Renova i framkant
E
tt färskt exempel är den sopbil som Renova lanserade för hämtning av hushållssopor i Kungsbacka. Bilen, av märket Dennis Eagle drivs med biogas i kombination med biodiesel – de allra första i sitt slag i landet. Den gör av med 25 procent mindre energi jämfört med en traditionell gassopbil och släpper ut 25 procent mindre av kväveoxider, partiklar och koldioxid.
Alla upplever det inte lätt att hänga med i dagens
snabba teknikutveckling. Renova har dock lyckats
bra och många gånger har de varit först med att
prova ny teknik för avfalls transporter.
Det ligger i luften
ett nyhetsbrev dec 2010 från
Renovas nya Dennis Eagle-bil drivs med biogas i kombination med biodiesel och gör av med 25 procent mindre energi jämfört med en traditionell gassopbil.
InfOrMAtIOn från LUFTVÅRdSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen
Foto om inte annat anges: Kristofer Palmestål och Pernilla Rydeving.
Lars Thulin, Renovas fordonsutvecklingschef, har arbe tat med tunga fordon sedan tonåren och är en eldsjäl när det gäller att utveckla miljövänliga fordon och transporter. – ”Vi lade grunden för denna utveckling redan 1994 då vi blev först i Sverige med gasdrivna sopbilar.”
Några år sedan kom den första sopbilen som använde vatten istället för olja i hydraulsystemet och ännu ett miljö kliv gjordes när Renova tillsammans med Volvo tog fram en bil som körs på gas och som lastar och komprimerar soporna med el. Resultatet var en sopbil där lastningen och komprimeringen var helt avgasfri och dessutom mycket tystare.
Konceptet har sedan utvecklats vidare och Renova blev det företag som tillsammans med Volvo lanserade den första kompletta elhybridsopbilen. Bilen drivs med el eller diesel och lastar och komprimerar alltid med el. Ett separat batteri för lastningen och komprimeringen laddas från elnätet under natten med pluginteknik. l
NågRa ExEmPEl FRåN RENovas miljöaNPassaDE tRaNsPoRtaRbEtE:
1994 – Först i landet med gasdrivna sopbilar 2003 – lansering av 15 sopbilar med elhybridteknik 2005 – Datoriserad ruttplanering för effektiv logistik 2008 – lansering av en komplett hybridsopbil 2009 – RmE-bränsle i alla Euro-5-bilar
2010 – lansering av landets första sopbil med biogas och biodiesel
Fo
to: R
eno
InfOrMAtIOn från LUFTVÅRdSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen
I
tolv stycken delrapporter redovisas resultaten från spridningsberäkningar. Detta görs i form av kartskikt som visar luftkvaliteten i centralorterna i jämförelse med miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2. Kartorna gör det lätt att identifiera om och var MKN överskrids. I områden där normen inte överskrids visar färgsättningen i kartskikten hur området förhåller sig till miljökvalitetsnormernas utvärderingströsklar eller om generationsmålet för Frisk luft klaras. Utvärderingströsk larna är gränser satta för att kunna bedöma vilka krav som ska ställas på mätningar eller beräkningar i en kommun.Beräkningsresultaten för år 2009 jämfört med 2006 visar att halterna av kvävedioxid minskar. En förklaring är att utsläppen från samtliga fordonstyper minskar i takt med att fordonsparken förnyas. Överlag så klarar kommunerna Miljökvalitetsnormen och delmålet för Frisk Luft, men vissa överskridanden sker utmed de stora vägarna (E6, E20, E45 och riksväg 45). I en del kommuner, exempelvis Kungsbacka och Alingsås överskrids även utvärderings trösklarna vid övriga vältrafikerade vägar i centralorterna. Andra kommuner har andra omständigheter som fort sätter att vara problematiska, empelvis Stenungssunds petrokemi. I Öckerö kommun överskrids MKN i delar av färjeleden GrötöKalvsundÖckerö.
Medlemskommunerna har uppmanats att lämna aktu ella trafikräkningar och data för utsläpp av kväveoxider. Alla utsläppskällor är samlade i en emissionsdatabas (EDB) som, i kombination med en meteorologisk databas, används vid beräkningen av halterna. Rapporterna finns på vår webbsida; www.grkom.se/luftvardsprogrammet under ”Aktuella rapporter”. l
Renare regionluft
Projektet Ren Regionluft som drivs av
Luft-vårdsprogrammet syftar till att kartlägga
luftkvaliteten i medlemskommunerna. Nu
är projektet klara med 2009 års
spridnings-beräkningar av kvävedioxid (NO2) för
kom-munernas centralorter.
Exempel på spridningsberäkning från Kungsbacka tätort (ovan)och stenungsund (nedan). beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO2 (μg/m3).
R
egeringen utfärdade år 1998 en förordning om miljökvalitetsnormer. De ämnen som reglerades var kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly. Förordningen har sedan dess reviderats ett antal gånger och kompletterats med ytterligare normer, för partiklar,Ny förordning och
nya föreskrifter om luftkvalitet
Den 1 juli respektive den 1 augusti trädde
Luft-kvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll
av luftkvalitet (NFS 2010:8) i kraft.
bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna baseras huvudsakligen på krav i EGdirektiv. Förordningen heter numera Luftkvalitetsför ordning (2010:477).
Nytt i lagstiftningen från halvårsskiftet är införandet av miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5) och höjda utvärderingströsklar för PM10 som innebär lägre mätkrav.
Luftguiden – som är en handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft revideras nu av Naturvårdsverket under vintern 2010/2011. l
InfOrMAtIOn från LUFTVÅRdSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen
D
atabasen syftar till att vara en hjälp i miljömålsupp följningen och ett stöd för miljömålsarbetet bland annat arbetet med regionala och kommunala åt gärdsprogram på klimat och energiområdet. Uppgifterna kan även vara ett kunskapsunderlag vid myndigheternas tillsyn och för en miljöintresserad allmänhet.Via databasen är det möjligt att ta fram uppgifter om luftföroreningar och växthusgaser:
på karta
- nedladdningsbara excelfiler enkla diagram.
Ny databas för luftutsläpp
Nu lanseras RUS. Förkortningen står för
Regionalt Uppföljnings System. RUS är ett
samverkansorgan som ska stödja, vägleda
och samordna länsstyrelsernas arbete med
miljömålsuppföljning. I RUS finns en
natio-nell databas för luftutsläpp på läns- och
kom-munnivå. Data kommer via Naturvårdsverket
och verktyget är utvecklat av SMHI.
På gång 2011
• Luftvårdsprogrammet kommer att mäta luft
kvalitén i Lerum. Mätningen sker i början av 2011 från 15 januari till 15 april. Kampanjen omfattar kontinuerlig mätning av kväve dioxid och PM10 samt en mätning med passiva provtagare för kvävedioxid. Mätplatsen för den kontinuerliga mätningen är lokaliserad i närheten av Hulanmotet.
• En enklare kontroll för att bedöma hur
regionen förhåller sig till miljökvalitetsnor merna benso(a)pyren, arsenik, nickel och kadmium planeras. Normen är en börnorm som ska vara uppfylld 2012.
• Luftvårdsprogrammet luftdatabas ska uppda
teras. För att kunna färdigställa den nya emis sionsdatabasen behöver Miljöförvaltningen i Göteborg tillgång till digitala geodataskikt (GISdata). Se notis till vänster. l
Efterlyses: Kommunal GIS-data
Miljöförvaltningen i Göteborg håller på att bygga upp en ny emis sionsdatabas för Luftvårdsprogrammet. För att kunna färdigställa den nya emissionsdatabasen behöver de tillgång till digitala geo dataskikt (GIS-data) som täcker hela det geografiska området. Dessa kommer att användas som underlag vid analyser och kart framställning.
Miljöförvaltningen i Göteborg efterfrågar därför ett antal olika typer av geografiska data från samtliga tolv kommuner utanför Göteborg, och har därför sammanställt två listor avsedda för GIS ansvariga eller motsvarande på varje kommun. Med vetskapen att all önskad data inte finns tillgänglig digitalt i alla kommuner har de gjort en lista som kallas ”Minimilista” som omfattar den data de absolut vill ha in, och en lista som kallas ”Önskelista”, som om fattar allt de skulle kunna vilja ha. Ju mer som finns tillgängligt i kommunerna på Önskelistan desto bättre.
För mer information och för att ta del av listorna, kontakta Tomas Wisell, tel: 031368 37 16, tomas.wisell@miljo.goteborg.se
l
Diagrammen finns enbart på länsnivå eller för hela landet. Senaste data som finns inlagt i databasen är för 2008.
Hur man tar fram uppgifter ur databasen, beskrivning av metoder och datakvalitet och vad utsläppsuppgifterna kan användas till framgår av de hjälptexter som finns till databasen:
Användarmanual för den nationella databasen för luftutsläpp
Metod och kvalitetsbeskrivningar Hur uppgifterna kan användas
Länk till databasen/webbadress: www.rus.lst.se l
Nya rapporter 2010
• Beräkningar av partikelhalter för utvalda gaturum och vägavsnitt i Göteborgsregionen,
Rapport 150, 201002
• Luftkvalitetsmätning i Mölnlycke centrum i Härryda kommun, vintern 2010, Rapport 151, 201005 • Ren regionluft, bakgrundsinformation till NO2-beräkningar, Rapport 152 (12 delrapporter), 201010
InfOrMAtIOn från LUFTVÅRdSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen
Vi finansierar luftvårdsprogrammet:
Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt
Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena
Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia
Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem
AB, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo
Personvagnar
Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg
Adress: Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel: 031–368 38 81 •
Fax: 031–368 37 10
www.grkom.se/luftvardsprogrammet
Luftvårdsdagen
2010
Den 9 december arrangerade vi vår årligen
återkommande Luftvårdsdag. I år gästade
vi Mölndals kommun och de 70-tal åhörarna
bjöds på åtta föreläsningar.
B
land annat presenterade Erik Fridell från IVL deras studie där emissioner från etanolbilarnas (E85) häl soeffekter jämförs med bensinbilens. Exponering för olika ämnen för befolkningen i Västra Götaland och en hälsoriskbedömning presenterades. Vi fick exempelvis en inblick i hur de lägre emissionshalterna av NOx övervägde riskerna med de högre halterna av Acetaldehyd hos E85 bilarna, vilket totalt sätt kan ge mindre negativa hälsoef fekter med E85 bilar.En annan hälsorelaterad presentation fick vi av Åslög Dahl från Institutionen för växt och miljövetenskaper. De har tittat på om allergiframkallande pollen samverkar med luftföroreningar. I projektet utreds ifall man kan säga att luftvägsbesvär förvärras när pollenhalter och luftförore ningshalter är höga under samma tidsperiod.
Maria Holmes från Miljöförvaltningen Göteborg och JanErik Andersson Lokalförsörjningsförvaltningen Göte borg berättade om ett gemensamt luftkvalitetsprojekt vid Skårskolan i Örgryte. Vi fick en beskrivning om hur projektet kom till och om hur mätningar av luftkvalitet
utfördes både inomhus och utomhus. Vi fick också en större inblick i vilka faktorer som är viktiga för att skapa en god inomhusluft med låga partikelhalter.
Vi fick även flera redovisningar om infrastrukturut vecklingen i Göteborgsregionen. Mölndal presenterade vilka stadsbyggnadsprojekt som är på gång i kommunen, Trafikkontoret i Göteborg presenterade deras insatser för att begränsa utsläppen av luftföroreningar från trafiken och Göteborgs Stad berättade om Västsvenska infrastruktur paketets satsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Göteborgsregionen. Avslutningsvis presenterade Stefan Andersson från Näringsdepartementet Transportstyrelsens förslag på Miljözoner för personbilar, remissutfallet av detta och den fortsatta hanteringen av förslaget.
Vill du ta del av mer dokumentation från dagen så finns det fullständiga programmet och alla presentationer på www.grkom.se/luft l
