Att välja det Estetiska programmet - En kvantitativ studie av sociala faktorer som påverkat elever att studera det Estetiska programmet Bild och Form

Examensarbete

Att välja det Estetiska programmet -

En kvantitativ studie av sociala faktorer som påverkat elever att studera det

Estetiska programmet Bild och Form

Choosing the Arts program - A quantitative study of the social

factors that influenced students to study the Arts program

Ezgi Özberk

Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare

Bild och visuellt lärande 2013-10-30

Examinator: Fiewel Kupferberg Handledare: Gunnilla Welwert Lärande och samhälle

3

Sammanfattning

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen.

Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är

högskoleförberedande. De sociala faktorer som inte har varit särskilt betydande för valet av utbildning menar eleverna vara lärarnas- och föräldrarnas rekommendationer samt vänners val av utbildning. Vidare kan man utläsa att elever med föräldrar med en högre utbildningsnivå finns överrepresenterade i utbildningen och att utbildningen domineras av kvinnor. Genom att studera sociala mönster som grund till utbildningsval anser jag att man medvetandegör lärarens roll i skolan som till viss del kan bidra med att motverka de skilda utbildningsval som görs beroende på elevers skilda förutsättningar.

Nyckelord: Social bakgrund, utbildningssegregering, gymnasieval, estetiska programmet,

5

Innehållsförteckning

3.2 Samhället och individen 10

3.3 Skolans dolda funktioner – selektion av kön och klass 11

4. Metod och genomförande 14

4.1 Urval 14

4.2 Genomförande och etiska ställningstaganden 15

4.3 Utformning av enkätformulär 16

4.4 Svarsalternativ 17

4.5 Skalor och analyser 18

4.6 Analys av variabler 18

4.6 Studiens tillförlitlighet 19

5. Resultat 20

5.1. Stickprovets könsfördelning 20

5.2 Social bakgrund bland elever i urvalsgruppen 21

5.3 Social bakgrund på läns – och riksnivå 21

5.4 Bakomliggande faktorer i val av utbildning 22

5.5 Univariata analyser av alternativ A-F 23

5.7 Framtida yrkes och studieområden 27

6. Analys 28

6.1 Sortering utifrån kön 28

6.2 Social bakgrund 29

6.3 Fritidsintressens roll i val av utbildning 31

6.4 Val av framtida yrkes/studie- områden 32

6.5 Lärarens roll i val av utbildning 33

6.6 Sammanfattande analys 33

7. Diskussion och slutsats 35

Referenslista 36

Bilaga 1: Frekvenstabeller 38

Bilaga 2: Enkätformulär 41

6

1. Inledning

När den nya gymnasiereformen Gy11 inrättades innebar det ett nytt, mer än tidigare begränsat utbildningssystem där den teoretiskt dominerande synen på kunskap blivit mer uppenbar.

Politikers syn på bildämnet i den nya reformen tycks tillåta upprätthållandet av en traditionsenlig ämneshierarki som funnits i historien. Ett exempel på detta är att reducera den förut obligatoriska kursen estetisk verksamhet och att införa en kursplan i det estetiska programmet som främst utgörs av ett teoretiskt innehåll. Under mina år som bildlärarstudent har jag uppmärksammat genom både egna erfarenheter från min verksamhetsförlagdatid och från den utbildningspolitiska synen att estetiskt- praktisk kunskap är något som värderas lägre än en teoretisk kunskap.

Bildämnets låga status genomsyrar utbildningssystemet och mina erfarenheter tyder på att detta även påverkar elevernas egna föreställningar kring ämnet. Vilka individer är det då som trots beskrivna upplevelser, tenderar att välja gymnasieutbildningen Estetiska programmet Bild och Form? Vilka faktorer inverkar i valet av gymnasieutbildning och vad är dessa elevers åsikter om sin egen utbildnings/yrkesframtid?

1.2 Bakgrund

Gymnasieutbildningen har idag en tydlig uppdelning där program som erbjuds antingen är högskoleförberedande eller yrkesförberedande. Estetiska programmet med inriktningen Bild och Form, behåller i den nya reformen behörigheten till att ge högskolekompetens men det tycks ske på bekostnad av att utbildningens praktiska ämnen sållas bort. Detta talar för en kunskapssyn där politiker väljer att begränsa olika former av lärande och ger en bild av att en viss typ av lärande är mer legitim. Detta medför att man kan fråga sig vad som spelar roll i valet av utbildning. Är det utbildningens begränsade urval av praktiska kurser? Spelar utbildningens

högskoleförberedande status roll i valet av ämne?

Att samhällets syn på kunskap återspeglas bland individers uppfattningar kring vad som är värdefull kunskap är inte något nytt inom forskningen. Samhälleliga värderingar av vad som är av värde, är ofta även vad individer uppfattar som värdefullt beroende på vilken grupp i

samhället de tillhör. I boken Sociologi redogör Giddens (2007) för ett flertal olika teoretikers synsätt på utbildningssystemet vilka talar för att skolan bidrar till ojämlikhet i samhället. Här

7

framgår det att utbildningssystemet bidrar till de ojämlika förhållanden som existerar i dagens samhälle, där klass fortfarande är en avgörande faktor för de orättvisor individer ställs inför (a.a. 2007:287,529). Detta kan man tydligt se i studier som undersöker sambandet mellan

utbildningsval och social bakgrund. Studier visar på att elever från familjer med en högre

utbildningsnivå oftare tenderar att välja en teoretisk utbildning på gymnasiet vilket indirekt tyder på att deras bild av kunskap stämmer överens med den legitima kunskap som råder i samhället. Mot denna bakgrund avser jag att undersöka vilka sociala faktorer som inverkar i valet av utbildning samt att skapa en förståelse över hur sociala faktorer så som föräldrars

utbildningsbakgrund samt elevernas könstillhörighet påverkar valet av program. Då undersökningen berör vilka sociala faktorer som påverkar elevers val av att studera

gymnasieutbildningen Estetiska programmet Bild och Form anser jag att dess relevans är - trots dess småskaliga urval – av stor vikt för blivande bildlärare. Att förstå de faktorer som inverkar i valet samt att skapa en överblick över den sociala bakgrunden bland elever, ger oss en bild av hur samhällets förändringar påverkar den verklighet som existerar. Det är även som lärare viktigt att skapa en förståelse för vilka individer som faktiskt väljer att studera ett ämne där denne också undervisar, för att ge eleverna förutsättningar att utveckla och lära sig det som för vissa grupper i samhället inte alltid är en självklarhet.

8

2. Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka sociala faktorer som inverkar i valet av

gymnasieutbildning med fokus på elever som väljer att studera det Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Undersökningen avser även att studera vilken social bakgrund eleverna som studerar programmet har sitt ursprung i.

2.1 Problemformulering

 Vilka sociala faktorer påverkar valet av utbildning gällande de elever som väljer att studera det Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet?

För att kunna besvara min övergripande frågeställning behöver följande frågar inkluderas:

 Vilka sociala faktorer inverkar i valet av utbildning enligt eleverna själva?

 Vilka sociala grupper finns representerade inom utbildningen och hur ser fördelningen av dessa ut?

9

3. Litteraturgenomgång

3.1 Tidigare forskning

Det valda undersökningsområdet är ett fält som undersökts många gånger tidigare. Hur social bakgrund och sociala faktorer påverkar individer på olika plan under deras livsstil är

återkommande inom bland annat sociologiska studier. Trots att bakomliggande orsaker av utbildningsval är något som många studier behandlar, finns det en avsaknad av undersökningar berörande elevers egna attityder kring valet av utbildning. Det finns en del uppsatser på grund- samt avancerad nivå som undersöker bakomliggande faktorer bakom valet av att studera olika gymnasieutbildningar. Dock är det främst kvalitativa metoder som genomförts, vilket gör att denna undersökning skiljer sig från föregående.

En uppsats skriven av Catja Malmberg (2008) berör denna studiens valda område då

undersökningen syftar till följande: ”Vad anser eleverna att de sig grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen och hur ser de på sin framtid?” (Malmberg 2008:44). Genom en kvalitativ metod med tio genomförda intervjuer undersöker Malmberg föregående syfte. Resultatet i studien visar att de avgörande faktorerna för att välja utbildningen har varit elevernas upplevelse av lust och glädje samt intresse för estetiska ämnen. Även det faktum att estetiska programmet både ger möjlighet till fortsatta studier vid universitet/högskola efter studenten samtidigt som det ger möjlighet till att fördjupa sig i det konstnärliga området var bidragande faktorer i valet av gymnasieutbildning (a.a. 2008:3)

Att liknande undersökningar gjorts anser jag vara något som inte påverkar utfallet av denna undersökning. Eftersom att Gy11 är en så pass ny skolreform är min åsikt att dessa typer av studier alltid är relevanta i samband med aktuella utbildningspolitiska förändringar. Dock bör man ha i åtanke att resultatet möjligen visar på liknande slutsatser, men detta medför inte att undersökningen saknar relevans, utan bidrar snarare till att påvisa potentiella skillnader eller likheter mellan olika undersökningar för att bekräfta de likheter och skillnader som finns. Valet av samtlig teori kan ifrågasättas eftersom den inte är särskilt aktuell. Dock har jag tagit del av

10

nyare avhandlingar som hänvisar till samtliga av de författare som kommer att tas upp i arbetet, vilket påvisar att källorna fortfarande är relevanta (Exempel: Se referenslista: Erikson och Jonsson 1994).

Följande redovisas en äldre men i detta fall relevant avhandling vid namn Bild-undervisningen

och det pedagogiska rummet skriven av Gunnar Åsen och Sten Pettersson (1989). Att inkludera

Åsen och Petterssons avhandling anser jag lämpligt på grund av att de tar upp olika områden som det idag finns en avsaknad av i andra studier gällande bildundervisning. Åsen och Pettersson har i deras avhandling gjort en undersökning som bland annat redogör för elevers syn på bildämnet beroende på social bakgrund och hur denna stämmer överens med lärares föreställningar kring ämnet. Urvalsgruppen för undersökningen är elever i årskurs 3, 6 och 9 i tre olika kommuner (a.a. 1989:167-169). Resultatet visar bland annat skillnader i föreställningen om bildämnet beroende på social bakgrund där exempelvis elever som kommer från ett ”lägre socialt skikt” har en syn på ämnet som att ”nyttan sammanhänger med vilket arbete man kommer att få som vuxen” (a.a. 1989:262). De flesta elever med en uppväxtmiljö i ett ”högre socialt skikt” anser att nyttan bland annat ligger i ämnets bidrag till den egna individuella utvecklingen och ger

möjlighet att skapa (a.a. 1989:258,263). Resultatet visar även att elever från en lägre social grupp har en syn på ämnet som avviker från den syn lärarna har medan eleverna från en högre social grupp har en föreställning av ämnet som i högre grad stämmer överens med skolans lärare. Författarna återkopplar detta till teorier som talar för att individer från ett högre skikt känner igen den kultur som skolan erbjuder då skolans kultur är just de högre skiktens kultur (a.a. 1989:264). Vidare följer teorier som angriper samhällets påverkan på individens livsvärldar, skolans olika funktioner, studier om en svensk segregerad skola samt fritidsvanor som klassmarkörer i ett postmodernt samhälle.

3.2 Samhället och individen

För att förstå skolans olika funktioner - synliga som dolda - måste även det samhälle inom vilken institutionen bedrivs studeras. Samhälleliga förändringar påverkar hur kursplaner konstrueras, vilka möjligheter individen genom sin utbildning får på arbetsmarknaden och hur undervisningen i skolan ska bedrivas. För att förstå individer måste vi också förstå inom vilka samhälleliga

11

förutsättningar de verkar inom allt ifrån hur familjekonstruktionen ser ut idag till vilka förutsättningar den globaliserade arbetsmarknaden tillåter. Dagens samhälle har gått från att betecknas som det moderna till att istället beskrivas som att bland annat befinna sig i ett senmodernt- och postmodernt samhällstillstånd.

Postmoderna teoretiker menar att individer idag blir allt mer frigjorda från de tidigare grundläggande identitetsskapande faktorerna som kön, klass och etnicitet. De roller vi socialiseras in i är inte alltid beroende av de äldre traditioner som tidigare lade grunden för identitetsskapandet. Istället präglas våra liv av att själva ha friheten att välja vem vi vill vara på bekostnad av att de kollektiva identiteterna löses upp (Engdahl och Larsson 2006:290).

I Lena Karlssons (2005) avhandling syftar hon bland annat till att undersöka hur individens åsikter och handlingar påverkas av dennes subjektiva klasskänsla med bakgrund att

klasstillhörighetens betydelse minskar i dagens samhälle i relation till tidigare samhällen. Hon redogör för Clark och Lipset (1996 i Karlsson) som menar att ju mer samhället utvecklas i den postmoderna riktningen, så förväntas individers individuella frihet bli den centrala faktor som framträder genom en upplösning av det klassamhälle som tidigare existerat. Clark och Lipset (1996 i Karlsson) menar att ju mer den individuella friheten blir central desto mindre påverkan kommer individers klasstillhörighet utgöra för individens livsstil. Karlssons problematiserar föregående resonemang och visar bland annat i sin avhandling att det fortfarande tycks finnas en koppling mellan fritidsvanor och klasstillhörighet. Även om den till skillnad från tidigare har minskat, innebär det dock inte att sambandet existerar. Karlsson menar att finkulturella

aktiviteter fortfarande domineras av grupper i samhället från ett högre skikt. Vidare tar Karlsson även upp att fritidsintressen idag är en viktig del i individers skapande av sin identitet (Karlsson 2005:2,124,137).

3.3 Skolans dolda funktioner – selektion av klass och kön

12

Giddens refererar till Ivan Illich i redogörelsen av skolans dolda funktioner. Illich teori berör ekonomins relation till utbildning, där ekonomins krav inverkar på hur utbildningssystemet ser ut. Skolans funktion är enligt Illich att lära individer färdigheter, kunskaper och värden, fungera som en plats vars syfte är att kontrollera eleverna och slutligen att selektivt fördela elever i olika yrkeskategorier. På detta sätt bidrar skolan till att få eleverna att acceptera och finna sig i sin redan förutbestämda plats i samhället (a.a. 2007: 531). Detta innebär således att skolan bidrar till att individer beroende på social bakgrund sorteras in i olika positioner, något som även påverkas av arbetsmarknaden.

Ahrne, Franzén och Roman (2008) menar att individer som kommer från familjer med en hög utbildningsbakgrund tenderar oftare, än de individerna från en familjebakgrund med en lägre utbildningsnivå, att studera vidare på högskola/universitet. Författarna menar att skolan bidrar till att upprätthålla de sociala skillnader som redan existerar genom att sortera individer till olika positioner. De hävdar också att denna indelning sker i olika faser där val av gymnasieutbildning är en viktig del i denna process. Val av utbildning grundar sig således ofta i en påverkan av familjens sociala bakgrund (a.a. 2008:179-181).

Erikson och Jonsson (1994) menar att individers ekonomiska samt sociokulturella

familjesituation kommer att ha mer inflytande i betydelsefulla val gällande utbildning som individer gör om valet görs i ett tidigt skede. Författarna menar att individer med föräldrar med en utbildningsbakgrund kommer att vägleda sina barn till att inte begränsa sig i det val som görs, utan istället välja en utbildning som öppnar upp för fler möjligheter om valen görs tidigt och är svåra att ändra senare (a.a. 1994:359-360).

Olsen och Pedersen (2004) redogör för Bourdieus resonemang kring skolans funktioner. Här beskrivs Bourdieus resonemang om hur skolan bidrar till att individer tillägnar sig färdigheter som exempelvis behövs för yrkeslivet samt att skolan bidrar till att kulturella och ideologiska fundament i samhället reproduceras. Skolan bidrar således till att den sociala ordningen upprätthålls (Olsen och Pedersen 2004:150).

Vidare sker det inte endast en selektion av individen beroende på familjens utbildningsnivå, utan selektionen skapas också utifrån individers könstillhörighet. Ahrne, Franzén och Roman (2008) menar att ”Den segregering som finns mellan män och kvinnor när det gäller yrken och

13

positioner i arbetslivet påbörjas i skolan i och med val av utbildningslinjer i gymnasiet. Flickor och pojkar i nian väljer i stor utsträckning linjer och kurser inom gymnasieskolan som stämmer med hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor i arbetslivet i stort.” (a.a. 2008:185). Varför individers könstillhörighet ligger till grund för deras val gällande utbildningslinjer råder det delade meningar om. Författarna redogör även för tankegångar som anser att orsaken till att individer beroende på kön väljer skilda program på gymnasiet beror på att när valet görs. De menar att ålder och omgivning i form av kamrater kan utgöra grunden i skillnaderna av

utbildningsval. De menar att åldern inbegriper ett behov av könsidentifikation och samhörighet med sina kamrater vilket påverkar att valet ofta görs efter vännernas val. Vidare menar

författarna att de skilda gymnasievalen mellan kvinnor och män även är något som kan tänkas bero på de olika könsroller vi socialiseras in i, vilket medför att vi tror oss vilja bli eller vara något som egentligen är ett val skapat av samhället (a.a. 2008:185-186).

Erikson och Jonsson (1994) menar att samtliga utbildningsteorier talar för att de skilda

förutsättningar individer växer upp med genom skolan jämnas ut, vilket leder till att individer får en skolgång där skillnader mellan sociala grupper balanseras snarare än att de upprätthålls. Vidare menar författarna att dock att detta inte stämmer överens med deras undersökta verklighet utan snarare cementerar skolan de förutsättningar som individer har med sig när de börjar skolan (a.a. 1994:348-349).

Föregående litteratur talar för att studier visar att skolan bidrar till upprätthållandet av den ojämlika sociala ordningen som existerar i samhället. Könstillhörighet och föräldrars utbildningsnivå anses påverka de val som individer gör gällande utbildning, och effekten av föräldrars påverkan blir mer påtaglig ju tidigare betydelsefulla val görs. Vidare kan man dock utläsa att samhället går i en utveckling som talar för att kön, klass och etnicitet bör spela en mindre roll i individers identitetsprojekt. Genom att den individuella friheten där valmöjligheten är individers ansvar menar teoretiker att detta bidrar till att klass inte spelar en lika betydande roll som det tidigare gjort.

14

4. Metod och genomförande

Valet av metod har inte varit en oproblematisk process, då både en kvalitativ respektive kvantitativ metod lämpar sig väl till studien. Eliasson (2010) menar att kvalitativa metoder lämpar sig till studier vilka avser att skapa en djupare förståelse för det som man vill undersöka. Kvantitativa metoder passar istället de undersökningar vars syfte är att generalisera till en bredare kontext (a.a. 2010:28,31). Kvantitativa metoder är bra när man vill ”uppskatta hur utbredda olika tydligt beskrivna förhållanden och attityder är inom den sökta gruppen” (a.a. 2010:30). Då min undersökning avser att undersöka vilka faktorer som inverkar i gymnasievalet genom att också studera elevernas sociala bakgrund, skulle en kombinerad form av dessa två metoder bidra till en djupare men också bredare kunskap kring området. Genom intervjuer kan informanternas föreställningar om valet av utbildning ge ett djupare perspektiv och förståelse, då en kvantitativ metod inte tillåter detta mer än på ytan. Eliasson menar att kvalitativa metoder kan bidra till att ta reda på det som en kvantitativ metod inte kan redogöra för, genom att genomföra exempelvis intervjuer kan man nå det som inte alltid är en självklarhet (a.a. 2010: 27, 28). Däremot möjliggör en kvantitativ metod att man kan genomföra en mer omfattande studie som berör flera områden, vilket är något som har varit viktigt för denna undersökning (a.a. 2010:31). Detta på grund av den avsaknad av tidigare studier kring just undersökningens specifika område, har en vilja att ta reda på hur vissa förhållanden och attityder faktiskt ser ut, innan antagande och frågor av djupare slag har varit lämpliga att planeras in. Därav har jag valt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning för denna studie.

4.1 Urval

Undersökningen har genomförts på en kommunal skola som erbjuder det Estetiska programmet Bild och Form. Eftersom det i nuläget finns få kommunala skolor som erbjuder denna

gymnasieutbildning har det även varit svårt att få respons på förfrågan om utdelning av

enkäter. Urvalsgruppen är i detta fall 43 elever som studerar det Estetiska programmet Bild och Form. Då varken utrymme eller möjlighet har funnits att undersöka hela populationen kommer mitt så kallade stickprov omfatta två klasser på en skola där elever kan studera Bild och Form. Eftersom det är få antal elever som studerar utbildningen har jag endast haft tillgång till en klass

15

för två årgångar på gymnasiet. Detta innebär också att omfattningen av respondenter riskerar att bli få. Denscombe (2010) menar att vid dessa typer av undersökningar bör urvalen omfatta mellan 30 till 250 respondenter, dock innebär detta också att man som forskare måste ta hänsyn till urvalets storlek i undersökningen. Denscombe menar att ett litet antal ”behöver inte

ogiltigförklara resultatet – under förutsättning att man erkänner och tar hänsyn till

begränsningarna” (a.a. 2010:51). I undersökningen måste analysen anpassas till urvalets storlek och man måste ta hänsyn till urvalets representativitet (a.a. 2010:51). Föregående resonemang kommer jag på grund av urvalets storlek i denna undersökning ha i åtanke i analysen av resultatet.

4.2 Genomförande och etiska ställningstaganden

Genom att kontakta två kommunala skolor i två olika städer vilka erbjuder den aktuella utbildningen har jag fått möjlighet att komma och dela ut enkäterna i en av de tillfrågade

skolorna. Eleverna som deltog i undersökning var över 15 år, vilket innebär att ett samtycke från föräldrar inte behövts. Eftersom enkäten består av frågor som kan upplevas känsliga skickades enkäten först till rektor för utbildningen och sedan vidare till lärare vilka ansvarar för

utbildningen (Vetenskapsrådet s, 9). Förfrågan om att genomföra undersökningen har därför först gått genom rektorn för utbildningen och sedan har jag i kontakt med en av lärarna på skolan som anordnat tid för utdelningen av enkäten. För att undvika missförstånd, förseningar och bortfall i undersökningen skickades inga postenkäter utan istället blev valet att vara närvarande i

utdelningen och inlämningen av enkäten. Eliasson (2010) menar att postenkäter och liknande kan bidra till missförstånd i undersökningen samt att svarsfrekvensen riskerar att minska. Genom att vara närvarande minskar man risken för uteblivna enkäter och har möjlighet att klara upp missförstånd som kan uppstå, dock innebär detta inte att missförstånd i själva enkäten kan ha uppstått (a.a. 2010:29).

I utdelandet av enkäterna informerades respondenterna i enlighet med vetenskapsrådets fyra huvudkrav – informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. I utdelandet av enkäten informerades respondenterna om att deras deltagande var anonymt, syftet med

undersökningen, enkätens struktur och innehåll samt om frivilligheten av deltagandet (Vetenskapsrådet s, 7-8). Alla elever som befann sig i klassrummet deltog och lämnade in

16

enkäten, dock finns det ett fåtal bortfall i den interna svarsfrekvensen kan ses i resultatet. För att uppnå konfidentialitetskravet har jag valt att inte avslöja den ort eller skola där studien gjorts, för att anonymisera de individer som deltagit i undersökningen. Den insamlade data kommer och har endast används i denna studie, ett krav som vetenskapsrådet kallar nyttjandekravet.

(vetenskapsrådet s, 14)

4.3 Utformning av enkätformulär

I utformningen av enkäten har jag främst utgått från Trost (2012) och Denscombes (2010) resonemang kring hur och vad ett lämpligt frågeformulär bör se ut och innehålla. Denscombe hävdar att följden av frågor är viktig för utformandet av ett frågeformulär. Början av ett formulär bör inte innehålla känsliga eller svåra frågor då detta kan bidra till att respondenten väljer att inte fortsätta, därför bör frågor av en sådan karaktär ställas längre fram i formuläret (a.a.2010:220). Därav har jag valt att introducera enkäten med frågor om utbildning, årskurs och trivsel för att succesivt introducera frågorna som handlar om åsikter och attityder, och lämnar frågor om föräldrars utbildningsnivå, kön och etnicitet till sist, då dessa kan upplevas känsliga för

respondenterna. Då enkäten är omfattande och berör flera områden kommer inte alla behandlas i studien dock följer en beskrivning av alla frågor i enkäten för att läsaren ska få en överblick över utformningen.

Enkäten består av 29 frågor samt 11 underfrågor, enkäten innehåller således 40 frågor

sammanlagt med en variation av ordinal, nominal samt kvotskalor (a.a. 2010: 18-19) Formuläret börjar med så kallade sak-frågor vilka är frågor som ”behandlar faktiska förhållanden i motsats till frågor om tycke, smak och attityder” (Trost 2012:65) Dessa frågor berör elevers utbildning samt årskurs. Därefter följer en trivselfråga, inte bara för att det är av intresse men också för att det är en passande ingång till de andra frågorna. Vidare består enkäten av frågor som mäter bakgrund till valet av utbildning (se bilaga fråga 1-7 samt 6 tillhörande underfrågor). Sedan följer frågor som berör hur respondenterna upplever omgivningens syn på utbildningen (se fråga 5-7). Bland dessa inkluderas även elevernas egen syn på sin utbildning (se fråga 4 och 8). Sedan följer fyra frågor vilka mäter respondenternas syn på teoretisk och praktiskt kunskap (se fråga 9 - 12). Fråga 14 -18 mäter elevers åsikter kring utbildningens framtidsrelevans. Fråga 15 har ställts för att jämföra förhållningssätt kring praktiska och teoretiska kurser i relation till hur eleverna i

17

praktiken väljer mellan dessa. Därefter följer frågor kring social bakgrund och familjens syn på utbildning. Enkäten avslutas med frågor som berör föräldrars födelseland, bostadsförhållande, kön samt en öppen fråga om övriga synpunkter. Den fråga som skiljer sig i relation till resten är fråga 13. Denna utgår från utbildningens samtliga mål som finns att hitta på Skolverkets hemsida och här ska respondenterna rangordna vilket av alternativen som är viktigast. Resultatet har kodats in i statistikprogrammet SPSS och redovisas i resultatdelen i form av univariata analyser som visar fördelningen av svaren i varje fråga. För att ta del av fler tabeller kan läsare se Bilaga 3 som redogör för ett antal frågor i form av korstabeller.

4.4 Svarsalternativ

Enkäten består av en del sak-frågor men till större del utgörs enkäten av attityd och åsikts - frågor. Då enkäten är omfattande och innehåller en mängd av denna typ av frågor finns det en risk att respondenterna svarar endast för att svara, eftersom mängden frågor kan ge upphov till att respondenterna tappar fokus (Trost 2012:69-70). De flesta svarsalternativ består av fasta

svarsalternativ av varierande form anpassat till frågan som ställts. Fasta svarsalternativ innebär färre risker för ett internt bortfall (a.a. 2012:72-73). Vissa frågor när ett öppet svarsalternativ varit nödvändigt har jag valt att ha med dessa (se fråga 17, 18, 20, 24 och 27).

Beroende på frågorna så varierar även svarsalternativen, samtliga attityds - åsikts frågor har fem olika svarsalternativ där ett neutralt svar tillåts. Trost (2012) menar att många forskare hävdar att man inte bör ha med svarsalternativ som exempelvis ”vet ej” eller ”har ingen erfarenhet”.

Genom att begränsa svarsalternativen till att det endast går att ta ställning i frågan gör också att risken minskar att ”inte ta ställning” blir det dominerade svarsalternativet. Trost menar dock att dessa typer av svarsalternativ bör finnas med som ett alternativ då det är nödvändigt (a.a. 2012:75). Detta är således en tolkningsfråga som man själv måste ta ställning till, därför har jag valt att endast ha med den typen av svarsalternativ vid frågor av känslig karaktär (se fråga 17 och 19).

18

4.5 Skalor och analyser

Enkäten innehåller olika typer av skalnivåer, vilket krävs för att i efterhand kunna koda in det material som finns tillhanda. Frågorna i enkäten domineras främst av ordinal samt nominalskalor där enstaka frågor är kvotskalor. Dessa olika variabler har betydelse för den senare inkodningen av data som redovisar resultatet, och de är även avgörande för vilken typ av analys som går att genomföra eftersom detta är beroende på variabelns skalnivå. En kvotskala innebär följande att den är ”numerisk och att avstånden mellan skalstegen är lika stora samt att det finns en väl definierad nollpunkt.” (Trost 2012:18). Ett exempel på en kvotskala är en fråga som ålder, där svarsalternativet anges genom att respondenten skriver in sin ålder, vilket även är den typ av kvotskala som går att återfinna i undersökningens enkätformulär. Enkäten domineras som nämnts av attityd och åsiktsfrågor i form av ordnialskalor. Ordnialskalor möjliggör att respondenten kan ange ett svarsalternativ som i sin tur kan värderas högre än ett annat alternativt och vice versa (Denscombe 2010:329). De frågor i enkäten som tillåter ett svarsalternativ mellan alternativen ”mycket bra” – ”dåligt”, samt ”instämmer helt” – ”instämmer inte alls”, är exempel på data på ordinalskalenivå. Ytterligare en typ av variabel som är förekommande är de som ligger på nominalskalenivå. Nominalskalor är den typ av variabel vilken tillåter ”att räkna saker och placera in dem i en kategori” (a.a. 2010:329) exempel på en nominalskala är frågan om respondentens kön.

4.6 Analys av variabler

Då enkäten innehåller frågor som ger data på främst ordinal samt nominalskalenivå innebär även detta begränsningar gällande vilken typ av analys som går att framställa. När man erhåller data på nominal- samt ordinalskalenivå finns det till en början möjlighet att visa univariata analyser, vilka innebär att en variabel i taget analyseras vilket möjliggör att man därefter kan uppskatta bland annat hur svaren finns fördelade (Eliasson 2010:67-72). Den bivariatasanalys som möjliggör att dessa typer av variabler analyseras är en korstabellsanalys. Korstabellsanalyser innebär att två variablers samband analyseras och här tillåts bland annat analyser av två variabler på ordinalskalenivå, variabler på nominalskalenivå samt en nominalskala med en ordinalskala (a.a. 2010:102). När en korstabellsanalys görs mäts det statistiska sambandet mellan de två variablerna genom ett så kallat Chi-Square test. I testet visas ett P-värde som visar om det

19

framkomna resultat är signifikant eller inte vilket avgörs om p-värdet är under 0,05 (a.a. 2010:117). Korstabellerna kommer inte redovisas i resultatdelen men går att ta del av i bilagan (se Bilaga 3)

4.7 Studiens tillförlitlighet

Studiens tillförlitlighet kan ifrågasättas på grund av dess begränsade urval som tidigare beskrivits. Urvalets storlek medför även att frågor kring vilka faktorer som inverkar i valet av utbildning inte går att generalisera till hela populationen. Resultatet är alltså inte generaliserbart eller representativt för hela populationen, men är även något som berättar om den valda

urvalsgruppen i fråga. De korstabeller som går att ta del av i bilagan är inte signifikanta, vilket innebär att det finns inget statistisk signifikant samband som tillåter att man kan generalisera stickprovets svarsfördelning till populationen. Dock är den data som presenteras i bilagan fortfarande något som ger information om ett litet urval individer som studerar utbildningen och är därför intressant att ta del av med hänsyn till att detta inte är något som innebär att alla elever i Sverige skulle svara som gruppen i fråga. Vidare har de siffror som presenteras i resultat delen kompletterats av information från Skolverkets statistiska databas vid namn Siris, gällande könsfördelningen bland elever som studerar Estetiska programmet Bild och Form på län- och riksnivå. Den statistik som redovisas om elever som studerar programmet gällande föräldrars utbildningsnivå måste dock läsas annorlunda än den data som min genomförda enkät visar. I fråga om utbildningsnivå bland föräldrarna i Skolverkets statistik, gäller följande ”Elever vars föräldrars högsta utbildning är eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng.” (http://siris.skolverket.se/siris/ris.get_image?pin_dok_namn=gyelev12_ar_1_2.html). Den insamlade empiri från enkäten visar istället elevernas svar gällande deras föräldrars högsta utbildningsnivå. Detta betyder att eleverna svarar åt sina föräldrar, vilket innebär att om föräldrarna svarat så hade resultatet kunnat se annorlunda ut.

20

5. Resultat

I resultatet har jag valt att redogöra för ett litet urval av den stora mängd data som framkommit av undersökningen som gjorts. Jag kommer endast redovisa tabeller vilka är lämpade till uppsatsens syfte. För de läsare som vill ta del av andra tabeller gällande elevers uppfattning om utbildningens innehåll, finns tabeller och förklarande beskrivningar av dessa i bilaga 2. Vidare följer en överblick över könsfördelningen i urvalsgruppen samt på län- och riksnivå från skolverkets statistiska databas Siris. Utbildningsbakgrund bland föräldrar i urvalsgruppen samt statistik från skolverkets databas Siris över utbildningsbakgrund på län- och riksnivå. Dessa presenteras i form av univariata analyser i form av frekvenstabeller. Vidare följer univariata analyser över de fem faktorer (se bilaga 2: Fråga 2 alternativ A-F) gällande vad som varit av betydelse för valet av utbildning. Slutligen presenteras en skriftlig sammanställning av respondenternas svar kring de framtida yrkes- samt utbildningsområden de önskar studera.

5.1 Stickprovets könsfördelning

Resultatet visar att det finns en obalanserad könsfördelning bland respondenterna i urvalsgruppen. I frågan om kön har 42 respondenter angett ett svarsalternativ där 30 stycken är kvinnor och resterande 12 är män.

Urvalsgruppen består av sammanlagt 43 respondenter vilket innebär att det finns

ett internt bortfall. Detta innebär att kvinnor är överrepresenterade i utbildningen. Statistiken från Skolverket visar att en könsfördelning i nuvarande årskurs 2 och 3 som studerar Estetiska

programmet Bild och Form består av 75 % kvinnor i hela riket. På länsnivå kan vi utläsa en siffra på 63 % kvinnor som studerar utbildningen. I statistiken över utbildningen i den valda skola som denna studie är genomförd hittar vi en siffra på 71 % kvinnor som studerar utbildningen. Detta innebär att det finns en generell majoritet av kvinnor som studerar utbildningen på län - samt riksnivå. Vidare går även denna överrepresentation av kvinnor att återfinna i urvalsgruppen.

21

5.2 Social bakgrund bland elever i urvalsgruppen

Resultatet i tabellen visar att respondenterna i stickprovet kommer från en familjebakgrund där en av parterna åtminstone har en förälder som studerat på högskola/universitet. I den genomförda enkätundersökningen finner vi att 75 % av eleverna har föräldrar med högsta utbildning vid högskola/universitet. Endast åtta respondenter, ca 19 % har föräldrar där åtminstone ena parten har en förälder med en högsta utbildning från gymnasiet. Vidare finns ett bortfall på två samt två respondenter som svarat ”vet ej”. Detta innebär att vi även här finner en obalanserad spridning i fråga om social bakgrund, där elever med föräldrar med en högskola/universitets bakgrund är överrepresenterade i utbildningen.

Tabell 2: Frekvenstabell över föräldrars högsta utbildning i stickprovet

Vad har dina föräldrar för utbildning? (den part med högst utbildning)

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid Gymnasium 8 18,6 19,5 19,5 Högskola/Universitet 31 72,1 75,6 95,1 Vet ej 2 4,7 4,9 100,0 Total 41 95,3 100,0 Missing System 2 4,7 Total 43 100,0

5.3 Social bakgrund på län- och riks nivå

Skolverkets statistik över andelen elever föräldrar med minst 30 högskolepoäng bland elever i årskurs nuvarande 2 och 3, har inkluderats för att ge en mer generaliserad bild av föräldrars bakgrund bland elever ser ut på läns- och riksnivå. I denna statistiska redovisning kan vi finna att elever vars föräldrar som har minst 30 högskolepoäng utgör en siffra på 54 % över hela riket och 57 % på länsnivå. Detta innebär således att det finns en procentuell skillnad mellan skolan som studien är gjord på där vi finner en siffra på 75 %. och statistiken på län- och riksnivå. Detta tyder på en procentuell skillnad på 21 % mellan stickprovet och hela riket samt 18 % skillnad mellan stickprovet och län. Vidare kan vi således utläsa att inom län och över hela riket har mer än 50 % av eleverna en förälder med någon form av universitetstudier. Stickprovet tenderar att skilja sig från populationen då det går att återfinna en högre siffra på 75 %, vilket kan betyda att

22

den specifika orten där studien gjorts är en plats där högskole-/universitets studier är mer förekommande som bakgrund bland boende i orten. Vidare kan vi inte säga i vilken grad

högskole-/universitetsnivå bland elevernas föräldrar existerar, vilket vi om stickprovet kan göra. Skolverkets statistik visar endast föräldrar som har minst 30 högskolepoäng som eftergymnasial utbildning.

5.4 Bakomliggande faktorer till val av utbildning

I enkäten formulerades som tidigare nämnt en fråga (se bilaga fråga 2) med sex olika underfrågor (A-F) vilka enskilt mäter vilka alternativ som haft betydelse för elevens val av

gymnasieutbildning. För att få en övergripande bild av vilken/vilka faktorer som inverkat i valet gjordes först en analys av medelvärden som visar medelvärdet bland svarsalternativen. Eftersom skalnivåerna i detta fall är mellan 1-4 (Mycket viktigt (1) – Inte alls viktigt (4)) innebär detta att ju närmare ett medelvärde ligger 1 desto större betydelse har påståendet haft.

Tabell 3: Analys av medelvärden för betydande faktorer vid val av utbildning

Report A. Vänners val av gymnasieutbi ldning B. Lärares rekommendat orioner C. Föräldrarnas rekommend ationer D. Dina fritidsintress en E. Att utbildningen är högskoleför beredande F. Att utbildningen innehåller praktiska kurser Mean 3,49 3,12 2,81 1,51 2,10 1,83 N 43 43 43 43 42 41 Std. Deviation ,768 ,851 ,764 ,736 ,906 ,803

Mean: medelvärdet i svarsfrekvensen. Std. Deviation: Spridningen i svarsfrekvensen

Analysen i tabell 3 visar att alternativ A (Vänners val av gymnasieutbildning), B (Lärares

rekommendationer) och till viss del alternativ C (Föräldrarnas rekommendationer) är de faktorer som haft minst betydelse för val av utbildning. Istället visar tabellen att alternativ D

(Fritidsintressen) har det högsta värdet och därefter följer alternativ E (Att utbildningen är högskoleförberedande) och F (Att utbildningen innehåller praktiska kurser). Detta innebär att A

23

och B har uteslutits som betydande faktor enligt respondenterna för gymnasieval då man även kan se att det finns en tydlig fördelning i svaren vilka tyder på att de flesta respondenter har angett att föregående alternativ inte har haft en betydelse i valet av gymnasieutbildning. Även alternativ C kan uteslutas eftersom att svarsalternativen även där domineras av svar som talar för att föräldrar inte har haft en betydande roll i val av utbildning.

Vidare visar tabellen att alternativt D har ett medelvärde på 1,51, E på 2,10 samt F på 1,83 vilket innebär att de flesta av respondenterna har angett att fritidsintressen har haft betydelse för valet av gymnasieutbildning. Vidare kan man även utläsa att alternativ F har efter alternativ D det högsta värdet vilket indikerar på att även utbildningens innehåll av praktiska kurser haft en betydelse för de flesta respondenter i val av utbildning. Alternativ E är det svarsalternativ av alla sex som visar på en ojämn spridning i svarsfrekvensen (st. dev: 0,9 ). Här har sammanlagt 27 respondenter angett ett svarsalternativ som talar för att alternativt E har haft en ”mycket viktig” eller ”ganska viktig” roll i val av utbildning. Dessa 27 svarsalternativ är fördelade på följande vis att 14 har svarat ”ganska viktigt” medan 13 har svarat ”mycket viktigt” (se frekvens tabell). Dock visar det att alternativet ”inte särskilt viktigt” har lika stor andel respondenter som angett föregående svar.

5.5 Univariat analys av alternativ A- F

A. Vänners val av gymnasieutbildning Tabell 4: Svarsfördelning över alternativ A

Tabell 4 visar fördelningen av svaren som respondenterna angett. I tabellen kan vi utläsa att endast tre respondenter angett alternativet ”mycket viktigt” samt ”ganska viktigt”. Resterande delen av svar finns på den andra halvan av tabellen, vilket betyder att större delen av urvalsgruppen har angett ett svarsalternativ som tyder på att vänners val av gymnasieutbildning inte har haft betydelse för respondenternas egna val av

24

gymnasieutbildning. 14 av respondenterna har angett svarsalternativet ”inte särskilt viktigt” och 26 stycken har angett ”inte alls viktigt” som svar. Detta innebär totalt sätt att tre respondenter av 43 stycken har angett ett svarsalternativ som tyder på att det finns en påverkan av vänners gymnasieval när de själva valt utbildning. Resterande 40 respondenter har angett ett

svarsalternativ som innebär att vänners val av gymnasieutbildning inte har haft en betydelse för det egna utbildningsvalet. Inga interna bortfall finns i svarsfrekvensen för frågan.

B. Lärares rekommendationer Tabell 5: Svarsfördelning av alternativ B

Tabell 5 visar i vilken utsträckning lärares

rekommendationer har haft betydelse för elevernas egna val av gymnasieutbildning går det i tabellen utläsa att två respondenter har angett svarsalternativet ”mycket viktigt”, sju respondenter har angett svaralternativet

”ganska viktigt”, 18 respondenter har svarat ”inte särskilt viktigt” och hela 16 respondenter har svarat att det inte alls har varit viktigt. Detta innebär att nio respondenter har angett ett

svarsalternativ som tyder på att lärares rekommendationer har varit av vikt vid valet av utbildning medan 34 stycken har angett att det inte har varit av vikt i det egna valet av utbildning. Även här finns inget internet bortfall i svarsfrekvensen.

25

C. Föräldrarnas rekommendationer Tabell 6: Svarsfördelning över alternativ C

Tabell 6 visar svarsfördelningen av frågan om föräldrars

rekommendationer har varit av betydelse för valet av utbildning har två respondenter angett - ”mycket viktigt”, 11 har angett - ”ganska viktigt”, 23 har angett – ”inte särskilt viktigt” samt sju stycken som angett ”inte alls viktigt” Detta

innebär att 13 respondenter har angett att föräldrars rekommendationer har varit av betydelse för det egna gymnasievalet, medan 30 respondenter inte anser att föräldrarnas rekommendationer har varit av betydelse. Även här finns inga interna bortfall i svarsfrekvensen.

D. Dina fritidsintressen Tabell 7: Svarsfördelning över alternativ D

Tabell 7 visar att 26 respondenter menar att fritidsintressen varit mycket viktigt vilket även är det alternativ med den största andelen gemensamma svar. 13 respondenter menar att

fritidsintressen varit ganska viktigt vilket innebär en fördelning som talar för att fritidsintressen är den faktor som inverkat för alla utom fyra

respondenter i valet av utbildning. Detta visar att 39 respondenter anser att fritidsintressen har haft betydelse för valet av gymnasieutbildning, medan fyra respondenter inte anser att detta har varit av betydelse. Inga bortfall går att finna i svarsfrekvensen för frågan.

26

E. Att utbildningen är högskoleförberedande Tabell 8: Svarsfördelning över alternativ E

Tabell 8 visar på en jämn fördelning där mer än hälften av respondenterna har angett svarsalternativen som innebär att utbildningens bidrag till

högskolekompetens har en roll medan en stor del av respondenterna menar att högskoleförberedandet inte har en roll. Dock visar tabellen (se Bilaga 2: Tabell 8) på att utbildningens väg till högskolan

har en roll för val av ämne. För alternativen ”Mycket viktigt” och ”inte särskilt viktigt” har lika många respondenter angett svar, medan ganska viktigt har det högsta värdet på 14. Det går att finna ett bortfall i svarsfrekvensen.

F. Att utbildningen innehåller praktiska kurser Tabell 9: Svarsfördelning av alternativ F

Tabell 9 visar alternativ F som visar på ett högt medelvärde som innebär att detta alternativ har varit av betydelse för respondenterna i val av utbildning. Sammanlagt har 33 respondenter angett svarsalternativet som talar för att innehållet av praktiska kurser i utbildningen har en ”ganska viktigt” eller ”mycket viktig” roll för val av ämne. 16 respondenter tycker att

detta är mycket viktigt och 17 ganska viktigt. Endast åtta stycken har angett ett svarsalternativ som tyder på att detta inte har haft någon betydelse. Inom svarsalternativen finns det två respondenter som inte angett något svarsalternativ.

27

5. 6 Framtida yrkes och studieområden

Enkätens två frågor som berör vilket studieområde respondenterna har planer i att studera vidare inom tillåter respondenterna att svara i vilket område samt vad de önskar att arbeta med. Här finner vi att de flesta respondenter vill studera inom fältet design, dock med olika inriktningar inom fältet. Följande kommer det redogöras för vilka typer av fortsatta studier respondenterna har svarat att de vill fortsätta inom. Resultatet visar att de flesta elever vill i framtiden både arbeta och studera inom fältet design. Respondenter som angett att de vill arbeta/studera inom design området har valt inriktningar som spel-, kläd – mode -, industri- design. Denna grupp omfattar åtta svar varav tre stycken har angett arkitektur som ett alternativ. Ett fåtal har skrivit att de vill studera arkitektur för att i sin tur arbeta som arkitekter. Vidare kan vi även se att 12

respondenter angett att de vill arbeta/studera inom studieområden som naturvetenskap, beteendevetenskap, samhällsvetenskap och psykologi. Här finner vi även enstaka svar som inkluderar studie/yrkes-områden så som medier, polisyrket, lärare, juridik och språk. I enstaka fall kan man utläsa en skillnad i samtliga respondenternas val vad de önskar studera och vad de i framtiden vill arbeta med. Två av respondenterna som den ena vill studera till lärare och den andra antingen språk eller juridik, vill i framtiden arbeta som mangaartist eller något inom konstfältet. Vidare finner vi endast fyra respondenter som önskar att ha ett yrke där de kan vara praktiskt verksamma, där vi kan utläsa yrken som bland annat smyckessmed, illustratör och konstnär. Det finns ett bortfall på 14 respondenter i denna fråga, där många svarat ”vet ej” eller valt att inte svara. Detta innebär således att det är 31 respondenter som svarat på frågan.

28

6. Analys

Utifrån insamlad data från enkäterna och skolverkets statistiska databas kan man utläsa följande resultat. För det första se att kvinnor är överrepresenterade i urvalsgruppen. Vidare kan man även se att det finns även en dominans av kvinnor i utbildningen på länsnivå samt den högsta siffran på riksnivå i relation till urvalsgruppen. För det andra visar resultatet att föräldrarna till elever i urvalsgruppen till större del har en högre utbildningsbakgrund. Det finns således en

överrepresentation av elever som kommer från hem med en högre utbildningsbakgrund i

urvalsgruppen, vilket på läns- och riksnivå inte går att finna i lika stor utsträckning. För det tredje visar resultatet från enkäterna att av de faktorer som eleverna själva upplever haft betydelse för valet av utbildning, visar resultatet att fritidsintressen är det alternativ som tycks vara den avgörande faktorn enligt eleverna själva. Vidare har utbildningens innehåll av praktiska kurser också en inverkan men inte i lika stor utsträckning som fritidintressen. Att utbildningen leder till högskolekompetens har även en viss roll i valet, enligt eleverna själva. Resultatet visar att föräldrars och lärares rekommendationer inte har en större betydelse i valet av utbildning, enligt eleverna själva. Det alternativ som spelar minst roll i valet utifrån elevernas svarsalternativ är vänners val av utbildning. Slutligen går det att utläsa att urvalsgruppen till större del har en kunskap samt medvetenhet kring vad de anser vilja arbeta samt studera med efter avklarad utbildning.

6.1 Sortering utifrån kön

Utbildningsteorier som redovisats tidigare i arbetet talar för att skolan sorterar individer utifrån sociala faktorer som exempelvis klass och kön. Ahrne, Franzén och Roman hävdar att individer beroende på könstillhörighet gör olika utbildningsval. De menar att gymnasievalet spelar en avgörande roll i hur positioner mellan kvinnor och män fördelas på arbetsmarknaden (a.a. 1996:166-167) Resultatet visar att det Estetiska programmet Bild och Form i urvalsgruppen domineras av kvinnor. I de två klasser med det totala antalet av 42 respondenter är endast 12 av eleverna män. I skolverkets statistik kan vi finna en siffra över länsnivå en siffra på 63 % och 75 % över hela riket av könsfördelningen inom utbildningen. Detta innebär således att det

geografiska området kan ha betydelse för resultatet men också att fler kvinnor över hela riket tenderar att läsa utbilningen. Om det finns utbildningar idag som visar på en obalanserad

29

könsfördelning kan vi också anta att den dolda selektion beroende på kön fortfarande går att återfinna i dagens utbildningssystem.

Det man även kan fråga sig är vad som påverkar kvinnor att studera programmet. Med

hänvisning till författarna Bjerrum-Nilsen och Rudberg skriver Arhne, Franzén och Roman om ålders roll i den obalanserade könsfördelningen inom utbildningar. De utbildningar som redan har en obalanserad könsfördelning påverkar individer att välja de utbildningar utifrån de kön de anser sig tillhöra. Ålder påverkar också den samhörighet individer känner med sina vänner, vilket gör att man väljer de utbildningar som kamratkretsen valt (a.a. 2008:185-186). Trots att det går att återfinna en obalanserad könsfördelning i resultatet tycks elevernas subjektiva

upplevelser kring valet inte grunda sig vänners gymnasieval. Resultatet visar att kamraters val av utbildning är den faktor som har haft minst betydelse för valet av respondenternas utbildning vilket istället talar för att valet istället kan vara en konsekvens av den könssocialisering individer socialiseras in i under deras liv. Författarna menar att könssocialiseringen i ett patriarkalt

samhälle påverkar vilken utbildning kvinnor och män väljer (a.a. 185-186) Genom att individer socialiseras in i de positioner som den könssegregerade arbetsmarkanden eftersträvar leder detta i sin tur till att upprätthålla de orättvisor som finns i samhället som bidrar till upprätthållandet av sen sociala ordningen. Detta innebär således att överrepresentation av kvinnor i utbildningen kan tänkas beror på de traditioner som skolar in individer i olika könsroller i vilka kvinnor lär sig vad de förväntas eftersträva för att sedan tilldelas en position i samhället, snarare än att det är en påverkan av vänners val av utbildning.

6.2 Social bakgrund

Ahrne, Franzén och Roman (2008) hävdar att det går att återfinna ett mönster bland individer som väljer att studera vidare på universitet/högskola där eleverna ofta har föräldrar från med högre utbildningsnivå. Skolan bidrar till att förstärka de redan existerande sociala mönster som finns i samhället där valet av gymnasieutbildning är en del av denna process (a.a. 2008:179-181). Urvalsgruppens sociala bakgrund i form av familjens utbildningsnivå tenderar att visa ett högre värde än vad som finns på län- och riksnivå. Urvalsgruppen har en siffra på 75 % vilket skiljer sig från länsnivå med en siffra på 57 % och över riket 54 %. Detta tyder på att det till viss grad över hela riket är en utbildning där elever har föräldrar med en högre utbildningsbakgrung, men

30

inte i den grad som det är i över den valda orten. Urvalsgruppen uppvisar en högre siffra vilken kan handla om just att det geografiska området kan ha betydelse för resultatet genom att kan vara en plats där det finns fler högutbildade eller att orten är eftertraktad att studera i. Dock kan vi utläsa att urvalsgruppens sociala bakgrund i form av föräldrars högsta utbildningsnivå har betydelse för valet av utbildning genom att en viss grupp är överrepresenterad. När olika sociala grupper i lika hög grad inte finns representerade inom en utbildning, som inte detta fall resultatet tyder på, kan man möjligen anta att skolan fortfarande tycks fungera som ett selektivt verktyg som bidrar till att förstärka redan existerande mönster.

I och med den nya gymnasiereformen är gymnasievalet som sker i årskurs nio ett mycket mer avgörande val än tidigare. Reformen innebär att elever i årskurs nio gör ett val som står mellan om utbildningen är högskole- eller yrkesförberedande, där dagens utbildningspolitik försvårat möjligheterna att ändra det första val som gjorts. Erikson och Jonsson (1994) menar att om utbildningsval som är avgörande för framtiden görs i en tidig ålder så kommer påverkan från familjen att vara större. Familjer med en högre utbildningsnivå tenderar att vägleda in barn i utbildningar som inte begränsar dem för framtiden (a.a. 1994:359-360). Vidare menar Illich att skolan sållar in individer beroende på deras sociala bakgrund för att i sin tur placeras in i olika positioner på arbetsmarknaden (Giddens 2007:531). Resultatet kan därför tolkas på så vis att valet av att studera det Estetiska programmet Bild och Form, trots elevernas subjektiva upplevelser av att föräldrar inte har haft en större påverkan, ändå till viss del grundar sig i de koder som de inom familjen vuxit upp i. Då många av eleverna vill arbeta med exempelvis design, borde kanske istället en yrkesutbildning i just design vara de val eleverna kunde valt. Detta på grund av att en av faktorerna till att läsa utbildningen just är att utbildningen innehåller praktiska kurser. Verkligheten talar för att det Estetiska programmet innehåller väldigt få kurser som är praktiska vilket blir motsägelsefullt i fråga om elevernas resonemang. Istället väljer man att studera det Estetiska programmet Bild och Form som inte är lika inriktat på praktiska arbetet utan snarare mer teoretisk grundad. Detta kan tänkas bero på det Erikson och Jonsson menar om föräldrars inverkan i betydelsefulla val i tidig ålder. Valet av att läsa ett estetiskt program istället för ett yrkesförberedande program med kurser lämpade för deras framtida yrkesplaner, kan vara en effekt av familjen genom att de inte tillåter sina barn begränsa sig i sina utbildningsval. Detta innebär således att familjens utbildningsbakgrund kan tänkas påverka valet i att läsa det

31

högskoleförberedande programmet bild och form för att skapa fler möjligheter för barnen i framtiden.

6.3 Fritidsintressens roll i valet av utbildning

Karlsson (2005) menar att individers fritid i dagens samhälle fortfarande är en markör för individers identitet. Skillnaderna kan bland annat ses i att de högre sociala skikten ägnar sig åt mer finkulturella aktiviteter (Karlsson 2005:124). Då resultatet talar för att fritidsintressen har varit den faktor som haft störst betydelse för utbildningsvalet kan detta tolkas på följande sätt. Om fritidsaktiviteter idag är något som allt mer är en markör för klass kan detta vara en

förklaring till varför urvalsgruppen anser att fritidsintressen har varit av vikt vid valet. Genom att växa upp i en familj med en högre utbildningsbakgrund socialiserars även barnen in i den

finkultur som de högre skikten ägnar sig åt. Sambandet mellan val av utbildning och social bakgrund kan synliggöras genom elevernas fritidsintressen då deras intressen kan tänkas vara en effekt av de intressen föräldrarna ägnar sig åt vilket återfinns som barnens intressen. Karlsson tar upp Clark och Lipsets tankegånger som talar för att ett postmodernt samhällstillstånd kan

innebära att klassbakgrund får en mindre påverkan för individens liv, detta genom att den individuella friheten är central för skapandet av deras livsstil (Karlsson 2005: 2,137). Resultatet kan således tolkas som att elevernas egna åsikter om valet av utbildning visar på elevernas medvetenhet kring den individuella friheten som existerar i dagens samhälle. Då

svarsalternativen talar för att sociala faktorer som lärare, familj samt vänner inte har haft större betydelse för valet av utbildning medan mer individuella faktorer så som utbildningens bidrag till högskolekompetens, utbudet av praktiska kurser samt fritidsintressen är de val som varit

påverkade för valet av utbildning. De faktorer som enligt eleverna varit av betydelse är istället faktorer som berör individerna själv. Vidare talar resultatet för, då den obalanserade

könsfördelningen och ojämna fördelningen av olika sociala grupper i utbildningen, att de verkliga bakomliggande faktorerna kan tänkas grunda sig i elevernas sociala bakgrund och de roller de tillges utifrån samhället.

32

6.4 Val av framtida yrkes/studie - områden

De inriktningar som anges av eleverna gällande framtida yrkes/studieområden är relevanta inom fältet och tyder på att det finns en trovärdig förankring i vad man vill studera. Vidare belyser resultatet att 27 av eleverna menar att utbildningens högskoleförberedelse har varit viktig. Trots att eleverna vet vad de vill arbeta med eller studera efter gymnasiet så väljer de ändå att inte begränsa sig genom att välja en utbildning som öppnar upp för fler möjligheter för framtiden än om de studerat ett icke högskoleförberedande program. Då utbildningens bidrag till

högskolekompetens är en relativt viktig faktor i valet hos urvalsgruppen, kan man utläsa att eleverna också har en medvetenhet om att själva inte begränsa sig i deras framtida

valmöjligheter. Eleverna har valt utbildningen på grund av sina fritidsintressen men är också medvetna om hur de kan omvandla dessa kunskaper till något lämpat till arbetsmarknaden, för att i sin tur sträva efter högre positioner eller överhuvudtaget att skapa sig en position inom ramarna för vad som relevant. Bland eleverna finns en grupp som vill arbeta inom samhälls-, natur- och beteendevetenskapliga områden i framtiden. Ett antagande kan göras med hänvisning till Åsen och Pettersson (1989) resonemang kring individers upplevelser av bildämnet. Lägre skiktens elever menar att de måste finnas en samhällsnytta medan de högre skikten menar att det är främst den personliga utvecklingen som står i fokus (a.a. 1989:258, 262-263). Att elever som kommer från en högre utbildningsbakgrund som finns överrepresenterade i gruppen kan handla om att dessa elever har på grund av sina förutsättningar har en medvetenhet om hur de ska omvandla utbildningens kunskaper till något anpassat på arbetsmarknaden. Detta kan kopplas vidare till Karlsson (2005) resonemang som tidigare nämnts om fritiden som klassmarkör. I dagens samhälle finns det fortfarande skillnader som tyder på att individer från högre skikt ägnar sig åt en viss typ av finkulturella aktiviteter. Konst anses som en del av kulturaktiviteterna. Resultatet kan därför tolkas som att eleverna i urvalsgruppen under sin gymnasietid både kan förstärka sin identitet genom att till viss del utöva sina fritidsintressen i ett skolsammanhang, men på grund av uppväxtmiljön veta hur det utan att begränsa sig välja utbildningar som leder till en relevant position, eller en position över huvudtaget på arbetsmarknaden.

Vi kan också utläsa ett stort urval av specialiseringar; ofta anges ett specifikt område eller yrke där eleven vet vad den vill göra. Man kan därför anta att det finns en medvetenhet kring den verklighet som kommer efter skolan där valen av yrken är anpassade till den rådande

33

arbetsmarknaden. Likt Illich tankegångar om skolans uppgift att dela in individer i olika yrkespositioner på arbetsmarknaden kan utifrån dess redan förutbestämda plats, kan vi också anta att de elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form ”vet bättre” om hur de ska gynnas av utbildningen och därför också väljer att studera denna. Genom utbildningens bidrag till personlig utveckling samtidigt som de har på grund av sina förutsättningar i form av social bakgrund har förmågan att omfördela detta till något anpassat till arbetsmarknaden.

6.5 Lärares roll i val av utbildning

Bourdieus resonemang som framförs genom Olsen och Pedersen (2004) talar för att skolan bidrar till att upprätthållandet av redan existerande mönster i samhället (a.a. 2004:150)

Resultatet visar att endast åtta respondenterna har svarat att lärares rekommendationer har haft en betydelse för valet kan man också anta en avsaknad av att lärare uppmuntrar eleverna till olika utbildningar. Lärarnas avsaknad av rekommendationer visar på att läraren för att undvika föregående resonemang om skolan som upprätthåller skillnader mellan sociala grupper, kan försöka utifrån de möjligheter denna har att ifrågasätta de strukturer som går att återfinna i skolan och motverka dessa genom att stärka alla elever från olika sociala grupper på bästa möjliga sätt. Dock innebär detta inte att lärare själva ansvarar för ojämlikheter som existerar i dagens samhälle och för de skilda utbildningsval som görs men att man som lärare kan försöka ge elever möjlighet att få utvecklas oberoende av deras förutsättningar.

6.6 Sammanfattande analys

Sammanfattningsvis kan individers subjektiva upplevelser kring de faktorer som inverkar i valet av utbildning ses som en medvetenhet om vad som förväntas av dessa utifrån det

samhällstillstånd som vi befinner oss inom. Engdahl och Larsson (2006) skriver om

postmodernitetens frigörelse från faktorer som klass, kön och etnicitet i skapandet av individers identitet (a.a. 2006:290). Studien visar en ojämn könsfördelning samt att elever med en viss social bakgrund är överrepresenterade i urvalsgruppen. Studien visar elevernas subjektiva upplevelser av deras valfrihet i form av att inte anger de faktorer som föräldrar, lärare och vänner som betydelse för val av utbildning. Istället är det elevernas individuella intressen som ligger till för de utbildningsval som gjorts. Resultatet kan tolkas genom dess avsaknad av individer från

34

olika sociala bakgrunder och den obalanserade fördelningen av kön, att sociala faktorer så som familjens utbildningsbakgrund och samhällets strukturella sortering av individer påverkar individer i valet av att läsa det Estetiska programmet Bild och Form.

35

7. Diskussion och slutsats

Resultatet av studien talar för att finns en obalanserad könsfördelning samt en obalanserad fördelning av social bakgrund i form av uppväxtfamiljens utbildningsnivå i den undersökta urvalsgruppen. Vidare kan denna könsfördelning där kvinnor är överrepresenterade återfinnas i hela riket. Utbildningsnivå hos föräldrarna i urvalsgruppen tenderar att vara högre än

utbildningsbakgrund över hela riket. Valet av utbildning kan tänkas grunda sig i föregående faktorer samt enligt de flesta elever är det främst utbildningens innehåll av praktiska kurser, deras fritidsintressen samt att utbildningen är högskoleförberedande som är de faktorer som varit avgörande för valet av utbildning. Studien visar således att social bakgrund kan ha en betydelse för att individer väljer att studera det estetiska programmet, samt påverkar könstillhörigheten även detta. Vad som orsakar dessa faktorer är dock en tolkningsfråga; där denna studie lyfter fram att skolans dolda läroplan och dess samspel med arbetsmarknad och utbildningspolitiska beslut är den grundläggande faktor som i sin tur skapar de skilda val individer väljer att göra. Genom en familjebakgrund där utbildningsnivån är hög, kan barn och unga socialiseras in och vägledas in i val som av samhället betraktar som rätta. Individualiseringen är till synes en markör för den individuella frihet som ger individen utrymme att skapa sig själv, dock är denna frihet alltid inte så fri som den framställs. Undersökningen visar att alla sociala grupper inte är

representerade i samma grad inom utbildningen vilket betyder att skolan fortfarande kan ses som ett selektivt verktyg för att positionera individer i olika roller, beroende på individers sociala bakgrund. Vad som är betydelsefullt för den funna data är att den påvisar att skillnader inom val av utbildningar fortfarande går att återfinna och att den nya reformen Gy11 kan tänkas bidra till att individers förutsättningar ligger i grund för de val som görs, vilket i sin tur skapar dessa individers roll i samhället genom att få en position på arbetsmarknaden eller ingen position alls. Som lärare kan man försöka se de ojämnlika mönster som går att återfinna inom utbildningar och i skolan, vilket återspeglar det samhälle som vi skapar. Genom att skapa förståelse över att individer påverkas av sin sociala bakgrund gällande deras val utbildning kan läraren också försöka skapa en medvetenhet kring att förutsättningar påverkar individer. Genom denna medvetenhet kan läraren försöka uppmuntra elever till det som alltid inte är en självklarhet för eleverna själva och arbeta för att skapa en undervisning som kan bidra till att elever får

36

Referenslista

Ahrne, G, Franzén, M och Roman, C. (2008) Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning

av Sverige från 1959-talet till början av 2000 talet. Göteborg: Korpen

Denscombe, M. (2010) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Eliasson, A. (2010) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur

Engdahl, O & Larsson, B. (2006) Sociologiska perspektiv – grundläggande begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur

Erikson, R & Jonsson, J. (red) (1994) Sorteringen i skolan. Stockholm: Grafiska AB

Giddens, A. (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur

Karlsson, L (2005) Klasstillhörighetens subjektiva dimension: klassidentitet, social attityder och

fritidsvanor. Umeå: Print & media

Trost, J. (2012) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Pedersen, P & Olesen, S. (2004) Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Pettersson, S & Åsen, G. (1989) Bild-undervisningen och det pedagogiska rummet. Stockholm: GOTAB

37

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskapligforskning:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Kursplan över Estetiska programmet Bild och Formgivning – Hämtad Oktober 2013

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/estetiska-programmet

Malmberg, C. (2008) ” Jag tänkte, Herregud, nu måste jag bli

nånting inom konst.” - En kvalitativ studie om faktorer som har betydelse för elevers val att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning”. Malmö Högskola.

Länk till uppsats:

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/6813/UPPSATSEN%20slutlig%20version.pdf?seque nce=1

Statistik avseende gymnasieskolan – Hämtad Oktober 2013

Se: Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare) - Statistik över kön, utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, program och antal elever i år 1, år 2 och år 3:

http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:63:0::NO::: Analysstöd för Skolverkets statistik:

38

Bilagor

Bilaga 1 – Frekvenstabeller av redovisade tabeller i studien

Tabell 1: Könsfördelning i urvalsgruppen

Kön

Frequency Percent Valid Percent Cumulative

Percent Valid kvinna 30 69,8 71,4 71,4 man 12 27,9 28,6 100,0 Total 42 97,7 100,0 Missing System 1 2,3 Total 43 100,0

Tabell 4: Svarsfördelning över alternativ A

A. Vänners val av gymnasieutbildning

Frequency Percent Valid Percent Cumulative

Percent

Valid Mycket viktigt 2 4,7 4,7 4,7

Ganska viktigt 1 2,3 2,3 7,0

inte särskilt viktigt 14 32,6 32,6 39,5

inte alls viktigt 26 60,5 60,5 100,0