Kyrkohöjden

(1)

INOM

EXAMENSARBETE ARKITEKTUR, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2020,

- en plats att vara

För upplevelse av kultur, rekreation och religion JOFRID SANDGREN ØSTENSTAD

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

(2)

Kyrkohöjden - en plats att vara

Examensarbete i arkitektur våren 2020 av Jofrid Sandgren Østenstad

Handledare: Mikael Bergquist & Thordis Arrhenius

2

(3)

Projektet handlar om att aktivisera området kring Høvik kirke, genom att förbättra och vidareutveckla dess

existerande kvaliteter.

Projektet har tre “Huvudkomponenter“:

• Utformning av en park på kyrkans tomt

• Förbättringar av det existerande församlingshemmet

• En ny tillbyggnad till församlingshemmet.

I projektet har jag arbetat mycket med de olika delarnas förhållanden både till varandra och till omgivningarna.

Historiska kopplingar i området har varit ett fokus, samt platsens betydelse och roll i lokalsamhället.

Platsen kan redan i dag i någon grad beskrivas som ett lokalt kulturcentrum, och detta har jag fokuserat på att

utveckla vidare.

3

(4)

1320 km

Høvik kirke

Oslo Sandvika

E18 E18 Asker Karta - oslo och kringliggande områden

N

4

(5)

Kyrkan vid motorvägen

Utgångspunktet för mitt projekt är omgivningarna kring Høvik Kirke i Norge, som ligger 1 mil väster om Oslo.

I dag passerar motorvägen E18 precis intill kyrkan, och orsakar mycket buller på kyrkbacken. Nu planeras det dock att lägga

motorvägen i tunnel, och den nuvarande motorvägen kommer bli lokalväg med lägre hastighet.

Detta möjliggör att “återerövra” kyrkohöjden som en plats att vistas.

5

(6)

N

6

(7)

PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION

PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION 0100 m50

Kyrkhöjden framstår idag som en isolerad ö i landskapet.

Brevid kyrkan på sydsidan ligger ett församlingshem.

Det kringliggande området domineras av villabebyggelse.

Situation

Situationsplan

Situationsmodell 1:500 N

7

(8)

Kyrkan

Kyrkans östfasad Platsen mellan kyrka och församlingsshem

Tornet, från norrsidan. ⁸

(9)

Høvik kirke uppfördes i 1898. Kyrkan ritades av arkitekt Henrik Nissen i engelsk nygotik.

I mitt projekt har fokus lagts på kyrkobyggnadens roll som landmärke och anknytningspunkt för lokal identitet.

Ovan och under: kyrkans entré Ornament, entablement.

9

(10)

Tomten

Ovan till vänster: Vägen mot kyrkan.

Ovan: Vy upp mot kyrkan från väst.

Till vänster: Kyrkohöjden sett från nuvarande Høvik sentrum. Tornet sticker upp över

trädtopparna. Tomtens karaktär domineras av skog, vilket har varit fallet sedan början.

Kyrkohöjden är en av de få platser i området där skogen som en gång täckte stora delar av området finns kvar.

Ortens historiska kontext och utveckling har varit ett tema projektet har försökt förmedla och utgå ifrån.

10

(11)

Bilden till vänster: stigen ned från kyrkans entré, höst.

Bild till höger: Träd och vegetation, vy mot vägen upp mot kyrkan. Kyrkan blir lite bortgömd, man ser den inte förr man är ganska nära när man går uppför vägen.

Kyrkotomten präglas i dag av snårig växtlighet, och kan därför upplevas som en mörk plats.

11

(12)

Infrastrukturell utveckling

Ovan: Vägen till kyrkan innan 1960.

Under: Karta över Høvik med vägar innan 1960 ritat in i grått.

12

(13)

Ovan: Existarande ljudnivå kring E18 på Høvik

Under: Förväntat ljudnivå efter at motorvägen läggs i tunnell.

E18 och järnvägen sett från kyrkobacken.

13

(14)

På kyrkotomtens västsida hyrs en del av tomten ut till en vätgasstation (bild t.v).

Grosserervillaen, 1870- tal. Ligger tvärs över motorvägen från kyrkan.

Høvik gård,

huvudbyggnaden ca från 1790.

14

(15)

Parkeringsplats tvärs över gatan.

Att förstärka kopplingar, både inåt på kyrkotomten och till omgivningarna utanför, har varit ett fokusområde i projektet.

Till höger: Kyrkan sett från andra sidan av E18 (nära grosserervillaen)

Öster om kyrkan finns høvik centrum.

Det är i dag ett bildominerat

handelscentrum, men det planeras att byggas ut till ett bostadsområde av stadsmässig karaktär. Bilden visar vägen ned från kyrkan. På grund av en tidigare motorvägspåfart går vägen i dag i en kraftig sväng bort från centrum.

Omgivningar

15

(16)

Församlingshemmet

Det existerande församlingshemmet är ritat 1971 av kommunarkitekt Thomas Willoch.

Byggnaden ligger i sluttande terräng, med huvudingång på plan 3 i nivå med kyrkan.

I det smala utrymmet mellan kyrkan och församlingshemmet skapas en plats med karaktär av intimitet, som förstärks av arkaden över församlingshemmets entré.

I byggnadens utformning har stor hänsyn tagits till kyrkan. En helhetlig intryck av platsen skapas särskilt genom användandet av samma material och färg.

Jag skulle beskriva församlingshemmets formspråk som en lekfull modernistisk omtolkning av kyrkans formspråk och detaljering.

Sydfasadens utstickande tegelpilastrar kan påminna om strävpelare. Dessa bär upp ett tak bestående av repeterande bågar, som förutom att associera till äldre kyrkoarkitektur också påminner lite om detaleringen i kyrkans fris.

Strukturmässigt består församlingshemmet av 3 meter breda “moduler” placerade sida om sida, vilket genom variation i längd och höjd tillför byggnaden ett element av rytm. Fasaderna i norr och syd har en öppen karaktär, medan i öst och väst möter man en sluten mur.

16

(17)

Plan 3, vid kyrkan

Plan 1

Bibliotekets entre på plan 2

17

(18)

Dagens situation

På plan 3 ligger tre församlingssalar som kan öppnas upp till ett större rum genom skjutbara väggar. I delen längst mot vänster ligger kök och städskrubb med egen ingång, samt en toalett. I byggnadens nordöstra del finns en kontorsavdelning, uppdelad i fyra ganska små rum. Taket inomhus följer formen på taket utomhus, där ljusarmaturer är satt in “bågarnas“ botten.

Plan 2 tas upp av ett mycket omtyckt lokalbibliotek. Mellan de lägre våningarna går en spiraltrappa.

På bottenplan ligger många små kontorsrum, ett större rum för kyrkans ungdomsverksamhet, samt ett skyddsrum som också används som lokal för scouterna. I byggnadens västra del ligger ett pausrum med pentry, som i dag också används som kontor.

Församlingen tycker i dag at det är lite jobbigt att ha kontoren utspritt på plan 1 och 3, och skulle gärna ha haft dem mer samlat i närheten av varann. De behöver ocskå fler kontorsplatser, samt rum där man kan ha enskilda samtal.

Många tycker också at denna byggnaden känns mörk, och då särskilt på de lägra våningarna där fönstren blir smalare.

Process: modell av församlingshem med mina föreslagna fasadändringar, men utan ny tillbyggnad.

18

(19)

Bibliotek

Församlingssal Kök

teknik

kontor

kontor kontor

bibliotekets kontor

kontor

Pausrum/

pentry

Skyddsrum/

scoutsal

Ungdomssal

Scen

Bibliotek

Plan 3

Plan 2

Plan 1

kontor kontor

Nuvarande plan

19

(20)

Församlingssal, plan 3 Entré, plan 3

Bibliotek, plan 2 Bibliotek, plan 2

Ungdomssal, plan 1 Korridor, plan 1

Interiörbilder

20

(21)

Trappa mellan plan 1 och 2 Församlingssal, plan 3, scen tilll höger Församlingssal, plan 3

Bibliotek, plan 2

Pentry, plan 1 Entré, plan 1

Församlingshem

21

(22)

Process - skisser

Skiss som illustrerar den nuvarande ljudbilden på kyrkobacken.

Skiss: platsen mallan kyrkan och församlingshemmet, växter.

Skisserna har varit ett viktigt verktyg i mitt projekt.

Till att börja med använda jag skisser som ett verktyg för att analysera och förstå platsen och dess roll, samt att notera viktiga ideer från referenser och källlmaterial.

Med penna och färg kan man snabbt illustrera koncepter som kan vara svårare att skriva.

Genom skisserna har jag försökt visualisera min vision för projektet. På så sätt har de också blivit en kontinuerlig riktningsanvisare och vidare inspirationskälla, något att gå tillbaka till om man kände sig osäker. I designprocessen har skisserna varit en arbetsmetod för att utveckla och testa ideer.

22

(23)

Analys: platsens karaktär och känsla

Situationsmodell 1:500

23

(24)

Idé/inspiration: aktivitet och kultur i park

24

(25)

Församlingens aktiviteter och verksamhet, kyrkans betydelse och roll i lokalsamhället, hur båda byggnaderna och tomten används, samt möjligheter för att förbättra.

Till vänster: Parkens användning, känsla, utveckling av concept och ideer för kultur och konst.

Inspiration och analys: livet i kyrkan

25

(26)

Idéskisser: gångbro och väg kyrkan-centrum, återknyta gamla sammanhang.

Process: Planskiss

Skisser - infrastruktur

26

(27)

Design-och idéskisser: park

Vatten, terrasseringar, konst, plantering

27

(28)

Designskisser - rum och concept

Till vänster, ovanifrån: kontor, bibliotek, café.

Ovan: Café, ljus och färg, lekplats

28

(29)

Designskisser - rum och concept

Vägg mot bibliotekets barnavdelning

Mediarum i bibliotek

Concept: bokcafé

29

(30)

Designprocess: material och karaktär

Inspiration från kyrkans detaljer

Odling, pergola

“Klosterträdgård“

30

(31)

Designprocess: Tillbyggnadens fasad

Jag tänkte tidigt att det skulle vara intressant att fortsätta på församlingshemmets

repeterande modulkonstruktion. Skisserna visar olika ideer och varianter på hur

tillbyggnadens fasad skulle kunna se ut.

Vissa av skisserna testar att variera modulernas höjd.

I fönsterutformning och detaljering testade jag ut olika sätt att hämta inspiration från kyrkan eller helt enkelt göra något nytt.

Slutligen valde jag dock att basera mig mer på formspråket i det existerande församlingshemmet.

31

(32)

I projektet har jag försökt att vidareutveckla kyrkohöjden som lokalt kulturcentrum, en plats för kreativitet, kunskap och andlighet. Fokus har lagts på platsens kontext och roll som lokal identitetsskapare. Förhoppningsvis kommer kyrkan, biblioteket och parken att bli självklara punkter för anknytning hos inflyttarna i nya Høvik centrum. Inte minst hoppas jag i detta projekt ha lyckats skapa en trevlig plats

att vara på, både för kyrkans besökare och alla andra.

32

(33)

Förslaget

33

(34)

Väg mot kyrkan från centrum

34

(35)

Parken

Karaktär

Ett viktigt hänsyn i parkens utformning var att respektera kyrkans högtidliga karaktär och funktioner.

Samtidigt ville jag göra en park som skulle kunna användas av alla, på många olika sätt.

Därför varierar också parkens karaktär. Uppe vid kyrkan får den vara en plats för paus, allvar eller högtid. En plats man stannar upp, kanske sätter sig på en bänk, och upplever det som finns. Ut mot periferin glider parken över till att vara en aktiv plats för rekreation, aktivitet och rörelse. Gradvis passerar man tillbaka till vardagen efter ett besök i kyrkan - eller inviteras in från de kringliggande områdena.

• I mitt förslag får tomten en mer öppen och ljus karaktär genom att vegetationen tunnas ut, men behåller sin skogskänsla då särskilt de stora träden får stå kvar.

Program

• Parken är delvis en skulpturpark, där olika konstverk placeras runt omkring blant träden, redo att upptäckas. Kyrkan, och även församlingshemmet, kan också ses som intressanta byggnadskonstverk i detta sammanhang.

• I de branta sluttningnarna har jag valt att skapa terrasseringar i landskapet, till exempel väster om församlingshemmet. Där har anlagts en “klosterträdgårds-inspirerad“ uteplats där man kan odla växter. Kanske kan cafeet använda något av det i sin meny.

• Där vätgasstationen ligger i dag föreslår jag att det ska skapas en öppen park för lek och idrott.

Åtkomst

• Genom en ny väg från kyrkan till centrum, baserat på hur vägen gick innan E18, återskapas sammanhanget mellan kyrkan och centrum.

• En ny trappa från gatan och upp mot bibliotekets nya entré på församlingshemmets sydfasad bidrar till at uteplatsen framför får en mer publik karaktär.

• Gångbron över till andra sidan är en del av förslaget för nya Høvik centrum. Via den återkopplas historiska sammanhang mellan kyrkan och de äldre byggnadena på andra sidan av E18 och järnvägen. Dess placering kommer också att leda fler människor förbi kyrkan och genom delar av parken.

• Den nya tillbyggnaden har placerats och utformats med parkens flöde i åtanke, och drar sig tillbaka i linje med höjden. Man leds in mot församlingshemmet, eller upp på någon av parkens nya stigar.

35

(36)

Parkplan

36

(37)

0 5 10 15 20

m

37

(38)

Elevation

38

(39)

0 5 10 15 20

m

sydfasad

39

(40)

0 5 10 15 20 m

Sektion mot väst, framför kyrkan, genom E18, järnvägen och mot villan på andra sidan.

Sektion mot öst, genom kyrkan, caféet i församlingsbyggnaden och mot gångbron över vägen.

Sektioner genom kyrkohöjden

40

(41)

0 5 10 15 20 m

41

(42)

Församlingshemmet, med tillbyggnaden

42

(43)

plan 3

• De små rummen i kontoravdelningen är borttagna, så man får två större kontor.

• Ny ljudisolerad vägg mellan kontorsrummen, som nu kan användas för samtal.

• Ny trappa till scenen (ändrad placering pga. hiss under)

• Litet förrådsrum ominredet til kontor, fönster tagits upp.

• Ny RWC.

• Ny reception i ingångshallen.

• På grund av dessa tillkommna rum är några dörrar borttagna.

Plan 2

• Fyra nya kontorsrum i det tidigare biblioteket, samt gemensamma utrymmen och pentry.

• Bibliotekets tidigare entrehall har tagits bort.

• Det större rummet i östra delen används av kyrkans ungdomsverksamhet och scouterna, som har ett förråd för utrustning bakom.

• Ny trappa till plan 1, i samma stil som den existerande trappan mellan plan 2-3.

• Ny hiss mellan plan 1 och 2.

• I byggnadens västra del inreds ett nytt café i två våningar. Ny spiraltrappa. Vägg till förråd borttagen.

• Vägg mellan trappa och garderober borttagen, eftersom garderoberna på plan 2 kommer att användas mer (pga. mindre garderobutrymme kvar på plan 3).

• Den nya delen, tänkt för kurs- och kulturverksamhet, kan nås via ungdomssalen. Där finns ett stort rum, tänkt att användas till olika typer kreativ kursverksamhet, t.ex. kulturskola.

Rummet delas i två genom att golvet är upphöjd i rummets norra del, vilket ger kontakt med fönstren. Utrymmet under användas till förvaring av material, stolar och bord.

• Nya fönster på båda yttersidor av sydfasaden, baserade på fönstret längst mot väster på plan 1.

Plan 1

• Biblioteket flyttas ned till plan 1, där det är mer synligt och tillgängligt.

• Ett café inreds i den västra flygeln, med ny trappa som leder upp till fler sittplatser på plan 2.

• Ny och tydligare entre mot gatan.

• I rummen som blir café och bibliotek har små rum slagits ihop till större rum.

• Ny hiss mellan plan 1 och 2

• Ny trappa mellan plan 1 och 2 i stil med trappan på övervåningen

• Skyddsrummet används som media- och ungdomsavdelning i biblioteket.

• Ett nytt fönster, likadant som det på västsidan, tas upp i östra delen av sydfasaden.

• Den nya tillbyggnaden kan nås från biblioteket och direkt utifrån. Byggnaden rymmer et litet magasin till biblioteket, samt en större utställningslokal. En liten utställning om lokalhistoria kommer att finnas där, och annars är tanken at utställningar och användning kan variera.

Församlingshemmet

43

(44)

44

(45)

0 1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

Mitt förslag - plan 3

45

(46)

Teknik

0 1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

Mitt förslag - plan 2

46

(47)

Ungdomssal Förråd

scouter/

HUS

47

(48)

Mitt förslag - plan 1

48

(49)

0 1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

49

(50)

Sydfasad

BIBLIOTEK

Sydfasad

BIBLIOTEK

Östfasad

50

(51)

BIBLIOTEK

0 1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

Västfasad

Tillbyggnad

51

(52)

0 1

52

(53)

Nordfasad

1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

53

(54)

Tillbyggnaden

Tillbyggnaden kan kallas för projektets syntes. I arbetet med tillägget har jag fokuserat på att knyta ihop projektets olika delar och aspekter,

Centrala teman, så som kultur, förstärks genom att få en central placering i byggnadens program. fokus ligger på konst, samt anknytning till orten och dess historia.

Tillbyggnadens utformning och placering anknyter både till för- samlingshemmet, parken och kyrkan. Designprocessen har ut- forskat hur något nytt förhåller sig till det existerande och det historiska.

Design

• Genom användning av samma material, färg och formspråk smälter tillbyggnaden in i den arkitektoniska helhet som i dag utgörs av kyrka och församlingshem.

• Jag valde också att använda tegel på takets bågar i stället för att ha dem vita som på resten av byggnaden. På så sätt får tillbyggnaden en något mer diskret och tillbakadragen framtoning, och underordnar sig det existerande försam- lingshemmet. Intrycket av murbågar förstärkar också asso- ciationen till äldre kyrkoarkitektur.

• Tillbyggnadens fönsteröppningar går stegvis nedåt. Tillsam- mans med hur byggnaden rycker bakåt i plan bidrar detta till att binda ihop byggnaden med marken, huset med parken.

Modellfoto, interiör på plan 2 sett mot nordväst

54

(55)

Tvärsektion genom tillbyggnaden mot norr.

0 1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

55

(56)

Sektion genom tillbyggnaden mot väst.

0 1 2 3 4 10

6 7 8 9

m 5

Tillbyggnaden

56

(57)

Sektion genom tillbyggnaden mot öst.

57

(58)

Kurslokal på plan 2 i tillbyggnaden, sett mot syd.

Illustrationer

58

(59)

Utställning om lokalhistoria i tillbyggnadens bottenvånging, mot fönstret.

Existerande församlingshemmets nuvarande yttervägg på höger sida.

Tillbyggnaden

59

(60)

Det nuvarande skyddsrummet, som biblioteksavdelning

60

(61)

Kontorskorridor på plan 2

Illustrationer - församlingshem

61

(62)

Modellbilder

Tillbyggnad, 1:50

62

(63)

63

(64)

från sydöst

Modellbilder

församlingshem, 1:200

från sydväst

64

(65)

från syd

från nord, med marklinjen inritad

Från vast, med marklinjen inritad

65

(66)

Tillbyggnad plan 2 från fönster

Testfoto: Tillbyggnadsmodell plan 1

Modell av tillbyggnad från sydväst Ljus från fönster, tillbyggnad plan 1, 1:50

Modellbilder

66

(67)

Høvik kirke, pepparkakshus

67

(68)

TRITA TRITA-ABE-MBT-20115

www.kth.se