Folkförankrat totalförsvar: En kvalitativ studie om unga invånares försvarsvilja i nutida Sverige

Masteruppsats i freds- och konfliktstudier, 30 hp Masterprogrammet i krishantering och fredsbyggande, 120 hp

VT 2020

FOLKFÖRANKRAT TOTALFÖRSVAR

En kvalitativ studie om unga invånares försvarsvilja i nutida

Sverige

Evelina Falkenberg

Abstrakt

Masteruppsatsen avser att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av unga invånare i Sverige upplever sin försvarsvilja i syfte att öka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja. Analysen ställs i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetspolitiska frågor mellan svenska staten och den enskilda

individen. Studiens resultat nås genom en kvalitativ innehållsanalys med ny empiriska data som inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser som kan dras från studien är att termen försvarsvilja bör betraktas som ett kontextberoende och dynamiskt begrepp vars aktuella innebörd för de unga invånarna synliggörs när begreppet analyseras i förhållande till den rådande försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som är baserad på dagens hotbild och omvärldsläge.

Nyckelord

Försvarsvilja, Totalförsvar, Krisberedskap, Krishantering, Ansvarsfördelning,

Säkerhetsfrågor.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 3

1.2 Syfte och frågeställning... 4

1.3 Avgränsningar ... 5

1.4 Centrala begrepp ... 6

1.5 Disposition ... 7

2. Bakgrund ... 7

3. Tidigare forskning ... 9

4. Teorianknytning ... 12

4.1 Liberal regerandekonst ...13

4.2 Försvarsvilja ...16

4.3 Operationalisering ...18

5. Metod och material ... 19

5.1 Forskningsdesign...20

5.2 Datainsamling ...21

5.2.1 Intervjuguide ...22

5.3 Beskrivning av analys ...23

5.3.1 Kodning av intervjumaterial ...24

5.4 Material och källkritik ...26

5.5 Validitet och reliabilitet ...26

5.6 Forskningsetik ...28

6. Resultat ... 30

6.1 Försvarsvilja under fredsförhållanden i Sverige ...30

6.2 Försvarsvilja vid höjd beredskap i Sverige...32

6.3 Internationell försvarsvilja ...35

6.4 Ansvarsfördelning av försvar- och säkerhetspolitiska frågor ...37

7. Analys ... 45

7.1 Försvarsviljan bland unga invånare i Sverige ...45

7.1.1 Samhällsgrupptillhörighet ...45

7.1.2 Situationer med nationella och internationella dimensioner ...46

7.1.3 Beteende med nationella och internationella dimensioner ...48

7.1.4 Syften med nationella och internationella dimensioner...50

7.2 Individualisering av säkerhetsfrågor i nutida Sverige ...51

7.2.1 Liberal regerandekonst ...51

7.2.2 Ansvarsfördelning mellan svenska staten och befolkningen ...54

8. Slutsatser ... 56

9. Referenser... 58

10. Bilagor ... 63

1

1. Inledning

En grundförutsättning för ett välfungerande totalförsvar i Sverige är befolkningens vilja att vara med och göra skillnad för sin egen och andras trygghet, säkerhet och överlevnad.

Flera forskningsstudier visar hur stater idag bygger ett mer motståndskraftigt samhälle med hjälp av möjligheten att förbättra risk- och krismedvetenhet bland sina invånare.

Strategin kan betraktas som en individualisering av säkerhetsfrågor där ett ökat ansvar läggs på medborgarna vid extraordinära händelser.

Ansvarsfördelningen innebär att statlig krishantering vid samhällsstörningar under fredsförhållanden och höjd beredskap förlitar sig i allt större utsträckning på medborgarnas förmåga och vilja att själva bidra till att skydda och försvara det samhälle dem lever i – även när utgången ter sig oviss.

Omfattningen på Sveriges totalförsvar uppges var störst under kalla kriget med det

överhängande kärnvapenhotet.

I samband med Sovjetunionens upplösning 1991 inleddes en gradvis reducering av både det militära och civila försvaret.

Försvarsmaktens (tidigare Krigsmakten) beredskap inför krigssituationer ersattes i stort med en förmåga att

medverka i internationella humanitära och fredsfrämjande insatser. Civilförsvaret ersattes med krisberedskap under fredsförhållanden.

Den förändrade försvars- och

säkerhetspolitiska inriktningen påverkade också Sveriges internationella samarbete. Sett till inriktningen i mitten av 1900-talet, ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet vid krig”

, har Sveriges totala försvar med tiden blivit allt mer beroende av fördjupat

1 Falkenberg, Evelina, 2018-06-07. Viljan att försvara Sverige och landets intressen, Folk och Försvar, https://folkochforsvar.se/content/viljan-att-forsvara-sverige-och-landets-intressen/ (Hämtad 2020-03-18).

2 Chandler, David, 2013. Resilience and the Autotelic Subject: Toward a Critique of the Societalization of Security, International Political Sociology 2013(7), 210-226.; Briggs, Rachel, 2010. Community engagement for counterterrorism:

lessons from the United Kingdom, International Affairs 86(4), 971-981.; Bergström, Johan, 2018. An archaeology of societal resilience, Safety Science 2018(110), 31-38.; Malcolm, James A., 2013. Project Argus and the Resilient Citizen, Political Studies Association: Politics 33(4), 311-321.

3 Larsson, Oscar L., 2019. Ansvarsförskjutning och liberal styrning i skapandet av krismedvetna medborgare, Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 121∙2019/4.

4 Zetterbeg, Kent, 2014. Efterord, I I skuggan av kriget – Svenskt Civilförsvar 1937-1996. Stockholm: Instant Book, 255.;

Försvarsmakten, 2020-05-24. Värnplikten genom åren, Försvarsmakten,

https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/varnplikt-under-109-ar/ (Hämtad 2020- 05-24).

5 Anderson, Björn, Jeppsson, Tommy (red.), 2018. 1. Dagens totalförsvar, I ETT TROVÄRDIGT TOTALFÖRSVAR, Stockholm: Kungl Krigsvetenskapsakademien, 22.; Ibid., 29.

6 Försvarsmakten, 2016. Handbok: Civil-militär samverkan, H Smav 2016, Försvarsmakten, 20.; Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, 2017. Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige, Försvarshögskolan 930/2011, 36-38.; Regeringen, 2009-03-19. Ett användbart försvar – Regeringens proposition 2008/09:140,

Regeringen, https://www.regeringen.se/contentassets/1236f9bd880b495f8a9dd94ce1cb71de/ett-anvandbart-forsvar- prop-200809140 (Hämtad 2020-02-26).

7 Anderson, Björn, Jeppsson, Tommy (red.), 2018, 28.

2

internationellt bilateralt och multilateralt samarbete.

Exempelvis ska Sverige enligt solidaritetsförklaringen inte förhålla sig passivt i händelse av en katastrof eller ett angrepp mot andra nordiska länder eller medlemsländer inom Europeiska Unionen (EU) – en ömsesidig förklaring som bland annat belystes under de omfattande skogsbränderna i Sverige sommaren 2018 som resulterade i en av EU:s största hjälpinsatser.

Samarbetet har upprättats i syfte att stärka Sveriges motståndskraft; likväl ökar det risken att bli indragen i fler konflikter och katastrofer.

Politiken inom EU har på senare år gett anledning till oro om huruvida enigheten och solidariteten är tillräcklig, framför allt vid motsättningar i närområdet.

Den pågående pandemin av Covid-19 liksom flyktingkrisen i Europa 2015 skildrar flera stängda gränser mellan EU-medlemsländer och

uppmärksammar utmaningar när det internationella samarbetet sätts på prov.

Till följd av ett försämrat omvärldsläge och ett mer osäkert närområde beslutade Sveriges regering i slutet av 2015 att återuppta totalförsvarsplaneringen.

Försvarsbeslutet (FB15) innebär att den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska inom ramen för landets säkerhet, nationella intressen och grundläggande värderingar ytterst garantera Sveriges oberoende, självständighet samt verka förebyggande för krig liksom framväxten av hot mot den svenska, nordiska och europeiska säkerheten.

Åtgärder som vidtagits efter FB15 är bland annat regeringens beslut 2017 om att återaktivera värnplikten med krav på

mönstring det år svenska medborgare fyller 18 år i syfte att stärka det militära försvaret samt att, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), distribuera broschyren Om krisen eller kriget kommer till hushåll runtom i Sverige under våren 2018 för att stärka det civila försvaret.

8 Hultqvist, Peter, 2020-01-13. Tal vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 13 januari 2019, Folk och Försvar, https://folkochforsvar.se/temasidor/tal-2020/ (Hämtad 2020-02-11), 6.

9 Raeder, Johan, 2010-09-03. Solidaritetsförklaringen och dess betydelse, Kungl Krigsvetenskapsakademien.

https://kkrva.se/solidaritetsforklaringen-och-dess-betydelse/ (Hämtad 2020-02-10).; European Comission, 2018-07-21.

EU coordinates further assistance to help Sweden fight forest fires, European Comission, https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_18_4628 (Hämtad 2020-05-15).

10 Gidden, Anthony, 1996. I Modernitetens följder, Lund: Studentlitteratur AB, 66-67.

11 Anderson, Björn, Jeppsson, Tommy (red.), 2018, 30.

12 Europeiska kommissionen, 2020-05-15. Resor och transporter under coronapandemin, Europeiska kommissionen, https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/health/coronavirus-response/travel-and-transportation-during- coronavirus-pandemic_sv (Hämtad 2020-05-15).; Gimling Shaftoe, Christopher, 2020-05-05. Migrationsverket: ”Stor skillnad mot flyktingkrisen – nu är gränserna stängda”, SVT, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsverket-stor- skillnad-mot-flyktingkrisen-nu-ar-granserna-stangda (Hämtad 2020-05-15).

13 Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet, 2015-12-10. Regeringen beslutar om återupptagen totalförsvarsplanering, Regeringen, https://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/regeringen-beslutar-om- aterupptagen-totalforsvarsplanering/ (Hämtad 2020-02-09).

14 Försvarsdepartementet, 2015-12-10. Bilaga till regeringsbeslut den 10 december 2015, Uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende totalförsvarsplaneringen, Regeringen, 1.

15 Falkenberg, Evelina, 2018-05-29. Rusta för folkförankring, Folk och Försvar, https://folkochforsvar.se/content/rusta- for-folkforankring/ (Hämtad 2020-03-22).

3

Trots flera åtgärder betonade försvarsminister Peter Hultqvist under Folk och Försvars Rikskonferens i januari 2020 behovet av att stärka den nationella försvarsförmåga ytterligare – en storskalig satsning och samhällsreform som saknar motsvarighet sedan i början av 1950-talet.

Behovet ligger till grund för regeringsbeslutet 2018 om att inrätta en ny myndighet för psykologiskt försvar under nuvarande mandatperiod som skall bidra till att stärka befolkningens risk- och krismedvetenhet, motståndsanda och försvarsvilja.

Vidare, i Försvarsberedningens rapport Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 beskrivs den enskilda individens ansvarstagande som en väsentlig del av samhällets samlade förmåga att minska konsekvenserna av olika samhällsstörningar.

Sammantaget kräver Sveriges moderna totalförsvar och samhälleliga krisberedskap en aktuell och robust bedömning av befolkningens försvarsvilja, både vad gäller omfattningen såväl som innebörden.

1.1 Problemformulering

Forskning om psykologiskt försvar och befolkningens försvarsvilja tog fart i Sverige under 1950-talet efter att totalförsvaret konsoliderats 1948.

Under 1970-talet uppmärksammades problematiken med att basera uppfattningen om landets

försvarsförmåga på kvantitativa mätningar av befolkningens försvarsvilja utan att varken tydligt definiera eller förstå innebörden av begreppet försvarsvilja.

De kvalitativa studierna, med fokus på det militära försvaret, bedrevs i stor omfattning fram till kalla krigets slut, därefter svalnade forskningsområdet av i takt med att totalförsvaret successivt rustades ned.

De kvantitativa mätningarna (opinioner) har däremot bedrivits

kontinuerligt sedan 1950-talet och visar att det idag finns en stark försvarsvilja bland

16 Hultqvist, Peter, 2020-01-13, 7.; Nordgren Christensen, Annika, 2020-03-09. Framtiden civila försvar, Folk och Försvar, https://folkochforsvar.se/content/framtidens-civila-forsvar/ (Hämtad 2020-05-21).

17 Justitiedepartementet, 2018-08-16. Kommittédirektiv - En ny myndighet för psykologiskt försvar, Regeringen, Dir.

2018:80, 5.; MSB, 2019-06-14. Psykologiskt försvar, MSB, https://www.msb.se/psykologisktforsvar (Hämtad 2020-05- 04).; Psykförsvarsutredningen, 2020-05-26. En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret, Regeringen SOU 2020:29.

18 Försvarsdepartementet, 2017-12-20. Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025, DS 2017:66, 77.

19 Andersson, Emmelie (red.), 2019. 1. Totalförsvaret – en tillbakablick, I Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige, Försvarshögskolan: Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, 13.

20 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972. FÖRSVARSVILJA som attityd och kulturfenomen, I Forskningsrapport nr.22, Göteborgs Universitet: Sociologiska institutionen, 5 & 7.; Psykförsvarsutredningen, 2020-05-26., 70-71.

21Psykförsvarsutredningen, 2020-05-26., 72.

4

majoriteten av Sveriges befolkning – dock något lägre bland unga invånare.

Den

kvalitativa forskningen om innebörden och förståelsen för befolkningens försvarsvilja har därmed inte uppdaterats i större utsträckning de senaste 30 åren – en tidsperiod under vilken det svenska samhället och omvärldsläget har förändrats kraftigt i flera avseende, bland annat genom en breddning av säkerhetsbegreppet till att idag även inkludera krisberedskap under fredsförhållanden.

Idag står vi därför fortfarande inför den problematik som uppmärksammades under 1970- talet. Begreppet försvarsvilja används flitigt inom försvars- och säkerhetspolitiska debatter och anses utgöra en viktig grundsten i återuppbyggnadsprocessen av Sveriges totala försvar.

Trots det här förklaras eller definieras begreppet alltför sällan. Inte heller vid en sökning av begreppet i ordboken över modern svenska (SO) eller den historiska

samtidsordboken (SAOB) ges några resultat.

För att minska risken av att Sverige

återuppbygger ett totalförsvar, inklusive den nya myndigheten för psykologiskt försvar, på ett vagt definierat begrepp vars innebörd antas vara självklar och oföränderlig i

förhållande till samhällsutvecklingen, behöver den kvalitativa forskningen om den konceptuella förståelsen av försvarsvilja återupptas med utgångspunkt i nuvarande försvars- och säkerhetspolitiska inriktning och samhällsstrukturer. Aktuell kvalitativ forskning tillsammans med kvantitativa mätningar skulle kunna ge bättre förutsättningar för att statliga myndigheter framgångsrikt återuppbygger ett motståndskraftigt och folkförankrat totalförsvar samt en mer robust samhällelig krisberedskap i nutida Sverige.

1.2 Syfte och frågeställning

Studien avser att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av unga invånare i Sverige upplever sin försvarsvilja i syfte att utöka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvar- och säkerhetsfrågor mellan svenska staten och den enskilda invånaren. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar besvaras:

22 MSB, 2019-05-10. Opinioner 2018: allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar, MSB, https://www.msb.se/sv/publikationer/opinioner-2018--allmanhetens-syn-pa-samhallsskydd-beredskap- sakerhetspolitik-och-forsvar/ (Hämtad 2020-04-25).; Attityd i Karlstad AB, 2018-12-19. OPINIONER 2018, MSB, https://rib.msb.se/filer/pdf/28769.pdf (Hämtad 2020-04-25), 104.

23 Psykförsvarsutredningen, 2020-05-26.

24 Svenska Akademins Ordböcker, 2020. Försvarsvilja, Svenska.Se.

https://svenska.se/tre/?sok=f%C3%B6rsvarsvilja&pz=1 (Hämtad 2020-05-05).

5

- Hur upplever unga invånare i Sverige sin försvarsvilja?

- Finns det skillnader mellan de unga invånarnas upplevda försvarsvilja kopplat till det nationella respektive det internationella försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet? Om så är fallet, hur ser skillnaderna ut?

- Hur kan de unga invånarnas upplevda försvarsvilja förstås i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetsfrågor mellan svenska staten och den enskilda individen?

1.3 Avgränsningar

Studien har avgränsats i flera avseenden. Det här avsnittet avser att kortfattat beskriva den avgränsning som gjorts gällande inriktningen av studien, som i sin tur påverkat valet av arbetets teoretiska ramverk. Avgränsningar kopplat till studiens metod, som till exempel forskningsdesign och datainsamling, beskrivs senare i uppsatsen.

Forskning om befolkningens försvarsvilja som genomfördes fram till och med den senare delen av 1900-talet avgränsades ofta till det militära försvaret, det vill säga försvarsvilja i krigstid.

Motiveringen till dåvarande avgränsning var att begreppet helt enkelt tilldelats den tolkningen, med andra ord antagits vara begränsat till ”viljan att försvara sitt land med militära medel”.

I nutida Sverige blir argumentet problematiskt eftersom

säkerhetsbegreppet numera också inkluderar fredstida krishantering av större olyckor, kriser och katastrofer, vilket betonar vikten av att försvara Sverige och landets intressen även under fredsförhållanden med andra medel än militära. Av den här anledningen kommer studien inte att avgränsas till antingen det militära försvaret eller det civila försvaret, utan behandlar begreppet försvarsvilja inom ramen för hela totalförsvarets verksamhet – både under fredsförhållanden och vid höjd beredskap. Det innebär i sin tur att studien blir bättre förankrad i Sveriges nutida försvars- och säkerhetspolitiska

inriktning snarare än en historisk uppfattning om innebörden av begreppet försvarsvilja.

25 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 12.; Ahlberg, Alf, 1942. SVENSK FÖRSVARSVILJA GENOM TIDERNA, Stockholm:

Albert Bonniers Förlag.; Psykförsvarsutredningen, 2020-05-26., 71.

26 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 4.

6 1.4 Centrala begrepp

För en bättre förståelse av uppsatsens innehåll ges här en kortfattad förklaring av studiens centrala begrepp – totalförsvar, militära försvaret, civila försvaret, höjd beredskap och krisberedskap. Det första begreppet, totalförsvaret eller Sveriges totala försvar, består av både det militära försvaret och det civila försvaret. Totalförsvaret är ingen organisation utan Sveriges samlade verksamhet som behövs för att ytterst förbereda landet för krig.

Det militära försvaret är den verksamhet som framför allt bedrivs av Försvarsmakten med uppgiften att ytterst bevara och skydda Sveriges frihet samt landets intressen.

Försvarsmakten bistår också andra nationer vid väpnade konflikter, främst i syfte att öka Sveriges egen säkerhet.

Det civila försvaret är den samlade motståndskraften och verksamheten som ansvariga aktörer och befolkningen genomför i syfte att hantera extraordinära händelser vid höjd beredskap. Ansvariga aktörer är bland annat statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata sektorn och frivilligorganisationer.

Precis som vid höjd beredskap kan resurser inom det militära försvaret och framför allt det civila försvaret behövas för att hantera konsekvenserna av större samhällsstörningar under fredsförhållanden. Begreppet höjd beredskap är ett samlingsnamn för antingen skärpt beredskap eller högst beredskap. Vid höjd beredskap mobiliseras delar eller hela

totalförsvarets verksamheter. Under högst beredskap ska invånare som är krigsplacerade infinna sig på sin tjänstgöringsort och myndigheter, vissa företag samt olika organisationer ska omorganiseras för totalförsvar.

Slutligen, samhällelig krisberedskap är samhällets förmåga att förebygga, motstå samt hantera krissituationer i syfte att värna om Sveriges skyddsvärden som bland annat liv, hälsa, demokrati och rättssäkerhet. Samhällets krisberedskap är uppbyggt på tre grundläggande principer – ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen.

27 Försvarsmakten, 2020-05-21. TOTALFÖRSVARET, Försvarsmakten, https://www.forsvarsmakten.se/sv/om- forsvarsmakten/totalforsvaret/ (Hämtad 2020-05-21).

28 Försvarsmakten, 2020-05-21. DÄRFÖR FINNS FÖRSVARSMAKTEN, Försvarsmakten,

https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/darfor-finns-forsvarsmakten/ (Hämtad 2020-05-21).

29 MSB, 2020-05-15. Om totalförsvar och civilt försvar, MSB. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap-- civilt-forsvar/om-totalforsvar-och-civilt-forsvar/ (Hämtad 2020-05-21).

30 Försvarsmakten, 2020-05-21. TOTALFÖRSVARET.; MSB, 2019-06-18. Höjd beredskap, Krisinformation.Se,

https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/civilt-forsvar/samhallets- ansvar (Hämtad 2020-05-25).

31 För mer information om de tre grundläggande principerna, se: MSB, 2019-06-02. Om krisberedskap, MSB.

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/om-krisberedskap/ (Hämtad 2020-05-17).

7 1.5 Disposition

Inledningsvis presenterades uppsatsens inriktning, syfte och frågeställningar som

tydliggör varför studien är aktuell och ett viktigt bidrag till det berörda forskningsområdet.

I följande avsnitt ges en empirisk bakgrund till Sveriges totalförsvar. Den historiska tillbakablicken är ett nödvändigt inslag för en fördjupad förståelse av tidigare forskning som studien baseras på. Utifrån den historiska utvecklingen av Sveriges totalförsvar, följt av kartlagda resonemang och slutsatser från den tidigare forskningen, fastställs studiens teoretiska ramverk. Teorianknytningen tar sitt avstamp i en bred kontext som berör rådande ansvarsfördelning av försvar- och säkerhetsfrågor mellan svenska staten och den enskilda individen. Ansvarsfördelningen beskrivs mot bakgrund av det teoretiska

konceptet liberal governmentality (”liberal regerandekonst” på svenska).

Teorianknytningen styr därefter in på konceptualiseringen och operationaliseringen av det begrepp som uppsatsen avser att undersöka och analysera närmare – försvarsvilja. I efterföljande avsnitt förklaras arbetets genomförande gällande metodval, använt material samt reflektioner kring forskningsetik. Uppsatsen går vidare till en utförlig genomgång av studiens insamlade empiriska data som illustrerar hur ett urval av unga invånare i Sverige idag upplever sin försvarsvilja. Det empiriska materialet behandlas djupgående i

analysavsnittet, där de största empiriska resultaten lyfts fram, innan slutsatser för studien dras.

2. Bakgrund

Det här avsnittet sammanfattar den empiriska bakgrunden som studien formats efter. Den

historiska tillbakablicken tecknar en bild av hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska

inriktning förändrats över tid, vilket satt ramarna för utvecklingen av totalförsvaret och

den samhälleliga krisberedskapen. Genom att studera samhällsutvecklingen fördjupas

förståelsen för tidigare politiska beslut gällande totalförsvaret och förutsättningar för

befolkningens försvarsvilja under olika tidsperioder liksom nuvarande samhällsstrukturer.

8

År 1901 inleddes en stor omvandling av Sveriges försvar när riksdagen beslutade om att inrätta en värnpliktsarmé.

Skydd bakom stenmurar och fästningar skulle ersättas med ett mobilt försvar som kunde stoppa fienden redan vid landets gränser. När den första

gruppen värnpliktiga ryckte in följande år – 30 000 män mellan 21 och 40 år – innebar det för många rekryter en förbättrad levnadsstandard i nybyggda kaserner med rinnande vatten och tre mål mat om dagen.

I en tid som saknade lika och allmän rösträtt följdes

försvarsbeslutet senare med nya krav på ett större inflytande i landets styre med slagorden

”En man – en röst – ett gevär”.

Tanken var att den individ som var villig att dö för Sverige också skulle få rösträtt.

Historiskt har även omfattningen av den frivilliga försvarsverksamheten varit viktig för försvarsviljan hos landets invånare. Befolkningens vilja att frivilligt stödja försvaret uppstod spontant redan i mitten av 1800-talet. År 1890 etablerades bland annat Allmänna försvarsföreningen i syfte att ”skapa en levande och kraftig övertygelse om behovet att stärka och utveckla vårt försvar”.

Ju närmare Europa kom världskrigen, desto mer fördjupades insikten av de nya förhållandena av militär realism och hårda realpolitiska sammanhang, vilket gjorde det allt mer aktuellt med ett heltäckande försvar i förhållande till hotbilden.

Världskrigen gav insikt i att ingen del av samhället kan räkna med att stå oberörd från konsekvenserna av ett krig i det svenska närområdet liksom det svenska territoriet.

Insikten formade ett försvarstänk inom alla väsentliga samhälleliga dimensioner som resulterade i ett totalförsvar 1948.

Den dåvarande försvars- och säkerhetspolitiska inriktningen, ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet vid krig”

, innebar en nationell förmåga att självständigt och oberoende klara höjd beredskap med förmågan att ytterst möta ett väpnat angrepp. Ett sådant totalförsvar ansågs kräva en omfattande militär plikt för alla stridsdugliga män, civilplikt alternativt tjänsteplikt för övriga invånare samt offentligt stöd till en stor mängd frivilliga försvarsverksamheter. Slutligen, för att framgångsrikt bygga ett robust, heltäckande totalförsvar i förhållande till hotbilden krävdes också en stark försvarsvilja och motståndsanda hos Sveriges befolkning.

32 Ahlberg, Alf m.fl., 1942, 65.

33 Andersson, Emmelie (red.), 2019, 14-15.

34 Armémuseum, 2015-01-30. Historia: Värnplikten, Säkerhetspolitik.Se,

https://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/totalforsvarsplikt/Historia-Varnplikten/ (Hämtad 2020-02-29).

35 Andersson, Emmelie (red.), 2019, 14.

36 Ibid., 15-16.; Ahlberg, Alf m.fl., 1942, 65-65.

37 Ibid.

38 Anderson, Björn, Jeppsson, Tommy (red.), 2018, 28.

39 Andersson, Emmelie (red.), 2019, 13.

40 Anderson, Björn, Jeppsson, Tommy (red.), 2018, 28.

41 Ibid.

9

Med tiden blev totalförsvaret ett allt mer naturligt inslag i befolkningens vardag – något som blev tydligt när fokuset skiftade från de som kallats in till försvaret till dem som i någon form vägrade vara delaktig genom till exempel vapenvägran.

I samband med kalla kriget och det överhängande kärnvapenhotet var svenska totalförsvaret som störst.

När Sovjetunionen upplöstes reducerades dock både det militära och det civila försvaret successivt, som kulminerade vid försvarsbesluten 2000, 2004 och 2009.

Försvarsmaktens invasionsförsvar omformades till ett försvar inriktat mot internationella humanitära och fredsfrämjande insatser.

Civilförsvaret ersattes i början av 2000-talet med en samhällelig krisberedskap att i fredstid hantera större olyckor, kriser och katastrofer.

Nedrustningen liksom förändringen i den försvars- och säkerhetspolitiska inriktningen innebar att Sveriges totalförsvar och samhällelig krisberedskapen blev alltmer beroende av fördjupat internationellt bilateralt och multilateralt samarbete som, i förhållande till den senare delen av 1900-talet, medfört en betydligt lägre självförsörjningsgrad av resurser som exempelvis livsmedel, läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Den långvariga

fredsperioden på svenskt territorium liksom utvecklingen av omvärldsläget har sammanfattningsvis resulterat i vissa utmaningar vad gäller att bibehålla ett starkt

totalförsvar och, inte minst, en motståndskraftig försvarsvilja bland landets invånare.

För att få svar på vilka och hur stora utmaningar Sverige idag står inför krävs en aktuell och fördjupad forskning om civilbefolkningens upplevda försvarsvilja.

3. Tidigare forskning

I takt med framväxten av totalförsvaret efter första och andra världskriget växte också forskningen kopplat till försvarsviljan hos Sveriges befolkning. Det fanns en politisk oenighet kring hur omfattande invånarnas försvarsvilja var och hur viljan kunde påverkas på ett gynnsamt sätt.

Att mäta och förstå innebörden av försvarsviljan blev därmed allt

42 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 3.

43 Zetterbeg, Kent, 2014, 255.; Försvarsmakten, 2020-05-24.

44 Anderson, Björn, Jeppsson, Tommy (red.), 2018, 22 & 29.; Regeringen, 2009-03-19.

45 Försvarsmakten, 2016, 20.; Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, 2017, 36-38.

46 Ibid.; MSB, 2019-06-02.

47 Hultqvist, Peter, 2020-01-13, 6.; MSB, 2018-05. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens, MSB1223, MSB, 6.

48 Ahlberg, Alf m.fl., 1942, 8 & 68.

49 Andersson, Emmelie (red.), 2019, 13; Ahlberg, Alf m.fl., 1942, 66-67.

10

viktigare för bedömningen om huruvida de politiska besluten för det militära respektive det civila försvaret togs emot eller möttes av motstånd från befolkningen. I enlighet med Hempels beskrivning om begrepp som används i vetenskapliga teser behöver innebörden av begreppet försvarsvilja bestämmas på ett sätt så att resulterande satser kan testas på ett lämpligt vis för att i sin tur kunna användas i förklaringar, kartläggningar och

förutsägelser.

Vidare pekar Hempels forskning på att definitioner av begreppet

försvarsvilja fram till och med 1960-talet kan betraktas som explikationer.

Det innebär att begreppets innebörd är vagt förklarat, utgår från ”den vanliga användningens

betydelse” och att begreppets innebörd därför bör analyseras utifrån de olika sammanhangen termen används inom.

Begreppet försvarsvilja har används flitigt inom den försvars- och säkerhetspolitiska debatten senaste åren liksom av flera forskare under längre tid; likväl har innebörden av begreppet allt för sällan definierats eller förklarats. Under 1970-talet uppmärksammades problematiken med att beskriva försvarsvilja som en fundamental grundsten för ett robust och motståndskraftigt totalförsvar samtidigt som fenomenet saknade en heltäckande och entydig definition.

Carlsson genomförde en opinionsundersökning 1952 på uppdrag av Kommittén för

utredandet av det psykologiska försvaret i syfte att bland annat mäta svenskarnas villighet att möta ett väpnat motstånd. Resultatet visade att 79 procent av Sveriges befolkning var villiga att försvara sitt land vid ett väpnat anfall.

De två frågor som användes i

opinionsundersökningen angående väpnat motstånd i händelse av väpnat anfall eller kärnvapenhot mot Sverige var följande:

”Antag att Sverige anfalles. Anser Ni att vi bör göra väpnat motstånd, även om utgången för oss ter sig oviss?”

”Antag att angriparen hotar med atomvapen. Anser ni då att vi bör göra väpnat motstånd?”

50 Hempel, Carl Gustav, 1966. Philosophy of Natural Science, New York, 91. Citerad i Modéer, Björn, 1974.

DEFINITIONER AV BEGREPPET FÖRSVARSVILJA – Några kritiska kommentarer, Stockholm: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, 5.

51 Modéer, Björn, 1974. DEFINITIONER AV BEGREPPET FÖRSVARSVILJA – Några kritiska kommentarer, Stockholm:

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, 6.

52 Ibid.

53 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 5.

54 Ibid.

55 Ibid.

11

Samma frågor, eller snarlika formuleringar, har använts kontinuerligt i undersökningar sedan 1950-talet.

I MSB:s opinionsundersökning 2018 om allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar användes bland annat följande frågeställning:

”Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi bör göra väpnat motstånd även om utgången för oss verkar oviss?”

Det är få undersökningar som kan uppvisa mätdata som daterar sig så långt tillbaka i tiden som opinionerna; samtidigt innebär det att undersökningar om svenska invånares

inställning till landets försvar och deras upplevda försvarsvilja har studerats utifrån liknande perspektiv – med liknande metod och samma frågor under lång tid. För att få en mer heltäckande förståelse för resultaten från nutida opinionsundersökningar krävs därför kompletterande studier som analyserar innebörden av den uppmätta försvarsviljan – studier som ger en mer nyanserad bild av befolkningens försvarsvilja i förhållande till rådande samhällsstrukturer, omvärldsläge och hotbild.

Att försvarsvilja är ett självklart, oföränderligt men samtidigt svårdefinierat fenomen har alltså varit ett stående antagande eller argument genom många tidigare studier – en

problematik som uppmärksammades 1972 av Jonsson och Månson.

Problematiken anses ha uppstått till följd av ett värderingsproblem – att undersökningarna genomförts som beställningsuppdrag för överbefälhavaren vilket resulterat i att försvarskritiska aspekter undertryckts. Ytterligare en problematik som lyfts är ett metodproblem – att forskning om ett ”återsken” av försvarsvilja har bedrivits sedan 1952 eftersom inga försök till att förstå eller förklara fenomenet har gjorts med anledning att det inte ansetts vara möjligt.

Genom en historisk redogörelse för försvarsviljans framväxt beskriver Jonsson och Månson hur begreppet försvarsvilja har uppstått genom en integration av två kulturfenomen – anpassningen till militärt nationsförsvar och nationsidentifikation uttryckt genom institutionaliserad samhällsuppfattning som medfört beteendereglerande

56 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 6.

57 Attityd i Karlstad AB, 2018-12-19.; MSB, 2019-05-10.

58 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 4 & 7.

59 Ibid., 8–9.

12

normer.

Ett av deras kanske viktigaste bidrag är insikten i att försvarsvilja kan vara dynamiskt snarare än ett givet och oföränderligt tillstånd. Begreppet är således beroende av den tidsperiod som termen studeras inom. Sett till dagens försvars- och

säkerhetspolitiska inriktning finns dock en stor begränsning med Jonssons och Månsons studie – att begreppet försvarsvilja avgränsas till ”en vilja att försvara sitt land med militära medel”, det vill säga att termen står enbart i relation till det militära försvaret av Sverige. Med 1970-talets samhällsutveckling och dåvarande omvärldsläge kan det anses vara en lämplig avgränsning. I nutida Sverige skulle avgränsningen bli mer svårmotiverad i och med det breddade säkerhetsbegreppet som numera inkluderar samhällelig

krishantering av fredstida olyckor, kriser och katastrofer – vilket betonar vikten av befolkningens försvarsvilja även under fredsförhållanden.

Insikten i att begreppet försvarsvilja är av dynamisk karaktär öppnar upp för studier med nya perspektiv och ingångsvärden. Efter Jonssons och Månsons arbete genomfördes flera kvalitativa undersökningar om, eller kopplat till, begreppet försvarsvilja under 1970- och 80-talet.

I takt med att den försvars- och säkerhetspolitiska inriktningen förändrades efter kalla kriget verkar dock även den kvalitativa forskningen ämnad till att förklara och förstå begreppet försvarsvilja avtagit. Sett till den vikt som idag läggs på befolkningens

försvarsvilja i samband med den återupptagna totalförsvarsplaneringen, samtidigt som begreppet försvarsvilja sällan förklaras eller definieras, återskapas samma problematik som uppmärksammades under 1970-talet. Att i offentliga debatter och vetenskapliga rapporter utgå från att begreppets innebörd är självklart och oföränderligt resulterar i en begränsad förståelse för den aktuella försvarsviljan bland Sveriges invånare.

Sammanfattningsvis finns det ett behov att åter inrikta studier på att kvalitativt undersöka begreppet försvarsvilja utifrån de sammanhang termen idag används inom.

4. Teorianknytning

Det svenska samhället har förändrats och utvecklats mycket sedan inrättningen av den första värnpliktsarmén 1901. Dåvarande rekryter som bidrog till det militära försvaret fick i gengäld förbättrad levnadsstandard och senare rösträtt. Utbytet kan likna ett ”kontrakt”

60 Jonsson, Anders, Månson, Per, 1972, 63.

61Psykförsvarsutredningen, 2020-05-26., 70–71.

13

mellan den svenska staten och enskilda invånare. I nutida, globaliserade välfärdssamhället i Sverige ser det annorlunda ut. Det finns alltjämt en förväntning att förr eller senare få offentligt stöd vid extraordinära händelser som orsakar större samhällsstörningar – oavsett om invånaren är aktiv inom det militära försvaret eller inte. Fram tills att offentliga

insatser mobiliserats vidtar dock individen i regel egna åtgärder för att trygga sin liksom andra invånares säkerhet.

Mot bakgrund av studiens empiriska bakgrund och tidigare forskning inriktas den här studien mot att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av Sveriges unga invånare upplever sin försvarsvilja i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetsfrågor mellan svenska staten och den enskilda individen. Det finns flera tidigare arbeten liksom aktuella diskussioner kring huruvida det pågår en individualisering av säkerhetsfrågor, vilket skulle innebära att ett större ansvar läggs över på befolkningen samt civilsamhället från statliga myndigheter och beslutsfattare. Det finns också olika uppfattningar kring hur stater går till väga för att styra och sätta ramarna för

ansvarsfördelningen i arbetet mot ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.

Inriktningen för den här studiens teoretiska antaganden är inspirerat av främst Foucault teori om styrtekniken liberal governmentality (”liberal regerandekonst”) och Larssons vetenskapliga artikel om en pågående ansvarsförskjutning av säkerhetsfrågor från svenska staten till civilbefolkningen.

4.1 Liberal regerandekonst

I rapporten Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 beskriver Försvarsberedningen den enskilda individens

ansvarstagande som en väsentlig del av samhällets samlade förmåga att minska

62 Ferguson, Julie, Schmidt, Arjen, Boersma, Kees, 2018. Citizens in crisis and disaster management: Understanding barriers and opportunities for inclusion, Journal of Contingencies and Crisis Management 2018(26), 326-328.; Boin, Arjen, Bynander, Fredrik, 2015. Explaining success and failure in crisis coordination, Geografiska Annaler: Series A, Physical Geography 97(1), 123-135.

63 För vidare läsning angående arbete att öka invånares och civilsamhällets krismedvetenhet, krisberedskap samt krishantering, se bland annat: Chandler, David, 2013, 210-226.; Briggs, Rachel, 2010, 971-981.; Bergström, Johan, 2018, 31-38.; Malcolm, James A., 2013, 311-321.; Bulley, Dan, 2013. Procucing and Governing Community (through) Resilience, Political Studies Association: Politics 33(4), 265-275.; Joseph, Jonathan, 2013. Resilience as embedded neoliberalism: a governmentality approach, Resilience 1(1), 38-52.; Collier, Stephen J., Lakoff, Andrew, 2008.

Distributed preparedness: the spatial logic of domestic security in the United States, Environment and Planning D:

Society and Space 2008(26), 7-28.

64 Foucault, Michel, 2013. Biopolitikens födelse: Collège de France 1978-1979. Hägersten:Tankekraft.;Larsson, Oscar L., 2019.

14

konsekvenserna av samhällsstörningar.

Erhåller Sveriges invånare god krismedvetenhet och grundläggande krisberedskap kan offentliga insatser riktas mot att stödja

samhällsviktig verksamhet och de individer som saknar förutsättningar för att själva hantera situationer som uppstår vid störningar i samhällets funktionalitet.

Försvarsberedningen föreslår därför att; i händelse av en kris och ytterst krig ska den enskilda individen ha en tillräckligt god beredskap för att klara sin egen försörjning i [minst] en vecka utan offentligt stöd.

Förslaget är ett tydligt exempel på vad Larsson beskriver utifrån ett konstruktivistiskt och socialontologiskt perspektiv som en pågående diskursiv ansvarsförskjutning inom Sveriges kris- och säkerhetshantering från staten till individen.

Det innebär att befolkningen förväntas ta ett större ansvar för sin egen liksom andra invånares säkerhet och trygghet, oberoende av offentligt stöd.

Som tidigare nämnts finns det flera forskningsstudier som visar hur stater idag bygger ett mer motståndskraftigt samhälle med hjälp av möjligheten att förbättra risk- och

krismedvetenhet bland befolkningen.

De teoretiska resonemangen som lyfts i Larssons arbete beskriver utvecklingen av individens ökande ansvar som en individualisering av säkerhetsfrågor som kan komma att underminera det ”sociala kontraktet” mellan individen och staten, vilket kan förklaras med hjälp av kontraktsteorin.

Utifrån ett liberalt

perspektiv hävdar teorin att den enskilda individen ger upp en del av sin frihet och inordnar sig i ett kollektiv inom landsgränserna i utbyte mot ett statligt skydd i form av våldsmonopol samt tvingande makt mot interna liksom externa faror och hot.

Teorin skulle också kunna förklara relationen, eller utbytet, som fanns mellan svenska staten och de första rekryterna i värnpliktsarmén i början på 1900-talet.

Det statliga försvaret har blivit allt mer sammanlänkat med det civila styret efter en förändrad försvars- och säkerhetspolitiska inriktning under 1990-talet och framåt, vilket påverkat hur Sveriges invånare idag rekommenderas att agera och bidra i händelse av en kris eller ett hot mot säkerheten. Planering och beredskap inför kriser, katastrofer och höjd beredskap har blivit en allt starkare norm i Sverige.

Den teoretiska utgångspunkten för

65 Försvarsdepartementet, 2017-12-20, 77.

66 Ibid.

67 Larsson, Oscar L., 2019, 621.

68 Chandler, David, 2013, 210-226.; Briggs, Rachel, 2010, 971-981.; Bergström, Johan, 2018, 31-38.; Malcolm, James A., 2013, 311-321.; Bulley, Dan, 2013, 265-275.; Joseph, Jonathan, 2013, 38-52.; Collier, Stephen J., Lakoff, Andrew, 2008, 7-28.

68 Larsson, Oscar L., 2019.

69 Hobbes, Thomas, 1651. Leviathan, Minneapolis: Lerner Publishing Group, Inc., citerad I Larsson, Oscar L., 2019, 602.

70 Larsson, Oscar L., 2019., 602.

71 Ibid., 605.

15

Larssons argument om en pågående ansvarsförskjutning är alternativa styrsätt och strategier som varken inkluderar ekonomiska incitament eller tvångsmedel i form av lagstiftning. Ansvarsförskjutningen grundas istället i en medveten påverkan på

medborgarnas tankesätt genom informations- och kunskapsförmedling som bevarar en frihetskänsla. Sammankopplingen av makt och frihet kallas för liberal regerandekonst.

Governmentality är en sammansättning av orden government (avser styrning) och rationality (avser kontextuell förståelse för premisser och idéer som ligger till grund för styrförsök).

Det som kännetecknar just liberal regerandekonst är främjandet av

individens valmöjligheter i syfte att uppmuntra till moraliskt ansvar över sin egen situation och utveckling, vid sidan av andra uttryck för makt som exempelvis juridiska och

disciplinära.

Foucault beskriver att makt kan, utöver straff, disciplinära och tvingande åtgärder, också utövas med språkliga och diskursiva uttryck som påbjuder specifika tankefigurer och idéer.

Det innebär att medborgare erhåller sin valfrihet samtidigt som staten diskursivt påvisar det önskvärda eller ”korrekta” valet. Viktigt att notera är att makt och frihet inom ramen för liberal regerandekonst inte sätter sig emot varandra utan är en förutsättning för varandra, samt att de bakomliggande motiven med den ”icke-tvingande”

styrtekniken inte nödvändigtvis behöver vara dolda.

Larsson analyserar statsmakternas uppfattning av invånares ansvar och önskvärda egenskaper i syfte att öka förståelsen för de grundläggande idéerna som gör sig gällande om den krismedvetna medborgaren som styrbar – samtidigt som individen bidrar till sin egen och samhällets säkerhet.

För att identifiera, beskriva och tolka innebörden av statens olika styrförsök inkluderas ”faktiska fall av styrförsök” som bland annat MSB:s 72-timmarskoncept, webbplatser som DinSäkerhet.Se, informationsspridning via sociala medier och YouTube-kanaler samt broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Resultaten synliggör att individens egenansvar betecknas som en solidarisk handling av staten, vilket ökar förväntningarna på invånaren vad gäller risk- och krismedvetenhet samt beredskap utöver disciplinära och tvingande styrning i form av lagstiftning.

I utbyte får

72 Foucault, Michel, 2013, Citerad i Larsson, Oscar L., 2019, 600.

73 För ett bredare perspektiv på governmentality, se bland annat: Neumann, Iver B., Sending, Ole Jacob, 2007. ‘The International’ as Governmentality, Journal of International Studies 35(3), 677-701.; Walters, William, 2012.

Governmentality: critical encounters – critical issues in global politics, London: Routledge.

74 Larsson, Oscar L., 2019, 604.

75 Ibid., 603.

76 Ibid.

77 Ibid., 601.

78 Ibid., 614-615.

79 Ibid., 621.

16

individen statligt skydd mot interna och externa hot genom det ”sociala kontraktet”, som i sin tur möjliggör mer tid åt utvecklande verksamhet framför att med egna medel

säkerställa sin egen och anhörigas överlevnad, säkerhet samt trygghet. En begränsning med Larssons fallstudie, som författaren själv pekar ut, är huruvida medborgare har anpassat sig efter eller motsatt sig den diskursiva ansvarsförskjutningen genom liberal regerandekonst – en kunskapslucka som den här studien avser att undersöka vidare.

4.2 Försvarsvilja

Oavsett hur ansvarsfördelningen ser ut mellan stat och individ handlar det i slutändan om att säkerställa medborgarnas trygghet och säkerhet – ”ingen befolkning, ingen stat”. Med utgångpunkt i en pågående individualisering av säkerhetsfrågor genom diskursiv

ansvarsförskjutning inriktas den här studien mot invånarnas vilja att vara med och försvara Sverige och landets intressen under fredsförhållanden såväl som vid höjd beredskap. För att undersöka och analysera försvarsviljan hos ett urval i befolkningen används Modéers konceptualisering av begreppet försvarsvilja från 1974.

Två år efter att Jansson och Månsons studie sammanställdes publicerade

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar Modéers rapport, i vilken författaren genomför en kritisk granskning av tidigare förslag till definitioner av begreppet försvarsvilja. Modéer fokuserar på dels definitioner i psykologiska individuella

egenskapstermer, dels sociologiska grupprelationstermer. Kritik som riktas mot tidigare förslag av definitioner i psykologiska individuella egenskapstermer är främst att begreppet försvarsvilja är för otydligt eller för snävt definierat eftersom förslagen utgår från antingen en angreppssituation eller försvarsförberedelser. Det skulle innebära att försvarsvilja inte existerar under fredsförhållanden vilket antyder att mätningarna av försvarsvilja under fredstid är irrelevanta.

Kritiken som riktas mot tidigare definitioner av försvarsvilja i sociologiska grupprelationstermer handlar främst om att försöken att ta fram en tydlig definition inte varit tillräckliga för att kunna klassas som en definition – varken entydig eller heltäckande. Även här anses definitionerna som tidigare angetts vara antingen för snäva – enbart berör grupper som [militära] förband vilket exkluderar enskilda individer,

80 Modéer, Björn, 1974.

81 Ibid., 9.

17

eller för vida – avsaknaden av specifika egenskaper för situationen begreppet används inom.

Mot bakgrund till den kritiska granskningen betraktas försvarsvilja som en psykologisk storhet i form av en attityd eller ett så kallat dispositionsbegrepp – att en person med försvarsvilja är disponerad eller motiverad att bete sig på ett visst bestämt sätt.

Modéer menar vidare att försvarsvilja som attityd består av åsikter och värderingar som rör olika aspekter av Sveriges totalförsvar – att attityden kan manifesteras genom olika former av beteende som i sin tur blir kriterier eller indicier på att vissa attityder till försvarsvilja föreligger.

En viktig poäng som Modéer gör i sin studie är just svårigheten med att påvisa att ett specifikt beteende fastslås som ett absolut indicium på stark försvarsvilja och att det istället är en fråga om att vissa beteenden korrelerar i olika hög grad med

försvarsvilja.

Modéer föreslår därför, baserat på sin kritiska granskning och egen operationalisering, ett nytt förslag på definition av försvarsvilja:

”X har försvarsvilja =

X har en attityd som manifesteras i beteenden, som bidrar till och/ eller ger uttryck för accepterande av totalförsvaret i det egna landet.”

Syftet med att ange en definition för ett begrepp är att underlätta studier samt att klargöra resonemang, förklaringar och förutsägelser. Definitionen bör vara heltäckande för alla situationer som begreppet kan appliceras på och samtidigt vara så pass entydigt att enbart situationer som är specifikt för begreppet inkluderas – en varken för snäv eller för bred definition. Det bör också vara möjligt att operationalisera definitionen, det vill säga möjligt att relatera till mät- och observerbar data.

Modéers operationalisering av begreppet försvarsvilja består av fyra variabler –

samhällsgrupptillhörighet, situationer, syften och beteende, varav den sistnämnde utgör den beroende variabeln.

Samhällsgrupptillhörighet innebär vilken grupp i samhället som en individ alternativt en fokusgrupp tillhör, exempelvis värnpliktiga, studenter, arbetande inom näringslivet eller volontärer inom frivilliga försvarsorganisationer.

82 Modéer, Björn, 1974.

83 Ibid., 21.

84 Ibid., 16.

85 Ibid., 19.

86 Ibid, 20.

87 Ibid., 15.

88 Ibid.

18

Samhällsgrupptillhörighet är delvis beroende av situationen – olika individer har olika uppgifter i samhället beroende på vilken situation de befinner sig i, vilket kan ge upphov till varierande styrka på försvarsviljan. Den andra variabel situationer delas in i tre

huvudkategorier; fredssituationer, kris- och krigssituationer under vilken mobilisering sker samt stridssituationer ute på slagfältet. De två sistnämnda situationerna kan delas upp ytterligare, till exempel i vem angriparen är eller hur robust Sveriges militära försvar är.

Med variabeln syften menar Modéer att i samma situation kan två personer bete sig på samma vis men i olika syften. Värnplikten tas upp som ett exempel – att person X kan genomföra värnplikten i syfte att vara med och försvara sitt land medan person Y gör det i syfte att propagera för att försvaret bör avskaffas.

De tre nämnda variablerna påverkar hur försvarsviljan manifesteras, det vill säga vilket beteende det ger upphov till i form av handlingar eller verbala utsagor.

4.3 Operationalisering

Trots att Modéers konceptualisering sammanställdes år 1974 anses den fortfarande vara användbar i flera avseenden. Variablerna bygger på en dynamisk förståelse för begreppet försvarsvilja vilket tillåter anpassning till olika sammanhang liksom tidsperioder.

Variabeln samhällsgrupptillhörighet kan till exempel anpassas efter både enskilda

individer och större folkgrupper. Variabeln situationer kan anpassas efter bland annat den nutida hotbilden och omvärldsläget, det vill säga aktuella situationer som berör det

moderna totalförsvar utan att det ger en negativ inverkan gällande Modéers

konceptualisering av försvarsvilja. Eftersom syftet med den här studien är att utöka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja i förhållande till nuvarande

ansvarsfördelning av försvar- och säkerhetspolitiska frågor mellan svenska staten och den enskilda individen anses därför Modéers operationalisering vara användbar, dock med en viss anpassning till Sveriges samtida försvars- och säkerhetspolitisk inriktning.

Anpassningen av Modéers operationalisering till nutida Sverige med rådande

samhällsstrukturer görs genom variabeln situationer, något som tydliggörs i den första grundläggande frågan till studiens intervjupersoner gällande deras upplevda försvarsvilja vid fredstida extraordinära händelser:

89 Modéer, Björn, 1974., 17.

19

”I händelse av en samhällsstörning [i Sverige] på grund av en större olycka, en kris eller katastrof [under fredsförhållanden], är du då beredd att delta i olika uppgifter inom totalförsvaret (kopplat till det civila och/eller militära försvaret) utifrån din egen förmåga och färdigheter?”

Även om Modéers kategoriseringen av variabeln situationer är relevant till Sveriges moderna totalförsvar och samhällelig krisberedskap, utgör det också en viss begränsning.

Under de senaste 50 åren har den försvars- och säkerhetspolitiska inriktning utformats i allt större utsträckning av ett fördjupat internationella bilateralt- och multilateralt samarbete med framför allt EU och andra nordiska grannländer. Det innebär att försvarsviljan bland Sveriges befolkning behöver avspegla Sveriges politiska och strategiska internationella samarbete. Om inte, skapas en obalans mellan befolkningens försvarsvilja och de politiska ambitionerna för Sveriges nuvarande liksom framtida totalförsvar. För att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan befolkningens upplevda försvarsvilja kopplat till det nationella respektive internationella försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet behöver alltså variabeln situationer anpassas. Av den anledningen har därför variabeln delats in i följande tre övergripande kategorier;

extraordinära händelser under fredsförhållanden i Sverige; extraordinära händelser vid höjd beredskap i Sverige; samt extraordinära händelser i fredstid liksom vid höjd beredskap i ett annat nordiskt land eller EU-medlemsland som är kopplat till Sveriges internationella försvars-och säkerhetspolitiska samarbete.

5. Metod och material

För att få en detaljerad förståelse för hur studien har genomförts och vilka avgränsningar som gjorts mot bakgrund av uppsatsens syfte samt frågeställningar, presenteras arbetets forskningsdesignen, metod för datainsamling och analyser, en källkritisk genomgång av använt material, reflektioner kring validitet, reliabilitet samt forskningsetik nedan.

Sammantaget påverkar metodvalen och avgränsningarna inriktningen liksom slutresultatet av studien.

90 Se Bilaga 1.

20 5.1 Forskningsdesign

Ett strategiskt urval har gjorts från studiens population (den samhällsgrupp som studien inriktas mot) som i det här fallet är unga invånare i Sverige. Det strategiska urvalet, som studiens empiriska data inhämtas från, består av unga invånare i Sverige mellan åldern 21–35 och som tidigare studerat kandidatprogrammet i Internationell kris- och

konflikthantering (”IKK-programmet”) vid Umeå Universitet. En av de två grundläggande kriterier för urvalet är de unga invånarnas förkunskap om försvars- och säkerhetspolitiska frågor som dem erhållit genom sin universitetsutbildning. IKK-programmet inkluderar bland annat kurser i freds- och konfliktstudier samt krisberedskap utifrån både ett nationellt och internationellt perspektiv.

Varför just IKK-programmet valts framför liknande universitetsutbildningar runt om i Sverige grundas i programmets breda inriktning. Genom både teoretiska och praktiska utbildningsmoment visar IKK-programmet hur kunskap inom freds- och konfliktstudier förbättrar förståelsen för samhälleliga krisberedskap, och vice versa. I kontrats till IKK- programmet ger många andra kandidatutbildningar ofta en fördjupad kunskap i antingen internationella freds- och konfliktstudier eller nationell samhällelig krisberedskap. För den här studien som avser att kvalitativt analysera unga invånares upplevda försvarsvilja i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetspolitiska frågor, vilket inkluderar både nationella och internationella dimensioner, anses därför studiens urval vara lämplig.

Fördelen med det strategiska urvalet är att medverkande respondenter i studien antas kunna bidra med ett mer nyanserat och djupgående empiriskt material eftersom ämnesområdet varken är obekant eller ointressant för individerna. Vidare motiveras urvalet av sannolikheten att respondenterna idag, eller inom en snar framtid, kommer arbeta med försvars- och säkerhetspolitiska frågor vilket gör dem till en viktig resurs för totalförsvaret liksom den samhälleliga krisberedskapen. Samtidigt innebär urvalet att det kan finns respondenter som efter kandidatutbildningen gjort helt andra yrkesval. Oavsett nuvarande sysselsättning erhåller dock samtliga unga invånare i urvalsgruppen en grundläggande kunskapsnivå från IKK-programmet.

Det andra kriteriet är den åldersmässiga avgränsning som innebär dels att personer som

påbörjat kandidatutbildningen direkt efter gymnasial examen har möjlighet att medverka,

21

dels att studien inriktas mot den yngre andelen av befolkningen. Det senare är fördelaktigt eftersom respondenterna liksom studiens population bär ett stort ansvar för att bidra till både det nuvarande men också det framtida totalförsvaret samt samhälleliga

krishanteringen, i både fredstid och vid höjd beredskap. Skulle studien istället inriktas mot exempelvis hela befolkningen likt många tidigare forskningsstudierna, skulle det krävas en betydligt mer omfattande undersökning som jämför empiriska resultat mellan flera samhällsgrupper. En sådan bred studie skulle samtidigt innebära att slutsatserna inte skulle synliggöra den konceptuella förståelsen för just unga invånare utan snarare en mer

generell uppfattning av försvarsviljan som i de kvantitativa opinionsundersökningarna.

Vidare påverkar också åldersspannet de förväntningar som svenska staten antas ha på invånarna vid extraordinära händelser. En frisk trettioårig individ kan antas ha större möjlighet till att bidra till olika insatser inom totalförsvaret i jämförelse med en sjuttiofemårig invånare.

5.2 Datainsamling

För en bättre tolkning och förståelse för det empiriska materialet som presenteras i

uppsatsen krävs en detaljerade redogörelse för studiens metodval gällande datainsamling.

Inledningsvis för den empiriska datainsamlingen efterfrågades respondenter som var villiga att ställa upp på intervju om Sveriges totalförsvar och sin upplevda försvarsvilja i olika situationer. Efterfrågan publicerades i två Facebook-grupper för alumner som tidigare studenter IKK-programmet. Valet att kontakta urvalsgruppen med hjälpa av digitala medel är delvis på grund av rådande pandemi av Covid-19 som resulterat i Umeå universitets beslut om att all undervisning samt examenarbeten ska ske på distans i enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.

Delvis på grund av

möjligheten att nå ut till fler respondenter, oavsett geografisk spridning. Eftersom studiens urvalsgrupp består av före detta studenter på IKK-programmet är sannolikheten att

respondenterna flyttat från Umeå efter avslutad studietid stor. Metodvalet medför samtidigt en risk att alumner som inte är aktiva på Facebook missar möjligheten att medverka i studien. Risken tillkommer dock oavsett vilket digitalt medel som används för att nå ut till respondenterna.

91 Adolfsson, Hans, 2020-03-17. Beslut med anledning av utvecklingen av spridningen av coronavirussjukdom covid-19, Umeå universitet Dnr: FS 1.1-677-20, 1.

22

Efter att studiens medverkande respondenter fastställts genomförs den empiriska datainsamlingen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer via antingen telefon- eller videosamtal. En generell utmaning med telefonintervjuer är att information som

kroppsspråk faller bort, vilket kan ha betydelse för tolkningen av respondenternas svar.

Andra utmaningar som kan uppstå är informationsbortfall orsakat av tekniska problem.

Slutligen innebär alla former av intervjuer som genomförs mellan en respondent och studiens författare en risk att signifikant information inte hinner uppfattas under samtalet.

För att minska riskerna har samtliga konversationer spelats in. Ytterligare åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte berör det tidsmässiga upplägget för intervjuerna som lämnar utrymme för dels strukturella klargörande – möjligheten till följdfrågor vid missförstånd eller svårtolkat resultat, dels goda tidsmarginaler för följdfrågorna under liksom efter genomförd intervju.

En till förutsättning som minskar risken för att betydande empiriskt material faller bort är metodvalet av semi-strukturerade intervjuer.

Metodvalet är fördelaktig vid

datainsamling med ett deduktivt förhållningssätt eftersom det öppnar upp för empiriska resultat utöver det som efterfrågas baserat på studiens frågeställningar och förbestämda kodning. Andra fördelar med semi-strukturerade intervjuer är att respondenterna själva bestämmer vilka resonemang dem vill fördjupa sig i kopplat till studiens grundläggande frågor.

5.2.1 Intervjuguide

Precis som det teoretiska ramverket och operationaliseringen har även metodvalet för datainsamlingen utformat studiens intervjuguide (se Bilaga 1). Sammanfattningsvis utformas intervjuguiden efter fyra grundläggande frågor för studien. Formuleringen av de tre första grundläggande frågorna som behandlar respondenternas upplevda försvarsvilja i olika situationer utgår från liknande frågeställningar som används i MSB:s opinioner 2016 och 2018.

Valet baseras på att undersökningarna har genomförts regelbundet sedan 1950-talet vilket talar för att experter inom området ansett att frågorna är lämpliga för efterfrågad data. Skulle studien istället utgå från eget framställda formuleringar kommer

92 David, Matthew, Sutton, Carole D., 2011. Samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur, 207.

93 Ibid., 114.

94 MSB, 2019-05-10.; MSB, 2017-01. Bilaga 1: Frågeformulär, I Opinioner 2016: allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar, MSB1068, 94.