!
!
Emelie Cosmo och Mari Enqvist
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51, HT2012 Grundnivå
Handledare: Åsa Kneck Examinator: Lars Andersson
Trycksår: Sjuksköterskans kunskap, attityd och det praktiska utförandet
Pressure ulcers: Nurses! knowledge, attitude and the practice
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Sammanfattning
Bakgrund: En vårdskada som har ett särskilt samband med omvårdnadsarbetet är trycksår.
Trycksår är en komplikation som orsakas av sjukdom, vård och behandling och kan resultera i stort lidande för patienten. Trycksår kan påverka människan både fysiskt och psykosocialt och upplevs, av de flesta patienter, som en allvarlig och onödig komplikation till vården. Idag finns det ett hundratal identifierade riskfaktorer för trycksår beskrivna som kan delas in i patient- och vårdrelaterade riskfaktorer. En framgångsrik trycksårsprevention och behandling syftar till att reducera eller eliminera de bakomliggande orsakerna till utvecklandet av
trycksår, förhindra försämring och att behandla befintliga sår. För att undvika uppkomsten av trycksår samt att läka dem, är sjuksköterskans kunskap och kompetens betydelsefull.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kunskaper och attityder i relation till trycksår samt hur det påverkar det praktiska utförandet.
Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut efter att en
kvalitetsgranskning utförts och därefter analyserades. Av de 12 artiklarna var tre kvalitativa, åtta kvantitativa samt en kvantitativ och kvalitativ.
Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier: Skillnader i sjuksköterskans kunskapsnivå, Antingen älskar du trycksår eller så hatar du dem, Bristande tillgång till vidareutbildning trots dess positiva inverkan och Attityden har större inverkan på det praktiska utförandet än kunskapen.
Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån det vårdvetenskapliga begreppet vårdmiljö, där fokus riktades mot den psykosociala delen. Områden som behandlades var bristen på tillgång till utbildning om trycksår och vad det kan leda till, hur sjuksköterskans negativa attityd påverkar det praktiska utförandet och avslutningsvis diskuterades vikten av att vidare undersöka hur sjuksköterskans attityd kan förbättras och hur de kan inspireras till ett ökat intresse för arbetet kring trycksår.
Nyckelord: Trycksår, Sjuksköterskan, Prevention, Kunskap, Attityd, Praktiskt utförande,
Patientsäkerhet, Vårdmiljö
!
Abstract
Background: A health damage that has been specifically related to nursing is pressure ulcers.
Pressure ulcers are a complication caused by disease, care and treatment and can result in great suffering for the patient. Pressure ulcers can affect people both physically and psychosocially and is experienced, by most patients, as a serious and unnecessary
complication of care. Today there are hundreds of identified risk factors for pressure ulcers described that can be divided into patient and care-related risk factors. A successful pressure ulcer prevention and treatment is to reduce or eliminate the underlying causes for the
development of pressure ulcers, prevent deterioration and to treat existing ulcers. To prevent the occurrence of pressure ulcers and heal them, nurses’ knowledge and skills become important.
Aim: The aim was to describe the nurses´ knowledge and attitude towards pressure ulcer prevention and treatment and how it affects the practice.
Methods: The study was conducted as a literature study and was based on Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) methodology for reviewing scientific articles. 12 articles were chosen, three of which were qualitative, eight quantitative and one quantitative and qualitative. The analyze was conducted by Fribergs (2012) analysis regarding qualitative and quantitative research.
Results: The result are presented under the four headings: Differences in nurses’ knowledge, Either you love pressure ulcers or you hate them, Lack of access to training, despite its positive impact, The attitude has a greater impact on the practice than knowledge.
Discussions: The results were discussed based on the concept of health care environment, where the focus was directed towards a psychosocial component. Areas addressed include lack of access to education on pressure ulcers and what it can lead to, how the nurses’
negative attitude affect the practice and finally discussed the need to further examine of how nurses' attitudes can be improved and how they can be inspired to a greater interest in their work with pressure ulcers.
Keywords: Pressure ulcer, Nurse, Prevention, Treatment, Knowledge, Attitude, Practice,
Patient safety, Health care environment
!
!""#$%&&'()*+#,-"."/ 0 0
!
1! Inledning!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "!
2 ! Bakgrund!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "!
2.1
!
Patientsäkerhet ... 1!
2.2
!
Trycksårsprevalens ... 2!
2.3
!
Definition, klassifikation och lokalisation av trycksår ... 2!
2.4
!
Riskfaktorer för utvecklandet av trycksår ... 3!
2.5
!
Trycksårsprevention och riskbedömning... 3!
2.6
!
Behandling av trycksår ... 4!
2.7
!
Konsekvenser av trycksår ... 5!
2.8
!
Sjuksköterskans ansvar ... 6!
3 ! Problematisering!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! #! 4 ! Syfte !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! #! 5 ! Teoretisk referensram !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! #!
5.1!
Vårdmiljö ... 7!
6 ! Metod !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! $!
6.1!
Urval och datainsamling ... 9!
6.2
!
Dataanalys ... 10!
7 ! Forskningsetiska aspekter !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "%! 8 ! Resultat!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ""!
8.1!
Skillnader i sjuksköterskans kunskapsnivå ... 11!
8.2
!
Antingen älskar du trycksår eller så hatar du dem ... 12!
8.3
!
Bristande tillgång till vidareutbildning trots dess positiva inverkan... 13!
8.4
!
Attityden har större inverkan på det praktiska utförandet än kunskapen ... 13!
9 ! Diskussion !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "&!
9.1!
Metoddiskussion... 14!
9.2
!
Resultatdiskussion ... 15! 10 ! Konklusion!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! '%!
Referenslista!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! '"!
Bilaga 1, Sökhistorik !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! '&!
Bilaga 2, Granskningsmallar !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! '(!
Bilaga 3, Artikelöversikt !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ')!
!
! "!#$%&!
1 Inledning
Sedan den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft i början av år 2011 så har kraven på hälso- och sjukvården skärpts. Trots det har vi uppmärksammat att trycksår fortfarande är ett
pågående problem som orsakar konsekvenser för både patienten och samhället. Utifrån egna erfarenheter har vi sett att många patienter utvecklar trycksår under en sjukhusvistelse, trots att det finns rutiner och riktlinjer för riskbedömningar samt välutvecklade
riskbedömningsinstrument. Därmed vill vi med den här studien erhålla en fördjupad förståelse för och uppmärksamma varför trycksår fortfarande är ett förekommande problem.
2 Bakgrund 2.1 Patientsäkerhet
Grunden för vård av god kvalitet är att den person som vänder sig till hälso- och sjukvården ska kunna känna sig trygg med att vården inte leder till skada utan gör gott. Trots det råkar idag många patienter ut för en skada som hade kunnat undvikas när de söker hjälp inom vården (Lindh & Sahlqvist, 2012). Enligt World Health Organization ([WHO], 2005) bedrivs hälso- och sjukvården i en snabbutvecklande miljö under ett högt tryck där individuella beslut fattas dagligen och involverar ett brett spektrum av teknik. Det är inom dessa förhållanden som saker kan gå fel. Inom hälso- och sjukvården är säkerhet en av grundprinciperna och ett viktigt element för kvalitetssäkring (WHO, 2005). I patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definieras patientsäkerhet som ”skydd mot vårdskada.” (s. 2). I patientsäkerhetsbegreppet kan tre dimensioner utläsas med en kärna som består av risker som aldrig borde leda till
vårdskada, en bredare dimension med de risker som varje klinisk bedömning innehåller då risker vägs mot nytta, samt en ännu bredare tredje dimension där patientsäkerhetsbrister hänger samman med vårdkulturen. Ett exempel på risker som tillhör den första dimensionen, de undvikbara, är förväxlingar. Det kan bland annat innebära förväxlingar av patientens identitet eller förväxling av läkemedel. Till den andra dimensionen, individuella risk- nyttobedömningar, hör till exempel risker för fallskador, där det är en svår avvägning hur långt sådana vårdskador ska förebyggas genom till exempel sänggrindar, bälte och liknande.
Inom den tredje dimensionen, risker i vårdstrukturen, dominerar de politiskt-demokratiska-
ekonomiska frågorna snarare än de tekniskt-vetenskapliga. Det kan till exempel röra
vårdpersonalens kompetens och tillgänglighet. Inom denna dimension har ledningen och
vårdpersonalens attityder och förhållningssätt en viktig roll (Socialstyrelsen, 2004). En av de
! '!#$%&!
allvarligaste riskerna för patientsäkerheten är kompetensbrist. Konsekvensen när patientsäkerheten brister är att patienten åsamkas en vårdskada (Socialstyrelsen, 2004).
I patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definieras vårdskada på följande sätt: ” lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.” (s. 2).
Till vanliga vårdskador ses fallolyckor, läkemedel, vårdrelaterade infektioner, trycksår och undernäring (Lindh & Sahlqvist, 2012). Ett exempel på vårdskada som har särskilt samband med omvårdnadsarbetet är trycksår. Numera anses det möjligt att kunna förebygga trycksår och denna typ av vårdskada kan, genom tillämpade etablerade rutiner, undvikas helt
(Socialstyrelsen, 2004).
2.2 Trycksårsprevalens
Förekomsten av trycksår skiftar utifrån genomförda undersökningar inom sjukvårdens institutioner i världen (Gunningberg, Donaldson, Aydin & Idvall, 2011). Uppskattningsvis finns det över 7,4 miljoner trycksår i världen, bortsett från det stora antal u-länder där beräkningar inte var möjliga (Sen et al., 2009). Våren 2011 genomfördes den första punktprevalensmätningen av trycksår i Sverige av Sveriges Kommuner och Landsting ([SKL], 2011a). Alla landsting och 85 kommuner deltog och resultatet visade en
trycksårsprevalens på 17 procent inom länssjukvården och 14 procent inom den kommunala vården (SKL, 2011a). Hösten 2012 utfördes samma punktprevalensmätning och resultatet visade en minskning i förekomsten av trycksår från 17 procent till 15 procent inom länssjukvården och från 14 procent till 11 procent inom den kommunala vården. Totalt förekom en liten minskning men nödvändiga insatser mot de allra vanligaste trycksåren saknas ännu (SKL, 2012).
2.3 Definition, klassifikation och lokalisation av trycksår
Lindholm (2012) definierar trycksår följande: ”Ett trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligen över benutskott, som ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv” (s. 175).
European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) och National Pressure Ulcer Advisory
Panel (NPUAP) (2009) delar in trycksår i en fyrgradig skala som har sammanställts i en tabell
(se tabell 1).
! $!#$%&!
Tabell 1. Trycksårsklassifikation enligt EPUAP (2009)
Grad 1 Kvarstående hudrodnad som inte bleknar vid tryck
Grad 2 Delhudsskada, intakt eller öppen serum- eller blodfylld blåsa
Grad 3 Fullhudsskada där subkutant fett kan vara synligt, men ben, senor eller muskler syns inte.
Grad 4 Djup fullhudsskada med synbart ben, sena eller muskel.