Självständigt arbete II
Elevers kännedom om klimatförändringar
En studie om elevers kunskaper angående klimatförändringar i årskurs 4-6
Författare: Sarah Samuelsson Olsson Handledare: Lena Wennersten Examinator: Susanne Wikman Termin: VT19
Ämne: Naturorienterande ämnen och teknik Nivå: Avancerad nivå
Kurskod: 4GN09E
Abstrakt
Klimatet är nu i stor förändring och sedan 2015 har temperaturen ökat med 1,5 ºC (Hoegh- Guldberg m.fl., 2018). För att förhindra den globala uppvärmningen krävs snabba och omfattande samhällsförändringar. Tidigare studier inom klimatförändringar visar att elever många gånger har svårigheter att förstå vad växthuseffekten innebär samt skilja på den naturliga- och förstärkta växthuseffekten. Flera forskare är även överens om att eleverna har bristande kunskaper om klimatförändringar och det är av stor vikt att eleverna lär sig inom området för att förbereda framtida engagerade personer. Syftet i studien har därav varit att undersöka elevernas kunskaper inom klimatförändringar samt vad eleverna tycker vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna. Data har insamlats genom frågeformulär och elevintervjuer som sedan har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visade att eleverna har kunskaper inom klimatförändringar och dess orsaker, men att dessa kunskaper är förhållandevis grunda. Eleverna har troligen lärt sig mycket genom medier och därigenom inte givits möjlighet att diskutera och lära sig djupare inom området.
Nyckelord
Klimatförändringar, kunskaper, orsaker, grundskola
English title
Pupils´ knowledge about climate change
A study about pupils´ (10-12 years) knowledge about climate change
Tack
Tack till medverkande elever som valt att delta och göra den här studien möjlig att genomföra. Vill även rikta ett tack till elevernas klasslärare, som varit mycket öppen och flexibel när det kommit till genomförande av studien.
Innehållsförteckning
1 FÖRORD ... 4
2 INTRODUKTION ... 5
3 BAKGRUND ... 6
3.1MÄNNISKORS UPPFATTNING OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR ... 6
3.2LÄRARES PÅVERKAN PÅ ELEVERS KUNSKAPER ... 6
3.3HUR KAN VI ÖKA ELEVERNAS KUNSKAP? ... 6
3.4UNGDOMARS VARDAGLIGA BESLUT ... 7
3.5ELEVERS KUNSKAPER OCH SVÅRIGHETER ... 7
3.6SKILLNAD MELLAN ÄLDRE OCH YNGRE ELEVERS KUNSKAPER ... 8
3.7ELEVERS TANKAR OM FRAMTIDEN ... 8
4 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
4.1SYFTE ... 9
4.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
5 METOD ... 10
5.1URVAL & BEGRÄNSNINGAR... 10
5.2FRÅGEFORMULÄR ... 10
5.3ELEVINTERVJUER ... 10
5.4PROCEDUR VID DATAINSAMLING ... 11
5.5ETISKA PRINCIPER ... 11
5.6ANALYSMETOD ... 12
5.7TROVÄRDIGHET ... 12
6 METODDISKUSSION ... 14
7 RESULTAT & ANALYS ... 16
7.1ELEVERS SYN PÅ BEGREPPET KLIMAT ... 16
7.1.1 Nedskräpning ... 16
7.1.2 Konsekvenser av avgaser ... 17
7.1.3 Global uppvärmning ... 17
7.1.4 Klimatets påverkan på naturen ... 17
7.1.5 Sammanfattning ... 18
7.2VILKA KLIMATFÖRÄNDRINGAR HAR ELEVERNA SETT ELLER MÄRKT AV? ... 18
7.2.1 Varmare somrar ... 18
7.2.2 Global uppvärmningen ... 18
7.2.3 Sammanfattning ... 19
7.3ORSAKER TILL KLIMATFÖRÄNDRING ... 19
7.3.1 Utsläpp ... 19
7.3.2 Koldioxidutsläpp ... 19
7.3.3 Sammanfattning ... 20
7.4VAD HÄNDER MED KLIMATET OM VI INTE GÖR EN FÖRÄNDRING? ... 20
7.4.1 Global uppvärmning ... 20
7.4.2 Slut på resurser ... 21
7.4.3 Sammanfattning ... 21
7.5VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT MINSKA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA ... 21
7.5.1 Minska resor i fordon ... 21
7.5.2 Konsumera mindre ... 21
7.5.3 Källsortering ... 22
7.5.4 Vad eleverna gör på skolan ... 22
7.5.5 Sammanfattning ... 22
7.6SAMMANFATTNING AV RESULTATET ... 22
8 RESULTATDISKUSSION ... 24
9 SLUTSATS ... 26
10 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 27
REFERENS ... 28
BILAGA A FRÅGEFORMULÄR ... 30
BILAGA B INTERVJUFRÅGOR ... 32
BILAGA C MISSIVBREV ... 33
BILAGA D SAMTYCKESFORMULÄR ... 34
1 Förord
Klimat- och miljömedvetenhet är högst aktuellt, då det nu sker stora klimatförändringar.
Medvetenheten om miljöfaktorer har länge funnits, men först nu tas den på större allvar, eftersom det är först nu vi människor har kunnat börja notera en stor förändring i klimatet.
Enligt FN:s rapport ”Impacts of 1.5°C of Global Warming on Natural and Human systems” har temperaturen ökat med 1,5 ºC, sedan 2015 (Hoegh-Guldberg m.fl., 2018). För att den globala uppvärmningen ska stanna vid den ökning som redan skett krävs enligt Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) snabba och omfattande samhällsförändringar (Hoegh- Guldberg m.fl., 2018). Temperaturökningen som skett har redan orsakat att havsisarna börjat smälta och att havsnivåerna stiger. Den globala uppvärmningen orsakar även extremväder. De minst utvecklade länderna är de som drabbas hårdast av den globala uppvärmningen (Hoegh- Guldberg m.fl., 2018). På grund av de stora förändringarna är det viktigt att det inte bara är vuxna som är klimat- och miljömedvetna, utan i högsta grad även eleverna, som ska forma vårt framtida samhälle.
2 Introduktion
Klimatförändringar är långsiktiga förändringar i jordens klimat (McNeil & Vaughn, 2012).
Förändringar som inkluderas är jordens temperatur, nederbörd och andra vädermönster, så som ökning av stormar. Förändringarna sker främst på grund av mänskligt framkallade utsläpp av gaser, som koldioxid (McNeil & Vaughn, 2012). Växthuseffekten är den naturliga processen med växthusgaser (det vill säga vattenånga, koldioxid, metan, kväveoxid och ozon) som absorberar den infraröda strålningen som avge från jordens yta (Lambert m.fl., 2012). Detta naturliga fenomen gör att jorden blir varmare än en planet utan växthuseffekt. Den naturliga växthuseffekten är nödvändig för ett liv på jorden av den typ som vi känner till; däremot ger den av människor orsakade förstärkta växthuseffekten upphov till klimatförändringar. Elever skiljer dock sällan mellan den naturliga växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten som är ett miljöproblem (Lambert m.fl., 2012).
En metod för att ge ungdomar verktyg för att bidra till att förhindra temperaturförändringar har utvecklats av Cherry (2011) inom projektet Young Voices on Climate Change. Det har framförts att undervisningen om klimatförändringar inte får vara skrämmande för eleverna (Cherry, 2011). Frågan är hur vi ska möta den globala klimatutmaningen med ett positivt angreppssätt och hur man kan engagera barns kreativa tänkande i att utforma skollösningar. Unga människor kan förändra samhället från rötterna. När barnen förstår kan de till exempel lära sina föräldrar.
Barn är de bästa budbärarna, anser Cherry (2011).
Klimatförändringar är sannolikt den mest kritiska, komplicerade, komplexa och abstrakta bland de mest kända miljöfrågorna (Karpudewan & Mohd, 2017). Trots att vi människor dagligen genom media presenteras bevis på klimatförändringar saknas enligt Karpudewan och Mohd (2017) faktiska och begreppsliga kunskaper om den globala uppvärmningen och växthuseffekten. Den globala uppvärmningen ses som något negativt och har nu blivit ett av de viktigaste problemen runt om i världen (Boon, 2009). För att bekämpa den globala uppvärmningen krävs enligt Boon (2009) internationella åtgärder.
I läroplanen för årskurs 4-6 (Skolverket, 2019) finns det inga tydliga kopplingar till undervisning om klimatet och dess förändringar inom NO-ämnena, biologi, kemi och fysik.
Däremot står det i kunskapskraven i årskurs 6 i ämnet geografi att eleverna ska för betyget E ska resonera om hållbar utveckling samt ge förslag på vad enskilda personer kan göra för miljöetiska val i sin vardag.
”Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras” (Skolverket, 2011).
I skolans uppdrag (Skolverket, 2019) står det att skolan genom ett miljöperspektiv kommer ge eleverna möjlighet att lära inom miljö och hållbar utveckling samt hur de själva kan påverka.
Det lyfts även att genom undervisningen ska eleverna lära om samhällets funktioner och hur människans levnadssätt kan anpassas till ett hållbart levnadssätt. Således har klimatet och dess förändringar inte givits något omfattande konkret utrymme i läroplanen för årskurs 4-5 (Skolverket, 2019).
3 Bakgrund
I det här avsnittet redogörs tidigare studier inom klimatundervisning. I bakgrunden diskuteras studier som berör bland annat möjliga anledningar till att elever har otillräckliga kunskaper inom området, vilken påverkan lärare har på elevernas lärande och vilka sätt som anses lämpliga för att undervisa inom klimatförändringar.
3.1 Människors uppfattning om klimatförändringar
En studie i Australien visar att människor inte förstår växthuseffekten och vilken påverkan de har på klimatet (Boon, 2009). Boon (2009) undersöker kopplingen mellan klimatförändringar och växthuseffekten och fann att folkets otillräckliga kunskaper kännetecknas av svaga eller obefintliga intressen eller att de valt att inte bli mer informerade. Informationen finns tillgänglig om intresset finns. I studien finns reflektioner som tyder på att det kan vara undervisningen som leder till elevernas okunskaper inom växthuseffekten. Enligt Boon (2009) tyder mycket på att lärare har alltför otillräckliga kunskaper för att kunna undervisa inom de här områdena. Med tanke på de erfarenheter som vi fått av olika naturkatastrofer har lärare nu mer information än någonsin för att kunna göra undervisningen kring klimatet relevant samt engagerande för elever. Elevers bristande kunskaper skulle kunna vara en effekt av att deras ställningstagande inte baseras på fakta, utan på politiska ståndpunkter eller från media (Boon, 2009; Lambert m.fl., 2012). Information om klimatförändringar från medier uttrycker ofta osäkerhet om orsakerna till den globala uppvärmningen, vilket sedan kan komma att återspeglas i elevernas kunskaper (Boon, 2019; Lambert m.fl., 2012). En stor nackdel med att använda medier inom det här området som källor är att medier i allmänhet presenterar miljöfrågor som risker snarare än att rapportera ur vetenskaplig synvinkel (Lambert m.fl., 2012).
3.2 Lärares påverkan på elevers kunskaper
Enligt Ho och Seow (2015) kan lärares personliga syn på och förståelse av klimatförändringar påverka elevernas kunskaper. Lärare från olika länder menar även att det finns hinder vid undervisning av kontroversiella frågor, såsom yttre och interna politiska påtryckningar från både skola och allmänhet. Studien visar även att personliga övertygelser, samhällsvärden och normer påverkar lärares beslut om undervisning kring kontroversiella ämnen. Ho och Seow (2015) lyfter även att lärarna i studien tyckte att klimatförändringar är ett verkligt problem som behöver arbetas med i skolan. De belyser även vikten av att diskutera miljöetik med sina elever (Ho & Seow, 2015).
3.3 Hur kan vi öka elevernas kunskap?
Det finns behov av att utveckla anpassningsförmåga hos befolkningen i allmänhet och att förbereda framtida engagerade personer, som genom sina specialkunskaper verkar för klimatet (Vize, 2012). Genom att introducera utbildning om klimatförändringar och katastrofhantering genom formell skola, informellt lärande och medvetenhetsaktiviteter menar Vize (2012) att det kan och bör spela en aktiv roll för att stimulera nästa generation. Eleverna kommer genom sina kunskaper att kräva, generera, tolka och tillämpa information om nuvarande och framtida klimatförändringar (Vize, 2012).
För att eleverna ska göra bättre val och ändra sina beteenden relativa miljöåtgärder behöver eleverna kunskaper för att förstå orsakerna som bidrar till klimatförändringar (Karpudewan &
Mohd, 2017). I studien av Karpudewan och Mohd (2017) ges flera exempel på hur vi kan öka elevernas kunskaper och engagemang inom klimatfrågor. Ett sätt som lyfts i studien är att undersöka den naturliga världen runt omkring, erfarenhetsinlärning, som syftar till att utveckla konkret medvetenhet om klimatförändringar genom lokala observationer (Karpudewan &
Mohd, 2017). Exempel på vad eleverna kan observera är ekosystem och i samband med observationerna iaktta miljön. Frågor som kan diskuteras är om det finns det något i den observerade miljön som kan påverka klimatet och vilken inverkan klimatförändringar kan ha på observationsområdet. Resultatet av studien visar även att erfarenhetsbaserad undervisning och inlärning förbättrade elevernas kunskaper om klimatförändringar.
För att öka elevers engagemang har McNeil och Vaughn (2012) kommit fram till att en möjlighet kan vara att genom att öka elevernas förståelse för vetenskapen bakom globala klimatförändringar kan även elevernas engagemang öka. McNeil och Vaughn (2012) har även kopplat det här till tidigare studier, som exempelvis visat att elever med djupare vetenskapliga kunskaper även gör flera aktiva handlingar.
3.4 Ungdomars vardagliga beslut
Ungdomar tar till vara på information från olika håll när de fattar beslut i sin vardag (Moje m.fl., 2004). Ibland är de medvetna om att vetenskaplig kunskap är relevant, men annan konkurrerande kunskap kan vara viktigare när de bestämmer sina handlingar. Moje m.fl. (2004) gör en koppling till ungdomars beslut om att bära cykelhjälm. Även om ett flertal elever förstod varför det är viktigt att bära cykelhjälm valde de att inte använda den på grund att de ansåg sig se dumma ut i hjälmarna. Eleverna tyckte även att hjälmarna var varma och obekväma.
Elevernas sätt att fatta beslut om att bära cykelhjälm eller inte visar att vetenskaplig kunskap inte alltid är tillräcklig för att ändra ungdomars handlingar (Moje m.fl., 2004).
3.5 Elevers kunskaper och svårigheter
Tidigare forskning visar enligt McNeil och Vaughn (2012) att elevers förståelse av klimatförändringar och global uppvärmning tyder på att de saknar djupare förståelse av dessa begrepp. I studien visade det sig att eleverna saknade förståelse för människans roll i klimatförändringen. Eleverna hade svårt att skilja på jordens naturliga växthuseffekt jämfört med den ökade effekten som orsakas av oss människor. De verkade även vara omedvetna om vilka vardagliga handlingar som potentiellt kan påverka klimatförändringar (McNeil &
Vaughn, 2012). Forskning antyder att elever uttrycker missuppfattningar eller alternativa begrepp, även efter undervisning om växthuseffekten och den globala uppvärmningen (Lambert m.fl., 2012). Vanliga alternativa uppfattningar inkluderar att eleverna inte förstår växthuseffekten och att de tänker att klimatförändringar orsakas av föroreningar eller ozonhål.
Elever förklarar växthuseffekten som ett miljöproblem snarare än ett naturligt fenomen. De har med andra ord svårt att skilja på den naturliga och förstärkta växthuseffekten (Lambert m.fl., 2012).
I Boons (2009) studie jämförs brittiska och australienska elever i olika tidsperioder. Elevernas kunskaper om klimatförändringarnas effekter visade olika mönster. Exempel på effekter som nämndes i studien var påverkan på istäcken, jordbruk samt nederbörd med koppling till havsnivåerna (Boon, 2009). Studien kunde inte påvisa några skillnader mellan i elevernas förståelse mellan de två länderna och tidsperioderna. Båda grupperna i de olika länderna visade svaga kunskaper inom klimatförändringarnas effekter. Resultatet visade även att de flesta eleverna saknade kopplingar mellan deras kunskaper om klimatförändringar och växthuseffekten. Enligt Boon (2009) upplevs människors bristande förståelse kring klimatförändringar som något negativt vilket i Australien resulterat i ändringar av läroplanen som idag innehåller flera områden kring växthuseffekten. Enligt Karpudewan och Mohd (2017) har miljöfrågor, däribland växthuseffekten och klimatförändringar införts i läroplaner i flera länder.
En annan svårighet eleverna hade i studien var skillnaden mellan kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser (McNeil & Vaughn 2012). Eleverna hade inte kunskapen om att klimatförändringar är långsiktiga processer som långsamt utvecklas. Eleverna var istället mer fokuserade på om exempelvis temperaturen var varmare än vanligt i deras stad. Skillnaden mellan kortsiktiga vädermönster och långsiktiga klimatförändringar var något eleverna inte kunde se (McNeil & Vaughn 2012). I studien av Fick och Songer (2017) fanns det flera svar som indikerade till att eleverna hade brist på kunskaper om orsakerna till klimatvariationen.
Elevernas bristande kunskaper synliggjordes bland annat i deras beskrivningar av orsaken till ett mönster. Inom flera delar av elevernas svar på de frågor som ställts i studien har svaren indikerat förvirring kring orsakerna av klimatvariation. Delar av studien resulterar i att det finns ett stort behov av att formativt bedöma elever för att identifiera de utmaningar elever ställs inför. Klimatförändringar är komplext för eleverna viket leder till att de har svårt att se och göra kopplingar mellan förståelse och vetenskapliga studier (Fick & Songer, 2017).
3.6 Skillnad mellan äldre och yngre elevers kunskaper
I en annan av Jackson och Pang (2017) gjordes en jämförelse mellan äldre och yngre elevers kunskaper på både lokala och internationella skolor i Hong Kong. Åldrarna på deltagande elever var 12-18 år. Resultatet visade att båda grupperna var medvetna och kunde göra kopplingar till miljömedvetna beteenden som återvinning och minskad energianvändning.
Dock fanns det en skillnad mellan grupperna, de yngre eleverna visade mindre medvetenhet till skillnad från gruppen med äldre elever (Jackson & Pang, 2017). En iakttagelse en av eleverna nämnde under en av intervjuerna i studien var att vädret hade förändrats. Eleven berättade att det var mycket kallare när hen var yngre, svalare somrar och kallare vintrar. En annan elev berättade att vi människor slösar på de resurser vi har vilket gör att föroreningar ökar som i sin tur leder till global uppvärmning (Jackson & Pang, 2017).
3.7 Elevers tankar om framtiden
I en studie av Byrne m.fl. (2014) har fokus varit på hur 9-10 åringar i Sverige och England hanterar klimatförändringen som en komplex miljö- och samhällsvetenskaplig fråga inom ramen för sina egna liv i förhållande till samhället i helhet. Byrne m.fl. (2014) lyfter fram att om elever engageras i argumentationer om nuvarande och framtida samhällsvetenskapliga frågor kommer eleverna bli välinformerade aktiva medborgare. När eleverna i studien diskuterade vad de kan göra för att minska klimatförändringar var önskan att upprätthålla en normal livsstil en prioritet. Aktiviteter som elever pratar om vid hantering av klimatfrågan är saker som att gå till skolan istället för att åka bil, släcka lampor och återvinna. Eleverna i studien diskuterade även fram andra lösningar, som soldrivna flyg och elbilar (Byrne m.fl., 2014).
4 Syfte & frågeställningar
Som jag har redovisat i bakgrunden finns flera internationella studier som studerat elevers kunskaper inom klimatförändringar. Däremot har det varit svårt att hitta studier från Sverige. I den här studien vill jag undersöka elevers kunskaper inom klimatförändringar i svenska skolor.
4.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka elever i årskurs 4-6 kunskaper inom klimatet och dess förändringar samt vad eleverna tycker vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna.
4.2 Frågeställningar
• Vilka kunskaper har eleverna kring klimatförändringar och vilken inverkan de har?
• Vilka möjligheter ser eleverna till att motverka klimatförändringar?
5 Metod
Inledningsvis presenteras urval och begränsningar samt datainsamling. Vidare kommer en redogörelse för vilka metoder som använts i samband med studien. Avsnittet avslutas med vilka etiska principer som funnits med kopplat till studien samt valet av analysmetod.
5.1 Urval & begränsningar
I studien har en datasamling gjorts dels genom ett frågeformulär (bilaga A) i två delar samt elevintervjuer för att i flera steg analysera elevernas medvetenhet inom klimatet.
I studien gjordes flera val när det gäller den kvalitativa datainsamlingen. Ett inklusionskriterium var att undersökningen skulle genomföras i årskurs 4–6. Därefter begränsades undersökningen till att äga rum på två skolor utifrån bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval är ett urval som speglas av bekvämlighet samt att skolan finns nära till hands (Denscombe, 2016). Förutom att skolorna var nära till hands var de även kända av författaren sedan tidigare, vilket underlättade kontakten med skolorna. Den ena skolan, skola A, ligger på landsbygden. Den andra skolan, skola B, ligger utanför en större tätort. I studien deltog totalt 105 elever, representerade av 34 elever i årskurs 4, 42 elever i årskurs 5 och 29 elever i årskurs 6. Av de 105 eleverna valdes två elever ut ur varje klass till intervju då deras svar i frågeformuläret var utförliga och intressanta att studera i närmare detalj. Totalt intervjuades 12 elever.
5.2 Frågeformulär
I studien fick eleverna besvara ett frågeformulär i pappersform med frågor kring klimatet.
Frågeformuläret var uppdelat i två delar. I den första delen fanns det enbart en fråga: Skriv ner alla dina tankar kring begreppet klimat. Genom den här frågan synliggjordes elevernas tankar, och i vissa fall tyckande, inom klimatfrågor. Då frågan stod ensam på en sida svarade eleverna på frågan utan att de blivit påverkade av andra frågor. När eleverna svarat på frågan i första delen och gick vidare till del två fick eleverna inte gå tillbaka och utveckla sitt svar på första frågan. Valet av det här upplägget grundar sig i att jag ville synliggöra elevernas första spontana tankar kring klimatet, utan någon yttre påverkan i form av efterföljande frågor.
I den andra delen av frågeformuläret fick eleverna flera frågor. Frågeformuläret inleddes med frågan: Har du sett/märkt av några klimatförändringar?, vilket är en fråga som öppnar upp elevernas tankar kring klimatet och dess förändringar. Vidare i frågeformuläret ställdes frågan:
Varför tror du att klimatet förändras? I svaren på denna fråga synliggörs elevers kunskaper inom området och det går att se om eleverna har kunskaper kring ämnet. Svaren på denna fråga antogs variera mycket. Frågeformuläret avslutades med tre frågor under temat: Vad kan vi göra för att minska klimatförändringarna. Frågorna inom temat riktar sig till vad som kan förändras på samhällsnivå, vad kan man göra på skolan och till sist vad kan de göra för att minska klimatförändringar. För att förhindra att frågorna skulle missförstås var författaren till studien närvarande under hela den tid eleverna svarade på frågorna. I samband med att eleverna svarade på frågorna ville några elever ha bekräftelse på att de tolkat frågan rätt. Härvid var författaren noga med att inte ge svar som kan påverka elevernas svar på frågorna. Frågorna eleverna hade svårt att tolka omformulerades istället för att eleverna på egen hand, utan påverkan, skulle kunna svara på frågorna.
5.3 Elevintervjuer
För djupare inblick i hur eleverna tänker kring klimatet och vilka kunskaper de besitter intervjuades några elever ur varje klass. Vid intervjutillfällena fanns möjligheten att undersöka
hur djupa kunskaper eleverna har. Under elevintervjuerna ställdes liknande frågor som de i frågeformuläret. Dock kompletterades dessa frågor med en del följdfrågor, både till elevernas svar under intervjuerna och även deras svar i frågeformuläret.
Elevintervjuerna var personliga och gjordes mellan två personer, en intervjuare (författaren) och en informant (elev). Under intervjuerna tillämpades semistrukturerade intervjuer, vilket enligt Denscombe (2018) innebär att den som intervjuar har en bestämd lista med frågor (bilaga B) som ska besvaras. Genom att listan med frågor innehöll öppna frågor gav det eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och svar medan intervjuaren kunde vara flexibel med frågornas ordningsföljd. De följdfrågor som formulerades under intervjun, beroende på deltagarnas svar på de ursprungliga frågorna, kunde dock skilja sig åt. Viktigt under intervjuerna var att lyssna på och försöka förstå vad eleverna sa för att det inte skulle bli en muntligt genomförd enkät samt att inte vinkla frågorna (Johansson & Svedner, 2010).
Intervjuerna spelades in på mobiltelefon, för att i efterhand analyseras. Viktigt var att inga andra än den involverade forskaren lyssnade på inspelningarna och att de raderas efter att intervjuerna var bearbetade och resultaten redovisade (Johansson & Svedner, 2010).
5.4 Procedur vid datainsamling
Eleverna i klassen har tidigare informerats om studien och studiens syfte genom ett missivbrev (se bilaga C) med information om studien samt ett samtyckesformulär (se bilaga D). På samtyckesformuläret medger elev och vårdnadshavare om eleven får delta i intervjuerna.
Innan eleverna började svara på frågorna i frågeformuläret informerades de av författaren om syftet med studien och vad elevernas svar på frågorna och intervjuerna kommer att användas till. Eleverna informerades även om frågeformulärets två delar och varför det delats in på detta sätt. Efter att eleverna svarat på frågeformulären och elevintervjuerna var genomförda anonymiserades svaren genom att namn byttes ut till siffror. Exempelvis fick elev XX siffran 1 på både frågeformulären och inspelad intervju. På varje frågeformulär och intervju har det innan analysen således stått en siffra som avser en elev, vilken skola eleven tillhörde (A eller B) samt om eleven var en flicka eller pojke. Valet av att anonymisera elevernas svar på frågeformulären och intervjuer grundar sig delvis i att eleverna ska vara anonyma ifall någon annan skulle se det insamlade materialet. En annan aspekt inom anonymiseringar har varit att åstadkomma en så opartiskt analys av materialet som möjligt.
Eleverna valdes att intervjuas enskilt dagen efter de svarat på frågeformuläret. Samma dag som intervjuerna genomfördes fick eleverna mer information om intervjuerna. De fick reda på att frågorna som skulle ställas under intervjun påminde om frågorna de svarat på dagen innan i frågeformuläret. De fick även reda på att det kommer att ställas några följdfrågor till de svar de har på intervjufrågorna samt svaren på frågeformuläret. Till sist påmindes eleverna om att intervjuerna skulle spelas in på intervjuarens mobiltelefon för att kunna lyssnas på senare. Innan varje intervju fick eleverna ännu en gång avgöra om de ville delta då intervjuerna är frivilliga.
Intervjuerna varade mellan 6-13 minuter. Analys av materialet diskuteras nedan.
5.5 Etiska principer
De elever som deltog i studien skulle skyddas från kränkningar samt skador i samband med studien (Vetenskapsrådet, 2017). Viktigt var att såväl rektor som pedagoger fick reda på syftet med studien och om det var några oklarheter i varför elevintervjuerna genomfördes. Det var viktigt då det inte skulle ske några missförstånd och att inblandade elever kände sig trygga i
hela skolan. Ingen ska kunna koppla samman en viss uppgift till en bestämd individ (Vetenskapsrådet, 2017).
Samtliga elever som medverkade i studien tilldelades ett missivbrev och samtyckesformulär där både elev och vårdnadshavare gav samtycke för deltagande i studien. Innan intervjuerna genomfördes informerades eleverna muntligt angående undersökningens syfte och fick ännu en gång avgöra om de ville delta i intervjuerna.
Studien riktar sig mot alla eleverna i årskurs 4-6 vilket gjorde att deltagande elever i studien inte kände sig kränkta då de deltog eller inte deltog. Inga eleverna i klasserna på de båda skolorna har exkluderats från studien. Eleverna som intervjuades upplevdes som positiva då de valts ut till intervjuer. Några elever som inte intervjuades blev dock besvikna då de upplevde intervju som något spännande och intressant. I samband med att urvalet synliggjordes för eleverna var det av stor vikt att det genomfördes på ett sätt där eleverna inte kände sig kränkta eller nedvärderade för att de blev eller inte blev utvalda till intervjuerna. Viktigt är att eleverna både blir och känner att de blir behandlade med respekt (Vetenskapsrådet, 2017).
5.6 Analysmetod
Tematisk analys är en metod för att analysera och identifiera mönster och teman som är intressanta för att sedan redogöra dem i ett resultat (Braun & Clarke, 2008). En av fördelarna med att använda tematisk analys är att det är ett mycket flexibelt tillvägagångssätt. Vid användande av den här analysmetoden lyfter Braun och Clarke (2008) vikten av att låta det vara stort med många anteckningar för att få en överblick och sedan börja gruppera. En viktig del under analysen är att man hela tiden följer de teoretiska ramar som studien riktar sig mot och inte analyserar irrelevant data.
Viktiga delar som måste analyseras vid den tematiska analysen är vilka teman som ska redovisas och inte minst vad kategoriseras som ett tema (Braun & Clarke, 2008). De olika teman måste även vara kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Den tematiska analysen startar så fort författaren börjar se eller leta efter mönster. Analysen kan således börja redan vid datainsamlingen och fortsätter sedan hela vägen. Analysen innebär att man hela tiden ser över hela datainsamlingen för att finna mönster. Att skriva ner iakttagelser och reflektioner under analysen är en viktig del och görs genom hela analysprocessen (Braun & Clarke, 2008).
I den här studien har den tematiska analysen använts och teman började skapas redan vid formuleringen av frågeformulären och intervjufrågorna. När analysen av data påbörjades lades fokus på frågeformulären. Elevernas svar på frågorna i frågeformulären skrevs ner på post-it lappar, som sedan grupperades för att finna mönster i svaren. Utifrån dessa grupper har sedan resultatet från frågeformulären sammanställts. Därefter analyserades intervjuerna på samma sätt och resultatet vävdes sedan in i det resultat som erhölls från frågeformulären.
5.7 Trovärdighet
För att resultaten i en undersökning ska anses trovärdiga krävs att läsaren bedömer det som skrivits som trovärdig information. Vetenskapsrådet (2017) belyser betydelsen av tillförlitligt material samt vikten av ett trovärdigt resultat. För att uppnå ett trovärdigt resultat krävs att alla källor har hög validitet och är relevanta utifrån studiens syfte.
I litteraturbakgrunden har vetenskapligt granskad forskning använts för att ge arbetet hög kvalitet och trovärdighet. Det är av stor vikt att använda sig av forskning som blivit granskad
samt att den är relevant för studien (Allwood & Eriksson, 2017). Innan analys av frågeformulären har elevernas svar anonymiserats för att på ett opartiskt sätt kunna analysera svaren. Vid intervjuerna är det av stor vikt att elevernas svar tolkas på rätt sätt. Det kan enligt Allwood och Eriksson (2017) göras genom att ställa uppföljande frågor som bekräftar om intervjuaren tolkat svaret på rätt sätt. Intervjuerna spelades även in vilket gjorde det möjligt att lyssna på dem flera gånger vilket gör att intervjuerna återspeglas på ett bra sätt i resultatet. För att öka trovärdigheten har jag valt att återspegla delar av elevernas svar genom att citera delar av både frågeformulär och intervjuer.
6 Metoddiskussion
Metoddiskussionen innehåller fördelar och nackdelar utifrån metod, urval, procedur samt analysmetod.
Enligt författaren i den här studien anses frågeformulär och intervjuer vara effektiva metoder till att undersöka elevers kunskaper inom klimatförändringar. Frågeformulär är en enkel metod för att samla in ett större antal elevsvar, i studien svarade 105 elever på frågeformuläret vilket motsvarar elever i årskurs 4-6 på två olika skolor. För att få djupare förståelse i elevernas kunskaper samt att bekräfta elevernas tankar och kunskaper har det valts att genomföra elevintervjuer. Vid den här typen av datainsamling är det dock viktigt att rätt frågor ställs samt att de är formulerade på ett sätt som inte påverkar elevernas svar.
Vid undersökningar är det vanligt att informatörer kan agera på annat sätt än de vanligen gör vilket kan innebära att det i studien är viktigt att reflektera över hur de studerade uppför sig i intervjuerna. Människor som blir studerade kan exempelvis bli osäkra på hur de ska agera och därför handla efter hur de tror att forskaren vill (Denscombe, 2018).
Med Denscombes resonemang (2018) kan det tolkas som fördelaktigt att ha separata tillfällen vid frågeformulären och intervjuerna. Tanken är att eleverna ska hinna bearbeta frågorna från frågeformuläret och med eventuella nya tankar och synsätt svara på frågorna under intervjuerna.
En fördel med att ha frågeformulär och intervjuer vid separata tillfällen är att författaren gavs möjlighet att påbörja analys av elevernas svar innan intervjutillfällena för att kunna ställa relevanta och givande frågor.
Frågeformuläret var uppdelat i två delar där eleverna när de var klara med första delen och gick vidare fick de inte längre gå tillbaka. Första delen i frågeformuläret innehöll enbart en fråga dör eleverna blev uppmanade till att skriva alla deras tankar om begreppet klimat. Anledningen till att den här frågan stod ensam var för att i studien få fram elevers kunskaper om klimatet utan att de blivit påverkade av de andra frågorna i del två. Några elever ville ha lite förtydligande kring frågan och fick då svaret att de skulle skriva ner så mycket som möjligt de kom på när de tänkte å klimatet. Vad betyder klimatet för dig till exempel? Eleverna fick sedan gå vidare till del två där frågorna istället riktade sig mer mot klimatförändringar då det är de frågorna som är centrala för studien. Efter att frågeformulär genomförts intervjuades totalt 12 elever någon dag senare. Författaren valde att intervjua två elever från varje klass som hade intressanta svar i frågeformulären. Valet av att intervjua två elever i varje klass grundar sig i att alla klasser skulle representeras av även intervjuerna för att det skulle gå att undersöka om det fanns några tydliga skillnader mellan elevernas svar i de olika klasserna och på de olika skolorna.
Undersökningarna valdes att genomföras på två skolor inom samma kommun för att det skulle kunna göras en jämförelse mellan de olika skolorna. Att skolorna valdes ut med bekvämlighetsurval anser författaren inte har påverkat resultatet. Skolorna befinner sig i två olika rektorsområden vilket gör att det inte finns ett tydligt samband mellan de olika skolorna.
För att få fram ett ännu tydligare resultat hade det varit intressant att genomföra undersökningarna på ytterligare två skolor i en annan kommun för att se om det går att finna några tydliga skillnader mellan elevers kunskaper i olika kommuner. Även om undersökningen hade skett på ytterligare skolor i andra kommuner är det inte säkert att resultatet hade sett annorlunda ut.
I studien medverkade totalt 105 elever i årskurs 4-6. Fördelen med att så många elever deltog i studien gjorde att flera elever tillsammans kunde bilda teman i resultatet. Hade det varit en
mycket mindre grupp elever hade det varit svårare att se om det är en stor grupp som har samma kunskaper eller om vissa kunskaper enbart speglas av några få elever.
Anledningen till att byta ut elevernas namn till siffror på frågeformulären var för att eleverna skulle vara helt anonyma om någon annan skulle se elevernas svar. Viktigt under studien har varit att behandla eleverna som deltar med respekt och känsla av trygghet vilket även Vetenskapsrådet (2017) nämner som en viktig aspekt. Om eleverna från början hade svarat på frågeformulären anonymt hade det inte varit möjligt att sammankoppla elevernas frågeformulär med intervju. En annan positiv faktor med att anonymisera både frågeformulär och intervjuer är att analyserna genomförts opartiskt genom att författaren under analys inte vetat vem som svarat vad. Det har ansetts vara viktigt med tanke på att få fram ett trovärdigt resultat.
7 Resultat & analys
I det här avsnittet presenteras resultat och analys av det som framkommit, dels i svaren till frågeformuläret eleverna har besvarat, dels elevintervjuerna. För att bibehålla en tydlig struktur kommer avsnittet inledas med resultatet av de undersökningar som gjorts för att sedan analyseras och tolkas med hjälp av den teoretiska bakgrund och litteraturgenomgång som presenterats tidigare. Resultatet av frågeformulär och intervjuer presenteras tillsammans och kommer att synliggöras genom olika teman. De olika teman som presenteras har framkommit genom den tematiska analysen.
Resultatet utgår från 105 elever i årskurs 4-6 som svarat på frågeformuläret samt 12 elevintervjuer. Det har inte framkommit några tydliga skillnader i svaren från elever från olika skolor. I sammanställningen har därför svaren från elever i samtliga skolorna redovisats tillsammans. En skillnad som framkommit i svaren är att eleverna i årskurs 5-6 har haft lite mer välformulerade svar till skillnad från eleverna i årskurs 4.
7.1 Elevers syn på begreppet klimat
För frågan kring elevernas syn på begreppet ”klimat” har fyra teman som speglar elevernas tankar kring begreppet klimat identifierats. I elevernas svar på den här frågan går det att se att eleverna i årskurs 5-6 har mer utvecklade svar där de visar på mer tydliga kunskaper till skillnad från eleverna i årskurs 4. Inom respektive klass finns det en spridning i svaren som visar på både starkare och svagare förståelse, oberoende på årskurs.
Elevernas svar kring frågan vad begreppet ”klimat” innebär uttrycker i stor utsträckning att klimatet är dåligt och eller att det blir sämre. Det förekommer även kortare svar, som visar att eleverna inte har en etablerad förståelse för vad begreppet innebär. En elev har till exempel beskrivit klimatet som naturen eller vår miljö. Med miljö menar eleven uppenbarligen miljön där vi bor, klimatet som finns i klassrummet och/eller i hur eleverna har det hemma. Eleven har med andra ord förknippat ordet klimat till klassrumsmiljön samt miljön som finns runt omkring.
Miljön kan enligt denna elev vara ”stökig eller högljudd”.
Flera elever uttrycker att det är vi människor genom avgaser och utsläpp som fördärvar klimatet.
Vissa elever uttrycker även en oro – en elev har skrivit att klimatet ”är förstört” och att det inte kan bli lika bra som det var tidigare. En annan elev utrycker att människorna har för mycket makt och att vi människor kan göra vad vi vill vilket vi också gör utan att tänka på konsekvenserna. Saker eleven bland annat menar att vi gör utan att tänka på konsekvenserna är att åka mycket flygplan samt slänga skräp i naturen.
7.1.1 Nedskräpning
Flera elever uttrycker att människors nedskräpning orsakar klimatförändringarna. Några elever berättar att de försöker påverka klimatet på ett bra sätt genom att bland annat inte slänga skräp i naturen, vilket är något de upplever som vanligt. Nedskräpningen har eleverna sett med egna ögon men också hört om på nyheterna. Citatet nedan visar hur en elev tänker kring nedskräpning, att nedskräpningen inte enbart finns på marken utan även ute i haven.
”Klimatet är sådär de är massor av plast i havet och siggarförpackningar överallt”
(Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola B)
7.1.2 Konsekvenser av avgaser
Flera elever anser att klimatförändringar påverkas av att vi människor släpper ut avgaser i naturen. Eleverna tänker då främst på avgaser från bilar och flygplan och i vissa svar diskuteras även utsläpp från industrier.
”Jag tänker att klimatet är dåligt. Det släpps ut mycket gaser som disel, bensin och avgaser från fabriker. Klimatet påvärkar världen mycket det blir dålig luft i vissa länder. Avgaserna gör så att atmosvären spricker och det blir varmare på hjorden det har varit mycket mindre vatten för det har torkat i vissa länder”
(Frågeformulär. Pojke årskurs 6, skola A).
”I Japan är det jättedålig luft inne i Tokyo. Att de får typ gå med munskydd för att de inte ska bli förgiftade” (Intervju. Flicka årskurs 6, skola A).
7.1.3 Global uppvärmning
Majoriteten av eleverna länkar samman klimatet med en temperaturökning. De flesta refererar till den varma sommaren förra året, medan andra har kunskaper om att det skett en global uppvärmning. De elever som skriver om den globala uppvärmningen nämner ofta att isarna smälter då de hört och sett detta på nyheter och tv-programmet ”Lilla aktuellt”, som är ett nyhetsprogram för barn som visas på Barnkanalen. ”Lilla aktuellt” har även en skolvariant som riktar sig till klassrummet, till varje program finns även ett nyhetsquiz. . Eleverna som nämner att isarna smälter refererar också till att havsnivåerna stiger och/eller att isbjörnarna inte kommer kunna leva om isarna smälter.
”Våran omgivning förändras av klimatet. Om till exempel temperaturen stiger smälter isen och havsnivån stiger. Då kommer stora ytor som tidigare varit torra översvämas och bli en del av havet. Men om temperaturen sjunket kommer hav och land täckas av is. Olika länder och skogar har olika klimat. Till exempel Regnskogen gör sitt egna klimat där är det väldigt fuktigt. Det passar växterna och djuren som finns i Regnskogen bra” (Frågeformulär. Pojke årskurs 5, skola A)
Några elever känner sig också oroade över klimatet och framtiden. Eleven som skrivit citatet nedan känner att ansvaret för klimatet har förflyttats till ungdomarna, men att de inte fått något stöd i hur de ska göra. Av citatet framgår att detta leder till frustation och en osäkerhet om framtiden.
”När jag hör klimat tänker jag mycket på fraamtiden och hur det kommer att se ut och om jorden ens kommer att finnas kvar eller om alla har dött ut och jorden har gått under. Jag tänker också att vi måste börja göra något snart men jag vet inte vad. Dom säger att det är vi unga som ska hjälpa eller börja göra något men hur ska vi göra det utan dom äldres hjälp. Det blir varmare och varmare hela tiden och om vi inte gör någonting så smälter isarna och havsnivå stiger” (Frågeformulär.
Flicka årskurs 6, skola A).
7.1.4 Klimatets påverkan på naturen
En liten grupp elever har på uppmaningen att beskriva begreppet klimat nämnt vad klimatförändringarna har för påverkan på naturen. Flera elever refererar till isbjörnarna vars isar smälter. Andra refererar till att när det blir varmare blir det även torrare i naturen och djuren får då mindre mat och vatten.
”Jag tänker på temperaturerna som bara stiger och stiger. Jag tänker på olika miljöer och hur de förändras med varmare temperaturer. Jag tänker på hur det ser ut i alla världsdelar i koldioxidutsläppen. Jag tänker olika djur som kommer drabbas av ett varmare klimat” (Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola B).
I årskurs 4 berättar en elev under intervjun att klimatet handlar om naturen och att klimatet nu är dåligt. Eleven tänker även att det blir varmare vilket leder till att många djur dör ut för de tål inte värmen och det finns inget gräs för dem att äta.
”Det känns som det är krig mot djuren och människorna. Bland skräpen, där skräpet är i mitten” (Intervju. Flicka årskurs 4, skola A).
7.1.5 Sammanfattning
Majoriteten av eleverna förknippar begreppet klimat med naturen och att klimatet är i någon form av förändring. Några av eleverna nämner att klimatet blir varmare och att temperaturen hela tiden stiger, andra elever nämner att det blivit mycket mer skräp i naturen, främst plast både på land och i haven. Flera elever ser även framåt och utifrån den kunskap de har visat en oro över klimatet och dess förändringar. Förändringarna uttrycker eleverna främst bero på utsläpp från flygplan, bilar och bussar samt allt skräp i naturen.
7.2 Vilka klimatförändringar har eleverna sett eller märkt av?
När det gäller elevernas upplevelser av att klimatet förändrats skiljer sig svaren före elever i olika klasser och två teman har identifierats. I årskurs 4 förknippar flera elever klimatförändringar med den varma sommaren 2018. Några elever har även svarat att de inte sett eller märkt av några klimatförändringar och någon elev har svarat att hen sett mycket plast och skräp på många ställen, även i skogarna.
7.2.1 Varmare somrar
Eleverna har i sina svar visat att de varit väl medvetna om hur vädret varit under förra sommaren (2018) och kopplar samman den varma sommaren 2018 med klimatförändringar. Eleverna skriver också att konsekvensen av de varma somrarna blir eldningsförbud då elden lätt kan sprida sig. Några elever nämner även att isarna smälter, vilket rimligen inte är iakttagelser eleverna sett med egna ögon, men hört från exempelvis tv-programmet ”Lilla aktuellt”.
”Jag tycker att det blir varmare på sommaren. Man får inte elda för det kan sprida sig” (Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola A).
7.2.2 Global uppvärmningen
Eleverna anger ofta att det blir varmare och varmare hela tiden. Några refererar även i sina svar till att det inte regnat så mycket under det senaste året och att naturen inte fått så mycket vatten, vilket i sin tur lett till torka och att det därmed inte funnits mat till alla djuren.
”…det blir varmare varje år. Det har redan börjat brinna i skogar i Sverige det kommer att brinna mycket i sommar det kan jag räkna utt” (Frågeformulär. Pojke årskurs 5, skola A).
Några få elever har även märkt av att det blivit varmare under hela året och att det på vintrarna inte snöar lika mycket som det gjorde när eleverna var yngre.
”Jag har märkt att det blir mindre snö på vintern. Jag har också hört att det har blivit väldigt torrt på sommaren och det blir större chans för skogsbränder. Jag har hört att is på nord och syd polen smälter och att om några år kan vissa öar försvina”
(Frågeformulär. Pojke årskurs 6, skola B) 7.2.3 Sammanfattning
Svaren inom den här kategorin har i stora delar fokuserat på att klimatet blivit varmare. De flesta eleverna refererar till den förra varma sommaren, medan andra även gjort kopplingar till att det har blivit varmare under hela året vilket lett till torka, mindre nederbörd i form av både regn och snö. Det finns även elever som refererar till skräpet som slängs i naturen är en form av klimatförändringar. Några elever svarar även att de inte sett eller märkt något, den gruppen elever är främst i de lägre klasserna, det vill säga årskurs 4.
7.3 Orsaker till klimatförändring
Inom frågan om orsaker till klimatets förändringar har det tagits fram tre olika teman där det finns en skillnad men också ett samband. Eleverna visar tydligt att alla elever som tror eller vet att klimatet förändras så är det människan som är orsaken. Eleverna uttrycker det genom att klimatförändringar orsakas av att vi människor skräpar ner och vi släpper ut mycket avgaser från fordon och industrier. Eleverna nämner även saker som transporter med exempelvis fartyg samt vårt behov av att konsumera som orsaker till klimatförändring.
7.3.1 Utsläpp
Majoriteten av eleverna att det är utsläppen som är orsaken till klimatförändringarna. Utsläppen eleverna nämner kommer från fabriker, bilar, bussar och flygplan.
”Klimatet förändras för att vi på jorden släpper ut för många gifter i havet, i luften och vissa slänger skräp i naturen” (Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola B).
I årskurs 5 på skola B uttrycker en av eleverna i intervjun att det är fabrikerna som släpper ut rök som skadar ozonlagret som i sin tur förändrar klimatet. Om ozonlagret skadas kan inte det skydda oss lika mycket mot solstrålarna och klimatet kommer bli varmare.
”Asså jag tänker… människorna använder ju mycket fabriker och sånt där och dom fabrikerna kan ju släppa ifrån sig ganska mycket rök som kan vara farlig. Då har vi ju ozonlagret som skyddar oss ifrån solen. Eeh och då tänker jag att den här röken den kan nog skada ozomlagret lite grann och ju mer som ozonlagret skadas då ju mer sol och så kommer ju in” (Intervju. Pojke årskurs 5, skola B).
7.3.2 Koldioxidutsläpp
Flera elever anser att det är genom koldioxidutsläppen som klimatet förändras. Däremot ger eleverna inte gett några förslag på varifrån koldioxidutsläppen kommer.
”För vi släpper ut för mycket koldioxid och hugger ner för mycket träd så det finns inget som kan få det i balans” (Frågeformulär. Flicka årskurs 6, skola A).
Några elever anser att vi människor inte tänker på vilka konsekvenser som våra handlingar har, utan istället ser till oss själva. En av eleverna nämner också att om vi människor vill/behöver mer odlingsmark så hugger vi ner skog utan att tänka på konsekvenserna det kan ge. Vi
”…för att vi människor tänker på oss själva? Vi tycker att vi förbättrar klimatet eller jorden fast vi egentligen inte gör det” (Frågeformulär. Flicka årskurs 5, skola B).
”För att vi inte orkar gå utt eller ta med oss soporna hem. Vi köper bara massa saker uttan att tänka på om vi behöver det eller inte. Människor köper mycket engångs föremål som måste kastas direkt” (Frågeformulär. Flicka årskurs 6, skola B).
”Vi har så mycket makt så nästan vi kan nästan göra vad vi vill men vi tänker inte, vi tänker inte oss för när vi gör saker. Vi tänker på det som är just nu men vi tänker inte på det som är framåt i tiden” (Intervju. Pojke årskurs 5, skola A).
7.3.3 Sammanfattning
Eleverna menar främst att det är mänskliga beteenden, såsom att släppa ut gaser från olika sorters fordon och fabriker, som orsakar klimatförändringar. Eleverna i alla klasser ser även nedskräpning i naturen som en orsak till att klimatet förändras.
7.4 Vad händer med klimatet om vi inte gör en förändring?
Under intervjuerna ställdes frågan vad eleverna tror kommer hända med klimatet om vi människor inte gör någonting för att minska klimatförändringarna. Inom den här frågan har två teman identifierats, global uppvärmning och slut på resurser.
7.4.1 Global uppvärmning
I årskurs 4 på skola B tror en elev att jorden skulle bli varmare vilket gör att de som inte kan anpassa sig till det kommer dö ut. Eleven tror även att det periodvis skulle bli mycket mindre vatten vilket skulle göra det svårt att leva.
”Asså i så fall skulle jorden hettas upp och då skulle det bli mycket varmare och då skulle alla djur få anpassa sig till det. Men dom djur som inte kan det dom skulle ju dö ut och eeh… det skulle ju göra att vi som människor fick lite mindre föda.” (Intervju. Pojke årskurs 4, skola B).
En elev i årskurs 6 på skola B berättar i intervjun att hon tror att det kommer bli väldigt mycket varmare på grund av att det skyddande lagret runt jorden kommer att gå sönder.
”Jag tror den här, vad heter den, glaskulan typ som är runt jorden den är… den kommer spricka. Och den skyddar ju från solen. Den kommer spricka på grund av alla gifter och det kommer bli jättevarmt. Och sen så kommer allting bli jättetorrt.
Och vattnet kommer typ torka ut” (Intervju. Flicka årskurs 6, skola B).
Under den andra intervjun i årskurs 6 tror inte eleven att vi kommer kunna återställa klimatet till som det var för några år sedan. Däremot tror eleven att vi kan minska förändringarna så att de stannar av men att det i så fall krävs stora åtgärder. Utan större åtgärder tror eleven att temperaturerna kommer fortsätta att stiga.
”Medeltemperaturen kommer väl gå upp och det kommer bli för varmt och då dör vi väl till slut” (Intervju. Flicka årskurs 6, skola A).
7.4.2 Slut på resurser
Under en av intervjuerna i årskurs 5 var elevens svar precis som vid diskussion om klimatet fokuserat kring människans stora påverkan. Vårt agerande kommer leda till att vi tagit slut på våra resurser vilket leder till att vi inte har kvar nödvändigheter för att kunna leva ett bra liv såsom tillräckligt med mat och ved för att kunna hålla oss varma. Eleven tror även att det kommer smälta mer snö vilket kommer leda till att isbjörnar och pingviner dör. Att isarna smälter gör även att det blir mycket mer vatten vilket enligt eleven leder till naturkatastrofer.
Många djur kommer dö ut och arter har redan nu blivit utrotningshotade.
”Vi kommer inte ha tillräckligt mycket resurser, typ träd för att sen kunna elda så på vintrarna. Vi kommer inte kunna ha tillräckligt mycket mat eller så och eeh för att vi tar slut /…/ vi bygger så mycket på en gång i städer så djur och sånt dör. Jag tror det inte kommer gå så bra ifall vi fortsätter såhär” (Pojke årskurs 5, skola A.
Intervju).
7.4.3 Sammanfattning
Eleverna tror att klimatet kommer förändras mycket om vi människor inte gör något för att minska klimatförändringarna. Främst tror eleverna att klimatet kommer bli mycket varmare vilket leder till att alla djur och växter inte kommer kunna anpassa sig. De djur och växter som inte klarar av det varmare klimatet kommer därmed dö ut. Vid intervjuerna finns det även samtal om jordens resurser som en elev tror kommer minska eller försvinna helt om vi människor inte ändrar våra beteenden.
7.5 Vad kan vi göra för att minska klimatförändringarna
Inom frågan vad vi kan göra för att minska klimatets förändringar har det tagits fram fyra olika teman. De olika teman är minska resor i fordon, konsumera mindre, källsortering och vad eleverna gör på skolan. Sambandet som finns mellan de olika teman är att de alla berör den enskilde människan och vad hen kan göra.
7.5.1 Minska resor i fordon
Att minska resande i egen bil anser eleverna vara en bra sak vi kan göra för att minska klimatförändringarna. Vi ska åka mindre bil och flygplan. Vi ska även undvika att åka ensamma och istället samåka i den mån det går. Eleverna ger också förslaget att vi istället för att köra bil korta sträckor kan cykla eller promenera.
”vi borde flyga mindre, kasta skräp i soptunnor, källsortera, åka mindre bil och kanske inte köpa frukt och annan mat från utlandet. För den maten måste ju flyga hit till Sverige” (Frågeformulär. Flicka årskurs 5, skola B).
7.5.2 Konsumera mindre
En liten grupp elever anser att vi borde konsumera mindre. Vi behöver inte köpa saker bara för att vi vill ha eller vill ha det nyaste av allt. Vi borde även tänka på hur de varor vi köper är förpackade. Vissa elever har också sagt att vi inte ska handla mer än vi behöver och istället för att kasta saker kan vi skänka det till personer som behöver.
”Vi kan försöka shoppa mindre, för det man köper görs ju i fabriker och industrier” (Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola B).
”Köra mindre bil, flyga mindre, äta närodlat och ekologiskt, tänka på hur produkten du köper är förpackad och inte köpa dem som har tredubbla lager plast runt, sopsortera. inte köpa mer än du behöver” (Frågeformulär. Pojke årskurs 5, skola A).
”Man kanske… man kanske inte behöver en ny mobil direkt det kommer ut en.
Man kan vänta tills när åren man verkligen behöver en ny” (Intervju. Pojke årskurs 5, skola A).
7.5.3 Källsortering
Flera elever berättar att de sorterar sopor hemma för att det är bra för miljön och klimatet. Det verkar enligt eleverna som att det är enkelt och något som alla kan göra. Någon nämner även att det har blivit lättare nu när de nya soptunnorna kommit med olika fack i. Om man hittar skräp i naturen borde man plocka upp det och slänga i närmsta soptunna anser några elever.
”Jag använder inte lika många engångsprodukter. Jag, källsorterar och jag slänger inte skräp i naturen” (Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola B).
7.5.4 Vad eleverna gör på skolan
Inom den här frågan varierar svaren mellan de olika skolorna. På den ena skolan tycker flera elever att de gör för lite och att de vill göra mer. De har haft någon lektion där de pratade om klimatet och klimatförändringar men att det inte varit tillräckligt. På samma skola berättar de att de någon gång per år har en städdag på skolan och att de ibland även frivilligt plockar upp skräp om de ser något på rasterna. På den andra skolan berättar eleverna mer. Varje år har skolan en miljövecka där de bland annat städar på skolan och i byn. Några elever berättar även att skolan har egna solceller på taken så att skolan kan tillverka sin egen el.
”Vi har en miljövecka på skolan. Vi har också ett miljöråd på skolan. Ibland väger dom i matsalen hur mycket vi slänger” (Frågeformulär. Pojke årskurs 4, skola B).
7.5.5 Sammanfattning
Inom frågan om vad vi kan göra för att minska klimatförändringarna är eleverna inom de olika klassarna överens om att vi ska minska på utsläppen från fordon genom att samåka mer och åka kollektivt. Det finns ambitioner hos eleverna som visar att vi ska finna nya lösningar på hur vi kan minska utsläppen. Eleverna anser även att vi bör sortera våra sopor mer vilket även de nämner som något de själva gör för att minska klimatförändringarna. De ser även positivt till att återvinna och tänka till innan vi köper nya saker.
7.6 Sammanfattning av resultatet
I resultatet har det visat sig att eleverna är överens om att det är vi människor som är orsaken till att klimatet förändras och det är enbart vi som kan göra det bättre igen. När eleverna tänker på klimatet tänker de främst på tre olika saker. Den globala uppvärmningen, nedskräpning och hur naturen påverkas av klimatet. I samband med frågan om vad eleverna har för kännedom om klimatförändringar är deras tankar främst kring temperaturökningen. Några elever syftar främst till den varma sommaren som ägde rum förra året, år 2018, medan andra syftar till den globala uppvärmningen. Eleverna är medvetna om att temperaturen stigit under hela året vilket de märkt genom att det bland annat inte snöar lika mycket på vintrarna som det gjorde när eleverna var yngre. Eleverna har även lärt från exempelvis ”Lilla aktuellt” att på grund av den globala uppvärmningen smälter havsisarna vilket leder till att isbjörnarna blir hotade.
Främsta orsakerna till att klimatet förändras är enligt eleverna utsläpp, nedskräpning och människans impulsiva agerande. Eleverna menar att klimatet påverkas mycket av alla utsläpp vi människor orsakar. Utsläppen sker främst från bilar, flyg och fabriker. Utsläppen som vi människor släpper ut resulterar att ozonlagret skadas eller till och med går sönder. Om det skulle gå sönder uttrycker några elever att jorden inte längre kommer ha något som skyddar oss mot solens strålar. Eleverna nämner också att vi släpper ut alldeles för mycket koldioxid. Däremot ger eleverna inga exempel på vart dessa koldioxidutsläpp kommer ifrån. Andra orsaker eleverna nämner är all den nedskräpning som finns i naturen samt människans impulsiva beteende.
Eleverna menar att vi människor gör saker utan att tänka på vad det har för konsekvenser för naturen. Vi köper mycket saker som vi egentligen inte behöver för att vi hela tiden vill ha nya saker. Om vi människor inte börjar tänka på klimatet och vad våra handlingar har för konsekvenser tror eleverna att det kommer bli mycket varmare samt att våra naturliga resurser kommer att försvinna. Flera elever tror även att en konsekvens av den globala uppvärmningen som de anser kommer ske om vi slutar agera för att minska klimatförändringarna kommer leda till att flera djur och växter kommer att dö ut. Anledningen till att flera djur- och växtarter kommer dö ut är på grund av att de inte kommer kunna anpassa sig till det varmare klimatet.
För att bromsa klimatförändringarna anser eleverna att vi borde tänka mer på hur vi förflyttar oss. Vi bör istället för att åka korta sträckor med våra bilar istället cykla eller promenera. Vi borde även åka mer kollektivt, det vill säga mer buss och tåg istället för att åka ensam i en bil.
Eleverna ger även förslag på att samåka om man ska till samma ställe eller åt samma håll. En sak som eleverna anser vara enkel och som även är bra för miljön är att källsortera sina sopor.
De anser även att man absolut inte ska slänga skräp i naturen och att om man hittar skräp kan man plocka upp det och slänga i närmsta soptunna. Avslutningsvis nämner eleverna att vi måste konsumera mindre. Tänka om vi verkligen behöver något innan vi köper det. Några elever uppmanar även att handla närproducerat och ekologiskt samt se hur produkten är förpackad för att minska transporter och onödiga plastförpackningar.
8 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att analysera eleverna kunskaper inom klimatförändringar samt vad eleverna tycker vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna. I resultatet av studien har det inte visat sig finnas några större skillnader mellan elevernas svar vid en jämförelse mellan klasserna och skolorna. Däremot har det gått att se att elevsvaren i årskurs 5-6 generellt varit lite mer utförliga till skillnad från elevsvaren i årskurs 4. Då det inte funnits fler markanta skillnader går det att dra slutsatsen att det troligtvis hade gått att få fram liknande resultat om studien hade genomförts på andra skolor i Sverige.
Av resultatet har det visat sig att flera elever både har kunskaper inom vad klimatförändringar är och vad som orsakar dem. I introduktionen beskrivs klimatförändringar som långsiktiga förändringar i jordens klimat (McNeil & Vaughn, 2012). Förändringar som inkluderas är jordens temperatur, nederbörd och andra vädermönster såsom ökning av stormar.
Förändringarna sker främst på grund av mänskligt framkallade utsläpp av gaser som koldioxid (McNeil & Vaughn, 2012). Det som enligt McNeil och Vaughn (2012) är klimatförändringar och dess orsaker nämner eleverna i deras svar i både frågeformulär och intervjuer. Eleverna har i sina svar berättat att klimatförändringar bland annat består av den globala uppvärmningen och att det varit mindre nederbörd i form av både regn och snö. Eleverna har däremot även ansett nedskräpning som en sorts klimatförändring vilket det inte är enligt beskrivningen ovan. Vid frågan om vad som orsakar klimatförändringar har eleverna varit överens om att det är vi människor som påverkat klimatet genom utsläpp från fordon och fabriker, nedskräpning och koldioxidutsläpp. Några vanliga alternativa uppfattningar inkluderar att eleverna inte förstår växthuseffekten och att de tänker att klimatförändringar orsakas av föroreningar eller ozonhål (Lambert m.fl., 2012). Elever förklarar växthuseffekten som ett miljöproblem snarare än ett naturligt fenomen. De har med andra ord svårt att skilja på den naturliga och förstärkta växthuseffekten (Lambert m.fl., 2012). I studien av Byrne m.fl. (2014) pratar eleverna vid hantering av klimatfrågan om saker som att gå till skolan, släcka lampor och återvinna. Eleverna i studien tog även fram lösningar som soldrivna flyg och elbilar (Byrne m.fl., 2014). Elevernas förslag på vad som kan tänkas bromsa klimatförändringarna i studien av Byrne m.fl. (2014) stämmer i flera delar överens med elevernas svar i den här studien.
Som nämnts ovan har elevernas svar på frågorna i flera fall stämt överens med McNeil och Vaughn (2012) beskrivning av klimatförändringar och dess orsaker. Däremot visar de svar som erhållits från både frågeformulär och intervjuer att eleverna inte är väl insatta. Det verkar som att de har hört mycket om klimatet och dess förändringar samt orsaker till dem, men att de saknar djupare förståelse. Det speglas exempelvis i att flera elever uttrycker att koldioxidutsläppen orsakar klimatförändringar, med det är ingen elev som beskrivit vart ifrån koldioxidutsläppen kommer. Några elever har även upplevts som osäkra under intervjuerna och inte riktigt varit säkra i det de säger.
Eleverna nämner i flera svar att de bland annat lärt från ”Lilla aktuellt”. Troligt är att eleverna även lärt från andra medier om klimatförändringar. En stor nackdel med att använda medier inom det här området som källor är att medier i allmänhet presenterar miljöfrågor som risker snarare än att rapportera ur vetenskaplig synvinkel (Lambert m.fl., 2012). Det är inte alltid säkert att den information som ges helt stämmer överens beroende på vart den kommer ifrån.
Något som inte går att ta reda på i studien är hur undervisningen kring klimatförändringar genomförts. Om eleverna lärt från exempelvis ”Lilla aktuellt” är det också viktigt att diskutera vad som sagts för att eleverna ska ges djupare förståelse för ämnet.
Utifrån elevernas svar har det framkommit att de främst källsorterar sina sopor för att minska klimatförändringar. Däremot framkommer det inte tydligt om den verkliga anledningen är för att de själva vill minska klimatförändringar eller att det blivit en självklarhet med det nya sopsystemet en av eleverna nämnde. Det nya sopsystemet innebär att varje hushåll har två soptunnor med olika fack där de ska sortera sina sopor. I bakgrunden beskriver Moje m.fl.
(2004) hur ungdomar tänker när de tar olika beslut och gör en koppling till ungdomars beslut om att bära cykelhjälm. Även om ett flertal elever förstod varför det är viktigt att bära cykelhjälm valde de att inte använda den på grund att de ansåg sig se dumma ut i hjälmarna.
Eleverna tyckte även att hjälmarna var varma och obekväma. Elevernas sätt att fatta beslut om att bära cykelhjälm eller inte visar att vetenskaplig kunskap inte alltid är tillräcklig för att ändra ungdomars handlingar (Moje m.fl., 2004). Här synliggörs det att det inte alltid har någon betydelse om eleverna har kunskaper om klimatförändringar för att de ska agera för att bromsa förändringarna.
I resultatet berättar en elev att hon känner att ansvaret har lagts på ungdomarna men att de inte får någon hjälp och stöttning, vilket ger en känsla av frustation. Enligt Cherry (2011) är barnen de bästa budbärarna och att det är när barnen förstår som de kan lära föräldrarna. Eleven uttrycker i sitt svar att hen önskar motsatsen. Eleven önskar stöd för att kunna förändra beteenden för att minska klimatets förändringar (Cherry, 2011). Eleverna behöver ha kunskaper inom klimatet för att kunna genomföra handlingar som bromsar klimatförändringarna. Det är dock av stor vikt att eleverna inte känner sig ensamma inom det här området. FN lyfter att det av det är av stor vikt att eleverna blir klimat- och miljömedvetna för att det är dem som är och kommer forma vårt framtida samhälle (Hoegh-Guldberg m.fl., 2018). Eleverna behöver därav mycket kunskap och möjlighet att diskutera klimatfrågor.
