Patientsäkerhetsberättelse 2018

(1)

Patientsäkerhetsberättelse

2018

Anna Jungquist, MAS Jens Sämfors, MAR

(2)

I nnehållsförteckning

1 Sammanfattning övergripande mål och strategier... 3

2 Organisation och ansvar... 4

3 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6

4 Patienter och närståendes delaktighet... 7

5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 8

6 Klagomål och synpunkter... 8

7 Egenkontroll... 8

8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 8

9 Riskanalys... 11

10 Utredning av händelser- vårdskador……….13

11 Informationssäkerhet... 13

11 Resultat och Analys... 13

11.1 Utförda Egenkontroller... 13

11.2 Utförda Verksamhetstillsyner... 18

11.3 Avvikelser………19

12 Måluppfyllelse... 23

13 Övergripande mål och strategier för kommande år... 23

(3)

Begreppsförklaringar

Förkortning Betydelse

ADL Aktivitet i det dagliga livet

AT Arbetsterapeut

BPSD Beteendemässiga och psykiska

symtom vid demens

EC Enhetschef

FT Fysioterapeut

FU Förebyggande underhåll

HLR Hjärt- lung räddning

HSL Hälso- och sjukvårdslagen

HSV Hemsjukvård

ICF Internationell certifiering

LSS Lag om stöd och service

MNA Mini nutrition assassment

NPÖ Nationell patientöversikt

OAS Omvårdnadsansvarig Sjuksköterska

SIP Samordnad individuell planering

SITHS-kort Elektronisk tjänstelegitimation

SJG Sjukgymnast

SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter

SoL Socialtjänstlagen

SSK Sjuksköterska

MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska

MAR Medicinskt ansvarig för

rehabilitering

SAS Socialt ansvarig samordnare

SvU Samordning vid utskrivning

SÄBO Särskilt boende

USK Undersköterska

VOMS Vård och omsorg

(4)

1 Sammanfattning övergripande mål och strategier

SFS 2010:659, 3 kap. 1§ och SOFS 2011:9, 3 kap

Mål

Socialnämndens mål för 2018 var Självständighet och Trygghet för medborgarna/patienterna.

Kvalitet- och utvecklingsenheten arbetar för att Självständighet och Trygghet uppnås genom att 1) ett tvärprofessionellt teambaserat arbetssätt skulle införas i verksamheten, i vilket proaktivt

arbete med Senior Alert och andra kvalitetsregister är en viktig del.

2) användandet av kvalitetsledningssystemet i Stratsys med utskjutande egenkontroller och åtgärder.

3) implementera E-hälsa i verksamheten för bl. a. stärkt spårbarhet i läkemedelshanteringen.

De viktigaste åtgärderna som vidtagits

Organisationsförändringar: Under 2018 har ett omfattande förändrings- och förbättringsarbete genomförts både på organisatorisk och operativ nivå. Socialförvaltningens vård och omsorg

omorganiserades till att bli teambaserad. En IT-strateg och en demenssjuksköterska anställdes. Utöver det utökades bemanningen med en sjukgymnast/fysioterapeut och två arbetsterapeuter.

Anslutits till Kvalitetsregister: Kommunen har anslutit sig till kvalitetsregistret Senior Alert och blivit abonnenter i Palliativregistret.

Egenkontroller: Verksamhetsuppföljning inom Socialförvaltningen Vård och Omsorg och Myndighet inriktning Vård och Omsorg genomförs sedan våren 2018 genom egenkontroller och tillsynsbesök.

Egenkontrollerna riktade mot HSL analyseras av MAS och MAR och tas vidare till målstyrningen om åtgärder behöver vidtas. Strukturer för verksamhetsuppföljning genom tillsynsbesök på enheterna upprättades under våren av Kvalitet och Utvecklingsenheten. Under hösten 2018 startade

verksamhetstillsynerna, där intervjuer gjordes med både brukare och medarbetare utöver uppföljning av egenkontroller. Samtliga SÄBO i kommunen besöktes, inklusive den i privat regi (Vallgården-

Norlandia).

E-hälsoimplementering: Under 2018 implementerades E-hälsoplattformen innefattande planering av insatser ordinärt boende, digitala lås och digitala larm. E-hälsosatsningen förväntas ha en positiv påverkan på patientsäkerheten, då driftsäkerhet och spårbarhet förbättras väsentligt. Loggkontroller och åtkomstkontroller har införts i verksamheten efter att behörigheter har öppnats upp till

medarbetare som arbetar i HSL-journal respektive SoL-akter.

De viktigaste resultaten som uppnåtts

Rapporteringen från enhetschefernas egenkontroller i kvalitetsledningssystemet har sedan lanseringen i

april ökat och hade i december nästan full teckning. Detta innebär att det nu går att få en god överblick

över vilka områden som behöver förbättras. Senior Alert har implementerats i verksamheten och har

under året varit en stående punkt på de tvärprofessionella teamträffarna. Smärtskattning hos palliativa

patienter har ökat från 20 till 50 % enligt resultat från palliativregistret. Ett stort gemensamt arbete med

primärvården har utförts där patienterna i hemsjukvården har erbjudits SIP (samordnad individuell

(5)

planering). När patienterna har en SIP vet alla berörda parter vilken plan som gäller för den individuella vården. Detta leder till en ökad trygghet för patienten och anhöriga och underlättar för vårdpersonal att ge rätt vård på rätt vårdnivå. Onödiga sjukhusvistelser undviks vilket annars kan vara mycket

påfrestande för patienterna.

Resultaten från verksamhetsuppföljningen genom tillsynsbesök visar att en höjning av kvaliteten har skett, ex medvetenhet om vad som gäller vid skyddsåtgärder. Mycket goda resultat uppnåddes avseende överrensstämmelse mellan ordinationslistor och signeringslistor i HSL-pärmen. Vidare har verksamheten visat goda resultat beträffande rutiner som berör hjärt- och lungräddning. Arbete med att skriva individuella hälsoplaner till varje hemsjukvårdspatient har påbörjats och är nu upprättade för de flesta patienterna.

Digitala läkemedelsskåp har införts vilket har ökat patientsäkerheten genom ökad spårbarhet i läkemedelshanteringen.

En blick framåt

Befintligt avtal med företaget som levererar verksamhetssystemet Procapita har setts över och nya funktioner har avtalats för 2019. Ett exempel på detta är att avvikelser direkt kan skrivas in i systemet av undersköterskor. Under 2019 planerar kommunen bli producent i NPÖ (Nationell Patientöversikt).

E-hälsosatsningen kommer att fortsätta utvecklas till att bland annat omfatta kameratillsyn och digital signering av medicinska insatser vilka kommer implementeras under början av 2019.

Ett fortsatt arbete där team och omvårdnadspersonal tar till vara resultat från kvalitetsregister som Senior Alert, BPSD och palliativregistret är nödvändigt för att upprätthålla kvalitet och arbeta proaktivt för att minska risk för vårdskador.

2 Organisation och ansvar

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer, utifrån ledningssystemet

Kvalitet och Utvecklingsenheten har identifierat och tagit fram processer, metoder och rutiner för att säkerställa den enskildes behov i enlighet med Socialnämndens kvalitetsledningssystem. Det finns riktlinjer och rutiner som klargör ansvaret för samverkan utifrån den enskildes behov av insatser.

Regelbunden uppföljning, utvärdering och revidering av riktlinjer och rutiner görs minst en gång/år av utsedd ansvarig person på Kvalitet och Utvecklingsenheten.

Ansvarsfördelning

Socialnämnden har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen

och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden har som vårdgivare det yttersta

ansvaret för den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av hälso- och

sjukvårdslagen (HSL). Nämnden ansvarar för att verksamheterna bedrivs i enlighet med de mål och

riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheterna.

(6)

Socialnämnden ansvarar för att:

 fastställa mål för verksamheten i enlighet med fullmäktiges övergripande mål och riktlinjer

 följa upp och utvärdera dessa mål

 ge förutsättningar för att verksamheten kan uppfylla de krav som regleras i lagstiftning, förordningar och föreskrifter

 fastställa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

 följa upp och utvärdera verksamheterna utifrån mål och riktlinjer Socialchefen ansvarar för att:

 det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

 följa upp kvalitets- och säkerhetsarbetet

 intern kontroll av verksamheten sker systematiskt och kontinuerligt, enligt fastställd rutin

 planera och genomföra det övergripande kvalitetsarbetet

 fastställa vilka särskilda insatser verksamheten skall arbeta med för att uppnå de politiska målen och säkerställa ett fortlöpande kvalitetsarbete

 fastställa processer, rollfördelningar och rutiner som krävs i kvalitetsarbetet

 personal med lämplig kompetens finns inom området

 kvalitetsberättelse upprättas senast 1 mars varje år

 tillgodose hög patientsäkerhet, att vården i verksamheten är av god kvalitet och kostnadseffektiv

 att styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten samt se till att det finns kvalitetsmål och forum för kvalitetsarbetet

 medarbetarna har rätt kompetens och att kompetensen upprätthålls och utvecklas

 övriga medarbetare informeras av MAS, MAR och SAS om hälso- och sjukvårdens rutiner samt rutiner med utgångspunkt från SoL.

 delta i samverkansforum med olika vårdgivare och informera om riktlinjer och överenskommelser

 riktlinjer och rutiner upprättas och följs, samt för återkoppling när riktlinjer och rutiner inte fungerar.

 implementera rutinerna tillsammans med enhetschef/sektionschef och verksamhetschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att:

 upprätta hälso- och sjukvårdsrutiner utifrån gällande lagstiftning

 verksamheten följer de krav som lagstiftning, avtal och regler ställer på god och säker hälso- och sjukvård, att vård och behandling är patientsäker, ändamålsenlig, håller god kvalitet och

hygiensäker standard

 medarbetare får adekvat utbildning och kompetensutveckling inom området

 beslut om delegerade vårduppgifter är förenliga med god och säker vård

 utreda och bedöma avvikelser

 i förekommande fall bedöma samt utreda och anmäla enligt Lex Maria samt informera nämnden

 granska verksamheter genom regelbundna uppföljningar utifrån fastställd rutin

 göra verksamhetsbesök, granskning av dokumentation och samverka med verksamhetschef och övrig ledningspersonal i patientsäkerhetsarbete

 patientsäkerhetsberättelse upprättas senast 1 mars varje år Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ansvarar för att:

 driva och utveckla arbetet inom hjälpmedelsförsörjning

(7)

 upprätta hälso- och sjukvårdsrutiner utifrån gällande lagstiftning och att verksamheten följer de krav som lagstiftning, avtal och regler ställer på kommunen avseende medicintekniska

hjälpmedel

 anmäla risker och eventuella vårdskador samt för att rapportera till nämnden i sådana hänseenden

 medarbetare får adekvat utbildning och kompetensutveckling inom området

 hjälpmedel är patientsäkra, ändamålsenliga, håller god kvalitet och hygiensäker standard

 utreda och bedöma avvikelser gällande hjälpmedel Enhetschef/sektionschef ansvarar för att:

 upprätta och dokumentera samt uppdatera rutiner och arbetssätt på enhetsnivå

 säkerställa att rutiner, riktlinjer och arbetssätt är tillgängliga för medarbetare och de tillämpas i verksamheten

 följa upp verksamheten, analysera och vidta åtgärder för att förbättra verksamheten

 den löpande interna kontrollen är tillräcklig

 fördela arbetsuppgifter för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten

 leda och ge stöd till medarbetarna i kvalitetsarbetet

 medarbetare får adekvat utbildning och kompetensutveckling inom området Gruppansvarig ansvarar för att:

 säkerställa en god kvalitet genom att planera och säkerställa ett bra genomförande av vården och omsorgen

 ansvarar för att vara en länk mellan enhetschefer och medarbetare samt tillse att medarbetarna följer rutiner och riktlinjer

 skapa goda relationer med brukare, anhöriga och medarbetare

 bidra till att utveckla verksamheten genom att vara lyhörd och ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Medarbetare ansvarar för att:

 utföra vård och omsorg av god kvalitet och hög säkerhet i de fall det är tillämpligt: bedriva rättssäker myndighetsutövning

 följa verksamhetens rutiner, riktlinjer och arbetssätt

 delta i uppföljning, analys och det kontinuerliga förbättringsarbetet

 rapportera alla iakttagelser som avviker från gällande rutiner och riktlinjer i verksamheten, avvikelsehanteringsrutiner

Ett flertal stödfunktioner konsulteras vid behov. Ett ex på sådan är Vårdhygien, Smittskydd, Patientnämnden, läkare och andra professioner inom slutenvården.

3 Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3 Lokala samverkansmöten och avtal

Lokala samverkansmöten, i vilka Verksamhetschef för Hörby Vårdcentral och Brahehälsan har närvarat

tillsammans med kommunens representanter MAS och två enhetschefer, har under 2018 skett vid sex

(8)

tillfällen. Vid dessa samverkansmöten har övergripande mål varit att samverka lösningsfokuserat för att ge bästa möjliga förutsättningar för arbetet med SIP (samordnad individuell planering) och inskrivning i de Mobila Teamen.

Under 2018 har ett VIP nr till Hörby VC införts.

Lokalt avtal med Hörby Vårdcentral finns i vilket de prioriterade målen är läkemedelsgenomgångar med apotekare och SIP (att ha samordnad individuell planering till samtliga patienter där behov är

identifierat).

Möte Vårdcentral och Trygg Hemgång

Kontinuerliga möten sker mellan Trygg Hemgångsteamet och Äldresjuksköterska på Vårdcentralen Hörby, som är den som sköter Mina Planer och kallar till SIP i systemet.

Nedan följer en tabell över identifierade samverkansmöjligheter i kvalitetsledningssystemets HSL- processer.

Process Samverkansmöjligheter

Handlägga avvikelser Återkoppling/Diskussion enhetsvis på kvalitetsråd

Handlägga enligt Lex Maria Återkoppling på MAS-möte, lokala

Utföra HSL-uppdrag Personal och sjuksköterskor alt fysioterapeut/ sjukgymnast

eller arbetsterapeut.

Samverkan vid utskrivning (SvU) Samverkan via Mina Planer

SIP Kräver nära samverkan mellan kommun, primärvård och

slutenvård.

Läkemedelsgenomgångar Planerade läkemedelsgenomgångar med Apotekare, SSK, Dr

Samverkan primärvård-kommun Lokala samverkansmöten. Daglig kontakt mellan SSK och läkare.

Inskrivning i kommunal hälso-och sjukvård Samverkan sker internt med övrig leg personal samt baspersonal i olika verksamheter såsom säbo, hemtjänst, boendestöd, gruppbostad

Hantering av läkemedel Samverkan internt och externt med Region Skåne/Brahehälsan

Förskriva medicintekniska produkter/ hjälpmedel Samverkan med patient, personal och närstående.

Kvalitetssäkra egna medicintekniska produkter/ hjälpmedel. Samverkan med hjälpmedelsleverantör samt samverkan mellan leg personal och baspersonal, enhetschef på säbo, gruppbostad.

Förebygga undernäring Enligt Senior Alert

Förebygga fall Enligt Senior Alert

Förebygga trycksår Enligt Senior Alert

Arbeta för god munhälsa Enligt Senior Alert

Förebygga BPSD (beteende och psykotiska symtom vid demens) Enligt BPSD –registret

Arbeta för god palliativ vård Enligt nationell vårdplan palliativ vård Arbeta mot nollvision skyddsåtgärder Enligt rutin Skyddsåtgärder

Vårdhygien Enligt riktlinjer Vårdhygien

(9)

4 Patienter och närståendes delaktighet

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Brukarråd, i vilka patienterna är delaktiga i, sker kontinuerligt på SäBo. Patienterna och anhöriga i ordinärt boende är delaktiga genom en nära kontakt med patientens kontaktman. Information lämnas till patienterna och dess närstående genom tillgänglig information från Socialstyrelsen och de uppmanas också svara på enkäter som t.ex. ”så tycker de äldre om äldreomsorgen” och ”öppna jämförelser”.

5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5 Avvikelser

En avvikande händelse är allt som inte stämmer med normalt eller förväntat förlopp. Målet med

avvikelsehanteringen är att alla avvikande händelser ska rapporteras. Fel och brister ska identifieras och de risker som kan medföra skada för patienten ska förebyggas. Avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Personal ska alltid rapportera alla allvarliga händelser till MAS/MAR som ansvarar för utredning och eventuell Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Avvikelser läggs in och hanteras i Verksamhetssystemet Procapita. De avvikelser som har allvarlig

riskpoäng analyseras av MAS/MAR. Övriga hanteras av omvårdnadsansvarig Sjuksköterska. Återkoppling sker kontinuerligt från MAS/MAR till Vård och omsorgs ledningsgrupp.

6 Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§, 7 kap 2§ p 6

Klagomål och synpunkter som inkommer direkt till verksamheten, via Patientnämnden eller IVO går till MAS alternativt MAR, beroende av innehåll, för analys och utredning. Under 2018 inkom ett ärende via patientnämnden från en anhörig, detta ärende var redan känt och utrett av MAS och hanterades av berörd enhetschef. Vid analys av händelsen framkom att verksamheten inte agerat felaktigt, inga åtgärder vidtogs förutom erbjudande om möte med anhörig.

7 Egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2

Den som bedriver verksamhet ska utöva egenkontroll. Det innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat. Egenkontrollen innebär även att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet.

Uppföljning avser att man samlar in och studerar olika mått på verksamheten. Uppföljning är en kontroll huruvida olika insatser blivit utförda eller inte.

Genom att i ett tidigt skede identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att

kunna följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontroll avser en

regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och

förbättringsåtgärder.

(10)

Samtliga egenkontroller med inriktning HSL som har utförts i verksamheten redovisas under Resultat och Analys.

8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2 E-Hälsa

Patientsäkerheten bedöms ha förbättrats genom satsningen på E-hälso- området. En ökad spårbarhet har bidragit till att öka patientsäkerheten samt patienternas upplevelse av trygghet och självständighet.

Nedan redogörs för vad som skett under året på områden som berör HSL:

 Digitala läkemedelsskåp Enkeldörr 164 st i hemvården/ordinärt boende. Läkemedlen är numera inlåsta hos patienterna i deras hem, vilket minskar risk för felmedicinering.

 Digitala läkemedelsskåp Dubbeldörr 198 st i SÄBO. Spårbarhet i läkemedelshanteringen ökar.

 Läkemedelsautomat Evondos – minskad användning efterhand som året gått. Idag endast 2 st ute hos brukare. Hemsjukvårdspatienter behöver ofta hjälp med läkemedelshanteringen, Evondos vänder sig mer till de patienter som ännu inte har hemsjukvård.

 Pampett (digitalt inkontinenshjälpmedel) – minskat antal till 3 och bytt ut mot ny version som medger wifi-trafik och indikator om brukaren befinner sig i sängen eller inte.

 Nytt planeringssystem. Påverkar arbetsmiljön för omvårdnadspersonalen vilket även påverkar patientsäkerheten då de utför HSL-uppdrag.

 Trygghetslarmen går i första steget till larmcentral vilket minskat larmvolymen till personalen med ca 60 %. Detta gör att omvårdnadspersonalen inte blir onödigt störda i sina arbetsuppgifter, vilket kan vara positivt för patientsäkerheten då de utför HSL-uppdrag.

Skyddsåtgärder

Ett omfattande arbete har utförts av sjukgymnaster i kommunen för att öka kunskapen hos medarbetare om rutiner för skyddsåtgärder. Samtliga skyddsåtgärder ska ha utretts på SÄBO.

Hjälpmedel

Under 2018 gick Hörby Kommun med i Hjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS). HÖS drivs i samarbete av 11 kommuner i Skåne och är väl etablerad. Medverkan i HÖS innebär en förbättrad trygghet och säkerhet avseende hantering av hjälpmedel och stödfunktioner kring förskrivningsprocessen.

Förebyggande hembesök

Demenssjuksköterskan i kommunen har gjort 68 stycken förebyggande hembesök till personer i kommunen som fyllt 77 år. Frågor ställdes om deras hälsa, puls och blodtryck kontrollerades, och information lämnades om olika kontaktmöjligheter vid eventuell försämring i hälsan eller andra kontakter för eventuell ökad livskvalitet.

Senior Alert och Teamarbete

Patientsäkerhetsarbete har skett genom implementering av Senior Alert i det nystartade teambaserade

arbetssättet. Fall, nutrition och trycksår är områden som har lyfts fram i det proaktiva arbetet. Tanken är

att omvårdnadspersonalen ska bli mer delaktiga i det förebyggande arbetet och mer uppmärksamma på

(11)

risker inom dessa områden. De olika professionerna ska arbeta närmare varandra med samma mål vilket skapar trygghet för patienten. En del av de åtgärder som har skjutits ut från kvalitetsledningssystemet redovisas nedan.

Förebygga trycksår enligt Senior Alert

Åtgärd Typ av åtgärd Kommentar

Sår i Samverkan projekt Förbättrande Sår i Samverkansprojekt avslutad. Utvärdering ska göras av projektledare.

Förebygga BPSD (beteende och psykotiska symtom vid demens)

Utbildning av BPSD administratör

Förebyggande Demenssjuksköterska har gått utbildning till BPSD administratör.

Utbildning av BPSD instruktör Förbättrande Demenssjuksköterska har gått utbildning till BPSD instruktör.

Arbeta för god palliativ vård

SSK har genomgång och Uppföljning av Abbey Pain Scale (APS) med

omvårdnadspersonal

Förebyggande Sjuksköterskorna har endast delvis utfört detta. Information har givits på MAS möte. Smärtskattning har ökat i kommunen, men behöver öka ännu mer får att nå en god symtomkontroll.

Arbeta mot nollvision skyddsåtgärder

Skriv rutin Teammöte Förbättrande Rutin Teammöte är skriven av MAS.

Journalföring i Hälso-och Sjukvård och behandling av personuppgifter

Se över journalträd så KVÅ koder blir möjliga

Förbättrande KVÅ koder har skapats i Procapita.

Skriva KVÅ koder på relevanta åtgärder i HSL jorunalen

Förbättrande Har utförts av systemansvariga HSL.

Kompetensutveckling

Fortbildning av E-hälsocoacher enligt plan i Digilitt

Förbättrande Projektledare för Digilitt.com håller i e-coachernas utbildning. Det finns 34 st E-coacher och de blir färdigutbildade febr- 2020.

(12)

Så tycker de äldre om äldreomsorgen

Förbättringsåtgärder som framkommit efter

sammanställning av resultat.

Förbättrande Förbättrningsåtgärder är framtagna på enhetsnivå efter analys av brukarundersökning.

Vårdhygien

Hygienrond av extern kontrollant

Förebyggande Utfördes i slutet av November på Bokegården.

9 Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

I verksamheten har 22 risker identifierats, varav två risker definierats som allvarliga. De allvarligaste riskerna finns i området bristande symtomkontroll hos palliativa patienter samt bristande utredning och åtgärder avseende skyddsåtgärder.

4

4 8 12

1

16

3

3 6

2

9

12

1

2

2 4

3

6

5

8

1

Sannolikhet

1

1 2 3 4

Allvarlighetsgrad

Kvalitetsrådet tittar på utfallet av egenkontrollerna och statistik över inskrivna bedömningar i

verksamhetssystemet, och bedömer därefter vilka risker som finns i verksamheten. Risker kopplade till bristande proaktivt arbetssätt och utvärdering i kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativregistret har konstaterats liksom risker kopplade till bristande följsamhet av läkemedelsrutin.

Nedan redovisas riskerna, riskvärde samt under vilken process och aktivitet de finns i

kvalitetsledningssystemet. Skalan på de bedömda riskerna stäcker sig mellan 1 och 16, varav 16 är det allvarligaste.

2 Kritisk²⁰Medium Totalt: 22

(13)

Process Aktivitet Risk Riskvärde Rapportera Avvikelse Avvikelser rapporteras ej 9 Handlägga avvikelser

Utreda Avvikelse Åtgärder vidtas ej för att

minska risk att avvikelser sker 6 Handlägga enligt Lex Maria Följa upp vidtagna åtgärder

efter HSL avvikelse Uppföljning uteblir 6

Skriva Hälsoplan/ Rehabplan Hälsoplan/Rehabplan uppdateras inte i patientpärm

8

Genomföra bedömda

åtgärder/Delegering Delegering eller instruktion till

baspersonal. 9

Inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård

Avsluta insatser i kommunal

hemsjukvård Patienter avslutas inte i hem- sjukvården när patienter ej längre uppfyller kriterierna

6

Förskriva medicintekniska

produkter/ hjälpmedel Följa upp och utvärdera

förskrivet hjälpmedel. Olämplig användning av

hjälpmedel. 4

Kvalitetssäkra egna medicintekniska produkter/

hjälpmedel.

Se till att underhåll av medicintekniska produkter sker.

Medicintekniska produkter som ej uppfyller säkerhetskrav/ är hela och fungerande.

6

Gör riskbedömning MNA Riskbedömning undernäring

blir inte gjord 9

Planera förebyggande åtgärder Planerade och förebyggade planering undernäring blir ej gjord

9 Förebygga undernäring

Följ upp förebyggande åtgärder Uppföljning förebyggande åtgärder undernäring blir inte gjord

4

Gör riskbedömning Downton Downton fallriskbedömning görs inte vid ny patient 4 Förebygga fall enligt Senior

Alert

Planera fallförebyggande

åtgärder Sjuksköterska gör inte

hembesök efter allvarliga fall p.g.a. tidsbrist

9

Förebygga trycksår enligt

Senior Alert Gör Norton Riskbedöming Norton riskbedömning görs inte 6 Arbeta för god munhälsa enligt

Senior Alert

Gör riskbedömning Roag Att ROAG bedömning ej blir gjord

6

Förebygga BPSD (beteende och psykotiska symtom vid demens)

Omvårdnadsåtgärder Omvårdnadsåtgärder utförs inte, därmed ingen effekt

6

Kunskapsbrist hos omvårdnadspersonalen

12 Symtomkontroll

Åtgärder utförs inte /utförs på fel sätt

9

Dokumentera i Palliativregistret Att palliativprocessen inte följs upp, kunskap om förbättrings- möjlighter tas inte till vara

9 Arbeta för god palliativ vård

Efterlevnadssamtal Åsikter från anhöriga tas inte

till vara 9

Arbeta mot nollvision Bedöma behov Att utredning inte görs enligt 12

(14)

Process Aktivitet Risk Riskvärde

skyddsåtgärder rutin

Vårdhygien Ordination/Åtgärd Att omvårdnadspersonal inte

följer basal vårdhygien rutin /rutin vid smittsamma sjukdomar

9

10 Utredning av händelser- vårdskador

SOSFS 2011:9 3 kap. 2 § Patientnämnd och Lex Maria

Under 2018 hanterades två ärenden som berörde Hörby Kommun av Patientnämnden. Inga händelser som inträffade i verksamheten bedömdes medföra eller riskerade medföra allvarlig vårdskada. Två anmälningar gjordes till Inspektion för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. Den ena berörde felaktigt uppgivna uppgifter om patient som skickats in, den andra berörde felaktigt givet läkemedel (per os istället för via PEG) vilket medförde konsekvenser för patienten. Båda utredningarna med vidtagna åtgärder har godkänts av IVO och inga ytterligare åtgärder har behövts vidtas.

11 Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Genomgång av GDPR har skett med enhetschefer inom Socialförvaltningen.

Loggkontroller har utförts och analyserats enligt rutin. Inget avvikande har framkommit i dessa

kontroller. Rutin för kollegial granskning av hälso-och sjukvårdspersonal finns, men har inte följts, vilket framkommit vid rapporterad egenkontroll.

12 Resultat och Analys

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

12.1 Utförda Egenkontroller

Nedan redovisas egenkontroller som skett i verksamheten samt utfallet på dessa. Egenkontrollerna är utförda både av enhetschefer och av kvalitet- och utvecklingsenheten.

12.1a Handlägga avvikelser

Egenkontroll Kontrollmoment Frekvens Bedömning

Kännedom om var personal kan hitta avvikelserutiner med tillhörande blanketter

Stickprov Halvårsvis Godkänd

Följa upp vidtagna

åtgärder efter avvikelser Stickprov Halvårsvis Godkänd

(15)

Statistik Avvikelser Statistik Kvartalsvis Godkänd

Analys: Samtliga enheter förutom Trygg hemgång har svarat. Medarbetarna har fått information på APT och liknande, endast Hagadal har redovisat att de tillfrågat medarbetarna om de har kännedom om avvikelserutin samt blanketter. Vidtagna åtgärder efter avvikelser verkar följas upp och dialog har skett med medarbetare enligt rapporterade svar.

12.1b Samverkan vid utskrivning (SvU)

Statistik över beviljade

korttidsplatser Statistik Halvårsvis Godkänd

Statistik tid mellan utskrivningsklar och hemtagning

Statistik Månad

Analys: Egenkontrollen är inte svarad på, men vid undersökning av statistik för hemtagning framkommer att kommunen ligger på i genomsnitt 0,93 dagar (max enligt HS-avtalet är i genomsnitt 2,8 dagar). Hemtagning från slutenvården sker alltså med mycket god marginal.

12.1c SIP

Följsamhet till SIP rutin Inhämtning av

synpunkter Kvartalsvis Godkänd

Analys: Dialog har skett med SSK samt även med verksamhetschefer för primärvården. SSK i kommunen deltar aktivt i SIP och tar stort ansvar för att de "mest sjuka" erbjuds SIP. Kommunens sjuksköterskor har även hjälpt regionen med att informera läkare om SIP, samt tillhandahållit nödvändiga blanketter som regionen egentligen ansvarar för. Samarbetet med regionen kring SIP som hållits i hemmet efter utskrivning har fungerat mycket bättre än hos de patienter som haft SIP utan sjukhusvistelse.

12.1d Läkemedelsgenomgångar

Redovisa antal utförda läkemedelsgenomgångar i patientsäkerhetsberättelse

Statistik Årligen Godkänd

Analys: Under 2018 har 111 utökade läkemedelsgenomgångar med apotekare utförts. Enklare läkemedelsgenomgångar sker kontinuerligt vid vårdlag och läkarkontakt.

12.1e Samverkan primärvård-kommun

Sammanställ antal inskrivna i mobilt team varje månad

Statistik Månad Godkänd

Analys: Efter årets slut fanns 89 stycken patienter i hemsjukvården som var inskrivna i Mobilt Vårdteam.

(16)

Socialchef har månadsvis blivit informerad om antalet inskrivna patienter. Notera att fler blivit inskrivna under året men har fallit ifrån då de avlidit.

12.1f Inskrivning i kommunal hälso-och sjukvård

Kontroll av följsamhet till rutin inskrivning i hemsjukvård

Inhämtning av synpunkter

Halvårsvis Godkänd

Uppföljning inskrivna patienter i kommunal hälso-och sjukvård

Dokumentation Kvartalsvis Godkänd

Avvikelser gällande

rehabilitering Avvikelserapport Kvartalsvis Godkänd

Kännedom om ansvarsfördelning rehabilitering

Stickprov Årligen Delvis godkänt

Analys: Två av rehabpersonalen känner till riktlinjen om ansvarsfördelning rehabilitering, en av rehabpersonalen känner inte till den.

Enhetschef för legitimerad personal ansvarar för att följa antalet inskrivna patienter och följsamheten till rutinen genom egenkontroller. Egenkontrollerna har inte blivit godkända under 2018, då endast Trygg Hemgång har utfört egenkontrollen. Antalet inskrivna i hemsjukvården har följts av MAS. Antalet vid årets slut var 400 patienter.

12.1g Förskriva medicintekniska produkter/ hjälpmedel

Kontroll av att

uppföljning av förskrivet hjälpmedel görs i tillräcklig omfattning.

Granskning av journaler Kvartalsvis Delvis godkänt

Avvikelser med medicintekniska produkter

Avvikelserapport Kvartalsvis Godkänd

All rehabpersonal ska ha gått Socialstyrelsens förskrivarutbildning

Dokumentation Årligen Godkänd

Analys: All personal har gått Socialstyrelsens förskrivarutbildning men en kollega har ej slutfört utbildningen.

12.1h Förebygga undernäring

Rutin förebygga och behandla undernäring ska vara känd av personal

(17)

Analys: Rutinen finns på enheterna enligt enhetscheferna, kommentarerna tyder dock på att de inte tillfrågat sina medarbetare enligt anvisning egenkontroll.

12.1i Förebygga fall enligt Senior Alert

Att Downton görs på nyinflyttade

Stickprov Halvårsvis Ej godkänd

Statistik över

fallrapporter Statistik Kvartalsvis Godkänd

Analys: Fallförebyggande åtgärder har inte förts enligt rutiner och riktlinjer under 2018. Stora brister har uppmärksammats av Kvalitet- och utvecklingsenheten då resultat av egenkontroller har granskats.

På Bokegården är 3 personer inflyttade. Ingen av dem har det gjorts Downton på efter inflytt. På Källhaga är 1 st utförd och 1 st ej utförd. På Hagadal är det ej utfört på nyinflyttade det sista halvåret. MAR har ej tittat på ord boende då han saknar insyn i vilka som är nya patienter.

Statistik över fallrapporter har förts, tyvärr visar statistiken på en stor ökning av fall i kommunen. Totala antalet fall under 2018 var 1020 stycken. Det är en nästan fördubbling mot 2017 (567). En del fall har i 2017 års statistik dock fallit bort, förmodligen p.g.a. omstrukturering av områden. Fallförebyggande arbete har under hösten startats i och med införandet av Senior Alert i kommunen. Enhetscheferna är ansvariga för att teamarbetet fungerar på enheterna.

12.1j Arbeta för god munhälsa enligt Senior Alert

Munvårdsutbildning erbjuds

omvårdnadspersonalen

Årligen Ej godkänd

Analys: Senior Alert har införts under hösten 2018, men endast Solbacken/Bokegården har haft

munhälsoutbildning till omvårdnadspersonalen. Flertalet enheter planerar in utbildningar under 2019. Detta bör prioriteras då vi brister i munvårdsbedömning till palliativa patienter enligt palliativregistret.

12.1k Förebygga BPSD (beteende och psykotiska symtom vid demens)

Statistik från BPSD

registret Kvalitetsregister Halvårsvis Ej godkänd

Analys: Statistik från BPSD registret visar att antalet skattningar har halverats under 2018. Kommunen har dock satsat på att utbilda en egen BPSD utbildare, som är tänkt att utbilda personal till administratörer under 2019.

Antalet BPSD skattningar som har gjorts under 2018 är 22st. De är fördelade enligt följande: Vårsonaten 9, Höstsonaten 7, Västglimten 5, Omtanken 1, Östglimten 0, Solbacken 0. Resultaten visar att personalen ej följt rutin. Enligt rutin BPSD ska samtliga nyinflyttade skattas. Alla boende på SÄBO inriktning demens ska skattas minst en gång om året, oftare vid höga NPI poäng. NPI talen var på Vårsonaten 8 i medeltal, 2,4 på Vårsonaten (ju lägre poäng desto bättre mående). Patienterna intar något mer antideppressiva än i Sverige i snitt. Andel som var smärtfria var 90-100% (medeltal i Sverige 70%).

(18)

12.1l Arbeta för god palliativ vård

Tillgänglig rutin "god vård i livets slut" samt kännedom om rutinen.

Tillgänglighet och kännedom om rutin smärtskattning

Granskning statistik Palliativa registret

Kvalitetsregister Halvårsvis Ej godkänd

Kontrollera följsamhet till rutin "registrering palliativregistret"

avseende anhörigenkät

Stickprov Årligen Ej godkänd

Analys: Enhetschefer har rapporterat att personal har kännedom om rutin "god vård i livets slut" och om "rutin smärtskattning". Dock har de ej redovisat att de tillfrågat personal vilket anvisningen i egenkontrollen säger.

Bedömningen är att ingen enhet har fått godkänt i egenkontrollen

.

Vid granskning av resultat från

palliativregistret framkommer att patienterna inte blir munhälsobedömda och inte blir smärtskattade mer än i hälften av fallen. Resultatet visar också att anhörigenkät inte skickas ut enligt rutin. Följsamheten till rutin behöver förbättras under 2019.

12.1m Arbeta mot nollvision skyddsåtgärder

Uppföljning av antal skyddsåtgärder

Statistik Halvårsvis Godkänd

Kännedom om rutin

skyddsåtgärder Stickprov Halvårsvis Godkänd

Analys: Under 2018 har endast en enhet utfört egenkontrollen enligt anvisning genom att uppge hur många skyddsåtgärder enheten har. Enhetschefer förmedlar att rutin finns och mycket information har gått ut till medarbetarna.Kvalitet- och utvecklingsenheten har gjort tillsynsbesök i verksamheten och följt upp kunskapen hos personalen. Kunskapen har brister, men har dock höjts rejält, de flesta har nu kunskap om det viktigaste, men förbättringspotential till området var de hittar utredning.

12.1n Journalföring i Hälso-och Sjukvård och behandling av personuppgifter

Lämna HSL-statistik Statistik Kvartalsvis Godkänd

Leg. personal har

kollegial granskning Dokumentation Årligen Ej godkänd

Loggkontroll HSL journal Stickprov Månad Ej godkänd

Analys: HSL statistik har lämnats för 2018 enligt planering. Kollegial granskning har inte skett enligt rutin.

Verksamhetens enhetschefer har inte tillgång till HSL. Detta är anmält för åtgärd av behörigheter. Detta har tagits upp med systemansvarig HSL. Verksamheter har ej gjort kontrollen.

(19)

12.1o Kompetensutveckling

Uppföljning av användandet av Hörbyakademin

Statistik Halvårsvis Godkänd

Uppföljning av fortbildning av medarbetare.

Statistik Halvårsvis

Individuell kompetensplan

Akter Årligen Godkänd

Introduktion av medarbetare

Dokumentation Årligen Godkänd

Sekretess/Tystnadsplikt Stickprov Årligen Godkänd

12.1p Vårdhygien

Fyll i Checklista Vårdhygien i Stratsys

Halvårsvis Godkänd

Tillgänglig rutin basal

hygienrutin Dokumentation Halvårsvis Godkänd

Hygienförbindelse

påskrivet Dokumentation Årligen Godkänd

Analys: Stickkontroll av följsamhet till basal vårdhygien har gjorts på samtliga SäBo under 2018. Följsamheten var överlag god. Enligt Checklista Vårdhygien i Stratsys finns dock förbättringsområden. Förbättringspotential finns på följande områden: Hemtjänstens arbetskläder byts inte dagligen och tvättas inte på arbetsplatsen. Hagadal använder inte plastförkläden enl rutin. LSS Servicelägenheter behöver också se över hygienrutinerna. Under 2019 kommer ordinärt boende granskas av Kvalitet och Utvecklingsenheten.

12.2 Utförda verksamhetsuppföljningar

Under hösten 2018 gjordes verksamhetstillsyner, samtliga SäBo i kommunen besöktes, inklusive den i privat regi (Vallgården- Norlandia).

Nedan redovisas stickprovskontroller som har utförts på HSL dokumentation. Antalet syftar på enheterna. Ex står det att 5 st uppfyllt kraven, är det samtliga SÄBO som fått godkänt.

Checklistefråga Godkänt, Antal Kommentar

O HLR beslut- ska finnas underlag i pärm.

Kriterier för godkänt: 10% kontrolleras. Där det är aktuellt ska det finnas underlag, 100% för godkänt.

Uppfyllt 5 (st) Mycket god följsamhet till rutin avseende O HLR- märkning av pärm och läkarbeslut.

Tydligt och korrekt där detta var aktuellt.

I HS pärm- Hälsoplan/Rehabplan. Kriterier för godkänt: 10% kontrolleras.

Hälsoplan/Rehabplan (minst något av det) ska finnas i 100% av pärmarna för godkänt.

Uppfyllt 2 (st)

Ej uppfyllt 3 (st)

Korrekta Hälsoplaner fanns i ca hälften av de kontrollerade pärmarna på kommunala enheter (rutin säger att samtliga ska ha).

Inga utskrivna hälsoplaner fanns på Vallgården (Norlandia).

I HS pärm- skyddsåtgärd utredning/beslut Uppfyllt 1 (st) Två brukare hade skyddsåtgärd utan

(20)

Checklistefråga Godkänt, Antal Kommentar finns om beslut. 10% kontrolleras. 100%

ska vara uppfyllt för godkänt. Ej uppfyllt 4 (st) beslut/utredning. Avvikelse skrevs.

I HS pärm- signeringsnyckel. 10%

kontrolleras. 100% för godkänt.

Uppfyllt 4 (st)

Ej uppfyllt 1 (st)

På samtliga enheter förutom en på Källhaga fanns signeringsnyckel i varje kontrollerad pärm.

I HS pärm- akutblankett+ ID-band. Kriterier för godkänt: 10% kontrolleras. 100% för godkänt.

Uppfyllt 4 (st)

Ej uppfyllt 1 (st)

På samtliga kommunala enheter fanns akutblankett och ID band i de

kontrollerade pärmarna. Vallgården fick först i December information från kommunen att detta borde finnas i varje pärm. De kommer åtgärda detta snarast.

I HS pärm- ordinationer överensstämmer med signeringslistor. Kriterier för godkänt:

10% kontrolleras. 100% för godkänt.

Uppfyllt 5 (st) På samtliga enheter fanns en god följsamhet till rutin avseende överrens- stämmelse mellan ordinations-handling och signeringslistor. Det såg mycket bra ut.

Analys: Överlag god följsamhet till HSL rutiner. Det är omvårdnadsansvarig sjuksköterska som ansvarar för att rutinerna följs. Förbättringsmöjligheter finns avseende att ha utskrivet hälsoplaner i patienternas pärmar samt utskrivet beslut/utredning av skyddsåtgärd.

12.3 Avvikelser

Läkemedelsavvikelser

Under 2018 ökade både interna och externa avvikelser. De externa avvikelserna gällde mestadels bristande informationsöverföring från regionen

^.

Det totala antalet HSL- avvikelser 2018 var 503 (306 år 2017), varav känd skada skett i 14 fall. Läkemedelsavvikelser utgjorde totalt 447 avvikelser. Utebliven dos skedde vid 286 tillfällen. Brist i vårdkedja skedde vid 42 tillfällen.

Noterbart är att hemsjukvården tagit hem patienter tidigare från slutenvården jämfört med tidigare år, vilket kan påverka korrektheten i läkemedelslistor, då slutenvården haft svårare att hinna med att lämna korrekta uppgifter.

Medicintekniska produkter

Avvikelser avseende medicintekniska produkter skedde i 13 fall. Tabellerna nedan visar antal

läkemedelsavvikelser som har registrerats under 2018 i äldreomsorgen och LSS samt avvikelser där

medicintekniska hjälpmedel ingår. Exempel på medicintekniska produkter är rullator, rullstol, sängar och

liftar.

(21)

447

42 1 13 0

271

23 4 5 3

0 100 200 300 400 500

Läkemedel Brist i vårdkedja Klagomål Medicinteknisk Olycka/Skada

2018 2017

Fördelning av avvikelser

Diagram 1. Fördelning av olika avvikelser.

286

43 46 27 4 8 8 8

192

20 25 12 6 11 1 4

500 100150 200250 300350

Utebliven d os

Fel dos

Försenad do s

Förväxl ing dos

Förväxl ing patient

Narkotikapreparat saknas

Sent s tälld diagnos

Signer ingsli

sta ej if ylld

2018 2017

Läkemedelsavvikelser

Diagram 2. Fördelning av olika orsaker till läkemedelsavvikelse

.

355

74

14 0

220

49

2 0

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Ingen känd skada Risk för skada Känd skada Dödsfall

2018 2017

Konsekvens av avvikelse

Diagram 3. Fördelning av konsekvenser efter skedd avvikelse.

(22)

Fallavvikelser

Antalet fall 2018 var 1020 st, vilket är en ökning från föregående år. Vid granskning framkommer att alla enheter under 2017 inte har registrerade fall i systemet, där vi vet har skett mycket fall. Det är därmed inte helt tillförlitliga uppgifter från 2017. Antalet patienter inskrivna i Hemsjukvården har varit ungefär det samma som föregående år, dock har hemsjukvården tagit hem patienter tidigare från slutenvården, vilket kan påverka fallfrekvensen.

102

923

81 43

486

40 0

200 400 600 800 1000

Fall med läkarkontakt Fall utan läkarkontakt Fall som orsakat skada

2018 2017

Fördelning av fall

Diagram 4. Fördelning av fall.

2

15 17

9 12

47

2

12 14

12

23

18

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Hjärnskada Fraktur Sårskada Mindre skada Ingen skada Ingen uppgift

2018 2017

Fall med läkarkontakt- fördelning av konsekvens

Diagram 5. Fördelning av konsekvenser efter fall.

Utbildningar

Under 2018 har sex stycken Sjuksköterskor utbildats i Sjukdomslära och förskrivning av

inkontinenshjälpmedel.

(23)

Flertalet Sjuksköterskor och Undersköterskor på korttidsenhet har fått utbildning i trackostomivård.

Demenssjuksköterska har utbildat sig till Instruktör (samt Administratör) inom BPSD.

MAS har gått Utvecklingsakademi för MAS via 2 Learn i Stockholm (en MAS utbildning).

Två Sjuksköterskor har gått VISAM utbildning (beslutsstöd) och sedan utbildat sina kolleger.

118 vårdpersonal har utbildats i Lyft och förflyttningsteknik.

Flertalet Sjuksköterskor har gått utbildning i nya Mina Planer/SIP i Lund, heldag.

Resultat Palliativregistret

Spindeldiagrammet visar att Hörby endast når uppsatta mål avseende trycksårsförebyggande arbete.

Hörbys medarbetare har förbättringsbehov på området munhälsobedömning. Smärtskattning till palliativa patienter har ökat från 20 % 2017 till 50 % under 2018. Målvärdet är dock 100 %, så fortsatt arbete behövs i verksamheten för att få medarbetarna att följa rutin smärtskattning. Det är förvånande att resultatet inte är bättre avseende brytpunktsamtal, då verksamheten bedrivit omfattande arbete med s.k. SIP, i vilket brytpunktsamtal ingår. Eventuellt tänker sjuksköterskan inte på att patienten fått brytpunktsamtal om hen har haft SIP.

Diagram 6. Spindeldiagram utdraget ur palliativregistret.

(24)

13 Måluppfyllelse

Det övergripande målet och strategin för patientsäkerhetsarbetet 2018 var ökad trygghet och

självständighet för Hörbys patienter. Det förbättrande arbetet med patientsäkerheten har inriktat sig på tre delmål;

1) Att få en förbättrad kontroll och spårbarhet i kvalitetsarbetet som bedrivs på enheterna för att därefter kunna arbeta med riktade åtgärder och egenkontroller på områden som bedöms ha risker för patientsäkerheten.

Kvalité- och Utvecklingsenheten har tillsammans med enhetscheferna uppfyllt målen för 2018 genom att egenkontroller som skjutits ut till enhetscheferna har följts upp och analyserats.

Framtida förbättringsarbete kommer bygga på föregående års resultat.

2) Ett tvärprofessionellt teambaserat arbetssätt skulle införas i verksamheten, där Senior Alert och andra kvalitetsregister är en del av arbetssättet.

Måluppfyllelse har skett då teambaserat arbetssätt har införts och Senior Alert arbete har påbörjats.

3) Implementering av E-hälsa i verksamheten.

E-hälsosatsningen har genomförts enligt plan och är nu en del av verksamheten.

14 Övergripande mål och strategier för kommande år

E-Hälsa

Satsningen på E-hälsa fortsätter under 2019. Mål som ska uppnås under året är bland annat en säkrare läkemedelshantering och en ökad användning av kameratillsyn.

Kvalitetsregister

Ett ytterligare mål är förbättrade resultat i Kvalitetsregistren. Enheterna kommer arbeta vidare med Senior Alert, Palliativregistret och BPSD vilket förutsätter välfungerande team och delaktig

omvårdnadspersonal.

NPÖ och förbättrat verksamhetssystem

Under 2019 kommer kommunen bli producenter i NPÖ (Nationell Patient Översikt). Kommunen har även skrivit avtal med Tieto om att gå in i LifeCare, en förbättrad version av verksamhetssystemet som