Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik

Fastställt datum 2012-11-07 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/625–4.1.1.2

Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och

Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet matematik är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05.

1. Ämnesbeskrivning

Ämnesbeteckningen matematik täcker vid Linnéuniversitet ett brett spektrum av verksamheter och innehåller både ren och tillämpad matematik. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling. All forskning inom matematikämnet innehåller utveckling, användning, eller analys av metoder. Inom den rena matematiken är abstraktionsnivån så hög att problemställningarna kan analyseras utanför sina ursprungliga sammanhang. Avgörande orsakssamband isoleras och studeras separat. Begreppsbildning och användning av adekvat terminologi blir centrala. Eftersom matematikämnet innehåller de verktyg vi behöver för att analysera, ifrågasätta och utveckla vetenskapliga metoder, så spelar det en central roll i all vetenskap.

Inom den tillämpade matematiken är kopplingen till praktiska problemställningar tydlig och karakteriseras av en djup förståelse av såväl matematikämnet som tillämpningen. Nytänkande uppstår på olika sätt och nya metoder tillämpas på klassiska problem eller kända metoder överförs till nya tillämpningsområden varvid de problemställningar som uppstår analyseras.

Tillämpningarna finns i första hand inom områden där hög precision eftersträvas och där långtgående förutsägelser är möjliga. Exempel som finns representerade hos oss är fysik, kryptering och signalbehandling. Matematiska metoder har under senare tid även etablerat sig i många vetenskaper där möjligheterna till förutsägelser och precision förblir mer begränsade.

Vid Linnéuniversitetet finns sådana verksamheter bland annat inom biologi, medicin och ekonomi. Målet med införande av matematiska metoder i sådan verksamhet är att göra all vetenskap mer kvantitativ.

Utbildning på forskarnivå i matematik kan innehålla både ren och tillämpad matematik i varierande proportioner. Doktoranden väljer normalt inriktning när studierna påbörjas.

Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen

Mål enligt Högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen skall doktoranden

- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

För en doktorsexamen i matematik kan detta innebära men är inte begränsat till

- insikter i ämnets huvudområden som algebra, geometri och diskret matematik, analys, beräkningsmatematik, matematisk statistik samt matematisk modellering,

- att vetenskapliga metoder kan hämtas från samtliga huvudområden, och

- fördjupning inom minst en av de för närvarande aktiva forskningsinriktningarna vid lärosätet.

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen skall doktoranden

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med lämpliga metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

För en doktorsexamen i matematik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att åstadkomma nytänkande inom en begränsad del av matematiken (begreppsbildning, satser, modeller, tillämpningar),

- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom till matematiken närliggande ämnen,

- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland representanter för samhället i övrigt,

- förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa,

- förmåga att säkerställa att nya resultat är korrekta med ett rikt urval av metoder, och - förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på alla nivåer inom det specifika forskningsområdet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

För en doktorsexamen i matematik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera nya områden som kräver etiska överväganden och bedömningar, - förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där dessa problemställningar redan är kända, exempelvis kryptering och statistik, och

- kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör).

Utbildningsspecifikt mål

För doktorsexamen i matematik skall den doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.

För en doktorsexamen i matematik kan detta innebära men är inte begränsat till

- kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet,

- ämnesdidaktiska och/eller högskolepedagogiska färdigheter för kommande arbete inom utbildningssektorn, eller

- kunskaper i tekniska och/eller ekonomiska ämnen för kommande arbete inom teknisk/ekonomisk sektor, och

- erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön.

Innehåll och måluppfyllelse

En doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 120 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 120 hp. Utbildning på forskarnivå i matematik vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.

Utbildning på forskarnivå sker inom institutionens forskningsgrupp och bygger på matematisk modellering, särskilt inom matematisk fysik, signalbehandling, finans, kryptering och biologi.

Gruppen består av forskare med intressen inom bl. a. analys, matematisk statistik, dynamiska system, talteori och algebra, utöver de först nämnda områdena. Forskningsgruppen bedriver samarbete med andra ämnen, särskilt med elektroteknik inom den egna fakulteten och med nationalekonomi och biologi vid andra fakulteter.

Institutionen säkerställer aktivt att en så stor del av personalen som möjligt är aktiva forskare så att de kan bidra till avhandlingsarbetet. De som väljs till huvudhandledare väljs bland de forskare som på senare år har uppvisat en särskilt framgångsrik publiceringsverksamhet.

Doktoranderna väljs bland studenter som uppfyller urvalskriterierna, se nedan.

Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna är förlagda utanför den egna forskningsmiljön.

Kursdel

Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.

Obligatoriska kurser

- vetenskapsteori och etik 4 hp - forskningsmetodik 5 hp - seminariekurs 4 hp

- karriärplaneringskurs 2 hp Valbara kurser

Minst 50 hp av de valbara kurserna ska representera områdena - algebra, geometri och diskret matematik (minst 15 hp) - analys (minst 15 hp)

- beräkningsmatematik (minst 10 hp) - matematisk statistik (minst 10 hp) - matematisk modellering (minst 10 hp)

Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen, se nedan. Kurser i andra relevanta ämnen såsom, optimeringslära, biologi, datalogi, fysik, reglerteknik, etc. kan ingå i examen.

Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring

För doktorsexamen ska doktoranden författa en avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas som ett sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser

(sammanläggningsavhandling).

En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling.

Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en

sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Minst en artikel i en sammanläggningsavhandling skall ha doktoranden som ensamförfattare. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är samförfattad med andra personer, så ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet.

För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid

författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då

avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en ”intern disputation”. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsavhandlingar ordnas ett seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan.

Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda läsarkretsar som möjligt. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.

Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell

bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.

Måluppfyllelse

Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp.

Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.

Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut

fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. Fördjupningskurserna ordnas ofta som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur.

Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I

matematikämnet är diskussioner rörande metodval i våra vanligaste problemställningar centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar.

Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg.

Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet, Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, 4 hp, är obligatoriskt för doktoranden.

Här övas kommunikation mellan och terminologi inom samtliga på Linneuniversitetet aktiva matematiska forskningsområden.

Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranden för en kommande arbetsmarknad.

De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed alternativt valbara. Eftersom matematikämnet spelar en betydande roll inom

utbildningssektorn så är kurser i högskolepedagogik 7.5 hp och ämnesdidaktik 7.5 hp

obligatoriska för doktorander som tänker sig en framtid inom denna sektor och inte innehar en ämneslärarexamen. På motsvarade sätt kan kurser i företagsekonomi 7.5 hp och något tekniskt

ämne 7.5 hp vara obligatoriska för doktorander som tänker sig en framtid inom teknisk sektor och inte innehar en civilingenjörsexamen. Om man tänker sig en framtid inom

försäkringsbranschen så kan andra kurser tillkomma i motsvarande omfattning.

2b. Licentiatexamen

Mål för licentiatexamen enligt Högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall doktoranden

- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

För en licentiatexamen i matematik motsvarar detta av vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas uppvisa samma intellektuella

självständighet och fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter som kan förväntas inför en doktorsexamen.

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen skall doktoranden

- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med lämpliga metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med

vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

För en licentiatexamen i matematik motsvarar detta av vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas uppvisa samma intellektuella

självständighet och fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter som kan förväntas inför en doktorsexamen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

För en licentiatexamen i matematik motsvarar detta av vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas uppvisa samma intellektuella

självständighet och fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter som kan förväntas inför en doktorsexamen.

Utbildningsspecifikt mål

För licentiatexamen i matematik doktoranden

- vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.

För en licentiatexamen i matematik motsvarar detta av vad som angivits för en doktorsexamen.

Innehåll och måluppfyllelse

En licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 120 hp omfattande en kursdel om 60 hp och en godkänd vetenskaplig uppsats om 60 hp.

Utbildning på forskarnivå i matematik vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.

Utbildningen på forskarnivå sker inom institutionens forskningsgrupp och bygger på

matematisk modellering, särskilt inom matematisk fysik, signalbehandling, finans, kryptering och biologi. Gruppen består av forskare med intressen inom bl. a. analys, matematisk statistik, dynamiska system, talteori och algebra, utöver de först nämnda områdena. Forskargruppen bedriver samarbete med andra ämnen, särskilt med elektroteknik inom den egna fakulteten och med nationalekonomi och biologi vid andra fakulteter.

Institutionen säkerställer aktivt att en så stor del av personalen som möjligt är aktiva forskare så att de kan bidra till avhandlingsarbetet. De som väljs till huvudhandledare väljs bland de forskare som på senare år har uppvisat en särskilt framgångsrik publiceringsverksamhet. De sökande väljs bland studenter som uppfyller urvalskriterierna, se nedan.

Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna är förlagda utanför den egna forskningsgruppen.

Kursdel

Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.

Obligatoriska kurser är

- vetenskapsteori och etik 4 hp Valbara kurser

Minst 37,5 hp av de valbara kurserna ska representera områdena - algebra, geometri och diskret matematik (minst 7,5 hp)

- analys (minst 7,5 hp)

- beräkningsmatematik (minst 7,5 hp) - matematisk statistik (minst 7,5 hp) - matematisk modellering (minst 7,5 hp)

Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen, se nedan. Kurser i andra relevanta ämnen såsom, optimeringslära, biologi, datalogi, fysik, reglerteknik, etc. kan ingå i examen.

Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring

För licentiatexamen ska doktoranden författa en uppsats och ämnet för uppsatsen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Uppsatsen kan utformas som ett sammanhängande verk (monografiuppsats) eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser

(sammanläggningsuppsats).

En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en

monografiuppsats. En monografiuppsats ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsuppsats.

Sammanläggningsuppsatsen innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en

sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Minst en av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av god kvalitet. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är samförfattad med andra personer, så ska den doktoranden deklarera sina insatser i förordet.

För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid

författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en ”intern disputation”. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsuppsatserna ordnas ett seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan.

Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda läsarkretsar som möjligt. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.

Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning.

Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.

Måluppfyllelse

Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp.

Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.

Doktoranden förvärvar god kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut

fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna.

Fördjupningskurserna ordnas ofta som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. En del av

fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur.

Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I

matematikämnet är diskussioner rörande metodval i våra vanligaste problemställningar centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar.

Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg.

Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet. I kursen i

Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, 4 hp, är obligatoriskt för doktoranden. Här övas kommunikation mellan och terminologi inom samtliga på Linneuniversitetet aktiva matematiska forskningsområden

Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranden för en kommande arbetsmarknad.

De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed alternativt valbara. Eftersom matematikämnet spelar en betydande roll inom

utbildningssektorn så är kurser i högskolepedagogik 7.5 hp och ämnesdidaktik 7.5 hp

obligatoriska för doktorander som tänker sig en framtid inom denna sektor och inte innehar en ämneslärarexamen. På motsvarade sätt kan kurser i företagsekonomi 7.5 hp och något tekniskt ämne 7.5 hp vara obligatoriska för doktorander som tänker sig en framtid inom teknisk sektor och inte innehar en civilingenjörsexamen. Om man tänker sig en framtid inom

försäkringsbranschen så kan andra kurser tillkomma i motsvarande omfattning.

3. Övrigt

I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i

näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma.

4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning

Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser,

avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29 §.

Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen.

Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål.

Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens

arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta.

Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter.

En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår.

5. Examination

Licentiatseminarium

Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses.

Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande.

Disputation

En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden.

Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle.

Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda.

6. Behörighet

6a. Grundläggande behörighet

Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 § och HF 7 kap 39 §.

6b. Särskild behörighet

Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40 §.

För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i matematik erfordras - minst 120 högskolepoäng i ämnet matematik eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon

annan ordning inom eller utom landet varav ett individuellt arbete om minst 15, och - goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska.

7. Bedömnings- och urvalskriterier

Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen.

Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar.

De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning.

Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 §)

8. Antagning

Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36 §. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.

9. Övergångsregler

Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under

förutsättning av aktuell högskoleförordning följs.

Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet matematik, Dnr: 2012/199 kan byta till gällande allmän studieplan.

10. Examensbenämningens förled

För forskarexamina inom ämnet matematik används förledet teknologie eller filosofie om inte grundexamen anger annat förled.

11. Möjlighet att avlägga delexamen

Inom ämnet matematik finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen.