Mål och visioner för Hörbys nya energi- och klimatplan Sammanställning från workshop med förtroendevalda och tjänstepersoner i Hörby kommun den 30 november 2017

Ringsjövägen 4 242 80 Hörby

Mål och visioner för Hörbys nya energi- och klimatplan

Sammanställning från workshop med förtroendevalda och tjänstepersoner i Hörby kommun den 30 november 2017

Bakgrund

Genom Parisavtalet har världens länder enats om att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå som säkerställer att jordens medeltemperatur inte ökar med mer än 1,5 garder Celsius jämfört med förindustriell medeltemperatur. Energisektorn och användning av fossila bränslen är den absolut största källan till växthusgasutsläpp varför en omställning av energisektorn och utfasningen av fossila bränslen är avgörande för att begränsa människans klimatpåverkan.

Internationella överenskommelser såsom Parisavtalet är avgörande för att bygga

förtroende mellan länder samt för att säkerställa att alla länder bidrar till att minska sina utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är det lokala verksamhetsutövare såsom kommuner och företag, samt enskilda individer, som måste förändra beteenden och affärsmodeller för att åstadkomma de faktiska utsläppsminskningarna.

Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) föreskriver att alla kommuner ska ha en aktuell plan för distribution och användning av energi i kommunen. I och med att energianvändningen står för en stor del av samhällets klimatutsläpp väljer många av Sveriges kommuner att integrera energiplanen i en övergripande energi- och klimatplan.

Hörbys tidigare energi- och klimatstrategi avsåg perioden 2009-2013 och behöver således uppdateras och relateras till nya omvärldsfaktorer och målsättningar.

Med en genomtänkt strategi och rätt prioriteringar kan Hörbys nya energi- och klimatplan också bidra till att uppfylla andra kommunala ambitioner, som stärkt konkurrenskraft för lokala verksamhetsutövare, självförsörjning och ett minskat beroende av globala priser på energi och fossila bränslen.

Den 30 november träffades en 30-tal förtroendevalda och tjänstemän i Hörbys

kommunhus för att gemensamt föreslå och komma fram till mål och visioner för Hörbys nya energi- och klimatplan.

Genomförande av Workshopen Inledning

Workshopen inleddes med att Kommunalråd Susanne Meijer hälsade alla välkomna till Workshopen. Därefter redogjorde Miljöstrateg Selina Malik för syftet med Workshopen samt fastställd tidplan för arbetet med att ta fram Hörbys nya energi- och klimatplan.

Målsättning är att fatta beslut om den nya energi- och klimatplanen i augusti 2019.

Innan beslut kan fattas måste såväl mål och visioner som strategier och prioriteringar

för den nya energi- och klimatplanen tagits fram och förankrats med relevanta instanser.

Efter inledningen föredrog Nils Henoch (ETSIGN) och Cerina Wittbom (ETSIGN) för relevanta omvärldsfaktorer såsom den globala energibalansen, Norra Europas gemensamma elmarknad och de pågående klimatförändringarnas alarmerande

konsekvenser. Vidare redogjordes för trender inom energisektorn, inklusive de snabbt sjunkande kostnaderna för att producera förnybar el från sol och vind samt

utvecklingen av smarta elnät och möjligheten till mer småskalig elproduktion och lagring av energi med hjälp av till exempel batterier. Presentationen framhöll även den nära kopplingen mellan energianvändning, klimatutsläpp och konsumtion samt att Sveriges klimatutsläpp inte förefaller att minska utifrån ett livscykelperspektiv där även konsumtionsbaserade klimatutsläpp inkluderas.

Därefter redogjordes för nuläget för Hörby kommun vad gäller kommunens

energitillförsel och relationen mellan de olika samhällssektorernas energianvändning och klimatpåverkan. Nuläget redogjordes för med hjälp av Sankey-diagram som gjorde det tydligt att drygt 40 procent av Hörby kommuns tillförda energi fortfarande utgörs av fossila bränslen som huvudsakligen används inom transportsektorn och till viss del även inom jordbruket. Även kommunorganisationens, inklusive kommunalägda bolag,

energibalans och klimatpåverkan redogjordes för med hjälp av Sankey-diagram.

Gruppdiskussion

Efter den gemensamma inledningen delades deltagarna på Workshopen in i fem grupper som var för sig diskuterade och argumenterade för olika mål till Hörby kommuns nya energi- och klimatplan. För att strukturera målen ombads grupperna att föreslå mål utifrån kommunens olika samhällssektorer och kommunorganisationens olika verksamhetsområden.

Tabell 1. Indelning av samhällssektorer och verksamhetsområden med avseende på målformuleringar.

Indelning kommunens samhällssektorer

Indelning kommunorganisationens verksamheter

Hushåll/Bostäder Kommunala lokaler

Jord- och skogsbruk Kommunala bostäder

Infrastruktur/Transporter Kommunala transporter

Förnybar energi Gatubelysning

Konsumtion och avfall Vatten och avlopp Avfallshantering

Gruppernas ombads också att föreslå ett lämpligt slutdatum för när respektive mål skulle vara uppfyllt. Såväl kortsiktiga mål (-2020), mellanlånga mål (-2030) som långsiktiga mål (-2045) efterfrågades. Den bortre tidsgränsen var vald utifrån att

Sveriges övergripande mål är att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Till sin hjälp för att identifiera relevanta mål för Hörby kommun ombads grupperna att göra en så kallad SWOT-analys för varje samhällssektor/verksamhetsområde. Syftet med SWOT-analysen var att identifiera kommunens styrkor, svagheter, möjligheter och risker för att på så sätt dra nytta Hörby kommuns unika förutsättningar vid målformuleringarna.

Genom att anpassa målbilden till Hörby kommuns specifika förutsättningar ökar också möjligheterna att på ett naturligt och verkningsfullt sätt implementera framtagna energi- och klimatmål i kommunens övergripande arbete.

Figur 1. Deltagarna på Workshopen fördjupade i gruppdiskussioner för att komma på robusta och relevanta mål till Hörby kommuns nya energi- och klimatplan

Sammanfattning

Efter gruppdiskussionerna återsamlades alla deltagarna på Workshopen för att

gemensamt presentera och analysera de olika gruppernas förslag på mål och visioner för Hörby kommuns nya energi- och klimatplan.

Varje grupp fick välja ut tre av sina bästa/viktigaste förslag på mål och presentera dem för de övriga grupperna. För att illustrera hur de olika målen förhöll sig till varandra sattes varje grupps utvalda förslag på mål upp på en tidslinje utifrån när målet skulle vara uppfyllt.

Med utvalda mål uppsatta på tidslinjen framstod en bild där samtliga grupper fokuserat på väldigt konkreta mål och mål som skulle införlivas inom en relativt snar framtid.

Exempelvis att användningen av fossila bränslen för uppvärmning av kommunalägda byggnader skulle fasas ut innan år 2020. Ett ytterligare exempel som gällde

kommunorganisationen var målet om att i större omfattning börja använda alternativa transportmedel såsom elcyklar samt omgående påbörja att byta ut kommunens fordonsflotta till el- och biogasfordon.

Vad gäller kommunens samhällssektorer var många av de föreslagna målen inriktade på hushålls- och bostadssektorn samt infrastruktur och transporter. Bland annat föreslogs hårdare krav på energieffektivitet vid nybyggnationer samt skapa fler arbetstillfällen inom kommunen för att på sått minska arbetspendlingen. Men även jordbrukssektorn och ”konsumtion och avfall” var samhällssektorer där grupperna identifierade många

intressanta mål för Hörby kommun, bland annat presenterades en del förslag avseende ökad biogasproduktion inom jordbruket samt bättre uppföljning avseende

avfallssortering och återvinning. Självförsörjning och mer lokal förnybar elproduktion var också ett återkommande förslag på kommunalt energimål.

Figur 2. Respektive grupps bästa/viktigaste mål uppsatta på en tidslinje utifrån när målet ska vara uppfyllt.

Under avslutande diskussion rådde samstämmighet om att majoriteten av de föreslagna målen huvudsakligen avsåg faktiska åtgärder på väldigt kort sikt, men att den nya energi- och klimatplanen även behöver inkludera en mer långsiktig vision om hur kommunens energitillförsel och energianvändning ska se ut år 2045.

För att säkerställa att kommunens nya energi- och klimatplan även innehåller mer långsiktiga mål samt överensstämmer med Sveriges och världens övergripande mål föreslogs även att den nya energi- och klimatplanen ska relatera till såväl

internationella, nationella som regionala energi- och klimatmål. Bland annat är det viktigt att Hörbys nya energi- och klimatplan kopplas samman med den nya energi- och klimatstrategin som klimatsamverkan Skåne för närvarande arbetar fram.

Tabell 2. Sammanfattning från Workshopens gruppdiskussion avseende Hörby kommuns olika samhällssektorer, SWOT-analys och förslag på mål.

Sektor SWOT-analys från gruppdiskussioner

Förslag på mål (målhorisont)

Hushåll/

Bostäder

Styrkor: Liten andel hus använder olja för uppvärmning, korta beslutsvägar, tillgång till fast biobränsle för eldning. Svagheter:

Stor andel av kommuninvånarna bor i småhus, importerar stora delar av elen, många småhus. Möjligheter:

Befolkningstillväxt och inflyttning till kommunen – nybyggnation, tät bebyggelse, fler flerbostadshus, energisnåla nya byggnader. Risker:

Dåligt isolerade fritidshus görs om till permanentbostäder, sämre isolerade äldre bostäder

 Fler flerbostadshus i de mindre orterna (2018  pågående kontinuerligt till 245)

 Effektiv utbyggnad av fjärrvärme (energiplan  undvika

tröskeleffekter) (mellanlångsiktigt mål)

 Utökad klimat- och energi- rådgivning (kortsiktigt mål)

 Minska hushållens

energianvändning med 50 procent (2018-2028)

Jord- och skogsbruk

Styrkor: Stor sektor i kommunen med stor potential att minska klimatutsläppen, mycket

jordbruksmark, många utövare och yngre deltidsboende/månskens- bönder. Svagheter: Få alternativ till arbetsmaskiner/traktorer med dieseldrift, svårt att hitta bra maskiner. Dålig lönsamhet (jobbar inte 100 %). Lång pendling för månskensbönder. Möjlighet: Stor potential för biogasproduktion, möjlighet till turism. God jord.

Ekologiskt jordbruk, andra typer av gödselprodukter. Risker:

Traditionell sektor där

förändringsarbete tar lång tid, avfolkat, dålig lönsamhet ger ingen ny kraft i sektorn. Höjda priser på tex mjölk krävs.

 Levande landsbygd genom investeringar i småorter (2018- 2025)

 Utbildning om möjligheter om tex biogas och alternativa tex

gödslingsmetoder (2019-2022)

 Ökad biogasproduktion, samverkan mellan jordbrukare (mellanlångsiktigt mål)

 Förbättra informationen till jordbrukare om alternativa energiformer (kortsiktigt mål)

Infrastruktur Transporter

Styrkor: Liten tätbefolkad kommun med relativt korta avstånd, goda kommunikationer (närtrafik).

 Skapa fler arbetstillfällen inom kommunen, öka nyföretagandet i kommunen (2018-2045)

Svagheter: Relativt dålig tillgång på kollektivtrafik körsträcka per

kommuninvånare är hög, mycket bilberoende, lite cykelvägar.

Möjligheter: Bättre

infrastruktur/bredband kan leda till minskad arbetspendling, ännu bättre kollektivtrafik, främst från småorterna. Mer cykelvägar.

Turism. Risker: Arbetspendling ökar på grund av fler väljer/tvingas att arbeta utanför kommunen, brist på till exempel olja kan ge ett bilberoende samhälle svårt att fungera. Arbetspendling ökar.

 Fler cykelbanor, cykelplanen följs och investeringar görs (2018- 2025)

 Utlåning av cyklar (2020-20222)

 Laddstolpar för bilar och så vidare (2019-2022)

 Skapa förutsättningar för

samägande (kollektiv) av elfordon (kortsiktigt mål)

 Hårdare krav på tex inhyrda skolbussar (kortsiktigt mål)

 Trafikflödesplanering ska ingå i underlag för detaljplaner (kortsiktigt mål)

 Bygga ut enligt Översiktsplanen (2017-2030)

 Undersöka möjligheterna avseende järnväg i kommunen (långsiktigt mål)

Förnybar energi Själv-

försörjning

Styrkor: Bra förutsättningar för sol- och vindenergi inom kommunen, gårdsvindverk. Svagheter: Stor andel åkermark och relativt höga markpriser, dåligt med elproduktion inom kommunen. Möjligheter:

Ökad biogasproduktion, god teknikutveckling inom tex solceller.

Risker: Kommunen godkänner inte utbyggnad av till exempel vindkraft på grund av andra intressen, billigare el utomlands  svårt att konkurrera. Dålig info om

möjligheter.

 Investeringar i solceller på kommunens fastigheter. Tex solskydd med solceller. Även på nya byggnader (2018-2023)

 Verka för ökad biogasproduktion (kortsiktigt mål)

Konsumtion och avfall

Styrkor: Samarbete med andra kommuner. Svagheter: Relativt mycket hushållsavfall per

kommuninvånare, dålig kunskap om avfallssortering, fungerar dåligt.

Möjligheter: Mer samarbete med närliggande kommuner,

avfallssortering i större

utsträckning. Info till alla hushåll på

 Fler kontroller av flerbostadshus, om för dålig sortering ska

kommunen kunna bötlägga (2020- 2024)

 Återanvändning av

konsumtionsvaror (kortsiktigt mål)

 Introducera bytespool på återvinningsstationerna (kortsiktigt mål)

alla språk. Kontroller. Risker:

Konsumtionen och avfallsmängden ökar

Tabell 3. Sammanfattning från Workshopens gruppdiskussion avseende Hörbys kommunorganisation, SWOT-analys och förslag på mål.

Verksamhet SWOT-analys från gruppdiskussioner

Förslag på mål (målhorisont)

Kommunala lokaler

Styrkor: Solceller kan installeras på många tak. Det finns en

fastighetsutredning som kan användas. Äger många lokaler och har därmed möjlighet till bra kontroll. Svagheter: Många enkla åtgärder är redan utförda. Gamla lokaler, dålig uppvärmning.

Bristfällig uppföljning av kommunens fastigheter.

Möjligheter: En stor del av kommunens energianvändning – stor potential, energieffektivisering och mer energieffektiva byggnader vid nybyggnation.

Energieffektivisering kan vara kostnadseffektiva  mindre energianvändning ger lägre

kostnad. Risker: Avtal som är svåra att ordna med/leva upp till. Svårt med ekonomi och finansiering av nyinvesteringar. Politiska

motsättningar.

 Ingen oljeuppvärmning i kommunala verksamheter, ta tillvara på tex spillvärme – installera frånvärme-pumpar (2018-2020)

 Minska energiförbrukning vid nya lokaler, bygga klimatsmart (2020- 2040)

 Helhetssyn, inte bara minska energianvändningen utan även konsumtionen av papper mm samt öka återvinningen (2017-2030)

 Minst 50 procent av alla lämpliga

”ytor” på kommunala byggnader skall vara försedda med solceller (2018-2028)

 Minska energianvändningen med 5 procent per år genom

energieffektivisering (2018-2025)

Kommunala bostäder

Styrkor: Sannolikt många bra hustak för solceller, rätt så nya bostäder. Kommunen kan fungera som förebild. Svagheter: Dålig uppföljning/kravställning vad gäller leverantörer och upphandling.

Möjligheter: Går att engagera hyresgästerna. Energieffektivisering och mer energieffektiva byggnader vid nybyggnation. Solceller genom

 Prisdifferentiera hyror, lägre användning ger lägre hyra (2022- 2045)

 Tilläggsisolera befintliga

fastigheter och bygga klimatsmart vid nybyggnation (2019-2040)

 Slå ihop kommunens

fastighetsbolag för att förbättra styrningen och ägardirektiven (kortsiktigt mål)

ägardirektiv. Risker: Svårt med ekonomi och finansiering av nyinvesteringar. Investeringar kan kräva hyreshöjning vilket kan vara svårt

 Installera mätare i varje lägenhet (kortsiktigt mål)

 Minska andelen parkeringsyta per lägenhet (kortsiktigt mål)

 Minst 50 procent av alla lämpliga

”ytor” på kommunala byggnader skall vara försedda med solceller (2018-2028)

 Minska energianvändningen med 5 procent per år genom

energieffektivisering (2018-2025) Kommunala

transporter

Styrkor: Kommunen har redan infört ECO-driving. Börjat använda elcyklar. Svagheter: Mycket av transporterna är indirekta via kommunalägda företag, driften av de kommunala fordonen. Många bensin- och diesel-fordon.

Möjligheter: Elcyklar används inom kommunen. Byta till bättre

bilar/drivmedel. Byta till elbilar.

Risker

Andra kommuner har inte samma ambitioner vad gäller gemensamt ägda bolag. Svårt att ställa om arbetsfordon. Avstånden är stora i kommunen. Fordonsindustrin.

 Se över vilken typ av fordon som används, använda tex elcyklar mer osv (2018-2020)

 Byta ut fordonsflottan till el- och biogasfordon kontinuerligt (2020- 2025)

 Digitala hälsokontroller inom vårdsektorn (2020-2025)

 Mer ECO-driving (kortsiktigt mål)

 Samåkning och minskade transporter (2017-2022)

 Bättre kravställning i

upphandlingar (kortsiktigt mål)

Gatu- belysning

Styrkor: Kan kombineras med ökad trygghet. Möjlighet att byta till LED- belysning. Svagheter:

Möjligheter: Smarta lampor och kontroll av gatubelysning.

Risker:

 Byta ut all gatubelysning till energieffektiv armatur (LED) (kortsiktigt)

Vatten och avlopp

Styrkor:

Svagheter:

Möjligheter:

Risker:

 Minska vattenförbrukningen i kommunen (kortsiktigt mål)

Avfalls- hantering

Styrkor: Samarbete mellan olika kommuner. Svagheter:

 Starta en återvinningscentral med återvinning, sortering, återbruk (arbetsmarknadsprojekt) (2020-2023)

Saknar återvinningscentral. Svårt att samarbete mellan kommuner.

Möjligheter: Ny återvinningscentral Risker: Avfall slängs på olämpliga ställen. Samarbete med andra kommuner spricker.

 Bättre ägardirektiv och kravställning i upphandlingar (kortsiktigt)

Tabell 4. Deltagarlista för workshopen

Förtroendevalda Susanne Meijer Hans Frank Tommy Hall Bengt Hedlund Louise Hedlund Gunnar Bergquist Birger Torkildsen Gert Nygren Anette Börjesson Gunvor Håkansson Carin Melin

Gerty Holst Tjänstepersoner Selina Malik (SBF) Mikael Wallberg (SBF) Bengt Brahed (SBF) Mikael Ulvholt (SBF) Kajsa Blomberg (SBF) Kristine Zetterström (SBF) Anna-Karin Nilsgart (SBF) Ida Sigvardsson (SBF) Irene Nykvist (KLF) Frida Wahlund Johan Eriksson Övriga

Nils Henoch (ETSIGN AB) Cerina (ETSIGN AB)

Annika Owesson (miljöstrateg i Höganäs)