ge stöd och information är det viktigt att ta hänsyn till deras livshistoria och hur de upplever sin situation. Detta görs genom att se till individen som finns framför dig, att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Genom att veta hur cancerdrabbade personer vill bli bemötta kan det ge vårdpersonalen vägledning i hur de ska anpassa utförandet av omvårdnaden utifrån den enskilda individen. Bemötande är en stor del i omvårdnaden som är grunden i vår profession. Upplevelser av känslor som pendlar mellan kamp och rädsla och vikten av att uppleva stöd från både sina anhöriga och sjukvården är känslor som uppstår i samband med att unga kvinnor drabbas av ett cancerbesked. Det är viktigt att sjuksköterskor har denna kunskap för att kunna bemöta och ge en så god omvårdnad som möjligt när de möter unga kvinnor. Genom att förstå hur känslorna vid ett cancerbesked hör ihop med känslan av sammanhang, KASAM, medför detta att de får en inblick i hur de kan agera och kommunicera i sitt arbete och i utförandet av omvårdnaden.

Kliniska implikationer

Denna studie bidrar till ökad kunskap för hur sjuksköterskan skall bemöta unga kvinnor som fått en cancerdiagnos. För att kunna utföra en god omvårdnad som är individanpassad är det viktigt som vårdpersonal att ha kunskap om hur kvinnor upplever att få ett svårt sjukdomsbesked. För att stärka kvinnans KASAM är det viktigt att låta den vårdsökande vara delaktig i sin vård. Det är viktigt att lyssna och ta till sig den vårdsökandes känslor och upplevelser i samband med sitt sjukdomsbesked. För kvinnor som fått ett cancerbesked är det viktigt med stöd från anhöriga. Genom att göra anhöriga delaktiga i vården kan detta stödja att kvinnorna upplever en högre grad av KASAM. Genom att vårdpersonal läser bloggar kommer de närmare den vårdsökandes personliga synvinkel av deras situation. Bloggar kan ses som en resurs för sjuksköterskan.

Vidare forskning skulle kunna undersöka både unga män och kvinnors upplevelser av att drabbas av ett cancerbesked. Detta för att se eventuella skillnader och likheter som kan finnas.

14

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur

Belmontrapporten. (1978). Ethical principles and guidelines for the protection of human subjects, government printing office. Tillgänglig via internet 150929. http://www.hhs.gov/ohrp/humansubjects/guidance/belmont.html

Berg, L., & Danielsson, E. (2007). Patients and nurses experiences of the caring relationship in hospital: an aware striving for trust. Scandinavian Journal Caring Science, 21, 500-506.

Corey, A., Haase, J., Azzouz, F., & Monahan, P. (2008). Socialsupport and symptom distress in adolescents/young adults with cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 25(5), 275–283. doi: 10.1177/104345420821117

Courts, N., Buchanan, E., & Werstlein, P. (2004). Focus groups: the lived experience of participants with multiple sclerosis. Journal Of Neuroscience Nursing, 36(1), 42-47 6p.

Coyne, E., Wollin, J., & Creedy, D. K. (2012). Exploration of the family’s role and strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and their families. European Journal

Of Oncology Nursing, 16(2), 124-130 7p. doi:10.1016/j.ejon.2011.04.013

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: I teori och praxis. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M, Henricson. (Red.) Vetenskaplig teori och metod;

från idé till examination inom omvårdnad (330-343) Lund: Studentlitteratur AB.

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Entwistle, V. A., & Watt, I. S. (2013). Treating Patients as Persons: A Capabilities Approach to Support Delivery of Person-Centered Care. American Journal Of Bioethics, 13(8), 29-39. doi:10.1080/15265161.2013.802060

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Heilferty, C. (2009). Toward a theory of online communication in illness: concept analysis of illness blogs. Journal Of Advanced Nursing, 65(7), 1539-1547. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04996.x

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. M, Henricson. (Red.) Vetenskaplig teori och

metod; från idé till examination inom omvårdnad (s.130-137) Lund: Studentlitteratur AB.

Hinz, A., Krauss, O., Hauss, J., Höckel, M., Kortmann, R., Stolzenburg, J., & Schwarz, R. (2010). Anxiety and depression in cancer patients compared with the general population. European Journal

Of Cancer Care, 19(4), 522-529 8p. doi:10.1111/j.1365-2354.2009.01088.x

Jansson, A. (2015). Blogg. Nationalencyklopedin. Tillgänglig via internet via internet 150907. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blogg

Kavradim, S. T., Özer, Z. C., & Bozcuk, H. (2013). Hope in people with cancer: a multivariate analysis from Turkey. Journal Of Advanced Nursing, 69(5), 1183-1196 14p. doi:10.1111/j.1365-2648.2012.06110.x

Keim-Malpass, J., & Steeves, R. H. (2012). Talking With Death at a Diner: Young Women's Online Narratives of Cancer. Oncology Nursing Forum, 39(4), 373-378.

15

Khan, F., Arora, S., Chakravarty, S., & George, S. (2012). A Qualitative Study to Explore the Experiences of Adolescents Living with Cancer. International Journal Of Nursing Education, 4(2), 202-205 4p.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (70-92). Lund: Studentlitteratur.

Kvåle, K., & Synnes, O. (2013). Understanding cancer patients' reflections on good nursing care in light of Antonovsky's theory. European Journal Of Oncology Nursing, 17(6), 814-819. doi:10.1016/j.ejon.2013.07.003

Lindholm, L., Holmberg, M., & Mäkelä, C. (2005). Hope and hopelessness -- nourishment for the patient's vitality. International Journal For Human Caring, 9(4), 33-38 6p.

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M, Granskär & B, Höglund-Nielsen. (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB

Monteiro, S., Torres, A., Morgadinho, R., & Pereira, A. (2013). Psychosocial Outcomes in Young Adults with Cancer: Emotional Distress, Quality of Life and Personal Growth. Archives Of Psychiatric

Nursing, 27(6), 299-305. doi:10.1016/j.apnu.2013.08.003

Morgan, S & Yoder, H.L., (2012). A Concept analysis of person-centered care. Journal of Holistic

Nursing 30:6. 6-15 10p. doi:10.1177/089801011141289

Olsen Riis, P., & Harder, I. (2011). Caring for teenagers and young adults with cancer: A grounded theory study of network focused nursing. European Journal of Oncology Nursing, 15, 152-159. Doi: 10.1016/j.ejon.2010.07.010

Parsons, H., Harlan, L., Lynch, C., Hamilton, A., Wu, X., Kato, I., & ... Keegan, T. (2012). Impact of cancer on work and education among adolescent and young adult cancer survivors. Journal Of Clinical

Oncology, 30(19), 2393-2400 8p. doi:10.1200/JCO.2011.39.6333

Salzmann-Erikson, M., & Eriksson, H. (2015). Forskningsdata från cyberrymden: Analys och vägledning utifrån vårdvetenskaplig kunskapsteori: Research data from Cyberspace: Analyses and guidelines from caring science epistemology. Nordic Journal Of Nursing Research & Clinical Studies /

Vård I Norden, 35(2), 91-97. doi:10.1177/0107408315571501

SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig via internet 150910.

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig via internet 150929.

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

Skärsäter, I & Ali, L. (2012). Att använda internet vid datainsamling. M, Henricson (Red.)

Vetenskaplig teori och metod. (s. 252-287). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2013). Statistikdatabas för cancer. Tillgänglig via internet 150903 http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer

Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Tillgänglig via internet 160113

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf Ung cancer (u.å.). Om oss. Tillgänglig via internet 150907.

16

Ung cancer. (u.å.) Vår uppgift. Tillgänglig via internet 150909. http://www.ungcancer.se/vad-vi-gor/var-uppgift

Wallengren, C., Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod. (s.482-496). Lund: Studentlitteratur.

WHO. (2015). Cancer. Tillgänglig via internet 150930.

http://www.who.int/entity/mediacentre/factsheets/fs297/en/index.html

WHO. (2012). GLOBOCAN: Estimated Cancer Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide in

2012. Tillgänglig via internet 150928.

Globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_cancer.aspx

WHO. (1948). WHO definition of Health. Tillgänglig via internet 150928. www.who.int/about/definition/en/print.html

Winslow.S, (2014.) Regulation of cellular growth and identification of stromal gene signatures in

breast cancer. Lund university, faculty of medicine. Doctoral Dissertation Series 2014, Vol, 2014:55.

Yildirim, Y., & Kocabiyik, S. (2010). The relationship between social support and loneliness in Turkish patients with cancer. Journal Of Clinical Nursing, 19(5/6), 832-839 8p. doi:10.1111/j.1365-2702.2009