Betydelsen av personcentrerad vård för patientsäkerhet
En litteraturstudie
The meaning of person centered care for patient safety A literature review
Veronica Eriksson Louise Gustafsson
Fakultet Hälsa, natur och teknikvetenskap Karlstads universitet Sjuksköterskeprogrammet
180 HP
Handledare: Anette Granlund & Kristina Rendahl- Laage Examinerande lärare: Maria Andersson
Datum 200331 Löpnummer
SAMMANFATTNING
Titel: Betydelsen av personcentrerad vård för patientsäkerhet- en litteraturstudie The meaning of person centered care for patient safety- a literature review Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Veronica Eriksson & Louise Gustafsson
Handledare: Anette Granlund & Kristina Rendahl- Laage
Sidor: 24 exklusive referenslista och bilaga
Nyckelord: Personcentrerad vård, personcentrerat förhållningssätt, patientsäkerhet, delaktighet, sjuksköterska.
Bakgrund: Med patientens vilja och rättighet att vara delaktig i sin vård krävs det att hälso- och sjukvården har ett förhållningssätt där personen står i centrum och inte ohälsotillståndet. För att implementera personcentrerad vård på vårdavdelningen krävs stöd från organisationen.
Sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt samtidigt som patientsäkerheten ska upprätthållas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL, PubMed, Scopus samt en frisökning på inkluderade och exkluderade artiklars referenslistor användes för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna i Polit och Beck (2017). Induktiv ansats användes och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman;
organisationsens struktur, rutiner, teamarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation. Slutsats: Personcentrerad vård kan när den implementeras rätt och används tvärprofessionellt ha möjlighet att påverka patientsäkerheten.
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Bakgrund ... 5
Patientsäkerhet ... 5
Personcentrerad vård ... 6
Personcentrerat förhållningssätt ... 8
Sjuksköterskans roll ... 9
Problemformulering ... 9
Syfte ... 9
Metod ... 10
Litteratursökning ... 10
Inklusions- och exklusionskriterier ... 11
Urval ... 12
Urval 1 ... 12
Urval 2 ... 12
Urval 3 ... 13
Databearbetning och analys ... 14
Forskningsetik ... 14
Resultat ... 15
Organisationens struktur ... 16
Rutiner ... 16
Teamarbete... 17
Vårdrelationen ... 17
Patientens delaktighet ... 17
Kommunikation ... 18
Diskussion ... 19
Resultatdiskussion ... 19
Metoddiskussion ... 22
Slutsats... 23
Klinisk betydelse ... 24
Förslag på fortsatt forskning ... 24 Litteraturförteckning ...
Bilaga 1 ...
4
Inledning
En ökad livslängd hos befolkningen kräver mer av sjukvården för att möta behoven och samtidigt behålla kvaliteten och säkerheten i vården (Aiken et al. 2012). Alla professioner inom hälso- och sjukvård har samma krav på sig att ge god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30 kap 5§ 1) och patienten ska ges möjlighet till medverkan i sin egen vård (SFS 2014:821, kap 5 § 1). Ett förhållningsätt inom vårdorganisationen där patientens delaktighet möjliggörs samtidigt som patientsäkerheten bevaras krävs för att möta lagarnas krav. Grunden i personcentrerad vård är att patienten står i centrum, är delaktig i sin vård och är med i all beslutsfattning (Hewitt-Taylor 2018). Även anhöriga inkluderas i beslutsfattningen om patienten önskar eller på grund av sjukdom saknar förmåga att delta.
Patienten vill ofta vara delaktig i beslut kring sin egen vård (Kullberg et al. 2015).
Sjuksköterskan är drivande i omvårdnadsarbetet och behöver ta ett eget ansvar för kompetens- och professionsutveckling inom omvårdnad.
5
Bakgrund
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är ett komplext område där flera olika faktorer tillsammans påverkar patientsäkerheten. Människan, medicinsk teknik och organisationen är påverkansfaktorer i patientsäkerheten och är viktiga för att bedriva vård med god kvalitet och säkerhet (Socialstyrelsen 2017). Målet med patientsäkerhet är att inga vårdskador ska uppstå till följd av en åtgärd utförd utav hälso- och sjukvården. Det innebär också att patienten inte ska skadas under eventuell väntetid tills dess att adekvata åtgärder från hälso- och sjukvården sätts in (Socialstyrelsen 2017). En vårdskada definieras enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659 kap. 1 § 5) som skador, sjukdom, lidande eller dödsfall som vid korrekta åtgärder av hälso- och sjukvården kunnat undvikas. I patientsäkerhetslagen (2010:659 6 kap. § 4) står det fastställt att vårdpersonal kontinuerligt ska arbeta för att förbättra verksamheten och öka patientsäkerheten. Hot mot patientsäkerheten och risker för att en vårdskada uppstår behöver identifieras för att möjliggöra ett säkerhetsmedvetet arbetssätt.
Patientsäkerhet handlar till stor del om att arbetsplatsen skapar en miljö, en säkerhetskultur som minimerar risken för misstag som i sin tur kan leda till vårdskador (Arimany-Manso &
Martin-Fumadó 2017). Säkerhetskulturen är viktig eftersom den mänskliga faktorn inte går att utesluta helt, vilket innebär att risken för misstag alltid finns. Krav på perfektion från sjuksköterskan är omöjligt att ställa eftersom hen inte är den enda påverkansfaktoren för patientsäkerheten (World Health Organisation [WHO] 2020). En stor del av arbetet med patientsäkerhet är preventivt. Genom att tidigt identifierar möjliga risker hos patienten kan relevanta åtgärder sättas in. Personcentrerad vård hjälper sjuksköterskan att identifiera vilka resurser, risker och behov patienten har och en säkrare omvårdnad kan ges (Weingart et al.
2011). För att göra detta i praktiken så kan sjuksköterskan använda sig av flera olika bedömningsinstrument (SSF 2017; WHO 2020).
Trots att patientsäkerhet är någonting det arbetas mycket med är vårdskador fortfarande vanligt förekommande (Haldar et al. 2019), varje år anmäls cirka 100 000 vårdskador i Sverige (Socialstyrelsen 2019). Vid de tillfällen då vårdskador uppstår eller det finns risk för vårdskada på grund av brister eller misstag ska de anmälas till Inspektionen för vård och omsorg [IVO] (SFS 2010:659 3 kap. § 5).
En anmälan till IVO ska inte ses som något negativt, utan snarare en möjlighet till utveckling och lärdom av händelsen (HSLF-FS 2017:40). Det är viktigt att det förebyggande arbetet mot vårdskador fortsätter och att vårdpersonal får fortsatt möjlighet att utveckla sin kunskap (Haldar et al. 2019).
Påverkansfaktorerna kan identifieras som både positiva och negativa. Positiva påverkansfaktorer för patientsäkerheten är självständighet, bra samarbete, en minskad arbetsbelastning, evidensbaserad omvårdnad, bra ledarskap, ett personcentrerat förhållningssätt och möjlighet till personlig utveckling. Stress och en dålig arbetsmiljö är hot mot patientsäkerheten eftersom detta kan leda till en försämring av sjuksköterskans arbetsförmåga. Sjuksköterskan kan inte alltid kontrollera arbetsmiljön då det är knutet till hälso- och sjukvårdsorganisationens struktur, kultur och arbetsmodell (Laschinger & Leiter 2006).
6 Under vårdtiden möter patienten olika professioner och tillsammans bildar patienten och professionerna ett team. Samarbete och en holistisk syn på patienten är viktigt för att ge vård med god kvalitet och säkerhet (Nilsson et al. 2018). All personal som vårdar patienten ska göra det med en medvetenhet kring säkerheten i varje möte och moment (Socialstyrelsen 2017). Olika professioner kan ha en skild syn på vad personcentrerad vård innebär och hur det ska implementeras i arbetet kring patienten (Sidani et al. 2018). Därför är organisationen en viktig del i personcentrerad vård för att skapa strukturer och rutiner som underlättar personcentrering (Nilsson et al 2018).
Personcentrerad vård och omvårdnad innebär att patienten har en bättre inblick i sin vård, förstår och instämmer till de omvårdnadsinterventioner och behandlingar som ges, detta kan skapa möjligheter till en mer patientsäker vård (Weingart et al. 2011).
Personcentrerad vård
Begreppet personcentrerad vård finns beskrivet redan på 1960 talet och var från början riktat till vården av intellektuellt nedsatta samt äldre personer. När begreppet först myntades var det med insikten om att bättre vård kunde ges när patientens upplevelse av sitt hälsotillstånd togs i beaktning (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] 2016). Vid en personcentrerad vård möjliggörs patientens delaktighet i vården och ses som en viktig tillgång (Morton & Sellars 2019). Patientlagen (SFS 2014:821, kap 5 § 1) ger patienten rättighet att delta i planering av sin egen vård och även anhöriga ska involveras om det följer patientens önskan. För att underlätta deltagande och ge vård med god kvalitet och säkerhet behöver sjuksköterskan, men också övrig sjukvårdspersonal skapa ett partnerskap med patienten och anhöriga. Detta för att utforma vården efter patienten och anhörigas önskan och behov (GPCC 2017a). I denna litteraturstudie kommer genomgående benämningen patient användas men avser personen som en unik individ.
Personcentrerad vård är ett brett begrepp som innefattar mer än mötet med patienten, utan är även ett förhållningssätt till hur vården ges (Centrum för personcentrerad vård [GPCC] 2017a). Patienten ska ses som en unik individ, inte som en sjukdom eller skada (Olsson et al. 2012) och utöver de fysiska behoven ska det läggas lika stor vikt vid de andliga, existentiella, psykiska och sociala behoven (Hewitt-Taylor 2018).
Personcentrerad vård bygger på tre nyckelbegrepp: Partnerskap, patientberättelse och dokumentation (GPCC 2017a). Inom hälso- och sjukvården är det lätt att enbart se patienten i mötet med hälso- och sjukvården och sjukdomen som patienten behandlas för istället för personen bakom sjukdomen (Morton & Sellars 2019). Därför är partnerskap ett av de centrala delarna i personcentrerad vård (GPCC 2017b). Det innebär att patienten ska ses som en partner och vara delaktig i utformningen av vården där önskemål och behov ska tillgodoses (Ekman et al. 2011). Det innebär dock inte alltid att patienten kan bestämma hur vården ska utformas, utan hänsyn till resurser inom sjukvården behöver tas i beslutfattningen GPCC 2017b). Vårdrelationen underlättar även utformningen av omvårdnadsplanen då personalen vet vad som motiverar patienten till deltagande i vården och eventuell rehabilitering (Hewitt- Taylor 2018).
7 Det andra nyckelbegreppet patientberättelse handlar om att personalen ska lyssna på patienten och inte enbart höra vad de säger. Patienten och anhöriga måste uppleva att de får berätta sin historia och upplevelse av ohälsotillståndet. Genom att lyssna på patienten om hur ohälsotillståndet påverkar deras vardag finns det vinster i den fortsatta planeringen av vården (GPCC 2017c). Genom att lyssna på patienterna och de förväntningar de har på vården underlättar det identifieringen av behov och vilket stöd patienten har runt sig i form av familj och vänner (Ekman et al. 2011). En viktig roll för sjuksköterskan i arbetet med personcentrerad vård är att behålla patientens autonomi och skapa möjligheter för patienten att leva sitt liv efter egna önskemål (Backman et al. 2019). För sjuksköterskan innebär det att ha en förståelse för hur patienten ser på livet, hälsan och omvårdnadsmålen. Om patienten inte har möjlighet att föra sin egen talan, som vid till exempel kognitiv svikt, små barn eller strokepatienter med afasi som symtom är anhöriga en viktig resurs. Anhöriga kan berätta för sjuksköterskan om patientens personlighet och syn på livet innan sjukdomen så att vårdpersonalen får möjlighet att lära känna personen och inte sjukdomen (Basnet et al. 2020).
Det tredje nyckelbegreppet dokumentation är viktigt då sjuksköterskans uppgift är att dokumentera det som framkommer i samtalet vid utformning av hälsoplan/vårdplan. Att dokumentationen görs på ett korrekt sätt är viktigt så att inte patienten eller anhöriga behöver få samma frågor flera gånger av vårdpersonalen. Hälsoplanen/vårdplanen ska vara väl utformad med tydliga mål och aktiviteter för att uppnå hälsa (GPCC 2017d).
Dokumentationen i personcentrerad vård innefattar även patientens känslor, hur hen upplever sitt ohälsotillstånd och den behandling som ges (Ekman et al. 2011).
För att implementera personcentrerad vård krävs ett stöd från organisationen (Alharbi et al.
2013) och det är organisationen ansvar att möjliggöra personcentrerad vård (Hewitt- Taylor 2018). För detta krävs en organisation som är flexibel men samtidigt har fasta rutiner och strukturer för arbetet. En flexibel organisation ger utrymme till patienten att uttrycka sina och eventuellt anhörigas önskemål och behov. Strukturen i organisationen behövs för att all personal ska ha riktlinjer om hur de ska arbeta personcentrerat (Alharbi et al. 2013). Först när organisationen och vårdpersonalen tillsammans har ett personcentrerat förhållningssätt finns möjligheterna för en verklig personcentrerad vård (Hewitt-Taylor 2018). Att ge personcentrerad vård innebär att en medvetenhet finns hos sjuksköterskan i handlingar, rutiner och arbetssätt, samt att organisationen skapar förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt (GPCC 2017a).
8 Personcentrerat förhållningssätt
Personcentrerad vård är en arbetsstruktur som vårdorganisationen implementerar (Alharbi et al. 2013). Ett personcenterat förhållningssätt handlar mer om hur sjuksköterskan förhåller sig till personcentrerad vård och patientens delaktighet (McCormack & McCance 2006). För att arbeta med de tre nyckelbegreppen krävs ett personcentrerat förhållningssätt, att vårdpersonalen arbetar utifrån att se bortom patienten och istället se personen bakom sjukdomen (Ekman et al. 2011). McCormack & McCance (2006) utvecklade ett ramverk för ett personcentrerat förhållningssätt. Den innefattar fyra olika begrepp som är viktiga för att bedriva personcentrerad vård; förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och förväntade resultat. Området förutsättningar handlar om sjuksköterskans kompetens. I vilken utsträckning sjuksköterskan har förmågan att ge vård som anses bäst för patienten och lägga egna värderingar åt sidan och inte låta dem påverka beslutsfattning om vilken vård som ges.
Förutsättningar är starkt knutet till området vårdmiljö. Det eftersom vårdmiljön behöver skapa en förutsättning för att sjuksköterskan att ha ett personcentrerat förhållningssätt.
Personcentrering behöver vara implementerad i organisationen så att stöd ges till personcentrerade processer. Området personcentrerade processer innebär att omvårdnad ska ges i samtycke med patientens värderingar, tro och engagemang. Det ska vara en delad beslutsfattning och patienten ska involveras i alla beslut. Sista området förväntade resultat handlar om vilka resultat som förväntas av omvårdnaden. Vad som krävs för att patienten ska vara nöjd med vården och känna sig delaktig.
Varje begrepp behöver uppfyllas innan det finns möjlighet att fortsätta. Det är därför särskilt viktigt att sjuksköterskan har rätt kompetens för ett personcentrerat förhållningssätt, annars finns ingen förutsättning för att ge personcentrerad vård (McCormack & McCance 2006).
Personcentrerat förhållningssätt innebär att vårdpersonalen behöver ha en djup förståelse för varför personcentrerad vård är viktigt och ha ett genuint intresse för att ge personcentrerad vård (Hewitt- Taylor 2018). Att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt handlar mycket om etiska överväganden om patientens önskemål måste göras innan varje handling (GPCC 2017a). Det är då enklare för vårdpersonalen att motivera patienterna till att själva delta i vården (Hewitt- Taylor 2018).
9 Sjuksköterskans roll
Hälso- och sjukvårdslagens (SFS 2017:30, kap 5 § 1) krav på att patienten ska ges vård med god kvalitet ställer krav på sjuksköterskans kompetens. För att ge vård med god kvalitet behöver sjuksköterskan besitta kunskap inom fler områden än omvårdnad, exempelvis medicinsk vetenskap och beteendevetenskap (SSF 2017). Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning av den legitimerade sjuksköterskan beskriver tydligt de olika kärnkompetenserna; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård, informatik, ledarskap och pedagogik.
Stora likheter finns mellan sjuksköterskans kompetensbeskrivning och personcentrerad vård.
Personcentrerad vård beskrivs av svensk sjuksköterskeförening som en av de kompetenser som sjuksköterskan behöver besitta för att ge en god säker omvårdnad. Det innebär att omvårdnaden ska utformas i ett partnerskap med patienten och anhöriga. Att patientens behov, möjligheter och rättigheter ska bevaras och sjuksköterskans ansvar är att skapa förutsättning för patienten att prioritera och fatta beslut kring sin egen hälsa (SSF 2017). Svensk Sjuksköterskeförening beskriver att sjuksköterskan är den person i teamet som ansvarar för samverkan mellan de olika professioner patienten kommer i kontakt med.
Sjuksköterskan ska leda omvårdnadsarbetet, omvårdnaden ska baseras på evidensbaserad vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan kan inte vara delaktig i allt omvårdnadsarbete och behöver därför delegera till annan vårdpersonal (SSF 2017).
Genom en holistisk syn på människan minimeras risken att omvårdnaden blir patientorienterad där behandling och åtgärder riktas mot sjukdom, diagnos eller organ, utan blir personcentrerad (SSF 2016). Genom ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnadsarbetet stärks relationen mellan patient och vårdpersonal då det ökar möjligheten för vårdpersonalen att lära känna patienten.
Problemformulering
Målet med patientsäkerhet är att det inte ska uppstå några vårdskador. Ändå är det vanligt förekommande och cirka 100 000 vårdskador sker årligen i Sverige. Vårdorganisationen har ett ansvar att införa rutiner och skapa en säkerhetskultur på arbetsplatsen för att minimera uppkomsten av vårdskador och öka patientsäkerheten. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att vården som ges är av hänsyn till hela människan. Patientens delaktighet och samtycke tillsammans med sjuksköterskans kompetens och ansvar skapar förutsättningar för att vården som ges är av god kvalitet där fokus ligger på patienten och hens säkerhet.
Sambandet mellan personcentrerad vård och patientsäkerhet är ett område det inte bedrivits mycket forskning inom. Detta gör det angeläget att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet.
Syfte
Syftet var att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet på sjukhus.
10
Metod
Metoden som används är en litteraturstudie. I en litteraturstudie samlas data in från tidigare forskning inom ämnet. Insamlad data analyseras och används för att svara på syftet med studien (Polit och Beck 2017). Litteraturstudien följde Polit och Beck (2017) nio steg, fritt översatta nedan:
Figur 1: Polit & Beck (2017) nio steg.
Litteratursökning
Steg 1- Formulerades syftet och problemformulering.
Steg 2- Databaser och sökord som ansågs relevanta valdes ut. Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) valdes då den innehåller forskning inom vård och omvårdnad. Public Medline (PubMed) valdes då den innehåller forskning inom vård och medicin (Polit & Beck 2017). Relevanta sökord för studien valdes ut; Patient centered care, Patient safety, Person centered care, Nursing care och Collaboration vilka användes i båda databaserna.
1. Formulera ett syfte och
problemformulering.
2. Välja ut lämpliga databaser och sökord.
3. Söka efter primära vetenskapliga källor.
Sammanställa tabeller med sökresultat.
4. Granska källornas relevans genom att läsa
titel och abstrakt.
5. Läsa hela artiklarna,.
6. Analys och sammanfattning av
artiklarna.
7. Utvärdera och kritiskt granska artiklarna.
8. Analysera och integrera information,
sök efter teman.
9. Utföra en sammanställning av
resultatet.
11 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var peer- reviewed artiklar som var publicerade mellan 2015-01-01–2020- 01-31 samt engelsk- eller svenskspråkiga artiklar. Exklusionskriterier var artiklar där studien skedde på annan plats än sjukhus. Även artiklar som behandlade personcentrerad vård ur ett familjecentrerat perspektiv exkluderades då de inte svarade på studiens syfte.
Steg 3- Sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomfördes. Inklusionskriterierna peer-reviewed och årtalen 2015-01-01–2020-01-31 användes. Sökordet patient centered care inkluderades eftersom person centered care inte fanns sommajor heading eller major topic i de aktuella databaserna. I CINAHL användes Patient Centered Care och Patient Safety som major concept (MM). Nursing care och Collaboration som major heading (MH). Person centered care söktes i fritext. I PubMed användes MeSH-sökorden Patient Centered Care och Patient safety som major topic [MeSH Major Topic]. Nursing care som mesh terms [MeSH Terms] och Person centered care och Collaboration söktes i fritext. Sökorden kombinerades både i CINAHL och PubMed med de Booleska operatörerna AND och OR för att enligt Polit
& Beck (2017) få fram vetenskapliga artiklar som innehöll båda eller något av sökorden.
Artiklar och tabeller sammanställdes med sökresultaten, se tabell 1 och 2.
Tabell 1: Resultat av databassökning 2020-02-03 i CINAHL.
Databas CINAHL
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
(S1) Patient centered care [MM]
4 120
(S2) Patient safety [MM] 7 806
(S3) Person centered care 4 398
(S4) Nursing care [MH] 4 823
(S5) Collaboration [MH] 11 128
(S6) (S1) OR (S3) 4 398
(S7) (S2) AND (S6) 46 17 7 4
(S8) (S5) AND (S6) 178 24 ((2)) 2
(S9) (S2) AND (S8) 3 2 ((2))
(S10) (S2) AND (S4) AND (S6) 3 ((3))
Totalt 39 9 4
(()) Interna dubbletter. MM= Major concept. MH= Major Heading.
12 Tabell 2: Resultat av databassökning 2020-02-04 i PubMed.
Databas PubMed
Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
(S1) Patient centered care [Majr] [MeSH] 4 534 (S2) Patient safety [Majr] [MeSH] 5 356
(S3) Person centered care 8 791
(S4) Nursing care [MeSH terms] 12 319
(S5) Collaboration 36 650
(S6) (S1) OR (S3) 10 717
(S7) (S2) AND (S6) 72 15 (2) 5 2
(S8) (S4) AND (S5) AND (S6) 26 5 (1) 1 1
(S9) (S2) AND (S4) AND (S5) 8 1 0
(S10) (S2) AND (S5) AND (S6) 4 1 ((1))
(S11) (S2) AND (S4) AND (S6) 6 3 ((3))
Totalt 18 6 3
(()) Interna dubbletter. () Externa dubbletter. Major MeSH= Major topic MeSH terms= mesh term.
Urval
Urval 1
Steg 4- Det första urvalet gjordes där artiklarnas titel och abstrakt lästes. Det innefattade 230 artiklar i CINAHL samt 116 artiklar i PubMed. 191 artiklar i CINAHL och 98 artiklar i PubMed exkluderades då de var utförda på annan plats än sjukhus, berörde familjecentrerad vård, var på andra språk än engelska och svenska eller var dubbletter. Kvar blev totalt 57 artiklar efter urval 1, 39 från CINAHL och 18 från PubMed.
Urval 2
Steg 5 och 6- De 57 kvarvarande artiklarna efter urval 1 lästes i fulltext med fokus på resultat och diskussion. Artiklarna analyserades och sammanfattades. Efter urval 2 kvarstod totalt 15 artiklar, nio från CINAHL och sex från PubMed. 42 av 57 artiklar exkluderades manuellt då de inte svarade på litteraturstudiens syfte, var utförda på annan plats än sjukhus eller berörde familjecentrerad vård.
13 Urval 3
Steg 7- Polit och Beck (2017) granskningsmallar “Guide to an overall critique of a quantitative research” och “Guide to an overall critique of a qualitative research” användes för att kritiskt granska och utvärdera de kvarvarande 15 artiklarna. Granskningsmallarna översattes först till svenska för att minimera risken för tolkningsbias mellan författarna. Efter den kritiska granskningen kvarstod totalt sju artiklar, fyra från CINAHL och tre från PubMed.
Sju artiklar var för få för att sammanställa ett vetenskapligt resultat efter urval 3 i databaserna CINAHL och Pubmed. Ytterligare en sökning gjordes i databasen Scopus. Sökorden som användes var patient centered care, person centered care, patient safety, nursing care och collaboration. Alla sökord användes som Keyword [KEY] och limiters med åren 2015-01-01 – 2020-01-31 användes, samt artiklar med open access. Sökkombinationerna gjordes enligt tidigare sökning i databasen CINAHL, se tabell 3. Sökningen resulterade i totalt 181 artiklar och efter urval 1 kvarstod elva artiklar. I urval 2 exkluderades åtta artiklar då de inte svarade på studiens syfte och tre artiklar kvarstod. I urval 3 granskades artiklarna kritiskt enligt Polit och Beck (2017) granskningsmall och två artiklar kvarstod.
En manuell sökning gjordes i de exkluderade och inkluderade artiklarnas referenslistor för att hitta artiklar som svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier.
Sökningen utfördes i Google Scholar med sökning på titel. Vid den manuella sökningen hittades en artikel. Artikeln granskades kritiskt och data analyserades på samma sätt som resterande artiklar som återfinns i resultatet.
Tabell 3:Resultat av databasökning 2020-02-24 i Scopus.
Databas Scopus
Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3 (S1) Patient centered care
[KEY]
2 142
(S2) Patient safety [KEY] 17 442
(S3) Person centered care [KEY] 350
(S4) Nursing care [KEY] 6 969
(S5) Collaboration [KEY] 3 228
(S6) (S1) OR (S3) 2 248
(S7) (S2) AND (S6) 136 9 (3) 2 2
(S8) (S5) AND (S6) 29 2 1 0
(S9) (S2) AND (S4) AND (S6) 16 5
((2))(2)
0
Totalt 11 3 2
(()) Interna dubbletter. () Externa dubbletter. KEY= Keyword.
14 Databearbetning och analys
Steg 8- Med en induktiv ansats analyseras data för att få fram nyckelvariabler och teman. I en tematisk analys analyseras data för att upptäcka mönster och likheter, men också för att upptäcka luckor och avvikelser (Polit & Beck 2017). Artiklarna sparades i en mapp i de aktuella databaserna, skrevs sedan ut i pappersformat och numrerades för att inte förväxlas.
Artiklarna fick ett nummer, samma nummer som i databasen, för att det skulle finnas en möjlighet att återfinna artiklarna vid behov. Artiklarna lästes individuellt och data som svarade på litteraturstudiens syfte ströks över med överstrykningspenna och sammanställdes i ett excelark. Tillsammans diskuterades varje artikels resultat och en jämförelse gjordes mellan författarnas uppfattning av de tio artiklarnas resultat för att undvika feltolkning. Artiklar vars resultat hade gemensamma nyckelvariabler delades in i teman. Artiklarna som används i resultatet sammanfattades i en artikelmatris (Bilaga 1).
Under bearbetningen framkom sex teman; Organisationens struktur, rutiner, temarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation, se figur 2.
Steg 9- Resultatet sammanställdes och redovisades.
Forskningsetik
Genom att arbeta forskningsetiskt säkerställs att forskningen håller en hög kvalitet och att materialet som används granskas noggrant (Vetenskapsrådet 2019). Studien följer Vetenskapsrådets riktlinjer för forskningsetik vilket innebär att tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar tillämpas (Vetenskapsrådet 2019). För att följa dessa riktlinjer används ett engelskt svenskt lexikon för att undvika misstolkningar av innehållet i artiklarna. Alla artiklar som framkom från sökningarna och svarade på syftet med studien inkluderades och inga personliga värderingar påverkade urvalet.
Till studien finns källhänvisningar där författare, metodik och material tydligt framgår.
Genom att redovisa sökningar som gjorts i databaser skapas möjlighet att reproducera studien och fabricering och förfalskning av forskning undviks (Polit & Beck 2017). Forsberg och Wengström (2016) belyser att det vid urvalsprocessen och vid presentationen av resultatet i en litteraturstudie ska göras etiska överväganden. Detta säkerställdes i litteraturstudien genom att använda artiklar som var peer - reviewed vilket innebär att de har genomgått en etisk och vetenskaplig granskning.
15
Resultat
Totalt inkluderades tio artiklar i resultatet. Artiklarnas (N=10) ursprungsländer var Sverige (n=7), Korea (n=1), Kanada (n=1) och Iran (n=1). Av de tio artiklarna använde sex kvantitativ metod och fyra kvalitativ metod. Efter analys och bearbetning av artiklarna framkom sex teman i studiens resultat. Dessa teman var Organisationens struktur, rutiner, temarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation.
Alla sex teman är beroende av varandra och har en betydelse för personcentrerad vård och patientsäkerhet. Organisationen har ett ansvar att upprätta rutiner (Dubois et al. 2017; Nilsson et al. 2018) och skapa förutsättningar för ett väl fungerande teamarbete (Olsson et al. 2016).
Detta skapar i sin tur förutsättningar för vårdrelationen där patienten är delaktig (Oxelmark et al. (2018) och kommunikationen förbättras (Hwang et al. 2019; Dubois et al. 2017).
Figur 2: Resultatets sex teman.
Organisationens struktur
Rutiner
Teamarbete
Vårdrelationen Patientens
delaktighet Kommunikation
16 Organisationens struktur
Resultatet visar att organisationen har en betydelse för patientsäkerheten genom att skapa en säkerhetskultur (Hwang et al. 2019; Nilsson et al. 2018; Olsson et al. 2016) och skapa möjligheter för personcentrerad vård (Nilsson et al 2018; Olsson et al. 2016). Organisationen ansvarar för att personalen arbetar säkerhetsmedvetet (Hwang et al. 2019; Nilsson et al. 2018;
Olsson et al. 2016).
I Nilsson et al. (2018) studie skapar organisationen en särskild roll som utskrivningssjuksköterska. När en person ansvarar för utskrivningen resulterar det i en säkrare utskrivning och personcentreringen ökar. Bidragande faktorer är att utskrivningssjuksköterskan har en bättre kontakt med och förståelse för andra hälso- och sjukvårdsorganisationer, vilket ger en ökad kontinuitet i vården. Det underlättar personcentreringen i utskrivningen när behoven anpassas efter patienten (Nilsson et al. 2018).
Sidani et al. (2018) studie visar att det finns en skillnad i hur olika professioner anser att de arbetar personcentrerat. Sjuksköterskorna i studien anser att de arbetar minst personcentrerat.
Detta kopplar Sidani et al. (2018) till att antalet patienter per sjuksköterska försämrar personcentrering, då möjligheten att möta patientens behov minskar vid ökad arbetsbelastning. Vid fördelning av resurser inom vårdorganisationen kan vårdpersonalen ha ett personcentrerat förhållningssätt trots en ökad arbetsbelastning (Nilsson et al. 2018).
I Ringdal et al. (2017) och Oxelmark et al. (2018) studier ansågs patientsalarna vara ett hinder för personcentrerad vård. Patienter känner sig otrygga när de delar sal med andra patienter, framför allt när män och kvinnor blandas. Deltagarna känner att deras integritet inte respekteras när kön blandas (Ringdal et al. 2017). När det finns andra patienter i rummet vill inte patienten prata om det som anses privat och sekretessen bryts. Detta kan ha en negativ påverkan på patientsäkerheten då patienten kan undvika att nämna viktiga symtom (Oxelmark et al. 2018).
Rutiner
Strukturer och rutiner är nödvändiga och de ska upprättas av organisationen med en gemensam syn på säkerhet och personcentrering (Dubois et al 2017; Nilsson et al. 2018).
Dubois et al. (2017) studie visade att gemensamma rutiner för avdelningen ökar patientsäkerheten och rutinerna skapar ett öppnare klimat för frågor. Nilsson et al. (2018) identifierar rutiner som förbättrar patientsäkerheten genom personcentrering i inskrivningssamtal och epikris.
När vårdpersonalen har ett personcentrerat förhållningssätt upplever patienter att vården utformas efter deras behov snarare än avdelningens rutiner (Jakobsson et al. 2018;
Mohammadipour et al. 2017; Nilsson et al. 2018; Oxelmark et al. 2018), vilket leder till att patientens compliance till behandling ökar. Patientens compliance har positiva effekter på behandling och patientsäkerhet (Oxelmark et al. 2018).
I Oxelmark et al. (2018) studie kan rutiner på vårdavdelningen vara ett hinder för personcentrerad vård och patientsäkerhet. Rutiner kring hur rondarbetet utförs anses av sjuksköterskor utgöra ett hinder (Oxelmark et al. 2018).
17 Teamarbete
Resultatet visar att teamarbete är viktigt för personcentrerad vård (Dubois et al. 2017; Nilsson et al. 2018; Oxelmark et al. 2018; Ringdal et al. 2017). Det framkommer i Nilsson et al.
(2018) studie att genom att arbeta i samma team och ansvara för samma patienter flera arbetspass i rad ökar personcentreringen i vården. Sjuksköterskan kan följa upp undersökningar och behandlingar vilket kan ge en säkrare vård (Nilsson et al. 2018). Dubois et al. (2017) studie visar att när teamrollerna är tydliga kan patientsäkerheten öka.
I Jakobsson et al. (2019) studie framkommer det att när vårdpersonalen har ett personcentrerat förhållningssätt är övervakning av vitala parametrar och smärtlindring bättre. Framför allt kontrolleras puls och blodtryck oftare än hos patienter som inte får personcentrerad vård.
Detta kopplar Jakobsson et al. (2019) till att teamet lär känna patienten bättre vid personcentrerad vård. Symtom upptäcks tidigare hos patienter och vårdpersonal meddelar sjuksköterskan som vidtar adekvata åtgärder för att lindra symtomen.
Bristande teamarbete visar sig vara ett hinder för personcentrerad- och säker vård i Oxelmark et al. (2018) studie. Det kopplas samman med att läkaren inte anser att patienten är en del av teamet Oxelmark et al. 2018).
Vårdrelationen
Resultatet i litteraturstudien visar att personcentrerad vård underlättar möjligheten att skapa en vårdrelation med patienten (Mohammadipour et al. 2017; Nilsson et al. 2018; Oxelmark et al. 2018; Ringdal et al. 2017).
När vårdpersonalen lär känna personen bakom patienten ser de vem personen var innan sitt ohälsotillstånd. Personcentrerad vård synliggör patientens värderingar, behov och inställning till sjukdomen (Hwang et al. 2019; Nilsson et al. 2018). Det underlättar identifieringen av vad som motiverar patienten till tillfrisknande och rehabilitering (Nilsson et al. 2018; Oxelmark et al. 2018).
Patientens delaktighet
Patientens delaktighet i utformningen av vårdplanen (Nilsson et al. 2018) skapar möjlighet till en säkrare vård (Jakobsson et al 2019; Nilsson et al. 2018; Ringdal et al. 2017). I Ringdal et al. (2017) studie upplever patienterna att de får föra sin talan vid personcentrerad vård. När deras önskemål och åsikter respekteras ökar tryggheten med vården (Ringdal et al. 2017).
Patienten och sjuksköterskan anser att patienten är expert på sitt ohälsotillstånd och vet hur den egna kroppen fungerar. Detta gör delaktighet i planering och beslut till en självklarhet och kan ge en säkrare vård för patienten (Oxelmark et al. 2018; Ringdal et al. 2017).
Personcentrerad vård ger patienten en inblick i planer som rör undersökning och behandling.
Det skapar bättre förutsättningar för nödvändiga förberedelser vilket ger en säkrare vård.
Delaktighet i planering skapar möjlighet för patienten att avböja behandling (Ringdal et al.
2017).
18 Resultatet visar att när patienten är en del av teamet kan risker för fall och trycksår lättare identifieras och förebyggas (Olsson et al. 2016; Oxelmark et al. 2018), vilket kan leda till en mer patientsäker vård. Genom att tillfråga patienter om tidigare fall kan patientsäkerheten öka då fallförebyggande åtgärder kan implementeras tidigare (Oxelmark et al. 2018). I Ringdal et al. (2017) studie framkommer det att patienter är intresserade av att förbättra sin egen säkerhet.
Personcentrerad vård ökar patientens medvetenhet om åtgärder de själva kan göra för att förhindra skador. Patienter upplever att de kan föra en dialog med vårdpersonalen om åtgärder och att de lyssnar på dem (Ringdal et al. 2017).
Patienter upplever att det finns en obalans i makt mellan vårdpersonal och patient, vilket utgör ett hinder för personcentrering. Patienten upplever att vårdpersonalen inte alltid lyssnar på dem utan följer sina egna rekommendationer, vilket kan leda till en minskad patientsäkerhet (Ringdal et al. 2017). I Oxelmark et al. (2018) studie framkommer det att sjuksköterskan behöver ha viljan att dela makten med patienten för att påverka patientsäkerheten och delaktigheten i vården.
Kommunikation
Kommunikation är en viktig del av personcentrering och patientsäkerhet (Oxelmark et al.
2018; Ringdal et al. 2017), samt för att ge vård med god kvalitet (Olsson et al. 2016). I Oxelmark et al. (2018) studie framkommer det att personcentrerad vård skapar en öppen dialog mellan sjuksköterska och patient. Patientens möjlighet att ställa frågor och söka råd från sjuksköterskan ökar, vilket leder till en säkrare vård när risken för missförstånd minskar (Oxelmark et al. 2018). Informationsutbytet mellan patient och sjuksköterska ökar vilket har betydelse för planering och behandling (Oxelmark et al. 2018), samt har möjlighet att öka patientsäkerheten (Oxelmark et al. 2018; Ringdal et al. 2017).
I Hwang et al. (2019) och Dubois et al. (2017) studier framkommer det att kommunikationen förbättras vid personcentrerad vård och ökar patientens delaktighet. Även kommunikationen mellan professioner förbättras och tillsammans bidrar detta till en säkrare vård (Dubois et al.
2017). Personcentrerad vård underlättar sjuksköterskans tolkning av icke verbal kommunikation hos patienter med kognitiv svikt, genom att observera och tolka personens beteende (Nilsson et al. 2018). När sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt och förmedlar målet med vården till patienten minskar risken för missförstånd. Ytterligare fördel är att risken för återinläggning av samma ohälsotillstånd minskar (Nilsson et al. 2018).
Sjuksköterskor anser att det finns brister i kommunikationen i teamet. Kommunikation sker sällan mellan läkare, sjuksköterska och patient, utan äger istället rum mellan sjuksköterskan och läkaren eller mellan läkaren och patienten (Oxelmark et al. 2018). I Oxelmark et al.
(2018) studie anser sjuksköterskor att patienten inte alltid har förmåga att ta till sig information och att delaktighet då inte är nödvändigt vilket kan påverka patientsäkerheten negativt (Oxelmark et al. 2018).
19
Diskussion
Resultatdiskussion
I temana organisationens struktur, rutiner samt teamarbete visar litteraturstudiens resultat att organisationen har ett ansvar att skapa en säkerhetskultur för att möjliggöra en patientsäker och personcentrerad vård. Organisationen ansvarar också för att personalen arbetar säkerhetsmedvetet. Codier och Codier (2017) och Sherwood et al. (2015) beskriver på liknande sätt att ett organisationellt ledarskap är viktigt för att kunna förändra arbetsplatsen, engagera personalen att arbeta säkerhetsmedvetenhet och skapa en säkerhetskultur.
Organisationen kan till exempel ändra besökstiderna så att de passar patienternas önskemål för att ha ett mer personcentrerat ledarskap (Sherwood et al. 2015).
Litteraturstudiens resultat visar att organisationen ansvarar för att fördela resurser så att arbetsbelastningen kan minska för vårdpersonalen. Resultatet visar även att olika professioner uppfattar hur de arbetar personcentrerat på olika sätt. Sjuksköterskor skattar sig själva lägst och anser att de arbetar minst personcentrerat. Detta kan bero på en högre arbetsbelastning än andra professioner. Aiken et al. (2012) menar att ett av de största hoten mot patientsäkerhet är sjuksköterskors missnöje på arbetet vilket styrker resultatet i litteraturstudien där bristande teamwork och en hög arbetsbelastning är hindrande faktorer för en personcentrerad och patientsäker vård. Resnick (2017) menar också att all vårdpersonal inte vet vad det innebär att arbeta personcentrerat. Personcentrerad vård är snarare ett begrepp organisationen använder utan att det finns en holistisk syn på patienten i teamet. Att personcentrerad vård enbart ses som ett begrepp som används inom organisationen kan författarna av litteraturstudien hålla med om. Som tidigare nämnts så innebär personcentrerad vård att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt. Författarnas erfarenhet är att vården ofta utformas efter avdelningens rutiner framför patientens behov och värderingar.
I litteraturstudien framkommer det att organisationen även har ett ansvar för att det finns rutiner att följa. Organisatoriska faktorer som kan hindra personcentrerad vård och patientsäkerhet handlar om rutiner. Det kan till exempel vara patientsalar som inte främjar patientens sekretess eller får dem att känna sig otrygga och obekväma. Westgård et al. (2019) belyser också att patienter känner sig obekväma i situationer när det finns fler patienter i samma sal som på grund av till exempel en demenssjukdom har ett avvikande beteende, särskilt nattetid. Att patientsalarna är ett problem är något som författarna är eniga om.
Det försvårar kommunikationen med patienten och bryter sekretessen. Författarna anser att rutiner kring rondarbetet på avdelningen bör ses över så att patientens integritet bevaras och övriga patienter inte får ta del av ronden vilket automatiskt sker vid rond på flersal.
I litteraturstudiens resultat framkom det att organisationen har ett ansvar för att det finns ett väl fungerande teamarbete på arbetsplatsen. Li et al. (2018) menar att ett väl fungerande arbete inom teamet tillåter olika professioner att dela sina kunskaper med varandra. Det framkom i litteraturstudiens resultat att personal som har ett personcentrerat förhållningssätt upptäcker symtom tidigare vilket leder till en tidigare behandling.
Även Resnick (2017) belyser att ett personcentrerat förhållningssätt innebär att lyssna på hur patienten upplever sina symtom, inte förminska upplevelsen, visa förståelse och göra allt för att minska symtomen. Även i Ringdal et al. (2017) studie anses det att patientens upplevelse av symtom ska tas på allvar då patienten är expert på sin egen kropp och ohälsotillstånd.
21 Patienter menar att de själva vet hur de svarar på medicinering av symtom och att vårdpersonalen bör lyssna på dem.
I temana vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation visar litteraturstudiens resultat att personcentrerad vård ökar möjligheten att skapa en bra vårdrelation mellan patient och sjuksköterska vilken kan leda till en mer patientsäker vård. Patienter i Tobiano et al.
(2016) studie beskriver även de att ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska är viktigt.
Patienterna sökte aktivt kunskap om sitt tillstånd från sjukvårdspersonal, anhöriga och andra källor för att sen kunna dela sin kunskap med sjuksköterskan. Detta gjorde att patienterna kände sig delaktiga och det gav sjuksköterskan möjlighet att ta deras önskemål i beaktning.
Scerri et al. (2019) menar att det är viktigt att även vårdpersonalen utvecklas för att förbättra vården. Litteraturstudiens resultat visade även hur möjligheten att se personen bakom patienten ökar när det framkommer fördjupad information om vad som motiverar och engagerar patienten till att delta i vården. Tobiano et al. (2016) och Lindberg et al. (2013) menar också att patienter behöver motivation för att de ska delta i vården, vilket styrker vikten av bra vårdrelationer. Naldemirci et al. (2019) menar att patientberättelsen är viktig för personcentrering. Det kräver en skicklighet hos sjuksköterskan för att utföra inskrivningen där patientens mål tydligt framkommer. Naldemirci et al. (2019) menar också att patienten inte är van att berätta om sina önskemål, utan är mer van att bli tillsagd vad som förväntas av dem under vårdtiden. Detta ses som ett hinder för personcentrerad vård. Författarnas reflektion kring patientens deltagande i vården är att det bör vara en självklarhet.
Författarna ser det som en svårighet att som nyexaminerad sjuksköterska med liten erfarenhet ha ett personcentrerat förhållningssätt i alla moment, då hen är ny i sin yrkesroll och inte ännu hittat balans mellan teori och praktik. Vilket kan leda till minskad personcentrering för att behålla patientsäkerheten.
I litteraturstudiens resultat framkommer det att personcentrerad vård möjliggör för sjuksköterskan att lära känna patienten och bilda sig en uppfattning om hur patienten upplever situationen, vilket möjliggör utformandet av en vårdplan som utgår från patientens behov.
Patienter vill delta i utformandet av vårdplanen och de upplever att de blir mer insatta i vad som ska hända under vårdtiden och har möjlighet att avböja vård om så önskas. Lindberg et al. (2013) studie visar på liknande sätt att patienter önskar vara delaktiga i planering och utformande av vården. De beskriver att det är viktigt att få information från sjuksköterska om de alternativ som finns tillgängliga för att kunna fatta ett beslut som känns rätt för dem.
Lindberg et al. (2013) belyser även vikten av att vårdplanen utformas tillsammans med patient och anhöriga om möjligheten finns, framför allt i början av vårdtiden. Även Wennman et al.
(2020) belyser vikten av patientens delaktighet i planeringen av vården. Framför allt när det gäller vård i hemmet, då vårdpersonalen är besökare. Då blir personcentrerad vård extra viktigt menar Wennman et al. (2020) eftersom patientens medicinska behov ska tillgodoses och anpassas efter patienten och anhörigas önskemål. I litteraturstudiens resultat framkommer det att patientsäkerheten kan öka när vårdplaneringen är personcentrerad då risken för missförstånd mellan patient och sjuksköterska, samt återinläggning för samma ohälsotillstånd minimeras. Patienter upplever att en personcentrerad planering är positiv då de känner sig hörda, trygga och delaktiga. Deltagarna i Westgård et al. (2019) studie blir bemötta personcentrerat och är delaktiga i planering och beslutsfattande vilket gör att de känner de sig respekterade som personer.
21 Patienterna får en positiv upplevelse när deras önskemål och behov är i fokus, vilket styrker litteraturstudiens resultat. Hesselink et al. (2012) studie visar att när patientens önskemål tas i beaktning, till exempel när patienten inte vill flytta till vårdboende utan återgår till hemmet går det ibland emot den vetenskapliga kunskap sjuksköterskor och läkare besitter. Detta kan leda till en återinläggning som hade kunnat undvikas om vården var mindre personcentrerad.
Patientsäkerheten kan påverkas negativt i de fall då personcentrerad vård går före evidensbaserad vård (Hesselink et al. 2012).
Litteraturstudiens resultat visar att patienter kan uppleva en obalans i makt mellan patient och vårdpersonal, och att vårdpersonalen inte lyssnar på dem. Även deltagarna i Westgård et al.
(2019) studie beskriver ett missnöje när vårdpersonalen inte lyssnar på dem eller gör dem delaktiga i beslutsfattande. Patienterna upplever att de inte vet vad som förväntas av dem eller hur utvecklingen av deras tillstånd ser ut. Detta kan i senare skede visa sig ha en negativ effekt på symtom, behandling och planering (Westgård et al. 2019).
I litteraturstudiens resultat framkommer det att bidragande faktorer till att lättare identifiera och förebygga risker, så som trycksår och fall, är ett välfungerande samarbete mellan patient och vårdpersonal samt patientens delaktighet i vården. Detta kan leda till en mer patientsäker vård. Även McInnes et al. (2014) studie belyser vikten av ett väl fungerande samarbete mellan patient och vårdpersonal för att förebygga risker. Patienter som har en risk att utveckla trycksår vill vara delaktiga i vården och ha ett bra samarbete för att undvika uppkomsten av trycksår. Information från vårdpersonalen till patienten angående riskfaktorer för att utveckla trycksår anses också vara viktigt för patienterna under vårdtiden (McInnes et al. 2014).
Även Lindberg et al. (2013) belyser att patienten behöver få information om sitt tillstånd och prognos för att ha möjlighet att vara delaktig i vård och rehabilitering. I litteraturstudien framkommer det att trots viljan att vara delaktig finns upplever inte patienten alltid att möjligheten finns, vilket kan bli ett hot mot patientsäkerheten. Patienterna i Kullberg et al.
(2015) studie beskriver hur de trots intresset av att delta i sin egen vård inte tillfrågas om tidigare fall under vårdtiden. De får inte heller information om vidtagna åtgärder för att förebygga fall. Larsson et al. (2011) belyser vikten av patientens deltagande i vården då det kan leda till bättre behandlingsresultat och en ökad tillfredsställelse med vården från patienten vilket styrker litteraturstudiens resultat.
Resultatet i litteraturstudien visar att kommunikation och information är viktiga faktorer för patientsäkerhet och personcentrerad vård. Bristande kommunikation mellan professioner samt läkare som inte såg patienten som en del av teamet kan vara hinder för personcentrerad vård och patientsäkerhet. Även Clark (2015) belyser att kommunikation inom teamet är viktigt för att skapa en gemensam bild av patienten och öka personcentreringen i vården. Annars riskerar behandling och åtgärder att riktas mot patientens ohälsotillstånd och inte personen. Larsson et al. (2011) menar också att kommunikation mellan vårdpersonal och patient samt kommunikationen mellan professioner är viktigt för att upprätthålla en personcentrerad och patientsäker vård. Li et al. (2018) och Codier och Codier (2017) belyser att kommunikationen förbättras när teamarbetet är välfungerande då informationsutbytet sker mer effektivt och blir mer lättförståelig. Vården har då störst chans att minimera risken för misstag vilket kan leda till en säkrare vård (Codier & Codier 2017).
22 Metoddiskussion
I litteraturstudien följdes Polit och Beck (2017) nio steg för att ge struktur till forskningen och replikerbarhet.
Sökning efter data gjordes initialt i databaserna CINAHL och PubMed då båda databaserna innehåller forskning inom ämnena vård, medicin samt omvårdnad. Genom att söka i fler databaser ger det en validitet i arbetet (Polit & Beck 2017). PsycINFO ansågs inte initialt innehålla artiklar som svarar på studiens syfte och valdes därför bort. I den kritiska granskningen föll åtta artiklar bort vilket är ett högt antal. Det höga bortfallet kan förklaras av att fokus låg på resultat och diskussion i urval 2 vilket inte visar om studien är korrekt utförd.
Sju artiklar från CINAHL och PubMed kvarstod efter urval 3 vilket var för få för att sammanställa ett vetenskapligt resultat. En bidragande faktor till otillräcklig mängd data var att tillgång till ett tiotal artiklar ej var möjligt. Detta kan påverka litteraturstudiens resultat negativt då möjligheten finns att inte all tillgänglig data presenterats. Författarna av litteraturstudien hade en diskussion om att ta kontakt med artikelförfattarna för att fråga om tillgång till artiklar. Det ansågs inte relevant då studiens tid är begränsad och tillgång inte var garanterad. Därför gjordes en sökning i PsycInfo och Scopus samt en manuell sökning via redan funna artiklars referenslistor. I alla databaser användes samma sökord, patient centered care, person centered care, patient safety, nursing care och collaboration. Sökningen i PsycInfo gav inga resultat och redovisas därför inte i metoden.
Sökorden bedöms vara relevanta för syftet av studien, men även sökningar för att precisera ett perspektiv på personcentrerad vård och patientsäkerhet hade kunnat tillföra mer till litteraturstudiens resultat. Sökord som hade kunnat användas var nurse experince eller patient experience för att få ett mer samlat resultat i studien. Sökningar redovisas i tabeller.
Litteraturstudiens resultat kan också ha påverkas av författarnas val av exklusionskriterier.
Det då studier som behandlade personcentrerad vård ur ett familjeperspektiv kan vara av relevans för studien då även familjen inkluderas i beslut kring patienten.
Även exklusionkriteriet att studierna begränsades till sjukhus kan påverka resultatet negativt, det då det finns många studier som behandlar ämnet utanför sjukhus vilket gör att ett annorlunda resultat kunde framträtt om dessa inkluderats. Anledningen att författarna av litteraturstudien valde dessa var att för att begränsa mängden data så att den skulle vara hanterbar inom den tidsram för studien och författarna hade ingen förkunskap om hur mycket vetenskaplig forskning som gjort på området innan.
Sökkombinationer som inte gav några träffar eller enbart gav träffar som exkluderades i urval 1 redovisas inte i tabellen. I CINAHL gav sökkombinationen nursing care AND collaboration AND patient safety enbart två träffar där en var en intern dubblett och den andra svarade inte på litteraturstudiens syfte. I databasen Scopus gav sökkombinationen patient safety AND collaboration AND patient centered care OR person centered care noll träffar. I databasen PubMed gjordes en extra sökning som inte utfördes i CINAHL, detta eftersom PubMed är en databas som inte enbart är inriktad på omvårdnad. Kombinationen som utfördes var nursing care AND collaboration AND patient centered care OR person centered care. Patient centered care och person centered care söktes med Booleska operatören OR (Polit & Beck 2017) för att få artiklar som innehöll något av sökorden, detta då person centered care inte finns som ett etablerat sökord i någon av de aktuella databaserna.
Major användes vid sökorden patient centered care och patient safety då dessa två sökord väger tyngst i studien.
