Ungdomar med missbruksproblem

Ungdomar med missbruksproblem

Mikael Dahlberg

Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms-

och missbruksvården (IKM)

Innehåll

I. Bakgrund

II. Narkotika och alkohol III. Social situation

IV. Psykisk hälsa

V. Framtida utmaningar

TRAM

• Forskningsprojektet TRAM (Treatment Research on

Adolescents at the Maria clinics) är ett samarbete mellan Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom

ungdoms- och missbruksvård (IKM) vid

Linnéuniversitetet och Center for Education and Research on Addiction (CERA) vid Göteborgs universitet. Projektet stöds av Folkhälsomyndigheten och Systembolagets

alkoholforskningsråd.

Maria-mottagningarna

• I Stockholm, Göteborg och Malmö samt numera i flera andra städer

• Öppenvårdsmottagningar

• Samverkan mellan kommun och landsting

• UngDOK

• Rådgivning

• Anhörigstöd

• Behandlingsmetoder:

- MI - HAP - KBT

- BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar

Frågeområden i UngDOK

A. Adm. uppgifter

B. Sociodem. information C. Behandlingskontakt D. Boende & Försörjning E. Sysselsättning

F. Alkohol, droger och tobak G. Behandlingshistoria

H. Kriminalitet

I. Uppväxt och uppväxtmiljö J. Utsatt för våld

K. Familj och relationer L. Fysisk hälsa

M. Psykisk hälsa

N. Avslutande frågor

Risk- och skyddsfaktorer

• Lokalsamhället

• Skolan/fritiden

• Familjen

• Vännerna

• Individen

Risk-, behovs- och responsivitetsprincipen

• Riskprincipen – att behandlingen anpassas till den risknivå som föreligger

• Behovsprincipen – att behandlingsarbetet fokuserar på påverkbara riskfaktorer inom de specifika livsområden som uppmärksammas hos den unge

• Responsivitetsprincipen – att behandlingen behöver matcha ungdomens individuella karaktärsdrag och

inlärningsförmåga för att skapa en god arbetsallians och

ett optimalt resultat (Andreassen 2003)

Ett kontinuum

Få riskfaktorer Många riskfaktorer

Narkotika och alkohol

• Primär drog

• Riskfylld alkolkonsumtion Underlag:

Indikatorrapporter från åren 2013-2018 (N =609-788) TRAM, delprojekt psykisk ohälsa (N=917)

Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria- mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö (N=167)

Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem

(N=887)

Primär drog

66

76

80 81 84

81

24

15

11 12 11 12

10 9 9

6 5 6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Cannabis

Alkohol

Övriga droger

Cannabis som primär drog

82 85 84 88 86

60

69

74 72

67 76

80 81 84

81

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Alkohol som primär drog

11

8 9

8 8

26

20 20

18

24

15

11 12

11 12

0 5 10 15 20 25 30

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Användningsfrekvens ”hög” primär drog

43

38

44

37 37

43

47 48

41 43

43 41

45

38 39

0 10 20 30 40 50 60

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Riskfylld alkoholkonsumtion

45

37

34 34

28

56 54

50

44

48 48

42

38 36

33

0 10 20 30 40 50 60

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Primär drog, användningsfrekvens, inskrivning och utskrivning (N=917)

20

80

43

16 37

4 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90

Inskrivning Utskrivning

Ej bruk

Sporadisk anv

Regelbunden anv

Riskfylld användning av alkohol, enligt AUDIT-C (N=164)

44

36 52

40 37

36

0 10 20 30 40 50 60

Inskrivning Uppföljning

Totalt

Flickor

Pojkar

Slutsatser narkotika och alkohol

• Andel flickor respektive pojkar (26/74), medelålder vid vårdkontakt (17 år) och debutålder för den primära drogen (15 år) är stabila över tid.

• Ökning av cannabis som primär drog – mottagningarna har blivit

”cannabismottagningar” – tänkbara förklaringar:

- Tidigare ökning av cannabis har medfört problem för fler ungdomar - Nedgång av alkoholanvändning generellt och i materialet

- Ökat fokus på cannabis och därmed ett ökat utbud av insatser

• Tydliga könsskillnader förekommer beträffande primär drog, men flickors cannabisanvändning ökar.

• Det är totalt 4/10 ungdomar som använder den primära drogen 2-3 dagar/vecka eller mer.

• Minskning av riskfylld alkoholkonsumtion – överensstämmer med

andra undersökningar kring ungdomar – men nivån är fortfarande hög

(1/3).

Social situation

• Sysselsättning

• Problem i skolan

• Uppväxtvillkor

• Brottslighet

• Indikatorrapporter från åren 2014-2018 (N =609-788)

• Ungdomar med missbruksproblem – en deskriptiv studie av

Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö (N=755)

• Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om

skolproblem (N=415)

Saknar sysselsättning

10

13

15

11

10 14

16

19

13

14

11

14

16

11 11

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Problem i skolan

57 59 60 62

60 73

69

76 75 76

62 62 64 66

64

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Skolproblem (N=420)

Faktorer mellan individ och skola

35%

Jämnåriga 13%

Skola 13%

Familj 3%

Individ

36%

Skolproblem - utsagor från ungdomar I

Individ (36 %)

Koncentrationssvårigheter (14 %)

”Jag har svårt att koncentrera mig och fullfölja saker”

”Det är svårt att minnas saker”

Psykiska och fysiska besvär (9 %)

”Mår så psykiskt dåligt att jag inte pallar med skolan”

”Jag har Tourettes som skapar hyss”

”Jag har ett extremt sömnbehov”.

Inlärningssvårigheter (7 %)

”Har svårt att hänga med i vissa ämnen”

”Jag har dyslexi”

Missbruksproblem (6 %)

”Jag röker cannabis”

”Jag har problem med droger”

Skolproblem - utsagor från ungdomar II

Faktorer mellan individ och mikrosystemet skola (35 %) Skolfrånvaro (18 %)

”Jag skolkade mycket i årskurs 8 och 9, det är bättre nu på gymnasiet”

”Har problem med att komma till skolan”

”Jag har skolvägrat under flera år på högstadiet”.

Motivationsproblematik (14 %)

”Är skoltrött, har ingen motivation”

”Skolan är trist och enformig”

”Jag är understimulerad”

Otrivsel med skolan (3 %)

”Jag trivs ej med skolan och lärarna”

”Skolan är en ogästvänlig plats”

Skolproblem - utsagor från ungdomar III

Mikrosystem (29 %) Jämnåriga (13 %)

”Jag blev mobbad under högstadiet”

”Det är svårt att komma in i klassen”

”Jag hamnar i bråk med andra elever”

”Blev hotad av kompisar, vågade ej gå till skolan”

Skola (13 %)

”Lärarna är oengagerade”

”Lärarna trodde inte på mig, trodde inte jag skulle klara av skolan”

”Jag har svårt att hålla fokus på lektionerna, det är för stökigt”

”Mitt gymnasium lades ner”

”Fick för lite hjälp i grundskolan”.

Familj (3 procent)

”Har haft sorg med anledning av anhörigs bortgång”

”Jag har mycket problem hemma och det påverkar mig i skolan”

Svåra uppväxtvillkor

44 44

41

46 43

62 64

70

59 62

52

49 48 50

48

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Uppväxtmiljö, inskrivning (N=755)

15

28

32 29

22 15

28

41 38

32

15

28 28

26

19

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Familjehem Ekonomiska

problem Missbruksproblem Psykiska problem Våld/misshandel

Totalt

Flickor

Pojkar

Dömd för brott

39 39

34 35

27

21

26

22

16 17

34 35

31 30

25

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Slutsatser social situation

• Merparten av ungdomarna är inskrivna i skolan (8/10).

• Nästan 2/3-delar har eller har haft betydande problem i skolan – risk för framtida svårigheter.

• En av tio ungdomar varken studerar, praktiserar eller arbetar – dito risk för framtida etableringssvårigheter.

• Hög förekomst av svåra uppväxtvillkor – särskilt flickor – allvarliga risker för fortsatta missbruksproblem.

• Minskad andel ungdomar som döms för brott – kan bero på att polisen prioriterar andra uppgifter.

• Tydliga könsskillnader framkommer – exempelvis beträffande

skolproblem, uppväxtvillkor och kriminalitet.

Psykisk hälsa

• Psykiatrisk vård

• Psykiska problem

• Viktimisering

• Traumatiska händelser Underlag:

Indikatorrapporter från åren 2014-2018 (N =609-788)

Deskriptiv studie om ungdomar på Maria-mottagningarna (N=755) Erfarenheter av viktimisering hos ungdomar med missbruksproblem (N=748)

TRAM, delprojekt psykisk ohälsa (N=917)

Tidigare eller pågående psykiatrisk vård

32

37

45

39 40

47

53

62 64 65

36

43

49

46 47

0 10 20 30 40 50 60 70

2013 2014 2015 2016 2017

Pojkar

Flickor

Totalt

Psykiska problem senaste 30 dagarna, inskrivning (N=755)

32

39

10

17

30 45

58

18

26

45

28

33

8

13

25

0 10 20 30 40 50 60 70

Deprimerad Ångest/oro Självmordstankar Medicinering Allvarlig händelse

Totalt

Flickor

Pojkar

Erfarenheter av viktimisering eller våldsutsatthet (N=748)

54

45

36

11 67

50

57

34

48 43

27

2 0

10 20 30 40 50 60 70 80

Viktimisering Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld

Totalt

Flickor

Pojkar

Allvarlig händelse som fortfarande påverkar den psykiska hälsan

Fysiskt våld:

”Skottlossning i gängbråk”

”Misshandlad av pojkvän”

”Slagen av pappa”

Psykiskt våld:

”Hot som lett till återkommande våldsamma mardrömmar”

”Psykisk misshandel”

”Rädd för att en person skall göra mig illa”

Sexuellt våld:

”Varit med om våldtäktsförsök”

”Sexuellt övergrepp”

”En man som blottat sig”

Bevittnat våld:

”Varit med om våld och hot från pappa mot mamma”

”Såg en kompis knivhugga en kille”

”Har bevittnat våld”

Psykisk hälsa – inskrivning och utskrivning,

självrapporterade problem senaste 30 dagarna (N=917)

42

27

38

50

15

1 4 5 4

25

14

23

29

8

0 2 3 2

0 10 20 30 40 50 60

Söm n

De pr es sion Konc

ent rat ion Aggr

be tee nde

Sui cidt anka r

Sui cidf ör sök

Ha lluc ina tione r

Ät stör ninga r Sj älvs

ka da

Inskrivning

Utskrivning

Primär drog, användningsfrekvens, inskrivning och utskrivning (N=917)

20

80

43

16 37

4 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90

Inskrivning Utskrivning

Ej bruk

Sporadisk anv

Regelbunden anv

Slutsatser psykisk hälsa

• Tydlig trend med en ökad andel ungdomar med erfarenheter från

psykiatrisk vård – ökad andel med ADHD-diagnos – ca 20% för både flickor och pojkar.

• Hög förekomst av psykisk ohälsa och viktimisering – särskilt hos flickor.

• Två tredjedelar av flickorna och knappt hälften av pojkarna har erfarenheter av våld eller övergrepp i någon form.

• Vad är hönan och vad är ägget? Används alkohol eller narkotiska preparat som sätt att lindra eller hantera svåra minnen och psykiska konsekvenser av det de varit med om?

• Behandling av alkohol- och narkotikaproblem kan även ge en tydligt

förbättrad psykisk hälsa.

Framtida utmaningar

• Att alltfler ungdomar inte grips eller döms leder till senare upptäckt?

• Risk- och skyddsfaktorer viktigt underlag för bedömning och relevant insats

• Spektrum av olika insatser utifrån olikartade behov

• Många av ungdomarna är fortfarande socialt förankrade och många riskfaktorer är påverkbara

• Ensidigt riktade insatser på cannabis kan medföra att alkoholfrågan hamnar i skymundan

• I högre grad involvera familj och syskon i behandling, men …

• Skolan som skyddsfaktor – bättre samverkan mellan behandling och skola för fullföljd skolgång! Förebygga skoldropouts/skolmisslyckanden via både

pedagogiskt och socialt stöd

• Flickor med missbruksproblem har ofta behov av multidimensionella och mer omfattande behandlingsinsatser som löper över längre tid – kompletterande traumabehandling – ännu bättre samverkan mellan mottagning och psykiatri?

• Inte bara drogfrihet – andra socialt inkluderande insatser betydelsefulla – att

ungdomar efter behandling återintegreras i skola, praktik eller arbete

Ett kontinuum

Få riskfaktorer Många riskfaktorer

Referenser

Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem – en deskriptiv studie av Mariamottagningarna Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk

tidskrift, 91(4), pp. 348-359.

Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014; 2015; 2016; 2017; 2018). Årlig ”indikatorrapport”

för Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2015). Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4). pp. 484-494.

Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3), pp. 123-131.

Ekberg, M.S., Fonseca, L., Anderberg, M., Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med

missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education. 36.

266-278.

Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK – a structured interview for adolescents with substance use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), pp. 160-172.

Anderberg, M., Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with

substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and

Drugs. 35. 24-38.