Socialnämnden Tid:

(1)

KALLELSE Socialkontoret

2020-01-16 1/2

Socialnämnden

Tid: 2020-01-28 kl. 17:00

Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs

Föredragningslista Mötets öppnande Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Fastställande av föredragningslista och anmälan av övriga frågor

2. Revidering av beslut om hyressättning, särskilda boendeformer i Strängnäs kommun

SN/2018:513

Uträkningarna bifogas i 2 stora digitala bilagor som även kommer finnas utskrivna i pappersform på sammanträdet

3. Riktlinje Riksfärdtjänst SN/2019:566

4. Information om utredning mat

äldreboende och matdistribution ordinärt boende

5. Information om feriepraktik 6. Information från ordförande 7. Information från socialchef

8. Förslag till ändringar i Socialnämndens delegationsordning

SN/2019:240, SN/2019:530

(2)

2/2

Ärende Beteckning

12. Övriga frågor

13. Sekretessärende från familjerätten

Bodil Mellgren Cecilia Läräng Westerlund

Ordförande Sekreterare

(3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Socialkontoret Dnr SN/2018:513-709

2019-11-27

Planering och Utveckling

1/2 Handläggare

Carin Berglund 0152-296 57

Revidering av beslut om hyressättning, särskilda boendeformer i Strängnäs kommun

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att

1. tidigare beslut om hyresmodell ändras på så sätt att kostnad för taklyft och höj och sänkbara sängar inte tas ut på hyran.

2. ändringen ska gällande från och med 2020-05-01 Beskrivning av ärendet

Socialnämnden fattade 2019-02-26 § 34, beslut om hyressättning av särskilda boende former i Strängnäs kommun enligt följande:

1. hyressättningen för de särskilda boendeformerna i Strängnäs kommun förändras i enlighet med framtaget förslag till hyresmodell, inklusive trappningsregel och årliga hyresjusteringar att gälla från och med 2019- 05-01

2. den nya hyran gäller för ny hyresgäst till berört boende under 2019 och för befintlig hyresgäst i berört boende så snart avtal träffats med berörd hyresgäst,

3. socialkontoret ges i uppdrag att genomföra förslaget och fortsättningsvis göra årliga hyresjusteringar motsvarande allmännyttans (Strängnäs Bostads ABs) hyresjustering på orten, för i första hand motsvarande jämförelselägenhet, i andra hand den genomsnittliga hyresjusteringen i allmännyttans hyresfastigheter

Motiv till beslut

I den modell för hyressättning som konsult Harold Nilsson presenterade för nämnden 2019-01-18 ingick kostnad för lyft och höj och sänkbara sängar som en post som ingick i den nya hyran.

Inom funktionshinderområdet finns ingen standardutrustning vad gäller höj och sänkbara sängar samt lyftar på något av boendena. Hjälpmedel förskrivs till brukare efter dennes enskilda behov.

Inom äldreomsorgens verksamhetsområde finns en standard i boenden som

(4)

2/2

möjliga omvårdnadssituation samt för att underlätta för personalen vid tunga lyft och annat fysiskt krävande omvårdnadsarbete.

Samlat bedöms det inte vara befogat att i hyran ta ut kostnad för sådant som brukaren själv inte kan välja eller välja bort.

Tidigare beslut om hyressättning föreslås ändras på så sätt att kostnad för taklyft och höj och sänkbara sängar inte tas ut på hyran.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

I detta förslag bedöms det som möjligt att netto höja hyrorna i de befintliga särskilda boendena med 4,2 miljoner kr när trappningsregeln har fasat in hyrorna fullt ut om fyra år. I tidigare förslag bedömdes det som möjligt att höja hyrorna med ca 6,4 miljoner kr.

Övriga konsekvenser

Förändringen i hyressättningen kommer i de flesta fall att innebära en ökad hyra för hyresgästerna. Tillämpningen av trappningsregeln kan också leda till att befintliga hyresgäster och nya hyresgäster i samma hus under en övergångsperiod får olika hyror trots att deras lägenheter är likvärdiga. Detta har inte bedömts strida mot likhetsprincipen i 21 § hyresförhandlingslagen.

Uppföljning

Socialkontoret följer upp det fortsatta arbetet fortlöpande.

Beslutsunderlag

Rapport, Förslag till hyressättning av särskilda boenden i Strängnäs Kommun, 2018-09-26.

Hyressättning i särskilda boendeformer i Strängnäs kommun, 2018-05-22 Hyressättning särskilda boenden Strängnäs kommun 2019 reviderad version 190927

Beslutet skickas till -

Annica Westling Carin Berglund

Tf. socialchef Utvecklare

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

Socialkontoret Dnr SN/2019:566-736

2019-12-17

Myndighet

Utredning äldreomsorg 1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Ingmarie Jüring 0152- 29 129

Socialnämnden

Riktlinje för riksfärdtjänst

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att

1. anta Riktlinjer för Riksfärdtjänst, daterade den 17 december 2019 , att börja gälla från 17 februari 2020

2. från och med den 17 februari 2020 upphäva Riktlinjer för Riksfärdtjänst i Strängnäs kommun, dnr SN/2008:17-736

Beskrivning av ärendet

Nu gällande Riktlinjer för Riksfärdtjänst är från 1 januari 1998, med redaktionella förändringar 1 januari 2008. Lag om Riksfärdtjänst är från 1997 (1997:735) och har inte ändrats. Anledningen till denna revidering är att förtydliga vissa delar och att andra delar görs om till rutiner vid handläggning av ärenden. Det är i sak inga ändringar i bedömningar av rätten till resor med Riksfärdtjänst.

Förslaget till reviderad riktlinje medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Upprättaren bevakar och initierar vid behov en revidering. En gång per år kontrolleras innehållet av upprättare och granskare. Revideringsdatum ändras därefter oavsett om förändringar i texten skett.

Beslutsunderlag

Reviderad riktlinje, skrivelse 191217

Riktlinje för Riksfärdtjänst, styrdokument 191217

(17)

2/2

Beslutet skickas till

Färdtjänsthandläggare Annika Holm

Annica Westling Annelie Larsson Sundin

Tf socialchef Verksamhetschef Myndighet

(18)

Dnr SN/2008:17-736

RIKTLINJER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST

i Strängnäs kommun fr o m 1998-01-01

(Redaktionella förändringar 2008-01-01)

Riktlinjerna ska tillämpas vid handläggning av ansökningar om Riksfärdtjänst fr o m 2008-01-01.

Bengt Gustafsson Socialchef STRÄNGNÄS KOMMUN

Socialkontoret

(19)

Riktlinjer för riksfärdtjänst i Strängnäs kommun

Lag (1997:735) om riksfärdtjänst ger kommunerna ansvar för att personer med en stor och varaktig funktionsnedsättning ges förutsättningar att till motsvarande kostnader som andra göra privata resor i Sverige med ändamålet rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet. Kommunens ansvar består i att ersätta den enskilde för den merkostnad som uppstår för resan på grund av funktionsnedsättningen.

Som grund för riksfärdtjänst gäller ”Lag om riksfärdtjänst” SFS 1997:735

1§ En kommun ska på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för

reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funkionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.

Lagens formulering innebär att kraven för tillstånd till riksfärdtjänst är högre än för färdtjänst.

Lagen anger ingen skyldighet för kommunen att anordna transporten.

Dagens allmänna kommunikationer är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Den service som erbjuds av transportörerna i form av extra hjälp för personer med funktionshinder vid en resa ökar tillgängligheten och valfriheten för den enskilde.

Vad är riksfärdtjänst?

Den allmänna kollektivtrafiken i Sverige utgörs av ett flertal olika transportsätt som är olika väl anpassade för personer med funktionshinder. Tillgänglighetsanpassningen av offentliga platser fortgår i samhället. Många tågstationer och flygplatser är idag väl anpassade för personer med till exempel synnedsättningar eller rörelsehinder avseende både den fysiska miljön och den service som erbjuds i form av bland annat ledsagning.

För dem som till följd av stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt finns riksfärdtjänst. Att det ska föreligga ett stort funktionshinder bör tolkas så att enbart hög ålder, mindre funktionshinder, rädsla och allmänna svårigheter att använda den reguljära kollektivtrafiken inte räcker för att vara berättigad riksfärdtjänst.

Resa med riksfärdtjänst medges med det färdsätt som med hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning är det minst kostsamma för kommunen.

Resa med riksfärdtjänst medges inte om stat, kommun eller region av någon anledning betalar för resan eller om resan företas i tjänsten. Riksfärdtjänst medges inte för resor till och från skola, arbete, sjukvård eller medicinsk behandling.

Undantag från ovanstående är resa i syfte att fullgöra förtroendeuppdrag i en förening, t ex en handikappförening. Förtroendeuppdrag i en förening ska betraktas som en privat resa och är inom ramen för lagen om riksfärdtjänst. Detta gäller dock inte förtroendeuppdrag i fackliga föreningar, då dessa har tydlig anknytning till den enskildes arbete (HFD mål nr. 4942-10). Är syftet med resan arbete medges inte detta och bekostas därmed inte inom ramen för

riksfärdtjänst.

(20)

2 Riksfärdtjänst medges inte för att allmänna kommunikationer avgår för sällan eller vid fel tid.

Inte heller medges riksfärdtjänst för resa med privatbil, hyrt fordon eller som ersättning till en person som transporterar brukaren.

Resans ändamål ska vara rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet (exempelvis bröllop, begravning, barndop, födelsedagsfest, nära anhörigs sjukdom) och ska ske från en kommun till en annan inom Sverige. Gällande riksfärdtjänstresa i samband med flytt måste detta bedömas i det enskilda fallet.

Riksfärdtjänst är en ersättning för extra kostnader som uppstår vid resa mellan kommuner i Sverige. De extra kostnaderna ska uppstå till följd av funktionshindret och kan bestå av att resenären behöver ha en ledsagare med sig vid resa med allmänna kommunikationer eller att särskilt fordon måste användas för resan. Resan ska inte kunna göras till normala kostnader.

Ändamålet med resan ska vara rekreation, fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet.

Resa med riksfärdtjänst kan endast beviljas när syftet är av privat karaktär och inte där stat, kommun, landsting, företag eller annan betalningsansvarig finns.

Tillstånd

För beviljande till riksfärdtjänst gäller följande i Strängnäs kommun.

 Tillstånd till riksfärdtjänst kan beviljas till den person som på grund av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.

 Funktionshindret ska förväntas bestå i minst 6 månader för att betraktas som varaktigt.

 Den sökande ska vara folkbokförd i kommunen.

Rätt till riksfärdtjänst har den som är folkbokförd i Strängnäs kommun och som på grund av en stor och varaktig funktionsnedsättning (minst sex månader) är i behov av personligt stöd, hjälpmedel eller resa med annat färdsätt för att genomföra resan. Den eventuella merkostnad som uppstår för resan på grund av funktionsnedsättningen ger rätt till resa med riksfärdtjänst om övriga kriterier enligt lag uppfylls.

Reglerna om återkallelse av tillstånd finns i 9 § i lagen om riksfärdtjänst. Där anges att ett beviljat tillstånd för riksfärdtjänst kan återkallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns. Tillståndet kan också återkallas om tillståndsinnehavaren gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänst.

Riksfärdtjänst för barn

 Barn under tolv år beviljas riksfärdtjänst om det måste resa på ett kostsamt sätt.

 Barn som inte har ett funktionshinder och är i motsvarande ålder reser normalt tillsammans med en vuxen på längre resor, varför behov av stöd av en vuxen vid resa med allmänna kommunikationer inte betraktas som en fördyrande kostnad. Barn under tolv år som beviljats riksfärdtjänstresa beviljas inte ledsagare, eftersom det vanliga är att alla mindre barn reser i sällskap med en vuxen. Genom att medresenär tillämpas i kommunen kan föräldrar/syskon medfölja men avlägger då en egenavgift för resan.

 Barn över tolv år beviljas riksfärdtjänst på samma grunder som en vuxen.

(21)

Om sökanden är under 18 år görs prövning i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.

Avgörande är huruvida barnets svårigheter att resa med allmänna kommunikationer, 2:a klass tåg eller motsvarande, i huvudsak beror på funktionshinder eller ålder. Är svårigheterna huvudsakligen beroende på funktionshinder medges barnet riksfärdtjänst, oavsett det faktum att barnet i vuxens sällskap skulle kunna resa med allmänna kommunikationer, och oavsett ålder. Det är således funktionshindret, och inte huruvida barnet kan eller inte kan resa i vuxens sällskap, som avgör barnets rätt till riksfärdtjänst.

Val av färdmedel

Med färdmedel menas avses vilket färdsätt som får användas men också regler för samåkning.

Färdmedel ska beviljas medges utifrån bedömningen av den enskildes brukarens behov och med billigaste möjliga färdsätt. Ersättning för resor med hyrbil eller privatbil medges inte.

 I första hand beviljas resa med allmänna kommunikationer med ledsagare.

 I andra hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med resa med taxi eller specialfordon. Denna resform beviljas förutsatt att det medför att resan blir särskilt kostsamt.

 I tredje hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med taxi eller specialfordon och ledsagare.

 I sista hand beviljas resa med taxi eller specialfordon med eller utan ledsagare.

 Resor med taxi och specialfordon ska samordnas.

 Tillstånd till dyrare färdsätt än allmänna kommunikationer medges inte vid motivering att ledsagare saknas för resan, att biljett inte finns att tillgå vid önskad avresetid eller att man inte litar på att trafikföretaget ska uppfylla sitt åtagande om stöd.

Hjälpmedel

För vissa resenärer är det nödvändigt att ha hjälpmedel med sig för att kunna genomföra själva resan, tex. rullstol eller ledarhund. Med hjälpmedel menas personligt förskrivna hjälpmedel som behövs för att genomföra själva resan.

Ledsagare/Medresenär

6§ Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare under resan ska tillståndet gälla även ledsagare.

Ledsagare kan beviljas medges under förutsättning att detta anses nödvändigt för resans

genomförande. Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse utan måste medfölja för

att stödja riksfärdtjänstresenären för att denna ska kunna genomföra resan.

(22)

4 Avgift får inte tas inte ut för ledsagare som behövs för att genomföra resan. Att kommunen har beviljat ett tillstånd med ledsagare innebär enligt lagen ingen skyldighet för kommunen att anskaffa ledsagare. Behovet av ledsagare ska vara knutet till själva resan och inte behovet vid resmålet. Ledsagaren ska kliva och på vid samma adress som den riksfärdtjänstberättigade.

 Resan för ledsagare beviljas regelmässigt för personer som har rätt till personlig assistent enligt ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”, SFS 1993:387.

 Många funktionshindrade kan använda kollektivtrafiken om personlig assistans kan erhållas utöver den service trafikbolagen erbjuder. Detta gäller framför allt tåg-, buss- och båtresor.

 Vid flygresor ges i allmänhet en god service att synnerliga skäl skall föreligga för att bevilja ledsagare för flygresa.

 Synnerliga skäl bör också föreligga för att ledsagare skall beviljas för resor med taxi och specialfordon. Hjälpbehovet ska vara av personligt slag och vid behov av kvalificerat stöd under resan.

 Anhöriga eller annan lämplig person kan vara ledsagare.

 Resenären ordnar själv ledsagare när tillstånd till sådan är beviljad.

 Ledsagarens biljettkostnader ersätts av kommunen. När resan sker med taxi eller specialfordon tas ingen egenavgift ut för ledsagaren.

 Resa för ledsagare beställs av kommunen.

 Ledsagaren ska kliva på och av vid samma adress som riksfärdtjänstresenären.

Medresenär

Personer som inte är ledsagare men som medföljer på resan kallas medresenär och bör beviljas resa reser till samma kostnad som den riksfärdtjänstberättigade.

Medresenärbegreppet är förbehållet familjemedlem såsom make/maka/sambo och hemmavarande barn under 18 år.

Husdjur

Vid resa med allmänna kommunikationer gäller reseföretagets bestämmelser. Det är tillåtet att medta djur i resa med taxi eller specialfordon om detta bedöms behövas utifrån

funktionsnedsättningen, exempelvis ledarhund, samt om djuret är litet och kan transporteras i bur.

Samåkning

Samåkning tillämpas.

 Om inte särskilda skäl föreligger kan resa med taxi och specialfordon tidigare- eller senareläggas i samråd med resenären. Den förskjutning i tiden som är möjlig och rimlig beror på resenärens hälsa (status) och syftet med resan.

 Om synnerliga skäl föreligger kan beslut fattas att samåkning inte är möjlig.

(23)

Resorna samordnas vilket innebär att brukaren måste beräkna extratid för det på grund av samåkning med andra riksfärdtjänstresenärer.

Egenavgift

Resenären ska betala en särskild egenavgift.

 Egenavgiftens storlek beslutas av regeringen och baseras på vägavståndet mellan start- och målpunkt.

 Egenavgiften motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel.

 Ledsagarens reskostnader ersätts enligt lag o riksfärdtjänst av kommunen.

Avgiften motsvarar normala resekostnader med allmänna färdmedel för den aktuella resan och betalas direkt till reseföretaget.

Ansökan och beslut

Ansökan skall vara skriftlig och lämnas till socialkontoret senast 2-3 3 veckor före resan. Då den enskilde har svårt att göra en skriftlig ansökan kan en ansökan ske muntligen.

 Vid storhelger som jul, nyår och påsk ska ansökan inkomma 3-4 veckor före resan för att garantera att ansökan hinner behandlas i tid.

 Ansökan om riksfärdtjänst kan snabbehandlas om resan är av akut karaktär och om resbehovet inte har kunnat förutses t ex i samband med begravning eller nära anhörigs sjukdom.

Kommunen beslutar om tillstånd och färdmedel. Beslutet skall delges skriftligt. Av beslutet ska framgå:

 Vilket/vilka färdmedel som får användas

 Servicebehov

 Om ledsagare får medfölja

 Om anslutningsresor beviljas

 Vid enstaka resa och generellt tillstånd framgår tidsperiod och resmål.

Tillstånd kan inte ges till resor som redan är genomförda.

Återkallande av tillstånd

Beviljat tillstånd för viss tid eller visst antal resor kan återkallas om:

 Förutsättningarna för tillståndet inte längre finns

 Ändrade förhållanden medför att tillståndets villkor bör ändras

 Tillståndsinnehavaren gör sig skyldig till överträdelse av gällande föreskrifter.

(24)

6 Beställning

Beviljad resa beställs av kommunens handläggare. Det taxibolag som kommer att utföra transporten tar kontakt med den enskilde två dagar innan restillfället.

Vid generella tillstånd beställs resan av den enskilde hos Riksfärdtjänst Sverige AB

Överklagan

Ett beslut om riksfärdtjänst kan överklagas.

Överklagan sker till länsrätten. Överklagandet skall ske skriftligt och ska inkomma till

kommunen inom tre veckor efter det att sökande fick del av beslutet.

(25)

1/3

0

Dokumenttyp: Riktlinje för Riksfärdtjänst

Beslutad när: 2020-01-28

Beslutad av: Socialnämnd

Diarienummer: Dnr 2019:566

Ersätter: Dnr 2008:17 - 736

Gäller fr.o.m.: 2020-02-17

Gäller t o m: Tillsvidare

Gäller för: Socialkontoret

Dokumentansvarig: Verksamhetschef Myndighet

Uppföljning: Sker fortlöpande

Riktlinje för Riksfärdtjänst

Bakgrund

Lag (1997:735) om riksfärdtjänst ger kommunerna ansvar för att personer med en stor och varaktig funktionsnedsättning ges förutsättningar att till motsvarande kostnader som andra göra privata resor i Sverige med ändamålet rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet. Kommunens ansvar består i att ersätta den enskilde för den merkostnad som uppstår för resan på grund av funktionsnedsättningen.

Lagens formulering innebär att kraven för tillstånd till riksfärdtjänst är högre än för färdtjänst. Lagen anger ingen skyldighet för kommunen att anordna

transporten.

Denna riktlinje gäller för För handläggare av riksfärdtjänst.

Detta ska uppnås Vad är riksfärdtjänst?

Den allmänna kollektivtrafiken i Sverige utgörs av ett flertal olika transportsätt som är olika väl anpassade för personer med funktionshinder.

Tillgänglighetsanpassningen av offentliga platser fortgår i samhället. Många tågstationer och flygplatser är idag väl anpassade för personer med till exempel synnedsättningar eller rörelsehinder avseende både den fysiska miljön och den service som erbjuds i form av bland annat ledsagning.

(26)

2/3

Resa med riksfärdtjänst medges med det färdsätt som med hänsyn till brukarens funktionsnedsättning är det minst kostsamma för kommunen.

Resa med riksfärdtjänst medges inte om stat, kommun eller region av någon anledning betalar för resan eller om resan företas i tjänsten. Riksfärdtjänst medges inte för resor till och från skola, arbete, sjukvård eller medicinsk behandling.

Undantag från ovanstående är resa i syfte att fullgöra förtroendeuppdrag i en förening, t ex en handikappförening. Förtroendeuppdrag i en förening ska

betraktas som en privat resa och är inom ramen för lagen om riksfärdtjänst. Detta gäller dock inte förtroendeuppdrag i fackliga föreningar, då dessa har tydlig anknytning till den enskildes arbete (HFD mål nr. 4942-10). Är syftet med resan arbete medges inte detta och bekostas därmed inte inom ramen för riksfärdtjänst.

Riksfärdtjänst medges inte för att allmänna kommunikationer avgår för sällan eller vid fel tid. Inte heller medges riksfärdtjänst för resa med privatbil, hyrt fordon eller som ersättning till en person som transporterar brukaren.

Resans ändamål ska vara rekreation, fritidsverksamhet eller enskild angelägenhet exempelvis bröllop, begravning, barndop, födelsedagsfest, nära anhörigs

sjukdom) och ska ske från en kommun till en annan inom Sverige. Gällande riksfärdtjänstresa i samband med flytt måste detta bedömas i det enskilda fallet.

Tillstånd

Rätt till riksfärdtjänst har den som är folkbokförd i Strängnäs kommun och som på grund av en stor och varaktig funktionsnedsättning (minst sex månader) är i behov av personligt stöd, hjälpmedel eller resa med annat färdsätt för att

genomföra resan. Den eventuella merkostnad som uppstår för resan på grund av funktionsnedsättningen ger rätt till resa med riksfärdtjänst om övriga kriterier enligt lag uppfylls.

Reglerna om återkallelse av tillstånd finns i 9 § i lagen om riksfärdtjänst. Där anges att ett beviljat tillstånd för riksfärdtjänst kan återkallas om

förutsättningarna för tillståndet inte längre finns. Tillståndet kan också återkallas om tillståndsinnehavaren gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade

överträdelser av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänst.

Riksfärdtjänst för barn

Om sökanden är under 18 år görs prövning i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.

Avgörande är huruvida barnets svårigheter att resa med allmänna kommunikationer, 2:a klass tåg eller motsvarande, i huvudsak beror på funktionshinder eller ålder. Är svårigheterna huvudsakligen beroende på funktionshinder medges barnet riksfärdtjänst, oavsett det faktum att barnet i vuxens sällskap skulle kunna resa med allmänna kommunikationer, och oavsett

(27)

3/3

ålder. Det är således funktionshindret, och inte huruvida barnet kan eller inte kan resa i vuxens sällskap, som avgör barnets rätt till riksfärdtjänst.

Val av färdmedel

Med färdmedel avses vilket färdsätt som får användas men också regler för samåkning. Färdmedel medges utifrån bedömningen av brukarens behov och med billigast möjliga färdsätt.

Hjälpmedel

För vissa brukare är det nödvändigt att ha hjälpmedel med sig för att kunna genomföra själva resan, till exempel rullstol eller ledarhund. Med hjälpmedel menas personligt förskrivna hjälpmedel som behövs för att genomföra själva resan.

Ledsagare/ medresenär

Ledsagare kan medges under förutsättning att detta anses nödvändigt för resans genomförande. Avgift tas inte ut för ledsagare.

Personer som inte är ledsagare men som medföljer på resan kallas medresenär och reser till samma kostnad som den riksfärdtjänstberättigade.

Husdjur

Vid resa med allmänna kommunikationer gäller reseföretagets bestämmelser. Det är tillåtet att medta djur i resa med taxi eller specialfordon om detta bedöms behövas utifrån funktionsnedsättningen, exempelvis ledarhund, samt om djuret är litet och kan transporteras i bur.

Samåkning

Resorna samordnas vilket innebär att brukaren måste beräkna extra tid för det på grund av samåkning med andra riksfärdtjänstresenärer.

Egenavgift

Avgiften motsvarar normala resekostnader med allmänna färdmedel för den aktuella resan och betalas direkt till reseföretaget

(28)

Kansliavdelningen Dnr SN/2019:530-002

2019-12-10

Juridik

1/4

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare

Kattis Pilheden Socialnämnden

Förslag till ändringar i Socialnämndens delegationsordning

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att

1. revidera socialnämndens delegationsordning enligt förslag daterat 2019- 12-16

2. revideringen börjar gälla från och med 2020-02-14 Beskrivning av ärendet

Socialnämndens delegationsordning behöver ses över regelbundet och kan behöva revideras vid nya krav eller utveckling av verksamheten.

Delegationsordningen avgör vilken funktion som normalt fattar beslut på

uppdrag av nämnden i olika frågor. Syftet med delegation är att avlasta nämnden som istället kan fokusera på strategiska och principiella frågor för nämndens ansvarsområde, samt beslut som av andra skäl inte får delegeras.

På socialkontoret har det uppstått behov av att göra förändringar och tillägg gällande delegater och delegationspunkter för de olika verksamhetsområdena.

1. Kommunalt bostadstillägg

Tillägg i delegationsordningen avseende kommunalt bostadstillägg med punkt 10.18 föreslås. Behov av delegation har uppkommit med anledning av

kommunfullmäktiges beslut att enskilda ska kunna ansöka om kommunalt bostadstillägg 2019-09-16, Dnr KS/2019:423-790. För att kunna handlägga ärenden avseende kommunalt bostadstillägg på ett smidigt sätt föreslås att enhetschef kunna besluta i ärenden om kommunalt bostadstillägg upp till tolv (12) månader. Då ärendemängden bedöms uppgå till cirka 20 ärenden per år innebär delegationen inte någon större arbetsinsats för enhetschef att besluta i ärendet efter biståndshandläggares utredning. Biståndshandläggare föreslås inte inledningsvis som delegat för beslut om kommunalt bostadstillägg då tillägget inte funnits i Strängnäs kommun tidigare och enheten behöver säkerställa att bedömningarna görs på ett likvärdigt sätt.

2. Arbetsmarknadsinsatser

Det finns behov av nya delegat avseende social praktik och ny delegationspunkt avseende arbetsmarknadsinsatser, punkten 7.15 och 7.15 b. Anledningen till detta

(29)

2/4

är att Socialkontoret under året 2019 har genomgått en omfattande

omorganisation med införande av nya enheter, implementering av nya arbetssätt och elektroniska ansökningar avseende försörjningsstöd samt ett tydligare fokus på att få enskilda som är i behov av försörjningsstöd i arbete och egen försörjning.

Till följd av dessa större förändringar inom verksamhetsområdet Jobbtorg har medarbetare också fått nya befattningar. Arbetsmarknadskoordinator och

arbetsmarkandscoach bedöms vara lämpliga delegat för de nya insatserna då den enskilde kommer att kunna ansöka om insatser i samband med möte med dessa funktioner. Även enhetschefer inom Jobbtorgs verksamhetsområde bör kunna besluta om insatserna om behov visar sig vid utförande av annan insats.

3. Dataskyddsförordningen

Dataskyddsförordningen (GDPR) började gälla 2018-05-25. Socialnämnden beslutade om riktlinjer för tillämpning av dataskyddförordningen under våren 2019. Det saknas i dagsläget delegation för flertalet beslut enligt

dataskyddsförordningen som behöver kunna fattas löpande med kort varsel.

Förslaget innebär att nya delegationspunkter införs avseende beslut enligt bestämmelserna i dataskyddsförordningen.

Förslag till delegationspunkt 2.10 avser situationer när beslut behöver fattas i syfte att tillgodose registrerades rättigheter avseende tillgång av information om behandling av personuppgifter, rätt till rättelse eller radering av personuppgifter, rätt till begränsning av behandling av personuppgifter samt rätt till

dataportabilitet eller rätt att göra invändningar mot automatiserade

personuppgifter hos personuppgiftsansvarig, samt den personuppgiftsansvariges rätt att ta ut avgift eller vägra begäran av personuppgifter enligt artiklarna 12.5 och 15-20 i Dataskyddsförordningen.

Det föreslås även nya delegationspunkter (2.11-2.13) avseende anmälan om personuppgiftsincidenter till inspektionsmyndigheten och

personuppgiftsbiträdesavtal. I fråga om personuppgiftsbiträdesavtal föreslås det att man skiljer mellan situationer där SKR:s mall används som grund för avtalet och situationer där SKR:s mall inte används som grund för avtalet. För de fall där personuppgiftsbiträdesavtal ingås och där man utgått från nämnd mall förslås det att den delegat som är behörig att fatta beslut i fråga om huvudavtalet är delegat.

SKR:s mallar är kvalitetssäkrade av Sveriges kommuner och regioner, SKR och kräver således ingen ytterligare granskning från kommunens sida innan ingående av avtal.

(30)

3/4

som delegat för begäran om bistånd med utredning för bedömning om den enskildes behov av insatser och biståndshandläggare för beslut att lämna begäran om verkställighet i vistelsekommunen.

5. Arkivbestämmelser

Det har tidigare funnits en delegationspunkt avseende delegation för aktivansvarig för nämndens närarkiv. Då delegationen delvis avsåg rent verkställande enligt arkivlagens bestämmelser var det inte att betrakta som beslut. Det har även funnits en bestämmelse avseende möjlighet till mindre revideringar av dokumenthanteringsplan och beslut om gallring; Denna

delegationsbestämmelse tas bort då det inte är lämpligt att delegera ändring av nämndens beslut om dokumenthanteringsplan till tjänsteperson. Ändringar av dokumenthanteringsplan bör tas av nämnd. Liknande förändringar planeras inom kort hos övriga nämnder enligt arkivmyndigheten KS.

En ny delegation avseende socialchefs möjlighet att delegera ansvar för arkiv till annan tjänsteperson införs istället för ovanstående delegation. Alla

tjänstepersoner har inte kompetens att tolka arkivbestämmelser och utfärda tillämpningsråd. Socialchef kan genom delegationen i delegationspunkten uppdra åt en tjänsteperson med särskild kompetens och kunskap om arkivbestämmelser att utfärda råd och rutiner för arkiv och dokumenthantering för socialkontoret, samt bevaka att kontoret följer gällande bestämmelser. Arkivansvariges

arbetsuppgifter innefattar endast verksamhetsstödjande insatser i arkivfrågor och verkställande av den dokumenthanteringsplan som nämnden beslutat om. Beslut att uppdra en tjänsteperson att vara arkivansvarig innebär att det blir tydligt både externt och internt vem som leder arkivarbetet inom nämndens

verksamhetsområde och vems tolkning av arkivbestämmelser och dokumenthanteringsplan som har företräde vid oklarheter.

6. Övrigt

Det har gjorts mindre ändringar i delegationsordningen avseende hänvisningar till den tidigare gällande förvaltningslagen och kommunallagen. Dessa lagar har ersatts med nya lagar och hänvisningarna är därför obehövliga.

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen frånsett de för kommunfullmäktige redan redovisade ekonomiska konsekvenserna avseende införande av kommunalt bostadstillägg, förslaget punkt 1.

Beslut om delegation för beslut om bistånd och verkställighet i annan kommun, förslaget punkt 4, medför inte heller någon väntad förändring av kommunens kostnader. Vid biståndshandläggares beslut om verkställighet vid tillfällig vistelse i annan kommun är kostnaderna oförändrade i förhållande till verkställighet i bosättningskommunen.

(31)

4/4

Beslutet om ändringarna i delegationsordningen medför generellt en smidigare handläggningsprocess.

Beslutet avseende punkt 1. kommunalt bostadstillägg medför en förstärkning avseende jämställdhetsperspektiv för kvinnor med lägre pension. Kvinnor är generellt överrepresenterade avseende äldre personer som kan ha rätt till kommunalt bostadstillägg. Genom en smidigare och effektivare handläggning med delegat tillförsäkras dessa snabbare beslut, vilket innebär en ökad trygghet och jämställdhet.

Beslutet avseende punkt 4 kan också medföra kortare handläggningstid och innebära en ökad rörlighet mellan kommungränser för äldre personer och personer med funktionsnedsättning som är i behov av hjälp för att klara sin vardag.

Uppföljning Vid behov.

Beslutsunderlag

Förslag, Delegationsordning för socialnämnden i Strängnäs kommun, 2019-12-16

Protokollsutdrag KF § 198, 2019-09-30, Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning, revidering av tidigare taget beslut.

Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige för kännedom avseende 1. Kommunalt bostadstillägg

Annica Westling Tf. Socialchef

(32)

STYRDOKUMENT Delegationsordning

1/31

Beslutad: Socialnämnden§ x, 2020-01-28 Gäller fr o m: åååå-mm-dd

Myndighet: Socialnämnden Diarienummer: SN/2019:530-002

Ersätter: Delegationsordning för socialnämnden SN/2019:152- 002, beslutad av socialnämnden § 71, 2019-04-23 Ansvarig: Socialkontorets enhet Planering- Utveckling- och

Administration

Delegationsordning för Socialnämnden i Strängnäs kommun

Nämndens ansvar 1. Lagstiftningen

Kommunallagens 6 kapitel, paragraferna 37-39 samt 7 kapitel, paragraferna 5-7, fastställer villkor för delegering (överlåtande) av beslutsrätten i ärenden.

Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot eller ersättare inom nämnden eller åt enskild tjänsteman att fatta beslut på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden får också uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar, i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Inte heller får ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild delegeras, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden får inte heller delegeras.

Syftet med att en nämnd eller styrelse kan delegera sin beslutanderätt är att den ska avlastas rutinbetonade ärenden. Mer tid ska istället ges till att styra

verksamheten med mål, riktlinjer och uppföljning, samt strategiska frågor.

2. Beslut enligt delegation

Med beslut i delegeringsbestämmelserna avses endast beslut i kommunallagens mening. Kännetecknande för ett beslut är bland annat att det föreligger

alternativa lösningar och att beslutsfattaren har att göra vissa överväganden eller bedömningar. Från beslut ska skiljas löpande förberedande eller verkställande åtgärder, vilka krävs för att verksamheten ska fungera. Merparten av de ärenden, som delegeras enligt denna ordning är relaterade till nämnd/styrelses ansvar enligt lag- eller författningstext.

(33)

STYRDOKUMENT Delegationsordning 2/31

I den kommunala förvaltningen vidtas en mängd åtgärder, som är verkställighet och inte beslut i lagens mening. Gränserna kan ibland vara svåra att dra. Därför är en delegationsordning inte ett ”uppslagsverk” i hur beslut fattas. Nya ärenden, författningsändringar och liknande innebär också behov av kontinuerlig

revidering.

I fråga om upphandling ses mindre ändringar i förfrågningsunderlag som verkställighet. Vidare är avrop från ramavtal verkställighet samt

direktupphandlingar upp till direktupphandlingsgränsen, för närvarande cirka 586 907 kronor. All verkställighet ska ske inom anvisad budget.

Nämndens delegation måste alltid ges direkt till viss ledamot eller viss

tjänsteman. En delegat får inte själv utse ersättare. Ersättare får inte heller utses av ett arbetsutskott eller en tjänsteman.

Delegat enligt delegationsordningen är angivna i lägsta nivå. För

tjänstemannadelegat innebär det att överordnad tjänsteman kan fatta beslut i alla ärenden delegerade till lägre tjänsteman.

Ärenden, som är beslut enligt lagens mening och som inte återfinns i

delegationsordningen ska avgöras av nämnden. Undantag är vissa ärenden, som enligt lag eller förordning kan eller ska avgöras av enskild förtroendevald, exempelvis socialnämndens ordförande.

Beslut som fattas med stöd av delegation är juridiskt sett nämndens beslut och kan därför inte ändras av nämnden. Det innebär att nämnden har

revisionsansvaret. Beslutet ska därför endast anmälas till nämnden för kännedom och inte ”godkännas” av nämnden. En nämnd kan dock när som helst återkalla sitt delegationsuppdrag eller själv ta över ett ärende och besluta.

Att teckna avtal och underteckna handlingar är inte ett beslut och kan således inte delegeras i delegationsordningen. Beslutet att ingå ett avtal kan vara ett beslut och kan då delegeras, men det innefattar inte rätten att skriva under själva avtalet. Nämnden fattar särskilda beslut om rätten att underteckna handlingar för förtroendevalda och tjänstemän inom sitt verksamhetsområde, nämligen beslut om firmateckningsrätt.

3. Jäv

Delegat får inte delta i handläggning av ärenden där hon eller han är jävig. I

(34)

4. Inskränkningar i övrigt

Beslut enligt delegation får inte fattas i ärenden av principiell karaktär eller av större vikt. I en viss situation kan beslut, som delegerats enligt

delegationsordningen, få sådan karaktär. Det ankommer på delegaten att själv att bedöma om eller när en sådan situation uppkommer. I sådana fall är delegaten skyldig att överlämna ärendet till nämnden för avgörande.

Vidare gäller rätten att fatta beslut på delegation självklart inom ramen för de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar nämnden fastställt.

5. Villkorad delegation

Nämnden får uppställa villkor i samband med att ärenden delegeras. I de fall delegaten ska samråda med viss befattningshavare innan beslut fattas innebär det att samrådet ska dokumenteras i delegationsbeslutet med angivande av datum för samråd. Beslut i samråd kan fattas först då delegaten och angiven samrådspart är eniga om beslutet. Beslut efter samråd kan fattas då delegaten har samrått med angiven part.

6. Ersättare för delegat

Nämndens delegation måste alltid ges direkt till viss ledamot eller viss

tjänsteman. En delegat får inte själv utse ersättare. Ersättare får inte heller utses av ett arbetsutskott eller en tjänsteman.

Vid förfall för delegat övertas delegatens beslutanderätt av tillförordnad ersättare om inte särskild ersättare är särskilt utpekad i delegationsordningen.

7. Utformning av delegationsbeslut

I princip gäller samma regler för delegerade beslut som för nämndbeslut. Det innebär att beslut alltid måste dokumenteras. Socialnämndens delegationsbeslut dokumenteras i flera olika verksamhetssystem. Därför ställs olika krav på

utformningen av dessa. Ett minimikrav i sammanhanget är att varje beslutsdokument ska innehålla uppgifter om:

Ärendet (ärendeidentifiering) Beslut

Beslutsdatum Delegat

Beslut ska alltid vara undertecknat av delegaten.

Ovanstående gäller inte om beslutsfattarens identitet kan säkerställas på annat sätt, exempelvis genom elektronisk signering i ärendehanteringssystem.

8. Anmälan av delegationsbeslut

Beslut som fattas med stöd av nämndens delegation är juridiskt sett nämndens beslut. Genom att delegera beslutsrätten har nämnden gett vissa förtroendevalda och tjänstemän rätt att fatta beslut i nämndens namn. Nämnden har dock

fortfarande ansvar för alla beslut som fattas. Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som fattats med stöd av delegation eller vidaredelegation ska

(35)

anmälas till nämnden. Detta gäller dock inte delegerade brådskande beslut som ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning, och tillkännages på kommunens digitala anslagstavla.

9. Anmälningsrutin

Nämnden har beslutat att det endast är ärenden som överklagas genom

laglighetsprövning som även i fortsättningen ska anmälas. Det innebär att beslut som fattats med stöd exempelvis SoL, LSS, lag om riksfärdtjänst och lag om färdtjänst, LVU, LVM, LSS samt lag om bostadsanpassningsbidrag (BAB) inte behöver anmälas.

Beslut som ska anmälas sker genom att det varje månad antingen tas ut en delegationsrapport ur våra verksamhetssystem eller genom att lämna en kopia av beslutet till nämndsekreteraren eller att det skrivas in i en rapport för detta.

Respektive delegat ansvarar för att beslut blir anmälda.

Delegationsbesluten anmäls sedan till nämnden vid nästföljande månadssammanträde.

10. Revidering av delegationsordningen

Revidering av delegationsordningen behöver göras löpande. Ansvarig för att samordna revideringen är nämndens sekreterare. Uppstår behov av revideringar ska därför detta anmälas till nämndsekreteraren.

11. Överklagande

Delegationsbeslut kan överklagas på samma sätt och enligt samma regler som för beslut fattade av nämnd. Det sker med stöd av regler i respektive författning.

Tiden att lämna överklagande är tre veckor. För överklagande som stödjer sig på kommunallagen räknas överklagandetiden från den tidpunkt när protokoll med det anmälda delegationsbeslutet anslogs. För övriga räknas tiden från den dag den klagande delgivits beslutet.

12. Personalärenden

Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga anställda i Strängnäs kommun. Därför regleras delegation i personalärenden i kommunstyrelsens delegationsordning.

13. Förtydligande Enhetschef

Avser samtliga enhetschefer underställda verksamhetschefer och beslutsrätten begränsas till det verksamhetsområde enhetschefen organisatoriskt tillhör.

(36)

Socialsekreterare

Avser samtliga socialsekreterare och beslutsrätten begränsas till det egna verksamhetsområdet som socialsekreteraren organisatoriskt tillhör.

Biståndshandläggare

Avser samtliga biståndshandläggare och beslutsrätten begränsas till det egna verksamhetsområdet som biståndshandläggaren organisatoriskt tillhör.

Kontaktsekreterare

Avser samtliga kontaktsekreterare och beslutsrätten begränsas till det egna verksamhetsområdet som kontaktsekreteraren organisatoriskt tillhör.

Familjehemssekreterare

Avser samtliga familjehemssekreterare och beslutsrätten begränsas till det egna verksamhetsområdet som familjehemssekreteraren organisatoriskt tillhör.

Familjerättssekreterare

Avser samtliga familjerättssekreterare och beslutsrätten begränsas till det egna verksamhetsområdet som familjerättssekreteraren organisatoriskt tillhör.

Bostadssekreterare

Avser samtliga bostadssekreterare och beslutsrätten begränsas till det egna verksamhetsområdet som bostadssekreteraren organisatoriskt tillhör.

(37)

Förekommande förkortningar

Förkortning Lag

FörvL Förvaltningslag (1986:223) t. o. m 30/6 (2017:900) gäller från 1/7

KL Kommunallag (2017:725)

OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105)

BrB Brottsbalken (1962:700)

FoHMFS Folkhälsomyndighetens författningssamling

FB Föräldrabalken (1949:381)

FSS Förordning (1993:1 090) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HSL Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

BAB Lag (1992:1 574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag

LOU Lagen om offentlig upphandling (2016:1 145)

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)

LUL Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167)

LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52)

LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)

PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659)

SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110)

SoF Socialtjänstförordningen (2001:937)

SoL Socialtjänstlagen (2001:453)

SOSFS Socialstyrelsens författningssamling

ÄB Ärvdabalken(1958:637)

Lag om särskild personutredning i brottmål m.m. (1991:2 041)

IVO Inspektionen för vård och omsorg

MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska

(38)

Nämndens delegation Innehåll

1. Nämndens interna arbete...8 2. Administration...8 3. Överklaganden, omprövning, yttranden och föra talan ...10 4. Lex Sarah ...13 5. Offentlighet och sekretess ...14 6. Upphandling...14 7. Beslut enligt SoL inom socialtjänsten Beslut enligt SoL inom bistånd

försörjning och livsföring i övrigt...15 8. Beslut enligt LVM...21 9. Beslut enligt LVU...21 10. Beslut enligt SoL inom socialtjänsten Beslut enligt SoL inom bistånd

försörjning och livsföring i övrigt för äldre och människor med

funktionsnedsättning...24 11. Beslut enligt LSS ...25 12. Hälso- och sjukvård ...27 13. Avgifter m.m...28 14. Familjerätt ...28 15. Riksfärdtjänst och färdtjänst ...30 16. Dödsbo...30 17. Bostadsanpassning...31

(39)

Nämndens delegation

1. Nämndens interna arbete

Nr Ärende Delegat

1.1 Beslut om socialnämndens förtroendevaldas deltagande i kurser/konferenser som innebär en kostnad för socialnämnden.

Beslut efter samråd med nämndens presidium.

Tjänstgörande ordförande

1.2 Beslut socialnämndens ordförandes deltagande i kurser/konferenser som innebär en kostnad för Strängnäs kommun.

Vice ordförande

1.3 Utlandsresor för socialnämndens förtroendevalda med en beloppsgräns på 0,3 basbelopp per beslutstillfälle.

Beslut efter samråd med nämndens presidium.

1.4 Beslut i brådskande ärenden.

(6 kap. 39 § KL)

1.5 Beslut att svara på framställningar och skrivelser vilka ställts till nämnden eller annat kommunalt organ men som kan anses hänförliga till nämnden och som inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt.

2. Administration

2.1 Beslut att sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

(2 kap. 5 § SoL)

För undertecknande av avtal se SN 2017 § 171 om firmateckningsrätt

Socialchef

2.2 Beslut att befullmäktiga ombud att föra talan, Socialchef

(40)

2.3 Beslut att utse arkivansvarig för socialnämndens verksamhetsområde

Socialchef

2.3 Beslut om mindre revideringar av gällande dokumenthanteringsplan, inklusive beslut om gallring av handlingar och handlingsfrister enligt Arkivlagen § 6 samt Arkivreglemente för Strängnäs kommun § 6 och § 8

Beslut ska ske efter samråd med arkivmyndigheten KS

Arkivansvarig

2.4 Beslut att lämna ut personuppgifter till statliga myndigheter i forskningssyfte.

(12 kap. 6 § SoL)

Socialchef

2.5 Beslut om ersätta enskild person för

egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal. (3 kap. 2 §

skadeståndslagen)

Socialchef

2.6 Beslut om utdelning av fondmedel. Socialchef

2.7 Beslut att utse attestanter inom socialnämndens verksamhetsområden.

Socialchef

2.8 Beslut att ansöka om statsbidrag samt beslut om att inte ansöka om statsbidrag.

Socialchef

2.9 Utse ny verksamhetschef med rätt att teckna nämndens firma var för sig inom respektive ansvarsområde och inom befintlig budget.

Socialchef

2.10 Beslut avseende den registrerades rättigheter enligt artiklarna 15-21 dataskyddsförordningen

Verksamhetschef

2.11 Beslut att anmäla eller inte anmäla personuppgiftsincident

Anmäls inom 72 timmar efter att överträdelsen har upptäckts

Verksamhetschef

(41)

2.12 Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal utifrån SKR:s mall som grund

Delegat med behörighet att besluta att ingå

huvudavtalet

2.13 Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal som avviker från SKR:s mall

Verksamhetschef

3. Överklaganden, omprövning, yttranden och föra talan

3.1 Prövning om ett överklagande inkommit i rätt tid, samt avvisning av för sent inkommer överklagan gällande icke-delegerade beslut tagna av nämnd.

(24 § FL) (45 § FL)

Socialchef

3.2 Prövning om ett överklagande inkommit i rätt tid, samt avvisning av för sent inkommen överklagan gällande delegerade beslut.

(24 § FL) (45 § FL)

Delegat i ursprungsbeslut

3.3 Rätta beslut som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet. (26 § FL) (36 § FL)

3.4 Omprövning och ändring av beslut. (27 § FL) (37- 38 § FL)

3.5 Beslut att överklaga en dom samt yrkande om inhibition gällande icke-delegerade beslut tagna av nämnd.

Ärenden av principiell betydelse eller av större vikt avgörs av nämnden.

Socialchef

3.6 Beslut att överklaga en dom, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsrätt och kammarrätt gällande delegerade beslut.

Ärenden av principiell betydelse eller av större vikt avgörs av nämnden.

(42)

3.9 Beslut om att väcka och föra talan i mål om faderskap.

(3 kap. 5 § 2 st. och 6 § 2 st. FB)

Enhetschef

3.10 Beslut om att föra talan i förvaltningsrätt om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt enligt 9 kap. 1-2§§ SoL eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § SoL.

(9 kap. 3 § SoL)

Socialutskott

3.11 Beslut om yttranden till tillsynsmyndighet.

(Exempelvis IVO, JO, JK, DI)

Socialchef

3.12 Beslut om yttrande till domstol när rätten beslutar om umgängesstöd. (6kap. 15c § FB)

Familjerättssekreterare

3.13 Beslut om yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård. (31 kap. 2 § 1 st. BrB)

Enhetschef

3.14 Beslut om yttrande till åklagarmyndighet vid åtalsprövning när den som är misstänkt för brott har beretts vård med stöd av LVM. (46 § LVM)

Enhetschef

3.15 Beslut om yttrande till åklagarmyndighet då den som är misstänkt för brott är under 18 år. (11 § LUL)

Enhetschef

3.16 Beslut om yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsersättning.

(3 § lag om offentligt biträde, 7 § förordning om offentligt biträde)

Enhetschef

3.17 Beslut om yttrande enligt namnlagen.

(45 och 46 § namnlagen)

Enhetschef

3.18 Beslut om yttrande i körkortsärenden.

(3 kap. 8 § och 5 kap. 2 § körkortsförordningen)

Enhetschef

3.19 Beslut om yttrande till passmyndigheten vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande.

Socialsekreterare Familjerättssekreterare

(43)

3.20 Beslut om yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare. (11 kap. 16 § 2 st. FB)

Socialsekreterare

3.21 Beslut om att avge yttrande till Försvarsmakten.

(5 § hemvärnsförordningen)

Socialsekreterare

3.22 Svara på remisser avseende detaljplaner, vilka ställts till socialnämnden och som inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt.

Enhetschef (vid planering och administration)

3.23 Beslut om att lämna upplysning i vapenärenden.

Uppgifter får bara lämnas ut om den enskilde samtycker till det (JO 1983/84 sid 188f).

Socialsekreterare

3.24 Beslut om uppgiftslämnande till smittskyddsläkare.

(6 kap. 9 § smittskyddslagen)

Enhetschef

3.25 Beslut om anmälan till smittskyddsläkare.

(6 kap. 12 § smittskyddslagen)

Enhetschef

3.26 Beslut om polisanmälan av brott som hindrar nämndens verksamhet.

(12 kap. 10 § SoL och 10 kap. 2 § OSL)

Socialchef

3.27 Beslut om att göra en polisanmälan om det kan misstänkas att brott enligt bidragsbrottslagen har begåtts. (6 § bidragsbrottslagen)

Enhetschef

3.28 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott. (12 kap. 10 § SoL, 10 kap. 18, 21-23 § OSL)

Avser misstanke om brott enligt BrB 3,4 och 6 kap. samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

Enhetschef

3.29 Beslut om begäran till åklagarmyndigheten om att Verksamhetschef

(44)

3.31 Beslut om avvisande av ombud eller biträde.

(9 § 2 st. 14 FL)

Efter samråd med kommunjurist.

Socialchef

3.32 Beslut om anmälan om behov av offentligt biträde.

(3 § lag om offentligt biträde)

Socialsekreterare

3.33 Beslut om att åtgärd får vidtas fast samtycke kan inhämtas endast från en av vårdnadshavarna när det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller:

1. Psykiatrisk eller psykologisk utredning som omfattas av HSL

2. Behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 § SoL

3. Utseende av kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 § 3 st. SoL 4. Insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 LSS (6 kap 13 a FB)

Socialutskottet

3.34 Beslut om yttrande till rätten, åklagaren eller Kriminalvården enligt 6 § i lag om särskild personutredning i brottmål m.m.

Enhetschef

3.34 Beslut när jävsinvändning har gjorts i förhållande till tjänsteman i fråga om jäv. (7 kap 4 § KL)

Socialchef

4. Lex Sarah

4.1 Beslut om det rapporterade i ett Lex Sarah-ärende är ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande – och om det i så fall är ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. (14 kap. 6 § SoL, 24 e § LSS)

Verksamhetschef

4.2 Beslut i ärende om att anmäla till IVO.

(14 kap. 7 § SoL, 24 f § LSS)

Verksamhetschef

(45)

5. Offentlighet och sekretess

5.1 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds framställan om utlämnande av handling eller beslut om att lämna ut en handling med

förbehåll som inskränker den enskilde rätten att röja innehållet eller annars förfoga över

handlingen.

(2 kap. 14 § TF, 6 kap. 4-5§§, 10 kap. 4-14 § OSL)

Socialchef

5.2 Beslut att avslå enskilds begäran om att själv få använda tekniskt hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling. (6 kap. 6 § OSL)

Socialchef

6. Upphandling

6.1 Beslut om

a) upphandling,

b)upphandlingsförfarande, c) förfrågningsunderlag, d)större ändringar,

e) att avbryta upphandling, f) att göra om upphandling,

g) uteslutning av leverantör enligt 10 och 11 kap. LOU,

h)att anta leverantör (tilldelningsbeslut) i) förlängning av avtal

för upphandling inom socialnämndens verksamhetsområde för ett sammanlagt kontraktsvärdet upp till 1 mkr.

Socialchef för sitt eget område

Verksamhetschef Enhetschef

(46)

6.2 Beslut om

a) upphandling,

b)upphandlingsförfarande, c) förfrågningsunderlag, d)större ändringar,

e) att avbryta upphandling, f) att göra om upphandling, g) uteslutning av leverantör

enligt 10 och 11 kap. LOU, h)att anta leverantör

(tilldelningsbeslut) i) förlängning av avtal

för upphandling inom socialnämndens verksamhetsområde om det sammanlagda kontraktsvärdet är över 1 mkr och upp till 5 mkr.

Socialchef

6.3 Beslut om

a) förnyad konkurrensutsättning, b)förfrågningsunderlag för förnyad

konkurrensutsättning, c) att anta leverantör vid förnyad

konkurrensutsättning (tilldelningsbeslut)

för upphandling inom socialnämndens verksamhetsområde om det sammanlagda kontraktsvärdet är över 1 mkr och upp till 5 mkr.

Verksamhetschef

7. Beslut enligt SoL inom socialtjänsten

Beslut enligt SoL inom bistånd försörjning och livsföring i övrigt

7.1 Beslut i ärende om bistånd till försörjning och livsföring i övrigt, enligt norm och riktlinjer.

(4 kap. 1 § SoL)

Socialsekreterare

7.2 Beslut i ärende om bistånd till försörjning och livsföring i övrigt, när beslutet avviker från norm och riktlinjer. (4 kap. 1 § SoL)

Enhetschef

7.3 Beslut om bistånd till skuld upp till ett Socialsekreterare

(47)

halvt basbelopp. (4 kap. 1-2§§ SoL)

7.4 Beslut om bistånd till skuld från ett halvt basbelopp och upp till ett basbelopp.

(4 kap. 1-2 § SoL)

Enhetschef

7.5 Beslut om bistånd till skuld över ett basbelopp.

(4 kap. 1-2 § SoL) Socialutskott

7.6 Beslut om bistånd till flyttkostnader upp till 10 000 kronor. (4 kap. 1-2 § SoL)

Socialsekreterare

7.7 Beslut om bistånd till flyttkostnader från 10 000 kronor och upp till ett basbelopp. (4 kap. 1-2 § SoL)

Enhetschef

7.8 Beslut om bistånd till flyttkostnader över ett basbelopp. (4 kap. 1-2§ SoL)

Verksamhetschef

7.9 Beslut om bistånd till tandvård upp till 10 000 kronor. (4 kap. 1-2 § SoL)

Socialsekreterare

7.10 Beslut om bistånd till tandvård från 10 000 kronor och upp till ett basbelopp. (4 kap. 1-2 § SoL)

Enhetschef

7.11 Beslut om bistånd till tandvård över ett basbelopp. (4 kap. 1-2 § SoL)

Verksamhetschef

7.12 Beslut om bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet.

(4 kap. 1-2 § SoL)

Socialsekreterare

7.13 Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel. (4 kap. 1-2 § SoL)

Budget- och skuldrådgivare Socialsekreterare

7.14 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd.

(9 kap. 1-2 § SoL)

Beslut om att föra talan i förvaltningsrätt om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt återfinns i punkt 3.10.

Socialsekreterare

(48)

7.15 B

Beslut om anvisning till eller bistånd i form av praktik eller arbetsförberedande insatser (4 kap 1-2, 4-5 §§ SoL)

Vid behov insatser för att förstärka sökandes möjligheter till försörjning. Kan anvisas som villkor för att få försörjningsstöd.

Enhetschef Jobbtorg myndighet

Enhetschef Planering och uppföljning

Enhetschef Stöd och insats Arbetsmarknadskoordinator

7.16 Beslut i ärende om bistånd åt barn- och ungdom i form av vård (placering/omplacering) i

familjehem, i stödboende eller i hem för vård eller boende. (4 kap. 1 § SoL)

Verksamhetschef

7.17 Beslut i ärende om bistånd i form av tillfällig vistelse i jourhem eller akuthem för barn och ungdom. (4 kap. 1 § SoL)

Socialsekreterare i Socialjour utanför kontorstid.

Socialsekreterare Socialsekreterare i Socialjouren

7.18 Beslut i ärende om bistånd till vuxna i form av (placering/omplacering) i hem för vård eller boende eller i familjehem. (4 kap. 1 § SoL) Observera lagen om offentlig upphandling men också kravet på individuell bedömning i biståndsärenden.

Verksamhetschef

7.19 Beslut i ärende om bistånd i form av akut placering av vuxna i hem för vård och boende, i familjehem. (4 kap. 1 § SoL)

Enhetschef Socialsekreterare i Socialjouren

7.20 Beslut i ärende om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) enligt SKRs riktlinjer.

Uppdraget ska regleras genom avtal med familjehemmet. Se aktuellt cirkulär från SKR.

Familjehemssekreterare

7.21 Beslut i ärende om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) utöver SKRs riktlinjer.

Uppdraget ska regleras genom avtal med familjehemmet. Se aktuellt cirkulär från SKR.

Enhetschef

(49)

7.22 Beslut om att ingå avtal med annan kommun eller annan vårdgivare om plats på boende.

Observera lagen om offentlig upphandling.

Verksamhetschef

7.23 Beslut i ärende om bistånd i form av kontaktperson/familj. (4 kap. 1 § SoL)

Enhetschef

7.24 Beslut om förordnande av kontaktperson/familj.

(4 kap. 1 § SoL)

Kontaktsekreterare

7.25 Beslut om entledigande av kontaktperson/familj.

(4 kap. 1 § SoL)

Enhetschef

7.26 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/familj enligt SKRs riktlinjer.

Uppdraget ska regleras genom avtal. Se aktuellt cirkulär från SKR. För undertecknande av avtal se SN 2017 § 171 om firmateckningsrätt.

Kontaktsekreterare

7.27 Beslut om bistånd i samband med insats upp till och 10 000 kronor. (4 kap. 1 § SoL)

Avser omkostnad i samband med vårdinsats.

Enhetschef

7.28 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/familj utöver SKRs riktlinjer.

Uppdraget ska regleras genom avtal. Se aktuellt cirkulär från SKR. För undertecknande av avtal se SN 2017 § 171 om firmateckningsrätt.

Enhetschef

7.29 Beslut om insats i form av vård i öppna former, i kommunal regi.

(4 kap. 1 § SoL)

Socialsekreterare

7.30 Beslut om bistånd i form av akutboende.

(4 kap. 1-2 § SoL)

Socialsekreterare i Socialjouren Bostadssekreterare

7.31 Beslut om bistånd för borgensåtagande och Enhetschef