Är det bara män som får spela i blåsorkester?: En studie om könsfördelningen inom estetiska studiecirklar i ABF Karlstad 1965-1970

(1)

Är det bara män som får spela i blåsorkester?

En studie om könsfördelningen inom estetiska studiecirklar i ABF Karlstad 1965–1970

Anton Gustin

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia med didaktisk inriktning II

Delkurs 2 10,5 hp

Handledare: Martin Svanberg Examinator: Anders Forsell VT 2020

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Problemformulering ... 1

1.3 Syfte ... 1

1.4 Undersökningsfrågor ... 2

1.5 Forskningsläge ... 2

1.6 Metod ... 4

1.7 Material ... 5

1.8 Avgränsningar ... 6

1.9 Bakgrund ... 6

2. Undersökning ... 7

2.1 ABF Karlstads verksamhet 1965–1970... 7

2.2 ABF Karlstads estetiska studiecirklar ... 12

2.2.1 Studieåret 1965–1966 ... 12

2.2.2 Studieåret 1966–1967 ... 14

2.2.3 Studieåret 1967–1968 ... 16

2.2.4 Studieåret 1968–1969 ... 18

2.2.5 Studieåret 1969–1970 ... 20

2.2.6 ABF Karlstads estetiska studiecirklar 1965–1970: summering ... 22

3. Diskussion ... 23

3.1 Hur stor del av de aktiva studiecirklar och deltagare under den undersökta perioden var tillägnade åt estetisk verksamhet? ... 23

3.2 Könsskillnader mellan deltagare och cirkelledare i den estetiska verksamheten 1965–1970 ... 23

3.3 Hur förändrades deltagandet inom dessa olika studiecirklar under tidsperioden? ... 24

4. Sammanfattning ... 25 Käll- och litteraturförteckning ...

(3)

1

1. Inledning

1.1 Introduktion

Studiecirkelns betydelse för folkbildningen i Sverige är ingenting man ska underskatta och har bidragit till att både vuxna och ungdomar har kunnat erhålla fördjupade kunskaper inom olika ämnen som nödvändigtvis inte täcks utav skolans läroplaner. Framförallt har studieförbund såsom Arbetarnas bildningsförbund (ABF) kunnat skapa möjligheter för människor som vill utveckla sina estetiska kunskaper som musik, konst och teater. Sextiotalet var en tid då den svenska regeringen gjorde en storsatsning på folkbildning och studieförbund som ABF spelade en stor roll i att erbjuda denna utbildning genom studiecirkelverksamhet. Men vilka var det som attraherades till att lära sig och vidareutveckla sin estetiska förmåga, och vilka var det som höll i denna utbildning? Målet med den här studien är att beskriva vad för estetiska uttryck som kvinnor och män drog sig till, samt vilka det var som förmedlade dessa kunskaper i en mellanstor stad i Sverige som Karlstad under en tidsperiod som präglades av kulturell utveckling samt en strävan från regeringen att skapa ett kunskapssamhälle.

1.2 Problemformulering

Så varför är det av intresse att undersöka könsfördelning och deltagande bland ABF:s olika studiecirklar under sextiotalet? Tidigare forskning har visat att sextiotalet var en tidsperiod som bidrog till en stor kulturell utveckling där estetiken och kulturen blev politiserad.¹ Den socialdemokratiska arbetarrörelsen gjorde en storsatsning på vuxenutbildning där studieförbunden låg i framkant med sin studiecirkelverksamhet. Målet låg i att skapa gemenskap och fördjupade demokratiska värderingar. Inom vuxenutbildningen var en stor del av dessa studiecirklar inriktade på estetisk utbildning, så som måleri, fotografi och musik. Som historikern Martin Stolare noterade i sin bok Samhällets cirklar så var studiecirkelverksamhet inom framförallt estetiska områden främst dominerat av kvinnor.² Hans studie utgår dock från en mindre bruksort i Värmland, som generellt hade en tydlig genusstruktur i alla delar utav samhället. Den studiecirkelverksamhet männen deltog i var oftast anknutet till arbetet medan kvinnorna hade studiecirkelverksamheten som en typ av fritidssysselsättning.³ I denna studie vill jag undersöka om en större stad som inte klassas som bruksort hade samma typ av överrepresentation av kvinnor inom studiecirkelverksamheten för estetiska uttryck. Genom att göra en kvantitativ jämförelse över könsfördelningen i den estetiska studiecirkelverksamheten i en större stad kan en bredare bild av vad för intresse som fanns för estetiska uttryck i Sverige tydliggöras. Detta är ett forskningsområde som utforskats relativt lite och den forskning som har gjorts har ofta varit centrerad kring mindre orter och fokuserat på helhetsperspektivet. Denna uppsats har som mål att bredda detta kunskapsläge.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka ABF i Karlstads studiecirklar mellan åren 1965–1970 och undersöka könsfördelningen, deltagandet mellan olika typer av estetiska uttryck samt könsfördelningen mellan cirkelledare inom olika estetiska kategorier. Detta utförs för att se vilka estetiska uttryck som män och kvinnor inom arbetarrörelsen drogs till främst under sextiotalet och hur de förändrades över tid samt vilka det var som engagerade sig i att hålla i denna utbildning i Karlstad.

1 Backius, Stefan, Arbetare på scen: Amatörteater som politiskt verktyg, Örebro Universitet, Diss. Örebro: Örebro Universitet, 2011, Örebro, 2011

2 Stolare, Martin, Samhällets cirklar: lokala kunskapstraditioner och folkbildningens vardag i Munkfors 1965–1978, Karlstad University Press, Karlstad, 2010, s.259

3 Stolare, 2010, s.250

(4)

2 1.4 Undersökningsfrågor

1. Hur stor del av aktiva studiecirklar under den undersökta perioden avsåg estetisk verksamhet?

2. Hur såg könsskillnaderna ut mellan de olika estetiska studiecirklarna i ABF Karlstad mellan åren 1965–1970?

3. Hur förändrades deltagandet inom dessa olika studiecirklar under tidsperioden?

4. Hur såg könsfördelningen ut bland cirkelledare inom den estetiska verksamheten?

1.5 Forskningsläge

När man studerar vilken forskning som genomförts inom folkbildning och folkbildningshistoria framkommer att det är ett område som har utforskats från flera perspektiv. Martin Stolare, historiker och professor i Historia på Karlstads Universitet skriver i sin bok Samhällets cirklar: Lokala kunskapstraditioner och folkbildningens vardag i Munkfors 1965–1978 om hur vuxenutbildningen blev en viktig del av den utbildningspolitiska debatten i början på sextiotalet där man strävade efter en fördjupad demokrati genom folkbildning i skuggan av efterkrigstiden. Denna längtan efter ett kunskapssamhälle där folkbildning stod i fokus placeras i en lokalhistorisk kontext och problematiseras utifrån vilka lokala kunskapstraditioner ABF i Munkfors behövde förhålla sig till och hur de samspelade med dessa.⁴ Resultaten visade att ABF Munkfors genomgick en stor expansion i sina studiecirklar under sextiotalet och att dessa fortsatte växa in i sjuttiotalet. Denna expansion var delvis kopplad till statliga reformer, men även till lokala förändringar inom verksamheten, så som att en studieinstruktör anställdes under sextiotalet.⁵ De studiecirklar som drog mest intresse var främst heminriktade cirklar, det vill säga cirklar som fokuserade på hushållssysslor. Det var främst kvinnor som drog sig till studiecirkelverksamheten, där det framförallt var sömnad som stod för intresset. Även mer tydligt estetiskt inriktade cirklar tilldrog sig stort intresse bland kvinnor på ABF i Munkfors.⁶ Under den tidsperiod som undersöktes stod kvinnor för 60% av studiecirkelverksamheten.⁷ Stolare kom även fram till att det var stora skillnader inom vilken typ av studiecirkelskategorier män och kvinnor deltog i. Männens studiecirkelverksamhet var oftast starkt kopplad till yrkesverksamheten, där verksamheten ofta utfördes under arbetstimmar och de studiecirklarna var fackliga.⁸ För kvinnorna handlade studiecirklarna istället mer om fritidssysselsättning. Det var även majoriteten kvinnor som var cirkelledare och en stor del av verksamheten bedrevs av kvinnor. Detta ledde till att ABF i Munkfors blev en förening för kvinnor.⁹ Denna uppsats tar avstamp i Stolares forskning, och då framförallt bakgrund och de resultat som Stolare kom fram till kommer att användas i jämförande syfte, för att se hur de skiljer sig från de resultat jag kom fram till.

Stefan Backius, lektor i historia på Karlstads Universitet har i sin avhandling Arbetare på scen:

Amatörteater som politiskt verktyg behandlat amatörteaterns framväxt i den politiserade kulturen som växte fram under vad Backius kallar det långa sextiotalet, samt hur ABF i sin tur svarade på denna popularisering av amatörteater baserad på arbetarrörelsens historia.¹⁰ Backius går in i detalj på hur sextiotalet präglades av ett missnöje över samhället där man ville se riktig förändring.¹¹ Civilrättsrörelsen i USA spelade en stor roll i denna utveckling, och viljan till samhällelig förändring spred sig snabbt genom hela världen. Genom sin aktivism byggde den gemene personen en kollektiv identitet som sträckte sig

4 Stolare, 2010

5 Stolare, 2010, s.249

6 Stolare, 2010, s.250

7 Stolare, 2010, s.104

8 Stolare, 2010, s.250

9 Stolare, 2010, s.259

10 Backius, 2011

11 Backius, 2011, s.11

(5)

3 över nationsgränser.¹² Denna aktivism var annorlunda från hur det hade varit i den politiska vänstern tidigare, där fokuset snarare låg på att organisera sig inom regeringen för att skapa förändring. Istället låg fokuset för denna nya radikaliserade vänstern inom den mer vardagliga aktivismen, som framförallt tog sitt uttryck inom kulturen där allt från konst, musik och teater politiserades.¹³ I avhandlingen gör Backius en undersökning av spelen om Norbergsstrejken som var en amatörteatersatsning som blev väldigt populär inom Sverige och ledde till många liknande teaterspel i Sverige. Avhandlingen dokumenterar amatörteaterspelets uppkomst och genomförande samt hur spelet blev populärt både bland lokalinvånarna men också i andra delar av Sverige. Avhandlingen utforskar också hur ABF svarade på detta nya intresse för amatörteatern och vad för satsning de gjorde för att stödja dem. Man mötte detta intresse för amatörteater genom att skapa en parallell amatörteaterrörelse och med hjälp av ekonomiska resurser ville man skapa en plattform för arbetarspel och amatörteater. Detta ledde till att en organisation inom organisationen skapades som sedan bröt sig loss från ABF och ett eget amatörteaterförbund bildades.

Backius avhandling har således placera denna uppsats i en historisk kontext och används även för att detaljera bakgrunden och ABF:s historia.

Konstvetaren Gull-Mari Rosén skriver i sin avhandling Konst- och konsthantverkscirklar under 1970- talet: de fyra största studieförbundens syn på denna verksamhet med anledning av den nya kulturpolitiken om vilken inställning studieförbunden hade till konst och konsthantverkarcirklar under sjuttiotalet.¹⁴ För att analysera den officiella inställning studieförbunden hade kring den nya kulturpolitiken som infördes under sjuttiotalet och hur detta stöd riktades mot estetiska studiecirklar inom konst och konsthantverk använde hon sig av de tidskrifter som varje studieförbund publicerade samt de stadgar som studieförbunden införde för att stärka den nya kulturpolitikens målsättningar.¹⁵ Det resultat Rosén fann om hur de fyra studieförbunden bemötte den nya kulturpolitiken var spritt. TBV (Tjänstemännens bildningsverksamhet) visade ett svagt intresse för kulturfrågor och ABF och Vuxenskolan visade störst intresse av att bemöta kulturfrågor i enlighet med den nya kulturpolitiken som infördes under sjuttiotalet.¹⁶ De fyra undersökta studieförbundens inställning till den estetiska verksamheten visade tydliga spår av att studieförbunden hade ett bristande intresse i att stödja estetiska studieverksamheter.¹⁷ Denna avhandling används i min egen uppsats för att styrka de resultat jag finner angående ABF:s minskade prioritering av den estetiska verksamheten.

Historiestudenten Felix Ringmyr på Karlstad Universitet utförde i sin studentuppsats en jämförande studie av ABF och studieförbundet TBV i orten Hagfors där syftet var att skapa en bredare förståelse för den verksamhet TBV bedrev i Hagfors. Denna uppsats har hjälpt mig i min egen uppsats framförallt i metodprocessen, då syftet med både Ringmyrs och min egen uppsats är likartade. Dessutom görs en jämförelse i de resultat jag fann i min egen uppsats med Ringmyrs resultat.

Konstvetaren Anna Tellgren undersökte två kvinnliga fotografers karriärer under femtiotalet. Dessa två fotografer var en viktig del i den rådande tidens föråldrade stils utveckling. Kvinnliga fotografer var nästan icke existerande under denna tidsperiod och artikeln beskriver Anna Riwkin och Kerstin Bernhards egna fotografistilar och hur de bidrog till att förändra den rådande stilen i Sverige.¹⁸ Tellgrens forskning är till

12 Backius, 2011, s.22

13 Backius, 2011, s.37

14 Rosén, Gull-Mari, Konst- och konsthantverkscirklar under 1970-talet: de fyra största studieförbundens syn på denna verksamhet med anledning av den nya kulturpolitiken, Umeå universitet, Diss. Umeå: Umeå Universitet, 1984, Umeå, 1984

15 Rosén, 1984, ss.10–11

16 Rosén, 1984, ss.156–160

17 Rosén, 1984, ss.160–167

18Tellgren, Anna, 'Förnyelse av formen i femtiotalets fotografi', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 1993 (14:3/4), s. 55–67, 1993

(6)

4 stöd i denna uppsats genom att styrka den tolkning jag kommer fram till om deltagandet i fotografikurser som erbjuds av ABF Karlstad.

Eva Schmitz, filosofie doktor i sociologi beskriver i sin artikel Den nya kvinnorörelsen under 1970-talet den förnyade och förstärkta kvinnorörelse som växte fram under slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet. Denna nya kvinnorörelse kom som en respons på de ekonomiska, sociala och kulturella förändringar som efterkrigstiden förde med sig. Den tog sitt uttryck genom grupper som grupp 8 och kulturella evenemang med fokus på det förtryck som kvinnor dagligen fick uppleva.¹⁹ Denna artikel kommer användas i bakgrunden för att ge en bättre förståelse av kvinnorörelsen i Sverige under tiden, samt för att motivera vissa av resultaten som relaterar till förändringarna i kvinnligt deltagande under den undersökta tidsperioden.

Harold Abeles och Susan Yank Porter, professor i musikalisk utbildning på Columbia University och forskare på Wilmington Public Schools, utforskar i sin artikel hur olika instrumentgrupper var associerade med kön. Studien utfördes med en kvantitativ metod där de genom insamlade data från en undersökning genomförd 1975 kunde sammanställa hur olika instrument var könsstereotypiserade. Studien fann att instrumentgrupper som violin, flöjt och klarinett var generellt sedda som kvinnliga instrument medan instrument som trummor, bleckblåsinstrument och cello ansågs vara mer manligt.²⁰ Denna artikel används i min uppsats för att motivera en av mina tolkningar i det resultat jag kommit fram till.

1.6 Metod

Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod för att sammanställa och presentera deltagandet och könsskillnaderna mellan de olika studiecirklarna. En kvantitativ metod innebär att man utifrån det material som samlats in för ett forskningsprojekt söker efter resultat som är kvantifierbara, eller kan generaliseras och sammanställas statistiskt.²¹ Detta kan till exempel vara att undersöka befolkningsantal i en ort över en tidsperiod eller att kvantifiera frekvensen av könskodade begrepp i en lärobok för att sedan göra en tolkning utifrån denna data. Kvantitativ forskningsmetod är lämpligt när man vill placera sin forskning i ett större sammanhang eller utföra en översiktlig analys av något.²²

Valet av en kvantitativ metod för denna uppsats är motiverat av att uppsatsen syftar till att sammanställa deltagandet och könsfördelningen av studiecirkelverksamheten i ABF Karlstad. Eftersom intresset inte ligger i deltagarnas erfarenheter eller hur ABF:s handlingar påverkade studiecirkelverksamheten så är en kvalitativ studie inte relevant. En kvantitativ metod kan skapa begränsningar då det är svårare att dra hårda slutsatser kring varför den insamlade data ser ut som den gör.²³ Men eftersom målet med uppsatsen är att ge en bred bild av hur studiecirkelverksamheten såg ut i ABF Karlstad istället för att ge en djupgående analys av organisationen i sin helhet är en kvantitativ metod det bästa tillvägagångssättet för att besvara forskningsfrågorna.

Undersökningen har genomförts genom studium av förrapporterna från ett urval av studiecirklar inom ABF Karlstad. Förrapporter är de dokument som cirkelledare lämnade in till ABF för att registrera sin studiecirkel, deras innehåll beskrivs mer utförligt i sektion 1.7. Den data som samlades in är studiecirkelns

19 Schmitz, Eva, Göteborgs universitetsbibliotek, Den nya kvinnorörelsen under 1970-talet, 2009, http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/historik/#cirklar [hämtad 2020-08-12].

20 Abeles, Harold & Yank, Susan, 1978, “The Sex-Stereotyping of Musical Instruments”, Journal of Research in Music Education (1978, ss. 65-75

21Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 ss.56–57

22 Florén, Ågren, 2006 s. 56

23Florén, Ågren, 2006 s.56

(7)

5 studieämne, antalet deltagare i varje studiecirkel, hur många av de deltagande som var kvinnor samt vilket kön cirkelledaren tillhörde. Insamlade data sammanställdes sedan i en översiktlig tabell för att kunna besvara hur stor del av verksamheten som ägnades åt estetisk verksamhet. Därefter delades de studiecirklar som täckte olika estetiska uttryck in i olika kategorier, dessa kategorier var konst, musik och hantverk.

Valet av dessa kategorier var baserade på vilka studiecirkelsämnen som erbjöds under den undersökta tidsperioden och de är medvetet generella för att ge en tydlig översikt av vilka estetiska ämnen som fanns.

Denna data sammanställdes därefter i olika tabeller och diagram som uppmärksammar olika aspekter av uppsatsens frågeställning så att en tolkning av den sammanställda data kunde genomföras. Därefter bröts de tre estetiska kategorierna ner till hur deltagandet såg ut inom varje studiecirkel. Efter att jag undersökt dem individuella studiecirklarna och vilket deltagande de hade kunde en tolkning genomföras för att se om det fanns ett mönster i vilka estetiska verksamheter som män och kvinnor var intresserade av mellan 1965–1970, samt i vilken omfattning som män och kvinnor var cirkelledare.

1.7 Material

Det huvudsakliga källmaterialet är ABF Karlstads dokumentation i form av förrapporter för studiecirklar inom verksamheten mellan år 1965–1970. Arkivet består utav 103 volymer och täcker ett tidsomfång mellan 1918–2006. Arkivet förvaras på Föreningsarkivet i Värmland och i arkivet finner man bland annat årsprotokoll med tillhörande bilagor, diverse rapporter från studiecirklarna, inkommande samt utgående skrivelser, register och kassaböcker. Dessa skriftliga källor är väl bevarade och är kopierade från en mall som sedan generellt har fyllts i med en skrivmaskin, med undantag för vissa år då det är ifyllt med penna.²⁴ Totalt bestod materialet utav 289 studiecirklar, varav 119 passade in i samlingsnamnet estetiska uttryck.

Dessa förrapporter lämnades in till studieförbunden av cirkelledare och beskrev vad cirkelverksamheten gick ut på. Till exempel om det var en cirkelverksamhet för att lära sig spela gitarr stod det dokumenterat.

Utöver vilket ämne studiecirkeln hanterade fanns upplysningar om vad för kurslitteratur och annat material som cirkeln skulle använda sig av samt vad för kompetenser och huvudsakligt yrke cirkelledaren hade.

De dokumenterade även hur många deltagare som fanns med i varje cirkel, hur många av dessa som var kvinnor samt om deltagarna var under 14 år gamla. Av den information som går att hämta från dessa dokument är det främst cirkelledarens kön, antalet deltagande, vilken könstillhörighet deltagande samt vad för verksamhet studiecirkeln bedrev som är relevant för att uppfylla uppsatsens syfte.

Materialet fungerar väl för uppsatsens kvantitativa ansats då dokumenten ger en enkel översikt över vilka som deltog i varje cirkelverksamhet, deras könstillhörighet och vilken typ av verksamhet som bedrevs.

Detta gör det enkelt att sammanställa data och skapa en tydlig statistik. Förrapporterna var något som skrevs ut på individuella papper och som sedan fylldes i av cirkelledaren. Eftersom dessa dokument inte är kopierade eller sammanfattade utan det är originalet så kan denna källa hanteras som en primärkälla.

Materialet är nära i tid då dessa förrapporter lämnades in av cirkelledare innan planerad studiestart. Detta ökar källans trovärdighet då minnet hos cirkelledarna bör vara färskt avseende vilka detaljer som behöver fyllas i för studiecirkelns anmälan.²⁵ Ju närmre i tid materialet ligger desto trovärdigare blir källan. Källans tendens är svårare att bedöma då det finns goda anledningar för en studiecirkel att inte vara helt sanningsenliga i vilka det är som deltar i studiecirkeln. Detta finns det historiska belägg på där till exempel en av ABF:s avdelningar i Stockholm 2004 misstänktes för att ha bidragsfuskat genom att bland annat rapportera studiecirklar som inte bedrivit någon verksamhet för att kunna bekosta bland annat instrument, lokalhyror och andra utgifter.²⁶ Denna risk kan innebära ett hot mot uppsatsens trovärdighet, och även om

24 Föreningsarkivet i Värmland, ABF Karlstad 1918–2006, FA_1072–1

25 Florén, Ågren, 2006, s.74

26 SVT nyheter, ABF-förening misstänks för bidragsfusk. 2004. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/abf-forening-misstanks- for-bidragsfusk [hämtad 2020-08-27]

(8)

6 detta inte betyder att källan uppsatsen använder består av enbart falska förrapporter av studiecirklar, så bör det uppmärksammas att det inte heller är en omöjlighet att några av dessa skulle vara det.

Förrapporter av studiecirkelverksamhet valdes istället för slutrapporter eller närvarolistor som huvudsaklig källa för att räkna ut den statistiska delen av uppsatsen. Detta val är grundat i resonemanget att det är av främsta intresse för uppsatsens ändamål att se över hur deltagandet förändrats över tid. Därför är det viktigt att se hur cirkelverksamhetens deltagande såg ut i början på varje studietermin för att sedan kunna göra en jämförelse över hur deltagandet förändrades över tid.

1.8 Avgränsningar

Källmaterialet avser åren 1965–1970 och härrör framförallt från estetiskt inriktade studiecirklar.

Uppsatsen avgränsades till denna tidsperiod då sextiotalet är en intressant tidsperiod inte bara i Sverige, utan även internationellt. Sextiotalet var en tidsperiod som såg stor samhällelig förändring där framförallt den politiska vänstern och kvinnorörelsen stod i framkant. Det samhälleliga missnöjet växte sig större under efterkrigstiden och man ville se positiv förändring för folket, detta ledde till en radikalisering av den politiska vänstern där bland annat kulturen blev politiserad och politiken blev kulturaliserad. Under sextiotalet förstärktes kvinnorörelsen också när man började ifrågasätta de genusstrukturer som rådde i samhället. Framförallt kämpade man för legalisering av preventivmedel, acceptans för homosexuella och att kvinnan skulle få ta en större del av arbetslivet. Utifrån denna kontext är det därför av intresse att göra en undersökning av könsfördelningen inom estetisk folkbildning i Sverige för att se hur intresset av olika estetiska uttryck förändrades under denna tidsperiod som var präglad av kulturell och samhällelig förändring. Utöver detta är tidsperioden 1965–1970 intressant då satsningen Sverige gjorde på folkbildning i början av sextiotalet nu hade börjat få genomslag. Man började expandera den offentliga sektorn 1965 och ekonomiska resurser lades inom det sociala området.²⁷ Avgränsningen av uppsatsen till studiecirklar hos ABF i Karlstad motiveras av att den tidigare forskning som bedrivits inom detta område antingen fokuserat på ABF i mindre bruksorter eller på hur organisationen arbetade översiktligt i hela Sverige. Att undersöka en större stad är därför intressant för att se om de genusstrukturer som har dokumenterats i dessa mindre bruksorter ser likadana ut eller skiljer sig från de i en större stad.

1.9 Bakgrund

Studieförbundet ABF grundades år 1912 i ett samarbete mellan Socialdemokraterna, LO och Kooperativa förbundet. Målet låg i att samordna och utveckla den redan existerande bildningsverksamhet som fanns inom arbetarrörelsen.²⁸ Eftersom det redan fanns studiecirklar runt om i landet inom arbetarrörelsen men som inte var organiserade under ett tak kunde inte statliga bidrag delas ut för bokinköp. Detta bidrag kunde enbart delas ut på villkoret att böckerna samlades in till bibliotek som tillhörde organisationer som också behövde överskrida 20 000 medlemmar och att de böcker som köptes in kostade minst 6000 kronor per år.²⁹ När ABF bildades var det ursprungligen en riksorganisation som inte hade lokala avdelningar, utan enbart mindre bildningsutskott. Detta förändrades snart därpå och lokala avdelningar började bli allt vanligare från 1920 och framåt.³⁰ Många av dessa lokala avdelningar var dock små och hade inte möjligheter att anställa personal på samma sätt som de större avdelningarna vilket ledde till att man istället började slå ihop dessa avdelningar under sextiotalet.³¹

27 Stolare, 2010, ss.16–17

28 ABF, Det här är ABF, u.å., https://www.abf.se/om-abf/det-har-ar-abf/ [hämtad 2020-08-12]

29 Stolare, 2010, s.92

30 Stolare, 2010, s.92

31 Stolare, 2010, ss.92–93

(9)

7 ABF sågs redan under trettiotalet rent politiskt som ett tredje ben för socialdemokratin vid sidan av de politiska och fackliga organisationerna, men i och med andra världskriget så sattes dessa kulturpolitiska satsningar på is. ³² Det var inte förrän under efterkrigstiden runt sextiotalet som dessa kulturpolitiska satsningar togs upp igen och implementerades på nationell nivå genom den nya kulturpolitiken som infördes under sjuttiotalet.³³ Drömmen var att genom folkbildning skapa en mer demokratisk medborgare som stod för värderingar som gemenskap.³⁴ Målet med folkutbildningen var inte nödvändigtvis rent kunskapsskapande utan fokus låg mer på den personlighetsbildande aspekten. Därför är en stor del av ABF:s och andra studieförbunds ägnad åt praktiska och estetiska studieämnen.³⁵

Kvinnans roll i yrkessamhället var under efterkrigstiden svag. Under andra världskriget fanns ett behov av att kvinnor arbetade i fabriker när männen var ute på krigsfronten. Under femtiotalet fortsatte antalet kvinnor i lönearbete öka, men eftersom kriget var över så blev kvinnorna tvingade att lämna arbeten som tidigare varit manliga yrken, som bil och elektronikindustrin.³⁶ Istället fick kvinnor arbeta inom kontor, handel och vård. Dessa yrken var lågavlönade och fackföreningar använde sitt inflytande för att återplacera männen på högavlönade yrkesområden.³⁷ Att kvinnor skulle vara hemmafruar var så normaliserat att även de kvinnor som arbetade var betecknade som ”förvärvsarbetande husmödrar” i officiellt material och statistik.³⁸ Under sextiotalet var cirka 40 procent av alla kvinnor i Sverige mellan 15 och 64 år förvärvsarbetande. Under sextiotalet började detta förändras då man började ifrågasätta det som tidigare varit normen, exempelvis att kvinnor skulle vara hemma efter barnafödsel.³⁹ Den nya målsättningen var nu att kvinnor precis som män skulle yrkesarbeta även efter barnafödsel och detta ställde krav på nya lagstiftningar och institutioner som daghem.⁴⁰

2. Undersökning

Undersökningsdelen kommer att delas upp i två olika delar, där den första delen ger en översiktlig blick över hur ABF i Karlstads verksamhet såg ut i sin helhet under den undersökta tidsperioden. Detta kommer inkludera studiecirklar som inte ingår i de estetiska kategorierna. Del två kommer sedan göra en mer djupgående analys på den estetiska verksamheten.

2.1 ABF Karlstads verksamhet 1965–1970

För att kunna få en tydlig bild av hur stor den estetiska verksamheten var inom ABF:s avdelning i Karlstad mellan 1965 och 1970 måste den estetiska verksamheten sättas i relation till den totala verksamheten.

Denna del ger en översikt över studiecirkelverksamheten utan att gå in på enskilda studiecirklar. Först kommer den totala studiecirkelverksamheten presenteras i tabell 1 och sedan presenteras den estetiska verksamheten i tabell 2.

Tabell 1: ABF Karlstads totala studiecirkelverksamhet mellan år 1965–1970.

Årtal Antal cirklar

Totalt antal deltagare

Därav kvinnor

Därav män

Totalt antal cirkelledare

Därav män Därav kvinnor

32 Backius, 2011, s. 141

33 Backius, ss.141–142

34 Stolare, 2010, s.13

35 Stolare, 2010, s.14

36Hirdman, Yvonne (red.), Kvinnohistoria: om kvinnors villkor från antiken till våra dagar, Utbildningsradion, Stockholm, 1992 s.200

37 Hirdman, 1992, s.201

38 Hirdman, 1992, s.212

39 Hirdman, 1992, s.214

40 Hirdman, 1992, ss.214-215

(10)

8 1965–

1966

53 402 195 207 38 25 13

1966–

1967

49 345 199 146 25 15 10

1967–

1968

47 389 220 169 27 11 16

1968–

1969

51 453 187 266 33 24 9

1969–

1970

89 757 493 264 53 33 20

Källa: Föreningsarkivet i Värmland, ABF Karlstad 1918–2006, FA_1072–1

Det som blir uppenbart utifrån den insamlade data är att ABF i Karlstad såg ett skiftande deltagande mellan 1965–1970 där vissa år såg fler deltagande män och andra år fler deltagande kvinnor. Antalet studiecirklar som var aktiva inom verksamheten var inte lika skiftande. Mellan 1965–1967 minskade deltagandet för att sedan öka stadigt mellan 1967–1970. Studieåret 1969–1970 såg den mest drastiska ökningen av deltagande och antal studiecirklar. Denna drastiska ökning verkar vara ett resultat av valet som väntade år 1970 då flertalet studiecirklar hade ’val-70’ som ämne.⁴¹ Studieämnet ’ökad jämlikhet introducerades också, dessa två nya studieämnen är i linje med den satsning som regeringen ville göra på folkbildning för att skapa ett mer demokratiskt samhälle där gemenskapen stod i fokus.⁴² Följande diagram ger oss en tydligare överblick av hur deltagandet förändrades över tid i ABF Karlstad.

Diagram 1: ABF Karlstads totala verksamhet mellan 1965–1970

Under den undersökta perioden var det främst män som var cirkelledare i ABF Karlstad och stod för 61%

av den totala verksamhetens cirkelledare. Detta skiljer sig från Stolares forskning som visade att i Munkfors var det främst kvinnor som var cirkelledare.⁴³ När man ser på antalet deltagande i studiecirkelverksamheten återfinner vi även de resultat Stolare fann i ABF Munkfors i ABF Karlstad.

42 Stolare, 2010, s.13

43 Stolare, 2010, s.259

53 49 47 51 89

402

345

389

453

757

195 199 220

187

493

207

146 169

266 264

0 100 200 300 400 500 600 700 800

1965-1966 1966-1967 1967-1968 1968-1969 1969-1970

Antal cirklar Totalt antal deltagare Därav kvinnor Därav män

(11)

9 Under hela den undersökta perioden stod kvinnors deltagande i studiecirkelverksamhet för 55% av det totala deltagandet. I diagram 2 kartläggs det procentuella deltagandet under den undersökta perioden från år till år.

Diagram 2: Könsfördelningen i ABF Karlstads verksamhet.

Följande tabell beskriver den sammanlagda statistiken av ABF Karlstads estetiska verksamhet.

Tabell 2: ABF Karlstads studiecirkelverksamhet med estetisk inriktning.

Årtal Antal cirklar

Totalt antal deltagare

Därav kvinnor

Därav män

Totalt antal cirkelledare

Därav män Därav kvinnor 1965–

1966

24 163 69 94 10 8 2

1966–

1967

22 152 81 71 11 7 4

1967–

1968

25 187 100 87 9 4 5

1968–

1969

23 211 101 110 13 8 5

1969–

1970

25 221 129 92 13 7 6

Denna data visar att under hela tidsperioden höll sig antalet studiecirklar relativt konsekvent och stannade mellan 22 och 25 cirklar. Detta står i kontrast mot den drastiska ökning av studiecirklar som tabell 1 dokumenterade mellan 1968–1969 och 1969–1970. Antalet deltagare som deltog i dessa studiecirklar ökade konstant och framförallt kvinnor visade ökat intresse för estetisk verksamhet från år till år.

Deltagandet från män skiftade mer och sågs inte samma konstanta ökning som för kvinnorna. Detta kan tolkas utifrån tidigare forskning som att trots att det finns ett ökande intresse från befolkningen att bilda sig inom estetisk verksamhet så gjorde inte ABF i Karlstad någon större satsning på det. Rosén fann i sin studie att kulturell/estetisk verksamhet låg lågt på listan av prioriteringar i ABF:s stadgar och mer fokus

1965-1966 1966-1967 1967-1968 1968-1969 1969-1970

Antal Män 207 146 169 266 264

Antal kvinnor 195 199 220 187 493

51% 42% 43%

59% 35%

49% 58% 57% 41%

65%

0 100 200 300 400 500 600

Antal Män Antal kvinnor

(12)

10 låg på fackliga, politiska eller samhällsinriktade cirklar.⁴⁴ Som tidigare noterat så var flertalet av de cirklar som introducerades mellan 1969–1970 fokuserade kring politik och samhällsämnen. Därav stämmer det Rosén beskriver i sin studie överens med de resultat som finns i denna uppsats. För att ytterligare klargöra hur stor del av den totala verksamheten som var ägnad åt estetisk verksamhet kommer diagram 3 jämföra det totala antalet cirklar med antalet cirklar med estetisk verksamhet.

Diagram 3: ABF Karlstads estetiska studiecirklar i relation till totala antalet studiecirklar.

Denna data visar att estetiska cirklar var en stor del av ABF i Karlstads studiecirkelverksamhet. Under huvuddelen av den undersökta perioden stod de för 45–53% av verksamheten, och det var först 1969 – 1970 som det skedde en drastisk procentuell minskning av antalet estetiska cirklar. Procentuellt stod estetisk verksamhet för 41% av deltagandet under den tidsperioden vilket tyder på hur stort intresse det fanns för folkbildning av estetisk karaktär. Diagram 4 på nästa sida gör samma jämförelse men istället beskrivs antalet deltagare i estetiska cirklar i relation till hela verksamhetens deltagande.

44 Rosén, 1984, ss.160-161

1965-1966 1966-1967 1967-1968 1968-1969 1969-1970

Totalt antal cirklar 53 49 47 51 89

Antal estetiska cirklar 24 22 25 23 25

45% 45% 53% 45% 28%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Totalt antal cirklar Antal estetiska cirklar

(13)

11

Diagram 4: ABF Karlstads deltagande i estetiska studiecirklar i relation till totala antalet deltagande.

Diagram 4 visar tydligt hur intresset för folkbildning inom estetisk verksamhet växte under hela den undersökta tidsperioden bortsett från det sista undersökta året då studiecirklar inom andra studieområden såg stor tillväxt både i antalet erbjudna studiecirklar men även i antalet deltagande inom dessa studiecirklar.

Härnäst kommer könsfördelningen mellan cirkelledare presenteras. Studiecirkelverksamheten leddes av en cirkelledare, som agerade som studiecirkelns lärare. Varje cirkelledare brukade ofta leda flertalet cirklar, vilket är varför antalet cirkelledare inte stämmer överens med antalet studiecirklar. Antalet cirkelledare som ABF Karlstad varierade från år till år. De hade som mest 53 cirkelledare vilket var det sista undersökta studieåret, och som minst 25 cirkelledare. Diagram 5 visar hur många cirkelledare som höll i studiecirklar med estetisk verksamhet i relation till totala antalet cirkelledare i ABF Karlstad.

Diagram 5: Antalet cirkelledare för estetisk verksamhet i relation till totala antalet cirkelledare i ABF Karlstad 1965–1970

1965-1966 1966-1967 1967-1968 1968-1969 1969-1970

Totalt antal deltagande 402 345 389 453 757

Antal deltagande i estetiska studiecirklar 163 152 187 211 221

41% 44% 48% 47% 29%

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Totalt antal deltagande Antal deltagande i estetiska studiecirklar

26% 44%

33%

39% 24%

0 10 20 30 40 50 60

1965-1966 1966-1967 1967-1968 1968-1969 1969-1970

Totalt antal cirkelledare Cirkelledare för estetisk verksamhet

(14)

12 Utifrån denna statistik kan vi se att cirkelledarna som var verksamma inom estetisk verksamhet stod för ungefär en tredjedel av det totala antalet cirkelledare. Hur såg då könsfördelningen ut mellan dessa cirkelledare i estetisk verksamhet? I diagram 6 på kartläggs könsfördelningen hos cirkelledare inom dem estetiska studiecirkelverksamheten.

Diagram 6: Könsfördelningen mellan cirkelledare i estetiska studiecirklar i ABF Karlstad 1965–1970

Som vi kan se i diagram 6 så varierar könsfördelningen mellan cirkelledare i estetisk verksamhet från år till år men håller sig generellt till att det är en majoritet män som är aktiva cirkelledare. Enbart år 1967–

1968 var det fler kvinnor än män i rollen som cirkelledare. Även om man ser på statistiken på hela verksamhetens cirkelledare så är det fler män än kvinnor som väljer att delta som cirkelledare.

I sin helhet visar den här datan att ABF Karlstad generellt såg en ökning i antalet deltagande och antalet studiecirklar under den undersökta perioden där det framförallt såg en dramatisk ökning under det sista undersökta året. Detta visar på att intresset folk hade för att fortbilda sig och lära sig nya kunskaper i vuxen ålder ökade under slutet på sextiotalet och såg en explosionsartad ökning i ingången till sjuttiotalet.

Utbildning inom estetisk verksamhet var en stor del av ABF Karlstads verksamhet och det var inte förrän det sista undersökta året som det inte stod för drygt 50% av verksamheten längre. Men termen estetisk verksamhet är väldigt bred. Nästa sektion gör en djupare undersökning utav vilka estetiska studieämnen som män och kvinnor intresserade sig utav mellan år 1965 och 1970.

2.2 ABF Karlstads estetiska studiecirklar

Denna sektion kommer presentera en mer djupgående analys av de estetiska studiecirklar som erbjöds av ABF Karlstad mellan 1965 och 1970. Eftersom det är mycket data att gå igenom kommer varje år att analyseras och tolkas var för sig i sina egna undersektioner för att därefter presentera en tolkning av resultatet utifrån hela den undersökta tidsperioden.

2.2.1 Studieåret 1965–1966

Det första studieåret presenteras här nedan i tabell 3 och är uppdelad i tre olika kategorier, vilka är konstcirklar, hantverkscirklar och musikcirklar. En förklaring på vad varje studiecirkel innefattar är med på vänster sida och är uppdelad i antalet män och kvinnor som var deltagande.

80%

64%

44%

61%

53%

20%

36%

56% 39%

47%

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

1965-1966 1966-1967 1967-1968 1968-1969 1969-1970

Antal män Antal kvinnor

(15)

13

Tabell 3: ABF Karlstads studieår 1965–1966 kategoriserat utifrån estetiska studiecirkelsämnen och antalet deltagande inom varje cirkel.

Konstcirklar 1965–

1966:

Studiecirkelsämne Totalt antal: 4

Antal män Totalt antal: 17

Antal kvinnor Totalt antal: 11 Denna kategori

inkluderar estetiska uttryck som kan betecknas som ’konstnärliga’, detta inkluderar studieämnen som foto, teckning och målning samt porslinsmålning.

Teckning och målning [1] 5 2

Foto 7 0

Porslinsmålning 0 7

Hantverkscirklar 1965–

1966:

inkluderar estetiska uttryck som har med hantverk att göra, så som sömnad, träslöjd, keramik och batik.

Batik [1] 0 10

Batik [2] 0 7

Batik [3] 0 6

Keramik [1] 0 7

Keramik [2] 0 10

Musikcirklar 1965–

1966

Antal kvinnor Totalt antal: 18 Musikcirklar hanterar

all studiecirkelverksamhet som täcker musikaliskt spelande, detta kan inkludera till exempel Gitarr, Piano, Körmetodik och Musikensemble

Fiol [1] 5 0

Fiol [2] 3 2

Musik [1] 6 2

Musik [2] 8 0

Musik [3] 7 0

Musik [4] 9 0

Musik blåsinstrument [1] 5 0

Musik ensemblespel 11 6

Piano [1] 3 2

Piano [2] 3 2

Piano [3] 3 2

Piano [4] 3 2

Det som är uppenbart från denna tabell är att estetisk verksamhet inom musik var vanligast år 1965 och stod för 62% av den estetiska verksamheten med 15 cirklar. Det var också populärast bland deltagare och med 96 deltagare stod det för 58% av deltagandet inom den estetiska verksamheten i ABF Karlstad.

Därefter var hantverksrelaterade cirklar näst populärast både i deltagande och i antal cirklar där cirklarna stod för 20% av verksamheten och antalet deltagare stod för 24%. Konstcirklar var den minsta kategorin med 4 cirklar som stod för 16% av verksamheten och 28 deltagande som stod för 17%. När man ser på hur könsfördelningen mellan dessa olika kategorier ser ut fanns det definitivt en stark genusstruktur i vad för studieämnen som männsikor drog sig till. För att tydliggöra könsfördelningen mellan de olika kategorierna presenteras denna information i diagram 7, som visar hur varje kategori skiljer sig åt procentuellt.

(16)

14

Diagram 7: Könsfördelningen mellan estetiska kategorier studieåret 1965–1966

Diagram 7 visar tydligt att studieåret 1965–1966 hade en genusstruktur där hantverkscirklarna var helt kvinnodominerat. Musikcirklarna var däremot mansdominerade med 81% av deltagarna män.

Konstcirklarna som var den kategori med minst deltagande hade något jämnare siffror men om man ser närmre på vilka cirklar som män och kvinnor drog sig till så var Teckning och målning generellt mer mansdominerat, med enbart två deltagande kvinnor per cirkel. Foto var helt mansdominerat, medan porslinsmålning var helt kvinnodominerat. Dessa resultat stämmer till viss del överens med Stolares resultat, att kvinnor var högt representerade i cirklar som var heminriktade.⁴⁵ I musikcirklarna var männen högt representerade, och de cirklar som kvinnor deltog i som räknades in i musikkategorin var cirklar som fiol, piano och ensemblespel. Blåsinstrument var helt dominerat av män och detta är en trend som var konsekvent genom hela studieperioden

2.2.2 Studieåret 1966–1967

Studieåret 1966–1967 var antalet deltagare i i estetisk studiecirkelverksamhet minst under hela den undersökta perioden men detta berodde inte på ett drastiskt minskat antal estetiska studiecirklar.

Konstcirklarna höll sig till samma antal cirklar som det tidigare studieåret, medan hantverkscirklar såg en ökning med en ny studiecirkel totalt och musikcirklarna såg en minskning på tre studiecirklar.

1967:

inkluderar estetiska uttryck som kan betecknas som ’konstnärliga’, detta inkluderar

Fotokurs 6 0

45 Stolare, 2010, s.123 61%

0%

81%

39%

100%

19%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Konstcirklar Hantverkscirklar Musikcirklar

(17)

15 studieämnen som foto,

teckning och målning samt porslinsmålning.

Porslinsmålning 1 4

1967:

Batik 0 8

Flamskvävnad 0 8

Keramik [1] 0 8

Keramik [2] 0 8

Keramik [3] 0 7

Keramik [4] 0 7

1967

all studiecirkelverksamhet som täcker musikaliskt spel, detta kan inkludera till exempel Gitarr, Piano, Körmetodik och Musikensemble

Gitarr [1] 4 3

Gitarr [2] 3 4

Gitarr [3] 3 3

Gitarr fortsättning 6 3

Musik ensemblespel [1] 5 7

Musik ensemblespel [2] 5 7

Pianokurs 3 2

Konstcirklarna mellan 1966–1967 behöll samma cirklar som det tidigare studieåret men minskade med 3 deltagare totalt. Hantverkscirklarna fick ett nytt studieämne i form av flamskvävnad och studiecirklarna för keramik fick ett tillskott av två nya cirklar. Batiken minskade i popularitet till en cirkel totalt. Till sist hade musikcirklarna ett bortfall av tre studiecirklar 1966–1967 där cirklarna som hade fiol som studieämne försvann. Blåsinstrument bibehöll sin popularitet och fick ett tillskott på en ny cirkel och ensemblespel fick också en till studiecirkel medan pianokursen gick ner till endast en cirkel. Utöver dessa cirklar så fanns fyra gitarrcirklar som inte fanns med studieåret 1965–1966, detta beror på att studieåret 1965–1966 hade fyra cirklar som beskrevs som enbart ’musik’ men som egentligen var gitarrkurser. På nästa sida (diagram 8) kommer könsfördelningen mellan dessa studiecirklar beskrivas.

(18)

16

Diagram 8: Könsfördelningen mellan estetiska kategorier studieåret 1966–1967.

Precis som studieåret 1965–1966 fortsätter hantverkscirklarna vara kvinnodominerade. I musikcirklarna och konstcirklarna börjar man se en större förändring där antalet kvinnor som deltar i musikrelaterade studiecirklar ökade med 16% och antalet män som deltog i konstcirklar ökade med 15%.

2.2.3 Studieåret 1967–1968

Studieåret 1967–1968 såg relativt stora förändringar i den estetiska studiecirkelverksamheten där alla studiecirklar från tidigare år inom konstkategorin slutade vara verksamma och den enda cirkeln som finns kvar är den nya studiecirkeln för bildvävnad. Detta år introducerades även de första sömnadskurserna under den undersökta tidsperioden och inom musikcirklarna började allt fler cirklar med sång och kör i fokus introduceras.

1968:

Studiecirkelsämne Antal män Totalt antal: 2

inkluderar estetiska uttryck som kan betecknas som ’konstnärliga’ eller illustrativa, detta inkluderar studieämnen som foto, teckning och målning samt porslinsmålning.

Bildvävnad 2 5

1968:

inkluderar estetiska uttryck som har med

Batik [1] 0 6

Batik [2] 5 3

Keramik [1] 1 5

76%

0%

65%

24%

100%

35%

0 10 20 30 40 50 60

(19)

17 hantverk att göra, så

som sömnad, träslöjd, keramik och batik.

Keramik [2] 1 4

Keramik [3] 0 7

Keramik nyb. utan drejning

0 9

Keramik med drejning 1 8

Sy lätt – efter mönster [1] 0 6

1968

all studiecirkelverksamhet som täcker musikaliskt spel, detta kan inkludera till exempel Gitarr, Piano, Körmetodik och Musikensemble

Körmetodik 6 13

Musik ensemblespel 5 7

Musik – sång och ensemblespel

4 6

Sjung i stämmor [1] 3 4

Studieåret 1967-1968 såg en dramatisk minskning i antalet deltagande inom konstkategorin, på grund av ett stort bortfall av studiecirklar inom denna kategori. Varför dessa studiecirklar inte var aktiva detta studieår är svårt att bedöma utifrån den data som finns, men en faktor som kan spela roll är ett minskat intresse från både deltagare och cirkelledare. En annan faktor skulle vara att cirkelledarna är för gamla för att fortsätta verksamheten. I förrapporterna står bland annat cirkelledarens huvudsakliga yrke/sysselsättning och flertalet av dessa var pensionärer.⁴⁶

Hantverkscirklarna fortsatte se en ökning i antalet deltagare från tidigare år och medan det fortfarande är kvinnodominerat så började en del män intressera sig för både keramik och framförallt batik som hade en cirkel med 5 män och 3 kvinnor. I musikcirklarna fortsatte antalet deltagande kvinnor öka och antalet deltagande män fortsatte också att öka. De cirklar som drog mest intresse hos kvinnor var främst sångrelaterade cirklar såsom körmetodik, ’sjung i stämmor’ och sång och ensemblespel. Blåsinstrument var fortfarande exklusivt deltagande män och hade sett ännu en ökning i antalet cirklar från 5 till 6. Detta sätter deltagande inom konstcirklar på 28% män gentemot 72% kvinnor, hantverkscirklar på 14% män gentemot 86% kvinnor och musikcirklar på 59% män gentemot 41% kvinnor.

(20)

18

2.2.4 Studieåret 1968–1969

Det nästsista undersökta studieåret ser en del förändringar inom samtliga kategorier. I konstkategorin återintroduceras studieämnet teckning och målning där det fortfarande är främst män som deltar, men antalet deltagande kvinnor inom dessa cirklar har ökat jämfört med studieåret 1966-1967.

Hantverkscirklarna såg en minskning av antalet keramikcirklar två, en ny flamskvävningscirkel startas upp igen och batiken går ner till enbart en cirkel igen. Den största förändringen här är att det ännu en gång går tillbaka till att vara helt kvinnodominerat i denna kategori. Inom musikcirklar fortsätter cirklar för blåsinstrument öka i popularitet men är fortfarande helt mansdominerat. Gitarrkurserna återvänder också med en relativt jämn fördelning mellan deltagande män och kvinnor. Pianokurserna har blivit mer representerade av kvinnor än för män. Körmetodiken ser ett tillskott av en till cirkel som består av 22 män och inga kvinnor medan körmetodikkursen från föregående studieår tappar en manlig deltagande.

1969:

inkluderar estetiska uttryck som kan betecknas som ’konstnärliga’ eller illustrativa, detta inkluderar studieämnen som foto, teckning och målning samt porslinsmålning.

1969:

Antal kvinnor Totalt antal: 45

28%

14%

59%

72%

86%

41%

0 10 20 30 40 50 60

(21)

19 Denna kategori

Batik 0 8

Flamskvävning 0 6

Keramik [1] 0 7

Keramik [2] 0 6

1969

all studiecirkelverksamhet som täcker musikaliskt spel, detta kan inkludera till exempel Gitarr, Piano, Körmetodik och Musikensemble

Körmetodik [1] 6 12

Körmetodik [2] 22 0

Gitarr 4 4

Gitarr [2] 4 5

Gitarr [3] 7 3

Gitarr forts. 1 5

Sång och ensemblespel 4 6

Piano [1] 2 5

Piano [2] 2 5

Antalet deltagande inom konstcirklarna har ökat från föregående år med totalt 27 deltagande jämfört med tidigare det studieårets 7 deltagande. Hantverkscirklarna minskade detta studieår från 61 deltagande till 45 totalt. I musikcirklarna ökade antalet män som deltog i verksamheten från 57 deltagande till 94, antalet deltagande kvinnor ökade med 5. Detta sätter det totala deltagandet i musikcirklar från 96 under studieåret 67–68 till 139 totalt under studieåret 68–69.

Källa: Föreningsarkivet i Värmland, ABF Karlstad 1918–2006, FA_1072–1 60%

0%

67%

40%

100% 33%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

(22)

20 Det som går att urskilja från könsfördelningen under studieåret 1968–1969 är att på grund av den stora tillväxt av deltagande män i musikcirklar har det ännu en gång blivit en majoritet av musikverksamheten i ABF Karlstad. Detta skiljer sig från det tidigare studieåret 1967–1968 där könsfördelningen i musikcirklarna var mer jämnt fördelad. Hantverkscirklarna har ännu en gång blivit helt kvinnodominerade som tidigare noterat och konstcirklarna fortsätter vara mer mansdominerade men teckning och målningskurserna ser fler deltagande kvinnor. Detta kan uppfattas som ett skifte i den lokala kunskapstraditionen och genusstrukturen där tidigare år som teckning och målningskurser funnits att delta i har varit en mycket större majoritet män och relativt få deltagande kvinnor.

2.2.5 Studieåret 1969–1970

Det sista studieåret som har blivit undersökt såg som nämnt i sektion 2.1 ett stort uppsving av aktiva studiecirklar i ABF Karlstads verksamhet, men många av dessa cirklar var inte relaterade till estetisk verksamhet. Antalet estetiska studiecirklar var ungefär detsamma som tidigare år. Antalet deltagande inom dessa estetiska studiecirklar har dock ökat konsekvent under hela den undersökta perioden och ligger detta studieår på 221 aktivt deltagande inom studiecirkelverksamheten för estetiska kategorier.

1970:

inkluderar estetiska uttryck som kan betecknas som ’konstnärliga’

eller illustrativa, detta inkluderar studieämnen som foto, teckning och målning samt porslinsmålning.

Färgfoto 12 0

Grundkurs i fotografi 7 0

Teckning 6 3

Teckning och målning [1]

4 5

Teckning och målning [2]

3 8

Hantverkscirklar 1969–1970:

Batik [1] 0 7

Batik [2] 0 7

Batik [3] 0 7

Flamskvävning [1] 1 7

Flamskvävning [2] 1 6

Keramik [1] 2 4

Keramik [2] 0 6

Sy lätt 0 7

Sy lätt – efter mönster [1]

0 8

Sy lätt – efter mönster [2]

0 7

1970

all

Körsång [1] 9 12

Körsång [2] 9 12