Gripsholms slott

(1)

Linköpings universitet | Institutionen för kultur och kommunikation, IKK B-uppsats, 7,5 hp | Konstvetenskap Vårterminen 2016

Gripsholms slott

– Från nytt till gammalt

Emma Cederborg

Anna Ingemark Milos

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se

(2)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 3

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 4

1.2TEORI OCH METOD ... 4

1.3MATERIAL OCH LITTERATURÖVERSIKT ... 5

1.4DISPOSITION ... 6

2. BAKGRUND ... 7

2.1GRIPSHOLMS SLOTT, EN HISTORISK ÖVERSIKT ... 7

3. UNDERSÖKNING OCH ANALYS ... 10

3.1GRIPSHOLMS SLOTTS EXTERIÖR ... 10

3.1.1 Fasad och tak ... 10

3.1.2 Vapensköldar och väggdekorationer ... 10

3.1.4 Borggårdarna ... 11

3.1.5 Trädgården ... 11

3.2GRIPSHOLMS SLOTTS INTERIÖR ... 12

3.2.1 Första våningen: ... 12

3.2.2 Vasavåningen: ... 12

3.2.3 Andra våningen: ... 17

3.2.4 Tredje våningen: ... 23

3.3GRIPSHOLMS RESTAURERINGAR ... 26

3.3.1 1890-talets restaurering och dess debatt ... 26

3.3.2 1900-talets restaureringar ... 27

4. SAMMANFATTANDE SLUTDISKUSSION ... 29

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 30

TRYCKTA KÄLLOR: ... 30

ELEKTRONISKA KÄLLOR: ... 31

BILD (FÖRSÄTTSBLAD) ... 32

(3)

1. Inledning

Vid Mälarens strand ligger Gripsholms slott. Det första slottet som låg här byggdes ca 1380 av Bo Johnsson Grip men det var Gustav Vasa som lät bygga det stora renässansslott som står där idag. Gripsholm har genomgått många renoveringar och restaureringar genom årens lopp men den största restaureringen som har ägt rum är den som arkitekten Fredrik Liljekvist genomförde på 1890-talet då han försökte att visa på slottets anor till Gustav Vasa och som väckte en av Sveriges genom tidernas största restaureringsdebatt.¹ Gripsholms slott har både använts som kunglig residens och fängelse till exempelvis Erik XIV och Johan III och idag finns här Svenska statens porträttsamling.

Jag kommer i denna uppsats att undersöka hur Gripsholms slott har förändrats från att det första slottet byggdes 1381 fram till och med restaureringarna som ägde rum under 1900-talet.

Jag kommer även att undersöka den debatt som restaureringen under 1890-talet väckte.

1 Lars Ljungström, -Aendnu gamblare: Fredrik Lilljekvists restaurering av Gripsholms slott och 1890-talets restaureringsdebatt, Södermanlands museum, Nyköping, 1987, s. 250

(4)

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gripsholms slott har förändrats från att det första slottet byggdes 1381 fram till och med restaureringarna som ägde rum under 1900-talet.

Jag vill även undersöka den debatt som restaureringen under 1890-talet väckte.

De frågor som jag kommer att utgå från är:

• Vad för slags restaureringar och renoveringar har Gripsholms slott genomgått?

• Hur har de format slottets utseende och användnings områden?

• Hur reagerade man på restaureringen som ägde rum under 1890-talet och hur tog denna debatt form?

1.2 Teori och metod

Till denna uppsats kommer jag att använda mig av en deskriptiv metod genom att göra en arkitekturbeskrivning av Gripsholms slott både exteriört och interiört. Jag kommer att utgå ifrån Gripsholms slott genom egna observationer och jag kommer använda mig av vad tidigare forskning har kommit fram till för att bygga min analys (se 1.3 Material och litteraturöversikt). Man skulle kunna jämföra deskriptiv metod med en kvalitativ metod då båda bygger på kvalitativ data, ord och visuella bilder. ² Men till skillnad från arkitekturhistorikern Kajsa Bjurklint Rosenblad som använder en ”kvalitativ metod med kvantitativa inslag” i sin avhandling Scenografi för ett ståndsmässigt liv – Adelns slottbyggande i Skåne 1840-1900 (2005) då tolkningen står i centrum för hennes undersökning så är den deskriptiva metoden jag använder mig av en mer beskrivande metod.³ I Hazel Conway och Rowan Roenisch bok Understanding Architecture – An introduction to architecture and architectural history (2005) de att byggnader kan i sig själv ge bevis av dess historia. De skriver att byggnader blir ändrade inom bara inom några årtionden och ju äldre de är desto fler gånger har byggnaderna blivit förändra från dess ursprungliga form. Om det finns ritningar kvar så är det lättare att se vad som är original och vad som är tillbyggnad. Men om dessa saknas måste man utgå från byggnaden själv och hur den ser ut idag, exempelvis genom att studera dess grund. Om byggnaden har varit utsatt för förstörelse så som exempelvis en brand eller har byggts under en längre tid så kan man se det genom att man har använts sig av

2 Martyn Denscombe, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 367

3 Kajsa Bjurklint Rosenblad, Scenografi för ett ståndsmässigt liv: adelns slottsbyggande i Skåne 1840-1900, Sekel, Diss. Lund : Lunds universitet, 2005,Malmö, 2005, s 18

(5)

olika byggnads metoder och material.⁴ Vilket man har fått tillämpa på Gripsholms slott då det inte finns några exakta ritningar kvar från slottets uppkomst utan man har fått utgå från rester som har funnits på slottet och man har fått ta inspiration från andra samtida slott för att kunna återskapa en liknande utformning som kan tros att Gripsholm hade.

1.3 Material och litteraturöversikt

I sin bok Slott och herresäten i Sverige – De kungliga slotten (1971) skriver historiken och genealogen Boo von Malmborg (f. 1905, d.1980) bland annat om Gripsholms slott.⁵ Han skriver om dess historia från det att Bo Jonsson grips förvärvade landet där han sedan skulle låta bygga Gripsholms slott till och med 1960-talet då han skriver om Gripsholms folkhögskola.⁶ Malmborg skriver om Gripsholm i en kronologisk ordning där han redogör för Gripsholms arkitektur både interiört och exteriört.

I …Aendnu Gamblare Fredrik Lilljekvists restaurering av Gripsholms slott och 1980-talets restaureringsdebatt (1987) fokuserar … och författaren av denna bok Lars Ljungström i första delen på Gripsholms slotts restaurering som ägde rum under 1890-talet och i den andra delen fokuserar han på restaureringsdebatten som ägde rum vid samma tid som restaureringen av Gripsholm. Ljungström skriver att ”restaureringen av Gripsholm var en av de mest uppmärksammade händelserna i samtida svenskt kulturliv”.⁷ Ljungström tar här bland annat upp de artiklar Verner von Heidenstam skrev för att utrycka sina åsikter om restaureringen på 1890-talet, Modern Barbarism och Gripsholm som fornminne.⁸ Han skriver även att restaureringen tillhör en brytningstid. Vilket innebar att på kontinenten började överväga de normativa restaureringarnas principer medan i Sverige uppstod under vinter 1893-1894 en kraftig debatt där olika åsikter korsade varandra.⁹

Fredric Bedoire är en arkitekturhistoriker vars böcker Den svenska arkitekturens historia 1000-1800 (2015), Den svenska arkitekturens historia 1800-2000 (2015) och Restaureringskonstens historia (2013) jag har valt att ta med i min uppsats. Bedoire’s Restaureringskonstens historia handlar om restaureringar i Sverige genomtiderna. Han skriver om Gustav III:s renoveringar både de genomförda och ogenomförda han nämner också att

4 Hazel Conway & Rowan Roenisch, Understanding architecture: an introduction to architecture and architectural history, 2. ed., Routledge, London, 2005, s.49

5 Boo F Malmborg, urn:sbl:10214, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lindwall), hämtad 2016-05-22.

6Boo von Malmborg, Slott och herresäten i Sverige - De kungliga slotten, bd 2, Allhems förlag, Malmö, 1971, s. 11, 82-84

7 Ljungström, 1987, s. 250

(6)

Adolf Fredrik lät upprusta Gripsholms slott 1744.¹⁰ Bedoire skriver om den stora restaureringen av Gripsholms slott 1890- talet, som han kallar ”1800-talets största svensja restaurering av ett profant byggnadsverk”.¹¹ Han skriver även om restaureringarna som ägde rum under 1900-talet.¹² Bedoire’s böcker Den svenska arkitekturens historia 1000-1800 och Den svenska arkitekturens historia 1800-2000 handlar om den svenska byggnadskonsten och dess byggnadshistoria från år 1000 till år 2000. I denna tar han även med olika aspekter till exempel religiösa, politiska, ekonomiska och sociala.¹³ Han skriver till exempel i den första delen om Gripsholms uppkomst och bygget av Gustav III:s teater.¹⁴ I den andra delen tar han upp restaureringen av Gripsholms slott på 1890-talet. Bedoire skriver att den ”var avgörande för spridningen av Vasaborgarna som kultbyggnader för en spirande nationalromantik”.¹⁵

1.4 Disposition

Jag har delat upp min undersökning och analys i tre huvuddelar: 3.1 Gripsholms slott exteriör, 3.2 Gripsholms slotts interiör och 3.3 Gripsholms restaureringar.

Jag kommer att börja min undersökning med en ingående redogörelse för exteriören. Där kommer jag att lägga fokus på slottets fasad och tak, vapensköldar och väggdekorationer, borggårdarna och trädgården. I den andra delen undersöker jag Gripsholms interiör. Jag kommer här att gå igenom Gripsholms tre våningar jag har i denna uppsats valt ut 30 av de över 60 rum som finns på Gripsholm för att ge en lite mer ingående beskrivning och analys av dem. I dessa två delar kommer jag också redogöra för de olika restaureringarna och tillbyggnader som har gjorts under åren. Jag kommer även i denna del att redogöra för vad slottet och de olika delarna av det hade för användningsområden vid olika tidpunkter.

Jag kommer att avsluta min analys med att undersöka restaureringen och dess debatt som ägde rum under 1890-talet och de restaureringar som genomfördes under 1900-talet.

10 Fredric Bedoire, Restaureringskonstens historia, Norstedts, Stockholm, 2013, s. 25

11 Bedoire, 2013, s. 176-194

12 Bedoire, 2013, s. 294-295

13 Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia 1000-1800, Norstedts, Stockholm, 2015, s. 9

14 Bedoire, 2015, s. 92-94, 376f

15Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia 1800-2000, Norstedts, Stockholm, 2015, s. 183-184

(7)

2. Bakgrund

2.1 Gripsholms slott, en historisk översikt

Bo Jonsson Grip lät i under 1380-talet bygga en borg där Gripsholm slott står idag.¹⁶ Namnet Gripsholm omnämns första gången 1381 och kommer förmodligen från Bo Jonsson Grip vapenbild som är en grip.¹⁷ Efter Bo Jonsson Grips död sålde hans arvingar Gripsholms slott till drottning Margareta under åren 1402-1404. Eftersom slottet nu var en statlig egendom infogades det i den statliga förvaltningsapparaten och blev nu säte för en länsherre. Under en längre tid innehades slottet av greve Hans av Eberstein och Nougarten, som var gift med en släkting till Bo Jonsson. Vid Engelbrekts resning satte fogden eld på byggnaderna när bönderna tågade mot slottet. Riksföreståndaren Sten Sture d.ä. förvärvade slottet i slutet av 1400-talet.¹⁸ År 1498 skänktes godset av Sten Sture d.ä., vars vapensköld finns inmurad i en av slottväggarna på Gripsholms slott (se nedan), till kartusianklostret i Mariefred men detta återkrävdes år 1526 av Gustav Vasa. Det var Gustav Vasa som 1537 lät bygga om Gripsholms slott till det renässans slott som det är idag.¹⁹ Den man som Gustav Vasa utsåg till byggmästare var Henrik von Cöllen.²⁰ Efter Gustav Vasas död tillföll Gripsholm hertig Karl.

Han genomförde ombyggnadsarbeten på 1570- och 1590-talen.²¹ Efter Karls IX död övergick Gripsholms slott till Karl Filip vars furstendöme förvaltades av änkedrottningen Kristina d.ä.²²²³ Efter hennes död återgick Gripsholms slott till kronan men uppläts år 1628 av Gustav II Adolf som livgeding till hans fru drottning Maria Eleonora.²⁴ Med livgeding menas ett landområde vars förvaltning och intäkter går till en drottning eller en furstinna som ett slags underhåll efter makens död.²⁵ Karl X förlänade Gripsholm till sin fru drottning Hedvig

16 Riksarkivet, Gripsholms slott, https://sok-riksarkivet-

se.e.bibl.liu.se/nad?Sokord=Bo+Jonsson+(Grip)&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&

AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+A0974ABA-9AB7-11D5-A700- 0002440207BB&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab, hämtad 2016-05-16

17 SBL

18 Ragnar Österberg, Gripsholm slottet och dess samlingar 1537-1937, Nordisk Rotogravyr, Stockholm, 1937

19 Se bilaga 1 -Modell av Gustav Vasas ombyggnation 1560

20 Malmborg, 1971, s. 14

21 Senare Karl IX, f. 1550 d. 1611. Kung 1603-1611

22 Karl Filip (f. 1601 d. 1622) Karl IX yngsta son

Änkedrottning Kristiana d.ä. f. 1573 d. 1625, gift med Karl IX

23Riksarkivet, Gripsholms slott, https://sok-riksarkivet-

24 Gustav II Adolf, f. 1594 d. 1632, kung 1611-1632 drottning Maria Eleonora, f. 1599 d. 1655

25 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livgeding, hämtad 2015- 05-11

(8)

Eleonora som sedan innehade slottet som en del av hennes livgeding.²⁶ Efter hennes död användes inte Gripsholms slott inte på länge som kunglig bostad utan utnyttjades bland annat som länsfängelse fram till 1763.²⁷ Hedvig Eleonora lät göra ombyggnationer av Gripsholms slott 1710.²⁸ År 1772 bytte Gustav III till sig Gripsholms slott av sin mor änkedrottning Lovisa Ulrika. Han vistades årligen på Gripsholm med sitt hov.²⁹ Även Gustav III lät göra tillbyggnader på Gripsholms slott.³⁰ Oscar I vistades också gärna på Gripsholms slott och genomförde även han omfattande arbeten både exteriört och interiört. Och under 1890-talet skedde en omfattande restaurering vilken leddes av arkitekten Fredrik Liljekvist.³¹ Han var en av sekelskiftets tongivande arkitekter i brytningstiden mellan 1800-talets historiserande nystilar och jugend.³² Målet med den var att göra så att Gripsholms slott uppfattades som ännu äldre. Det var Nationalmuseets intendent Gustaf Upmark d.ä. som tog initiativet till restaureringen av Gripsholm. Detta eftersom han ansåg att porträttsamlingen på Gripsholm hängde ganska planlöst på slottet och han ville ordna dem efter dåtidens museala principer.³³ Slottet har flera stora runda renässans torn och är klätt i varmrött tegel. På Gripsholms slott finns Svenska statens porträttsamling, denna är världens äldsta porträttsamling. Den grundades redan av Gustav Vasa och förvaltas nu av Nationalmuseet. Samlingen består av både av svenska och utländska kungligheter så som olika kända personer som Astrid Lindgren. Från 1800-talet har Gripsholms slott setts som svenskt nationalmonument. Här finns möbler som visar på den svenska stilhistorien och som har särskild historisk värde är tagna från olika slott och placerade på Gripsholm. I Sofia Albertinas kammare finns en möbelsamling med textilier som är handmålade på kinesisk taft och en förgylld sängalkov.³⁴

26 Karl X Gustav, f. 1622 d. 1660, kung 1654-1660 drottning Hedvig Eleonora, f. 1636 d. 1715

28 Se bilaga 1 - Modell av Hedvig Eleonoras ombyggnation 1710

29 Gustav III, f. 1746 d. 1792, kung 1771- och Riksarkivet, Gripsholms slott, https://sok-riksarkivet-

30 Se bilaga 1 -Modell av Gustav III ombyggnation 1790

AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+A0974ABA-9AB7-11D5-A700-

0002440207BB&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab, hämtad 2016-05-16 och Se bilaga 1 -Modell av Karl IX ombyggnation 1610

32 Nationalencyklopedin, Fredrik Lilljekvist. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fredrik-lilljekvist (hämtad 2016-05-17)

34 Sofia Albertina, f. 1753 d. 1829, syster till Gustav III

(9)

Under 1840-talet inreddes audiensrummet i typisk Gustav II Adolfs stil. I kungens sängkammare finns Karl XII säng med praktfulla textilier med guld och silver dekorationer.³⁵ Där finns den så kallade Gustav Vasas stol vilken användes av Gustav III som tronstol efter som han trodde att den verkligen hade tillhört Gustav Vasa. Gustav III lät bygga och inreda den Gustavianska hovteatern. Denna är antikinspirerad och är en av Europas mest välbevarade 1700-tals teatrar. I Gustav Vasas rikssal finner man porträtt av monarker och protestantiska regenter från Europa. Där finns även en tronhimmel från sent 1500-tal som har tillhört ätten Habsburg. Hertig Karls kammare är ett av de mest välbevarade renässansrummen med en säng som är infälld i det rundade tornet. Till Gripsholms slott hör även en slottspark och trädgård vilka lät anläggas under 1500-talet men har senare utvecklats med tiden. Här finns även naturreservat, det så kallade Gripsholms hjorthage viken anlades under 1850-talet. Här har det varit kunglig betesmark allt sedan 1600-talet.³⁶

35 Karl XII, f. 1682 d. 1718, kung 1697-1718

36 Kungahuset, Gripsholms slott,

http://www.kungahuset.se/besokkungligaslotten/gripsholmsslott/slottet/film.4.30963a1811be3fda3ab80003264.h tml, hämtad 2016-05-16

(10)

3. Undersökning och analys

3.1 Gripsholms slotts exteriör 3.1.1 Fasad och tak

Gripsholms slotts fasad är täckt med rött tegel. Under restaureringen på 1890-talet bestämde man sig för att lägga en puts över teglet, vilken togs bort under restaureringen som genomfördes 1969. Man satte även under 1890-talet dit dekor, karnap och en brunnsanläggning på den inre borggården som även det har tagits bort senare och fasaden är nu tillbaka till det varmröda teglet som tidigare var, undantag karnapet som fortfarande finns kvar.³⁷ Med karnap menas en mindre utbyggnad som är fäst på fasaden ovan mark, den är vanligen konsolburen och försedd med fönster och tak (se Karnapet s. 20).³⁸ Cirka 1840 så försågs teatertornet med en röd tegelimiterande puts med målade murfogar. Detta eftersom man ville att tornet skulle ha en mer perfekt muryta än vad äkta tegel gav. 1993 gjorde man en liknande restaurering man putsade då fasaden och den kalkmålades röd. Ovan på det målade man ljusa tegelfogar. Under tiden lagade man även tornets kopparklädda huv.³⁹

Taket på Gripsholms slott är främst gjort av koppar, vissa att tillbyggnaderna vid yttre borggården har tak gjort av tegelpannor. Varje torn på är prydd med ett kupoltak.⁴⁰

3.1.2 Vapensköldar och väggdekorationer

På en av väggarna i den yttre borggården finns en vapensköld tillhör Sture sjöbladsätten.

Denna föreställer tre svarta sjöblad i gyllene fält som är balkvis lagda. På hjälmen finns två vesselhorn som vardera är prydda med tre sjöblad som är vända utåt och det ena över varandra. De är även prydda med en påfågelsfjäder som även de är vända utåt.⁴¹ Strax intill finns ytterligare en vapensköld, denna är en kunglig sköld gjord efter mitten av 1400-talet.

Detta kan man se genom att den är fyrdelad och består av tre kronor och gyllene lejon vilka infördes av Karl Knutsson Bonde och har efter det var del av det svenska riksvapnet, även att det är en krona över visar på att den tillhör en kunglighet och exempelvis inte adeln.⁴²

På väggen vid Åldfruns bostad sitter två senmedeltida stenreliefer inmurade vilken man finner vid den yttre borggården. Den till höger föreställer jungfru Maria och den andra är en

37 Malmborg, 1971, s. 22, 82

38 Jan Torsten Ahlstrand, Arkitekturtermer, uppl. 2:30, Studentlitteratur, Lund, 1993, s. 70

39 Gripsholms slott

40 Ahlstrand, 1993, s.199

41 BL

42 Kungshuset, Riksvapen och andra vapen,

http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/kungligasymboler/riksvapen.4.7c4768101a4e888378000999.ht ml, hämtad 2016-05-24

(11)

framställning av den helige Gregorius som Jesus uppenbarade sig för på altaret under en mässa. Dessa två relieferna härstammar från klostret Pax Mariæ som revs av Gustav Vasa. De är nu ersatta av avgjutningar.⁴³

3.1.4 Borggårdarna

Gripsholms slott har två borggårdar, en inre- och en yttreborggård. Den yttre borggården omges av Kavaljersflygel, Ståthållarflygeln och Stureskansen. Här finns även Åldfruns bostad och Kronköket ligger i ena hörnet vilket är den äldsta delen av slottet.⁴⁴ Här finns små gräsplättar och blomrabatter och i Ena hörnet av borggården står två kanoner, Galten och Suggan. Galten och Suggan är två kanoner gjorda i brons som står på Gripsholms yttre borggård. Dessa har en inskription som säger att den större kanonen göts år 1579 och den mindre år 1577. De båda har namnet ”Vargen” enligt de ryska inskrifterna. Om man tittar noga så är de olikt dekorerade. En av dem togs av Pontus De la Gardie år 1581 vid Narva och den andra av Evert Horn år 1612 vid Ivangarad.⁴⁵ Båda kanonerna fördes till Gripsholm år 1623 av änkedrottningen Kristina d.ä.⁴⁶

Den inre borggården är helt gjorda av sten och i mitten finner man en brunn, denna är tagen från Stortorget i Gamla Stockholm. Den är en sexkantig brunn, den har en kalkstensbarriär och en överbyggnad av smidesjärn.⁴⁷

3.1.5 Trädgården

Gustav Vasa lät Hans Friese eller Gardener anlägga den första trädgården på Gripsholms slott år 1551. Malmström skriver att enligt Sten Karling så var det Hans Friese som införde renässansträdgården på Gripsholm. Trädgården som kallades för Kryddträdgården anlades inom en inhägnad på slottsholmen väster om slottet och planterade där träd och rosor. Man byggde även ett lusthus som man kallade för Kryddgårdsstugan, detta var ett stort dagligrum som var prytt med tavlor och textilier och en bänk som löpte runt väggarna. Under årens lopp anlade man flera trädgårdar och lusthus på Gripsholm.⁴⁸ Trädgården gjordes under Gustav III:s tid om till park.⁴⁹

43 Ulf G., Johnsson, Gripsholm, Nationalmuseum, Stockholm, 2015, s. 37

44 Malmborg, 1971, s. 78

45 Johnsson, 2015, s. 37

46 Malmborg, 1971, s. 42

47 Malmborg, 1971, s. 155

48 Malmborg, 1971, s. 39-40

49 Malmborg, 1971, s. 50

(12)

3.2 Gripsholms slotts interiör 3.2.1 Första våningen:

På första våningen finner man det Nedre förmaket. Detta rum fick sitt utseende under restaureringen som ägde rum på 1890-talet. Man satt då upp den entrédörr som finns här idag.

Takmålningen är en kopia av ett bjälktak som man upptäckte vid en restaurang i Stockholm.⁵⁰ På denna våning finns och Förstugan som leder till ett rum en trappa ned som man brukade använda för ekonomiändamål, så som bagarstuga där man bakade matbröd, finbröd och kakor. ⁵¹ På förstavåningen i Drottningflygeln så inredde man en kammare under restaureringen på 1890-talet i barockstil. Detta eftersom man ansåg att det var något som Gripsholms slott saknade.⁵²På denna våning finns även Fröken Dübens kammare och Hovmästarinnerummet.⁵³ Även Vasavåningen ligger på första våningsplanet.⁵⁴

3.2.2 Vasavåningen:

Astraksalen

När man på 1890-talet genomförde den stora restaureringen av Gripsholms slott så ville man återskapa en följd av rum som skulle se ut som om de var från 1500-talet eftersom det inte fanns mycket som fanns kvar från den perioden. I Astraksalen var det enbart träpaneler som man fäste en serie av franska 1600-talsporträtt. Vid restaureringen togs panelerna bort och man kunde inte finna några äldre spår av inredning bakom dem.⁵⁵ Det var arkitekten Fredrik Liljekvist som ritade den nya panelen i 1500-talsstil, denna gjordes av furu, putsytorna på väggarna målades med motiv från 1500-talsgravyr och man lät utföra dörrarna med omfattningar, förebilden för detta var från Torpa slott i Västergötland.⁵⁶ Till mönster för målningarna som finns i fönstersmygarna i rummet valde man utsmyckningar från Vasatiden i Kalmar slott. Astraksalen har fått sitt namn ifrån ”Astrak” vilket är en sorts kakel som förekom som golvbeläggning under Vasatiden.⁵⁷ Liljekvist utgick från ett mönster som fanns på ett samtida kakel som man hade funnit på Helgasholmen som tillämpades det kakelgolv

50Johnsson, 2015, s. 35

51Johnsson, 2015, s. 36

52Ljungström, 1987, s. 158

53 Johnsson, 2015, s. 36

54 Se bilaga 2 -Gripsholm ritning, Nedre våningen

55Johnsson, 2015, s. 4

56 Malmborg, 1971, s. 24

(13)

som finns i Astraksalen idag.⁵⁸ Porträtten som hänger i salen anknyter alla till Gustav Vasa och hans söners tid.⁵⁹

Förmak

I förmaket bredvid Astraksalen fanns före restaureringen på 1890-talet en inredning som bara var ca 30 år från Karl XV:s tid. Där fanns väggpaneler och ovanför dem fanns gyllenlädersimitationer vilka avlägsnades och en ny panel som var en kopia av den från Vasatornet i Rydboholms slott i Uppland sattes in och väggarna ovanför panelen kläddes med en gammal linneväv som man hade tagit ur slottsförrådet och försåg det med Vasaättens vapen i schablontryck.⁶⁰ Man satte även in smårutiga blyinfattade fönster och fönsterbänkar.

Man förminskade de franska fönsterna som vette in mot inreborggården. Fönsterna fick på insidan fönsterluckor som var fantasirikt utsmyckade. Gångjärnen var dekorativt utformade och reglarna var av järnsmide. Man hade använt sig av Rikssalen och andra samtida slott som inspiration när man byggde de murade bänkarna i fönstersmygarna.⁶¹ Kakelugnen som man tog in var en nygjord 1890-tal och furuparketten på golvet dock är kassettaket kvar sedan Vasatiden.⁶² Dock så skriver Ljungström i …Aendnu Gamblare Fredrik Lilljekvists restaurering av Gripsholms slott och 1980-talets restaureringsdebatt (1987) att kakelugnen som sattes in var tagen från Ståthållarflygeln, han skriver vidare att den är svartglaserad och att kaklet hade utpräglade senrenässansformer.⁶³Porträtten som finns i rummet avbildar personer från Karl IX:s och Gustav II Adolfs regeringstid. Något som är typiskt för porträttsamling på Gripsholms slott är förekomsten av fantasiporträtt och bilder som försetts med namn på personer som man har saknat avbildningar. Ett exempel på ett sådant porträtt är det som kallas Gustav II Adolf och Ebba Brahe. De andra porträtten som är mer autentiska som finns här föreställer i första han militärer som påminner om de under Karl IX:s och Gustav II Adolfs tid ständigt pågående krigen med Ryssland, Polen, Danmark och de tyska katolska staterna under 30-åriga kriget.⁶⁴

58 Malmborg, 1971, s. 25

61 Ljungström, 1987, s. 71-72

62 Johnsson, 2015, s. 6

63 Ljungström, 1987, s. 72-73

64 Johnsson, 2015, s. 6

(14)

Hertig Karls kammare

Det sägs att Sigismund föddes i detta rum 1566. Det var under den tiden som Erik XIV höll sin halvbror Johan III och hans hustru Katarina Jagellonica fängslade på Gripsholms slott.

Detta rummet inreddes på 1570-talet som sängkammare åt hertig Karl och är bevarat i nästan orört skick. Det är ett av de mest välbevarade rummen.⁶⁵ Hertig Karls kammare genomgick en mindre restaurering 1944 av konservatorn Alfred Nilsson. Det är ett halvrunt rum välvt med ett flackt tunnvalv med tre djupa fönstersmygar.⁶⁶ Rummet har sitt ursprungliga golv som består av grova furuplankor. Den har en skuren och dekorativt målad träpanel som är indelad med pilastrar och rundbågiga fält. Putsytorna utsmyckade med målade blomsterrankor som växer ut från panelen, den är antagligen utförd av Hans Eriksson. I ena fönstersmygen finns en inbyggd sängalkov i kammaren finns även väggfasta bänkar.⁶⁷ Till höger om sängalkoven finns i furupanelens dekor hertigens vapen och initialer C.D. (Carolus Dux) och de första bokstäverna i hans valspråk: G.I.M.T. (Gott Ist Mein Trost – Gud är min tröst). Väggpanelens indelning med bågar mellan pilastrar är ett av de tidigaste exemplen på användning av renässansens formelement i svensk inredningskonst.⁶⁸

Furstinnan Marias sängkammare

Furstinnan Marias sängkammare kallades tidigare för Vasasalen. Från förmaket ledde före restaureringen på 1890-talet två dörrar till Furstinnan Marias sängkammare som då var delat på mitten av en längsgående vägg.⁶⁹ Denna avdelning gjorde man under Gustav III:s tid, detta för att ge rum åt Gustav III:s bror Karl och hans fru Hedvig Elisabet Charlotta.⁷⁰ De båda fick i de följanderummen var sin svit, hertiginnan fick rummet till vänster med utblick mot parken medan hertigen fick rummet till höger mot borggården. Under restaureringen sattes en av dörrarna igen och de äldre väggbeklädnaderna, sidendamast och gobelänger, tog man bort och väggmålningarna från 1500-talet som upptäcktes rekonstruerades med ledning av ett bevarat fragment på norra väggen. På dessa målningar så finns det bibelcitat inskrivna.⁷¹ Under Gustav III:s tid var det inte ovanligt att man förstorade fönstren men gjordes nu mindre och försågs med murade väggfasta sittbänkar. Rummets kassettak är från 1500-talet, men är

65 Johnsson, 2015, s. 6

66 Malmborg, 1971, s. 23

67 Malmborg, 1971, s. 23-24

68 Johnsson, 2015, s. 6

69 se bilaga 2 - Gripsholm ritning, Nedre våningen

70 Johnsson, 2015, s. 6

(15)

flyttades till Gripsholm i samband med restaureringen från Tynnelsö hus som låg några mil bort, för att taket ska passa i rummet har man varit tvungen att utöka det något. Man ansåg att trävirket inte var tillräckligt dekorerat så man betsade, polerade och gav den en vegetativ dekor i vaxfärger. Till detta använde man taket i Konseljsalen som inseration.⁷² Man fick från samma plats en dörr som nu leder till Gröna kabinettet, denna har används som modell vid nytillverkningen av den andra dörren till Vasagalleriet. Mellan dörrarna står det en stor nordtysk brudkista. Även denna är skänkt till Gripsholm i samband med restaureringen detta för att bidra till att skapa det intryck av äldre Vasatid som var målet med restaureringen i dessa delar av slottet. Relieferna på kistan återger scener ur liknelsen om den förlorade sonen.

Porträtten i Furstinnan Marias sängkammare är avbilder av personer som var verksamma under drottning Kristinas och Karls X Gustavs regeringsperioder och tiden under Karl XI:s minderårighet. Före 1600-talet var konstnärerna nästan uteslutande utlänningar som kom till Sverige för att arbeta en kortare tid. Dessa tog uppdrag främst från den kungafamiljen och från högadeln. I slutet av 1600-talet fanns det fler konstnärerna och uppdragen ökade då.

Samhällslivet blev allt rikare och mer organiserat och avspeglade sig i en mer varierad uppsättning av yrken och befattningar bland modellerna, till exempel så som vetenskapsmän, bruksägare och författare.⁷³ På grund av ett överskott i budgeten valde Liljekvist att lägga om golvet i ett zigzag-mönster.⁷⁴

Gröna kabinettet

Under 1890-talet avlägsnade man rummets 1700-talsinredning och fann då inga spår av äldre utsmyckning. Vilket gjorde att arkitekten Liljekvist med hjälp av rester av en 1500- talsinredning från en annan del av slottet komponerade väggpanel och tak.⁷⁵ Den kakelugn som finns i kabinettet är från 1600-talet har tillhört Liljekvist själv. Han fick då i tillstånd att sätta upp kakelugnen på Gripsholm och i utbyte ta den gustavianska kakelugnen som tidigare stod i rummet. Porträtten i rummet föreställer medlemmar av Karl XI:s familj och personer verksamma i hovets närhet.⁷⁶

72 Ljungström, 1987, s. 77-78

76Johnsson, 2015, s. 10

(16)

Blå kabinettet

I det Blå kabinettet fanns det före 1890-talets restaurering en tidigare 1800-talsinredning med papperstapeter ovanför en låg panel. Liljekvist ändrade denna till en 1500-talsinredning i som han fick inspiration av från Vadstens slott. Han lät byta ut den öppna 1700-talsspisen och ersatte den med en av äldre, han lät även ersätta de höga gustavianska dubbeldörrarna med lägre och enklare dörrar i 1500-talsstil.

Porträtten i det blå kabinetten representerar Karl XI:s och Hedvig Eleonoras tid. Vid den perioden dominerades porträttmåleriet i Sverige av David Klöcker Ehrenstrahl och hans elever. Det är först från och med denna tid som man kan tala om en svensk inhemsk porträttradition.⁷⁷

Karolinska galleriet

Karolinska galleriet var under Gustav III:s regeringstid uppdelat i tre mindre rum. Men den största delen av den gustavianska inredningen var redan innan 1890-talets restaurering avlägsnad och väggarna försedda med papperstapeter. När man tog bort dem och rev mellanväggarna påträffades resteter av en ursprunglig dekor målad på de putsade väggarna.

Man förbättrade och kompletterade de dekorativa rankor och slingor och man satte upp ett nytt tak. Taket var inspirerat av ett 1600-talstak på Tidö slott i Västmanland. Satte också in den öppna spisen under restaureringen. Porträtten är målningar av personer som var verksamma under stormaktstiden sista del. Det är främst militärer som man finner på porträtten.⁷⁸

Nedre rustkammaren

Den Nedre rustkammaren ligger i Griptornet. Griptornet är slottets högsta och kraftigaste försvarstorn. Det finns ett hål i golvet för upphissning av ammunition, detta murades antagligen igen i slutet av 1599-talet, då tornrummen användes som fängelse, men öppnades upp vid restaureringen på 1890-talet. Det finns fortfarande täcken som är synliga vilka visar på tiden som Gripsholm användes som fängelse. Detta tecken är den synliga inskriften på väggen gjord år 1600 av två anhängare till den avsatte kung Sigismund, detta efter att Karl IX efter Linköpings blodbad låtit fängsla dem här.⁷⁹

77Johnsson, 2015, s. 10

78Johnsson, 2015, s. 10

79Johnsson, 2015, s. 11

(17)

3.2.3 Andra våningen:

Den andra våningen är Gripsholms slotts huvudvåning. Denna är till största delen inredd på 1770- och 1780-talen under Gustav III:s regeringstid. På denna våningen finns Kungens våning, Prinsessvåningen, drottning Sofia Magdalenas våning, rikssalen och Gustav III:s runda salong.⁸⁰

Rikssalen

Rikssalen är Gripsholms största rum det är också det bäst bevarade rummet från 1590-talet.⁸¹ Man tror att det stod klar någon gång under 1590-talet. Den har renoverats vid flera tillfället den senaste gången var 1958. I mitten av 1800-talet tog man ner kassettaket eftersom man ansågs att det var ett senare tillägg i salen. När man genomförde restaureringen på 1890-talet hämtades det åter fram och sattes åter upp. Man höjde även hela taket 30 cm detta för att ge tillräckligt utrymme åt porträtten mellan taket och panelen.⁸² För att kunna höja taket rev man ur vindsrummen över Rikssalen.⁸³ Tidigare hade nämligen flera av dem behövt lutats ut i rummet för att få plats. Man målade även panel och tak i en grå nyans men som avlägsnades på 1950-talet. Man har lämnat kvar ett litet prov på den grå färgen på panelen mellan spisen och dörren till Prinsessans audiensrum. Medaljongporträttet på väggen är en avbildning arkitekten Fredrik Liljekvist. Under1950-talet flyttades tronarrangemanget från yttre långväggen till kortväggen. Ryggvantet på tronhimlens är ett spanskt 1500-talsarbete och är Gripsholms finaste textila föremål. Bilden som är broderad på bakstycket är hämtad ur den grekiska mytologin. Den föreställer en kärleksscen med Zeus, Kallisto och Eros. Bakstycket var från början avsett att tillhöra en säng vilket motivet kan vara en antydan om. Den ska ha funnits på slottet allt sedan 1861 och har förmodligen tillhört Anna av Österrike, hustru till Sigismund. Överstycket är däremot nygjort (1892) den är tillverkad av Handarbetets Vänner i Stockholm. Tronstolens klädsel är från början av 1700-talet och är prydd med Hedvig Eleonoras monogram.⁸⁴

I Rikssalen är porträtten avbilder av europeiska regenter som regerade samtidigt som Gustav Vasa. Dessa är troligen gjorda av konstnären David Frumerie år 1667. Inget av de porträtt som hängde här från början finns bevarade. Dock finns det ett undantag, det är de tre pfalziska

80Johnsson, 2015, s. 12 och Se bilaga 2 -Gripsholm ritning, Kungsvåningen

81 Malmborg, 1971, s. 31

82Johnsson, 2015, s. 13

84Johnsson, 2015, s. 13

(18)

furstarna som är pålade på 1500-talet.⁸⁵ Man ansåg under restaureringstiden under 1890-talet att restaureringen av Rikssalen 1892 var det viktigaste delen av hela restaureringen. Vid den tiden användes fortfarande Rikssalen vid statsbesök och andra högtidligheter, salen var även symbol för kungadömet och nationen.⁸⁶

Prinsessvåningen:

Denna våningen tillhörde prinsessan Sofia Albertina och inreddes i början av 1780-talet.

Prinsessvåningen består av fyra rum, ett audiensrum, arbetsrum, sängkammare och en garderob.⁸⁷ Till restaureringen av denna våning var det inte Liljekvist utan John Böttiger men han följde riktlinjerna för Gripsholms restaurering.⁸⁸

Audiensrummet

Under restaureringen på 1890-talet tog man bort den gyllenlädersimiterade väggbeklädnaden som hade satts upp i mitten av 1800-talet. Denna ersattes av rött siden som hade blivit över när man tog bort de gustavianska inredningarna på första våningen, Änkedrottningens salong.⁸⁹ Det enda som finns kvar i detta rum från då Sofia Albertina innehade våningen är spegeln som hänger mellan fönsterna, denna tillverkades av spegelfabrikören Nicolas Meunier och har hängt i Audiensrummet sedan 1782. Porträtten som finns i rummet är från Frihetstiden.⁹⁰

Sängkammaren

I Sofia Albertinas sängkammare är inredningen så gott som helt orörd sedan 1782. På väggarna sitter det målade kinesiska sidentapeter, dessa är dock mycket blekta och sängförhängena har bytts ut vid flera tillfällen. Det enda som inte är från prinsessans tid är den franska klockan från cirka 1800 och kom inte till Gripsholm förrens 1862. Byrån som står i sängkammaren är tillverkad 1780 och är ursprungligen inköpt åt Sofia Albertina och är en typisk möbel för dess upphovsman, Jonas Hultsten. På Sofia Albertinas tid hängde inga porträtt på väggarna.⁹¹ Jag kan tycka att sängkammaren i prinsessvåningen påminner om en mindre version av Marie Antoinettes sängkammare på slottet Versailles genom att hela

85Johnsson, 2015, s. 13

87Johnsson, 2015, s. 13

90Johnsson, 2015, s. 13

91Johnsson, 2015, s. 15

(19)

rummet är klätt i ett relativt snarlik blommigtapet och sängen med sina blommiga textilier påminner om de Marie Antoinette hade. Både till mönster och färg är dessa två sängkammare liknande.

Prinsessans kabinett eller arbetsrum

Detta rum använde Sofia Albertina som skriv- och läsrum eller för handarbete. Detta kan man se genom att i rummet finns det både ett sybord som är gjort av Anders Lundelius och en sekretär. Även i detta rum hade man under Oskar I:s tid försetts med papperstapeter vilka avlägsnades vid restaureringen på 1890-talet och ersattes då med siden detta var av handdekorerad av ostindisk taft. Det är lätt att se att detta är hoplappat och skarvat detta gjorde man därför att det var stumpar som hade blivit över från lagningen av sidenet i sängkammaren och det var även i dåligt skick.⁹²

Prinsessans garderob

Prinsessans garderob var avsett för Sofia Albertinas två vakthavande kammarfruar. I detta rummet finns en spiraltrappa som installerades under Iskar I:s regeringstid danna trapp ledde ned till ett bibliotek. Sängutrustning som står här är den som hovfunktionärer av kammarfrus rang använde sig av i slutet av 1700-talet. Här fanns även hängare för Sofia Albertinas kläder.

Här hänger det ett oramat porträtt vilket är från 1600-talet. Detta porträtt hängde här även under Sofia Albertinas tid. Det befinner sig autentiskt skick, oinramat, aldrig konserverat, rengjort eller uppsatt på ny spännram.⁹³

Intill prinsessans garderob finns ett rum som liknar en korridor. Denna tillkom då Karl IX lät utvidga slottet. Väggarna på ena sidan är yttermuren på Gustav Vasas slott och nischen är rester av ett tidigare fönster.⁹⁴

Kungens våning:

Tornrum

I kungens våning finns ett tornrum. Detta hade från början en försvarsfunktion, vilket man kan förstå genom att det har funnits hål i golv och tak för att man bland annat skulle kunna hissa ammunition. Under en tid användes rummet av kammarpagerna. Idag står det en säng som innehåller partier från 1500-talet den har flera gånger kompletterats och förändrats. Den

92Johnsson, 2015, s. 15 och Ljungström, 1987, s. 90

93Johnsson, 2015, s. 15

94Johnsson, 2015, s. 16

(20)

kom till slottet 1827 vilket var under en period då man försökte samla föremål som kunde ha anknytning till Gustav Vasas tid. Här står även en stol av järn med mässingsknoppar och röd sammetsdyna som är från 1500-talet. Den fördes till Gripsholm på 1770-talet och sägs ha tillhört Gustav Vasa man brukar även säga att Gustav II Adolf använde den under sina fälttåg.

Målningarna som finns i tornrummet är ett krigsbyte som tog vid stormningen av Prag 1648.⁹⁵

Kungens sängkammare

I Kungens sängkammare fanns bjälktaket kvar liksom den på väggarna närmast taket synliga dekorationen målad direkt på den putsade muren från Karl IX:s tid på slottet.⁹⁶

Gustav III lät arkitekten Jean Erik Rehn sätta upp paneler på väggarna och i fönstersmygarna.

Han lät även installera den öppna spisen och göra alkovarrangemanget för himmelsängen.

Väggutsmyckning från den de äldre textilierna vara kvar och av den tidiga lämnades lackkistan och en spegel rikligt försedd med silverarbeten. Kistan var gjord i Japan ca 1600.

Den är svartlackerad och dekorerad med guld, pärlemor och förgylldmässing. Spegeln i sin tur är från Tyskland i mitten av 1600-talet. Dess ramverk är av ek och ebenholtsfanér, gjutna silverfigurer med reliefer och ornament. Ett annat praktföremål i Kungens sängkammare är den franska barocksängen. Sängomhängena är gjorda av siden och de övriga textilier är mycket välbevarade medan silverbroderierna svartnat.⁹⁷I rummet finns fragment av en tapet som ska ha vävts i Torgau cirka 1534. Höst upp finner man det sachsiska vapnet och det bör ha utförts åt Gustav Vasas första fru Katarina av Lauenburg.⁹⁸

Konseljrummet

Konseljrummet har fått ifrån den funktion den fyllde vilket var konseljer. Konseljrummets tak är från 1500-talet men väggpanelen och tapeterna som är gjorda av imiterat gyllenläder och är från 1860-talet. De stolar som finns här är från Oskar I och de är klädda med silverbrokad.

Det finns ett bord med en skiva av elfenben, pärlemor och sköldpadd som är från slutat av 1600-talet. Det sägs att det var på det bordet som Gusyav IV Adolf undertecknade sin tronavsägelse 1809. I Konseljrummet finns ett av Gripsholms märkligare

95Johnsson, 2015, s.17

96Johnsson, 2015, s. 17

97Johnsson, 2015, s. 17-18

98 Malmborg, 1971, s. 33-34

(21)

konsthantverksföremål, ett skåp som förmodligen är nordtyskt och tillverkat i början av 1700- talet. Det är prytt med snidad och graverad bärnsten över en stomme gjord av trä.⁹⁹

Audienssalen och Drabantsalen

Strax före 1850 fick Gripsholm för första gången ny inredning som var av historisk stil. Det var du Audienssalen fick sitt utseende. Det var arkitekten George Chiewitz som inredde rummet med utgångspunkt från 1600-talstaket för att sedan ge hela rummet en 1600- talskaraktär.¹⁰⁰

Drabantsalens tak är det enda exemplet i den omfattningen som återstår av inredningen från Gustav Vasas tid. Det har från början har det suttit på någon annan plats på Gripsholm. Det finns en datering i det högra hörnet av innerväggen där det står 1643.¹⁰¹

Karnapet

Som jag tidigare har skrivit är karnapet är en tornliknande utbyggnad. Den är helt gjord i trä och uppfördes under 1890-talets restaurering. Den är placerad ovanför slottets yttertrappa och ingångsport. Förr fungerade karnapen som täckta och glasade altaner som gav en vidare utblick över slottens omgivningar.¹⁰² Man infogade här i ett av fönsterna en liten glasmålning som minnesmärke över restaureringen.¹⁰³ Motivet på målningen föreställer Gustav Vasa till vänster och Oskar II till höger. I bakgrunden mitt emellan dem står Gripsholms slott. Nederst på motivet är det sex olika vapensköldar och över kungarna står texten:

”Widh lavrentij tijdh 1537 lätt konung Gustaff fundera och upbyggia Gripsholm slott och 1889, under konung Oascar II, upgjordes planer för slottets återställande i dess gambla skick”.¹⁰⁴

Detta fönster var det mest krävande glasmålningsuppdrag under hela restaureringen och anförtroddes åt Neuman & Vogel.¹⁰⁵

99Johnsson, 2015, s. 19

100Johnsson, 2015, s. 20

101Johnsson, 2015, s. 24

102Johnsson, 2015, s. 24

104 Ljungström, 1987, s. 135

(22)

Gustav III:s runda salong

Gustav III:s runda salong, även kallad för den Vita salongen, är ett rum som användes båda av kungen och drottningen och var avsedd för särskilda mottagningar. Vid dörren finns ett plakat uppsats, det är en lista på de personer som får träda in i rummet. Salongen inreddes under Gustav III regering och arkitekten bakom detta rum var Jean Erik Rehn. Det var en kostsam historia och Rehn lät boasera väggarna och förstora fönstren. Rummet färdigställdes 1770 och på väggarna i Gustav III:s runda salong hänger målningar av europeiska furstar som regerade samtidigt som Gustav III. Exempelvis Katarina II av Ryssland, George III av England och Ludvig XV av Frankrike.¹⁰⁶

Drottningen våning:

I drottningens våning finner man Drottningen lilla kabinett, den Gröna salongen, drottningens audiensrum, toalettrum, garderob och sängkammare, Westfaliska galleriet och ett tornrum.

Gröna salongen

Den Gröna salongen användes av Sofia Magdalena och hovet där de samtalade, sydde, broderade och hade högläsning. Det ställdes i ordning ca 1780 salongens inredning byttes ut ca 1840 men den gustavianska badkarssoffan, fåtöljerna, vissa av speglarna och stolarna är samma som de som var i rummet från början. Här finns högklassiga svenska arbeten så som de skurna och förgyllda konsolborden med speglar. Här finns även två franska byråar som utfördes 1768 i Paris av de två franska mästarna Bon Durand och Pierre Garnier. I den gröna salongen finns två skurna och förgyllda gueridoner, vilket är hållare för ljusstakar, dessa fanns dock inte då Sofia Magdalena använde rummet utan de beställdes till hennes svärfar Adolf Fredriks begravning 1771 och placerades inte i Gröna salongen förrens cirka 1870. Här står även byster som föreställer Karl XIII och Hedvik Elisabet Charlotta vilka båda är gjorda av Johan Tobias Sergel.¹⁰⁷

Drottningens audiensrum

Drottningens audiensrum har förändrats vid flera tillfällen. Rummet användes av Sofia Magdalena och då var rummet klätt med röd sidendamast, denna ersattes senare av Oskar I ca 1850 med målade brunrosa tapeter då han lät inreda rummet som en salong. Man ekådrade nu väggpanelen och försåg taket med ett dekorativt mönster och de två blomsterstyckena ovan

106Johnsson, 2015, s. 25

107Johnsson, 2015, s. 27

(23)

dörrarna lades till. Man möblerade nu rummet i rokokostil och fönsterna fick påkostade gardinarrangemang.¹⁰⁸ Man ändrade nu namnet på rummet från Drottningens audiensrum till den Gula salongen, detta eftersom klädseln på möblerna och gardinerna var gula. Även 1930- talet ändrade man rummet då fick rummet en relativt neutral karaktär och det mesta av 1850- talets inredning togs bort. I början 1990-talet var det åter dags att inreda Drottningens audiensrum på nytt men denna gången uppdaterade man inte rummet utan försökte återställa det till utseende som rummet hade under Oskar I:s tid.¹⁰⁹

Drottningens sängkammare

Det var antagligen F.A.U. Cronstedt som ritade den påkostade inredningen cirka 1780 i Drottningens sängkammare. Det som är särskilt utmärkande är boaseringen av fönstersmygarna, spegelarrangemanget mellan fönstren, taklisten och väggsidenet. Boasering är en beklädnad av innerväggar och tak med bräder, brädfoder.¹¹⁰ Rummets säng är förmodligen ritad av J. E. Rehn men placerades inte i rummet först 1849. I Drottningens sängkammare finns även två små skåp i rokokostil. Dessa tillverkades cirka 1770 i Paris av mästaren Léonard Boudin och de är försedda med målningar inspirerade av François Boucher.

Under Oskar I:s regeringstid som man försökte föra samman besläktade möbler till stilmässigt sammanhållna rumsmiljöer på Gripsholms slott.¹¹¹

Westfaliska galleriet

I Westfaliska galleriet hänger det cirka 70 stycken porträtt föresällande delegater från olika länder i Europa som deltog i fredsförhandlingarna på 1640-talet som ägde rum i Osnabrück och Münster i Westfalen, vilket har givit namnet åt rummet. Panelen på väggarna är från mitten av 1600-talet medan placeingen av porträtten är från 1840-talet.¹¹²

3.2.4 Tredje våningen:

På tredje våningen ligger Gustav III:s teater och dess teaterförstuga, här finns tre gästrum de så kallade Tre kungliga gästrummen, i Väktargången hänger bilder av personer som var verksamma under tidigt 1800-tal, Erik XIV:s fängelse, det Svenska galleriet med porträtt från senare hälften av 1800-talet vilket byggdes upp under restaureringen på 1890-talet där det nu

108Johnsson, 2015, s. 27

109Johnsson, 2015, s. 28

110 Ahlstrand, 1993, s. 20

111Johnsson, 2015, s. 28, 30

112Johnsson, 2015, s. 30

(24)

hänger porträtt av svenska kungligheter, här finns den Övre rustkammaren, Hertig Fredrik Adolfs våning och Gustav III:s divan.¹¹³

Gustav III:s teater

1772 lät Gustav III bygga en liten teater på slottet. Men denna visade sig vara för liten genom att han låtit en fransk teatergrupp uppträda.¹¹⁴ Gustav III ville ha något större eftersom han hade ett stort intresse för teater Gustav III lät bygga en teater på Gripsholms slott 1781 detta var eftersom. Han gav i uppdrag åt Erik Palmstedt att rita den nya teatern. Det blev en för den tidens karv en fullt utrustad och funktionsduglig scen och ett åskådarutrymme som har blivit ett mästerstycke inom nyklassicismens inredningskonst.¹¹⁵ Bänkarna var ordnande på trappstegs vis och ovanför den gjordes den kungliga logen och i kassettakets nedersta rad de så kallade lorgnetter som användes av tjänstefolket. På vardera sidor av scenöppning står det gipsskulpturer gjorda av Johan Tobias Sergel, dess föreställer Thalia och Melpimene som representerar komedin och tragedin.¹¹⁶ Här inne finns också en porträttbyst som föreställer arkitekten Erik Palmstedt själv. Från scenöppningen byggde Palmstedt en cirkelformad skärm av kolonner omkring de stigande bänkraderna. På väggarna i sidopartierna lät han bygga in spegelglas mot dem sattes halva ljuskronor. Taket är gjort som en halvkupol med gyllene mönster.¹¹⁷

Teaterförstugan

I samband med att man inrättade Gustav III.s teater tillkom även en teaterförstuga. Rummet i sig är helt konstlöst utan var vid teaterföreställningar avsett som en samlings- och kommunikationsutrymme. Här finns en 1700-talslykta hängande i taket med sin omfångsrika glaskupa, tidigare var det möjligt att justera höjden genom en hissanordning som gjorde den höj- och sänkbar. Porträtten här är från 1800-talet och illustrerar tiden efter Gustav III:s död.¹¹⁸

113Johnsson, 2015, s. 31, 33-34 och Se bilaga 2 -Gripsholm ritning, Vindsvåningen

114 Malmborg, 1971, s. 54

115Johnsson, 2015, s.31

116Johnsson, 2015, s. 31, 33

117 Malmborg, 1971, s. 55

118Johnsson, 2015, s. 31

(25)

”Erik XIV:s fängelse”

På tredje våningen finns också rummet som kallas för Erik XIV:s fängelse. Men om man ser till namnet så är det helt missvisande. Detta genom att Erik XIV inte hölls fängslad i detta rum utan i några rum på första våningen. Vaktgången som omsluter Erik XIV:s fängelse lades till på 1890-talet innan dess kunde man inte gå runt rummet.¹¹⁹

Övre rustkammaren

I den Övre rustkammaren finns delar av Livrustkammarens samlingar som flyttades till Gripsholm för en utställning år 1823. Men under 1850-talet fraktades de åter tillbaka till Stockholm men några föremål blev dock kvar. Till exempel så finns det några rustningar som användes av Gustav III:s karuseller och tornerspel. Här finns vargnät och vargfanor som man även använde på 1800-talet vid vargjakten. Fredrik I fick år 1732 ett lejon som gåva av bejen av Algier detta finns nu uppstoppat i den Övre rustkammaren.¹²⁰ Om man inte vet att det har varit ett riktigt lejon så är det lätt att tro att det är konstgjort för lejonets ansikte är mycket dåligt gjort vid uppstoppningen. I kammarens skottgluggar finns kopior av eldvapen så kallade slangor och nickhakar som placerades här vid restaureringen på 1890-talet.¹²¹

Hertig Fredrik Adolfs våning och Gustav III:s divan

Till hertig Fredrik Adolfs våning hör en sängkammare som är klätt med målat kinesiskt siden, två rum i våningen användes av Fredrik Adolfs älskarinna skådespelerskan Sofie Hagman när hon besökte slottet.¹²²

Gustav III:s divan är ett tornrum beläget i Vasatornet. Gustav III använde detta rummet som arbetsrum. Väggarna är klädda med tapeter gjorda av siden och längs med väggarna finns det svängande divansoffor. Taket i Gustav III:s divan är från slutet av 1500-talet. Idag används rummet för utställning av självporträtt.¹²³

119Johnsson, 2015, s. 33

120Johnsson, 2015, s. 34

121Johnsson, 2015, s. 34

122Johnsson, 2015, s. 35

123 Malmborg, 1971, s. 57 och Johnsson, 2015, s. 34

(26)

3.3 Gripsholms restaureringar

3.3.1 1890-talets restaurering och dess debatt

Bedoire skriver att ”restaureringen av Gripsholms slott på 1890-talet var avgörande för spridningen av Vasaborgarna som kultbyggnader för en spirande nationalromantik”.¹²⁴ Denna restaurering blev hårt kritiserad. En av de största kritikerna var författaren och poeten Verner von Heidenstam som hävdade att restaureringen avlägsnade det äkta och tillfälliga. Man ansåg även att en gammal byggnad som Gripsholm skulle betraktas som ”ett levande väsen med en lång historia och alla sina ombyggnader”.¹²⁵ I början var alla överens om att Gripsholms slott var det mest betydelsefulla monument.¹²⁶ Man bestämde sig tidigt i restaureringsprocessen att Gripsholms skulle utformas enligt ett ”folkbildande program”.

Detta skulle utgå ifrån att olika rumssviter representerade viktiga händelser i slottets och landets historia.¹²⁷ Efter att restaureringen var klar blev den kraftigt kritiserad, man ansåg då att restaureringen var förlegad vilket man före restaureringens början istället hade ansett var ett ”nytänkande för att det accepterade olika historiska epoker och följde ett folkbildande program”.¹²⁸ I början av restaureringen hade man gått försiktigt fram för att inte gå för långt ifrån en stilrenhet för att Zettervall skulle vara med på restaureringen. Detta eftersom i slutet av 1880-talet var Helgo Zettervall fortfarande Sveriges oomtvistade auktoritet i restaureringsfrågor.¹²⁹ Men redan 1892 visade Upmark den nya tidens syn, detta i artikeln Stilrenhetens faror. I denna tog han avstånd från ett ”ensidigt stilkopierande” både gällande restaureringar och ny arkitektur. Efter detta uppstod en intensiv restaureringsdebatt vilken är en av de största som har ägt rum i Sveriges historia.¹³⁰ I början var det främst Upmarks syn på stilfrågan som gavs uttryck åt. Gustaf Lindgren var den förste som kritiserades Upmark genom att försvara stilarkitekturen men det var Heidenstam som förstorade debatten.¹³¹ Heidenstam skrev artikeln Modern Barbarism som publicerades i Dagens Nyheter. I denna fördömde han stilrestaureringarna på Gripsholms slott. Heidenstam menade att ett nytt tillägg aldrig kunde bli äkta och skrev att ”livets doft vara bortblåst”.¹³² Heidenstam jämförde restaureringen av Gripsholm med en restaurering av Pompeji genom att påstå att ”ett restaurerat Pompeji vore ett ödelagt Pompeji” vilket han ansåg även gällde Gripsholm då han

124 Bedoire, 2015, s. 183

125 Bedoire, 2015, s. 184

126 Bedoire, 2013, s. 176

127 Bedoire, 2013, s. 179

128 Bedoire, 2013, s. 181-182

129 Ljungström, 1987, s. 195

130 Bedoire, 2013, s. 181-182 och Ljungström, 1987, s. 203

131 Ljungström, 1987, s. 211

132 Bedoire, 2013, s. 181-182 och Ljungström, 1987, s. 216