Politiken är för
smutsig för kvinnor
KURS:Historia för ämneslärare, 61–90 hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Simon Holgersson EXAMINATOR: Namn Efternamn TERMIN: VT21
En kvalitativ textanalys om debatten gällande
rösträttsreformerna 1907–1909 och 1920 i
dagstidningar utifrån ett genusperspektiv.
Abstract
During the early 20th century, two significant changes were done in relation to suffrage. The
first introduced universal suffrage for men between 1907 and 1909. For women, the decision was made in the year 1920 which introduced suffrage for them. Both these reforms included a big debate, and many was against it for different reasons. This study’s purpose has been to investigate the debate out of a gender perspective during both these reforms in newspapers. The material has been delimited to only leader pages and letters to the newspaper with the purpose to see people’s opinions in these questions. The material from the two periods has been compared to each other out of a gender perspective to see differences and similarities between the two reforms. The essay has been written with a qualitive text analysis and the result has been analysed with Yvonne Hirdman’s theory about gender system.
The result showed that most of the texts was in favour of a universal suffrage for men and not many was against it. Instead, the debate was about the election system if it would be a majority election or proportional elections. In the texts where the author was against a universal suffrage for men, they were arguing for that poorer social groups should not have suffrage because they were not able to take political decisions. In the second period studying women’s suffrage the opinions were more dissimilar with both argument against and for a reform. The biggest difference between the two periods has been what the focus is on in the arguments against a reform. In the first period it has been on social groups, work, and education. In the second period it has been gender and what their qualities alleges to be. Even if this has been a major difference it can also be seen as a similarity because during both periods, some persons were considered to be more inferior to others. In summary it can be said that Hirdman’s gender system has been visible in many of the arguments.
Innehåll
1.0.0 Inledning ... 4 1.1.0 Syfte ... 5 1.2.0 Frågeställningar ... 5 1.3.0 Källmaterial ... 5 1.4.0 Källkritik ... 6 1.5.0 Metod ... 7 1.6.0 Tidigare forskning ... 8 1.7.0 Teoretisk ansats ... 11 1.8.0 Bakgrund ... 12 2.0 Resultat ... 13 2.1.0 Tidningar från perioden 1906–1909 ... 13 2.1.1 Aftonbladet (liberal) ... 132.1.2 Göteborgs Aftonblad (konservativ) ... 16
2.1.3 Norrskensflamman (socialistisk) ... 17
2.1.4. Sammanfattning av resultat 1906–1909 ... 19
2.2.1 Aftonbladet 1917–1920 (Liberal) ... 19
2.2.2 Svenska Dagbladet (Konservativ) ... 21
2.2.3. Norrskensflamman (socialistisk) ... 23 2.2.4 Sammanfattning av resultat ... 25 3.0.0 Analys ... 26 3.1.0. Slutsats... 28 Källmaterial ... 33 Litteratur ... 34
1.0.0 Inledning
År 1921 hölls det första riksdagsvalet där både kvinnor och män fick rösta och därför benämns detta år som det år då Sverige fick allmän rösträtt. Detta föregicks av ett riksdagsbeslut 1918 och år 1920 gick den sista grundlagsändringen igenom så att även kvinnor fick rösta. Några år tidigare, mellan åren 1907 och 1909, ändrades rösträtten för män genom att penningstrecken försvann så att det inte längre var enbart de rikaste i samhället som hade rösträtt. Att ändra rösträtten för både män och kvinnor var kontroversiellt, detta eftersom det var en fråga som berörde relationerna mellan de olika samhällsklasserna och könen. I och med att båda dessa beslut var så pass kontroversiella skrevs det mycket om det i dagstidningarna. Jämfört med idag var dagstidningarna vid denna tidpunkt mycket mer politiskt vinklade. Detta på grund av att många av tidningarna ägdes av just de politiska partierna och var en viktig del av inkomsterna men framför allt för att skapa opinion. Partierna använde tidningarna för att få fram sina politiska åsikter, detta skedde främst på ledarsidorna där andra partier kritiserades samt att deras egen politik lyftes fram och motiverades.1 Eftersom de båda rösträttsreformerna gällde män respektive kvinnors rösträtt är det intressant utifrån ett genusperspektiv att se likheter och skillnader i argumenten till om de var för eller emot den utökade rösträtten. Framför allt vilka argument som användes utifrån förställningar kring manligt och kvinnligt. Att använda pressmaterial och dagstidningar blir intressant just utifrån detta, då dessa kan visa på de synsätt och politiska åsikter som hade störst inverkan både politiskt och socialt vid den aktuella tidsperioden.2
Undersökningen har bestått av analyser av olika tidningar från de aktuella åren med fokus på ledarsidorna och insändare för att se tidningarnas politiska ståndpunkt i dessa frågor. Tidningarna vid den här tidpunkten hade som tidigare nämnt starka politiska kopplingar och dessa syntes främst på ledarsidorna. Därför kommer denna uppsats att undersöka ledarsidorna och insändare i tre utvalda tidningar under 1906–1909 och 1917–1920. Denna uppsats ämnar fylla ett hål i forskningen då det sedan tidigare inte finns mycket forskning som jämfört de båda rösträttsreformerna. Att anlägga ett genusperspektiv på detta kommer även öka förståelsen för hur samtiden såg på manligt och kvinnligt.
1 Joakim Henriksson. Svensk opinionsbildning 1918. Umeå Universitet, 2015, 5-6 2 John Tosh. Historisk teori och metod. Stockholm: Studentlitteratur, 2015, 109.
1.1.0 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur man argumenterade på tidningarnas ledarsidor och i insändare för eller emot de båda rösträttsreformerna för män under perioden 1906–1909, samt för kvinnor under perioden 1917– 1920. Utifrån ett genusperspektiv vill jag jämföra argumenten som framfördes mellan de två rösträttsreformerna.
1.2.0 Frågeställningar
• Hur argumenterade tidningarna för eller emot utökandet av manlig rösträtt? • Hur argumenterade tidningarna för eller mot kvinnlig rösträtt?
• Vilka likheter och skillnader finns det i hur tidningarna skriver om dessa händelser ur ett genusperspektiv?
1.3.0 Källmaterial
Det källmaterial som har behandlas i studien är ledarsidor och insändare i tidningar från de åren när reformerna genomfördes samt året innan de genomfördes. Detta innebär att avgränsningarna i tid blir 1906–1909 samt 1917–1920. Tidningarna som behandlats har haft olika politiska färger, dessa har varit liberala, konservativa och socialistiska. Eftersom tidningarna har ändrat sin politiska inriktning under dessa perioder är det olika tidningar vid de olika perioderna som behandlas.
Tidningar som har behandlats under perioden 1906–1909 är följande: • Aftonbladet, liberal
• Göteborgs aftonblad, konservativ • Norrskensflamman, socialistisk
Tidningarna som har behandlats under perioden 1917–1920 är följande • Aftonbladet, liberal
• Svenska Dagbladet, konservativ • Norrskensflamman socialistisk
Aftonbladet och Svenska Dagbladet är de enda två tidningarna som är rikstäckande vid tiden
för studiens period medan Norrskensflamman och Göteborgs Aftonblad är lokala. I undersökningen är det en tidning som har bytts ut mellan de två undersökta perioderna. Detta för att undersökningens syfte är att studera tidningar med olika politiska färger och under perioden 1906–1909 var Svenska Dagbladet en liberal tidning likt Aftonbladet och därför har
Svenska Dagbladet inte varit relevant för perioden 1906–1909 i den här studien. Att det är olika
undersökts utifrån att de har olika politiska ideologier. Genom tidningarna har jag lyckats få reda på hur personer med specifika politiska åsikter ställde sig i de olika rösträttsfrågorna och därför påverkas inte studiens kvalité av att det är olika tidningar. Även om Norrskensflamman och Göteborgs Aftonblad är lokaltidningar är de användbara i denna studie då de skriver om rikstäckande nyheter samt har en tydlig politisk hållning vilket är fokuset med studien.
Norrskensflamman hade en stark socialistisk prägling, under perioden 1906–1909 var det en
socialdemokratisk tidning men efter att Socialdemokraterna delades upp 1917 blev det en vänstersocialistisk tidning, vilket skedde under den andra undersökningsperioden för denna studie.3 Göteborgs Aftonblad grundades i Göteborg år 1888 och var en motpol mot liberalerna i Göteborg med sin konservativa hållning.4
Syftet med undersökningen har varit att undersöka argumentationen kring rösträttsreformerna. För att få till en systematik kring detta har dessa tidningar studerats översiktligt under en treårsperiod vid de båda rösträttsreformerna och mer intensivt vid vissa tidpunkter när debatten varit mer aktiv, till exempel i närtid till att riksdagsbeslut har tagits. När källmaterialet har undersökts har dessa argument och beskrivningar kring manligt och kvinnligt kategoriserats i olika kategorier för att tydligare kunna hitta likheter och skillnader mellan de olika texterna.5
För att hitta källmaterial har Kungliga bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar använts. Detta är en databas som har cirka 1200 olika tidningar, mer eller mindre digitaliserade.6 Att de är digitaliserade innebär att all text har skannats in vilket möjliggör att du kan använda specifika sökord och få fram alla de artiklar och tidningar som dessa ord förekommer i. Detta går sedan att specificera till särskilda tidningar och årtal vilket har gjorts så att en tidning har hanterats i taget. De sökord som använts i sökningen är kvinn* AND rösträtt för att hitta tidningsartiklar under perioden 1917–1920. Under perioden 1906–1909 har sökorden ”allmän rösträtt” använts.
1.4.0 Källkritik
Tidningsartiklarna som utgjort källmaterialet i föreliggande uppsats har använts som kvarlevor från en tidigare period. Eftersom studien har fokuserat på insändare och ledarsidor är det människors personliga åsikter som synliggörs i texterna där informationen eventuellt inte är
3 Flamman, Nationalencyklopedin. (hämtad 2021-04-21)
4 Göteborgs Aftonblad, Nationalencyklopedin. (hämtad 2021-04-21)
5 Ibid, s.89
helt korrekt. Dessa åsikter fungerar då i stället som uttryck för samtiden vilket är vad studien har för syfte att undersöka. Det ger källorna en hög trovärdighet även om det kan vara svårt att säkerställa informationen som ges i artiklarna.7
1.5.0 Metod
Metoden för den här uppsatsen har varit en kvalitativ textanalys. I historiska undersökningar är texters huvudsakliga syfte enligt Maria Sjöberg att rekonstruera och tolka ett historiskt förlopp eller händelse. Detta är något som har gjorts flera gånger på en och samma händelse men det som skiljer de olika undersökningarna åt är den teoretiska ansatsen vilket medför att resultaten blir olika.8 I den här uppsatsen har den teoretiska ansatsen varit Yvonne Hirdmans teori kring genussystemet som kommer presenteras tydligare senare i uppsatsen. En kvalitativ textanalys går att göra på flera olika sätt och hur man går till väga beror på frågan man ställer samt källmaterialet som används. Det som däremot är gemensamt för alla sorters textanalyser är syftet att tolka något.9 Att tolka texter grundar sig i hermeneutiken och den moderna hermeneutiken, utifrån detta har det skapats ett system för hur texter tolkas, vilket kallas för ”den hermeneutiska spiralen”. Denna spiral fokuserar på olika faser och hur forskarens förförståelse och egna referensram påverkar tolkningsprocessen. Vad som är viktigt och påpeka är att forskarens samtid och hur det påverkar forskarens referensram ses i detta fall inte som något negativt. I den första fasen tolkas texten utifrån detaljerna i texten som en helhet. I nästa fas studerar man dessa detaljer utifrån en tolkning av texten som helhet och det är här forskarens förförståelse spelar roll.10 I denna uppsats har den teoretiska ansatsen spelat en viktig roll vid
detta inslag i processen. Ett begrepp som är viktigt i en textanalys är kontext. Det är kontexten du som forskare vill komma åt, med andra ord sammanhanget texten skrevs i, vad som var syftet med den och hur samtiden såg på det som skrevs. I denna undersökning är syftet att ta reda på hur manligt och kvinnligt beskrivs i tidningsartiklarna. Med andra ord innebär detta att det är textens egenskaper som ska undersökas. Detta innebär att fokus i texterna kommer hamna på substantiv och adjektiv, framför allt adjektiven då dessa beskriver männen och kvinnornas egenskaper.11 För att synliggöra dessa argument och egenskaper har texterna färgkodats utifrån
7 Floren, Anders. Ågren, Henrik och Erlandsson, Susanna. Historiska undersökningar. Lund: Studentlitteratur.
2018. S.73-74.
8 Sjöberg, Maria. ”Textanalys.” I Metod, guide för historiska studier, Martin Gustavsson och Yvonne Svanström
(red.), 69-97. Lund: Studentlitteratur, 2018. S.69
9 Sjöberg, Maria. ”Textanalys.” I Metod, guide för historiska studier, Martin Gustavsson och Yvonne Svanström
(red.), 69-97. Lund: Studentlitteratur, 2018. S.69
10 Sjöberg, Maria. ”Textanalys.” I Metod, guide för historiska studier, Martin Gustavsson och Yvonne Svanström
(red.), 69-97. Lund: Studentlitteratur, 2018. S.70-71
11 Sjöberg, Maria. ”Textanalys.” I Metod, guide för historiska studier, Martin Gustavsson och Yvonne Svanström
olika typer av argument. Detta för att förenkla läsprocessen och framför allt för att underlätta vid jämförandet av artiklarna från de olika perioderna.
1.6.0 Tidigare forskning
I avhandlingen Rösträtt med förhinder vill Ebba Berling Åselius synliggöra de problem kring vilka som fick rösta efter reformen 1909. Hon beskriver det som att den allmänna uppfattningen kring rösträtten var att alla män efter 1909 fick rösta i riksdagsvalen men att utifrån hur reformen var utformad var det fortfarande många män som inte var röstberättigade. Till exempel hänvisar hon till Nationalencyklopedin där det står skrivet att allmän rösträtt för män tillämpades första gången 1911. För att redogöra dessa problem har hon undersökt röststrecken utifrån deras tillkomst, praktiska tillämpning och effekter. Detta har även studerats på nivåerna politiskt, ideologiskt och institutionellt. Perioden för hennes studie har varit mellan 1900– 1921.12
Då denna avhandling redogör för ett brett område med flera frågor under en relativt lång och händelserik tid kommer hon även fram till flera slutsatser. De som är mest relevanta för denna uppsats är slutsatserna om de båda rösträttsreformerna. Hennes slutsatser kring dessa är att reformen om den manliga rösträtten inte ändrade antalet röstberättigade i någon större grad då flera män fortfarande inte var röstberättigade. Hon kommer fram till att det i storstäderna fortfarande var cirka 50% av männen över åldersgränsen som diskvalificerades på grund av röststrecken. Författaren skriver också om att reformen var konservativt präglad och att det fortfarande var likt det gamla systemet. Att dessa röststreck var så pass starka anser hon var ett försök till att begränsa möjligheten för Socialdemokraternas väljare att använda sin rösträtt.13
Berling Åselius fastslår även att den kvinnliga rösträttsreformen påverkades starkt av de folkrörelser som argumenterade för en kvinnlig rösträtt. Att kvinnor fick rösträtt medförde även att flera av de tidigare rösträttsstrecken försvann och att den allmänna rösträtten blev starkare och mer allmän i riktig bemärkelse än vad den varit tidigare.14 Denna avhandling har bidragit genom att ge en större förståelse för argumenten som framkom i insändarna, speciellt de som skrevs i Göteborgs Aftonblad som var en konservativ tidning, eftersom rösträttsreformen 1907– 1909 medförde att deras väljarbas blev överrepresenterad av de röstberättigade.
12 Ebba Berling Åselius, Rösträtt med förhinder. Diss., Stockholms universitet, 2005. S. 13-14 13 Ebba Berling Åselius, Rösträtt med förhinder. Diss., Stockholms universitet, 2005. s.213 14Ebba Berling Åselius, Rösträtt med förhinder. Diss., Stockholms universitet, 2005, s.213–214
En annan avhandling som kommit till hjälp vid denna uppsats är Politikens genusgränser av Josefin Rönnbäck. Hon har undersökt hur det gick till när kvinnor fick tillgång till den politiska arenan. Utifrån detta har hon försökt blottlägga politikens genusgränser som fanns i början av 1900-talet och hur detta utmanades av rösträttskvinnorna. För att få reda på hur det utmanades har hon undersökt hur den organiserade rösträttskampen från Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt (LKPR) såg ut och ifall deras argumentation präglades av föreställningar kring
manligt och kvinnligt. Genom att undersöka denna organisation ville hon komma fram till vad som ansågs lämpligt för män respektive kvinnor att göra i politiken mellan åren 1900 och 1920.15
Rönnbäck fastslår att den politiska arenan var till fullo en plats för enbart män. Detta var enligt Rönnbäck staten ansvariga för och de upprätthöll normen kring att politik tillhör män genom att inte tillåta kvinnor beblanda sig i politikens rum, vilket även framgick av benämningar som riksdagsman, ämbetsman och talman. Rönnbäck har även undersökt demokratiseringsprocessen utifrån ett genusperspektiv. Det blir enligt henne tydligt att männen var mer prioriterade än kvinnor då det var viktigare att öka den manliga rösträtten än att erhålla någon kvinna rösträtt överhuvudtaget.16 I sin undersökning av LKPR kan Rönnbäck hitta en positiv inställning till det heteronormativa, att män och kvinnor ska samarbeta. I deras argumentationer hyllar de ofta och värnar om ett samarbete mellan män och kvinnor, det synliggörs genom bildandet av
Männens Förening för kvinnans politiska rösträtt.17 Det den här forskningen bidrar till i denna
uppsats är en större förståelse för källmaterialet då den visar tydligt på hur samtiden såg på kvinnlig rösträtt och hur LKPR arbetade för att genomföra den kvinnliga rösträtten.
I antologin Rösträttens århundrade har Christina Florin skrivit ett kapitel som heter ”Visioner, rörelser och rösträtt”. I detta kapitel vill Florin belysa de arbeten och den kamp som fördes för att få igenom de båda rösträttsreformerna. Florin beskriver det som att det under 1800-talets slut och början av 1900-talet fanns flera kamper mellan staten och människan, mellan de olika samhällsklasserna samt mellan man och kvinna och att rösträttsfrågan blev den yta där dessa kamper synliggjordes och fick sitt uttryck i. De frågor som ställdes var bland annat om vem som hade förtjänat en rösträtt, vilket värde hade de olika samhällsklasserna och framför allt
15 Josefin Rönnbäck, Politikens genusgränser, Stockholm: Bokförlaget Atlas 2004 s.19–20. 16 Josefin Rönnbäck, Politikens genusgränser, Stockholm: Bokförlaget Atlas 2004 s.243-245. 17 Josefin Rönnbäck, Politikens genusgränser. Stockholm: Bokförlaget Atlas, 2004, s. 255–257.
vem hade bidragit mest till skatteintäkterna.18 De första organiserade rösträttsföreningarna grundades av liberaler och socialdemokrater som i sina manifest drev med den politiska högern som var starkt representerade i första kammaren. Dessa rösträttsförbund drevs på ett demokratiskt vis där alla hade varsin röst i de folkriksdagar som anordnades innan sekelskiftet. Trots att de inte lyckades övertyga politikerna blev detta en väckarklocka för folket och intresset kring rösträtt. Vad som även är påtagligt enligt Florin är hur nationalismen ökade bland rösträttsorganisationerna. Vid 1800-talets slut märks detta tydligt i benämningar som folkrörelse, gemenskap och en starkare tro på nationens folk, detta användes som en försoning mellan de olika klasserna i samhället. I sin text hänvisar hon också till forskaren Torbjörn Vallinder som likt denna uppsats använt sig av presstudier men då med fokus på tiden innan sekelskiftet för att undersöka vilka argument rösträttsdebatten vilade på vid denna tidpunkt. I dessa studier framkommer det att tankarna vid denna tid vilade på tidigare filosofers ståndpunkter om att makten utgick ifrån förnuftet och att det var det som var den givna auktoriteten. Samtidigt var politik en manlig angelägenhet men den skulle vila på fria och jämlika män.19 Anledningen till att det var en manlig angelägenhet och att kvinnorna skulle
hålla sig ifrån politiken var på grund av att kvinnorna skulle förlora sitt väsen ifall de engagerade sig i politiska angelägenheter.20 Vad denna text kan bidra till är ytterligare kunskap med vad argumentationerna i insändarna grundade sig på. Skillnaderna i språket i tidningsartiklarna från de olika perioderna är stora och dessa skillnader får en förklaring tack vare denna text vilket kommer redogöras i slutsatsen senare.
I artikeln ”Med historien som ledstjärna-Högern och demokrati 1904–1940” har Torbjörn Nilsson skildrat de konservativa partiernas syn på demokrati under perioden 1904–1940. För denna uppsats är det perioderna runt rösträttsreformerna som är relevanta. Enligt Nilsson vilade mycket av högerpartiernas politik på en historisk grund där begreppet frihetstradition var framträdande. Enligt de konservativa hade Sverige en flera hundra år gammal tradition av frihet som skyddas av maktuppdelningen och enligt dem blev den hotad av socialdemokratin och deras idéer.21 Vad som också ansågs viktigt för de konservativa politikerna var att det dåvarande
18 Christina Florin. ”Visioner, rörelser och rösträtt.” I Rösträttens århundrade, Ulrika Holgersson och Lena
Wängnerud (red.), s.33-34. Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag, 2019.
19 Christina Florin. ”Visioner, rörelser och rösträtt.” I Rösträttens århundrade, Ulrika Holgersson och Lena
Wängnerud (red.), s.38–39. Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag, 2019.
20 Christina Florin. ”Visioner, rörelser och rösträtt.” I Rösträttens århundrade, Ulrika Holgersson och Lena
Wängnerud (red.), s.46–47. Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag, 2019.
21 Torbjörn Nilsson. Med historien som ledstjärna-högern och demokratin 1904–1940. Scandia. Vol.68, nr.1,
styrelseskicket var grundat i Sverige och vilade på en nationell grund och ville därför inte ha in någon form av parlamentarism som inspirerats av andra länder.22 Artikeln har varit till stor användning i denna studie då det tydligt visat sig att mycket av argumentationen vid den första rösträttsreformen handlar om ifall det skulle ske en ändring från majoritetsval till proportionella val.
Utifrån denna tidigare forskning blir det synligt att det finns en lucka i forskningen när det gäller jämförelser mellan de två rösträttsreformerna, vilket denna uppsats kommer bidra med. Genusperspektivet blir även ett bra komplement till Rönnbäck och Florins forskning då även dessa anlägger ett genusperspektiv i sin forskning.
1.7.0 Teoretisk ansats
Teorin som denna uppsats har utgått ifrån är Yvonne Hirdmans genussystem. Detta är enligt henne en ordningsstruktur som är avgörande för andra sociala ordningar såsom politiska, ekonomiska eller sociala. Dessa grundar sig på två specifika punkter, isärhållandets tabu och hierarkin där mannen ses som norm. Dessa två logiker är beroende av varandra eftersom isärhållandet upprätthåller att mannen ses som norm och att mannen ses som norm legitimerar även att manligt och kvinnligt ska hållas isär. Dessa logiker går enligt Hirdman att hitta överallt i samhället både fysiskt genom strukturer som bestämmer vem som gör vad och psykiskt genom egenskaper som beskriver män respektive kvinnor.23 Dessa logiker kan även ses utifrån olika
genuskontrakt. Kontrakten är föreställningar gällande hur män och kvinnor ska vara mot varandra eller vem som ska göra vad i olika situationer. Dessa genuskontrakt kan appliceras i flera olika sorters situationer, i denna uppsats blir det därför i politiken.24 I Yvonne Hirdmans
genussystem har hon även utvecklat en modell som kallas A – a-formeln. Som tidigare nämnt hålls män och kvinnor isär av ishärållandets tabu. Detta går även att benämna som att män är A och kvinnor är B. Män och kvinnor är helt åtskilda och kan ses som två skilda arter. Kvinnor är formade för att kunna utföra sin huvuduppgift, vilket är att föda barn.25 På grund av detta kan kvinnor aldrig bli likadana som män och det är här A – a-formeln får betydelse eftersom
22 Torbjörn Nilsson. Med historien som ledstjärna-högern och demokratin 1904–1940. Scandia. Vol.68, nr.1,
2002. s.9
23 Yvonne Hirdman. ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.” I Genushistoria,
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), s.116–118. Lund: Studentlitteratur, 2011.
24Yvonne Hirdman. ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.” I Genushistoria,
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), s.120-121. Lund: Studentlitteratur, 2011.
kvinnorna kan som mest bli en sämre kopia av män, vilket då är lilla a. Kvinnan tolkas som en man som inte är helt färdigutvecklad utan det är något som fattas. Dessa föreställningar om manligt och kvinnligt framstod tydligt med de jämförelser som gjordes mellan män och kvinnor under 1800-talet där det framkom att kvinnorna inte är likadana som männen när det gäller till exempel vikt, längd och hur de inre organen är utformade. Det är i dessa jämförelser som lilla a formades, kvinnan är aldrig riktigt lika fulländad som mannen.26 Med denna teori har jag kunnat tolka argumenten som framförts i tidningarna och undersökt huruvida de utgör exempel på teorin om isärhållandet som upprätthåller mannen som norm. Samt hur kvinnan jämförs med mannen eller om hon uppfattas som en sämre version av mannen.
1.8.0 Bakgrund
År 1902 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt som kom att bli en landsorganisation som kämpade för den kvinnliga rösträtten. De hämtade inspiration från andra länder där kvinnor från medelklassen hade börjat få rösträtt. Men redan innan sekelskiftet hade röster hörts i till exempel förstamajtal och från några få folkriksdagar. Däremot var det utökandet av den manliga rösträtten som stod högre upp på agendan under folkriksdagarna i slutet av 1800-talet.27 År 1909 hade rösträtten ändrats för män. De tidigare penningstrecken som innebar att du var tvungen att tjäna över en viss summa hade försvunnit. Denna lagändring föranleddes av en kamp som började i mitten av 1800-talet där människor började samlas i mindre organisationer i stora delar av landet. Likt kampen för den kvinnliga rösträtten var en viktig brytpunkt här när folket samordnades i en nationell organisation, Sveriges Allmänna
Rösträttsförbund. De ville få till en ändring så att varje man skulle få en plats i det politiska
rummet i stället för att enbart vara vikt till de allra rikaste i samhället28. I början fördes denna
kamp främst ute på gatorna genom organisationer likt Sveriges Allmänna Rösträttsförbund men framför allt efter sekelskiftet flyttades den in i politiken där det främst var liberaler och socialdemokrater som argumenterade för en utökad rösträtt för män. Till slut, mellan 1907– 1909, kom statsminister Lindman med en proposition som gick igenom i båda kamrarna.29 De nya kraven för att inneha rösträtt var att du som man betalade skatt, inte hade varit omhändertagen av fattigvården, inte suttit i fängelse samt att du skulle ha gjort värnplikten.
26 Yvonne Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former. 2 uppl. Liber: Malmö, 2004, s.29-35. 27 Josefin Rönnbäck. Politikens genusgränser. Stockholm: Bokförlaget Atlas, 2004, 56–57.
28 Christina Florin. ”Visioner, rörelser och rösträtt.” I Rösträttens århundrade, Ulrika Holgersson & Lena
Wängnerud (red.), s.34. Makadam: Göteborg & Stockholm. 2018
29 Christina Florin. ”Visioner, rörelser och rösträtt.” I Rösträttens århundrade, Ulrika Holgersson & Lena
Dessa nya regler gjorde att mängden röstberättigade invånare ökade markant även om det fortfarande var en stor del invånare som inte var röstberättigade. Även om detta beslut inte var lika kontroversiellt som att utöka rösträtten för kvinnor föranleddes det ändå av stora diskussioner då det inte längre skulle vara enbart de mest förmögna i landet som skulle få rösta. Den första propositionen för kvinnlig rösträtt togs upp i riksdagen redan 1884 men denna röstades då ner av de båda kamrarna. Fram tills nästa gång som frågan skulle beslutas om i kamrarna 1912 hade som tidigare nämnt LKPR bildats.30 De arbetade för att öka kvinnans medborgerliga rättigheter där rösträtten var en av de viktigaste punkterna. Denna organisation fanns runt om i hela landet med olika lokala kontor. Anledningen till att denna organisation bildades var att männen inte ville strida för kvinnans rättigheter utan kvinnorna förstod att de var tvungna att föra denna kamp själva som just kvinnor.31 När frågan togs upp en andra gång i kamrarna 1912 röstade den andra kammaren för en kvinnlig rösträtt men röstades ner av första kammaren, vilket ledde till att kampen fick fortsätta. Detta ses dock som en viktig punkt i kampen då det visade på att frågan fortfarande levde och inte var glömd. Detta ledde till slut till att regeringen lämnade in en proposition 1919 om kvinnlig rösträtt som röstades igenom i de båda kamrarna vilket medförde att kvinnor kunde rösta för första gången i riksdagsvalet 1921. Denna proposition grundade sig i den debatten som förts åren innan i kampen där LKPR var framträdande vilket visar på vilket viktigt arbete LKPR gjorde.32
2.0 Resultat
I resultatdelen presenteras varje tidning var för sig från aktuell period. När dessa är presenterade sammanfattas de argumenten som varit mest framträdande. Eftersom frågeställningarna är uppbyggda med att den första frågeställningen behandlar perioden 1906–1909 och den andra frågeställningen är kopplad till 1917–1920 besvaras frågeställningarna en åt gången. Sammanfattningarna blir då ett förtydligande av svaren på frågeställningarna. Uppsatsens tredje frågeställning har besvarats i analysen där kopplingar har gjorts till uppsatsens teoretiska ansats. 2.1.0 Tidningar från perioden 1906–1909
2.1.1 Aftonbladet (liberal)
I Aftonbladet under aktuell period förekommer det både insändare och ledarsidor som berör den utökade rösträttsfrågan och samtliga är positiva till en utökad rösträtt. Det som skiljer sig mellan
30 Riksarkivet. Kvinnans rösträtt. Riksarkivet. (u.å). (hämtad: 2021-05-18).
31 Christina Florin. ”Visioner, rörelser och rösträtt.” I Rösträttens århundrade, Ulrika Holgersson & Lena
Wängnerud (red.), s.44. Makadam: Göteborg & Stockholm. 2018
dem är i stället hur de anser att den ska genomföras. Det mest övergripande temat kring debatten är ifall det ska ske en ändring från majoritetsval till proportionella val eller inte. Detta framgår tydligt i en insändare från 16 november 1906 då de uppmanar folket till att rösta på en enskild person som med säkerhet kommer genomdriva ett proportionellt valsystem. Detta eftersom de anser att vid ett majoritetsval kommer minoriteten, där handels- och industrimän befinner sig, omöjligt kunna göra sin röst hörd.33 Liknande argument förs dagen innan på en ledarsida i
Aftonbladet där skribenten anser att det liberala förslaget är det enda rätta. Detta eftersom
skribenten är tveksam till ifall de konservativa politikerna kommer genomföra en rösträttsreform även om de har uttryckt sig positiva till det. Skribenten ställer sig även kritisk till Socialdemokraternas politiker då dessa är emot det liberala förslaget och har andra krav som kommer fördröja en rösträttsreform. Det förs även spekulationer gällande om detta kan vara planerat från vänsterhåll för att fördröja reformerna och därmed bidra till ett större missnöje hos folket vilket på sikt kan möjliggöra deras planer på en revolution.34
Liknande argument framförs även i en insändare från 9 april 1907 men i denna är skribenten för majoritetsval om rösträtten skulle utökas, vilket han är positiv till. Detta eftersom ett majoritetsval skulle gynna de konservativa och därmed vore det orimligt att de skulle stötta ett proportionellt valsystem. Det viktigaste enligt skribenten är dock att alla kommer överens om ett förslag som nationen kan stå bakom. Därför uppmanar han till att alla politiker och politiska partier ska lägga tankar kring politisk vinning åt sidan och uppvisa en offervillighet kring sina egna förslag. Noterbart med denna artikel är att insändaren är en konservativ politiker från första kammaren som skrivit in till Aftonbladet som är en liberal tidning.35
Ett framträdande argument i artiklarna från den aktuella perioden är att en rösträttsreform är viktig för nationens bästa och dess utveckling. Detta nämns till exempel i den första artikeln under perioden som tar upp rösträttsreformen i Aftonbladet. Denna text är ett brev till
Aftonbladet som behandlar en framtida rösträttsbankett i Göteborg som statsministern ska gästa.
Här skriver insändaren att fler och fler börjar ana oro kring en fördröjning av en rösträttsreform och att det då skulle påverka landets fortsatta utveckling. I artikeln ges det även beröm till befolkningen då det varit ett stort intresse kring denna bankett vilket visar att medborgarna i landet är politiskt intresserade. På en ledarsida från den 22 april 1907 argumenterar skribenten
33 Doktor Karl Hildebrand. Aftonbladet. 1906-11-16
34 Morgondagens val. Aftonbladet. 1906-11-15
även här kring landets utveckling. Skribenten anser att ett ja till rösträttsreformen skulle bidra till en lugn och stadig utveckling av nationen. Skulle första kammaren däremot rösta nej till en rösträttsreform anser hen att kampen om rösträtt som pågått så pass länge skulle fortsätta och därmed skapa oroligheter och eventuella strider i landet.36 I den tredje artikeln från 10 maj samma år fokuserar insändaren även här på landets bästa och dess utveckling. Insändaren anser att ett ja till rösträttsreformen skulle bidra till den utveckling som landet genomgår och en utveckling kring demokratisering av landet är en viktig del i detta. Skribenten hävdar också att andra frågor som är viktiga för landets utveckling hamnar i skymundan på grund av att rösträttsfrågan tar upp för mycket tid då diskussionen enligt skribenten handlar om politikers ”älsklingsteorier”. Vad som är utmärkande för denna insändare är skribentens åsikt att ett nej i frågan skulle vara en inkompetensförklaring av det svenska folket och att detta skulle kunna få stora konsekvenser för situationen i landet.37
I en insändare som främst består av kritik mot Aftonbladet framkommer det även åsikter gällande rösträttsfrågan. Detta då nationalekonomen Knut Wicksell anser sig ha blivit felciterad av Aftonbladet kring hans åsikter om rösträttsfrågan. I insändaren vill han förklara sina åsikter i frågan och det framkommer att han är för en rösträttsreform men vill endast ha en förändring som gör skillnad och inte något som i längden inte har medfört någon skillnad i vem som är röstberättigad. Wicksell är tydlig med att han är starkt kritisk mot de rösträttsstreck som finns och speciellt kravet på att som röstberättigad medborgare måste skatta en stor mängd pengar. Att ändra om detta streck anser han är att verkligen bidra till en allmän rösträtt.38
I den sista artikeln som har undersökts från Aftonbladet framkommer det ett eget förslag från en insändare hur hen vill att rösträttsreformen ska utformas. Skribentens förslag grundar sig i att de röstberättigade ska delas upp i två grupper där den ena gruppen innehar ett högre ansvar. Denna grupp skulle bestå av män som har en högre utbildning, har ett högt uppsatt arbete eller arbetat sig upp till en sådan ställning. Insändaren är medveten om att en sådan uppdelning skulle vara svår att genomföra och kan därför tänka sig att den sker genom ett inkomststreck. Enligt detta förslag skulle landet delas upp i hundra olika valkretsar där varje grupp får välja varsin representant till riksdagen, detta skulle då innebär två representanter från varje valkrets. Dessa representanter skulle sedan få välja ut ytterligare ett hundra representanter som regeringen
36 Tillmötesgående eller fortsatt kamp?. Aftonbladet. 1907-04-22
37 Skall rösträttsfrågan få blockera utvecklingen?. Aftonbladet. 1907-05-10 38 Nytt genmälde från professor Wicksell. Aftonbladet. 1907-08-08
fastslår vilka det skulle bli. Fördelen med detta förslag enligt insändaren är att alla folkvalda politiker blir likställda men samtidigt att medborgare som har en högre ställning och enligt insändaren anses mer framstående ändå skulle få ett högre ansvar vilken hen är positiv till. 2.1.2 Göteborgs Aftonblad (konservativ)
I Göteborgs Aftonblad förekommer det både insändare och ledarsidor. Bland insändarna är en person som kallar sig ”Junius” förekommande vid flera tillfällen och är starkt kritisk till den allmänna rösträtten. Insändarna skrivs i brevformat och är adresserade till en av hans vänner. Dessa brev har redovisats gemensamt då åsikterna är liknande eftersom det är samma person. Junius anser att rösträttsfrågan har blivit för stor i den politiska debatten jämfört med vad den egentligen är. Enligt Junius fungerar inte allmän rösträtt i praktiken då konsekvenserna av den blir att politikerna har för många löften att hålla till väljarna vilket är omöjligt att tillgodose. Dessa löften kostar mycket pengar och USA och Frankrike nämns som exempel på detta. 39 Dessa exempel tydliggörs i två andra brev. I USA anser Junius att den allmänna rösträtten har kostat för mycket pengar då de politiska partierna har blivit för stora. Dessa blir stora eftersom medborgare får tjänster inom partiet i utbyte mot att de ska rösta på partiet vilket medför höga kostnader. Detta har enligt insändaren även medfört en stor korruption i landet.40 I Frankrike beskriver insändaren situationen genom att politikerna har flera löften som kostar mycket pengar att genomföra, samt att presidenten eller politikerna byts ut när de inte kan hålla sina löften.41 Junius anser även att krav på en ökad allmän rösträtt enbart är en reaktion på missnöje
mot tyranni samt att ett helt demokratiskt styre kommer sluta med tyranni eller diktatur på grund av att det inte är hållbart i längden.42 Detta exemplifieras även från Frankrike där Napoleon III tog makten från ett demokratiskt styre och när han försvann från makten har politikerna skiftat i en för hög grad.43 Det förekommer även antaganden att en stor mängd människor inte är
tillräckligt kompetenta för att ha ett politiskt ansvar genom att vara röstberättigade. Skribenten beskriver det som ”gatans parlament” och att detta inte kan fatta några beslut.44 En utökad
allmän rösträtt anser hen enbart är att försöka räkna näsor i stället för att styra ett land med framgång.
39 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-01-27 40 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-04-07 41 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-03-31 42 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-01-27 43 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-03-31 44 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-01-27
Junius beklagar sig över att flera människor som vanligtvis har en hög intelligens är positiva till en allmän rösträtt och förundrar sig över varför personer som ej är sakkunniga inom politik ska få utrymme att påverka. Vanligtvis låter man personer med särskilt kunnande för det specifika ämnet fatta beslut men med allmän rösträtt frångås detta enligt Junius. I insändaren nämns även Rousseaus tankar kring jämlikhet och enligt dessa är det inte möjligt att uppnå en fulländad jämlikhet med partier som är beslutsfattande. Därför ser Junius rösträttsfrågan som ett nonsens som aldrig kommer uppnå dess syfte med ett jämlikt och rättvist samhälle, i stället skapar det oro och skada världen över.45 Insändaren anser att majoriteten av folket i Sverige inte vill ha rösträtt utan de vill i stället kunna arbeta ostört och ifred. De som yrkar på rösträtt ses snarare som ett oväsen som stör i deras arbete. Enligt Junius lever folk utifrån en pliktkänsla till arbetet och inte för rösträtt. Den enda anledningen till att hen vill ha en lösning på frågan är för att den blivit alldeles för stor utifrån vad den egentligen är. Utifrån det förslag som kommit i rösträttsfrågan ställer sig insändaren kritisk till att fel klass i samhället kommer bli omyndiga. Om det går igenom kommer medelklassens borgare och bönder stå utan rösträtt och enligt Junius är det dem som är kärnan till landets ekonomi.46
I en ledarskrift framkommer det starka krav på att första kammaren måste vara kvar och att denna är ämnad för överklassen och medelklassen. Detta eftersom dessa är landets ledande män och därför behövs dem som ett komplement till andra kammaren dit det skulle råda allmän rösträtt om förslaget går igenom. Enligt skribenten har bonden inte förmågan att inneha så stor del av den politiska makten och även likadant med arbetarna. I avslutningen av texten anser skribenten även att varje svensk egentligen önskar att kungen ska ta makten.47 I den sista insändaren som nämner rösträttsfrågan under den aktuella perioden framkommer det inga tydliga ställningstaganden för eller emot en allmän rösträtt utan i stället hamnar fokus på om ett proportionellt valsystem eller majoritetsval är det bästa för bönderna. Risken de ser är att socialisterna kommer få en stor makt oavsett utgång.48
2.1.3 Norrskensflamman (socialistisk)
I Norrskensflamman förekommer det både insändare och ledarskrifter. De genomgående argumenten fokuserar främst på de olika partierna och på klasskampen. Detta blir tydligt i den första insändaren från den aktuella perioden. I insändaren skriver skribenten att den
45 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-03-24 46 Brev till en vän. Göteborgs Aftonblad. 1906-09-01
47 Första kammarens demokratisering. Göteborgs Aftonblad. 1907-02-26
socialdemokratiska arbetarklassen är stor till antalet men inte kunnat få den makt de har möjlighet till på grund av de rådande rösträttslagarna. Detta är något som de hoppas på ska ske genom en rösträttsreform. Insändaren svarar även på påståenden från högerhåll gällande att en allmän rösträtt med majoritetsval skulle ge socialisterna ett övertag med exempel från andra länder. Enligt dessa har inte de socialdemokratiska partierna erhållits ett stort övertag i parlamenten och därför anser hen att de talar osanning. Insändaren anser även att det rådande läget med att en stor del av befolkningen inte är röstberättigade är en skamfläck för den svenska historien. Skribenten avslutar insändaren med att beskylla högern för ett klassförakt då de har utestängt majoriteten av befolkningen från politiken trots att de är en minoritet i samhället. 49
På den enda ledarsidan som förekommer under aktuell period riktas det stark kritik mot rösträttsförslaget utformat av förespråkarna för det proportionella valsystemet. I deras förslag kommer inte allmän rösträtt gälla till första kammaren då rösträttsstrecken kommer fortsatt vara för höga enligt skribenten. Därför anser hen att om första kammaren ska vara en avspegling av landet vilket de anser så måste rösträttsstrecken försvinna eller minskas så att allmän rösträtt även kan gälla där. Sker inte detta är det enligt skribenten omöjligt att genomföra någon förändring i första kammaren utan det kommer vara samma utformning på den.50
Flera av artiklarna fokuserar på att rösträttsfrågan är en klassfråga. I en insändare uppmanar skribenten till storstrejk om den allmänna rösträtten inte får ett genomförande på ett rättmätigt vis. Detta då skribenten anser att de makthavande inte lyssnar på folkets krav och att detta då är enda sättet att få politikerna i första kammaren att lyssna. Fokus på första kammaren fortsätter då hen anser att första kammarens maktvälde är det enda som hindrar Sverige för framtida utveckling. Noterbart är att denna artikel anser även att kvinnor ska erhålla rösträtt. Insändaren avslutas med ett ställningstagande där skribenten anser att rösträtt är en självklar rättighet.51
I en insändare som är skriven två dagar innan det ska röstas om den allmänna rösträtten är fokus främst på de olika partierna och deras förslag. Insändaren ser det socialdemokratiska förslaget som det enda rätta och det skulle ge Sverige en lycklig seger. Insändaren ser den stundande röstningen mer som ett beslut gällande om människovärdet ska vara samma sak som pengar i Sverige än en röstning om rösträttsfrågan. Det framkommer även ett hot då han skriver att det
49 Den cyniska undermeningen. Norrskensflamman. 1906-10-23
50 Proportionsvalen och första kammaren. Norrskensflamman. 1906-11-29
är sista gången de försöker få till förändring genom kontrollerade former.52 Elva dagar senare inkommer det en insändare till Norrskensflamman från vad som med största sannolikhet är samma person där utfallet av röstningen i riksdagen diskuteras. Insändaren är tydligt besviken med utfallet och kallar överklassen för okunnig och oförstående. Främst anser skribenten att det är bönderna som kommer drabbas hårdast av utfallet. I hela insändaren framställs rösträttsfrågan som ett krig och genom det utfall som blev beskriver skribenten situationen som vapenvila där de ska samla kraft inför nya kamper, bland annat den kvinnliga rösträttsfrågan.53
I Norrskensflamman inkommer det inga insändare eller ledarskrifter under 1908 och det är tyst under nästintill hela 1909. I november inkommer det dock en insändare som går under namnet
En borgare. Denna skribent är missnöjd med hur utfallet av rösträttsfrågan blivit och anser att
borgare och arbetare ska gå ihop för att få till en förändring. Fattiga invånare och arbetarklassen förtrycks av överklassen och genom den nya rösträtten har överklassen säkerställt sin makt och därför måste en förändring ske med en verklig allmän rösträtt. Insändaren uppmanar därför till en gemensam kamp då borgarna står nära arbetarklassen och är beroende av varandra.54
2.1.4. Sammanfattning av resultat 1906–1909
I de artiklar från den aktuella perioden har mycket av argumentationen handlat om frågan kring majoritetsval eller proportionella val och vilken samhällsklass som skulle gynnas mest av de två olika valen. Denna argumentation förs främst av de som är för en utökad rösträtt vilket majoriteten av artiklarna är. Tydligt är att de artiklarna som är emot en utökad rösträtt återfinns oftast i den konservativa tidningen Göteborgs Aftonblad. Som synes har dessa argument handlat mycket om bristen i det demokratiska systemet och att det inte fungerar. Men även om den vanlige medborgarens inkompetens kring politik samt ointresse. Just inkompetensen har vid flera tillfällen varit återkommande och därför har vissa varit angelägna om att första kammaren ska bevaras vilket vissa varit emot. De som är för ett avskaffande av första kammaren har ansett att den måste försvinna för att möjliggöra en utveckling av landet. De som är kritiska till första kammaren har oftast förekommit i Norrskensflamman.
2.2.1 Aftonbladet 1917–1920 (Liberal)
I Aftonbladet under aktuell period går det att finna artiklar som argumenterar både för och emot en kvinnlig rösträtt. Vissa är positivt inställda till kvinnlig rösträtt men ser eventuella risker med det eller att det kommer behövas andra reformer för att rösträtten ska kunna genomföras.
52 Inför avgörandet. Norrskensflamman. 1907-05-05
53 Efter slaget. Norrskensflamman. 1907-05-16
Detta går att se ett exempel på i en insändare från Allmänna valmansförbundets överstyrelse. I denna insändare skriver de om att de är för en kvinnlig rösträtt men om detta ska antas behövs åldersgränsen för valdeltagande höjas till 34 år likt Danmark. Detta anses behövas på grund av att de ser vissa risker med ett högre valdeltagande då ”denna kan förvisso bliva en allvarlig fara för land och folk samt kullkasta de demokratiska institutionernas direkta syfte att göra folket självt delaktigt och ansvarigt för rikets styrelse.”55 Överstyrelsen skriver även att första
kammarens politiker har en viktig uppgift i ett sådant läge med sin mogenhet gällande omdöme om utveckling. Detta menar de kan dock ändras då enligt det förslag som ligger skulle första kammaren bli mer radikal än andra kammaren.56
I flera av artiklarna som är för en kvinnlig rösträtt används argument om att flera länder har erhållit en kvinnlig rösträtt och framför allt att Sveriges grannländer har det och därför borde Sverige också införa det. I dessa texter nämns det flera gånger hur utfallet har blivit i de andra länderna. I en insändare utrycks dessa funderingar om hur rösträtten ska utformas. Skribenten är för en kvinnlig rösträtt, men i sina beskrivelser av hur följderna blivit i Finland beskriver skribenten situationen som att många kvinnor inte är intresserade av politik. Dessa kvinnor har dock politiskt intresserade familjemedlemmar, som främst är medlemmar i det socialdemokratiska partiet och då tvingat kvinnorna att rösta på Socialdemokraterna. Samma skribent anser även att männen och kvinnornas rösträtt inte kan se likadan ut på grund av att rådande röststreck skulle leda till att fler kvinnor än män blev röstberättigade. Skribenten anser därför att vissa kategorier av kvinnor inte ska få rösträtt och detta skulle kunna begränsas genom en åldersgräns på 30 år för kvinnor.57
Under en period skedde en debatt mellan tre insändare i Aftonbladet. Denna debatt börjar med en insändare som är emot kvinnlig rösträtt. Argumenten som skribenten använder handlar till stor del om att kvinnor är ämnade för hemmet och födande av barn vilket är skapat av ”släktets självbevarelseinstinkt”58. Skribenten anser även att mannen gör kvinnan en tjänst genom att
hålla henne utanför politiken då det enligt skribentens utsago är smutsigt inom den politiska arenan.59 Denna insändare får tre dagar senare ett svar där det riktas stark kritik mot inlägget. I svaret kallas föregående skribent gammalmodig och ifrågasätter många av hens påståenden.
55 De moderatas program i författningsfrågan. Aftonbladet. 1918-11-21 56 De moderatas program i författningsfrågan. Aftonbladet. 1918-11-21 57 Fria ord i dagens frågor. Aftonbladet. 1917-05-17
58 Självbevarelse och kvinnorösträtt. Aftonbladet. 1918-03-18 59 Självbevarelse och kvinnorösträtt. Aftonbladet. 1918-03-18
Särskilt anser insändaren att kvinnlig rösträtt inte skulle försämra kvinnans egenskaper som mor eller fru utan enligt henne är en kvinna mycket mångsidig. Skribenten riktar även kritik mot samtidens politiska läge och anser därför att kvinnor inte skulle kunna påverka den till något sämre.60 En vecka senare kommer det ytterligare ett svar på insändaren. Även denna insändare anser att den första skribenten, som kallar sig för ”den Inbitne”, är mycket gammalmodig i sina resonemang. Denna insändare svarar på den Inbitnes påstående om att han inte hört någon proklamera för kvinnlig rösträtt med att det är på grund av att män inte lyssnar på kvinnor. Även denna insändare riktar kritik mot dagens politik och anser att den förmodligen inte skulle vara så illa om kvinnor skulle få vara delaktig eftersom kvinnan är van vid att sopa undan smuts från mannen.61 I samma tidning svarar även den Inbitne på den förra insändaren. Argumenten i denna insändare fortsätter att handla mycket om kvinnans egenskaper och att dessa passar bättre i andra sammanhang än i politiken. Detta grundar sig enligt honom på biologi och han ställer sig tveksam till om den kvinnliga organismen skulle klara av den politiska världen.62
Efter att det första beslutets har tagits om kvinnlig rösträtt i början av år 1919 inkommer det två insändare till Aftonbladet. I den första är insändaren positiv till beslutet och ser det som en seger för alla de kvinnor som kämpat och framför allt för Fredrika Bremer som nämns i denna. Enligt insändaren hade Bremer arbetat för att visa hur kvinnor kan kämpa för stora mål utan att förlora sin kvinnlighet och att beslutet var ett bevis på detta. Hon nämner också att Bremers vilja var att ge kvinnan en självständighet för att kvinnan behövdes i det offentliga rummet.63 I den andra insändaren är författaren mer kritiskt till beslutet och fokuserar på kvinnans egenskaper. Insändaren beskriver kvinnan med att hon är lat och söker bekvämlighet. Insändaren anser även att det enda som gör att en kvinna finns till är när en man ser henne och det är därför kvinnan enbart fokuserar på om hennes kläder passar henne eller inte. Texten avlutas med att skribenten ifrågasätter tanken om kvinnans likställighet med mannen. Författaren anser att kvinnan inte vill detta på grund av att hon inte kan.64
2.2.2 Svenska Dagbladet (Konservativ)
Bland artiklarna från Svenska Dagbladet förekommer det både insändare och ledarsidor. Dessa artiklar innehåller till största del vaga ställningstaganden gällande rösträttsfrågan. I stället
60 Självbevarelse och kvinnorösträtt. Aftonbladet. 1918-03-21 61 Kvinnorösträtten än en gång. Aftonbladet.1918-03-28 62 Till ”En kvinnlig suffragett”. Aftonbladet. 1918-03-28
63 I Fredrika Bremers namn och anda. Aftonbladet. 1919-05-31
hamnar mycket av fokuset på det politiska spelet. Ett exempel på detta är en ledarsida från den 19 maj år 1917. I denna text kritiserar skribenten Brantings tal där han anser att Socialdemokraternas krav ska genomföras annars kommer samhället sättas i gungning. Skribenten anser att detta påverkar Liberalerna genom att de måsta godkänna dessa krav på grund av de hot som framförs Branting. Rösträttsfrågan nämns i övrigt inte mycket i denna text utan i stället är det penningstrecken som skribenten fokuserar på.
Under den aktuella perioden inkommer det två insändare i Svenska Dagbladet från en skribent som kallar sig för Riksdagsråttan. Likt föregående ledartext ges det inga starka ställningstaganden i rösträttsfrågan däremot ifrågasätter han i båda texterna varför det befinner sig så pass lite folk på åhörarläktaren när frågor kring kvinnlig rösträtts behandlas i riksdagen.65 I den senare av insändarna resoneras det kring att orsaken till detta är att kvinnorna hade gett upp hoppet om att få till en rösträttsreform, samt ”i längden blir det tråkigt att personligen bevittna de elaka herrarnas sätt att leka med eus hjärteangelägenheter.”66 I den första insändaren
anser skribenten i stället att hen inte har någon rätt att dra några slutsatser av avsaknaden av kvinnor på åhörarläktaren.67 I båda insändarna är fokuset i övrigt på politikerna och vad de säger samt hur de uppför sig.
Den artikel ifrån Svenska Dagbladet under aktuell period som tydligast tar ställning emot den kvinnliga rösträtten, är en insändare skriven av en man vid namn Johannes Bengtzén. Skribenten är i grunden positiv till en kvinnlig rösträtt men han anser att det bör väntas med att genomföra den. Anledningen till detta är att han anser att vissa kvinnor inte betett sig korrekt gentemot regeringen. Detta eftersom utefter vad han läst i tidningar har cirka tjugotusen kvinnor demonstrerat mot regeringen gällande Finlandsfrågan. Eftersom regeringen enligt skribenten agerat lagligt ställer han sig tveksam till ifall ett sådant beteende hos kvinnorna ska belönas.68 Av de artiklar under aktuell period är det två som är tydligt positiva till en kvinnlig rösträtt. I den första av dem anser skribenten att kvinnorna blir undangömda och aktivt hålls undan politiken, även vid frågor som hon anser att de har expertis inom, till exempel frågor rörande kvinnor eller barn. Skribenten svarar på argumenten kring att kvinnor inte är tillräckligt mogna med att hon anser att så länge de betraktas som barn kommer flera av dem förbli barn.
65 Ofvanifrån. Svenska Dagbladet. 1917-06-10
66 Kvinnornas dag. Svenska Dagbladet. 1918-04-28
67 Ofvanifrån. Svenska Dagbladet. 1917-06-10
Skribenten svarar även på påståendet om kvinnors mognad med att hon kan tänka sig att kvinnor har en högre rösträttsålder som sedan sänks för varje val, tills att de blivit lika mogna som män.69 I den andra artikeln som är positiv till kvinnlig rösträtt är det Allmänna valmansförbundet som har skickat in en insändare. Likt flertalet av texterna i Svenska
Dagbladet är fokuset främst på politiken och olika reformer. De anser att en kvinnlig rösträtt
skulle öppna upp nya dörrar för kvinnorna och tror likt insändaren ovan att kvinnorna kommer kunna bidra i de sociala frågorna. De ser dock en svårighet för kvinnor på landsbygden att kunna ta sig till röstlokalerna. Därför anser de att det är viktigt att deras makar ska kunna rösta åt dem.70
2.2.3. Norrskensflamman (socialistisk)
I Norrskensflamman förekommer det likt Svenska Dagbladet både insändare och ledarsidor. Övergripande går det och se att i artiklarna hamnar ett stort fokus på politik och de olika partierna. I en insändare blir detta tydligt då de skyller på högerpartierna att Sverige är det enda landet i Norden och ett av få i hela världen som inte har kvinnlig rösträtt och anser att skulden är hos högerpartierna i riksdagen. I artikeln skriver insändaren om ett hopp om förändring är på gång eftersom både vänsterpartierna och liberalerna är positiva för en kvinnlig rösträtt. Kampen för den kvinnliga rösträtten beskrivs som en tapper kamp av kvinnorna som har hållit på väldigt länge. Insändaren anser det problematiskt att en hyllningslista har skrivits under av flera människor och därav flera kvinnor för statsminister Hammarskjöld. Insändaren ser detta som problematiskt då hen undrar varför de gör detta då Hammarskjölds regering har nekat dem medborgarrätt.71 I en annan insändare från samma år beskrivs även här rösträtten mer tydligt som en politisk fråga som avgörs av hur medborgarna röstar i valet. Insändaren är tydlig med att rösträttsfrågan är den viktigaste frågan Sverige står inför vid tillfället och anser att andra frågor ska ställas åt sidan. Enligt insändaren är alla vänstermän överens i frågan att kvinnor ska erhålla rösträtt och likadant hos de liberala, därför anser hen att de ska gå ihop i ett förenat parti och förbise övriga frågor. Detta skulle därför innebära att den kvinnliga rösträtten går igenom i stället för att högerpartierna tar makten på grund av att rösterna på vänsterpartierna blir för splittrade. Insändaren avslutar sin uppmaning med att påpeka att det viktigaste är att ge det svenska folket allmän rösträtt så att de demokratiska principerna genomsyrar Sverige. Därför anser hen att väljarna inte ska spilla bort sina röster som påverkats av andra frågor.72
69 Kvinnornas dag. Svenska Dagbladet. 1918-04-28
70 Till Sveriges folk. Svenska Dagbladet. 1919-02-01
71 De rösträttslösa - de Hammmarskjölds-hyllande. Norrskensflamman. 1917-03-21
Likt föregående insändare fokuserar även en ledartext på det kommande valet. I denna artikel anser skribenten att händelser i omvärlden har påverkat Sverige i en riktning att den kvinnliga rösträtten kan förverkligas efter flera års kamp beroende på hur valresultatet blir. Skribenten anser att om det blir en vänsterregering är utfallet för kvinnlig rösträtt klart och den skulle då genomföras. Även det liberala partiet är positiva till en kvinnlig rösträtt men utifrån deras förslag finner skribenten vissa problem. Detta eftersom deras förslag är att den ska utformas på samma sätt som den manliga allmänna rösträtten är vid aktuell tid. Detta anser skribenten är problematiskt då det finns flera röststreck som begränsar vilka som blir röstberättigade beroende på bland annat inkomst. Dessa röststreck anser skribenten skulle slå hårdare mot kvinnor och anser att de socialdemokratiska partiernas förslag är bättre då de ville slopa röststrecken helt. Skribenten är medveten om att kvinnor inte har rösträtt och därför inte kan påverka direkt men uppmanar dem till en indirekt påverkan genom att övertyga rösträttsberättigade män till att rösta vänster.73
Den artikel som argumenterar mest utifrån kön i Norrskensflamman är en ledarsida. Skribenten anser att det är dags för kvinnor att få ta ansvar i samhället och stå för sina idéer som tidigare framförts av män. Även här skriver skribenten om att det är viktigt för kvinnornas utveckling till fullgoda medborgare att få ett ökat ansvar genom rösträtt och att det är en skam för landet att svenska kvinnor anses vara så outvecklade enligt männen. Skribenten avslutar denna text med att vända sig mot männen och beskriva hur kvinnor påverkar männen själva. Detta genom att kvinnorna anses påverka männen mer än vad männen tror och genom att ge kvinnor en låg ställning i landet sänker de även sig själva. Genom att höja kvinnans ställning skulle männen även höja sig själva. Skribenten beskriver detta som en klok egoism att ge kvinnor en högre ställning i landet då det skulle gynna dem själva. Därför uppmanar skribenten valmännen att ta ställning i frågan och rösta för en kvinnlig rösträtt.74
I flera artiklar förekommer det ett stort missnöje mot övriga partiers beslut i rösträttsfrågan. I en insändare visas detta missnöje då skribenten är missnöjd över hur övriga partier förutom det Socialdemokratiska vänsterpartiet röstat i rösträttsfrågan både vad det gäller den kvinnliga rösträtten men även i en röstning om att förändra rösträttsstrecken. Insändaren beskriver detta som en stöld av människors medborgarrättigheter. Speciellt kvinnornas då de hade fått ta ett
73 Kvinnorna och valet. Norrskensflamman. 1917-07-30
större ansvar under krigsåren på grund av att flera män var mobiliserade inför krig. Mycket kritik riktades mot Liberalerna som varit positiva till en rösträttsreform men enligt insändaren har dessa nu gått i högerpartiets spår och röstat mot en rösträttsreform.75 Även i en annan insändare framkommer det en stark kritik mot de politiker som röstat emot en kvinnlig rösträtt. Även om han anser att politikerna enligt grundlagen har rätt att rösta emot den anser han att det är moraliskt fel. Han anser därför att man borde kasta ut männen från politiken ”för två eller tre hundra år framåt, tills man finge se om det inte ville återväxa något förnuft i deras hjärnor.”76
Under denna tid skulle då kvinnorna ta över styret helt.77 2.2.4 Sammanfattning av resultat
Under denna period går det att finna flera olika former av argument för och emot kvinnlig rösträtt. Av de som är för en kvinnlig rösträtt grundar sig argumenten ofta i två åsikter. Det första är att det handlar om kvinnans demokratiska rättigheter. Det är dags för kvinnan att sluta bli förtryckta och att de ska erhålla samma rättigheter som män så att Sverige kan utvecklas likt många andra länder. Det andra argumentet som ofta förekommit för en kvinnlig rösträtt är att kvinnan måste få chans att utvecklas. I en av insändarna beskrivs detta som att kvinnor kommer fortsätta vara som barn så länge de blir behandlade som barn. Vissa av artiklarna har även kunnat tänka sig en rösträtt för kvinnor men att den inte är lika stark som för männen. Till exempel insändaren som anser att kvinnornas åldersgräns ska vara högre än för männen och att den sedan sänks med tiden då kvinnornas mognad utvecklas.
I de artiklar som är emot en kvinnlig rösträtt förekommer flera artiklar där fokuset ligger på kvinnans färdigheter och att de inte är ämnade för politiken. Tydligt blev detta i den diskussion som skedde i Aftonbladet där insändaren som kallade sig för den Inbitne kom med flera argument som grundade sig i kvinnans egenskaper enligt honom. I Svenska Dagbladet grundade sig argumenten vid vissa tillfällen på politiska ståndpunkter, till exempel insändaren som ifrågasätter Brantings hot om att landet kommer hamna i gungning om rösträtten inte genomförs.
75 Som en ren stöld. Norrskensflamman. 1917-09-01
76 Demokratins vapen. Norrskensflamman. 1917-09-05
3.0.0 Analys
I denna del har materialet från de två olika perioderna jämförts samt att kopplingar gjorts till Hirdmans genussystem.
Eftersom artiklarna handlar om två olika reformer ter det sig naturligt att det finns fler skillnader än likheter i argumentationerna. Den absolut tydligaste skillnaden är att vid den allmänna rösträttsreformen hamnar fokuset mer på det politiska systemet än på vem som ska ha rösträtt eller inte. Detta genom diskussionen kring majoritetsval eller proportionella val, samt ifall första kammaren ska vara kvar eller inte. Detta förekommer inte alls lika mycket under debatten om den kvinnliga rösträtten utan där är mer fokus på det kvinnliga könet och hennes egenskaper. Just hur argument gällande könets betydelse används är också en tydlig skillnad. I båda perioderna identifieras samhällsgrupper som inte anses vara kapabla till att få rösta. I den tidigare reformen benämns dessa egenskaper utifrån vilken utbildning eller arbete du har och det avgör om du är röstberättigad eller inte. I den andra perioden handlar det mera om kön och föreställningar om köns egenskaper, vilket bestämmer om du är kapabel till att inneha rösträtt eller inte. Att den kvinnliga rösträttsdebatten fokuserade mer på könen och genus går att tydligt koppla till Hirdmans genussystem. Utifrån detta skifte i fokus mellan de olika perioderna går det och peka på att det fanns ett genuskontrakt som sa att det var mannen som skulle sköta politiken och när kvinnorna försökte ta sig in i denna arena blev det mycket mer kontroversiellt än rösträtten som behandlades under den första perioden.78 Att den kvinnliga rösträttsfrågan var
mer kontroversiell har även framgått av mängden skribenter som var emot den kvinnliga rösträtträtten jämfört med mängden som var emot utökandet av den manliga rösträtten, där nästintill alla var för ett genomförande. Detta kan kopplas till att politiken sågs som en manlig angelägenhet vilket tidigare forskning även har visat. Utifrån genussystemet skulle detta kunna bero på isärhållandets tabu, man ville hålla isär det manliga och kvinnliga för att mannen fortsatt skulle vara normen i samhället och ifall kvinnor skulle erhålla rösträtt skulle denna norm ifrågasättas och omförhandlas.79 Som tidigare nämnts fokuserade en stor del av argumenten mot den kvinnliga rösträtten på det kvinnliga genusets egenskaper. Dessa egenskaper uppfattades som sämre än de manliga och deras uppgift i samhället ansågs framför allt vara att föda barn. Utifrån detta fanns uppfattningen att mannen och kvinnan ses som två olika arter där
78 Yvonne Hirdman. ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.” I Genushistoria,
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), s.120-121. Lund: Studentlitteratur, 2011.
79 Yvonne Hirdman. ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.” I Genushistoria,
