Akut kejsarsnitt: Kvinnans psykologiska upplevelser och sjuksköterskans stöd ur ett omvårdnadsperspektiv - en litteraturstudie

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Akut kejsarsnitt: Kvinnans psykologiska upplevelser och sjuksköterskans stöd ur ett omvårdnadsperspektiv

- en litteraturstudie

Författare: Handledare:

Ella Emilson Erebouni Arakelian

Cecilia Graf

Examinator:

Pranee Lundberg

Examensarbete i folkhälso- och vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

2018

Sammanfattning

Kvinnan upplever varierande känslor relaterat till ett akut kejsarsnitt. Upplevelsen av akut kejsarsnitt är individuell och varierar från person till person. Syftet var att ta reda på kvinnors psykologiska upplevelser av akut kejsarsnitt samt att undersöka vad sjuksköterskan kan göra ur ett omvårdnadsperspektiv under vårdtiden samt uppföljning efter hemkomst. En

litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades från följande databaser: Pubmed, Scopus, Cinahl och Cochrane. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa känslor relaterade till akut kejsarsnitt samt olika erfarenheter relaterade till kontakten med vården. De vanligaste psykologiska upplevelserna som identifierades var stress, rädsla och att inte ha kontroll över situationen. Det fanns dock även kvinnor som upplevde akut kejsarsnitt som en positiv upplevelse och med tacksamhet mot att ha fött sitt barn via kejsarsnitt. En uppskattad del i vården var god kommunikation och bemötande mellan sjuksköterska och föderska under vårdtiden. Konsultation postpartum mellan

sjuksköterska och föderska var en effektiv metod för att öka den positiva upplevelsen av akut kejsarsnitt då det öppnade möjligheter för kvinnan att få en förklaring över händelseförloppet, ventilera om uppkomna känslor samt kunna ställa frågor. Akut kejsarsnitt kan vara en

oväntad, utelämnad och känslig situation för kvinnan och därför är det av största vikt att sjuksköterskan är medveten om att vårdtiden samt efterföljande vård har stor betydelse för kvinnan för att lindra efterföljande psykologiska konsekvenser.

Nyckelord: Akuta kejsarsnitt, stöd, postnatal, psykologiska upplevelser

Abstract

Women experience different emotions towards emergency caesarean section. The experience of an emergency caesarean section is perceived individually. The main purpose of the thesis was to explore psychological experiences by women undergoing an emergency caesarean section and in what ways the nurse can support the woman during emergency caesarean section, as well as the time afterwards. The method used in the thesis was a literature study and ten articles from databases: Pubmed, Scopus, Cinahl and Cochrane were included. Main findings of the study were that there were both positive and negative emotions towards

having to give birth by an emergency caesarean section. There were also different perceptions regarding the contact with caregivers such as midwives and nurses. The most commonly described psychological experiences of emergency caesarean section were stress, fear, and lack of control. However, there were also women who experienced relief, gratitude and overall a positive experience towards giving birth through caesarean section. Good communication by caregivers were described as essential by many women. Consultation postpartum with a midwife/nurse was appreciated amongst many women. It allowed women to talk through their individual experience of childbirth and ask questions regarding what had happened. In conclusion, emergency caesarean section can lead to both positive and negative emotions for women due to its unexpectancy and sudden turn of events, leaving many women feeling out of control. It is important that the midwife/nurse is aware of emotions women might feel during the procedure. Emergency caesarean section can be an unexpected and fragile situation for the woman and therefore it is important that caregivers are aware of the impact they have when it comes to the care that they provide at the hospital as well as the time afterwards to prevent psychological consequences for the woman.

Keywords: emergency cesarean section, support, postnatal, psychological experiences

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 5

Akut kejsarsnitt ... 5

Psykologiska upplevelser ... 5

Vårdens roll angående akut kejsarsnitt ... 6

Vården idag ... 7

Omvårdandsteori ... 7

Problemformulering ... 8

Syfte ... 8

Frågeställningar ... 9

METOD ... 9

Design ... 9

Sökstrategi ... 9

Databaser ... 9

Sökord ... 9

Inklusionskriterier ... 10

Exklusionskriterier ... 10

Tillvägagångssätt ... 10

Bearbetning och analys ... 12

Kvalitetsanalys ... 12

Resultatanalys ... 13

Artiklar som ingår i studien ... 15

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16

RESULTAT ... 16

1. Psykologiska upplevelser vid akut kejsarsnitt ... 17

1.1. Stress, ledsamhet, skam, misslyckande, rädsla och PTSD ... 17

1.2. Anknytning till barnet ... 18

1.3. Utom kontroll ... 19

1.4. Minskat självförtroende som födande kvinna ... 19

1.5. En lättnad att få föda med akut kejsarsnitt ... 20

2. Vad sjuksköterskan/barnmorskan gjorde under vårdtiden ... 20

2.1. Kvinnans upplevelse av bristande kommunikation och information ... 21

2.2. Kvinnorna upplevde att sjuksköterskans insats var bristfällig vid vissa tillfällen .... 21

2.3. Involvering av den födande kvinnan i processen ... 22

2.4. Stöd till den födande kvinnan ... 22

3. Vad sjuksköterskan kan göra i fasen efter hemkomst ... 22

3.1. Återkopplande samtal av det akuta kejsarsnittet ... 22

3.2. Identifiera om vidare hjälp behövs hos kvinnan ... 23

DISKUSSION ... 24

Resultatdiskussion ... 24

Psykologiska upplevelser vid akut kejsarsnitt ... 24

Vad sjuksköterskan/barnmorskan gjorde under vårdtiden ... 25

Vad sjuksköterskan kan göra i fasen efter hemkomst ... 27

Metoddiskussion ... 28

Styrkor ... 28

Svagheter ... 29

Klinisk implikation ... 30

Slutsats ... 30

REFERENSER ... 31

Bilaga 1. ... 35

Bilaga 2. ... 37

BAKGRUND

Akut kejsarsnitt

Andelen kejsarsnitt som har gjorts i Sverige år 2015 var 17 % varav 8% var akuta/oplanerade.

(Socialstyrelsen, 2017a). Definitionen av akut kejsarsnitt, enligt ”National Enquiry into Perioperative Deaths”, är en akut indikation för kvinnan eller barnet men inte genast

livshotande (Amer-Wåhlin, 2010). Tidsaspekten för det akuta kejsarsnittet är uppdelat under två kategorier; barnet ska vara förlöst inom 30 minuter samt att tid till kejsarsnitt kan passera 30 minuter (Lindahl, Winsö & Åkesson, 2016). Det finns olika faktorer som kan påverka val av förlossning. Planerat kejsarsnitt kan övervägas vid sätesbjudning, tidigare komplicerade förlossningar, bäckenträngsel, flerbörd, sjukdom hos fostret eller modern eller psykosociala faktorer, såsom förlossningsrädsla. Indikatorer till akut kejsarsnitt kan vara fosterasfyxi som kan bero på för tidig avlossning av moderkakan och barnet inte tränger ner i bäckenet vilket medför att förlossningen inte fortskrider normalt. Ytterligare anledningar kan vara rubbningar eller avstannat värkarbete vilket gör att livmodern inte öppnar sig som den ska eller svår preeklampsi. Den mest uttalade skillnaden är tiden föräldrarna har att förbereda sig inför den operativa förlossningen (Karlström, 2016).

Det är viktigt att kvinnors välbefinnande och hälsa i samband med förlossning och tiden efteråt prioriteras då psykisk ohälsa är ett hälsoproblem som inte bara får konsekvenser på individnivå, utan också ur ett samhällsperspektiv. Det finns en risk att kvinnor som mår dåligt får sämre livskvalitet vilket också påverkar familjelivet och möjligheten att prestera på

arbetsplatsen vilket kanske leder till sjukskrivning. Kvinnans position i samhället måste prioriteras bättre och stärkas ur ett socioekonomiskt perspektiv, och det finns idag fortfarande mycket som kan förbättras (Socialstyrelsen, 2016).

Psykologiska upplevelser

Det akuta kejsarsnittet är en individuell upplevelse och kan innebära blandade känslor både

hos den som föder och hos partnern. Att inte kunna föda sitt barn vaginalt kan väcka känslor

som ledsamhet, oro, rädsla, hopplöshet, stress över situationen och försämrat självförtroende

(Tham, Christensson & Ryding, 2007). Att förlossningen inte gick som kvinnan tänkt sig,

från en förväntad vaginal förlossning till operativt akut kejsarsnitt kan för vissa upplevas som

en traumatisk händelse. I och med en traumatisk händelse kan det för kvinnan innebära

efterföljande konsekvenser. Det kan handla om att kvinnan kopplar negativa associationer till förlossningen och känner plågsamma minnen (Tham et al., 2007). Andra kvinnor kan reagera annorlunda, då upplevelsen av akut kejsarsnitt är individuell. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att ge stöd utifrån kvinnans behov vid akut kejsarsnitt (Fenech & Thomson, 2013).

Patienter som undergått generell anestesi, som är densamma som ibland används vid akut kejsarsnitt, beskriver en känsla utom kontroll då de överger sina kroppar i någon annans händer. Uttryck såsom ‘känsla av obehag’ har använts av patienter för att beskriva situationen av att vara utom kontroll i operationssammanhang. Patienterna menar även att vårdpersonal ska agera med lugn inför den rådande operationen samt att bemötandet från personal till patient ska har balans mellan kompetens och empati (Arakelian, Laurssen & Öster, 2018).

Nyligen uppväckta känslor eller ett eventuellt trauma kan medföra att mamman känner sig ensam och med splittrade tankar. För vissa kan de känslorna uppkomma i direkt samband med hemgång eller efter några månader (Forster, McLachlan, Rayner, Yelland, Gold &

Rayner, 2008).

I vissa fall kan mammorna efter en akut förlossning ha en hög stressnivå, som kan mätas likvärdig vid posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Kvinnan kan förknippa förlossningen vid fysisk eller psykisk tortyr, detta är inte något som läker av sig själv utan behöver

professionell hjälp utifrån (Andersen, Melvaer, Videbech, Lamont & Joergensen, 2012).

Vårdens roll angående akut kejsarsnitt

Den psykiska påfrestningen som kan uppkomma efter ett akut kejsarsnitt kan komma att påverka livet efter hemkomsten från sjukhus. Åtaganden i hushållet samt tillökningen i familjen av det nya barnet kan innebära en känsla av överväldigande ansvar för kvinnan i den nya situationen. Detta kan innebära att kvinnan inte prioriterar sin psykiska hälsa och

välmående. Symtom på psykisk ohälsa kan ignoreras och det finns risk att kvinnan inte söker

vård. Detta kan resultera i att anknytningen till barnet störs. Trots att kvinnan sköter om sitt

barn kan det emotionella bandet mellan de två parterna bli bristande (Barr, 2006). Ett akut

kejsarsnitt kan upplevas som traumatiskt och medföra symtom. Det kan vara djup depression,

PTSD, intensiva känslor av sorg och förlust men även tankar av suicidal karaktär. Detta har

inte bara risk att påverka kvinnans psykiska välmående utan också andra i kvinnans närhet så

som barnet och övrig familj. Därför är det viktigt att vården uppmärksammar kvinnors

psykiska hälsa (Fenech & Thomson, 2013). Att kvinnans egna upplevda förlossning är

komplex måste tas till hänsyn. Det finns många olika faktorer som kommer att påverka detta, fysiska som psykiska som är influerade av både de sociala och från vårdens organisation (Karlström, 2016).

Vården idag

Den vård som erbjuds idag i Sverige inom förlossningsvård är olika utifrån regionsvården.

Återbesöket kan variera från en till två dagar efter förlossning, upp mot en vecka. Det som regionerna har gemensamt är att föderskan får skatta förlossningsupplevelsen som sedan kommer ge underlag för sjuksköterskan att bedöma kvinnans psykologiska tillstånd.

Efter förlossningen erbjuds ett återbesök för kvinnan på vårdinrättning med barnmorska.

Därefter kan uppföljande samtal erbjudas för kvinnan om negativ förlossningsupplevelse efter det akuta kejsarsnittet (Socialstyrelsen, 2017b).

Omvårdnadsteori

Joyce Travelbee var en sjuksköterska inom psykiatri och grundade interaktionsteorin. Teorin grundar sig på interaktionen mellan patient och sjuksköterska där individens egna

uppfattningar om situationen resulterar i dennes reaktioner och beteenden. Travelbees mål med teorin (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006) är att hjälpa patienten till att bära, hantera och finna mening utifrån de erfarenheter lidandet och sjukdomen ger som sedan genererar hopp till att förbättra den nuvarande livssituationen. Vidare antyder Travelbee att begreppet hälsa är subjektivt och upplevs individuellt utifrån personens emotionella, andliga och fysiska status. Personens erfarenheter varierar i djup, intensitet samt varaktighet där psykiskt lidande är en av de delar som blir påverkade. Travelbee poängterar att

sjuksköterskan har ett ansvar att ingripa och stödja i personens förbättring. Det är av

betydelse att sjuksköterskan kan hantera en god kommunikation med patienten då Travelbee menar att det är de viktigaste redskapet för att skapa en god vårdsituation (Kristoffersen et al., 2006).

God kommunikation och information mellan kvinnan och sjuksköterska kan vara avgörande för kvinnans välbefinnande och för att det akuta kejsarsnittet ska upplevas så positivt som möjligt. Dock kan kommunikationen mellan den födande kvinnan och sjuksköterskan försvåras då tiden mellan beslut om akut kejsarsnitt till operation blir kort och går fort.

Kvinnan kan då uppleva känslor av stress, förvirring och att situationen är utom hennes egen

kontroll. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och kvinnan är viktig för att förstå dess

unika behov och främja god vård. Teorin var fördelaktig att använda då den överensstämde med syftet då den har utgångspunkt på interaktionen mellan sjuksköterska och patient samt har fokus på hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienten, vilket var syftet till den här studien.

Problemformulering

Tiden efter en akut kejsarsnitt när den födande kvinnan skrivits ut och befinner sig i hemmet kan vara en känslig period för kvinnan. Sjuksköterskan kan enligt Travelbees teori bli bättre på att ge ett psykologiskt stöd för kvinnan efter inneliggande vårdtid (Kristoffersen et al., 2006). Ur ett samhällsperspektiv får idag en andel kvinnor inte tillräckligt med stöd efter ett akut kejsarsnitt. En rad faktorer kan påverkas negativt exempelvis anknytningen till barnet, familjesituationen och även förmåga till arbete efter föräldraledighet. På en individnivå kan akut kejsarsnitt upplevas som en utelämnad situation där kvinnan fråntas kontrollen. I vissa fall kan akut kejsarsnitt generera post traumatiskt stress syndrom (Tham et al., 2007).

Uppföljningen och stödet mellan sjuksköterskan och kvinnan är ett utvecklingsområde som kan förbättras och behöver riktas med uppmärksamhet till för att gynna ett psykiskt

välbefinnande för kvinnan och indirekt till det nyfödda barnet. Ett akut kejsarsnitt innebär inte bara fysiska konsekvenser för föderskan, utan även psykologiska efterföljder. Det aktuella ämnet är viktigt då efterföljderna av ett akut kejsarsnitt kan påverka, inte bara kvinnan, utan familjesituationen, anknytningen till barnet, arbetssituationen samt den socioekonomiska positionen i samhället för kvinnan. Ökad förståelse i ämnet kan främja kvinnans psykiska välmående, anknytning till barnet, ork i vardagen, arbetsförmåga samt upplevelse av det akuta kejsarsnittet. Mer kunskap inom ämnet kan möjliggöra fördjupad förståelse kring psykologiska upplevelser hos kvinnan vid akut kejsarsnitt och hur

sjuksköterskan ur ett omvårdnadsperspektiv kan arbeta under vårdtiden samt efter hemkomst för att främja god vård och hälsa. Omvårdnaden och bemötandet från sjuksköterskan till kvinnan under vårdtiden samt uppföljningen efter hemkomst behöver vidare studeras då bristande stöd vid eftervården kan påverka kvinnans upplevelse av akut kejsarsnitt.

Syfte

Syftet med den aktuella studien var att undersöka vilka psykologiska upplevelser akut kejsarsnitt kan innebära för kvinnan, samt att undersöka vad sjuksköterskan kan göra ur ett omvårdnadsperspektiv under vårdtiden samt uppföljning efter hemkomst.

Frågeställningar

1. Vilka psykologiska upplevelser kan den födande kvinnan känna relaterade till ett akut kejsarsnitt?

2. Hur kan sjuksköterskan vid akut kejsarsnitt arbeta för att stödja kvinnan under vårdtid samt i fasen efter hemkomst ur ett omvårdnadsperspektiv?

METOD

Design

Den design som valdes ut för att besvara syftet till projektarbetet var en litteraturstudie. Då det fanns redan tidigare forskning inom området om psykologiska upplevelser efter akut kejsarsnitt var det ett ämne av intresse att sammanställa i en litteraturstudie för att få en större överblick (Forsberg & Wengström, 2016). En litteraturstudie var fördelaktig att använda då den är relevant till syftet studien avser att undersöka. Ytterligare anledningar till varför en litteraturstudie var aktuellt grundade sig på att det kan vara tidskrävande samt problematiskt att utföra en kvalitativ studie med intervjuer. Eftersom målgrupper riktade sig till kvinnor som hade förlöst med akut kejsarsnitt och som inte befann sig på sjukhus utan i sitt eget hem, försvårar det möjligheten att nå dessa och få möjlighet till en intervju. Vidare var en

litteraturstudie fördelaktig eftersom det aktuella ämnet till projektarbetet kan uppfattas som känsligt av kvinnan att diskutera. Att öppna sig och dela med sig av egna erfarenheter kring ett akut kejsarsnitt, stödet från vården samt aktuellt mående kan upplevas för privat för att delge till studenter som individen inte känner. Av dessa orsaker var det i detta fall mer förmånligt att välja en litteraturstudie och ta del av tidigare forskning som gjorts kring ämnet (Forsberg & Wengström, 2016).

Sökstrategi Databaser

En litteratursökning gjordes i följande databaser: Pubmed, Cinahl, Scopus och Cochrane.

Sökord

Sökord som användes var: ”emergency cesarean section”, ”unplanned birth”, ”stress”,

”postnatal”, ”support”, ”psychological”, ”nurse midwife”.

Inklusionskriterier

De inklusionskriterier som har gjorts var att artiklarna ska vara kvalitativa, relevanta relaterat till det syfte och ämne denna studie ska undersöka, vara publicerade på engelska samt ska vara publicerade efter år 2008. Även att de har genomgått en etisk granskning, fått

godkännande av etisk kommitté och att de har följt etiska regler.

Exklusionskriterier

Exklusionskriterier var kvantitativa artiklar då studien syftade till att undersöka upplevelser snarare än mätbara resultat, därav uteslöts kvantitativa artiklar, artiklar som var äldre än tio år. Artiklar som som skrivits på andra språk än engelska har uteslutits.

Tillvägagångssätt

Tillvägagångssättet inkluderar processen för urvalet av artiklar. Vid sökningen var titeln på artikeln som avgjorde först om den vidare skulle bli granskad. Vid granskning av artikel lästes sammanfattningen för att få en översiktlig blick över artikel för att avgöra om den är relevant till syfte och frågeställning. Det var ett effektivt tillvägagångssätt för att undersöka om artikeln uppfyllde inklusionskriterierna eller inte.

Databasen Pubmed genererade flest artiklar till examensarbetet. Sökorden emergency cesarean section och sense of coherence gav utfall på 3 artiklar varav ingen blev utvald.

Sökorden emergency cesarean section och stress gav ett utfall på 71 artiklar, 20 blev granskade genom att läsa abstrakt och sedan valdes fem artiklar ut som uppfyllde

inklusionskriterierna. Sökorden emergency cesarean section och psychological gav utfall på 37 artiklar varav 15 granskades innan fem valdes ut för vidare granskning. Sökorden

emergency cesarean section och psychological och stress gav utfall på 16 artiklar, varav åtta blev granskades och en artikel valdes ut. Sökorden emergency cesarean section och stress och psychological gav utfall på 28, 17 granskades och en artikel valdes ut.

Databasen Cinahl med sökorden emergency cesarean section och psychological gav utfall på två artiklar, en granskades och valdes sedan ut för studien.

Databasen Cochrane med sökorden emergency cesarean section gav utfall på 15 artiklar varav fem granskades men ingen valdes ut då de inte var relevanta till frågeställningarna.

Databasen Scopus med sökorden emergency cesarean section, stress gav utfall på 200 artiklar varav 15 granskades, ingen artikel valdes ut då de inte uppfyllde inklusionskriterierna.

Sökning med sökorden emergency cesarean section, postnatal gav utfall på 180 artiklar,

varav tio granskades men ingen valdes ut. Sökning inom databaser där artiklar inte valdes ut

har inte visats upp här, endast där ett större utfall givits har redovisats. För vidare översiktlig information om alla sökningar i databaserna med sökorden se Tabell 1. Vidare efter att artiklarna hade valts ut granskades dem en gång för att undersöka relevansen till syftet och frågeställningarna. Därav blev ytterligare artiklar bortvalda ur studien, sammanlagd

resulterade sökning i tio kvalitativa artiklar.

Tabell 1. Översikt över sökningar i databas.

Databas, sökord Utfall Granskade Utvalda

Pubmed: emergency cesarean section, sense of coherence

3 2 0

Pubmed: emergency cesarean section, stress

71 20 5

Pubmed: emergency cesarean section, psychological

37 15 5

Pubmed: emergency cesarean section, psychological, stress

16 8 1

Pubmed:

emergency cesarean section, stress, psychological

28 17 1

Pubmed:

emergency cesarean section, post natal

12 1 0

Cinahl: emergency cesarean section, stress

11 7 0

Cinahl: emergency cesarean section, postnatal, stress

1 0 0

Cinahl: emergency cesarean 2 1 1

section, psychological

Cinahl: emergency cesarean section, nurse midwife

10 1 0

Cochrane: emergency cesarean section, stress

1 0 0

Cochrane: emergency cesarean section

15 5 0

Scopus: emergency cesarean section, sense of coherence, stress, postnatal, nurse midwife

0 0 0

Scopus: emergency cesarean section, sense of coherence

4 3 0

Scopus: emergency cesarean section, stress

200 15 0

Scopus: emergency cesarean section, postnatal

180 10 0

Scopus: emergency cesarean section, stress, nurse midwife

2 2 0

Bearbetning och analys Kvalitetsanalys

För att bearbeta och analysera artiklarna användes kvalitetsmallar från statens beredning för

medicinsk utvärdering (SBU), se Bilaga 1, de refereras till som bilagor i studien (Statens

beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2014). Kvalitetsmallen användes för att urskilja

artiklar som inte uppfyllde kriterier för en kvalitativa studier och för att redogöra kvaliteten

för de artiklar som faktiskt inkluderades i den här litteraturstudien. Bedömning för hög

kvalitet av artiklarna gjordes genom att se om artikeln uppfyller samtliga punkter under Ja i

kvalitetsmallen. Om medelhög kvalitet uppfyller artikeln mindre än fem punkter under Oklar och resterande under Ja.

När sökningen inför litteraturstudien gjordes var det av noggrannhet att sökningen gjordes systematisk på de redan utvalda inklusionskriterierna samt att rätt sökord användes.

Antalet valda artiklar efter artikelsökningen var mellan 10-15 artiklar.

Sedan att de artiklar som blev utvalda granskades efter kvalitetsmallen för att sedan ordna litteraturen för att ha gett en realistiskt och opartisk sammanställning för den vidare diskussionen. Artiklarnas kvalitet utvärderades utifrån följande kriterier från SBU:s kvalitetsmall:

● Utgår syftet från en väldefinierad frågeställning?

● Är urvalet relevant, tydligt beskrivit och finns kontext?

● Finns det etiska resonemang?

● Är relationen mellan forskare och urval beskrivet?

● Är datainsamlingen relevant, tydligt beskriven och finns datamättnad?

● Har forskaren hanterat sin förförståelse mot datainsamlingsmetoden?

● Är analysen tydligt beskriven och finns analysmättnad?

● Är analysmetoden relevant i relation till datainsamlingsmetoden?

● Har forskaren hanterat sin egna förförståelse mot analysen?

● Är resultatet tydligt beskrivet, logiskt och begripligt?

● Redovisas resultatet mot en teoretisk referensram?

● Genereras hypotes, teori och modell?

● Är resultatet överförbart mot ett liknande sammanhang?

● Är resultatet överförbart mot ett annat sammanhang?

Utifrån det här punkter blev artiklarnas kvalitet utvärderat som låg, medelhög eller hög (SBU, 2014). För att se mer ingående översikt över de valda artiklarna se Tabell 2 i Bilaga 2.

Resultatanalys

Resultatanalysen gjordes på följande vis för att redovisa resultatet av artiklarna.

Steg 1, läs artikeln upprepade gånger för övergripande förståelse

Steg 2, analysera om vad artikeln handlar om och bestäm koder för innehållet i varje artikels resultat

Steg 3, placera koderna i kategorier för att hitta gemenskap och likheter mellan koderna

Steg 4, sammanfatta likartade kategorier i teman för att finna eventuella mönster

Steg 5, skriva innehållet i teman och diskutera resultatet

Fynd av de inkluderande studiernas resultat kommer sammanställas som svar på

frågeställningarna och ge en grund för diskussion (Forsberg & Wengström, 2016; Graneheim

& Lundman, 2003).

För att se hur artiklarna placerades i teman se Tabell 3.

Tabell 3. Översikt över artiklarnas placering i respektive tema

Artikel Psykologiska

upplevelser vid akut kejsarsnitt

Vad

sjuksköterskan/barnmorskan gjorde under vårdtiden

Vad

sjuksköterskan kan göra i fasen efter hemkomst Carlgren, I. &

Berg, M. (2008)

X X X

Fenwick, J., Gamble, J., Creedy, D.,

Barclay., Buist, A.

& Ryding, E-L.

(2011)

X X X

Kathleen, S.

Fries. (2010)

X X

Gerstner

Goldbort, J. (2009)

X X X

Herishanu- Gilutz, S., Shahar, G., Schattner, E. &

Kofman, O. (2009)

X X X

Redshaw, M. &

Hockley, C.(2010) X X X

Somera, M., Feeley, N. &

Ciofani, L. (2009)

X X

Tham, V., Ryding, E.L., Christensson, K.

(2010)

X X

Yokote, N.

(2008)

X X X

Zwedberg, S., Huss, M. &

Poignant, M.

(2017)

X X

Artiklar som ingår i studien

I Carlgren & Berg (2008) studie från Sverige undersöktes behovet att postpartum konsultation samt hur det kvinnor som har haft en konsultation upplevde det.

Konsultationerna var uppdelade i två tillfällen varav det första var sex till åtta veckor postpartum och det andra sex till åtta månader efter förlossning. Anmärkningsvärt var att de som inte hade en konsultation gärna hade velat ha en för att ventilera känslor. Den

Australiensiska studien av Fenwick, Gamble, Creedy, Barclay, Buist & Ryding (2011) undersökte effektiviteten av interventionen perinatal emotionellt stöd (PRIME) av kvinnor som emotionell stress efter förlossning. Telefonrådgivning gavs tolv månader postpartum av barnmorska eller sjuksköterska som samtalade när kvinnan befann sig i hemmet. Många kvinnor uppskattade detta och de kunde konstatera vikten av emotionellt stöd efter förlossning. Studien av Herishanu-Gilutz, Shahar, Schattner & Kofman (2009) från Israel undersökte kvinnans roll som mamma efter ett akut kejsarsnitt, de kunde redovisa att kvinnan har svårt att knyta an till barnet och såg sin förlossning som misslyckad och förlorad då de inte själva kunde föda fram barnet. Redshaw och Hockleys (2010) studie från England visade att stöd från sjuksköterska eller barnmorska efter hemkomst hade en avgörande roll i hur kvinnan upplevde akut kejsarsnitt. Återkopplande konsultation tre månader postpartum gavs via studien till kvinnan. Somera, Feeley och Ciofanis (2009) studie undersökte kvinnors upplevelser av akut kejsarsnitt och resulterade i den dominerande känslan av att kvinnan känner sig utom kontroll. I den svenska studien av Tham, Christensson & Ryding (2010) undersöktes relationen mellan akut kejsarsnitt och PTSD, de kvinnor som hade fått PTSD från sin förlossning hade gemensamt att de upplevde ett mycket litet stöd från sjuksköterskan.

Yokote (2008) från Japan redovisade att kvinnor som undgått ett akut kejsarsnitt kände olika negativa psykologiska upplevelser men att stödet från vårdpersonal kunde ändra på de associationerna gentemot kvinnornas förlossning och de kunde se det som något positivt.

Zwedberg, Huss, Karlsson & Poignant (2017) visade i deras svenska studie att det kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskor att vårda kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt, samt att det finns förbättringar inom vården att göra. Amerikanska studien av Fries (2010) undersökte förståelsen för kvinnor som genomgår ett akut kejsarsnitt, studien kom fram med tre översiktliga kategorier av känslor som rädsla, stress och uppoffring. Goldbort (2009) från USA undersökte komplicerade förlossningar och visade att kvinnor efter det akuta

kejsarsnittet har upplevelser som brister inom omvårdnad, bemötande samt kontroll. För

vidare översikt se Tabell 2 i Bilaga 2.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Till skillnad från kvalitativ och kvantitativ forskning kommer den här studiens etiska frågor rikta sig till den tidigare litteraturen och forskning som finns inom det aktuella området och inte till personer som undersöks (Forsberg & Wengström, 2016). De etiska överväganden som ska beaktas är att välja artiklar som blivit godkända från en etisk kommitté samt att de etiska överväganden har bearbetats noggrant i varje inkluderad artikel. För att bli godkänd i den etiska kommittén ska fyra krav var uppfyllda. Informationskravet innebär att deltagaren har fått information om studien, villkor, att det är frivilligt att delta samt rättigheten till att avbryta. Samtyckeskravet är att samtycke ska ha inhämtas innan studien

börjar. Konfidentialitetskravet innefattar att tystnadsplikt råder för alla inblandade i studien och att ingen information kan spåras till en person. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade av deltagare inte får användas för kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga syften (Codex, 2018).

Alla artiklar som har redovisats i den här litteraturstudien ska arkiveras i tio år för att försäkra tillgänglighet av artiklarnas innehåll under en viss tidsperiod.

Därav är det av betydelse att de dessa etiska överväganden finns i åtanke då artiklar granskas (Forsberg & Wengström, 2016).

RESULTAT

Översikt över teman och kategorier som kunde hittas utifrån analysen av studierna och som redovisas under resultat, se Tabell 3.

Tabell 3. Översikt över utvalda teman och kategorier.

Tema Kategori

1. Psykologiska upplevelser vid akut kejsarsnitt

1.1. Stress, ledsamhet, skam, misslyckande, rädsla och PTSD

1.2. Anknytning till barnet 1.3. Utom kontroll

1.4. Minskat självförtroende som födande kvinna

1.5. En lättnad att få föda med akut kejsarsnitt

2. Vad sjuksköterskan/barnmorskan gjorde under vårdtiden

2.1. Kvinnans upplevelse av bristande kommunikation och information

2.2. Kvinnorna upplevde att vårdpersonalens insats var bristfällig vid vissa tillfällen

2.3. Involvering av den födande kvinnan i processen

2.4. Stöd till den födande kvinnan

3. Vad sjuksköterskan kan göra i fasen efter hemkomst

3.1. Återkopplande samtal av det akuta kejsarsnittet

3.2. Identifiera om vidare hjälp behövs hos kvinnan

1. Psykologiska upplevelser vid akut kejsarsnitt

Temat beskriver kvinnornas upplevelser vid akut kejsarsnitt. Känslor såsom stress, rädsla, skuld och att känna sig ledsen presenterades av föderskor. Minnesluckor av händelsen, låg självkänsla, minskat självförtroende och känslan av att inte ha kontroll var vanliga.

Kvinnornas upplevelser av akut kejsarsnitt försvårade processen i anknytningen till barnet men trots detta kände många ändå en lättnad över att ha förlöst barnet via kejsarsnitt.

1.1. Stress, ledsamhet, skam, misslyckande, rädsla och PTSD

Att det finns många individuella upplevelser och känslor kring ett akut kejsarsnitt har alla

studier som har blivit granskade konstaterat. Stress är en vanlig upplevelse som kvinnor

känner under det akuta kejsarsnittet (Carlgren & Berg, 2008; Fries, 2010; Somera et al., 2009;

Zwedberg et al., 2017). Yokote (2008) och Fries (2010) visar även att känsla av nervositet finns hos de kvinnor som genomgår ett akut kejsarsnitt. Barnafödande kan vara en traumatisk upplevelse och vissa kvinnor utvecklade PTSD relaterat till akut kejsarsnitt (Tham et al., 2010).

Andra kvinnor upplevde ledsamhet över situationen (Fries, 2010) och att kvinnor känner sig ledsna över att deras förlossning slutade i ett akut kejsarsnitt (Fries, 2010); Zwedberg et al., 2017). Att känna ensamhet i situationen (Carlgren & Berg, 2008) och frånvarande

(Herishanu-Gilutz, Shahar, Schattner & Kofman, 2009) från omgivningen var även vanligt.

Det fanns även kvinnor som upplevde skam och misslyckande över sig själva samt att kvinnor som var med om ett akut kejsarsnitt kände sig desperata (Carlgren & Berg, 2008;

Tham et al., 2010). Vissa kvinnor fick känslan av ett tillmötesgående av vårdpersonal som upplevdes förlöjligande och dumförklarande när de ställde frågor till dem om den aktuella situationen (Redshaw & Hockley, 2010). Kvinnor som utvecklat PTSD relaterat till akut kejsarsnitt upplevde besvikelse samt en känsla av misslyckande vid födseln (Tham et al., 2010).

Annan uttalad känsla var rädsla (Carlgren & Berg, 2008; Fries, 2010; Redshaw & Hockley, 2010; Somera et al., 2009; Tham et al., 2010; Yokote, 2008) vilket gör att den upplevelsen är den mest dokumenterade av dem alla. Övriga känslor som trötthet i generellt (Tham et al., 2010), trötthet över kejsarsnittet (Zwedberg et al., 2017) och att kvinnorna upplevde minnesluckor från det akuta kejsarsnittet (Carlgren & Berg, 2008) var även vanligt förekommande hos kvinnorna. Övriga känslor var misstro till sjuksköterskan (Goldbort, 2009; Somera et al., 2009), att situationen inte är hanterbar och att kvinnan upplever chock (Carlgren & Berg, 2008; Somera et al., 2009; Yokote, 2008) samt att kvinnor uppfattar deras förlossning som dramatisk (Carlgren & Berg, 2008).

1.2. Anknytning till barnet

Det var vanligt förekommande att kvinnor uttryckte sig ha svårigheter med det emotionella bandet med sitt spädbarn och ansåg att första mötet med barnet var som att möta en främling.

Föderskor upplevde ångest över att lämnas själva med barnet samt oro över omhändertagande

av barnet senare efter hemgång, kvinnor upplevde sig inte kapabla till att sköta om barnet

(Herishanu-Gilutz et al., 2009). Kvinnor kände sig oroliga över anknytningen till sitt barn,

och ängsliga att missa viktiga moment (Redshaw & Hockley, 2010; Zwedberg et al., 2017).

Kvinnor uttryckte att det kändes utmanande att ta hand om spädbarnet postoperativt

(Zwedberg et al., 2017). En del kvinnor var oroliga över sitt spädbarns hälsa samt var rädda att det var något fel på barnet efter akut kejsarsnitt (Carlgren & Berg, 2008; Goldbort, 2009).

Några kvinnor som fött via akut kejsarsnitt blev ängsliga när de tvingades separeras från spädbarnet (Zwedberg et al., 2017).

1.3. Utom kontroll

Att kvinnan känner sig utom kontroll var en väl dokumenterad upplevelse. Det var kvinnor som inte förstod vad som hade hänt vid akut kejsarsnitt (Carlgren & Berg, 2008; Herishanu- Gilutz et al., 2009; Tham et al., 2010; Yokote, 2008), och det var kvinnor som inte förstod varför det blev ett akut kejsarsnitt och var konfunderade över situationen (Yokote, 2008).

Kvinnor kände att de hade en oförmåga till att försöka få kontroll över situationen (Somera et al., 2009). Vissa kvinnor hade velat vara delaktiga under det akuta kejsarsnittet men inte fick möjligheten till det stärkte känslan av saknaden till kontroll (Carlgren & Berg, 2008;

Goldbort, 2009; Herishanu-Gilutz et al., 2009; Redshaw & Hockley, 2010;

Somera et al., 2009).

En del kvinnor beskrev händelsen som en oförberedd och oförväntad händelse, som om de blev överraskade (Herishanu-Gilutz et al., 2009; Redshaw & Hockley, 2010). Vissa kvinnor uttryckte frustration (Fries, 2010) eller att de upplevde det akuta kejsarsnittet som en illusion eller att de kände sig försvarslösa till situationen (Fries, 2010; Redshaw & Hockley, 2010).

Det uppkom även känslor av att moderskapet inte fanns, att första mötet med barnet var som att möta främling samt att de kände sig likgiltiga till sin förlossning (Herishanu-Gilutz et al., 2009). Även efter hemkomst kunde kvinnor ifrågasätta tiden på sjukhuset och känna sig kritiska till situationen då minnen återkom från det akuta kejsarsnittet (Redshaw & Hockley, 2010).

1.4. Minskat självförtroende som födande kvinna

Kvinnor uttryckte att känslan över att föda sitt barn med akut kejsarsnitt var besvikelse, både över den oväntade situationen samt över sin egen prestation som kvinna (Carlgren & Berg, 2008; Herishanu-Gilutz et al., 2009; Somera et al., 2009; Tham et al., 2010; Yokote, 2008).

En del kvinnor upplevde en känsla av misslyckande över att föda med akut kejsarsnitt istället

för vaginalt (Fenwick et al., 2011). Kvinnor upplevde en låg självkänsla relaterat till att ha

fött akut kejsarsnitt (Carlgren & Berg, 2008; Herishanu-Gilutz et al., 2009). Ett problem som flera kvinnor belyste var att inte känna sig bekväm i situationen (Fries, 2010).

En del kvinnor ansåg att de hade en förlorat chans till naturlig vaginal förlossning när de istället fick föda sitt barn med akut kejsarsnitt (Goldbort, 2009; Herishanu-Gilutz et al., 2009;

Yokote, 2008). Kvinnorna kände sig besvikna över att föda med akut kejsarsnitt då de förberett sig för en vaginal förlossning under graviditeten. Det framkom att vissa kvinnor kände tvivel på sin roll som kvinna som följd (Yokote, 2008). Akut kejsarsnitt blev för många kvinnor en uppoffring (Fries, 2010). Kvinnorna upplevde att beslutet om akut kejsarsnitt kom helt oväntat under förlossningsarbetet (Redshaw & Hockley, 2010).

En vanlig känsla hos kvinnor som förlöst med akut kejsarsnitt var osäkerhet (Carlgren &

Berg, 2008; Fries, 2010; Herishanu-Gilutz et al., 2009; Zwedberg et al. 2017). Känslan av sårbarhet var påtaglig för vissa kvinnor under akut kejsarsnitt (Redshaw & Hockley, 2010).

En del kvinnor beskrev de första dagarna efter operation som svåra att hantera (Herishanu- Gilutz et al., 2009).

1.5. En lättnad att få föda med akut kejsarsnitt

En del kvinnor var lättade över att få beskedet över att genomgå ett akut kejsarsnitt (Redshaw

& Hockley, 2010; Somera et al., 2009). Kvinnorna förstod att det var nödvändigt och blev exalterade över att de äntligen ska få träffa sitt barn samt att de insåg riskerna med att inte göra ingreppet. Kvinnorna kände tacksamhet för att beslutet skulle rädda både dem själva och barnet. De upplevde att det fanns en effektiv kommunikation mellan båda parterna dvs. dem själva och vårdpersonalen och att vårdpersonalen verkligen lyssnade på dem angående deras önskemål och frågor (Redshaw & Hockley, 2010). Att främja säkerheten för sitt egna barn vägde upp mer än att förlösa enligt kvinnornas ursprungliga önskningar, de fick även mer stöd från sjuksköterskan vilket skapade ett lugn över situationen (Fries, 2010).

2. Vad sjuksköterskan/barnmorskan gjorde under vårdtiden

Temat beskriver hur kvinnan upplever kommunikationen från sjuksköterska eller barnmorska

under vårdtiden. En del kvinnor uppfattade även bristande intresse och engagemang från

vårdpersonal gentemot sig själva. Vidare beskrivs hur kvinnan uppfattar involveringen i

vården efter ett akut kejsarsnitt.

2.1. Kvinnans upplevelse av bristande kommunikation och information

Kvinnor som fött med akut kejsarsnitt upplevde bristande kommunikation under sin sjukhusvistelse från sjukvårdspersonal samt försenad på information, och att detta var upprörande (Carlgren & Berg, 2008; Fries, 2010; Goldbort, 2009; Redshaw & Hockley, 2010; Tham et al., 2010, Zwedberg et al., 2017). Kvinnor beskrev också att det var en känsla av att bli ignorerad som följd av den bristande informationen och kommunikationen

(Goldbort, 2009). Kvinnor som utvecklat PTSD kände sig inte tillräckligt informerade under förlossningen (Tham et al., 2010).

2.2. Kvinnorna upplevde att vårdpersonalens insats var bristfällig vid vissa tillfällen

Kvinnor saknade stöd och förtroende för vårdpersonalen vid möten, och upplevde att läkarna inte hade möjlighet att svara på frågor (Fries, 2010). Föderskor uttryckte att barnmorskan verkade ointresserad, stressad och osäker i sin roll, samt att barnmorskan inte visade tillräckligt med stöd för kvinnan. Vidare uttalades åsikten att det var för många olika barnmorskor samt möten med vårdpersonal under förlossningen, det var ingen vidare kontinuitet i kontakten med vårdpersonal (Tham et al., 2010). Kvinnorna upplevde ett bristande engagemang och uppmärksamhet från vårdpersonalen när det kommer till

förlossningen och vårdtiden (Carlgren & Berg, 2008; Goldbort, 2009; Redshaw & Hockley, 2010). De upplevde även att vårdpersonalen hade olika prioriteringar (Zwedberg et al., 2017).

En del föderskor hade känslor av rädsla och ilska gentemot vårdpersonal (Herishanu-Gilutz et al. 2009). Vissa föderskor ansåg att vårdpersonalen var oengagerade, nonchalant, upptagna, och “rusade omkring” (Redshaw & Hockley, 2010). Det framkom att kvinnor var missnöjda med återkoppling från vårdpersonalen under vårdtiden (Carlgren & Berg, 2008). En åsikt från en föderska var att vårdpersonal verkade visa ointresse för hennes mående, och bara kollade av hur det stod till med smärta och om barnet hade skött magen eller inte (Goldbort, 2009).

Ett av problemen som lyfts av kvinnorna var bristande kvalitet i vården efter akut kejsarsnitt (Redshaw & Hockley, 2010). Kvinnorna upplevde hjälplöshet efter akut kejsarsnitt (Carlgren

& Berg, 2008; Redshaw & Hockley, 2010; Somera et al., 2009). En del kvinnor var besvikna på vården (Redshaw & Hockley, 2010). Det framkom även att vissa kvinnor inte upplevde tillräckligt stöd från vårdpersonal efter födsel (Goldbort, 2009). Patienter var beroende av vårdpersonal och i behov av assistans och stöd efter operation (Herishanu-Gilutz et al., 2009).

Dessutom kände en del kvinnor misstro till vårdpersonalen (Fries, 2010).

2.3. Involvering av den födande kvinnan i processen

Många kvinnor uttryckte en känsla av att vara en börda för vården under sin förlossning vid akut kejsarsnitt (Redshaw & Hockley, 2010). En vanlig uppfattning från föderskor var en känsla av obekvämhet i situationen på grund av att det kändes som om vårdpersonalen verkade stressad och ville skynda på processen (Fries, 2010). En del kvinnor uttryckte att barnmorskan stöttade kvinnan under förlossningen, uppmuntrade och gav ett bra stöd till föderskan. Detta uppmuntrande förhållningssätt hade positiv inverkan på föderskornas självförtroende under förlossningen (Fenwick et al. 2011).

En bidragande faktor var att barnmorskan inkluderade kvinnan i händelseförloppet med information om vad det var som hände samt visade upp barnet direkt efter kejsarsnittet, vilket gjorde det lättare för kvinnan att knyta ett emotionellt band till barnet. Kvinnorna kände att de hade fått en säker förlossning och var skyddade av vårdpersonal (Yokote, 2008).

2.4. Stöd till den födande kvinnan

Ett bra stöd från vårdpersonalen genererade ett lugn och kändes att kvinnorna kunde slappna av då beslutet hade tagits. De kvinnorna kände att de litade på sjuksköterskan eller

barnmorskan och uppskattade det emotionella stödet de gav vilket ledde till att hela det akuta kejsarsnittet upplevdes som något bra (Tham et al., 2010; Yokote, 2008). En del kvinnor beskrev sin födsel som positiv och att de kände stolthet för att de faktiskt hade fött ett barn, även fast deras förlossning fick en oväntad slut (Carlgren & Berg, 2008). Stöd från

vårdpersonal kan minska risken för kvinnan att utveckla PTSD orsakat av akut kejsarsnitt (Tham et al., 2010).

3. Vad sjuksköterskan kan göra i fasen efter hemkomst

Temat beskriver vikten av återkoppling till kvinnan efter ett akut kejsarsnitt. Under tiden efter hemkomst av ett akut kejsarsnitt upplevde kvinnor många frågor, behov av stöd samt att kvinnor vill ha en förklaring till varför förlossningen blev som den blev. Kvinnorna hade en önskan om att gärna delge och samtala om sin upplevelse av händelseförloppet med

sjuksköterskan eller barnmorskan.

3.1. Återkopplande samtal av det akuta kejsarsnittet

Att få möjligheten till att få prata om sin förlossning när kvinnan har kommit hem har varit

uppskattat av flera kvinnor. Tiden fyra till sex veckor postpartum var en passande tid att få

möjligheten för kvinnan att återberätta om sin förlossning och om sin tid på sjukhuset

(Fenwick et al., 2011). Kvinnan kan ha obesvarade frågor som uppkommit tiden efter

hemkomst eller att kvinnan hade en annan uppfattning av händelseförloppet. Konsultera med sjuksköterska gav möjlighet till att besvara frågor samt att sjuksköterskan kunde återberätta förlossningen ur ett objektivt synsätt kände kvinnan att hon lättare kunde förstå varför det blev ett akut kejsarsnitt och fick en annan känsla för situationen. När sjuksköterskan frågade kvinnan om vilka känslor och upplevelser kvinnan hade om situationen upplevde kvinnorna att sjuksköterskan hade ett genuint intresse och att kvinnorna då lättade kunde öppna upp sig än om de själva skulle fråga personal och ventilera om känslor (Fenwick et al., 2011).

Kvinnor ville veta om deras förlossning var normal, om kvinnan hade reagerat på ett adekvat sätt, prata om tiden efter förlossningen eller att sjuksköterskan skulle bekräfta

förlossningsprocessen. Att ha samma sjuksköterska under förlossning och under den uppföljande konsultationen gav en känsla av kontinuerlig information vilket stärker förtroendet från kvinna till sjuksköterska. Känslan av att vilja förstå och få en bättre

uppfattning av händelsen var de mest frekventa aspekterna kvinnor ville prata om postpartum (Herishanu-Gilutz et al., 2009; Redshaw & Hockley, 2010).

Telefonkonsultation var ett effektivt sätt att minska på ångest och rädsla relaterat till det akuta kejsarsnittet (Carlgren & Berg, 2008). Detta var önskvärt för många kvinnor för att kunna reflektera över det akuta kejsarsnittet (Tham et al., 2010). Att försöka förstå

händelseförloppet relaterat till akut kejsarsnitt var viktigt för kvinnor (Redshaw & Hockley, 2010). Många kvinnor ansåg att konsultationen om akut kejsarsnitt kom för tidigt och var för kort och dessutom inte inkluderade att få prata om sin upplevelse. Kvinnor ansåg att det var dålig återkoppling postpartum (Carlgren & Berg, 2008). Kvinnor ville få mer bekräftelse och känna sig sedda och få frågan från vårdpersonal om allt kändes okej i samband med akut kejsarsnitt (Fenwick et al., 2011).

3.2. Identifiera om vidare hjälp behövs hos kvinnan

Vissa kvinnor kände sig inte sedda överhuvudtaget under akut kejsarsnitt (Tham et al., 2010).

En del kvinnor framhävde att de kände sig som ett objekt under akut kejsarsnitt och att detta

bidrog till en negativ upplevelse (Goldbort, 2009). Föderskor medgav att känslor som rädsla

och smärta återkom efter akut kejsarsnitt (Yokote, 2008).

DISKUSSION

Utifrån resultatet identifierades följande psykologiska upplevelser av akut kejsarsnitt; stress, rädsla, skuld, ledsamhet, PTSD samt känslan av att inte ha kontroll över situationen.

Anknytningen till barnet försvåras relaterat till det akuta kejsarsnittet men att det fanns kvinnor som kände en lättnad över valet av förlossningsmetod, dvs. kejsarsnitt. En koppling kan dras från resultatet av den här studien med att kvinnor som har fått god kommunikation upplever en bättre vård kontra de kvinnor som inte fick det. Många kvinnor upplevde otillräckligt med stöd och information från vården.

Resultatdiskussion

Av de resultat som har framgått ur artiklarna kan olika känslor relaterat till ett akut kejsarsnitt presenteras. Den mest dokumenterade känslan är rädsla som många artiklar kan enas om. Att känna just rädsla har Tham et al. (2007) också dokumenterat från deras studie. En redovisad känsla i studien var stress vid akut kejsarsnitt, det kunde även Tham et al. (2007) presentera.

Känslor som uppkommer vid akut kejsarsnitt är individuella (Fenech & Thomson, 2013) vilket framkom i resultatet.

Psykologiska upplevelser vid akut kejsarsnitt

Att inte ha kontroll över situationen har många kvinnor upplevt och beskrivit, inte bara i sammanhang av akuta kejsarsnitt utan även i andra typer av operationer där generell anestesi används som metod. Det var intressant att Arakelian, Laurssen & Öster (2018) visade att det fanns likheter mellan hur patienter som genomgått olika operationer upplevde generell anestesi. Upplevelser såsom känslan att inte ha kontroll och att känna obehag var gemensamt återkommande i artiklarna. Föderskor som är vakna kan uppleva det annorlunda än den som sover. Det kan bero på själva nedsövningen under operation; att inte ha möjligheten att ta del av födelsen och se vad som händer, till skillnad från föderskor som är vakna under

förlossningen. I studien framkom att kvinnor inte förstod vad som hände vid det akuta kejsarsnittet. Vissa kvinnor hade velat vara mer delaktiga och inkluderade under operationen men upplevde att de inte fick denna möjlighet på grund av att de var nedsövda under

operationen, vilket bidrog till avsaknaden av kontroll. Detta kan vara en viktig aspekt för

sjuksköterskan att känna till och att ha i åtanke, att patienter som genomgår en operation med

generell anestesi kan uppleva de nämnda känslorna, och främja god vård därefter med den vetskapen.

Utifrån resultatet av den här studien utvecklade vissa kvinnor PTSD relaterat till akut kejsarsnitt. Tham et al. (2007) menar att ett akut kejsarsnitt kan upplevas som en traumatisk händelse och ge efterföljande konsekvenser såsom negativa associationer, plågsamma minnen till sin förlossning. Andersen et al. (2012) visade också att akut kejsarsnitt kan vara

förknippat med psykisk ohälsa där stressnivåerna är så pass höga att de kan mätas med PTSD.

Om kvinnan upplever PTSD är det av stor betydelse att sjuksköterskan vid postpartum konsultation uppmärksammar tecken på det och i så fall erbjuder hjälp direkt. Studien menar att psykiskt mående av den graden kräver professionell hjälp. Traumatiska födslar och PTSD uppstår inte bara där komplikationer uppstår vid födseln, kvinnor med PTSD kan även uppstå för kvinnor med helt normala vaginala förlossningar (Ford & Ayers, 2008). Eftersom

psykologisk sjuklighet är så pass utbredd vid förlossning är det viktigt att faktorer identifieras som påverkar kvinnors emotionella reaktioner vid barnafödande (Ford & Ayers, 2008). En studie som undersökte frekvensen av PTSD efter en traumatisk skada visade att en tredjedel av de som var inneliggande på sjukhus ökade risken för PTSD tolv månader senare, vilken kan likna med de kvinnor som upplever sin förlossning som traumatisk (Giummarra, 2017).

Det finns olika åtgärder för att lindra PTSD som kan vara utanför sjuksköterskeprofessionen, dock har en studie visat att enkla andningsövningar har hjälpt för att motverka PTSD

(Charney, Hellberg, Bui & Simon, 2018). Det faller utanför sjuksköterskan ansvarsområde men en tänkvärd åtgärd som kan erbjudas inom vården.

De individuella känslorna relaterat till ett akut kejsarsnitt är inte bara av negativ karaktär. I den här studiens resultat framkom det även att en del kvinnor upplevde händelsen som en lättnad, med tacksamhet gentemot vården som hjälpte dem och lyssnade på deras önskemål, där en kontinuerlig kommunikation mellan sjuksköterska och kvinna uppskattades. Det kan återigen kopplas till interaktionsteorin, hur viktigt det är med god kommunikation mellan sjuksköterska och föderska; att verkligen lyssna på kvinnan och vara lyhörd (Kristoffersen et al., 2006).

Vad sjuksköterskan/barnmorskan gjorde under vårdtiden

Vikten av sjuksköterskans uppmärksamhet på kvinnans önskemål och hur mycket deltagande

kvinnan vill ha i processen under det akuta kejsarsnittet är viktigt att belysa. Den tidigare

nämnda studien av Arakelian et al. (2018) visade att vårdpersonal ska ha ett lugn inför operationen samt att personal ska ha ett bemötande mot patienten med balans mellan kompetens och empati. Det visar ytterligare att sjuksköterskan, som är en del av

vårdpersonalen, måste vara lyhörd på kvinnan och visa stöd om det behövs och sträva efter att vinkla det akuta kejsarsnittet till något positivt. Det är viktigt att förhållningssättet inför den nya situationen blir så bra som möjligt så att föderskan emotionellt hänger med i förloppet och känner sig inkluderad.

Interaktionsteorin av Joyce Travelbee (Kristoffersen et al., 2006) benämner värdet av

interaktionen mellan sjuksköterska och patient, som går ihop men de fynd som har redovisats i resultatet. Enligt teorin ska sjuksköterskan hjälpa patienten att hantera och finna mening utifrån omständigheterna. En tolkning av det är att om sjuksköterskan visar stöd, är lyhörd och är mottaglig mot kvinnans önskemål kommer hon lättare kunna hantera lidandet och få positiva upplevelser efter ett akut kejsarsnitt. Sjuksköterskans insatser gör skillnad och spelar en viktig roll för kvinnors upplevelser av vården. Resultatet visade att den bristande

kommunikation under sjukhusvistelsen upplevdes som upprörande för många kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt. Goldbort (2009) beskrev även att den otillräckliga informationen och kommunikationen medförde en känsla som att bli ignorerad. Goldbort (2009) visade att också att i flera fall kunde kvinnan känna sig som ett objekt under det akuta kejsarsnittet vilket vidare blev en faktor som bidrog till en negativ upplevelse. Nyligen uppkomna känslor eller eventuella trauman medför att kvinnan kan känna sig ensam med splittrade tankar (Forster et al., 2008). Det kan vara individuellt om tankar som dessa presenterar sig eller inte, det är viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd under hela tiden kvinnan är inneliggande på sjukhuset.

Interaktionsteorin (Kristoffersen et al., 2006) antyder att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar

med att ingripa och stödja förbättringen i situationen för kvinnan. Vidare antyder teorin att

just kommunikation är det viktigaste redskapet för att skapa god vård. En intressant aspekt att

lyfta från den här studien var att kvinnor som fick en god kommunikation under sin vårdtid

upplevde en bättre vård kontra de kvinnor som fick otillräcklig information och kvalitet av

kommunikation. En studie från Österrike undersökte kvaliteten av kommunikationen mellan

sjuksköterska och patient för att gynna patientens egna förmåga till återhämtning efter

operation. De kunde redovisa att patienter som fått mer individanpassad och tydligare

kommunikation av information gav bättre recensioner av vården samt att det förkortade

vårdtid (Trummer, Mueller, Nowak, Stidl & Pelikan, 2005). Där påpekas det även att

kommunikation har en stor roll i hur kvinnan, som i fallet är patienten, upplever en god vård.

Studiens resultat visade att kvinnor som fick ett bra emotionellt stöd upplevde akut kejsarsnitt som något positivt vilket även antyder att sjuksköterskan har haft en god kommunikation.

Vidare kan nämnas att involvering av kvinnan i händelseförloppet har haft positiv betydelse då det knyter an med interaktionsteorin att interagera sjuksköterskan med kvinnan för att skapa god vård. De resulterade i att kvinnan lättare kunde anknyta ett emotionellt band med barnet samt att kvinnan ansåg sin förlossning som säker då hon kände sig skyddad av vårdpersonalen.

Vad sjuksköterskan kan göra i fasen efter hemkomst

Tiden efter att kvinnan har kommit hem från sjukhuset kan vara en omtumlande period. Efter vårdtiden kan frågor och funderingar uppstå som kvinnan kan känna sig angelägen att

ventilera. I studien framkom att tiden sex till åtta veckor efter förlossning var en passande tid för kvinnan att samtala med sjuksköterska. Sjuksköterskan kan under samtalet bekräfta eller ange den verkligen bilden av det akuta kejsarsnittet tillsammans med kvinnan. En del kvinnor kan nämligen ha en overklig upplevelse av händelseförloppet om vad som egentligen hände, om det t ex skedde under stress, rädsla eller annan känsla som gav en orealistisk bild. En studie av Thomson & Downe (2016) visade på att kvinnor som genomgått en traumatisk förlossning av någon sort ville gärna ha professionell kontakt postpartum, då helst med den barnmorskan som var närvarande vid förlossningen för att prata om sin upplevda förlossning.

Resultatet från Thomsom & Downes (2016) studie visade att frekvensen av post partum konsultation idag i större utsträckning minskar, och att majoriteten av kvinnorna som fött barn fortfarande är i behov av det, men endast hälften idag får det. Därför är det av vikt att utveckla planer för konsultationer som möter både kvinnans behov samt fungerar för organisationer för mödravård.

Interaktionsteorin kan kopplas samman med de negativa psykologiska konsekvenserna efter

ett akut kejsarsnitt då sjuksköterskan, enligt teorin, ska hjälpa kvinnan till att stödja kvinnans

förbättring (Kristoffersen et al., 2006). Enligt den här studiens resultat har det visats att

telefonintervjuer mellan sjuksköterska och föderska har varit en bra och uppskattad åtgärd

efter akut kejsarsnitt, då det öppnade möjligheter för kvinnan att samtala om känslor såsom

eventuell ångest eller rädsla som var kopplat till händelsen. Den typen av intervjuer är

smidiga då många kvinnor uppskattar att inte behöva lämna hemmet.

Utifrån interaktionsteorin (Kristoffersen et al., 2006) som belyser att individens egna upplevelser har betydelse för hur förbättringen av situationen artar sig kan den aktuella studiens resultat anknyta till. Deras studie visade att kvinnan hade en känsla av att förstå, samt få en bättre uppfattning av händelsen vilket var de mest frekventa aspekterna att

diskutera under ett samtal postpartum. Konsultationen behöver inte bara fylla en funktion för kvinnan att ventilera om sina känslor, utan även för sjuksköterskan att identifiera om det föreligger behov av mer utökad hjälp för den aktuella kvinnan i fallet.

Metoddiskussion Styrkor

Den valda metoden för arbetet har varit litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats. För att garantera pålitlighet i studien diskuteras följande begrepp; objektivitet, författarnas förförståelse, följsamhet, trovärdighet och studiens design. För att garantera objektivitet i studien har författarna diskuterat sin förförståelse. Förförståelsen till det valda ämnet har funnits då författarnas är blivande sjuksköterskor och har kommit i kontakt med patienter med negativa upplevelser i samband med sin vårdsituation. Förförståelsen har bidragit till att förstå sammanhanget, dock har arbetet gjorts textnära för att inte lägga in förförståelse i resultatet (Graneheim & Lundman, 2004) vilket har varit den här studiens styrka.

Följsamheten (Graneheim & Lundman, 2004) mot den data som artiklarna redovisade har noga granskats samt att koder och kategorier har gjorts för att hitta större teman till den här studiens resultat. För att öka studiens trovärdighet har studieprocessen och analysens alla steg redovisats noggrant för att ge möjlighet till läsaren att läsa och bedöma trovärdigheten.

Regelbundna möten med en handledare fortlöpte under hela processen, då handledaren har tidigare erfarenhet av operationsverksamhet och kejsarsnitt var diskussionerna av god kvalitet. Valet av att det endast skulle vara kvalitativa artiklar som inkluderades gjordes för att syftet skulle kunna besvaras då studien ämnar till att undersöka upplevelser än prevalens till olika psykologiska upplevelser relaterat till akuta kejsarsnitt.

Ur de inklusionskriterier som har gjorts har ingen varit av att begränsa till ett specifikt land eller område i världen, det kan vara fördelaktigt då vården kan skilja sig världen över.

”Transferability” innebär att resultatet kan överföras till liknande kontext och att den är

läsaren som gör en bedömning om resultatet kan transfer eller inte i likartade situationer vad

gäller kvinnans psykologiska upplevelser (Graneheim & Lundman, 2004). Förhållandena

mellan Sverige och andra europeiska länder har liknande förutsättningar inom

förlossningsvården vilket gör att resultatet kan generaliseras (Malterud, 2001) inom de länder som erbjuder liknande vård som Sverige. Resultatet kan tillämpas till andra områden i den mån då patienter genomgår en icke planerad operation samt uppskattningen och effektiviteten av konsultationer i fasen efter hemgång.

Att artiklarna inte ska vara äldre än tio år från att den här studien gjordes var för att resultatet inte skulle grunda sig på gamla rutiner eller tillvägagångssätt för ett akut kejsarsnitt. En annan inklusionskriterie som gjordes var att alla studier som ska tas med ska ha en

kvalitetsbedömning som är medelhög eller hög, därav uteslöts artiklar som hade en kvalitet av låg karaktär. Det formuläret som användes för att bedöma artiklarnas kvalitet var från SBU och anpassade för kvalitativa artiklar, där bedömdes alla delar av artikeln och

författarna till den här studien bedömde artiklarna tillsammans för att göra en så realistiskt bedömning som möjligt. Kvalitetsmallarna ansågs vara av hög kvalitet då de täckte alla delar av artikelns innehåll samt var anpassade för kvalitativa studier. Att artiklar ska ha ett

godkännande från en etisk kommitté var en inklusionskriterie, det ansåg som en prioriterad kriterium då det handlar om att undersöka mänskliga upplevelser vilket är av största vikt att all etik till den forskning som ska göras är granskad av en etisk kommitté.

Oavsett hur studien väljs att göra är huvudsaken att forskning inom området görs för att öka förståelsen och se vikten av god vård gentemot kvinnan som genomgått ett akut kejsarsnitt.

Då det finns många olika upplevelser där inte alla är av positiv typ behövs åtgärder sättas in för att stötta kvinnan till ett bättre psykiskt välmående, både under vårdtid men även i fasen efter hemgång.

Svagheter

Den här studien har endast undersökt vilka psykologiska aspekter kvinnan upplever, dock inte inte i hur stor utsträckning och hur vanliga de är, vilket kan vara av intresse till kommande litteraturstudier.

Resultatet går att generalisera till en viss del, dock inte ur ett helt globalt perspektiv, något att ha i åtanke om vidare studier ska göras inom samma område som den här studien.

Om artiklar äldre än tio år hade inkluderats hade det öppnat möjligheten för mer diskussion eftersom vården hade kunnat jämföras dåtid med nutid för att se vad som hade varit

uppskattat av kvinnan om vårdens rutiner och omvårdnad samt se om förändring har skett.

I studien var tio artiklar valda att användas och ha med i resultatet. Det kan vara en svaghet att ha med ett litet antal artiklar för att skapa en översiktlig bild av kvinnans upplevelser, om mer studien hade varit inkluderade hade resultatet kanske sett annorlunda ut. Dock har alla inklusions- och exklusionskriterier följts för att göra den aktuella litteraturstudien så bra som möjligt, vilket även har bidragit med ett rikligt innehåll som svarade på syftet. Som nämnt tidigare har olika förslag gjorts för att göra mer studier inom området, såsom att göra mer övergripande studie inom ett specifikt land eller inkludera både kvalitativa och kvantitativa för att se prevalens på olika psykologiska upplevelser kring ett akut kejsarsnitt samt för att se hur upplevelsen av vården är.

Klinisk implikation

Den kliniska implikationen kan användas i omvårdnad på så sätt att kommunikation är ett enkelt men mycket effektivt redskap för sjuksköterskan att ta till i situationer där kvinnan är med om en oväntad händelse i vården så som akut kejsarsnitt. Konsultation till kvinnor postpartum som genomgått akut kejsarsnitt via exempelvis telefonintervju kan vara

fördelaktigt eftersom kvinnan inte behöver ta sig till sjukhuset. Detta är fördelaktigt då det kan effektivisera arbetet med konsultationen då den blir mer tillgänglig samt sparar tid för både sjuksköterskan och kvinnan. Vidare är det viktigt med bättre kommunikation då det kan ha betydelse för att minska den samhällsekonomiska utgifterna så som att minska

sjukskrivning vilket kan vara en efterföljande konsekvens av akut kejsarsnitt.

Slutsats

Kvinnan upplevde varierande känslor relaterat till ett akut kejsarsnitt. De vanligaste

psykologiska upplevelserna som identifierades var stress, rädsla och att inte ha kontroll över situationen. Upplevelsen av akut kejsarsnitt var individuell och varierade från person till person. Det fanns både positiva och negativa känslor relaterade till akut kejsarsnitt samt olika erfarenheter relaterade till kontakten med vården. Föderskor som fick god kommunikation och bemötande från vården hade mer positiva upplevelser vid akut kejsarsnitt. Akut

kejsarsnitt kan vara en oväntad, utelämnad och känslig situation för kvinnan och därför är det

av största vikt att sjuksköterskan är medveten om att vårdtiden samt efterföljande vård har

stor betydelse för kvinnan för att lindra efterföljande psykologiska konsekvenser.