Fastställt datum 2014-09-12 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/621-4.1.1.2
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och
Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas.
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i byggteknik
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet byggteknik är fastställd av fakultetstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05.
1. Ämnesbeskrivning
Forskarutbildningsämnet byggteknik vilar på såväl samhällsvetenskaplig som på matematisk och naturvetenskaplig grund och ämnet kan omfatta en brett spektrum av tillämpningar.
Studier och forskning i ämnet syftar mot problemlösningsförmåga och mot kunskap och insikter som ska leda till förbättringar för människa och samhälle med avseende på miljö och hållbar utveckling, hälsa och säkerhet samt ekonomi.
Till ämnet byggteknik hör frågor om byggnaders funktion, utformning, konstruktion,
säkerhet, prestanda, hälso- och miljöpåverkan, ekonomi, produktion, drift och underhåll samt byggnaders energi- och materialförsörjning och byggsektorns innovationssystem.
Infrastruktur såsom vägar, broar och anläggningar kan också räknas till ämnet. Det kan även röra sig om utveckling av metoder för beräkning, provning och analys av material,
komponenter och system av olika slag. Avgränsningen mellan byggteknik och andra ämnen är inte skarp utan överlapp förekommer.
Doktoranden väljer normalt inriktning för sina studier i samband med att studierna påbörjas och så att de naturligt kan knytas till någon av de forskargrupper som finns inom ämnet.
2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en doktorsexamen i byggteknik avser det breda kunnandet och den systematiska
förståelsen av forskningsområdet, analys- och problemlösningsförmåga på vetenskaplig grund samt en förståelse för byggnader som system. Aktuell och djup specialistkunskap avser ett område som typiskt täcks av en eller ett fåtal forskargrupper. Ett sådant område kan som exempel omfatta olika hållbarhetsperspektiv på byggd miljö eller tekniska aspekter på
träkonstruktioner. Aktuell och djup specialistkunskap nås särskilt inom området för det egna avhandlingsarbetet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
För en doktorsexamen i byggteknik kan detta innebära, men är inte begränsat till
- förmåga att bidra till att ny kunskap eller nya verktyg kommer fram inom en begränsad del av ämnet, såsom att utveckla och verifiera en ny analysmetod eller att tillämpa en befintlig sådan för att besvara nya frågeställningar av vetenskaplig och praktisk betydelse,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom samma eller angränsande forskningsområde,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland representanter för samhället i övrigt,
- förmåga att granska vetenskapliga arbeten och upptäcka brister i dessa,
- förmåga att säkerställa att nya resultat är logiskt konsistenta, där osäkerheter i metoder och data är analyserade och att tillräcklig och relevant fakta är inhämtad, och
- förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på olika nivåer inom det specifika forskningsområdet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
För en doktorsexamen i byggteknik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera behov av etiska överväganden och bedömningar i anslutning till forskningsprojekt och studier som doktoranden medverkar i,
- förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där det är känt att sådana överväganden behöver göras, och
- kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör).
Utbildningsspecifikt mål
För doktorsexamen i byggteknik skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad
För en doktorsexamen i byggteknik kan detta innebära men är inte begränsat till att ha - perspektiv och insikter som krävs för arbete med breda och komplexa frågeställningar avseende miljö, teknik och ekonomi liksom förutsättningar för att arbeta som specialist inom något delområde,
- förmåga att bedriva forskning och utbildning vid universitet och institut, och - erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön.
Innehåll och måluppfyllelse
En doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 60 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 180 hp. Forskarutbildningen i byggteknik vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.
Utbildningen på forskarnivå sker inom en forskningsmiljö vid fakulteten för teknik som omfattar mer än en institution. Miljön består av forskare med intressen inom bl. a.
naturresurshushållning, byggnaders energieffektivitet, energi- och materialkedjor och
skogsbruk samt deras samspel för att hitta bra helhetslösningar för den byggda miljön. Vidare består miljön av forskare med intresse för träbyggnadsteknik samt för beräkningsmetoder och laborativa metoder för att undersöka mekaniska och fysikaliska egenskaper för konstruktioner och material. Forskargruppen har samarbete med andra forskarutbildningsmiljöer, såsom skogsindustriella produktionssystem, kemiteknik och systemekonomi. Inom forskningsmiljön finns forskargrupper som var och en består av flera seniora forskare i nära samverkan.
Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna kan förläggas utanför den egna forskningsmiljön.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori och etik 4 hp
- vetenskapligt skrivande på engelska för doktorander 3 hp Valbara kurser
De valbara kurserna som doktoranden ska läsa bestäms av huvudhandledare i samråd med doktoranden själv och examinator. Dessa ska bidra till att ge doktoranden nödvändiga
kunskaper och verktyg för avhandlingsarbetet samt ge aktuella och djupa specialistkunskaper på det område som forskargrupen verkar inom. Kurserna fastställs i den individuella
studieplanen, se nedan. Kurser i relevanta ämnen på andra områden kan ingå i examen.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För doktorsexamen ska doktoranden författa en avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av de forskargrupper som då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas tidigt under
forskarstudierna och revideras vid behov. Avhandlingen kan utformas som ett
sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanfattning av separata artiklar (sammanläggningsavhandling).
En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling.
Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna publiceras i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är samförfattad med andra personer, så ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet eller på annan plats i avhandlingen.
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker vid författande av monografier en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då
avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en ”intern disputation”. Det sista tillfället bör göras med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid
författande av sammanläggningsavhandlingar så ordnas ett seminarium årligen där
doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript sker vid forskningsseminarium inom forskningsutbildningsmiljön. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.
Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell
bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av forskningsmiljön.Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.
Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt, i samråd med handledarna och examinator, ut fördjupningskurser som stödjer det egna
forskningsarbetet. En del av fördjupningskurserna kan vara läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur och sedan diskutera innehåll med kursledaren samt redovisa sammanfattningar och
reflektioner kring sådana arbeten i skrift.
Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare.
Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg.
Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår metod-, teori- o/e etikkurser och dels deltar aktivt och regelbundet i seminarier och
diskussioner inom ämnet där flera seniora forskare deltar. Vid dessa övas kommunikation och terminologi för det vetenskapliga samtalet.
Utbildning på forskarnivå i byggteknik är en god förberedelse för en kommande
arbetsmarknad då de frågeställningar som doktoranderna arbetar med är relevanta utifrån olika samhälleliga perspektiv, utöver att de är vetenskapligt intressanta. De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen avseende breddning och på behovet av fördjupning. Eftersom en av flera vanliga karriärvägar är anställning som lärare vid universitet kan kurser i högskolepedagogik och ämnesdidaktik ingå bland de valbara kurserna.
2b. Licentiatexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en licentiatexamen i byggteknik motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas ha den bredd och den systematiska förståelse inom ämnesområdet som kan förväntas inför en doktorsexamen. Ej heller kan doktoranden förväntas uppvisa samma grad av förtrogenhet med relevanta vetenskapliga metoder.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För en licentiatexamen i byggteknik motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas ha motsvarande förmåga till
vetenskaplig analys, syntes och kritiska granskning av nya komplexa företeelser som kan förväntas inför en doktorsexamen. Ej heller kan doktoranden förväntas ha tillägnat sig samma
förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. Doktorandens begränsade
avhandlingsarbete medför dessutom inte samma förutsättningar att väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen eller att uppvisa förmåga att i kvalificerade professionella sammanhang kunna bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, jämfört med en
doktorsavhandling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
För en licentiatexamen i byggteknik motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas uppvisa samma intellektuella
självständighet och fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter som kan förväntas inför en doktorsexamen.
Utbildningsspecifikt mål
För licentiatexamen i byggteknik skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
För en licentiatexamen i byggteknik motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen.
Innehåll och måluppfyllelse
Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 30 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 90 högskolepoäng.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori och etik 4 hp
- vetenskapligt skrivande på engelska för doktorander 3 hp Valbara kurser
De valbara kurserna som doktoranden ska läsa bestäms av huvudhandledare i samråd med doktoranden själv och examinatorn. Dessa ska bidra till att ge doktoranden nödvändiga kunskaper och verktyg för avhandlingsarbetet samt ge aktuella och djupa specialistkunskaper på det område som forskargrupen verkar inom. Kurserna fastställs i den individuella
studieplanen, se nedan. Kurser i relevanta ämnen på andra områden kan ingå i examen.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring sker efter samma principer som angivits för doktorsexamen. Detta ska dock ske med beaktande av de nivåskillnader som uttrycks i HF och som identifierats ovan. All aktivitet hos den som avser ta en licentiatexamen sker och kvalitetssäkras från första stund parallellt med dem som avser gå till doktorsexamen utan
licentiatexamen. Ett viktigt kvalitetskrav på denna nivå är att doktoranden ska kunna identifiera sitt fortsatta behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Bedömningen av avhandlingsarbetets omfång ska återspegla att denna nivå betraktas som en halv doktorsavhandling. I övrigt är kvalitetskravet det samma som för doktorsexamen.
Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning.
Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelse för licentiatexamen sker efter samma principer som angivits för
doktorsexamen, med beaktande av skrivningar i Högskoleförordningen, av samma skäl som angivits ovan.
3. Övrigt
I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i
näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år förutsatt att avsett slutmål är en doktorsavhandling. Inom
institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundnivå och på avancerad nivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma.
4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning
Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser,
avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.
Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29 §.
Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen.
Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål.
Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens
arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta.
Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter.
En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår.
5. Examination
Licentiatseminarium
Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses.
Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande.
Disputation
En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden.
Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle.
Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå.
Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda.
6. Behörighet
6a. Grundläggande behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 § och HF 7 kap 39 §.
6b. Särskild behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40 §.
För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i byggteknik erfordras - minst 90 högskolepoäng i ämnet byggteknik eller i ämnen som anknyter till
utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet, och
- goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska.
7. Bedömnings- och urvalskriterier
Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen.
Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och
sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar.
De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning.
Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 §)
8. Antagning
Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36 §. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.
9. Övergångsregler
Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet byggteknik, Dnr:
2014/294 kan byta till gällande allmän studieplan.
10. Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämnet byggteknik används förledet teknologie eller filosofie, beroende på grundexamen.
11. Möjlighet att avlägga delexamen
Inom ämnet byggteknik finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen.
