Randi Fisher – analys av tre muralmålningar på Hotell Malmen i Stockholm

(1)

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Konstvetenskap och visuell kommunikation B-uppsats

Randi Fisher – analys av tre muralmålningar på Hotell Malmen i Stockholm

VT 2015

Författare:Elisabeth Hagesund Handledare: Niclas Franzén

(2)

Innehållsförteckning

Inledning………..s.1 Problemformulering………...s.1 Syfte……….. s.1 Frågeställning……….s.1 Metod……….s.2

Tidigare forskning / Material……….s.2

Biografi över Randi Fisher………...s.2

Hotell Malmen i Stockholm……….s.4 Muralmålningarna………...s.6 Abstraktion eller konkretion?...s.7 Vad kommunicerade bilderna på 1950-talet?...s.8 Visuell kommunikation………...s.9 Målningar jag valt att analysera………....s.9 Analys av bild 3b………s.9 Analys av bild 4a………s.10 Analys av bild 5b………s.12

Slutsatser………...s.13 Sammanfattande diskussion………..s.16 Käll- och innehållsförteckning………..s.17

(3)

1

Inledning

Problemformulering

Den 20 november 2010 till 23 januari 2011 arrangerade Norrköpings Konstmuseum i samarbete med fil.dr Linda Fagerström och Skissernas museum i Lund en utställning om Randi Fisher (1920–1997) kallad ”Randi Fisher – en av 1947 års män”. Utställningen visade Randi Fishers variationsrika produktion och väckte mitt intresse för henne som konstnär.

Utställningens namn anspelar på en utställning på Galleri Färg och Form vid Brunkebergstorg i Stockholm där Randi Fisher ställde ut tillsammans med Lage Lindell, Pierre Olofsson, Karl Axel Pehrson, Lennart Rodhe, Olle Bonniér m.fl.

Hon var den enda kvinnan som medverkade på utställningen som kallades ”Ung konst 1947”.

Trots att Randi Fisher som kvinna deltog kallade Lars Erik Åström, konstkritiker i Expressen utställningen för ”1947 års män”. Han använde uttrycket för att skapa en association till ett tidigare känt begrepp ”1909 års män”, som använts som namn på den konstutställning då modernismen slog igenom i Sverige.¹

Att ”Ung konst 1947” också beskrevs som den konkreta konstens genombrott har tyvärr i efterhand fått mindre uppmärksamhet. Begreppet ”1947 års män” användes också av andra konstkritiker och har levt kvar som ett bevis på hur kvinnliga konstnärer togs emot av sin samtid.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att analysera tre av Randi Fishers muralmålningar på hotell Malmen i Stockholm. Utgångspunkten för analysen är att undersöka om målningarna är abstrakta eller konkretistiska samt göra en kontextuell analys av målningarna utifrån den sociala miljö de skapades i.

Frågeställningar Hur kom verken till?

Vad har räddat verken kvar till eftervärlden?

Ska målningarna tolkas som abstrakta eller konkretistiska?

Vad har målningarna för betydelse i dag?

1 Linda Fagerström, Randi Fisher – svensk modernist, Ellerströms Förlag, Lund, 2005, s.71.

(4)

2 Metod

Min avsikt är att göra en kort beskrivning av hela muralbildsviten, tolv bilder, som finns bevarad på Hotell Malmen i Stockholm samt att göra en semiotisk analys av tre av verken.

Den semiotiska analysen syftar till att beskriva bildens helhet, de ingående elementen, material, form och färg.

Vidare är syftet att beskriva bildens denotation, vad bilden föreställer, vad jag ser i bilden.

Och bildens konnotation, vad jag kommer att tänka på, vilka associationer jag gör och vilka symboler jag tolkar in i bilden.²

Tidigare forskning

I min biografidel om Randi Fisher kommer jag till stora delar att utgå från fil.dr Linda

Fagerströms avhandling från 2005, Randi Fisher – svensk modernist.³ I avhandlingen nämner Fagerström att hon inte hittat någon tidigare forskning gjord på Randi Fisher. Det som på senare tid skrivits om Randi Fisher har därför oftast Linda Fagerströms avhandling som källa.

För bildanalysen har jag till stora delar använt kursboken Bild och föreställning – om visuell retorik skriven av Yvonne Wærn, Rune Pettersson och Gary Svensson.⁴

Biografi över Randi Fisher 1920–1997

Randi Fishers mor Eivor Fisher (1884–1977) var konstnär och stora delar av sitt yrkesliv textillärare på Tekniska skolan i Stockholm. Randi Fishers far Ejnar Fisher (1877–1929) var ingenjör från Norge och kom att arbeta i Australien. Eivor som lärt känna honom for dit för att hälsa på och blev kvar. Där kunde hon utöva sitt konstnärskap friare än som lärare i

Sverige. Paret bodde under början av sitt äktenskap i Melbourne, där döttrarna Else och Randi föddes.

När Randi var två år, 1922 lämnade familjen Australien på grund av Ejnars lungsjukdom tbc och flyttade till Norge där han fick vård på sanatorium.

Efter en tid lämnade Eivor och döttrarna Norge och flyttade till Sverige till en stor våning i det så kallade Mälarpalatset på Söder i Stockholm. Eivor fick så småningom en tjänst som huvudlärare i konstsömnad och fackteckning på Tekniska skolan där hon arbetat tidigare.

2 Yvonne Wærn, Rune Pettersson, Gary Svensson, Bild och föreställning – om visuell retorik, Studentlitteratur, Yvonne Eriksson, Anette Göthlund, Möten med bilder:analys och tolkning av visuella uttryck,Studentlitteratur, Lund 2012. Henriette Koblack, Typografi, bild och grafisk design, Bonnier utbildning, Stockholm 2003.

3 Linda Fagerström, Randi Fisher – svensk modernist, Ellerströms Förlag, Lund, 2005.

4 Yvonne Wærn, Rune Pettersson, Gary Svensson, Bild och föreställning – om visuell retorik, Studentlitteratur, Lund, 2004.

(5)

3 På sommarloven hälsade Eivor och döttrarna på Ejnar i Norge. Efter Ejnar Fishers död 1929 blev familjens ekonomi sämre och de blev tvungna att flytta från sin stora lägenhet på Söder till en mindre på Kungsholmen.

Eivor byggde upp ett växande nätverk omkring sig, med en typ av storfamilj, av politiskt intresserade, intellektuella, välutbildade kvinnor inom konst och kultur. Eivor Fishers syster Agda Hedvall (1876–1936) fanns också nära familjen. Hon var en aktiv och engagerad kvinna, så småningom föreståndare på Birkagården i Stockholm, ett slags folkhögskola med ideal om gemenskap över sociala, religiösa och kulturella gränser.

I hemmet ordnades debattkvällar. Det var i en konstnärlig och intellektuell miljö som Randi och hennes syster Else fick sin sociala skolning.

Emilia Fogelklou (1878–1972) lärare, författare, föreläsare och Sveriges första teologie kandidat m.m. bodde tidvis tillsammans med familjen Fisher på Kungsholmen.

Emilia Fogelklou var kväkare, med inställningen att det finns något av Gud inom varje människa, att var och en måste finna sin väg, och att kvinnor och män har en jämställd

position. I början av 1930-talet var Emilia Fogelklou med och grundade Vännernas samfund i Sverige och hennes ställningstaganden kom att betyda mycket för den uppväxande Randi Fishers andliga utveckling.

Kanske hade Randi Fisher via sin mor tidigt också kommit i kontakt med nya konstnärliga uttryckssätt och sett verk av konstnärsgruppen ArtConcret. De bildades i Paris 1929 av bland andra Theo von Dosenburg (1883–1931) målare och konstskribent och Otto G Carlsund (1897–1948) målare och konstkritiker. Gruppen ställde ut post-kubistisk konst i

Parkrestaurangen på Stockholmsutställningen 1930.⁵

Som 17- åring blev Randi Fisher elev på Tekniska skolan där hennes mor arbetade och som 19-åring blev hon elev på Konstakademien i Stockholm med Isaac Grünevald och senare Sven Erixson som professorer. Troligen var hon tidigt inspirerad av sin mamma, mammans vänner och andra släktingar som umgicks med familjen. Alla kunde bidra med erfarenheter och stöd till en ung begåvning som skulle ta sig fram i konstnärsyrket.

Linda Fagerström skriver ”då Randi Fisher inträdde i det konstnärliga fältet, var hon rikt utrustad med symboliskt kapital. Man kan betrakta hennes kulturella kapital som en till stor del nedärvd tillgång, vilken hon sedan med lätthet kunde utöka och reproducera på egen

5 Linda Fagerström, Randi Fisher – svensk modernist, Ellerströms Förlag, Lund, 2005, s.122.

(6)

4 hand”.⁶ Hon intresserade sig tidigt i sin konstnärsbana för kubismen och det uppbrutna

perspektivet. Linda Fagerström bedömer hennes tidiga stafflimåleri som mera abstrakt än konkret. Hennes konst har också beskrivits som starkt beroende av naturen och alltför figurativt för att kunna representera modernismen.

Efter utbildningen gifte sig Randi Fisher 1945 med studiekamraten Olle Gill (1908–1996) som hon arbetade, reste och ställde ut tillsammans med. 1948 föddes dottern Katarina, nu glaskonstnär i Skåne. Paret hade ambitionen att dela på föräldraansvaret. Att yrkesarbeta varannan dag och vara förälder varannan. Randi Fisher stora produktion från den tiden tyder på att hon lyckades i sin yrkesroll.

Under 1950-talet när byggandet tog fart i hela landet och många nya förorter växte fram runt Stockholm fick många konstnärer offentliga uppdrag.

Publika byggnader skulle ha sin utsmyckning. Konstnärer, arkitekter och konsthantverkare arbetade tillsammans för att konsten skulle komma samhällsmedborgarna till del. Den tidens konstnärer var samhällsengagerade och tyckte det var viktigt att sprida sin konst till

allmänheten.

Randi Fishers egen ambition var att skapa konst som alla kunde förstå och göra den tillgänglig på till exempel skolor, postkontor, personalmatsalar, barnteatrar och hyreshus i förorterna.

Det var under den här tiden som hon tillsammans med Olle Gill fick det hedervärda uppdraget att utsmycka det nybyggda, modernistiska Hotell Malmen i Stockholm som stod färdigt 1951–52.

Randi Fisher arbetade genom åren i många olika material som olja, gouache, tempera,

akvarell, textil, emalj, muralmåleri och glas. Hon gjorde även affischer och bokomslag. Randi Fisher har en mycket rik och omfattande produktion bakom sig. Ofta var hon hängiven ett material i taget. I min uppsats har jag begränsat mig till ett av hennes uttryckssätt – muralmåleri.

Hotell Malmen i Stockholm

Hotell Malmen på Söder i Stockholm byggdes 1948–52 enligt Riksantikvarieämbetet,

bebyggelseregistret och togs succesivt i bruk från 1951.⁷ Arkitekt var Georg Varhelyi. (1913–

2001)

6 Linda Fagerström, Randi Fisher – svensk modernist, Ellerströms Förlag, Lund, 200, s. 45.

7 www.bebyggelseregistret.rra.se.

(7)

5 Georg Varhelyi arbetade på Ernst Grönwalls arkitektkontor när han 1948 fick erbjudande om att rita Hotell Malmen. Ett av hans barn som intervjuas i boken Arkitekt Georg Varhelyi säger att det då, 1948 handlade om att få bygga det modernaste hotellet i Stockholm. Han kallar det ett ”once in a lifetime-uppdrag” som gjorde att fadern startade eget arkitektkontor. Varhelyi blev tillfrågad av Sven Wallander, HSB:s grundare om att rita hotellet och det var

kooperationen Reso som var beställare. Det kallades Stockholms första internationella hotell.

Utgångspunkten för intervjuerna i boken är ett föredrag som Georg Varhelyi själv höll på Arkitekturmuseet i Stockholm 2001. Han var själv konstintresserad och en duktig tecknare, enligt hans barn.⁸

När hotellet stod färdigt var det en uppmärksammad modernistisk byggnad med sex

hotellplan ovan mark och ett kommersiellt gatuplan. En tredjedel av byggnaden fanns under mark. Exteriört väckte byggnaden stor uppmärksamhet med sina fasader i olika geometriska fält. Kvadrater, rektanglar och trianglar i vit, ljusblå eller rosa puts. Hotellet var mycket tekniskt avancerat och välplanerat.

Arkitekt Georg Varhelyi hade stort inflytande över nybyggnationen både i Stockholm och i övriga Sverige under lång tid framöver.

I tidskriften Byggmästaren beskriver arkitekten själv sitt verk från ritning till färdigt hotell.⁹ Tidningen Idun visade året före ett modereportage inifrån hotellet och beskrev det som Sveriges nyaste och största hotell som adderar en air av flärd till Stockholm.¹⁰

Inredningen till hotellet ritades av arkitekt Carl-Axel Acking (1910–2001) senare huvudarkitekt för utställningen H 55 i Helsingborg. Han beskriver själv inredningen i tidskriften Byggmästaren.¹¹

Allt var mycket noga planerat. Man gjorde inredningsexperiment i uppbyggda provrum i naturlig storlek. Karl-Axel Acking skriver att ”gästrummens färgsättning gjorts ganska prononcerad, en neutral prägel har icke eftersträvats”.¹²

Möbler levererades av bland andra Kooperativa Förbundet, Dux och Nordiska kompaniet.

Textilier av Handarbetets vänner, Svensk hemslöjd, NK:s textilkammare, Svenskt Tenn och Elsa Gullberg. Samtliga mattor levererades av NK och var komponerade av Viola Gråsten.

8 Eva Wrede, Martin Rörby, Victor Johansson, Arkitekt Georg Varhelyi, Trema Förlag, 2014.

9 Byggmästaren, nr 9, 1952, s. 186–192.

10 Idun, nr 43, 1951.

11 Byggmästaren, nr 9, 1952, s. 193–199.

12 Byggmästaren, nr 9, 1952, s. 193.

(8)

6 Porslinet var komponerat av Stig Lindberg. Armaturer tillverkades av Asea, Böhlmarks, Lyktan och NK.

Ett stort antal konstnärer och konsthantverkare anlitades för en omfattande utsmyckning.

Ambitionen var att konst skulle nå ut till folket, där folket befann sig.

Muralmålningarna

Enligt artikeln i tidskriften Byggmästaren ärdet Randi Fisher och hennes dåvarande man Olle Gill som utfört de tolv muralmålningarna.¹³

Betraktaren möter bilderna i slutet på varje korridor, på plan 1–6.

Huset är byggt i en u-form. Hiss och trapphus leder besökaren upp till mitten av en lång korridor som fortsätter vidare i 90 graders vinkel. För att upptäcka målningarna måste besökaren på varje våningsplan runda ett korridorhörn åt varje håll.

Där på avslutningsväggarna vid varje korridorslut finns konstverken. Omgivningen är i dag mycket mörk, golv och väggar är bruna och ingen belysning riktas mot bilderna. Det krävs att man kommer nära för att uppmärksamma dem. Den till stora delar dova färgskalan gör också att konstverken har svårt att dra uppmärksamhet till sig.

Tio av de tolv målningarna är intakta. Två av dem har råkat ut för väsentliga ingrepp när det tagits upp dörrar för nödutgångar, en åt varje håll på första våningsplanet. På den ena av nödutgångsdörrarna har det gjorts ett försök att ”kopiera” den del av konstverket som avlägsnats, vilket gör att bildens helhet till viss del är bevarad. Dörren på motsatt sida i korridoren har inte fått någon kopia på det som avlägsnats. Där återstår bara den delen av konstverket som inramar dörren.

Verken är inte signerade, det är därför inte självklart vem som gjort vad. På ett foto i

tidskriften Byggmästaren avbildas festvåningsfoajén med en stor väggmålning gjord av Olle Gill. Den liknar muralmålning 2b i mitt material, varför jag kan anta att han även har gjort den. En bild finns också på Randi Fisher när hon målar bild nr 3b som jag valt i min analys.¹⁴ För att vara så säker som möjligt på att Randi Fisher gjort även nästa analysbild väljer jag nr 4a som påminner om en målning kallad ”Hus i mitten från” 1949.¹⁵

Nr 5b påminner om en del av Randi Fishers övriga produktion d.v.s. en uppdelning av bildytan i olika fält. Bilden har jämförts med en pannå från Västerås konstmuseum daterad 1954 med titeln Bodar. Se bildbilaga.

(9)

7 De flesta av de tolv bilderna har en återhållen och dov färgskala som till viss del byggs upp av geometriska former. Färger som återkommer är beige, grönt, blått, rött, gult, orange, grått och brunt. Alla verken har sinsemellan olika motiv.

Abstraktion eller konkretion?

Med abstrakt konst avser jag här bilder som lånar symboler från verkligheten.

Med konkret konst avser jag här konst vars linjer, yta och färg utgör det konkreta i bilden.

Många av bilderna uttrycker det som konstkritiker Rolf Söderberg skriver om Randi Fisher, en lekfull, figurativ stil med inslag av primitivism.¹⁶

I Fogtdals konstlexikon beskrivs Randi Fishers produktion som abstrakt i bemärkelsen att den avbildande, föreställande, figurativa bildfunktionen är kraftigt reducerad och att konstnären istället betonar samspelet mellan färger, rytmer och former.¹⁷

En sådan beskrivning kan stämma in på följande bilder:

1a - stiliserade fiskar i blå färg

2a - stiliserad trafik och stadsmiljö i röd färg

2b - stiliserade promenerande eller dansande figurer av tunna streck i blått, rött, gult, brunt 3b - stiliserade torn i rött, orange och gult med beige bakgrund

4b - stiliserad teaterföreställning i blått, rött, beige, gult och grönt 5b - stiliserad stadsmiljö i blått, beige, rött och gult

6a - stiliserad parkmiljö i grönt, beige och grått

6b - stiliserad marin miljö med fiskar och båtar i beige, blått, gult och grönt

Andra bilder är mera konkretistiska:

1b – fantasimönster i två beige färgtoner

3a – fantasimönster och geometriska mönster i beige, brunt, blått och rött 4a – fantasimönster i beige, grönt, rött, orange, grönbrunt, brunt och ljusblått 5a – fantasimönster i två beige färgtoner

(10)

8 Otto G Carlsund har beskrivit konkret konst som en ”process som försiggår vid överföringen av en tankebild till form och färg. Den får inte vara igenkännlig från tidigare

färgformsammanställningar, inte härma natur och inte arbeta med djupdimensionen”.¹⁸

Olle Bonniér (f. 1925), målare och skulptör definierade den konkretistiska konsten 1948.

Enligt honom är en bild ”konkret när den kan uppfattas som ett ting i sig och inte som en framställning av mer eller mindre naturalistiska eller abstrakta former mot en bakgrund, en grundyta som själv arbetar dynamiskt på varje punkt”.¹⁹

Han menar att man kommer till den konkretistiska konsten bland annat genom att abstrahera naturavbildningar till former som endast vagt påminner om verkligheten. Grunden finns inte i verkligheten utan i konstnärens idéer.²⁰

Gunnar Bråhammar (1923–2011) f.d. chef på Skissernas museum i Lund, beskriver att djupet i en konkretistisk bild inte går förlorat bara för att perspektivet slopas eftersom det inte existerar någon gräns mellan förgrund och bakgrund, varje del är lika aktiv.²¹

Sådana beskrivningar stämmer mera med de fyra ovan nämnda bilderna.

Vad kommunicerade bilderna på 1950-talet?

Med tanke på att Randi Fisher ville skapa konst som alla kunde förstå kanske bilderna kan visa på vad livet i Stockholm på 1950-talet hade att erbjuda. Vad man kunde uppleva här när man gästade staden. Bilderna kan representera och beskriva 1950-talets stadsliv med olika slags byggnader, vatten, båtar, fiskar, skaldjur och nät, natur, träd, parker, schackspel, folksamlingar, dans och i viss mån trafik.

Betraktaren, hotellgästen kan inspireras att se bilderna som ett aktivitetsförslag. I Stockholm kan man undersöka natur, parker, kultur, kyrkor eller danspalats. Men, vill bilderna bara vara inbjudande och trevliga eller vill de också få betraktaren att tänka?

(11)

9 Visuell kommunikation

Visuella uttryck speglar, och är bärare av sociala, politiska, kulturella och religiösa budskap.

Bilder betraktas, upplevs och tolkas olika av olika individer, beroende på vem personen är, vilket sammanhanget är och vilket tolkningstillfälle det gäller.

Allt, vilket samhälle och vilken tid vi lever i, personens fysiska- och mentala status, ålder, kunskap, erfarenhet, kultur, socioekonomisk tillhörighet och intresse, spelar in och påverkar hur vi tolkar det vi ser.²²

Målningar jag valt att analysera

De målningar som jag valt att analysera är bild 3b, 4a och 5b. Se bildbilaga Bild 3b:

Målningen finns på plan tre i ena änden av hotellkorridoren. Helväggsbilden målades på plats.

Den är 200x183 centimeter och materialet är limfärg på puts. Färgerna är beige, rött, orange och gult. Bakgrunden är beige.

Denotation

Bilden består av olika geometriska fält. De flesta och största geometriska fälten är röda.

På vänster och höger ytterkanter finns röda oregelbundna geometriska fullhöjdsfält.

Fem utdragna trianglar bildar centrum i bilden och tar uppmärksamheten ifrån sidofälten.

Motivet är fem röda olikformade smala, spetsiga torn med sinsemellan olika utförande och avslutningar. Det andra tornet från vänster har en rektangulär underdel som ”dockats” ihop med tornet och bildar illusionen av en kyrka. Tornen bildar centrum i bilden och tar

uppmärksamheten ifrån sidofälten. Betraktaren kan se bilden från dubbla perspektiv, dels i jämnhöjd med fyra av tornen men också från marken. Tornen upplevs som närmare trots att kyrkofiguren finns i förgrunden.

Konnotation

Bilden har inget namn som kan ge någon ledtråd till vad konstnären ville säga med bilden.

Den ljusa bakgrundsfärgen bidrar till en positiv stämning och känsla. Tornen känns glada.

Tornen kan vara kyrktorn, äldre hus med tornliknande avslut, cirkustält, nöjesfält eller slottsbyggnader. Sidofälten kan symbolisera en fönsterkarm som betraktaren tittar ut ifrån.

22 Yvonne Wærn, Rune Pettersson, Gary Svensson, Bild och föreställning – om visuell retorik, Studentlitteratur, Lund, 2004. Yvonne Eriksson, Anette Göthlund, Möten med bilder – att tolka visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund, 2004.

(12)

10 Tornen med sina olika utseenden kan vara Stockholms olika kyrkor, synliga från ett fönster på tredje våningen. Randi Fisher fick tidigt ett intresse för andliga frågor genom Emilia

Fogelklou som tog med henne till kväkarmöten.

Tornen kan också representera det hoppfulla i det samhälle Randi Fisher såg omkring sig.

Hon växte upp under andra världskriget, det hade blivit fred, socialdemokraterna hade en stark ställning i Sverige, välfärden ökade och folkhemmet började växa fram. Många trodde på en bättre tid.

På 1940-talet gjorde hon en oljemålning kallad ”Lindansare”, från 1946 finns en oljemålning kallad ”Narren” och från 1947 ytterligare en oljemålning kallad ”Lindansare” som tyder på att Randi Fisher var intresserad av cirkus som tema och symbol. Kanske ville hon beskriva tillvaron som en cirkusföreställning eller bejaka behovet av att få bli road en stund. Eller att livet är som för lindansaren en balans på slak lina, osäkert om man kan hålla sig kvar, klara sig bra och få applåder.

Randi Fisher hade en treårig dotter när hon målade den här bilden, vilket kan betyda att tornen med sina lekfulla avslut som boll, vimpel och triangel också skulle kunna komma från en sagovärld som hon inspirerats av.

Genetisk analys

Min bedömning är att den här bilden kan räknas som abstrakt eftersom den till stor del innehåller identifierbara, föreställande former, som torn.

Bild 4a:

Målningen finns på plan fyra i ena änden av hotellkorridoren. Helväggsbilden målades på plats. Den är 200x183 centimeter och materialet är limfärg på puts. Färgerna är beige, grönt, rött, gulbrunt, brunt, orange och ljusblått. Bakgrunden är beige.

Denotation

Bilden består av olikfärgade fantasiformer. Två större ytor dominerar, en grön och en röd.

Den nästan fyrkantiga, halvmeterstora, lite kantiga gröna ytan finns på mitten av väggen.

Ytan är delvis lätt mönstrad med prickar, streck och fyrkanter. Bakom den, en orange stående rektangel med sluttande sida.

(13)

11 Rakt ovanför det gröna svävar en stor röd rektangel med nedsidan rundad och ena kortsidan spetsig. Den är delvis mönstrad med ljusblå streck och några beige triangelformationer.

Snett till höger om den röda, finns en gulbrun lite hackig rektangel.

Till vänster om den röda, uppe i vänstra hörnet finns en lite mindre, stående gulbrun rektangel med sned sida.

Längst ned i det vänstra hörnet växer några oregelbundna gulbruna formationer upp. Till höger om dem, en brun trekant md spetsen nedåt och sexuddig överdel. Snett ovanför den till höger finns en i nederkant öppnad orange rektangel.

Till höger nära golvet finns en brun avlång, något ojämn grov linje.

På den beige bakgrunden, mellan alla mönster är ytan dekorerad med bruna fantasistreck.

Konnotation

Inte heller den här bilden har ett namn som kan antyda vad konstnären vill säga. Trots den ljusa bakgrunden förmedlas ingen positiv känsla. Bilden känns dyster.

Den kan vara ett flygfoto över ett område där det gröna är en park och det röda någon form av byggnad. Det är ingen stad utan ett mera avsides område.

Jag associerar till krig. Andra världskriget hade nyligen tagit slut och Randi Fisher kom i skrämmande nära kontakt med det bland mycket annat genom de skyddsrum som ställdes iordning på hennes skola.²³

Det gröna skulle kunna vara ett övningsfält för soldater, det röda deras kasernbyggnad. Den taggiga triangeln påminner om en stridsvagn och den bruna grova linjen om ett gevär. Det röda skulle också kunna symbolisera en zeppelinare som fanns under kriget. De hackiga formationerna skulle kunna beskriva sönderbombade hus.

Men, kriget var slut när den här målningen gjordes. Den känns på sätt och vis stillsam. Det enda som rör sig är de bruna oregelbundna strecken som finns över hela bakgrunden. Min tolkning är att de symboliserar all konfetti som slängdes ut på fredsdagen.

Genetisk analys

Min bedömning är att den här bilden tillhör den konkretistiska skolan. Förgrund och bakgrund är lika aktiva och figurerna är av fantasikaraktär.

23 Mia Zeeck (red.), utställningskatalog, Norrköpings Konstmuseum och Skissernas museum, Pintografen, 2011, s. 9.

(14)

12 Bild 5b:

Målningen finns på plan fem i ena änden av hotellkorridoren. Helväggsbilden målades på plats. Den är 200x183 centimeter och materialet är limfärg på puts. Färgerna är blått, beige, rött och gult.

Väggen är uppdelad i två delar från golv till tak. Från vänster är en tredjedel blå bakgrund och två tredjedelar beige.

Denotation

Den mörka delen innehåller några få geometriska former. Motivet i det blå fältet är en tunt målad halvmeter hög, upp- och nedvänd triangel, utan sitt vänstra ”ben”. I stället finns två prickar som stiger uppåt från brottytan. På den uppåtvända basen går ett rakt, tunt sträck ca en halv meter uppåt och slutar i en liten rektangel. I jämnhöjd med den finns två små fyllda beige trianglar några decimeter åt var sitt håll. Ovanför dessa två geometriska mönster finns

ytterligare två små fyllda trianglar med spetsarna uppåt.

I det högra beige fältet finns tunna röda, gula och blå linjer som tillsammans bildar två hus som på taken har små röda fyrkanter som kan antyda skorstenar.

Längst till höger skymtar en annan takformation som en fylld blå triangel med en liten blå upp- och nedvänd triangel ovanpå. En blå rektangel binder ihop det blåa med de två husen.

I bildens överkant i övergången mellan den blåa och den beige bakgrundsfärgen finns en heltäckt gul romb några decimeter hög.

Konnotation

Den här bilden har inte heller ett namn som kan antyda vad konstnären vill säga till

betraktaren. En mörk och en ljus sida möts. Den gula romben i gränsen mellan de båda fälten kan vara både måne och sol. Temat kan vara natt möter dag.

Ljuset har fått ungefär dubbelt så stor yta som mörkret. Ljuset dominerar, husen känns lätta och hoppfulla, ändå dras blicken till den mörka delen som väcker intresse med sitt diffusa mönster.

Den mörka delen kan representera de gamla hus som rivs och försvinner och som får ge plats åt det nya Stockholm som började förändras och förnyas på 1950-talet.

I mörkret kan man kanske ana antydan till byggnader eller byggkranar, några fönster kanske lyser. Eller är konstnärens avsikt även här att öppna upp slutet på korridoren och få det att se ut som ett fönster? Ett fönster att titta ut igenom. Kanske är den mörka delen av bilden en gardin som dras från fönstret och visar staden där utanför.

(15)

13 En mera samhällstillvänd tolkning skulle kunna utgå ifrån Randi Fisher själv som växte upp med starka kvinnor i en intellektuell miljö där det förekom politiska, religiösa och

existentiella diskussioner som säkert speglade olika motsättningar och orättvisor i samhället.

Det fanns stora sociala skillnader mellan olika grupper, vissa befann sig på den mörkare sidan och vissa på den ljusare.

En mera genusrelaterad tolkning skulle kunna vara att balansen mellan yrkesliv och familjeliv troligen inte var enkel, och om hon jämförde sin konstnärsroll med männens fann hon säkert att det fanns olika förutsättningar för dem att bli uppmärksammade i sitt yrke. Hon hade ju till exempel inte nämnts i utställningen ”Ung konst 1947 ”. Kanske var det svårare att ta sig fram i konstnärslivet som kvinna och mamma än vad hon trott.

En mera personlig tolkning skulle kunna vara att livet självt är både ljust och mörkt. Alla bär med sig både mörka och ljusa minnen. Att leva i storfamilj kanske inte alltid var lätt och positivt. Att hennes far blev sjuk i tbc när hon var liten och dog när hon var nio år påverkade henne säkert in i vuxenlivet.

I drömmar representerar ofta ett hus personen själv. Hon kan ha beskrivit sitt eget mörker och ljus i den här bilden. Trots att det finns mycket ljus så finns också en mörk skugga över tillvaron. Det tror jag att hon ville förmedla.

Genetisk analys

Även den här bilden har en abstrakt del eftersom husen är identifierbara. Däremot är den vänstra mörka delen mera konkretistisk.

Slutsatser

Hotell Malmen började byggas 1948, det skulle bli Stockholms modernaste hotell. Arkitekt var George Varhelyi och inredningsarkitekt var Carl-Axel Acking. Ett stort antal konstnärer och konsthantverkare anlitades för utsmyckning, bland andra Randi Fisher.

Enligt Klas Lundkvist på faktarummet, Stockholms stadsmuseum blev Hotell Malmen grön- klassat av Riksantikvarieämbetet 1995. Det betyder att det från och med då tillmättes särskilt

(16)

14 kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värde.²⁴ Den konst som fanns kvar fick inte tas bort.

Begreppet K-märkt finns inte längre i någon lag men lever ändå kvar i dagligt tal och i hotellets marknadsföring. I Stockholm har stadsmuseet i uppdrag att peka ut och definiera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Numera används ett nytt system, så kallade klasser.

Klassificeringen går till så att stadsmuseets antikvarier studerar det material som finns knutet till varje byggnad och bedömer respektive byggnad i olika kategorier. De mest värdefulla får färgen blå, därefter grön, gul och grå. Det är sedan stadsantikvarien som tar ställning till vad som är kulturhistoriskt värdefullt. Fastighetens klassificering markeras på en digital karta.

Hotell Malmen är drygt sextio år gammalt och har från starten till i dag bytt ägare och utseende interiört, i olika omgångar. Sannolikt har lite i taget förändrats och försvunnit från den ursprungliga inredningen och utsmyckningen. Då, vid invigningen var hotellet Sveriges modernaste hotell, sannolikt dyrt att bo på. Det betyder att hotellets gäster, konstverkens betraktare tillhörde en gynnad kategori i samhället.

Tack varestadsmuseets historiska klassificering från 1995 finns de tolv muralmålningarna kvar. De tillsammans med exteriören är de enda av hotellets ursprungliga konstverk som finns bevarade.

Senast 2008 genomfördes en omfattande ombyggnation. Det var stockholmsbaserade DOOS Arkitekter som fick i uppdrag att sätta ny prägel på hotellet.²⁵ Det adderades då ytterligare en gång en ”air av flärd” till Malmen.

Året efter, 2009 introducerades ”Scandic Malmens Svarta Låda” ett skyltfönster mot Götgatan (49–51) där unga, begåvade designers och formgivare får visa upp sina visioner för framtiden.

Tanken är att konstnärerna byts ut en gång i månaden och att utställningarna ska förgylla, förbrylla, roa och uppröra betraktarna säger trendanalytiker Stefan Nilsson i ett

pressmeddelande.²⁶ Det är han som väljer vem som får ställa ut. I april 2015 ställde

gatukonstnär Jessica Hallbäck ut sina ”Angry Animals”. När StockholmDirekt flaggade för den utställningen beskrev de hennes konst som arg, en konst som sprider samhällskritiska och politiskt färgade budskap.²⁷

24 www.bebyggelseregistret.rra.se.

25 News release, SCANDIC, Stockholm, 2008-07-01.

26 Åsa Ljungnelius dyker upp i ”Scandic Malmens Svarta låda”, pressmeddelande, 2009-01-13.

27 http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/arga-djur-tar-gatukonsten-in-pa-scandic-

malmen/aRKocz!t14MgUXlpI93dul12JmuDw/, ”Arga djur tar gatukonsten in på Scandic Malmen”, 2015-03-26.

(17)

15 Cirkeln är sluten, den moderna, unga konsten har åter hittat till Hotell Malmen. På samma sätt nu som när de unga konstnärerna på 1950-talet fick visa upp sina visioner. Kanske var de inte så arga men radikala och politiskt medvetna.

Eftersom unga konstnärers uttryckssätt ser annorlunda ut i dag än på 50-talet så tror jag tyvärr att muralmålningarna nuförtiden har svårt att synas och hävda sig i konkurrensen.

Den visuella perceptionen hos de olika betraktarkategorier som såg bilderna på 1950-talet och hos dem som ser bilderna i dag är mycket olika. Samhället och tillgången till bilder genom media ser helt annorlunda ut.

Personal, oavsett tidsepok, som ser bilderna till vardags, kanske många gånger per dag, reflekterar troligen inte över dem, kanske inte ens tar in dem i sitt medvetande.

Hotellgäster eller andra besökare däremot, som på 50-talet tjusades av bilderna kanske till och med besökte olika våningsplan för att se vilka målningar som fanns på olika ställen. Konst hade större genomslagskraft och mindre konkurens då.

I dag 2015 uppmärksammas muralmålningarna säkert av konstintresserade besökare och hotellgäster som tycker om 1950-talsdesign, men på grund av sin undanskymda och mörka plats i hotellkorridorerna har målningarna säkert svårt att nå ut till en större publik.

När det gäller den genetiska analysen har jag försökt fastställa vilken grupp, abstrakt eller konkretistiskt måleri som mina bilder tillhör. Randi Fisher målade i båda traditionerna. Linda Fagerström tar upp Thomas Millroths bedömning av Randi Fishers konst som alltför starkt beroende av naturen och alltför figurativt för att tillhöra modernismen. Han säger också att mycket av hennes konst – åtminstone stafflimåleriet – är mera abstrakt än konkret.²⁸ Jag tycker att bild 3a med sina röda torn är tillräckligt verklighetsförankrad för att kunna tolkas som abstrakt.

Med hänvisning till tidigare citat av Otto G Carlsund att en konkret målning inte får vara

”igenkännlig från tidigare färgformsammanställningar, inte härma natur och inte arbeta med djupdimensionen”²⁹ så är min tolkning av bild 4a att den är konkret. Bild 5b svarar till hälften mot en sådan beskrivning, nämligen den vänstra delen. Däremot gör den högra delen av bilden inte det. Där finns en lekfull, figurativ stil med inslag av primitivism som Rolf Söderberg skriver om Randi Fisher i Fogtdals konstlexikon.³⁰ Slutsatsen blir att jag tolkar bilden som både abstrakt och konkret.

(18)

16 Sammanfattande diskussion

Hotell Malmen var Sveriges första internationella hotell 1951-52 när det togs i bruk. Hur det stod sig i konkurrensen med övriga Europa vet jag inte, men för Stockholmare och tillresta från övriga Sverige väckte det säkert stor uppmärksamhet och beundran. Man hade satsat på kvalitet i allt från tekniskt avancerad utrustning till möbler, belysning, tyger, mattor och porslin. Den stora konstnärliga satsningen var överväldigande. De flesta allmänna utrymmen var påkostat dekorerade. Många unga konstnärer fick vara med och sätta sin prägel på byggnaden.

Randi Fisher fick tillsammans med sin man Olle Gill dekorera samtliga korridoravslut i hotellet. Vem som gjort vad är inte självklart. Alla konstverk utom muralmålningarna och exteriören som också är ett konstverk, är i dag borta.

Tack vare den miljöklassning av hotellet som skedde 1995 är de bevarade till eftervärlden.

Jag har valt att analysera tre av bilderna som Randi Fisher troligen målat. Till min hjälp har jag främst haft fil.dr Linda Fagerströms avhandling från 2005, Randi Fisher – en svensk modernist, böckerna Bild och föreställning – om visuell retorik, Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck och tidskriften Byggmästaren. Jag har tolkat en av de tre bilderna som abstrakt, en som konkret och en som både abstrakt och konkret.

Vårt sätt att se på och möta bilder i dag är helt annorlunda än på 50-talet. Det krävs mycket av en bild i vår visuella kultur för att den ska bli synlig i det hav av bilder som omger oss.

Muralmålningarna lever en undanskymd tillvaro i hotellets mörka korridorer, men

förhoppningsvis kommer de att bli mera uppmärksammade och kanske belysta i framtiden.

Kanske kan de till och med komma att ”förgylla, förbrylla, roa och uppröra” någon.

(19)

17

Källförteckning

Tryckta

Bonniér, Olle, Naturavbildning Abstraktion Konkression. En begreppsutredning, Prisma 1948 Bråhammar, Gunnar, ”Konkretisterna” i R Joosephson, G, Bråhammar, S-Å Nilsson (red.) Bilden på muren. Studier i arkiv för dekorativ konst i Lund, Stockholm 1965

Carlsund, Otto, G, Introduktion i Art Concret i Otto G Carlsund. Skisser och studier till muralmålningar katalog, Konstnärshuset, Stockholm, 1947

Eriksson, Y & Göthlund, A Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck, Studentlitteratur, Lund, 2012

Fagerström, Linda, Randi Fisher – svensk modernist, Ellerströms Förlag, Lund, 2005 Fagerström, Linda (Åkesson), Randi Fisher. En studie i hennes konstnärskap och reception 1947-57, magisteruppsats, institutionen för konstvetenskap, Lunds universitet 2001

Fogtdals konstlexikon, Sandström, Sven (huvudred.) band 1 s.12, Malmö 1993-97 Johansson, V, Rörby, M, Wrede, E, Arkitekt Georg Varhelyi, Tema Förlag, 2014 Koblanck, Henriette, Typografi, bild och grafisk design, Bonnier utbildning, 2003 Larsson, L-O, Metoder i konstvetenskap, Nordstedts, Stockholm 2010

Millroth, Thomas, Rum utan filial? ”1947 års män”, Lund 1977

Söderberg, Rolf, Den svenska konsten under 1900-talet. Måleri, skulptur och grafik från sekelskiftet till 60-talet, Stockholm 1955

Waern, Y, Pettersson, R, Svensson, G, Bild och föreställning – om visuell retorik, Studentlitteratur, Lund, 2004

Zeeck, Mia, (red.) Randi Fisher, utställningskatalog, Norrköpings Konstmuseum och Skissernas museum, Pintografen, 2011

Tidskrifter

Byggmästaren, nr 9 1952, s. 186–199. Arkitektur- och Designmuseet, Stockholm Idun, nr 47 1952.

Otryckta

http://www.bebyggelseregistret.rra.se

http://www.stadsmuseet.stockholm.se/Om-hus/Klassificering-och-K-markning/K-markning--- vad-ar-det/, ”K-märkning – vad är det?”

(20)

18 http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/arga-djur-tar-gatukonsten-in-pa-scandic-

malmen/aRKocz!t14MgUXlpI93dul12JmuDw/, ”Arga djur tar gatukonsten in på Scandic Malmen”, 2015-03-26

News release, SCANDIC, Stockholm, 2008-07-01

Åsa Ljungnelius dyker upp i ”Scandic Malmens Svarta låda”, pressmeddelande 2009-01-13