E X A M E N S A R B E T E
Idrotten i skolan
- en intresseskapare?
Patrik Gedlund Robert Gedlund
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande
2008:100 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--08/100--SE
En studie om elever s intr esse för fysisk aktivitet i skolan
Robert Gedlund Patrik Gedlund
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde Cnivå Institutionen för pedagogik och lärande
Vårterminen 2008
Vetenskaplig handledare: Kerstin Stenberg, Krister Hertting
Syftet med denna studie var att beskriva hur elevens syn ser ut gällande idrottsundervisningen i skolan. Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Studien har genomförts och frågeställningarna besvarats genom att ta del av olika utvärderingar och rapporter, inläsning av litteratur, samt en egen enkätundersökning som genomfördes på en gymnasieskola i Luleå med omfattningen av 71 elever på tre olika program. Resultatet visar på att idrott är ett ämne som många elever uppskattar och ägnar sig åt, även på fritiden. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna.
Nyckelord
Intresse, inställning, fysisk aktivitet, hälsa, idrottsundervisning.
Efter många intensiva timmar har nu detta arbete nått sitt slut. Vi skulle avslutningsvis vilja tacka våra handledare Kerstin Stenberg och Krister Hertting för goda råd och bra
handledning. Vi vill även tacka alla elever som besvarat vår enkät. Slutligen vill vi tacka varandra för ett väl genomfört arbete.
Luleå, Maj 2008
Robert Gedlund, Patrik Gedlund
Abstrakt Förord
1.INLEDNING...1
2. BAKGRUND...2
2.1 Tidigare forskning ...2
2.2 Vad är hälsa? ...…...3
2.3 Definition av fysisk aktivitet...4
2.4 Fysisk aktivitet på fritiden...5
2.5 Idrottsämnets innehåll...6
2.7 Hälsa i idrottsämnet...7
2.8 Elevinflytande i ämnet idrott och hälsa...8
2.9 Styrdokument för ämnet idrott och hälsa ...8
3. TEORETISK ANSATS...9
3.1 Det sociokulturella begreppet. ...9
3.2 Valet styrs av habitus...9
3.3 Genusperspektivet på idrotten i skolan...10
4. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...12
5. METOD ...13
5.1 Enkät...13
5.2 Urvalsgrupp...13
5.3 Bortfall...13
5.4 Material ...13
5.5 Genomförande...14
5.5 Analys...14
6. RESULTAT...15
7. DISKUSSION ...23
7.1 Validitet och Reliabilitet...23
7.2 Resultatdiskussion...23
7.3 Erfarenheter inför framtiden...26
7.4 Fortsatt forskning...26
8. REFERENSER...27
8.1 Tryckta källor...27
8.2 Elektroniska källor...28
Bilaga 1 Enkäter
1. Inledning
Anledningen till att vi skriver denna uppsats är att vi genom egna erfarenheter fått
uppfattningen om att eleverna i dagens skola och samhälle är mer stillasittande och en större del är mindre aktiva under idrottstimmarna. Vi har därför valt att fokusera på hur
ämnesinnehållet påverkar elevens intresse och motivation till fysisk aktivitet, samt även valt att studera hälsobegreppet. Vår uppfattning är att elevperspektivet på idrotten i skolan är ett relativt outforskat område och vi vill genom denna studie belysa detta och ta reda på vilka faktorer som styr elevens intresse och inställning. Elevperspektivet är intressant då det i dagens skola till stor del handlar om att försöka motivera och engagera eleverna i undervisningen.
”De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”. Detta skrevs av Edward Stanley och finns att ta del av iModeraternas
idrottsrapport (2006, s.2). Dels har vi en idag en förändrad livsstil som präglas av moderna, förbättrade kommunikationer och ökad användning av teknik, vilket leder till ett onaturligt intresse för rörelse och en mer stillasittande vardag. Olika studier visar även på att ungdomar som ägnar sig åt spontanidrott sjunker, samt att andelen som är medlemmar i idrottsföreningar minskar.
Ungdomarna kan delas in i tre grupper när det gäller fysisk aktivitet. En grupp idrottar väldigt mycket, en grupp deltar på idrottstimmarna och rör sig spontant någon gång i veckan och en grupp tycker att idrott och motion är mycket tråkigt och föga intressant. Problemet gällande idrottsundervisningen är att det är svårt att engagera de som inte alls är intresserade av ämnet.
De elever som idrottar på fritiden är aktiva på lektionerna, men de som verkligen skulle behöva mer motion deltar inte alls eller deltar inte i samma utsträckning.
För att kunna besvara arbetets syfte har vi valt att arbeta med frågor och problem gällande elevperspektivet på undervisningen i skolan för att vi som lärare ska kunna få en bra bild av vilken inställning och vilka tankar eleven har kring ämnet.
Som lärare kommer vi i framtiden ha en viktig roll gällande hur vi lägger upp vårt
ämnesinnehåll och vår undervisning då idrottstimmarna i skolan tyvärr är enda tillfället vissa elever får att röra på sig. Vår förhoppning är att detta arbeta skall bidra till att vi som blivande idrottslärare skapar oss en större insikt och förståelse i hur vi kan bidra till att skapa positiva erfarenheter av idrott, fysisk aktivitet, samt ett bra förhållande till hälsa bland eleverna.
2. Bakgrund
Tanken med bakgrunden är att definiera vanligt förekommande begrepp, samt belysa vilka faktorer som är avgörande för om eleverna är fysiskt aktiva. Vidare behandlas synen på ämnets innehåll och hur ämnets innehåll påverkar elevernas intresse för hälsa och fysisk aktivitet. För att ta reda på detta kommer olika utvärderingar och undersökningar att behandlas, samt resultaten av dessa presenteras.
2.1 Tidigare forskning
Patriksson (2004) behandlar tidigare forskning inom detta område. I ett av avsnitten behandlas ämnesinnehållet, där beskrivs innehållet i undervisningen som en självklarhet och någonting som man inte analyserar på ett djupare plan. Vidare menar Patriksson (2004) att det centrala utgörs av att man aktiverar sig under lektionerna, där tyngdpunkten ej ligger på vad man gör, utan på att sysselsättning av något slag sker. I detta avsnitt kan man även läsa att
undervisningen i stor utsträckning fokuserar på att kroppen ska vara aktiv och i rörelse, vilket leder till minskad tid för reflektion och samtal kring undervisningen. Undervisningen verkar vara centrerad kring vaneskapande, där elevens rörelse och aktivitet sätts i centrum.
Patriksson (2004) pekar även på att innehållet i första prioriterar den individuella aspekten och andra aspekter av undervisningen som berör relationer och kultur i förhållande till kropp och hälsa ej behandlas i samma utsträckning.
I rapporten Skolämnet idrott och hälsa i Sveriges skolor kan man ta del av resultat av studie gjord vid Örebro Universitet (Skolverket, 2003). Denna utvärdering utgörs av
skolledarenkäter, lärarenkäter, elevenkäter, läroplans och arbetsplansanalyser, lärarintervjuer, videoanalyser och analyser av läromedel och media. I utvärderingen redovisas även de
vanligaste aktiviteterna i idrottsundervisningen, där bollaktiviteter i särklass är den vanligaste.
Den aktivitet som hamnar på andra plats gällande de vanligaste aktiviteterna är lekar och på tredje plats återfinns träning och motion. När man sedan tar del av elevernas perspektiv på idrottsundervisningen finner man att majoriteten av eleverna ser ämnet som intressant.
Andelen elever som är av denna uppfattning är något större i år 6 i jämförelse med elever i år 9 och på gymnasiet. Intresset för idrottsundervisningen är i samtliga år högre hos pojkarna jämfört med flickorna. När det handlar om vad eleverna värderar högst i
idrottsundervisningen visar utvärderingen att största andelen elever tycker att glädjen genom rörelse och aktivitet är viktigast. På andra plats hamnar att erhålla kunskaper gällande
samarbete, vilket främst gäller elever i grundskolan. Elever på gymnasiet har som näst högst på listan kroppsuppfattning och få att positiva erfarenheter av att deras kropp duger.
Utvärderingen visar även på att andelen elever som prioriterar vikten av att få prova på många olika idrotter och aktiviteter är störst bland elever i år 6, sedan elever i år 9 och slutligen elever på gymnasiets andra år. Då det handlar om hur eleverna känner sig under
idrottslektionerna anger pojkarna i högre utsträckning att det är roligt, att de får chansen att visa sina kunskaper samt att känna sig bra och trygg. Pojkarna känner inte någon rädsla och att arbetar intensivt under idrottstimmarna.
När man i studierna tar del av elevernas åsikter anges att de flesta av eleverna tycker att ämnet är roligt, att det lär sig mycket, samt att de känner sig trygga. Idrott är enligt NU (Skolverket, 2003) ett ämne som eleverna visar stort intresse för, där 75 procent av eleverna är av denna uppfattning.
Det råder dock stora skillnader mellan pojkar och flickor, vilket framförallt syns på frågan om de får visa vad de kan under lektionerna. I tabellen för tankar och känslor under lektionerna
kan man avläsa att cirka 55 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna tycker om aktiviteterna som genomförs i ämnet. Detta ärgemensamt för alla årskurser är att pojkarna visar ett större intresse för idrotten än flickorna.
Genom att studera NU (Skolverket, 2003) kan man dra slutsatsen att lärare och elever har en ganska likvärdig bild av hur ämnets innehåll ser ut. Båda anser att det viktigaste är att ämnesinnehållet bidrar till att eleverna får ha roligt genom rörelse, samt att de får samarbeta och prova på många olika aktiviteter. Dessa delar kopplas till de centrala som lärarna har i sin undervisning, vilket enligt NU (Skolverket, 2003) är att eleverna ska lära känna sin kropp och få ett positivt förhållande till denna. Både lärare och elever har även synen på tävling som ett av de minst viktiga momenten i undervisningen. Även här ses dock en betydande skillnad mellan pojkar och flickor. Pojkarna ser konkurrens och tävlan som något som de oftare vill ta del av till skillnad från flickorna som i större utsträckning ser samarbete och vikten av att få skapa sig ett bättre självförtroende som viktiga delar i ämnet.
Genom att ta del avThedin Jakobssons (2004) studie, Hälsa vad är det i ämnet idrott och hälsa kan man finna att det är viktigt att förstå vad som händer och varför kroppen skall tränas, för att kunna ta till sig kunskap om fysisk aktivitet. Idag är det inte lika viktigt att olika moment genomförs med krav på rätt sätt, utan det viktigaste är rörelse genomförande av övningarna, då det stora målet är att man skall vara aktiv och skapa sig ett intresse för fysisk aktivitet. En stor del av innehållet i ämnet består av andra viktiga förmågor än att behärska de kroppsliga och praktiska. Den psykiska och sociala delen av ämnet betonas, vilket omfattar ett starkt självförtroende, aktivt deltagande och att man känner trygghet under lektionerna
(Thedin Jakobsson, 2004).
2.2 Vad är hälsa?
Hälsa är något som alltid stått i fokus och en god hälsa har alltid eftersträvats. Det som nog de flesta människor tänker på när de hör ordet hälsa är hur vi mår, om vi är sjuka eller inte.
Att definiera vad ordet hälsa betyder är dock ingen självklarhet då det har olika innebörder.
Den mest kända definitionen är uppsatt av världshälsoorganisationens (WHO) och började gälla år 1948 efter andra världskriget. Denna gäller än idag men har kritiserats då hälsa ses som det högst möjliga, fullkomligt välbefinnande hos människan både fysiskt, psykiskt och socialt. Enligt Quennerstedt (2006) har detta kritiserats eftersom idealet ses som ouppnåeligt Quennerstedt (2006) använder sig av två historiska utgångspunkter för att definiera hälsa.
Dessa är de moraliskt normativa förhållningssättet och det vetenskapligt normativa. Den moraliskt normativa inriktningen är ofta verklighetsfrämmande och omfattar ett liv för att uppnå det som verkligen är värt att sträva efter att uppnå, ofta gällande individ och samhälle eller individen och gud eller mellan den egna kroppens organ. Det vetenskapligt normativa förhållningssättet är förknippat med den medicinska vetenskapen och får därigenom en dominans av sjukdomsbegreppet, vad som ses som sjukdom och inte vad som ses som hälsa (Quennerstedt, 2006).
I takt med tiden har hälsobegreppet förändrats från den moraliskt normativa inriktningen som mer baserades på religion, gud och självförverkligande till den vetenskapliga inriktningen i takt med medicinens framsteg där hälsa allt mer fått en tydlig koppling till
sjukdomsbegreppet. Quennerstedt (2006) beskriver ytterligare ett perspektiv på hälsa, vilket är det salutogena perspektivet. Detta grundar sig på hälsobegreppet och fokus ligger på det friskfaktorer istället för riskfaktorer. I detta begrepp tar man hänsyn till alla aspekter av hälsa, vilka bland annat omfattar psyksiska, fysiska och sociala delar.
Enligt Quennerstedt (2006) har vi idag kommit ytterligare ett steg i hälsobegreppet så att de mer kommit att omfatta det så kallade skönhetsidealet. Detta förhållningssätt till hälsa betecknar Quennerstedt (2006) som det patogena förhållningssättet, vilket innebär att fokus gått från kroppens inre till de yttre. Idag har utvecklingen gått mot att ett vackert yttre prioriteras framför välbefinnande och livskvalité. Undantag som till exempel övervikt betraktas som ohälsosamt, vilket man tydligt kan ta del av i media och annan reklam som förespråkar hälsa ur det yttre perspektivet.
Efter att ha tagit del av Quennerstedts (2006) studier och genom egna tankar och erfarenheter har vi valt att definiera hälsa som ett tillstånd där man upplever "fysisk, psykisk och social balans", med vilket vi menar att man har en god fysisk form, goda relationer med andra människor, samt ett gott självförtroende med en tro på sin egen förmåga.
2.3 Definition av idrott och fysisk aktivitet
Ordet idrott härstammar från det isländska språket och har betydelsen färdighet, där övningar med kroppen i syfte att motionera och eller tävla ingår (Ekberg, 2000). Vad man definierar som idrott och fysisk aktivitet är högst personligt. Vidare har erfarenheter en avgörande betydelse för hur man uppfattar idrott och fysisk aktivitet. Den personliga uppfattningen om dessa begrepp formas av bland annat erfarenheter, upplevelser samt samhällets och
föreningars synpunkter på detta (Ekberg, 2000). I ämnet idrott och hälsa är definitionen av dessa begrepp av största vikt, detta för att alla bör vara överens och kunna stämma in i en gemensam syn gällande ovanstående. Denna definition är även viktig för att man som lärare skall kunna samtala kring ämnet med personer vars uppfattning skiljer sig (Ekberg, 2000).
Enligt Ekberg (2000) fastställs fysisk aktivitet som alla rörelser med kroppens
skelettmuskulatur som bidrar till ökad energiförbrukning. Detta innebär att inte bara planerad motion eller idrott är fysisk aktivitet utan i stort sett all kroppsrörelse som utförs under arbetstid och fritid. Idrott betecknas som uthålligt arbete, för att kunna utveckla större kraft och för att kunna leva ett rikare och hälsosammare liv (Nordlund, 1982).
Idrottsbegreppet definieras som ett smalare fenomen i idrottsorganisationernas och massmedias värld (Nordlund, 1982). Idrotter eller aktiviteter som bedrivs på fritiden och utanför de specialidrottsförbund, vilka omfattas av Sveriges Riksidrottsförbund har en ej beteckningen av att vara eller kallas en idrott. Till idrott tillhör endast de aktiviteter där prestationer och resultat kan mätas. Detta betecknas som vuxenidrott, enligt definition fastställd av Idrottsutredningen och Riksidrottsförbundet (Nordlund, 1982).
Riksidrottsförbundet delar upp vuxenidrotten i två separata avdelningar, där motionsidrott utgör den ena och tävlingsidrott den andra. Inom ramen för tävlingsidrotten ingår elitidrott och övrig tävlingsidrott. Motionsidrotten utgörs av motionsidrott med tävlingsinslag samt av motionsidrott utan tävlingsinslag (Nordlund, 1982).
I bokenFysisk bildningom ämnet idrott och hälsarefererar Ekberg (2000) till Ibsen (1993) som med utgångspunkt från tre olika former av idrott belyser begreppet.
Dessa tre olika former utgörs av föreningsidrotten, elitidrotten samt idrott utanför föreningar.
I den första formen som är föreningsidrotten försöker föreningar få ungdomar att bli fysisk aktiva utanför den idrott som bedrivs av skolan. I föreningsidrotten är motivens nyckelord prestation, konkurrens samt samvaro (Ekberg, 2000).
Elitidrotten, vilket utgör den andra formen kännetecknas av utövare som presterar på en mycket hög nivå gällande prestation och resultat. Här är utövarna inriktade och specialiserade på att bedriva en specifik idrottsgren (Ekberg, 2000). Den tredje och sista formen handlar om
idrott utanför föreningar som kan bedrivas i oorganiserad och organiserad regi. Den
organiserade genomförs ej i föreningar eller liknande utan istället på exempelvis hälsocenter.
Inom denna form är prestation ej det centrala och här är man inte låst till endast en idrottsgren (Ekberg, 2000).
Vår egen definition av idrott och fysisk aktivitet liknar den som Ekberg (2000) anger. Vi anser att fysisk aktivitet innebär all rörelse med kroppen och kan omfatta rörelse på egen hand till skillnad från idrotten som vi ser som en organiserad form av fysisk aktivitet, vilken ofta bedrivs genom ett medlemskap i förening.
2.4 Fysisk aktivitet på fritiden
I Riksidrottsförbundets utvärdering, Idrotten vill (2007) behandlas faktorer som utgör grunden för elevernas intresse för idrotten. Denna utvärdering pekar på att medlemskapet i
föreningsidrotten är av mycket stor vikt. Detta är även direkt kopplat till
idrottsundervisningen i skolan, då elever som har en aktiv fritid även visar stor aktivitet under idrotten i skolan. Elever som ej är aktiva på sin fritid är inte heller i samma utsträckning aktiva under idrottstimmarna i skolan (Riksidrottsförbundet, 2007)
Ekberg (2000) menar att det är möjligt att aktiviteter under barndomen kan påverka barnen för fortsatt intresse i äldre år, samt påverka kommande hälsovanor. Ekberg (2000) beskriver att samband finns och att den som inte är aktiv som barn troligtvis inte kommer att vara det i särskilt stor utsträckning som vuxen, men att man med säkerhet inte kan fastställa några konkreta resultat.
NU (Skolverket, 2003) visar att idrottslektioner påverkar eleven positivt. 40 procent av eleverna anger att ämnet inspirerar till fortsatt intresse för att vara fysisk aktiv på sin fritid.
Ungefär 50 procent av eleverna i år 6 svarar att idrottslektionerna i skolan väcker lust till att utövande av idrott utanför skolans värld.
Genom studien i NU (Skolverket, 2003) kan man även finna att de elever som inte ägnar sig åt idrott eller annan fysisk aktivitet på fritiden inte heller i särskilt stor utsträckning anser att de får motivation i skolan. Dessa elever känner sig istället ofta som sämre än övriga elever.
Pojkarna var i NU (Skolverket, 2003) lite mer öppna och meddelade klart och tydligt att idrotten i skolan väcker intresse för fortsatt idrottsutövande, medan flickorna var lite mer återhållsamma gällande detta. Vidare visar NU (Skolverket, 2003) på att elever som inte ägnar sig åt idrott utanför skolan ofta har känslan av att inte vara lika bra som de andra. Även när det gäller inspiration och att eleverna får chans att visa sina kunskaper svarar dessa elever att de inte får tillfälle att göra detta. Genom studien i NU (Skolverket, 2003) kan man även finna att de elever som inte ägnar sig åt idrott eller annan fysisk aktivitet på fritiden inte heller i särskilt stor utsträckning anser att de får motivation i skolan. Dessa elever känner sig istället ofta som sämre än övriga elever. NU (Skolverket, 2003) anger även att betygsnivåerna är kopplade till idrottsutövningen på fritiden, då rapporten pekar på att de högre betygen nås av de elever som ägnar sig åt idrott på fritiden.
Aktivitetsvanor hos eleverna i skolan är i stor utsträckning beroende av olika faktorer i dennes omgivning (Raustorp, 2004). Sociala och kulturella faktorer kan ha en avgörande betydelse för om eleven har en aktiv fritid eller ej. Vidare pekar Raustorp (2004) på ytterligare faktorer som kan vara av vikt då man studerar elevens aktivitetsvanor. Dessa kan för exempelvis vara om eleven har föräldrar som är högutbildade, om eleven har god självkänsla samt om eleven har det bra ekonomiskt sett.
Den form av fysisk aktivitet som individen bestämmer sig att bedriva grundar sig på att denna utgör ett fragment av individens sätt att leva (Engström, 2000). Detta är ett resultat av den enskilda individens habitus, vilket i sin tur hänger ihop med det utbud av aktiviteter som erbjuds för tillfället. Individens tidigare erfarenheter, upplevelser, levnadsvillkor och kroppsövningskultur möts, vilket bidrar till formandet av det enskilda förhållningssättet gällande kroppsövning och beteende (Engström, 2000).
Idrottsundervisningen skapar ett intresse för en aktivitet som eleven fått prova på under idrottstimmarna. Idrotten i skolan kan således väcka intresse för ett fortsatt idrottsintresse även på fritiden (Huitfeldt, 1998). Skolan kan genom goda kontakter med föreningslivet skapa en bra övergång för elever som känner att de skulle vilja utveckla sitt idrottsintresse. Detta kan bidra till att eleven får ett rikare liv på sin fritid och att denne kommer i kontakt med nya människor som har samma intresse (Huitfeldt, 1998). Om idrottens utformning genomsyras av sundhet kan den till exempel bidra till att elever möter nya kompisar, att eleven bildar sig en fritid där fysisk och psykisk hälsa står i centrum samt får möta olika människor, vilket skapar en större förståelse och utbyte (Huitfeldt, 1998).
2.5 Idrottsämnets innehåll
Ekberg (2000) anger hur innehållet kan kopplas samman med barns fysiska behov. Vidare betonas att barnen måste få utvecklas självständigt, utan olika krav eller att man hela tiden sätter upp mål som barnen ska uppnå. Risken är enligt Ekberg (2000) att barnen känner sig otillräckliga, vilket kan göra att de blir inaktiva och tappar motivation. I Ekberg (2000) framgår att innehållet i ämnet är den faktor som i störst del påverkar utvecklandet av elevers inställning till idrottsundervisningen. Enligt Ekberg (2000) ska innehållet i ämnet kopplas samman med själva syftet man har för aktuell aktivitet. Är syftet för tillfället att försöka förbättra elevernas styrka måste undervisningen också ha en tydlig koppling till aktiviteter som främjar styrka. Ekberg (2000) menar att hur som helst är det viktigaste att alla ges möjlighet till deltagande, vilket kan åstadkommas genom en balanserad undervisning där eleverna får prova på många olika aktiviteter, både individuellt och i grupp.
Enligt Quennerstedt (2006) grundar sig idrottsundervisningen på ett antal olika diskurser, det vill säga samlingsnamn för olika delar inom ett visst område. Där ingår en aktivitetsdiskurs, socialdiskurs, riskdiskurs, naturmötesdiskurs, hygiendiskurs samt moraliseringsdiskurs. Dessa diskurser skapar tillsammans syfte med undervisningen, där eleverna får bilda sig en
uppfattning och ett förhållningssätt till dessa. Vidare menar Quennerstedt (2006) att dessa diskurser i undervisningen kan ske samtidigt och vävas samman.
Idrottslektionerna har enligt Karlefors (2002) i allt större utsträckning i sin utformning börjat likna de aktiviteter som bedrivs ute i föreningarna. Syftet utgörs dock inte av en tävlings eller vinnarkultur, utan istället en fokusering på utveckling av kunskaper. Karlefors (2002) menar vidare att innehållet i dagens idrottsundervisning är likartad med den som var kopplad till Lgr80, där skillnaden ligger i tidsaspekten för de olika momenten i undervisningen.
Ytterligare orsaker till att ämnet har behållit sig utformning är enligt Karlefors (2002) att majoriteten av eleverna är tillfreds med innehållet samt att ingen tydligare diskussion gällande detta genomförts.
Annerstedt (2004) behandlar kursplanens mål för idrottsundervisningen, där innehållet ska kännetecknas av mångfald. Kärnan i undervisningen ska utgöras av idrott, lek och allsidiga rörelser. Vidare betonas det i kursplanen att hälsoperspektivet ska utgöra grunden, där fysiska, psykiska och sociala faktorer ingår.
I studienIdrott och rörelse i skolan (Riksidrottsförbundet, 2007) kan man finna att läget gällande möjligheter till att få prova på olika idrotter ser positivt ut, då nära tre fjärdedelar av skolorna anser detta. Resultaten av studien visar även på att det som är av största vikt och som idrottsundervisningen skall bidra till är att eleverna uppmuntras till utvecklandet av en livsstil som präglas av att individen är aktiv och hälsosam (Riksidrottsförbundet, 2007)
Rörelsen i idrottsundervisningen i skolan kan på många sätt vara ett stöd och en hjälp för elever som till exempel har svårigheter med sin rörelseutveckling (Huitfeldt, 1998).
Dessa elever kan genom rörelse i skolan skapa sig ett bättre självförtroende, en större tillit till sin egen förmåga samt att man genom aktivteter i skolan kan skapa en spontanitet och en nyfikenhet hos eleven (Huitfeldt, 1998).
2.6 Hälsa i idrottsämnet
Från att i början på 1900talet ha vart starkt influerat av gymnastik med målet att utveckla en god kroppsutveckling till att under mitten av 50talet präglats av den medicinska vetenskapen har ämnet idag kommit att domineras av centrala begrepp som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Nya sporter har introducerats och en tydligare inriktning mot ett hälsoarbete har skapats. Enligt Quennerstedt (2006) omfattar hälsobegreppet i undervisningen idag att eleverna ska uppmuntras till fysisk aktivitet och goda kostvanor. Förutom stimulans anger Quennerstedt (2006) även att en viktig bit i hälsoinnehållet är att eleverna skall ges fysisk träning och samtidigt lära sig mer kunskapsmässigt om fysisk träning. Innehållet kan med fördel präglas av aktiviteter som löpning och lekar med hög aktivitetsnivå, vilka ska ge god träningseffekt och ett positivt förhållningssätt till motionsvanor. Genom detta kan
undervisningen i sin tur komma att förebygga en stillasittande livsstil, dåliga kostvanor och sjukdomar.
Enligt Annerstedt (2004) är det inte bra om idrott och hälsa endast omfattar fysisk träning och förmåga att behärska många olika idrotter, utan undervisningen måste ge barn upplevelser om sin kropp, egna attityder, känslor och sociala samspel med andra i samband med
idrottsutövande. Annerstedt (2004) påpekar i sina studier att detta är något som är svårt att nå fullt ut genom enbart idrottsundervisning. Hälsoperspektivet bör därför integreras med andra ämnen i skolan. Eftersom hälsobegreppet är så brett måste skolan samverka med andra enheter för att uppnå långvariga effekter. Skolans främsta mål är enligt Annerstedt (2004) att bidra till att skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet bland eleverna. Detta kan enligt Annerstedt (2004) med fördel skapas genom en individualiserad undervisning där eleverna också själva har stort inflytande gällande innehållet i undervisningen, vilket i sin tur kan göra så att alla får positiva upplevelser av sina egna framsteg och kan bidra till att man lär sig att hälsa och välbefinnande genom fysisk aktivitet är ett mål som omfattar alla elever och inte bara de som har idrott som sitt största intresse. Det är också viktigt enligt Annerstedt (2004) att eleverna förstår varför de tränar så att de kan skapa sig en förståelse för vad de egentligen gör på idrottslektionerna, vilket läraren på ett bra sätt kan nå ut med genom att integrera teori i undervisningen.
2.7 Elevinflytande i ämnet idrott och hälsa
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att elevinflytande är en viktig del i skolan. En av lärarens riktlinjer är att "läraren skall svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer", samt att "läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen". (Skolverket, 2006, s.14)
Enligt Ekberg (2000) är det en fördel att använda sig av individanpassad undervisning för att nå uppsatta mål i ämnet. Ekberg (2000) menar att den individualiserade undervisningen på ett bra sätt kan bidra till att undvika negativa upplevelser av ämnet som kan vara förödande för de elever som inte har förutsättning för fysisk aktivitet, ett intresse, eller bara rent av har stor är rädsla för att misslyckas. Läraren får även större möjlighet att kunna motivera och pusha elever från sidan som för tillfället kanske behöver extra uppmuntran för att finna
motivationen. Enligt Ekberg (2000) skapas motivation gällande fysisk aktivitet då elever får utgå från sitt eget intresse. Eleverna kan också med fördel själva få planera och genomföra lektioner. Vad som är viktigt att tänka på enligt Ekberg (2000) är att uppsatta mål är det primära målet för ämnet inte att eleverna skall utveckla den idrottsliga färdigheten.
Genom att ta del av NU (Skolverket, 2003) kan man dra slutsatsen att eleverna har möjlighet att påverka innehållet i ämnet, samt att andelen som kan påverka har ökat något i jämförelse med tidigare utvärderingar från skolverket. Enligt NU (Skolverket, 2003) är dock
elevinflytande något som inte sker i särskilt stor utsträckning ute på skolorna. Ungefär hälften av eleverna i NU (Skolverket, 2003) anser att de får vara med och påverka innehållet. Cirka var tredje elev anser dock att de i liten utsträckning kan påverka innehållet och en av tio elever anser att de inte alls har inflytande i undervisningens innehåll. Lärarna är dock inte inne på samma linje som eleverna då de flesta lärare, cirka 70 procent anser att eleverna i ganska stor utsträckning kan påverka innehållet. När det gäller frågan omeleverna kan påverka arbetssättet visar utvärderingen ännu sämre resultat. Anmärkningsvärt är också att på frågan om eleverna har möjlighet att påverka hur länge arbetet med varje område pågår anser nästan var fjärde elev att de inte kan påverka tiden på arbetsmomenten (Skolverket, 2003).
2.8 Styrdokumenten för ämnet Idrott och Hälsa
I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf94 kan man läsa att skolan ansvarar för att elever efter avslutade studier i gymnasieskolan " har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa" (Skolverket, 2006, s.11)
I kursplanens mål att sträva mot står det att skolan i sin undervisning "skall sträva efter att eleven får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer" (Skolverket, 2000).
I kursplanen för idrott och hälsa A (Skolverket, 2000) som gäller för gymnasieskolan står det under mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs att eleven skall ha skapat sig uppfattning om betydelsen av diverse fysiska aktiviteter som grund för god hälsa samt att eleven skall ha utvecklat förmåga till att lägga upp och granska ett program som denne själv har skapat avseende träning eller annan åtgärd med inriktning mot hälsa. Skolan har en viktig roll som förmedlare av teoretiska och praktiska kunskaper som eleverna behöver för att skapa sig en helhetsbild kring hälsa och fysisk aktivitet. I kursplanen för idrott och hälsa B
(Skolverket, 2000) kan man läsa att elevens kunskapsnivå skall ha fördjupats gällande idrottsaktiviteter och att eleven ska ha förmåga att genomföra dessa med tyngdpunkt på aktiviteter med stor vikt för kulturarvet. Detta innebär att det är viktigt att undervisningen inte specialiseras på enskilda idrotter, utan sker i varierande form, där eleverna får möjlighet att prova på många olika aktiviteter.
3. Teoretisk ansats
3.1 Det sociokulturella begreppet
Det sociokulturella begreppet behandlas av Roger Säljö (2000), där miljön vi befinner oss i betonas och anges som en viktig faktor gällande lärandet. En individs förmåga till inlärning är starkt kopplad till hur de kulturella omständigheterna ser ut runt omkring denne. Lärandet handlar generellt om vad individen har med sig i ”ryggsäcken” gällande sociala situationer och hur dessa erfarenheter används framöver. Vidare anger Säljö (2000) att vi som individer förvärvar kunskaper och färdigheter från det samhälle vi lever och vistas i. Detta händer då vi verkar i samhället och deltar i det sociala livet. Säljö (2000) redogör för punkter som utgör kärnan i det sociokulturella begreppet, dessa är:
· Mediering,
· Medierande redskap
· Kommunikation
· Situerad
· Praktik och verksamhet
Mediering innebär att sättet vi tänker på och hur vi uppfattar vår omgivning är påverkade av den rådande kulturen. Kommunikationen är av stor vikt, då denna bidrar till att vi har
möjlighet att delta i hur omvärlden beskrivs, vilket i sin tur resulterar i att vi kan vara aktiva i sociala situationer. Situerad innebär hur individen väljer att handla i olika situationer, som är kopplat till kulturella och praktiska sammanhang, samt interaktion med andra människor på ett eller annat sätt. Då det gäller praktik och verksamhet handlar det om att ta till sig
kunskaper och färdigheter samt använda sig av dessa på ett bra sätt, där sociala praktiker och verksamhetssystem sätter gränserna (Säljö, 2000).
3.2 Valet styrs av Habitus
Som människa påverkas man och formas efter den tillvaro man vistas i, där kultur, normer samt den rådande samhällsstrukturen ingår enligt Engström (2002). Då vi människor lever och verkar i en viss miljö ”färgas” vi av hur man lever där, hur man beter sig och agerar i olika situationer. Vidare beskriver Engström (2002) att vi även tar efter det rådande beteendet gällande hur man ska handla och tänka i olika situationer. Detta lägger i sin tur grunden för utvecklandet av individuella smaker, praktiker samt olika livsstilar. Vilken väg eller inriktning man väljer bland dessa är kopplat till de personliga villkoren, vilka man lever efter och som varierar då valet grundar sig på vilket förhållande individen har till den kultur som denne lever i. Hur vi handlar och tänker är resultatet av de erfarenheter och minnesbilder vi erhållit från tidigare år. Habitus är således ett system uppbyggd av dispositioner, vilket reglerar hur vi hanterar situationer av olika slag som kan tänkas uppstå.
Begreppet bygger på att sättet vi lever på idag, påverkas av det som vi har upplevt och varit med om tidigare i livet. Sättet vi agerar på idag influeras av tidigare upplevelser, erfarenheter och minnen, vilka skapar ett system där vanor och dispositioner ingår. Systemets funktion är att framhäva det beteendet eller aktionen som står till förfogande, för att kunna hantera
diverse situationer. Habitus kopplar samman individens livsvillkor på det yttre planet med hur denne lever och slutligen förmåga till värdering (Engström, 2002).
Till habitus kan även enligt Engström (2002) begreppet smak kopplas, då smaken kan
beskrivas tillämpa habitus i verkligheten. Smaken utgör våra handlingar samt vad vi har i vårt ägande. Genom smaken har vi även kontroll över ytterligare ett verktyg, vars egenskap utgörs
av att kunna dela upp människor. Smaken registrerar relationen praktikerna emellan och sammankopplar därefter individer vars smak överensstämmer samt separerar de övriga.
Användningsområdet för denna blir således att kunna göra åtskillnader (Engström, 2002).
3.3 Genusperspektivet på idrotten i skolan
I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94 kan man finna att en av lärarens riktlinjer är att "Läraren skall verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen". (Skolverket, 2006 s.13)
Genom att studera NU (Skolverket, 2003) kan man finna att det genomgående verkar vara så att pojkar i större utsträckning än flickor upplever att de kan påverka bland annat innehåll och arbetssätt i idrottsundervisningen.
Fagrell (2002) behandlar genusbegreppet inom idrotten. I sina resultat belyser hon pojkar och flickors olika syn gällande idrottsundervisningen. Resultaten visar på att pojkar och flickors syn när det gäller vad idrottsbegreppet ska innehålla verkar stämma överens. Hos barnen uppfattas idrott som någonting som är styrt av mål och regler, som är allvarligt och av seriös art samt att kärnan i undervisningen utgörs av tävling av olika slag. Vidare har barnen bilden av att man inom idrotten skiljer män och kvinnor från varandra, medan de uppfattar leken som det motsatta där alla leker med alla, oavsett kön. Genom detta exempel vill Fagrell (2002) visa på att kön är av stor vikt, även om beskrivningarna bland barnen ej hade sin utgångspunkt i det manliga och kvinnliga, kunde man ändå ana att en viss tankeverksamhet kring
genusperspektivet fanns med i bilden. Uppfattningarna hos barnen gällande idrotten grundar sig i den rådande vuxenidrotten, där tävlingsmomentet är tydligt. Då detta utgör grunden för barnens tankesätt kring idrottsbegreppet, är det därför inte konstigt att barnen ser idrotten som ett område där könen är uppdelade.
Fagrell (2002) lyfter vidare fram könens olika syn på idrottsaktiviteter och vilka som kan betecknas som "manliga" respektive "kvinnliga" idrotter. Resultaten pekar på att barnen gör en tydlig åtskillnad då det handlar om vilka idrotter de tror pojkar respektive flickor vill ägna sig åt samt vilka aktiviteter som hamnar högst upp på deras egen lista. Vidare indikerar resultaten på att barnen knyter an vissa aktiviteter i större utsträckning med kön än en del andra.
Larsson (2002) ger även sin syn på genusbegreppet, där han utgår från ett historiskt
perspektiv. Han menar att det historiska perspektivet leder till att pojkarnas inställning och uppfattning till idrotten, då det främst handlar om deltagande i träning med inriktning mot elitnivå pekar på att pojkarna inte ser några svårigheter eller problem med detta. Istället kan pojkar i de lägre åldrarna som ej ägnar sig åt idrott ifrågasättas. Då det gäller flickorna framträder ett annat resultat. I dagens samhälle medverkar flickorna i större utsträckning i tävlingsidrotten. Dock anger flickorna som deltar på elitnivå under tonåren i stor utsträckning att de får känslan av en överseriös och i vissa fall livsviktig attityd. När det gäller flickor är framgång och prestation av stor vikt och framhävs, speciellt då flickor befinner sig i tonårens tidigare år. Denna inriktning låter vänta på sig ett tag då det gäller pojkarna, då detta
konkretiseras i större utsträckning då pojkarna uppnår en ålder mellan 20 till 25 år.
Quennerstedt & Öhman (2007) behandlar genusperspektivet i ämnet idrott och hälsa.
Genusperspektivet behandlas i Lpo94, där man har formulerat texter som sätter olikheter hos flickor och pojkar i centrum. Bakgrunden till detta är uppfattningen om att det föreligger skillnader mellan könen rent fysiskt, vilket förväntas komma påverka hur man genomför
undervisningen (Quennerstedt & Öhman 2007). Dessa formuleringar har sedan tagits bort från kursplanen och synen gällande flickornas och pojkarnas undervisning har ändrats, då den tidigare genomsyrades av särskiljning till att nu alltmer kännetecknas av en undervisning som grundar sig på lika villkor för alla. I denna artikel behandlar man även resultat av NU studien (Skolverket, 2003), vilket indikerar på att idrotten i skolan tillgodoser pojkarnas behov och intressen i en vidare omfattning än flickornas. Vidare redogörs det att en skillnad finns gällande ämneskulturen bland kvinnor och idrottskulturen bland män. Faktorer som kan ligga till grund för detta är för exempelvis rytm, estetik, känsla för rörelse samt
handredskapsövningar. Ovanstående har resulterat i de estetiska delarna och målen för dessa i undervisningen, fått allt mindre plats och nästan raderats helt i kursplanen för ämnet.
Quennerstedt & Öhman (2007) framhäver att det finns svårigheter i att se pojkar och flickor som separata grupper, samt att dessa två grupper inte kan ses som likartade. Vidare hävdas att det i viss utsträckning verkar finnas en vidare uppfattning inom respektive grupp, i jämförelse med uppfattningarna könen emellan. Detta främst då det handlar om attityder och
förhållningssätt hos eleverna gentemot ämnet.
4. Syfte och frågeställningar
Syftet är att utifrån ett elevperspektiv studera och analysera hur gymnasieelevens inställning och intresse för idrottsundervisningen i skolan ser ut samt vilka faktorer som ligger till grund för detta.
De frågeställningar som kommer att behandlas är följande:
· Vilken inställning har eleverna till innehållet i idrottsundervisningen?
· Vad har ämnets innehåll för påverkan på elevernas intresse för idrotten i skolan?
· Vilka faktorer påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen?
5. Metod 5.1 Enkät
Val av undersökningsmetod är beroende av vilket syfte studien har (Trost, 2007).
Vi har i undersökningen valt att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ metod då vi i enkäten använder både öppna frågor och frågor med svarsalternativ. Vi har valt att använda enkäter eftersom denna metod kan nå en större undersökningsgrupp och få en större
reliabilitet än vid val av intervjuer.
Då vi vill undersöka elevers tankar och åsikter kring idrottsämnet används kvalitativa enkäter.
Genom att använda sig av kvalitativa enkäter kan man enligt Backman (1998) få ut mer information än bara siffror och tal. Den kvantitativa delen enkäterna, där konkreta fakta i form av siffror och tal redovisas är enligt Trost (2007) minst lika mycket värd och kan med fördel kombineras med den kvalitativa. Enkätundersökningen innehåller en relativt låg grad av standardisering eftersom det finns många svarsalternativ på varje fråga (Trost, 2007).
Undersökningen har även en relativt hög grad av strukturering då de flesta frågorna har fasta svarsalternativ.
Enkätfrågorna är formulerade utifrån vårt syfte och frågeställningar med både öppna och slutna frågor. Slutna frågor innebär att det finns fasta svarsalternativ och öppna där eleverna får skriva om sina åsikter. Fördelen med de öppna frågorna är mer varierande och kreativa svar, men dessa är svårare att analysera (Patel & Davidsson, 2003). När det gäller frågor med fasta svarsalternativ är det enligt Patel & Davidsson (2003) viktigt att en variation finns för att undvika att eleven tappar motivationen eller kör fast i ett visst tankesätt. Något vi tänkt på vilket också Patel & Davidsson (2003) tar upp är att formulera enkäterna så att de är enkla att förstå, vilket innebär ett undvikande av svåra och främmande ord, samt undvika uttryck som kan uppfattas som dramatiska.
5.2 Urvalsgrupp
Vi valde att lämna enkäter till 71 elever på en gymnasieskola i Luleå. Enligt Trost (2007) grundar sig urvalet till viss del på ekonomiska och tidsmässiga aspekter. Vi valde gymnasiet som urvalsgrupp eftersom vi kunde få en mer fördjupad bild av elevernas åsikter där då vi använt oss av både öppna och fasta svarsalternativ i våra frågor. Vi valde att specificera oss på tre olika program för att få se eventuella skillnader gällande vilken utbildning eleverna går och vilket intresse och inställning de har till fysisk aktivitet. Programmen var teknik och energiprogrammet, omvårdnadsprogrammet samt idrottsprogrammet. Dessa program valde vi för att dem ofta uppfattas som pojke, respektive flickbetonade.
5.3 Bortfall
Bortfallet var genomgående lågt i enkäten, bortsett från fråga 10 gällande hälsa, där bortfallet omfattar 14 elever av totalt 71 tillfrågade. Detta kommer även att anges i
resultatredovisningen. Det finns även ett bortfall vid enstaka frågor då respondenten angett otydligt svar. Dessa bortfall omfattar 2 elever på fråga 2 på idrottsprogrammet, samt 2 elever på fråga 6 på idrottsprogrammet.
5.4 Material
Vid undersökningstillfället använde eleverna sig av penna och papper. Ungefär hälften hade tillgång till bord och stolar.
5.5 Genomförande
Undersökningen genomfördes vid en gymnasieskola i Luleå där undersökningsgruppen bestod av elever från olika program. Eftersom eleverna på idrottsprogrammet har olika inriktningar valde vi att slumpvis dela ut enkäterna för att få många inriktningar representerade. Enkäterna lämnades ut vid ett tillfälle till 19 slumpmässigt utvalda elever på energi och
teknikprogrammet, samt 30 elever på idrottsprogrammet. 22 enkäter delades ut samma dag till omvårdnadsprogrammet, en måndag och hämtades på fredag, ifyllda och klara. Vi började med att presentera oss och berättade vilket program vi läser. Vi var noga med att förklara de etiska riktlinjerna, det vill säga vad enkäten skall användas till och hur, men även att enkäten är helt anonym, vilket innebär att det inte går att identifiera den som svarar på något sätt, vilket Patel & Davidsson (2003) menar är viktigt. Sedan valde vi att samla eleverna i mindre grupper och berättade vad enkäterna handlade om och vad vårt syfte med undersökningen var.
Även om enkäten var mycket enkelt utformad fick vi ibland förklara hur många svarsalternativ de fick kryssa i.
5.6 Analys
Det insamlade materialet från enkäterna har analyserats och sammanställts i diagramform, samt i textform. Frågorna som hade fasta svarsalternativ valde vi att presentera i diagram med 3D utformning. Eftersom respondenterna var uppdelade i olika program kände vi att denna form skulle ge bäst överskådlighet. Till varje diagram finns även en textförklaring. På de frågor i enkäten som hade flera svarsalternativ valde vi att sammanställa svaren i cylinderform för tydlighet. Övriga frågor valde vi att redovisa i form av löpande text, då dessa är öppna eller delvis öppna.
6. Resultat
Syftet med enkätundersökningen är att studera elevers inställning till idrott och hälsa. Vi valde därför ut tre olika program på gymnasiet, vilka var Idrottsprogrammet, Itek (Teknik och Energiprogrammet) samt Omvårdnadsprogrammet. Från Itek svarade 19 elever, varav 3 var flickor. På Idrottsprogrammet svarade 30 elever, varav 14 var flickor. Gällande
Omvårdnadsprogrammet svarade 22 elever, varav 3 var pojkar.
Dessa olika program har vi valt att förkorta när vi redovisar resultatet i diagramform och i texten. Omvårdnadsprogrammet har förkortningen Op och Teknik & Energiprogrammet har förkortats Itek.
Svaren på enkätfrågorna har vi valt att redovisa dels i form av diagram och dels i form av löpande text beroende på frågans utformning. Fråga åtta har vi valt att ej redovisa då vi i efterhand insett att den inte är relevant för undersökningen.
Nedan presenteras resultaten av vår enkätstudie.
Idrottsvanor
I den första frågan i enkätstudien visas hur aktiva eleverna är på sin fritid. Resultatet visar på att de flesta tillfrågade eleverna utövar någon form av idrott på sin fritid. När det gäller idrottseleverna visar svaren att den största delen, 24 av de 30 tillfrågade även är medlem i någon förening. När det gäller Itek visar svaren att den större delen av eleverna inte är medlem i någon förening, utan idrottar på egen hand. På Idrottsprogrammet idrottar alla elever och på Itek är det endast tre elever som inte alls ägnar sig åt idrott på sin fritid.
Gällande Op eleverna svarar 13 av de totalt 22 eleverna att de idrottar på fritiden, men inte i någon förening. Endast 4 anger att de inte idrottar på fritiden. Bland eleverna på
Idrottsprogrammet dominerar idrott i förening kraftigt, medan de flesta av eleverna på Op och Itek svarar att de idrottar men inte i någon förening.
Figur 1.
Kommentarer
24 6
6 10
3
2 3 12
Idrott ITEK OP
Progr am
Id r o t t s v an o r p å fr itid e n
Nej
Ja, m en inte i förening Ja, jag idrottar i förening
Har skolan skapat intresse
Denna fråga handlar om intresset för fysisk aktivitet. På denna fråga anger 22 elever på Idrottsprogrammet att idrotten i skolan givit dem ett intresse för fysisk aktivitet. Bland
eleverna på Itek svarar majoriteten att idrotten i skolan inte har bidragit till fortsatt intresse för idrott. Op elevernas är ganska jämt fördelade i denna fråga, där 12 elever anger att idrotten i skolan ej fått de intresserad av idrott och fysisk aktivitet och där 10 elever anger att motsatsen.
På denna fråga ser man att eleverna på Idrottsprogrammet i mycket stor utsträckning anser att idrotten i skolan har fått de intresserad medan den större delen av eleverna, både på Itek och Op svarar man att skolan ej bidragit till att skapa intresse.
Figur 2.
22 6
8 11
10 12
Idrott ITEK OP
Pr o g r am
Har id ro tten i sk o lan fått dig in tres serad av id ro tt o c h fys isk ak tiv itet?
Nej Ja
Vanligaste aktiviteten
På frågan om vilka som är de vanligaste aktiviteterna under lektionerna har eleverna fått fylla i flera alternativ. På Idrottsprogrammet och Itek är den vanligaste aktiviteten på
idrottslektionerna bollspel. Lekar kommer på andra plats tätt följt av samarbetsövningar och friluftsaktiviteter. Svaren från eleverna på Itek visar att annan aktivitet är den näst vanligaste, vilket omfattar styrketräning och kondition. På delad tredje plats finns friluftsaktiviteter och samarbetsövningar.
Svaren från Op eleverna ger en annan bild av den vanligaste aktiviteten, där dans/rörelse till musik är den aktivitet som 9 elever har angett som vanligast, vilket därför hamnar på första plats. På andra plats har 7 elever svarat bollspel och 7 elever lekar. Den tredje vanligaste aktiviteten bland Op eleverna är samarbetsövningar, vilket 3 elever svarat, tätt följd av
gymnastik/redskap, friluftsaktiviteter och annan aktivitet (kondition), där 2 elever svarat detta på respektive alternativ.
Figur 3.
28 2 4 2 1
14 2 2 1 5
7 9 2 7 3 2 2
Idrott ITEK OP
Program
Vilken är den vanligaste aktiviteten på din idrottslektion?
Annan Aktivitet Gymnastik/redskap Samarbetsövningar Lekar
Friluftsaktiviteter Dans/Rörelse Bollspel
Viktigaste med idrotten i skolan
Figur 4 handlar om det viktigaste med idrotten i skolan. Även på denna fråga har eleverna fått fylla i flera svarsalternativ. Gemensamt för alla linjerna är att de tycker att det viktigaste är att man har roligt, samt får prova på många olika aktiviteter.
Figur 4.
4 18 2 2 2 4 1
3 8 9 2 1 4 2
4 8 9 3 1 3 4
Id ro t t ITEK OP
P r o g r a m
Vad tycke r d u är d et vi kti ga ste m ed i drotten i skol an ?
Övrig t
Lära sig o m hälsa o ch ko st vano r
Känna at t kro p p en d ug er
Lära sig samarb et a
A t t ha ro lig t
Pro va p å mång a o lika akt ivit et er
A t t b li vält ränad
Variation i undervisningen
Diagram 5 visar om eleverna får prova på olika idrotter under lektionerna. Svaren visar att detta stämmer mycket bra. 58 elever av totalt 71 tillfrågade elever anser att de får prova på många olika aktiviteter mot 13 som inte uppger det. Resultatet visar inte heller på några större skillnader mellan programmen. Bland de elever på Op som svarat nej på denna fråga, anger 3 elever att lektionerna saknar variation som orsak, 1 elev svarar att denne saknar simning i undervisningen, samt 1 elev som anger att läraren uteslutande bestämmer innehållet.
Figur 5.
26 4
15 4
17 5
Idrott ITEK OP
Pro gr am
An ser d u att d u får p ro v a p å m ån g a o lika id ro tter u n d er id ro tts lek tio n ern a?
Nej Ja
Elevinflytande
I nedanstående figur kan redovisas om eleverna får vara med och bestämma över innehållet i idrottsundervisningen. De flesta av eleverna på Idrottsprogrammet och Itek anger att dem ibland får vara med och påverka innehållet i undervisningen. 6 elever på Idrottsprogrammet anger att de ofta får påverka innehållet i undervisningen, vilket ingen på Itek anser kunna. 2 elever på Idrottsprogrammet och 5 elever på Itek svarar att de inte alls får vara med och påverka innehållet på lektionerna. Bland Op eleverna anger 17 elever att de ibland får vara med och påverka lektionsinnehållet och 5 elever svarar här att de ofta får vara med och bestämma. Genomgående för de tre programmen verkar vara att de ibland får vara med och bestämma vad man ska göra på idrottslektionerna, då totalt 51 elever anser detta.
Figur 6.
6 20
2
14 5
5 17
Idrott ITEK OP
Pr ogr am
Får d u v ar a me d o c h b e s tämma v ad n i s k a g ö r a p å id r o t ts le k ti o n e r n a?
N ej Ibland Ja, ofta
Är lektionerna roliga?
Resultatet på figur 7 visar att cirka hälften av eleverna på Idrottsprogrammet upplever idrottslektionerna som roliga. Endast 2 anser att lektionerna är tråkiga. Dessa två anger att läraren är för seriös som orsak till detta. På Itek anger ingen elev att idrotten är tråkig men en större del än eleverna på Idrottsprogrammet anser att lektionerna bara är roliga ibland. 11 av 19 elever till skillnad mot 12 av 30 elever på Idrottsprogrammet. Bland Op eleverna svarar 12 att de ibland upplever lektionerna som roliga, 8 elever att de upplever lektionerna som roliga samt 2 elever som ej anser detta, där orsaken är att de ej är intresserade.
Figur 7.
16 12 2
8 11
8 12
2
Idrott ITEK OP
Pr o g r am
Up pl eve r d u i drottsl e kti on ern a som ro l i ga?
Nej Ibland Ja
Kommentarer till diagrammen
Resultatet av enkäten visar att det finns ett visst samband mellan idrottsvanor på fritiden och om skolan skapat intresse. Majoriteten av eleverna på Idrottsprogrammet har svarat att skolan fått dem intresserade. Detta kan man även se om man studerar idrottssvanor på fritiden där alla elever på Idrottsprogrammet anger att de är aktiva. Gällande Itek och Op kan man inte tyda några samband då diagrammen visar att majoriteten av eleverna idrottar på fritiden men när det gäller om skolan fått dem intresserade anger mer än hälften att skolan inte bidragit till att få dem intresserade av fysisk aktivitet.
Genom att studera diagrammet på figur 3 kan man tyda könsskillnader, då eleverna från Op programmet, som till största delen består av tjejer svarat annorlunda än eleverna på de två
övriga programmen. 9 elever har svarat att dans och rörelse är den vanligaste aktiviteten.
Detta tyder på att eleverna får vara med och bestämma över innehållet och att dans i större utsträckning tilltalar tjejer då endast 3 elever är killar av 22 tillfrågade på detta program, till skillnad från Itek där dans och rörelse utövas i liten utsträckning och där endast 3 av de svarande eleverna var tjejer. Det som även är anmärkningsvärt är att resultatet på frågan om eleverna får vara med och bestämma under lektionerna visar att majoriteten av eleverna på alla program angett att de bara ibland får vara med och bestämma lektionsinnehållet.
Svaren på figur 4 visar att de flesta eleverna tycker att ”Ha roligt” och ”Prova på många olika aktiviteter” är det viktigaste med idrotten i skolan. Dessa är faktorer som i stor utsträckning påverkar elevens inställning och motivation. Paralleller kan dras till figur 5 och figur 7, där nästan alla elever anger att de upplever att lektionerna ofta eller ibland är roliga, samt att de anser att de får prova på många olika aktiviteter.
Synen på lektionernas innehåll
20 elever på Idrottsprogrammet tycker innehållet är bra, 7 tycker att det är för lite bollspel och 3 svarar att de anser att de har för mycket bollspel. På Itek programmet tycker 11 elever av de 19 tillfrågade att innehållet är bra. 2 elever vill ha mer bollspel, 1 mer dans och 1 vill ha mer lekar. 2 saknar variation i innehållet. På denna fråga fick vi ett bortfall på 2 elever. Bland eleverna på Op svarar 14 elever att de tycker att innehållet är bra, 2 anser att det är för mycket löpning i undervisningen och 1 anger att det är för mycket aerobic.
1 elev saknar variation i undervisningen och här har vi ett bortfall på 4 elever.
Vad är hälsa för dig?
Begreppet hälsa uppfattas av de flesta eleverna som att ha god kondition och kosthållning. För att citera en elev "När man gör allt för att leva sunt". Även psykiskt och socialt välbefinnande ses som viktiga bitar. Med socialt välbefinnande avser eleverna goda relationer med vänner och familj, samt att kunna hjälpa och samarbeta med sina kompisar i skolan. Med psykiskt välbefinnande avser eleverna trygghet och bra självförtroende. Alla bitar verkar tillsammans och om någon del känns mindre bra kommer det att påverka hälsan.
Ett visst bortfall ses på denna fråga, vilket omfattar 5 elever på Idrottsprogrammet och 5 elever på Itek. Bland Op elever finns ett bortfall på 4 elever.
Hur brukar du känna dig på idrott och hälsa lektionerna?
På denna fråga fick eleverna välja max tre svarsalternativ. De tre vanligaste svaren på denna fråga bland eleverna var: ”Jag tycker det är roligt/tycker om det vi gör”, ”Jag blir trött och svettig, Det är ett viktigt ämne”. De svarsalternativ som minst antal elever valde var: ”Jag känner mig rädd”, ”Dålig eller Utanför”, av dessa alternativ förekom bara dålig i ett fall. 47 elever svarade att de tycker att idrottslektionerna är roliga.
Synen gällande denna fråga verkar vara gemensam mellan de olika programmen, då alla tre har angett dessa alternativ som vanligast då det handlar om hur de känner sig på
idrottslektionerna.
