Artikelexempel - Miljömedvetenhet

Miljömedvetenhet ur ett genusperspektiv

-

en studie utförd på studenter i Umeå

Victoria Blomström

vibl0006@student.umu.se

Hanna Jonsson

hajo0077@student.umu.se

Linda Lückner

lila0105@student.umu.se

I dagsläget är miljöfrågan ett mycket uppmärksammat ämne där det ständigt talas om hur vi ska göra för att minska vår miljöpåverkan. Men vilka är egentligen de största miljöbovarna? Syftet med artikeln är att undersöka och jämföra om det finns någon skillnad hur mycket manliga respektive kvinnliga studenter på Umeå universitet påverkar miljön. Artikeln är grundad på en enkät med frågor som berör energianvändning, källsortering samt mat. Resultatet visade på en viss skillnad mellan könen där kvinnorna totalt sett agerar på ett mer skonsamt sätt för miljön än männen vilket även tidigare studier har visat på.

Nyckelord

Miljömedvetenhet, genus, källsortering, energi, mat

INTRODUKTION

I dagens samhälle är miljöfrågan ett ständigt återkommande ämne. Det talas ofta om att minska utsläpp, energianvändning, konsumtion och liknande för att uppnå en hållbar utveckling där människor kan leva utan att tära på miljön och jordens resurser. Men vilka är egentligen de största miljöbovarna?

I en artikel skriven i Dagens Nyheter hävdas att kvinnor gör mer för att skona miljön än män. Enligt en undersökning har det visat sig att kvinnor oftare väljer att köpa ekologiska eller lokalproducerade varor samt att de är bättre på att källsortera och vara sparsam med förbrukning av värme, el och vatten. Forskning har påvisat att skillnaderna mellan män och kvinnor håller på minska, men än så länge är männen fortfarande de största miljöbovarna. [1] Stämmer denna teori in på studenterna på Umeå Universitet?

Syftet med denna artikel är att undersöka om det finns någon skillnad på hur mycket män respektive kvinnor påverkar miljön. Artikeln är grundad på en enkät som utförts på studenter mellan 20-30 år på Umeå Universitet. I enkäten besvaras frågor som berör energianvändning, källsortering och mat. Hur resultatet skiljer sig från tidigare studier tas även upp i artikeln. Fokus ligger på att jämföra resultatet ur ett genusperspektiv, finns det skillnader mellan könen och deras inställning och beteenden?

Den stora frågan som undersöks i artikeln är följande:

Skiljer sig viljan att påverka miljön mellan kvinnliga och manliga studenter i Umeå?

Resultatet visade på en viss skillnad mellan de olika könen där kvinnorna totalt sett agerar på ett skonsamt sätt för miljön än männen. Trots detta ansåg sig männen vara mer miljömedvetna än kvinnorna.

I artikelns början beskrivs det tillvägagångsätt som använts för att få fram teori och resultat. I resultatet presenteras först tidigare studier inom de olika områdena energianvändning, källsortering och mat. Därefter redovisas resultatet som tagits fram från enkätundersökningen. Slutligen jämförs resultatet från undersökningen med resultaten från de olika studierna som tagits upp.

METOD

En enkät utformades för att ta reda på studenters inställning till miljömedvetna val inom områdena energi, mat och källsortering. Undersökningen begränsades till studenter på Umeå universitet. Studenterna fick ange kön och födelseort för att kunna avgöra om det finns skillnader mellan könen eller var man kommer från geografiskt.

De fick redogöra för vilka produkter de källsorterar, om de har grönt elavtal och tänker på att spara energi i hemmet samt om de tänker på vad de äter och vad de köper för matvaruprodukter. Avslutningsvis fick de gradera hur betydelsefull källsortering är för dem och om de anser sig själv som miljömedveten.

Resultatet av denna enkätundersökning jämfördes sedan mot tidigare forskning inom de tre områdena; energianvändning, källsortering och matkonsumtion. För att få fram användbara artiklar delades sökningen upp i respektive område. Google scholar användes för att hitta artiklar och några av de viktigaste sökorden var; källsortering och genus, recycling and gender, organic foods consumers, Gender and Energy efficiency, Housing, Gender differences, Environmentalism

RESULTAT

Kvinnor är mer oroade över miljöproblemen jämfört med män och kvinnor ses även som mer miljömedvetna än vad männen är [2]. Det finns många teorier om varför de här

skillnaderna finns och en vanlig teori baseras på de könsroller vi har i samhället. Ståndpunkten i teorin är att vi formas utifrån hur samhället förväntar sig att vi ska bete oss. Generellt sett anses kvinnor utifrån ett samhällsperspektiv vara mer omsorgsfulla, förstående och hjälpsamma än män samt att de förväntas värdesätta andras behov framför sina egna och agera på ett osjälviskt sätt. Det kan förklara ett mer miljömedvetet beteende hos kvinnor då miljömedvetenheten kan ses som en slags hjälpande handling mot miljön. Kvinnorna är också mer uppmärksamma på hur sämre miljöförhållanden påverkar andra människor och omgivningen vilket också bidrar till ett bättre förhållningssätt till miljön. [4]

I studier där arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i hushållet granskats har det visat sig att kvinnor ägnar sig mer åt energikrävande aktiviteter än vad männen gör i hemmet [2]. I Sverige spenderar kvinnor dubbelt så mycket tid än män på hushållssysslor. Den arbetsuppgift som är mest ojämnt fördelad är att tvätta. Män spenderar dock mer tid åt att reparera och sköta underhållningen av huset. För att få mer förståelse för energianvändningen i hushåll är därför kön en viktig aspekt att ta hänsyn till [3]. Mellan 1990 och 2000 kunde en trend ses där andelen hushållsarbete som kvinnorna står för i hemmet minskar med åren. Detta innebär att kvinnor och män blir mer och mer jämställda i hushållet vilket bidrar till att energiförbrukningen hos män respektive kvinnor också blir mer jämnt fördelad.[2]

I en undersökning som gjordes av 800 svenska hushåll 1995 kunde skillnader mellan könen ses då resultatet indikerade på att kvinnorna visade beteenden som var mer energisparande än vad männen gjorde. Kvinnorna var bland annat bättre på att släcka lampor i tomma rum, sänka temperaturen i hushållet på natten och att inte tvätta med halvtom maskin. I en senare undersökning som gjordes 2001 där 600 hushåll i Stockholm deltog blev dock inte resultatet detsamma, där kunde inte några signifikanta skillnader mellan de olika könen ses när det handlade om att släcka lampor i rum som inte används.[2] Tidigare forskning har visat på att personer med heltidsjobb lägger mindre tid på att återvinna och källsortera än personer med halvtidsjobb. Hushåll som har hög inkomst tenderar till att återvinna mindre än hushåll med låg inkomst. Detta kan ha sin orsak i att rika hushåll spenderar mer och har fler produkter i omlopp. Samma forskare har även fått fram att äldre personer källsorterar mer än vad yngre personer gör.[5]

Resultatet från en annan undersökning som bland annat gjordes på gymnasieelever i USA visade att flickorna generellt värnade mer om miljön än pojkarna och att flickorna även kände ett starkare personligt ansvar över att förbättra miljön. Flickorna visade också ett större intresse i återvinning samt starkare avsikt att delta i återvinning än vad pojkarna gjorde. [4]

En liknande undersökning utfördes mellan vuxna personer i 14 olika länder och resultatet från denna undersökning var att i 10 av länderna visades kvinnor ha mer miljömedvetna attityder än män. I tre av de övriga länderna visade männen ett större intresse för miljön än kvinnorna och i det sista landet kunde man inte se att det fanns en märkbar skillnad mellan könen i attityden till miljön.[4

]

Sammanfattningsvis kunde man se att kvinnors inställning till miljön var positivare än mäns och detta gällde för de flesta åldrarna i olika länder. En intressant aspekt som kunde ses efter undersökningarna var att könsskillnaderna var mest märkbara hos de yngre individerna. [4]

En annan undersökning visade att kvinnor tar ett större ansvar för källsorteringen i hushållet och att kvinnorna har ett större intresseför miljön än vad männen har på grund av traditionella roller i förhållandet. Detta förklaras av särskilda sociodemografiska och psyko grafiska faktorer. Utöver dessa resultat leder även slutsatsen i denna undersökning till att återvinningsbeteende är flerdimensionell och innefattar åtagandet av olika roller med kausala egenskaper.[6]

En studie som gjordes på Linköpings Universitet och i Landstinget i Östergötland visade på att det inte gick att urskilja någon skillnad mellan kön eller ålder när det gällde intresset för källsortering. Den relevanta skillnaden som denna undersökning fick fram var att personer som bor i villa källsorterade mer än personer som bor i lägenhet. Detta har sin orsak i de ekonomiska besparingar som hushållen får i och med sänkt avgift på sophämtningen och att de som bor i lägenhet inte anser att de har det utrymme som krävs för att lagra och separera soporna. [7]

Enligt flera undersökningar är många konsumenter obekanta med de ekologiska normer och praxis som finns men det har en övergripande medvetenhet om att ekologiska livsmedel betyder att det är livsmedel utan kemikalier.[8] Många konsumenter känner inte igen symbolerna för ekologiska livsmedel och användningen av positivt tillhörande mattermer och produktkategorier kan också förvirra konsumenterna. Konsumenterna måste kunna skilja mellan två produkter annars väljer de ofta det billigare alternativet.[9]

Konsumtion av ekologiska livsmedel är ofta relaterade till en alternativ livsstil som innefattar en aktiv miljörörelse, vegetarianism och/eller alternativ medicin. [8] Majoriteten anser att hälsan är den primära orsaken till inköp av ekologiska livsmedel då man vill undvika kemikalier och många tror att ekologisk mat är mer näringsrik. Miljön är en annan aspekt till varför många konsumenter köper ekologiska produkter. [8] Många konsumenter prioriterar privata och personliga fördelarna mer än de sociala vid val av produkter. [9]

Figur 2. I hur stor utsträckning släcker

personerna som tillfrågats lamporna. Resultatet anges i procent

Figur 1. Hur många av de tillfrågade studenterna som

har grönt elavtal. Resultatet anges i procent

Larmrapporter om salmonella, mul- och klövsjuka i livsmedel har ökat konsumenternas oro och uppfattningar och många väljer ekologiskt för att de anser att de är säkrare, hälsosammare och mer miljövänligare än andra alternativ. [9]

Prispåslag, brist på kunskap och svårt att hitta produkterna i livsmedelsaffärerna är de vanligaste faktorerna till att många konsumenter inte handlar ekologiska livsmedel. Ett högre pris på produkterna kan signalera skillnader i produktegenskaper och många konsumenter är villiga att betala ett högre pris för ekologiska produkter med kortare hållbarhet jämfört med spannmål. [9]

Svenskar har svårt att skilja på de många typer av märkning av livsmedel. Många svenskar köper inte ekologiska produkter för att priset är för högt, de köper av vana och bekvämlighet samt att föreställningarna så som smak, lång hållbarhet och kvalitetsaspekter inte stämmer för de ekologiska produkterna. [10]

Enligt olika studier så är oftast konsumenterna av ekologiska livsmedel äldre kvinnor med barn. [9] Kvinnorna handlar oftare är män i många hushåll och är mer informerade om kost och livsmedelssäkerhet. Andra studier visar på att män är mer villiga att betala högre premiepris för ekologiska produkter än kvinnor. Yngre konsumenter håller positivare attityd till ekologisk odlad mat medan äldre är mer benägna att vara köpare.[8] De yngres positiva attityd beror på att de vill köpa kemikaliefria produkter samt att de har ett större intresse för miljön än äldre. [9]

Inkomsten är inte en väsentlig variabel för att förklara skillnader i köpbeteende för köpare och icke-köpare av ekologisk mat. Studier i Kanada visar positivt samband mellan inkomst och vilja att köpa en ekologisk produkt, upp till en viss inkomstnivå. Äldre konsumenter över 55 år köper ekologisk mat för hälsans skull. De är väl medvetna om att hälsorisken är större för dem än för yngre och vill därför förebygga genom att köpa bra mat. [9]

Enligt en svensk studie om ekologiska konsumenter så är grupper som är mest positiva till de ekologiska livsmedlen kvinnor, högutbildade eller personer mellan 18-25 år. Köpfrekvensen mellan yngre och äldre är densamma, trots att de yngre är mer positiva så köper de inte ekologiska varor oftare än äldre. I den svenska studien så tyckte många även att det var svårt att hitta ekologiska varor i butikerna samt så upplevde många att föreställningarna av ekologiska livsmedel inte stämde överens.[10]

År 2006 konsumerades det 674 miljoner kg gris-, nöt- och lammkött i Sverige. Det innebär nästan 80 kg kött per person och år och jämfört med andra länder i Europa ligger Sverige på 10:e plats i köttkonsumtion. [11]

Maten står för 30 procent av hushållens totala klimatpåverkan och en stor del av denna orsakas av köttproduktionen. Spannet för utsläpp av växthusgaser från nötproduktion är 22-40 kg ekv./kg kött. I Sverige ligger växthusgasutsläppen mellan 25 kg ekv/kg kött. [12]

För griskött så ligger utsläppsnivåerna av växthusgaser runt 4-7 kg ekv/kg kött och är betydligt lägre än för nötköttsproduktionen. Förklaringen till de lägre talen av utsläpp är att grisar inte genererar metan, foderomvandlingen är effektivare än för nötkreatur och slaktarutbytet är högre för grisar vilket ger lägre siffror utslaget per kg kött. [12]

Uppfödning av kyckling påminner mycket om grisköttsproduktion och studier visar på att utsläppsnivåerna ligger mellan 1,7 och cirka 5 kg ekv/kg kött. Kyckling framställs därför ofta som det ”klimat smartaste köttet”. [12]

Det finns ingen större skillnad mellan kvinnor och män när det gäller konsumtion av kött och fisk. I en undersökning svarade 97 % av männen att de åt kött dagligen medan den var 94 % av kvinnorna. Likande resultat visades för fisk där 76 % av männen åt fisk dagligen och 80 % av kvinnorna.[13]

Resultatet av den enkätundersökning som har genomförts i denna studie visas i figurerna nedan. Det var totalt 30 studenter som medverkade i undersökningen och de fick bland annat svara på frågor angående deras energivanor, se figur 1, 2 och 3.

0 50 100

Ja Nej Vet inte

Har du grönt elavtal

Släcker du lampor

Figur 3. Hur manga av de tillfrågade studenterna

som lämnar el-apparater i sand-by läge. Resultatet anges i procent.

Figur 4. Vilka produkter studenterna källsorterar.

Resultatet anges i procent

Tabell 1. Studenterna fick rangordna 1-5

hur viktigt de anser att källsortering är.

Från figur 1 ser man att de flesta av kvinnorna inte vet om de har grönt elavtal eller inte. Männen var mer säkra på den här frågan och lika många män svarade ja som nej. De flesta männen svarade dock att de inte visste precis som kvinnorna.

Figur 2 visar att kvinnor tänker mer på att släcka lampor efter sig än vad männen gör. Det var fler män än kvinnor som svarade att de släcker lampor ibland och bara män som svarade nej på frågan.

I frågan om elapparater lämnas i stand-by läge var svaren jämnt fördelade, se figur 3. Större andel kvinnor svarade dock ja på frågan, även om skillnaden här var väldigt liten. Nästan inga, vare sig man eller kvinna, svarade nej på frågan.

I enkäten fick studenterna svara på vilka produkter de källsorterar, se figur 4. De fick även ranka hur viktigt de anser det är med källsortering på en skala från 1-5, se tabell 1.

Från figur 4 ser man att kvinnor källsorterar mer plast, metall och glas än vad männen gör, medan männen däremot sorterar mer papper, kartonger och kompost. Kvinnor pantar även lite mer och anser att det är viktigare med källsortering än vad männen gör. Medelvärdet för hur viktigt det är för de tillfrågade kvinnorna är 4 och männens medelvärde är något lägre, 3.58, se tabell 1. Studenterna fick ange vilka påståenden som stämde in på dem inom området mat, se figur 5. De fick även ange hur många dagar i veckan de äter kött eller fisk, se tabell 2.

Figur 5 visar att är det övervägande fler kvinnor som tittar på vart matvarorna kommer ifrån medan det är fler män som valt alternativet ”Jag bryr mig inte hur maten

påverkar miljön”. Det är även några fler kvinnor som

ofta köper ekologiska produkter jämfört med vad män gör. Dock är det inte många studenter totalt sett som ofta köper ekologisk mat. Kvinnorna väljer oftare det billigaste matvarumärket än vad männen gör.

Rankning Kvinna Man

1:a 0 1 2:a 1 0 3:a 3 2 4:a 11 9 5:a 3 0 Medel 4 3,58

Antal dagar Kvinna Man

1 0 0 2 2 1 3 0 0 4 2 1 5 5 0 6 3 3 7 3 6 Inget svar 3 1 Medel 5 6 0 50 100 Ja Nej Ibland

Lämnar elapparater i

stand-by läge

Källsortering

Figur 5. Studenterna fick ange vilka påstående som

stämde in på dem. Resultatet anges i procent.

Tabell 2. Studenterna fick ange hur manga dagar i vecka

Figur 6. Studenterna fick svara på om de anser sig

miljömedvetna eller inte.

Från tabell 2 fås resultatet att män i genomsnitt äter kött och fisk en dag mer i veckan än vad kvinnor gör.

Studenterna fick svara på frågan angående hur miljömedvetna de anser sig vara, se figur 6. Resultatet av denna fråga visar att männen anser sig mer miljömedvetna än vad kvinnorna gör.

Det var för få studenter som var födda i södra Sverige som svarade på enkäten för att kunna avgöra om det finns någon skillnad i miljömedvetenhet beroende på vart studenterna kommer ifrån geografiskt sett.

DISKUSSON

Från enkätundersökningen som utförts i denna studie visade det sig att kvinnor var bättre på att släcka lampor efter sig än männen. Detta stämmer överens med en undersökning i FOI:s rapport där det visade sig att kvinnor var bättre på att släcka lampor i tomma rum. I samma rapport togs dock även en annan undersökning upp som visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i den här frågan. Detta stämmer överens med resten av resultatet i energifrågorna då vi egentligen inte kunde se några större skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnorna var bättre på att släcka lampor men lämnade oftare elapparater i stand-by läge jämfört med männen. Detta innebär att miljöpåverkan från energianvändningen jämnar ut sig mellan män och kvinnor.

I både artikeln ”Energy efficiency in residences-Challenges for women and men in the North” och FOI-rapporten som nämndes ovan tar författarna upp att kvinnor sköter mer energikrävande hushållsarbete än män. I artikeln hävdar man att män istället sköter större delen av reparationer och underhåll av bostaden som också kräver energi. Det innebär även i detta fall att man kan dra slutsatsen att energianvändningen är relativt jämnt fördelad mellan könen. Dessutom hävdas i FOI-rapporten att jämställdheten mellan män och kvinnor blir mer och mer jämnt fördelad med åren. Eftersom att männen var mer säkra på om de har grönt elavtal eller inte verkar det som att de har mer kunskap om energin i hushållet.

Resultatet från enkätundersökningen stämmer delvis överens med tidigare forskning som säger att kvinnor källsorterar mer än män. Även att kvinnorna anser att det är viktigare med källsortering stämmer överens med att kvinnor känner och tar ett större ansvar för miljön än vad män gör.

Enligt tidigare forskning och undersökningar så tar kvinnor ett större ansvar för källsortering i hemmet. I enkäten som användes i denna undersökning togs inte hänsyn till om personen i fråga var ensamstående, gift eller sambo. I efterhand skulle detta varit en relevant fråga då studier har hittats att i parförhållande så tar kvinnor mer ansvar för källsorteringen än vad männen gör. Om enkäten innefattat en fråga om detta hade man även kunnat utföra en jämförelse med tidigare forskning inom detta område.

Åldern på de som svarade på enkätundersökningen var studenter mellan 20-30 år. Jämför man detta mot forskningen som säger att låginkomsttagande källsorterar mer än höginkomsttagande så källsorterar de flesta studenterna som svarade på enkäten som definitivt inte är höginkomsttagande. Att unga människor källsorterar lite stämmer inte in på de studenter som tillfrågades. Dock innefattade inte denna undersökning äldre personer så en jämförelse mellan äldre och yngre är inte möjlig i detta fall.

Ytterligare en aspekt som man kan anta när det gäller de tillfrågade studenter är att de troligtvis bor i lägenheter. Denna fråga ställdes inte i enkäten som borde ha gjorts men det är inte många studenter som bor i villa så vi kan anta att de bor i lägenheter. Tidigare forskning visar på att villaägare källsorterar mer än personer som bor i lägenheter men resultatet av denna undersökning visar ändå att studenter som bor i lägenhet källsorterar i relativ stor utsträckning.

Vi tror även att frågan angående källsortering av mat/kompost kan ha misstolkats som att man har hushållssopor. Detta på grund av att en del av männen endast har angivit att de källsorterar mat/kompost. Vi skulle varit tydligare i denna frågeställning och haft med ett alternativ om de endast har hushållssopor, dvs. att de inte källsorterar alls.

Det är fler kvinnor som tittar på vart matvarorna kommer ifrån medan det är fler män som valt alternativet ”Jag

bryr mig inte hur maten påverkar miljön. Enligt tidigare

studier har man kommit fram till att kvinnorna är mer informerade om kost och livsmedelssäkerhet vilket stämmer väl överens med vårt resultat där många kvinnor vill veta mer om matvaruprodukterna innan de köper dem. Påståendet ”Jag bryr mig inte hur maten påverkar miljön” kunde vi ha omformulerat för att få ett bättre resultat. Vi antar att de som svarat detta påstående bryr sig om miljön men kanske inte låter det vara en avgörande faktor vid val av livsmedel. Vi kunde ha valt ett påstående som ”Jag

tänker inte på hur mina val av livsmedel påverkar miljön”

eller något liknade.

Det är fler kvinnor än män som alltid väljer det billigaste matvarumärket. Detta kan bero på att kvinnor är mer prismedvetna än män när det gäller livsmedel. Studier visar även på att män är mer villiga att betala högre premiepris på ekologiska produkter än kvinnor och vi tror att detta kan ha ett samband med att kvinnor är mer prismedvetna.

Från denna enkätundersökning kan vi inte se några större skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter med avseende på vilka som oftast köper ekologiska matvaror. I resultatet är det ingen stor skillnad procentuellt sett mellan kvinnor och män, detta tror vi kan bero på att den åldersgrupp vi undersökt är mellan 20-30 år. Enligt studierna vi tittat på så har denna ålderskategori varit mest positiv till ekologiska varor men de är inte lika benägna att köpa varorna. Där har oftast priset varit en bidragande faktor till att många i den kategorin inte köper ekologiska produkter och det stämmer bra överens med vårt resultat då många studenter inte har någon hög inkomst.

Männen svarade att de i genomsnitt äter kött och fisk en dag mer i veckan än vad kvinnorna svarade. Enligt tidigare studier finns det inga större skillnader mellan kvinnor och män när det gäller konsumtion av kött och fisk. Förutom det faktum att män äter mer än kvinnor så kan man inte se några större skillnader i antalet måltider som innehåller kött eller fisk. Vi tror dock att vårt resultat visar att det kan finnas en liten skillnad mellan könen bland studenter mellan 20-30 år. Vi tror att denna skillnad kan bero på att kvinnor är mer medvetna om deras hälsa och om kost och väljer att inte äta kött lika ofta som männen. För att få en mer exakt inblick i varför vi kan se en liten skillnad i matvanorna i vårt resultat hade vi behövt ställa ytterligare frågor om varför man välja att inte äta kött och fisk varje dag.

Eftersom det skiljer sig mycket mellan hur nötkött, fläskkött och kyckling påverkar miljön borde vi delat upp frågan om kött och fisk i fler delar. Då skulle vi fått en bättre bild av hur den totala köttkonsumtionen påverkar miljön samt om det skiljer sig mellan könen vilken sorts kött man äter.

Männen anser sig mer miljömedvetna än kvinnorna trots att de anser att det är mindre viktigt med källsortering, de bryr sig inte om hur maten påverkar miljön och de låter lamporna vara tända i lite större utsträckning än vad kvinnorna gör. Detta tolkar vi som att männen inte ser miljöproblemen som speciellt stora, utan det lilla de gör anser de är tillräckligt. Kvinnorna däremot anser att de inte gör tillräckligt för att skona miljön. Detta kan kopplas till att kvinnor är mer oroade för hur sämre miljöförhållanden påverkar andra människor och omgivningen än vad männen är samt att kvinnor känner ett större ansvar inför miljön.

En avslutande kommentar om enkätundersökningen är att det skulle blivit ett bättre och tydligare resultat om fler studenter hade genomfört den.

SLUTSATS

I energifrågan kan vi inte se att det är någon signifikant skillnad mellan kvinnorna och männen som tillfrågades i enkätundersökningen.

Intresset för källsortering var något högre hos kvinnorna än hos männen. Det skiljer sig vilka produkter som männen respektive kvinnorna prioriterar att källsortera. Kvinnorna är mer intresserade av var maten kommer ifrån samt att kvinnorna köper något fler ekologiska produkter än vad männen gör. Männen bryr sig mindre om hur maten de äter påverkar miljön än vad kvinnorna gör. Sammanfattningsvis visade resultatet från vår enkätundersökning att det finns en viss skillnad i viljan att påverka miljön mellan de olika könen. De kvinnliga studenterna agerar totalt sett på ett något mer skonsamt sätt för miljön än de manliga studenterna. Resultatet stämmer i många avseenden överens med vad tidigare forskning har kommit fram till.

REFERENSER

[1]Victor Lindbom, (2011), Kvinnor är mer

miljömedvetna än män, Dagens Nyheter, 13 september

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnor-mer-miljomedvetna-an-man/ (Hämtad 2013-10-24)

[2] FOI: Energieffektivisering i bostaden – förändringar i

hushållsarbete för kvinnor och män (2005)

http://www.teknik.uu.se/ftf/education/effektiv_energi_by

ggn/bredvid/pdf_filer/FOI-rapport.pdf, (Hämtad

2013-10-22)

[3] Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A.: Energy efficiency

in residences—Challenges for women and men in the North. Energy Policy, (2007), Vol.35, Issue 4, pp

2163-2172

[4] Zelezny, L., Chua, P., Aldrich, C.: Elaborating on

Gender Differences in Environmentalism. Journal of

Social Issues, (2000), Vol.56(3), pp 443-453 [5] Sidiquea, S., Lupib, F., Joshib, S.: The effects of

behavior and attitudes on drop-off recycling activities.

Resourses, Conservation and Recycling, (2010), Vol.54, Issue 3, pp 163-170

[6] Meneses, G., Palacio, A.: Recycling Behavior: A

Multidimensional Approach. Environment and Behavior,

(2005), Vol.37, Issue 6, pp 837-860

[7] Schultzén, M., Magnusson, B.: Källsortering -

Universitet, Institutionen för Teama Campus Norrköping, s.26

http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:18540/FULLT EXT01.pdf

[8] Shaw Hughner, R., McDonagh, P., Prothero, A., Shultz II, C., Stanton, J.:Who are organic food consumers? A compilation and review of why people purchase organic food. Journal of Consumer Behaviour,

(2007), Vol.6, Issue 2-3, pp 94-110

[9] Yiridoe, E., Bonti-Ankoma, S., Martin, R.:

Comparison of consumer perceptions and preference toward organic versus conventionally produced foods: A review and update of the literature. Renewable

Agriculture and Food Systems, (2005), Vol.20, Issue 4, pp 193-205

[10] Magnusson, M., Arvola, A., Koivisto Hursti, U.:

Attitudes towards organic foods among Swedish

consumers. British Food Journal, (2001), Vol. 103 No. 3,

pp 209-226

11] Naturskyddsföreningen: Kött- övergödning och klimat (2008)

http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/d

okument-media/2008_miljogifter_jordbruk_mat_kott_rapport.pdf (Hämtad 2013-10-24)

[12] Naturskyddsföreningen: Kött är mer än klimat-

köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv

(2009)

http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/d

okument-media/2009_jordbruk_mat_kott_mer_an_klimat.pdf (Hämtad 2013-10-24)

[13] Livsmedelsverket, Vad äter svenskarna? Livsmedels-

och näringsintag bland vuxna i Sverige.(2011),

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/ 2012/riksmaten_2010_2011_kortversion.pdf (Hämtad 2013-10-24)