• No results found

Diana och filmen som banade vägen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Diana och filmen som banade vägen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

a f g h a n i s t a n-n y t t

# 1 – 2 0 1 0 20

Diana Saqeb har precis kommit till- baka till Svverige efter en blixtvisit i Norge där hon träffade det Norska filminstitutet för att prata om sin dokumentärfilm Twentyfive percent.

Hon hann också med att träffa hela uppsättningen för Nobelsändningen i Svt:s talkshow Skavlan. Vid sitt besök fick hon träffa den norska premiärministern och artister som Will Smith och Robbie Williams.

Otroligt intressanta erfarenheter, berättar Diana när jag träffar henne över en kopp kaffe och lite nötter, på kansliet i Stockholm dagen innan hon ska resa tillbaka hem till Afgha- nistan och Kabul där hon bor.

Dianas besök i Sverige föranleds bland annat av att hennes film ”Twentyfive percent” visades på den afghanska film- festivalen i Nacka.

– Konsten valde mig, inte tvärtom, säger Diana när jag frågar hur det kom sig att hon blev dokumentärfilmare.

Diana har en syster och två bröder. Alla i familjen är övertygade om att utbildning är nyckeln till möjlighet och utveckling.

Båda Dianas föräldrar har ekonomisk utbildning och pappan har arbetat som politisk rådgivare och författare.

FIcK LämNA KABUL UTAN SIN FAR Diana föddes i Kabul men på grund av den politiska situationen flyttade famil-

Samtal med en modern afghanska med lysande framtidsutsikter:

Diana och filmen som banade vägen

jen till Teheran. Pappan satt vid detta tillfälle fängslad på grund av sina poli- tiska värderingar. Kriget hade ännu inte brutit ut men situationen i Kabul var svår och familjen fick då lämna Kabul utan fadern, som ett år senare fick åter- förenas med familjen i Teheran.

FIcK LEVA UNDER JORD

Mamman och pappan strävade efter att få återvända till Afghanistan. Det ville däremot inte Diana och hennes syskon.

De förknippande sitt hemland med rädsla och kände avsky inför kriget. Fa- miljen bestämde sig ändå till slut att för- söka skapa sig ett liv i Afghanistan och Bra utbildning krävs för att nå positiv förändring för kvinnor i Afghanistan säger Diana Saqeb.

Text & bild: Katinka Wall

(2)

a f g h a n i s t a n-n y t t

# 1 – 2 0 1 0 21

När man väljer att arbetar med ett käns- ligt ämne som kvinnliga parlamentari- ker i Afghanistan så kräver det mycket fokus. Man har varken råd eller tid att vara rädd, säger Diana.

Diana upplever att omvärlden väljer att fokusera på kriget i Afghanistan och me- nar att det därför är viktigt att göra en film som visar ett annat ansikte av landet.

ETT RäTT NORmALT LIV

Sin tillvaro i Kabul beskriver hon med mycket värme.

Det finns så mycket att tycka om, berät- tar Diana och ler. Så fort hon är utom- lands så saknar hon Kabul, sina vänner, middagarna, de fina relationerna och de goda samtalen. På det stora hela så lever vi ett rätt normalt liv, menar Diana.

HUmANIST HELLRE äN FEmINIST På frågan om Diana skulle beskriva sig som feminist svarar hon snabbt att femi- nism är ett svårt begrepp som hon inte helt kan förlika sig med. Det beror på jämförelsen säger hon.

Jag skulle väl främst vilja kalla mig för humanist, säger Diana. Jag är kvinna

och därför har jag valt att skildra kvin- nor men för den sakens skull räknar jag mig inte som radikal feminist.

mäNNEN STARTAR KRIGEN

Diana upplever ett stöd för sitt arbete från både afghanska män, kvinnor och barn, även på landsbygden.

- De flesta jag möter anser att jag gör ett bra jobb, säger Diana stolt. Även moderna män i Afghanistan tycker det.

Hon berättar att männen hon talar med och som sett hennes film säger att de li- tar mer på henne som är kvinna än på

männen med makt. Det är ju männen som startar krigen menar de.

FAmILJENS STÖD AVGÖRANDE Avslutningsvis frågar jag Diana vad hon ser är nödvändigt för att förbättra möjligheterna för kvinnor i Afghanistan eftersom Dianas framgångssaga är få kvinnor i Afghanistan förunnade.

Familjens stöd, svarar hon utan att tveka.

De kvinnor som inte har familjens stöd bakom sig måste inte bara slåss för sina rättigheter med samhället och de värde- ringar och traditioner som råder utan också med sin familj. Det blir oerhört ensamt och svårt.

FÖRäNDRA mED RELIGION OcH TRADITION

Bra utbildning krävs för afghanska kvin- nor för att få till förändring därefter det bör stödet från omvärlden och regering- en följa, anser Diana.

Kränkande regler, familjelagar och våld- stillåtande lagar måste ändras säger Diana men menar också att det internationella samfundet bör arbeta genom den af-

ghanska kulturen – inte emot den. Det går inte att förändra ett land som Afgha- nistan om man inte går via kulturen och traditionerna. Med kultur syftar Diana på religion och tradition.

Diana lever idag tillsammans med sina föräldrar i Kabul och hennes framtidspla- ner är att fortsätta leva i Afghanistan och genom sina filmer arbeta för förändring.

återvände till Kabul när Diana var 12 år.

Detta var precis före Najibullahs fall och när Mujahedin tog över. Efter ett halvår bröt kriget ut och hela Dianas familj tvingades gå under jord. En period som Diana beskriver som tung och jobbig.

– Under ett och ett halvt år levde hela familjen gömda och kunde inte gå i skolan eller vistas ute, berättar Diana.

FILmExAmEN I TEHERAN

Så fort familjen fick möjlighet flyttade de tillbaka till Teheran och Diana kunde åter- uppta sina studier och småningom slutföra sina studier på filmutbildningen och exa- mensarbetet - filmen Twentyfive percent.

Som afghansk medborgare var det svårt att få studera i Iran berättar Diana. Det krävdes flera tillstånd och processen var krånglig. Trots detta var både hennes föräldrar orubbliga i sin övertygelse om hur viktigt det är med utbildning. De gav sig inte utan såg till att ordna green cards för att Diana och hennes syskon skulle få möjlighet till att utbilda sig färdigt.

GODA RÅD FRÅN PROFESSOR Redan som tonåring var Diana mycket förtjust i både film och teater och var först inne på att bli skådespelare och hade tagit teaterlektioner under uppväx- ten. Efter att rådgjort med sin universi- tetsprofessor beslutade sig Diana för att utbilda sig till filmare. Examensarbetet blev att åka tillbaka till Afghanistan och spela in en film om de tjugofem procent kvinnliga parlamentariker som arbetar i det afghanska parlamentet. Professorns råd till Diana var nämligen, att om hon ville få gehör och nå ut i Afghanistan så skulle formen film vara det konstuttryck som skulle ge henne frihet och möjlighe- ter, ett råd hon idag är tacksam över att ha lyssnat till.

FINNS INTE TID ATT VARA RäDD Att spela in filmen ”Twentyfive per- cent” var ingen enkel match och trots att hon var högst medveten om att det hon gjorde var både kontroversiellt och komplicerat – även utifrån ett byråkra- tiskt perspektiv, så säger Diana att hon aldrig var rädd.

De kvinnor som inte har familjens stöd bakom sig måste inte bara slåss för sina rättigheter med samhället och de värderingar och traditioner som råder utan också med sin familj. Det blir oerhört ensamt och svårt.

D. Saqeb

References

Related documents

Här förtecknas skyddsanordningar för permanent bruk, förutom broräcken, som enligt Trafikverkets bedömning uppfyller trafiksäkerhetskrav för användning på det allmänna

Många tidigare studier (Stretmo 2014; Nilsson-Folke 2017; Hag- ström 2018) om nyanlända elever handlar om deras undervisning, språkut- veckling och sociala situation, både

Documentation and administration of nursing care Care pedagogics Nursing care Development, leadership, , and organization of nursing care Failed Passed F I G U R E 2  

Många av de förslag som läggs fram i Naturvårdsverkets rapport skulle, om de genomförs, öka kommunens möjlighet att tillsätta effektiva åtgärder för förbättrad

SKR menar att det är angeläget att kommunerna får större mandat av vita åtgärder samt relevant stöd och vägledning vid framtagande av åtgärdsprogram för att klara en

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Av den bevarade prenumerationssedeln till Fröjas Tempel (Afzelius, s. Handlingen utspelar sig en höstnatt 1764 på krogen Rosenlund vid Dantobommen, där båtsmän