BUDGET 2021

(1)

Kallelse 1 (1)

Beslutande organ Datum Diarienummer

Kommunstyrelsen 2020-09-29 KS 2020.1291

Ledamöter och ersättare kallas

Tid Fredag, 2020-10-16, kl. 14.00

Plats Biorama, kommunhuset i Skurup OBS platsen!

Föredragningslista

Nr Ärende Diarienummer

1. Budget 2021 med plan för 2022 och 2023 Kompletteras inför sammanträdet

KS 2020.392

Johan Bolinder Ordförande

Annika Jansson Sekreterare

0411-53 60 03 direkt Annika.Jansson@skurup.se

(2)

Tjänsteskrivelse 1 (2)

Förvaltning Datum Diarienummer

Kommunövergripande staben 2020-10-14 KS 2020.392

Budget 2021 med plan för 2022 och 2023

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta enligt följande:

Anta förslag till budget och investeringsutrymme för 2021 och plan 2022- 2023.

Att skattesatsen för år 2021 ska vara oförändrad, d v s 20.42 kr.

Anta förslag till kommunala avgifter att gälla från och med 2021-01-01.

Anta förslag till VA-taxa att gälla från och med 2021-01-01.

Anta en utökad låneram på 115 000 tkr Sammanfattning av ärendet

De kommunala verksamheterna ska drivas enligt principerna om målstyrning och delegation. Kommunfullmäktige har antagit ett flertal måldokument och planer, som är styrande för verksamhetens bedrivande.

De förtroendevaldas uppgift är att ange verksamheternas mål, prioritering, omfattning och kvalitet samt att utvärdera pågående verksamheter.

Budgetarbetet bygger därmed på en decentralisering av ansvar och befogenheter och den ekonomistyrmodell som används, har successivt anpassats till kommunens förutsättningar.

Ett övergripande mål för budgetåret är en budget i balans. Kommunens budget fördelas på verksamhetsramar vilka fastställts av

kommunfullmäktige. Omfördelning av budgetramar mellan förvaltningarna får inte göras utan kommunfullmäktiges godkännande. Intäkter från

verksamhet tillfaller respektive verksamhet (nettobudget).

Budget 2021 med flerårsplan för 2022 och 2023

Budgeten för Skurups kommun är upprättad i enlighet med de riktlinjer som antagits för god ekonomisk hushållning. Kommunen budgeterar under perioden 2021 till 2023 ett resultatkrav på 1 procent. Även övriga två finansiella mål för god ekonomisk hushållning bör uppnås utifrån förutsättningarna i den beslutade budgeten.

Verksamhetens ramtilldelning utgår från 2020 års nivå. Medel för

investeringar är fördelade utifrån ett fastställt utrymme, avskrivningar plus årets resultat.

Det budgeterade resultatet kommer inte medge någon avsättning till resultatutjämningsreserven fram till 2023.

Kommunstyrelsen

(3)

Tjänsteskrivelse 2 (2)

Förvaltning Datum Diarienummer

Kommunövergripande staben 2020-10-14 KS 2020.392

För att kunna uppfylla de finansiella målen för Skurup, krävs en god verksamhets- och ekonomistyrning med fokus på en aktiv uppföljning för att parera förändringar i budgetförutsättningarna. Viktiga områden att analysera och bevaka är skatteintäkter, investeringsvolymer, löneavtal och volymtillväxt inom verksamheten. Ett extra fokus kommer också under perioden läggas på att följa upp förvaltningarnas prognoser och

budgetföljsamhet för att säkerställa en god ekonomistyrning i verksamheten.

Laglighet och kommunens regler och/eller mål

Enligt kommunallagen 8 kap 6 § ska förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång och enligt 8 § ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång om inte särskilda skäl

föreligger. Ett riksdagsval brukar anges som ett särskilt skäl och budgetbeslutet kan därmed förläggas till fullmäktige i december.

Perspektiv

Checklista enligt FN’s barnkonvention är ej tillämpligt i detta ärende.

Samråd

Budget 2021 med plan för 2022 och 2023 har inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet förhandlats med de fackliga organisationerna i enlighet med Medbestämmandelagen, MBL.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse budget daterad 2020-10-14.

Budget 2021 flerårsplan 2022-2023.

Avgifter 2021 Skurups kommun Förslag VA-taxa 2021

Skrivelse VA-taxa 2021-2022 daterad 2020-10-05.

Missiv till budget 2021 – SD Förslag till avgifter 2021 – SD Förslag driftramar 2021-2023 – SD

Förslag investeringsramar 2021-2023 – SD Missiv till budget 2021 – S+L+KV+MP+V

Förslag till driftramar 2021-2023 – S+KV+MP+L+V.

(4)

KS 2020.392

BUDGET 2021

Flerårsplan 2022-2023

(5)

(6)

Innehållsförteckning

Inledning

Inledning ...2

Förvaltningsberättelse Styrprocess ...4

Skurup och omvärlden ...7

Budgetprocess med anvisningar ...12

Finansiell analys av budget 2021 och flerårsplan 2022-2023 ...15

Räkenskaper Resultatbudget ...19

Balansbudget ...20

Kassaflödesbudget ...21

Driftbudget per verksamhetsram exklusive kapitalkostnader ...22

Investeringsbudget ...23

Ordlista ...25

Veksamheterna Kommunövergripande stab ...26

Myndighetsverksamhet ...28

Serviceförvaltningen ...29

Individ- och omsorgsförvaltningen ...32

Skol- och utbildningsförvaltningen ...37

(7)

Inledning

Inledning

Borgerlig budget 2021 med plan för 2022-2023

De borgerliga partierna i Skurups kommun, Moderaterna, Centerpartiet och SkurupsPartiet, presenterar idag en genomarbetad och ansvarsfull borgerlig budget. Den ekonomiska situationen i Skurups kommun har kraftigt förbättrats sedan styret tillträdde januari 2019.

Skattesats

Skurups kommun har idag en skattesats á 20:42. Vi bör aldrig ha en högre skattesats än vad som krävs för att ansvarsfullt förvalta medborgarnas skattemedel och erbjuda en god kommunal service, kvalitet och utveckling. För detta krävs regelbundna reformer och en fortsatt god utveckling av kommunens ekonomiska ställning. Vi föreslår en oförändrad skattesats för 2021 givet den generella osäkerhet som råder i

samt avskrivningar givet väsentliga behov i verksamheterna samt synnerligen starkt prognosticerat koncernresultat år 2020.

Verksamhetsbudget

Det borgerliga blocket föreslår budgetramar i enlighet med bilagor, samt låneram i enlighet med underlaget. Merparten av kommunens väsentliga reformutrymme 2021 tillfaller kärnverksamheterna.

Kommunövergripande

Medel tillskjuts till såväl revisionen som överförmynderiverksamheten.

Inom kommunutveckling (213) görs en

riktad satsning på

marknadsföringsmedel i syfte att ytterligare stärka kommunens attraktivitet och varumärken. Arbetet med att kartlägga och begränsa migrations- och integrationsrelaterade nettokostnader fortsätter.

(8)

Inledning

Medel tillskjuts för en utökad administrativ resurs i samband med att efterfrågan på kommunens tjänster inom området ökar. Resursen frigör tid, beräknas korta handläggningstider och öka servicen till kommun-medborgarna och näringslivet.

Serviceförvaltningen

Trygghetsvärdarna har flyttats (401), där också medel avsätts för prioriteringen av utvecklingen av Vision 2045. Ytterligare föreningsstöd (405) avsätts för att mildra föreningarnas utmaningar kopplade till covid-19 samt eventuellt ökade kostnader.

Kommunens fortsatta satsning på närodlat på bekostnad av Fair Trade och ekologiskt fortsätter och administreras av Måltidsservice medan den ekonomiska kompensationen för höjd ambitionsnivå tillfaller respektive ram som berörs. Arbetet med

optimering av framtida

lokalanvändning fortsätter under Serviceförvaltningens försorg och eventuellt högre kostnader kompenserar i respektive berörd ram.

Individ- och omsorgsförvaltningen Den borgerliga budgeten är tydligt präglad av det förebyggande arbetet.

Ett exempel på detta är de 2 mkr vi satsar på insatser som stärker individer och familjer, från lilla barnet och genom hela livet. Att samla

verksamheterna under ett tak kommer skapa ovärderliga synergier och oändliga möjligheter. Vi fortsätter förra årets satsning på kommunens svagaste grupper vilka är särskilt skyddade av Lagen om särskild service (LSS), vi satsar både på verksamhetsutveckling och på att balansera upp behoven som redan finns i verksamheten. Under året kommer LOV igång inom personlig assistans och det nya LSS-huset kommer bidra till helt nya möjligheter för verksamheten.

Detsamma gäller det nya LSS-boendet som Skurupshem kommer att bygga 21/22. 2023 slås portarna upp för kommunens första SÄBO i privat regi.

Redan nu riggar vi kommunens verksamhet för att möta de ökade behoven inom äldreomsorgen, men

även med att utveckla

kvalitetsaspekterna och våra kunders inflytande över sin vardag.

Heminsatsernas torg bidrar till nytänkande inom äldreomsorgen och ökad kontinuitet för kunderna, den digitala utvecklingen fortsätter när Skurup möter framtiden.

Skol- och utbildningsförvaltningen Barnen är Skurups framtid, vi värnar om det livslånga lärandet. För det borgerliga styret är struktur, kvalitet och resultat i fokus för att varje elev

(9)

Inledning

ska lyckas prestera och nå sin fulla potential och vi sätter av historiskt höga 11,125 mkr till förvaltningen utöver löneuppräkningar. Vi ser en tydlig koppling mellan utbildad, behörig och legitimerad personal och höga resultat. Inom förskolan satsar därför vi 2 mkr på att öka andelen förskolelärare med en målsättning om 60 procent förskolelärare och 40 procent utbildade barnskötare. Grund-skolan, som ges cirka 9 mkr, måste ges förutsättningar för långsiktig planering med struktur och stabilitet.

Vi ser framemot arbetet med den resultathöjande strategin, där en del av den politiska prioriteringen är att fokusera på att alla elever ska ha studiemotivation. Skurups skolor stärker arbetet med likvärdighet till Skurups skola. För att möta elevers individuella och särskilda behov prioriteras legitimerad personal i form av specialpedagoger och speciallärare före elevassistenter eller annan resurspersonal.

Centralt samt finansieringen

Skurups kommun ger full

kompensation för ökade lönekostnader samt avsätter medel utöver det sannolika utfallet av kommande lönerevideringar givet det utmanande samhällsläget i stort.

Avgifter

Det borgerliga blocket föreslår avgiftskatalog samt VA-avgifter i enlighet med tjänstemannaförslaget.

Befolkningsutveckling

Vi står bakom tidigare förankrad

(10)

Inledning

(11)

Förvaltningsberättelse

Styrprocess

Enligt Kommunallagen (KL 3.9) ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten.

Kommunfullmäktige justerade styrmodellen från och med 2015 då övergripande mål tillfördes.

Styrprocessen anpassades även så att

den harmoniserar med

budgetprocessen. Styrmodellen ska bidra till en ökad förståelse för medborgarna, kunna utgöra underlag för medborgardialog och tydliggöra sambandet mellan ansvar, ekonomi och aktivitet.

De övergripande målen är de samhälls- områden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för att visionen ska kunna nås och är avgörande för framtidens Skurup. Styrmodellen integrerar ekonomi- och verk- samhetsstyrning för att uppnå ökad aktivitet i styrningsprocessen. Ett antal framgångs-faktorer för att lyckas med denna integration är enkelhet, överskådlighet och förståelse för kopplingen mellan ekonomi och verksamhet.

(12)

 Ska i möjligaste mån samordnas med nationella mål och jämförelser samt med kommunens antagna styrdokument.

Syftet med vision, övergripande mål är att skapa en grund för god ekonomisk

hushållning både ur

verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv.

Vision

Vi har lyckats skapa förutsättningar för en välkomnande och attraktiv kommun när vi år 2030;

 Har invånare som trivs, är trygga

och nöjda med den

samhällsservice som erbjuds

 Har så gott som uteslutande förnybar energi

 Har ett aktivt kultur- och föreningsliv

 Har skolor som erbjuder utbildningar med hög kvalitet

 Har ett blomstrande och varierat näringsliv

 Har invånare som är stolta ambassadörer för kommunen

 Har ett varumärke som ger positiv klang i regionen

 Har 18 000 invånare

(13)

Övergripande mål för god ekonomisk hushållning

Balanserad tillväxt

Med god beredskap för en befolkningstillväxt i balans, i både omfattning och geografisk fördelning, har vi möjlighet att bygga ut och finansiera en god kommunal service anpassad efter olika åldersgruppers behov samtidigt som framtida utvecklingsmöjligheter säkerställs.

Näringslivets roll är avgörande för kommunens utveckling, och vi vill i samverkan med andra viktiga intressenter ge företagen de bästa möjligheterna att såväl etablera sig, som växa, genom effektiv och framtidsinriktad service.

Attraktiva livsmiljöer i hela Skurup

”Från ås till hav” beskriver Skurups geografiska bredd och variation. Olika delar av kommunen erbjuder olika tillgångar som tillsammans ger varierade livsmiljöer av hög kvalitet i kommunens olika delar med invånarna i fokus.

Ekonomiskt ansvarstagande och god ordning i kommunens ekonomi är förutsättningar för hög kvalitet. Utifrån tillgängliga resurser fortsätter vi att förbättra verksamheterna för att generera största möjliga nytta för våra kommunmedborgare. Varje krona som tas ut i skatt ska hanteras ansvarsfullt och effektivt.

Finansiella mål

Utgångspunkten för de finansiella målen har varit Skurups utveckling under de senare åren.

Resultat

För att finansiera en verksamhet över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) skrift om ”Hushållning i lagens namn” listas ett flertal skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning.

Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitning av till-gångar görs avskrivningar.

(14)

Avskrivningar görs på historiska anskaffnings-värden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning.

Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts, vilket vanligen innebär att den är dyrare.

Beakta samtliga pensionsåtaganden I många kommuner och regioner är pensions-rättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa pensionsåtaganden innebär att de inte bokförs som skulder i balans-

räkningen utan som

ansvarsförbindelser. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen, vilket gör att många redovisar för låga pensionskostnader.

Pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar

Om inte pengar sätts av för framtida pensions-utbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till verk-samhetens förfogande. Ökande skatteintäkter kan komma att möta de ökande utbetalningarna men enligt KPA:s beräkning kommer en mindre del inte kunna finansieras via en ökning av skatteintäkterna. Strategin blir då att arbeta upp ett överskott som gör att kommande generationer inte behöver höja skatten eller minska kostnaderna

för att finansiera ökade pensionskostnader.

Konjunkturen påverkar

skatteunderlaget

Många har svårt att hinna parera

kostnads-utvecklingen vid

intäktssvängningar. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter.

Via över-skott erhålls en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder. Ett alternativ är att arbeta med mer långsiktiga målsättningar där det är möjligt för resultatet att variera.

Resurser för utveckling

En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att det finns en ekonomi som tillåter detta.

(15)

De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande och detta arbete tar ofta stor kraft från organisationen, som då inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen.

Långsiktigt perspektiv

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation.

Finansiella mål för Skurups kommun

 Kommande generation ska inte betala för den verksamhet som bedrivs idag. Målet mäts genom att eget kapital ska öka med samma procent som inflationen.

 Årets resultat exklusive realisationsvinster ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och ska

det ett resultat på 9,1 mkr, för 2022 9,3 mkr och för 2023 9,5 mkr utifrån senaste skatteunderlagsprognos.

(16)

Investeringar

En tumregel för god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör låne-finansieras, eftersom räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och även investeringsverksamheten bör ses över en längre period, för att kunna hantera fluktuationer mellan åren.

Målsättningen är att:

 Investeringar för skattefinansierad verk-samhet ska inte vara större än

årets resultat och avskrivningar för denna verksamhet mätt över en

rullande fyraårsperiod.

Investeringsvolymen för

avgiftsfinansierad verksamhet, vatten och avlopp, regleras av hur taxenivåerna påverkas.

Mkr Bokslut

2018

Bokslut 2019

Budget 2020

Budget 2021

2018- 2021 Investerings-

utrymme

42 24 46 36 148

Netto- investeringar

72 40 46 36 194

Beslutade investeringar har historiskt alltid präglats av eftersläpningar.

(17)

Skurup och omvärlden

Hämtat från Ekonomirapporten (Sveriges kommuner och regioner, SKR), maj 2020.

Allt präglas av osäkerhet

I världsekonomin sker just nu en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning till följd av Coronapandemin. Den svenska ekonomin, som försvagades redan 2019, drabbas nu av både sjunkande inhemsk efterfrågan och fallande export. I nuläget är alla konjunkturbedömningar ytterst osäkra, vilket inte minst märks på de stora variationerna i BNP-prognoser från olika bedömare. SKR väljer som flertalet andra bedömare att göra en kalkyl, i stället för den sedvanliga prognosen. Beräkningen baseras på ett relativt positivt scenario, som innebär att smittspridningen i landet antas kulminerat i mitten av sommaren för att sedan mattas av mot slutet av sommaren. Den scenariobeskrivning vi

Scenariot bygger också på att smittspridningen inte får en andra våg som en effekt av för snabbt avvecklade restriktioner eller genom att viruset muterar. SKR:´s scenario kan utifrån dessa antaganden ses som ett bästa tänkbara utfall. Det finns dock stor osäkerhet och utvecklingen kan mycket väl bli sämre.

Långsiktiga verkningar

Det kommer att ta lång tid innan vi ser de fulla konsekvenserna av

Coronapandemin. Folk-

hälsomyndigheten återkommer till att det är först om 4–5 år vi fullt ut kan se folkhälsokonsekvenserna av pandemin.

Inte minst kan det komma att dröja länge innan det kommer ett vaccin som ger tillräckligt skydd. Covid-19 får därmed antas vara något som påverkar vårt samhälle länge. Kommuner och regioner kommer ytterligare att behöva stärka sin beredskap och samverkansförmåga för att kunna klara

(18)

Forskning för att säkerställa utveckling av vaccin mot och behandling av covid- 19 är globalt viktiga satsningar. Hur den fortsatta smittspridningen kommer att utvecklas är mycket osäkert.

Det är viktigt att ha en beredskap för andra scenarier, framförallt sådana som skulle ge ökad påverkan på samhället. Vad skulle ett fördjupat och utdraget förlopp få för konsekvenser?

Vilka åtgärder bör vi i så fall vidta redan nu? Globalt sett skulle det också kunna ske stora förändringar, bland annat som en följ av en förändrad syn på sårbarhet och hur den ska hanteras.

Ökad protektionism kan försämra de globala tillväxtförutsättningarna. Vissa menar att det nu finns en större möjlighet att genomföra önskvärda förändringar, såsom till exempel satsningar på klimatet, på övergång till en mer hållbar livsstil och på mer hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Även offentliga institutioner kan bli större, småföretag kan slås ut i stor skala medan vissa företag överlever och blir mer dominerande, digitala arbetssätt och lösningar ökar i omfattning. De ekonomiska konsekvenserna riskerar också att påverka folkhälsan på både kort och lång sikt. Den hälsoklyfta vi redan har kan öka ytterligare mellan olika socioekonomiska grupper, vilket

påverkar förutsättningarna för verksamheten i kommuner och regioner. De globala välfärds-klyftorna kan öka, såväl mellan som inom länder, med ökade sociala spänningar som följd.

Kommunsektorn agerar i pandemins centrum

Coronaviruset har på kort tid ändrat förutsättningarna för hela samhället, inte minst för vård och omsorg. Fokus har hittills helt legat på krishantering.

Det krävs snabbt agerande på alla nivåer, förändrad styrning och samverkan, utveckling av nya lösningar etc. Den akuta krisen är inte över. Det händer nya saker hela tiden, samtidigt som behovet av akut omhändertagande av patienter sjuka i covid-19 är fortsatt stort.

(19)

Som ett exempel krävs i takt med att fler tillfrisknar kraftigt ökade rehabiliterings-insatser. Trots att vi fortfarande är mitt i den kan det ändå redan nu finnas skäl att ställa frågan vad man kan lära av den akuta krisen inför framtiden.

Kommunerna och regionerna har påverkats mycket starkt av pandemin.

De har också agerat skyndsamt och kraftfullt för att hindra smittspridning och för att kunna möta vårdbehovet hos patienter med covid-19.

Regionerna samverkar bland annat

kring upphandling av

intensivvårdsläkemedel, skydds- utrustning och intensivvårdsmateriel samt kring samordningen av iva- platser.

Hälso- och sjukvården har lyckats att på mycket kort tid mer än fördubbla antalet intensivvårdsplatser, en makalös omställning. De fyra största kommunerna har gått ihop med en borgen för en kredit om en halv miljard kronor som ställs ut av Kommuninvest

Gymnasieskolorna har snabbt ställt om till digital undervisning. Vård som erbjuds digitalt har ökat starkt i

omfattning men också

hemmonitorering, fysiska hembesök och läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg.

Samspelet mellan staten och kommuner och regioner i skenet av Coronapandemin

SKR har länge pekat på behovet av att förändra den statliga styrningen och statens samverkan med kommuner och regioner för att klara de framtida utmaningarna som kommer att finnas

kvar även efter krisen.

Coronasituationen kräver extraordinära, snabba och flexibla insatser i kommuner och regioner. Många verksamheter kan vara svåra att genomföra på ordinarie sätt, enligt de lagar och regler som gäller. I vissa fall behöver regler ändras, i andra fall kan tolkning och tillämpning av regler behöva anpassas till situationen.

Coronaviruset har även inneburit att

(20)

I några fall har vissa myndigheter fått uppdrag att styra upp eller samordna vård, utrustning eller annat. Det är dock inte oproblematiskt att genomföra uppdrag som styrs »uppifrån«. Ansvaret för den operativa verksamheten och den verksamhetsnära kompetensen ligger hos kommuner och regioner. För att hålla tempot i arbetet på lokal eller regional nivå måste myndigheten samspela nära med dessa. Det är bra med samordning, men den måste utgå ifrån kommunernas och regionernas behov. Regioner och kommuner har tydligt visat att nationell samordning inte kräver statlig styrning utan kan åstadkommas genom gemensamma satsningar som kan exemplifieras genom det inköps- och omfördelnings- samarbete regionerna åstadkommit inom läkemedelsområdet.

Förändringarna kräver snabb anpassning och samverkan

Coronakrisen har visat att det finns stor kraft och förmåga till anpassning och samverkan i kommunsektorn. Den har också visat att det faktiskt går att göra snabba förändringar av regler och förutsättningar genom dialog och ett nära samarbete mellan sektorn och staten.

Det finns dock utvecklingsområden för både staten och kommuner och regioner för att skapa bästa möjliga

förutsättningar att hantera problemen i en samhällskris. Det är exempelvis oerhört viktigt att olika statliga myndigheter har ett helt entydigt budskap för agerandet på regional och lokal nivå. De olika parternas roller, till exempel när det gäller ansvaret för beredskap och upphandling, måste också respekteras och hanteras.

Lärdomar nu och framöver?

Flera exempel pekar redan nu på att staten och sektorn förmår att tillsammans bli mer lösningsinriktade och kan agera gemensamt för att möta en svår situation. All den kunskap och kompetens som finns hos olika aktörer kan på det sättet användas bättre och leda till bättre beslut. För att uppnå detta krävs ett pragmatiskt förhållningssätt där berörda aktörer inkluderas tidigt i processerna där lösningarna utformas.

(21)

Utdrag ur Sveriges kommuner och

regioners cirkulär

Budgetförutsättningar för åren 2020–

2023, 2018-08-24

”Konjunktursvacka blir djupare än tidigare beräkningar

Det särdeles osäkra prognosläge som rådde i våras kommunicerade SKR genom att ge ett scenario för samhällsekonomin, istället för att som vanligt beskriva en prognos (för innevarande och nästa år) följt av en kalkyl (för den längre sikten).

Betydande osäkerhet kvarstår och kalkylerna illustrerar även nu ett scenario. När ”prognos” i det följande används är det för att möjligheterna för att göra bedömningar, på vissa områden, för helåret 2020 trots allt blivit större, liksom för att det är språkligt smidigare. Vissa svårbedömda variabler, exempelvis löneutvecklingen (även för den korta sikten) bygger på antaganden, då det i nuläget knappast är rimligt att lägga prognoser.

grund för ”Ekonomirapporten, maj 2020”). Utsikterna för BNP och sysselsättning helåret 2020 ser därmed svagare ut nu, jämfört med SKR:s bedömningar i våras.

Mycket ser nu att ha stabiliserats, såväl i Sverige som i omvärlden, jämfört med den dramatiska konjunkturkollapsen under månaderna mars, april och maj. Trots att endast drygt fyra månader återstår av innevarande år är det långt till målgång för helåret 2020. Inte minst den globala utvecklingen präglas av stor ovisshet.

Utsikterna för såväl konjunkturen som det kommunala skatteunderlaget är emellertid särdeles ovissa, med anledning av covid-19.

Botten tycks ändå vara passerad och aktiviteten i den svenska ekonomin förväntas nu stiga. Liksom i våra tidigare prognoser räknar vi alltså med att BNP från och med det tredje kvartalet i år åter ska öka. Vi behåller

därmed det scenario för

samhällsekonomin som vi utformade i

(22)

Uppgången under det andra halvåret antas dock bli svagare än vad vi tidigare förutsatte. Vårt BNP-estimat för 2020 landar nu på –4,9 procent (kalenderkorrigerat); mot –4,1 procent tidigare.

I våra kalkyler från april var det framförallt antalet arbetade timmar som överskattades. Vår aktuella beräkning utgår från en långt större tillbakagång för antalet arbetade timmar under kvartal två, liksom lägre nivåer för det andra halvåret (jämfört med vårens kalkyl). Arbetsinsatsen bedöms ha minskat med dryga 7 procent (säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal); att jämföra med nästan 4 procent (i prognosen från april). Vårt estimat för helåret 2020 stannar på en nedgång om 5,5 procent för antalet arbetade timmar;

att jämföra med 3,3 procent tidigare.

Vår kalkyl pekar på en fortsatt uppgång för antalet arbetslösa och att andelen arbetslösa en längre tid kommer att ligga över 9 procent och sannolikt hamna över 10 procent vid årsskiftet 2020/2021. Hur antalet personer i arbetskraften kommer att utvecklas är dock genuint osäkert;

varför olika bedömningar av andelen arbetslösa en tid kommer att kunna spreta mer än vanligt. Såväl för den svenska konjunkturen, som för det

kommunala skatteunderlaget, är det inkomsterna som är den viktigaste bedömningspunkten.

Korttidspermitteringarna specifikt, men även andra krisåtgärder, gör inkommande statistik (speciellt för näringslivet) ovanligt svåranalyserad:

någon konjunkturbedömning går knappast att pussla ihop med dessa förutsättningar (se Makronytt för en beskrivning). Inte minst gäller det när vi ska tolka de månatliga uppgifterna över underlaget för arbetsgivaravgifter (från Skatteverket). Även läget med de uppskjutna avtalsförhandlingarna utgör en osäkerhetsfaktor för våra beräkningar av lönesumman (och skatteunderlaget).

Liksom tidigare antas i scenariot att lågkonjunkturen består ända till 2023.

Ett ihållande lågt resursutnyttjande i den svenska ekonomin antas således bli följden av den krisartade utvecklingen 2020. Inte förrän mot slutet av 2023 antas att timgapet är slutet; det vill säga gapet mellan faktiskt antal arbetade timmar och den beräknade timpotentialen.

(23)

Potentialen för antalet arbetade timmar beräknas från demografin och är en bedömning av jämviktsnivåer för

antalet sysselsatta samt

medelarbetstiden, i ett läge då varken hög- eller lågkonjunktur råder.

Nyckeltal för arbetsmarknaden

2018 2019 2020 2021 2022 2023

BNP 2,1 1,2 -4,9 1,7 3,8 3,8

Sysselsättning, timmar 1,8 -0,3 -5,5 1,6 2,3 1,6 Relativarbetslöshet, % 6,3 6,8 8,9 9,3 8,3 8,1 Timlön,

Nationalräkenskaperna 2,7 3,9 6,3 0,2 2,3 2,5 Timlön,

Konjunkturlönestatiken 2,6 2,6 2,3 2,2 2,3 2,5

Inflation, KPIF 2,1 1,7 0,5 0,8 1,6 2,0

Inflation, KPI 2,0 1,8 0,5 0,7 1,8 2,4

Befolkning, 15-74 år 0,8 0,7 0,4 0,5 0,4 0,4

Tre år med svag

skatteunderlagstillväxt 2019-2021 Det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket publicerade den 4 augusti indikerar att skatteunderlagstillväxten 2019 uppgick till knappt tre procent, betydligt starkare än enligt den bedömning vi presenterade i april (cirkulär 20:20). Vår bedömning är att det handlar om att effekten av en regelförändring (se nedan) blev mindre än beräknat. Kompensationen i

De åtgärder som aviserats och beslutats i syfte att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin haft stor påverkan på samhälls- ekonomin i Sverige och internationellt.

Detta har naturligtvis betydelse för skatteunderlaget och bidrar till att prognosen är behäftad med större osäkerhet än normalt.

En av de åtgärder som syftar till att mildra effekterna på ekonomin har inverkan på skatteunderlaget redan 2019. Det gäller möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolag att avsätta 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor till periodiseringsfond när de deklarerar för 2019. Beloppet ska återföras till beskattning de påföljande 6 åren.

Åtgärden sänker skatteunderlagets ökningstakt 2019 och höjer den (med ett mindre belopp) 2020 och de

följande åren.

(24)

Eftersom regionernas och

kommunernas bokslut för 2019 var klara när förslaget presenterades beräknas effekten bli en netto- minskning av skatteinkomsterna i boksluten för i år.

I proposition 2019/20:151 skrev regeringen att den avser att justera för dessa effekter. I vår beräkning av underliggande skatteunderlag har vi utgått från att kompensationen baseras på lika stor återföring varje år med början 2020. På basis av det preliminära beskattningsutfallet för 2019 gör vi nu bedömningen avsättningarna till periodiseringsfond blev betydligt mindre än vi räknade med i april. Därmed blir även de belopp som ska återföras till beskattning 2020.

Förra året var skatteunderlagets ökning nästan en procentenhet mindre än 2018. En del av förklaringen är möjligheten för enskilda näringsidkare att sätta av 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor till periodiseringsfond. Men det var främst en effekt av omsvängningen på arbetsmarknaden från en kraftig ökning av arbetade timmar 2018 till en minskning 2019.

För 2020 räknar vi med en ytterligare inbromsning, till följd av fortsatt kraftig minskning av arbetade timmar. Detta

motverkas visserligen av omfattande utbetalningar av permitteringslön (vilket i statistiken syns som löneutbetalningar utan motsvarande arbetsinsats, det vill säga höjd timlön enligt Nationalräkenskapernas definition) men lönesumman ökar ändå nästan inte alls. Skatte- underlagstillväxten stannar en bit över två procent. Att den inte blir ännu lägre förklaras av en mycket kraftig ökning av inkomsterna från en rad beskattningsbara sociala ersättningar, framförallt arbetsmarknads- ersättningar och sjukförsäkring. Kris- åtgärderna för att mildra ekonomiska effekter av covid-19-pandemin bidrar därmed till att hålla uppe skatteunderlagstillväxten.

SKR räknar med att konjunktur- återhämtningen börjar i höst, och att antalet arbetade timmar börjar återhämtas. Det leder till en större ökning av lönesumman 2021 än 2020 trots att SKR utgår från att inga permitteringslöner utbetalas nästa år.

(25)

Skatteunderlaget dämpas samtidigt av att indexeringen av pensionsinkomster blir mindre än 2020 och att beskattningsbara sociala ersättningar minskar när ”Coronaåtgärder” upphör 2021. Det resulterar i att skatteunderlagstillväxten blir lika låg som finanskrisens värsta år, 2009.

Den underliggande ökningstakten är den lägsta sedan 1993.

I SKR´s scenario för 2022–2023 innebär vägen till konjunkturell balans kraftig konjunkturåterhämtning med stark sysselsättningstillväxt, tilltagande löneökningar och ett skatteunderlag som växer i historiskt genomsnittlig takt.

Skatteunderlagets underliggande öknings-takt blir högre än den faktiska 2019 och 2020. År 2019 är det den tillfälliga möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolag att sätta av 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor som minskar den faktiska skatteunderlagstillväxten. År 2020 minskar skatteunderlagets

minskar den faktiska

skatteunderlagstillväxten även 2020.

Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring

2019 2020 2021 2022 2023 2019-2023

SKR aug 2,8 2,4 1,3 3,9 4,0 15,2

ESV jun 1,7 1,2 2,0 4,5 3,7 13,8

SKR apr 2,2 0,9 3,5 3,7 3,8 14,8

Reg apr 2,0 1,8 3,9 3,5 4,5 2,0

(26)

Skatteutveckling Skurups kommun Skurups kommun beräknas, utifrån SKR,s prognos, öka med 5,6 procent år 2021 jämfört med år 2020. Man får då beakta att 2020 års beräknade skatteprognos är i detta läge 26,3 mkr högre är den som ligger till grund för kommunfullmäktiges beslutade budget för 2020. Skatteprognosens utveckling är också beroende på att befolkningsutvecklingen i Skurup följer den prognos som beräknas av SKR.

Skatteprognos oktober 2020

Mkr 2020 2021 2022 2023

Skatteintäkter 662,3 673,1 697,4 724,7 Gen stadsbidrag 199,8 242,8 240,6 235,8 862,2 915,9 938,0 960,6

Procentuell utveckling 5,6 2,4 2,4

Befolkning

Uppgifter hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB). Skurups kommun hade vid 1 november 2019 15 892 invånare, en ökning med 1,0 procent.

Befolkningsförändring, prognos

% 2020 2021 2022 2023

Riket 1,0 0,9 0,8 0,7

Skurup 1,0 0,8 0,8 0,7

Befolkningsökningen i Skurup beräknas vara ungefär som riket. Befolkningen förväntas årligen öka med cirka 0,8 - 0,9 procent. Ökningen förklaras främst av nybyggnation.

För 2020 ska befolkningen, enligt prognosen, öka med 153 personer. För perioden 2020-2023 prognostiseras en ökning med 597 personer, i genomsnitt 149 personer årligen. Efter juni 2020 redovisar SCB att Skurups befolkning har ökat med 40 invånare sedan årsskiftet. Förändringarna är dock preliminära och kan variera relativt mycket under året.

Väsentliga utbyggnadsområden och kommunens starka tillväxtfas gör att den sammanlagda prognosen sannolikt överträffas.

(27)

Budgetprocess med anvisningar

Budget

De kommunala verksamheterna ska drivas enligt principerna om målstyrning och delegation.

Kommunfullmäktige har antagit ett flertal måldokument och planer, som är styrande för verksamhetens bedrivande.

De förtroendevaldas uppgift är att ange verksamheternas mål, prioritering, omfattning och kvalitet samt att utvärdera pågående verksamheter.

Budgetarbetet bygger därmed på en decentralisering av ansvar och

befogenheter och den

ekonomistyrmodell, som används, har successivt anpassats till kommunens förutsättningar.

Ett övergripande mål för budgetåret är en budget i balans. Kommunens budget fördelas på verksamhetsramar vilka fastställts av kommunfullmäktige.

3 år. Drifts-överskott kan efter begäran omvandlas till investeringsbudget, för

vilken kompensation för

kapitalkostnaderna utgår. Vid underskott ska en åtgärdsplan upprättas, som beskriver hur underskottet ska återställas (Enligt Kf

§ 115/2013).

Budgetprocess

Budgeten är kommunens verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten.

Kommunfullmäktige gör i budgeten en beställning av årets verksamhet och anger utifrån vilken målsättning och inom vilka ekonomiska ramar den ska bedrivas.

Kommunfullmäktige antar årligen en treårs-budget, i enlighet med kommunallagen.

Budgetprocessen utgår från kommun-fullmäktiges övergripande mål och inleds med en genomgång av

(28)

Därefter överlämnar förvaltningarna i mars månad budgetäskande alternativt åtgärds-förslag, beroende på det ekonomiska läget.

Av skrivelsen ska framgå viktiga förändringar, hur verksamheten klarar av sitt uppdrag och sina mål,

ekonomisk utveckling och

kommentarer kring investeringsbehov.

Under februari – april uppdateras de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos och utifrån övriga förändringar sedan föregående budget fastställdes.

Partierna påbörjar därefter utformningen av budgetförslaget och i april presenterar partierna förslag till budget. När kommun-styrelsen behandlat budgetförslaget tas det upp

för facklig samverkan.

Kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten under juni månad. Sedan ska respektive förvaltning upprätta en internbudget.

Investeringar

Nyttjandeperioden för en investering ska överstiga tre år och beloppet ska överstiga ett halvt basbelopp exklusive moms. Är inte dessa kriterier uppfyllda ska anslaget inte tas upp i investeringsbudgeten.

Operationell leasing

Leasade inventarier av mindre värde och en livslängd på max 3 år eller som i

övrigt uppfyller kriterierna för operationell leasing, tas inte upp i investeringsbudget. Respektive verksamhetschef beslutar själv om operationell leasing inom sin driftsbudgetram.

Finansiell leasing

Inventarier av större värde och med en livslängd överstigande 3 år och som uppfyller kriterierna för finansiell leasing ska tas upp i sedvanlig ordning

i investeringsbudget.

Kommunfullmäktige prövar om finansierings-formen ska vara egen upplåning alternativt finansiell leasing.

Anslagsbindningen för investeringar ligger på förvaltningsnivå och med vissa prioriterade projekt som ska särredovisas. Dessa projekt kan vara av engångskaraktär eller särskilt politiskt prioriterade och beslutade.

(29)

Vid ett delprojekts fördyrning ska förvaltningen i första hand pröva omprioritering inom sin ram för att finansiera kostnadsökningen och endast i undantagsfall kan det bli aktuellt med tilläggsanslag.

Överföring av investeringsanslag

mellan åren prövas av

kommunfullmäktige.

Befintliga nämndsinvesteringar finns kvar tills de är slutavskrivna. Nya investeringar finansieras helt av anslag från kommun-fullmäktige. Vissa investeringar kan, efter särskilt beslut av kommunfullmäktige, undan-tas från den principen och vara egen- finansierade inom respektive verksamhetsram.

Nils Holgerssongymnasiet finansierar kapitalkostnaden för sina investeringar via elevpengen.

Internräntan följer rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner.

 Internräntan 2021: 1,25 %

Försäljning av materiel och inventarier

centralt konto i kommunen. Grunden till detta är att realisationsvinster enligt god ekonomisk hushållning inte får tillgodoräknas vid balans- kravsavstämningen.

Fastigheter

Investeringar i nya fastigheter

Investeringar i nya fastigheter eller om- byggnader av den art att fastigheten får ökat värde eller förändrad verksamhet budgeteras av respektive förvaltning. För större investeringar kan kommunstyrelsen utse politisk referensgrupp.

Investering som kan benämnas verksamhetsanpassning

Investeringar som kan benämnas verksamhets-anpassning i kommunägd fastighet budgeteras under den förvaltning som driver verksamheten.

(30)

Verksamhetsanpassning/investering i fastighet som inte ägs av kommunen ska initieras av förvaltningschef i budgetarbetet och god-kännas av kommunstyrelsen eftersom en sådan investering påverkar kommunens hyreskostnader/driftsbudget.

Underhåll och upprustning

Underhåll och upprustning ska i princip finansieras genom hyror och budgeteras av den förvaltande organisationen.

Inventarier för storkök, såsom förskola, skola och äldreboende eller inventarier för tvättstuga ingår dock inte i hyran utan upptas i respektive förvaltnings förslag till budget. Är kriterierna för investering uppfyllda tas anslaget upp i investeringsbudgeten.

Förvaltande organisation och ägare gör en genomgång under mars månad

där prioriteringar och

underhållsinsatser fastställs.

Ingrepp i fastighet får inte ske utan ägares och förvaltande organisations medgivande.

Uppföljning och bokslut

Under budgetåret ska

ekonomifunktionen inrikta sig mot periodvis uppföljning av såväl det

ekonomiska som det

verksamhetsmässiga resultatet. Detta är en förutsättning för att nuvarande

ekonomistyrmodell ska fungera på längre sikt.

Verksamheterna ska månadsvis rapportera till respektive förvaltningschef periodens ekonomiska utfall och avvikelser. Rapporten ska vara kompletterad med verbala kommentarer samt en helårsprognos.

Rapporteringen har för perioderna olika omfattningar.

Efter februari upprättas den första ekonomiska uppföljningen med ekonomiskt utfall och prognos.

Eventuella avvikelser ska kompletteras med skriftliga åtgärdsplaner.

Tertialrapport 1 ska innehålla en ekonomisk rapport med RR, drift- och investerings-redovisning. Eventuella budgetavvikelser ska kompletteras med åtgärdsplaner. Även en enklare summering om hur arbetet med verksamhetsmålen fortlöper samt en bedömning om hur måluppfyllelsen vid årets slut kommer att klaras.

Delårsrapport 2 är i paritet med ett mindre årsbokslut där uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål redovisas i skarpt läge.

Uppföljning i övriga månader ska

utgöra en ekonomisk

avvikelserapportering utifrån den senaste redovisade prognosen. Verk- samheterna ska här fokusera på de förändringar som uppstår mellan

(31)

månaderna och komplettera med en djupare analys och en eventuell åtgärdsplan.

Vid negativa avvikelser ska förvaltnings-chefen ta ställning till och besluta om åtgärder för att återföra budgeten i balans.

Vid avvikelser från planerad utveckling eller förändringar i verksamheten ska detta snarast anmälas till kommunstyrelsen. Beslut, som i dessa fall kan leda till ekonomiska avvikelser, får inte fattas före denna anmälan.

Rapporterna ska vara fördelade på

verksamhetsramar. Ingen

budgetuppföljning krävs för januari.

Budgetuppföljning per

verksamhetsram ska presenteras för kommunstyrelsen för följande perioder:

 februari (ekonomisk uppföljning och prognos)

 mars (avvikelserapportering från föregående prognos)

 januari-april (tertialrapport)

 maj (avvikelserapportering från föregående prognos)

 juni eller juli (avvikelseraportering från föregående prognos)

 januari-augusti (delårsrapport)

 september (avvikelserapportering från föregående prognos)

 oktober (avvikelserapportering från föregående prognos)

 november (avvikelserapportering från föregående prognos)

 årsbokslut

Kommunens samlade bokslut ska föreläggas kommunfullmäktige senast sista veckan i april. Varje förvaltningschef ska lämna underlag för upprättande av en gemensam förvaltnings-berättelse. Såväl verksamhetsberättelse som den gemensamma förvaltningsberättelsen ska innehålla en beskrivning av hur för-

(32)

Finansiell analys av budget 2021 och flerårsplan 2022-2023

Skurups kommun budgeterar ett resultat för 2021 med 9,1 mkr. Ett resultat som motsvarar 1 procent av kommunens budgeterade skatte- intäkter samt kommunalekonomisk utjämning. Även för åren 2022 och 2023 har resultatet budgeterats till 1 procent. För 2023 kommer det att krävas anpassningar för att resultatmålet ska uppnås.

Omfördelning av ramutrymme

kommer att beslutas i

kommunstyrelsen i oktober och i fullmäktige i november.

Även verksamheternas

investeringsramar kommer att behandlas på motsvarande sätt.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners skatte-underlagsprognos från oktober 2020.

Prognosen för skatteintäkterna och generella statsbidrag baseras på SKR:s beräkning om förväntad befolkningsutveckling. För 2021,16027. För 2022, 16152. För 2023, 16269.

Skatteunderlagsprognos 2020-10-01

Tkr 2021 2022 2023

Skatteintäkter 673 048 697 431 724 748

Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 191 122 196 408 204 127

Kostnadsutjämning -12 469 -12 566 -12 657

Regleringsbidrag/-avgift 47 706 40 547 28 354

Strukturbidrag 0 0 0

Införandebidrag 0 0 0

LSS-utjämning -27 016 -27 227 -27 424

Fastighetsavgift 37 336 37 336 37 336

Sektorsinriktat statsbidrag (Äldreomsorgssatsning) 6 130 6 130 6 130

Summa intäkter 915 857 938 059 960 614

Kommunens skattekraft beräknas till 89,0 procent jämfört med riket under perioden vilket utgör underlag för inkomstutjämnings-bidrag.

Kommunalekonomisk utjämning Beräkningarna av både inkomst- och kostnads-utjämningen bygger på SKR:s prognos för bidragsåret 2021.

Regleringsbidraget påverkas av

statens anslag för

kommunalekonomisk utjämning.

Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget/-avgiften.

Utjämningsavgiften för LSS är 2021 27,0 mkr. Kommunernas utfall

(33)

påverkas av antalet insatser, genomsnittskostnaderna per insats och totalkostnaderna.

Skurups kommuns intäkter av fastighets-avgiften beräknas vara oförändrad kommande budgetperiod.

Kompensation för löneökningar

Budgetåret 2021 har löneökningarna beräknats till cirka 2,2 procent (från och med april).

Po-pålägget som finansierar arbetsgivar-avgifter, försäkringar, pensioner med mera är i 2021 års budget beräknat till 40,15 procent.

Internränta

Internräntan är oförändrad på 1,25 procent enligt SKR:s rekommendation.

Upplåning

Budget och plan anger ökad upplåning under perioden. Lånebehovet kommer att anges som ett låneram i ett särskilt beslut från kommunfullmäktige i samband med antagande av budgeten.

Befintliga lån på 149,4 mkr får omsättas.

Taxor och avgifter

Taxa för vatten- och

avloppsverksamhet samt katalog för övriga taxor och avgifter framgår av bilagor till budget 2021 och flerårsplan 2022-2023. Budgeterade intäkter förutsätter att taxorna tillämpas.

(34)

Balanskravsutredning och resultat- utjämningsreserv

Det finns tre delar i lagstiftningen kring kommunens ekonomi. Dels ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt.

Dels finns ett balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarade överskott inom tre år och att kommunfullmäktige i en plan ska

ange hur det ska ske.

Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Dessa ska då tydligt specificeras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Kommunen budgeterar 2021 ett resultat om 9,1 mkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet uppfylls.

Under 2022 beräknas det öka till 9,3 mkr och 2023 9,5 mkr. Inga realisationsvinster eller andra poster som påverkar balanskravsutredningen budgeteras.

Nästa steg i balanskravsutredningen utgörs av medel som förs till eller från resultat-utjämningsreserven (RUR).

Tanken är att överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt sett

starka år, då skatteintäkterna ökar ordentligt, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt sett svagare år, då skatteintäkterna minskar eller endast ökar måttligt. RUR ska därigenom bidra

med att skapa stabilare

planeringsförutsättningar för kommuner och landsting.

Balanskravsutredning

Mkr 2021 2022 2023

Årets resultat 9,1 9,3 9,5

Reducering av samtliga

realisationsvinster 0,0 0,0 0,0

Vissa realisationsvinster enligt undantags-

möjligheter 0,0 0,0 0,0

Vissa realisations- förluster enligt

undantagsmöjligheter 0,0 0,0 0,0

Orealiserade förluster i

värdepapper 0,0 0,0 0,0

Återföring av orealiserade

förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter

balanskravsjusteringar 9,1 9,3 9,5 Reservering till resultat-

utjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 0,0

(RUR) 0,0 0,0 0,0

Balanskravsresultat 9,1 9,3 9,5

Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer kan en reservering till RUR göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 procent av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning.

Kommunen har också beslutat att resultatutjämningsreserven får uppgå till högst 10 procent av skatteintäkter samt kommunal-ekonomisk utjämning och statsbidrag, vilket motsvarar 90,7 mkr för 2021.

(35)

Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer kan en disponering från RUR göras, för att helt eller delvis täcka ett balanskravsunderskott, när förändringen av årets underliggande skatte-underlag har en negativ utveckling, d.v.s har minskat från tidigare år eller kommer minska kommande år. Detta ger kommunen goda förutsättningar att vid behov genomföra ett omställningsarbete och/eller överbrygga en lågkonjunktur.

Budgeterad reservering till eller disponering ur RUR

Mkr 2021 2022 2023

Ingående värde 57,7 57,7 57,7

Årets reservering till RUR 0,0 0,0 0,0

Disponering av RUR 0,0 0,0 0,0

Utgående värde 57,7 57,7 57,7

Utgående värde som andel av skatteintäkter och

kommunal utjämning, % 6,3 6,2 6,0

Kommunen räknar med ett ingående

värde under 2021 för

resultatutjämningsreserven på 57,7 mkr. Under perioden räknar kommunen inte med att reservera ytterligare medel men medel kan behöva

För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Skurups kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitets- utvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Skatteintäkter och generella

statsbidrag och

nettokostnadsutveckling, budget

% 2021 2022 2023

Skatteintäktsutveckling inkl.

utjämning 5,6 2,4 2,4

Nettokostnadsutveckling exkl.

jämförelsestörande poster 99 99 99

Kommunens nettokostnader beräknas öka till år 2021 med 4,9 procent. Det något lägre än den förväntade skatteintäktsutvecklingen 2021 inklusive utjämningen.

Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter. Det är tydligt att netto-

kostnadernas andel av

(36)

likviditet beroende på hur stor andel av 2021 års investeringar som verkställs.

Nettokostnadsandel

Nettokostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna, inklusive kommunalekonomisk utjämning.

Andelen anges i procent.

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensions- åtaganden beaktas.

En driftkostnadsandel som understiger 100 procent innebär att årets resultat är positivt. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna.

Nettokostnadsandel, budget

% 2021 2022 2023

Verksamhetens intäkter

och kostnader 95 95 95

Avskrivningar 4 4 4

Nettokostnadsandel före jämförelsestörande poster

och finansnetto 99 99 99

Finansnetto 0 0 0

Nettokostnadsandel

efter finansnetto 99 99 99

Jämförelsestörande poster 0 0 0

Nettokostnadsandel 99 99 99

Budgeten för 2021 innebär ett resultat i

nivå med de finansiella

målsättningarna. Även för 2022 och 2023 är resultatet i enlighet med det finansiella målet att resultatet minst ska vara en procent av skatter och generella statsbidrag inklusive utjämning. I tabellen ovan innebär det en driftkostnadsandel om cirka 99 procent. För att klara den finansiella målsättningen krävs, som nämnts tidigare att verksamheterna klarar att anpassa kostnaderna till den av kommunfullmäktige beslutade budget.

Kommunen behöver redovisa ett överskott för att leva upp till kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Ett positivt resultat bidrar bland annat till att en buffert skapas för att kunna parera

kostnadsutvecklingen vid

intäktssvängningar eller annan förändring av den ekonomiska utvecklingen. Via överskott skapas en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att

(37)

tvingas till omedelbara åtgärder, när

och om de ekonomiska

förutsättningarna försämras.

Investeringsvolym

Budgeterad investeringsvolym

Mkr 2021 2022 2023

Investeringsvolym, brutto 39 40 41

Investeringsvolym efter avdrag för

investeringsinkomster,

netto 39 40 41

Investeringsvolym/skatteint äkter, bidrag och generella

statsbidrag (%) 4,3 4,3 4,3

Investeringarna beräknas under 2021 till 39,0 mkr, vilket är ett utrymmesförslag. Totalt beräknas investeringsutrymmet till 120,0 mkr för perioden.

(38)

Självfinansieringsgrad av netto- investeringar

% 2021 2022 2023

Självfinansieringsgrad

av nettoinvesteringar 35 77 77

Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före av-skrivningar.

100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks.

Självfinansieringsgraden av investeringarna efter avdrag för investeringsinkomster beräknas under 2021 uppgå till 35 procent. Detta innebär att investeringarna under 2021 inte kan finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster, utan kommunen måste använda viss likviditet för att finansiera investeringarna.

Investeringar för skattefinansierad verk-samhet ska inte vara större än årets resultat och avskrivningar för denna verksamhet mätt över en rullande fyraårsperiod, bortsett från av KF fattade särskilda beslut.

Investeringsvolymen för

avgiftsfinansierad verksamhet, vatten och avlopp, regleras av hur

taxenivåerna påverkas. Framöver kommer det att ställas krav på minskad investeringsvolym och/eller högre resultat om målsättningen ska uppnås.

Risk – kontroll Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens

lång-siktiga finansiella

handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden.