Svenska fornminnesföreningen 1959
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1960_141 Fornvännen 1960, s. 141-143
Ingår i: samla.raa.se
S M A R R E M E D D E L A N D E N
minst lika väl ägnade lill jämförelse (se fig. 2). Man begår därmed en orätt, som opåtalad k a n få ödesdigra följder.
Det skulle föra för långt alt h ä r gå in på allt det, som i Christianssons av- handling kunde ge anledning till k o m m e n t a r . Slutintrycket är besvikelse. Man låter sida upp och sida ner av författarens stilanalyser, m a n bedövas av de lärda orden, m a n snärjs i ett utstuderat bollande med vinklar, linjer och kurvor, m a n d r u n k n a r i cn myriad av oväsentligheter, och när m a n äntligen lär hämta a n d a n , ä r m a n fast övertygad om en enda sak, nämligen att stil- analys inle k a n bedrivas pä det sättet. Man beklagar detta så mycket starkare, som författaren trots allt kanske h a r rört vid något väsentligt. Det ä r möjligt, all m a n en gång skall lyckas fånga vikingatidens konst under några gemen- samma formler. Det iir möjligt, att Almgrens k u r v a t u r s y s t e m även h ä r skall kunna visa sig f r u k t b ä r a n d e . Men en nödvändig förutsättning för ett sådant resultat är, att vederbörande b e h ä r s k a r tekniken och h a r den stilanalytiska begåvning, som erfordras för e n dylik uppgift.
Det är också med en viss besvikelse m a n s u m m e r a r intrycken av de
• Ottonska» avsnitten i boken. Visserligen h ä v d a r förf. uttryckligen, att det just är de ottonska stildragen, h a n vill utreda, men, ack, h u r torftig verkar inte denna aspekt, n ä r förf. hade i sin hand möjligheten alt från kontinental Utgångspunkt j ä m f ö r a det nordiska med det kristet västerländska. Det ottonska skulle då inle ba blivit så starkt betonat som nu, ulan m a n skulle över huvud laget ha fått veta en del om s a m b a n d e t över kanalen mellan engelskt och kontinentalt med ett ömsesidigt givande och tagande. Det hela skulle kanske ba u t m y n n a t i en ny aspekt på den kristna konsten i Väster- landet, inle den specifikt ottonska, utan en ny aspekt, som vore framsprungen ur Jämförelsen med den samtida nordiska konsten.
Christiansson talar i sin inledande översikt om alt äldre forskning inom detta ämne saknat cn tillfredsställande metodik och alt den varit bunden av bl. a. forskningspsykologiska faktorer. — Till den olärde läsarens upplysning kan meddelas, att den senare termen helt enkelt betyder, alt ingen u l a n våda kun krypa ut ur sitt eget skinn.
En fåkiinnig m a n frågar sig oroligt, om vi nu h a r funnit den metod, enligt vilken vikingarnas konst skall behandlas eller det system, i vilket den k a n inordnas. Wilhelm Holmquist
SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGEN 1959
Svenska F o r n m i n n e s f ö r e n i n g e n h a r u n d e r 1959 avhållit fyra s a m m a n - t r ä d e n och a n o r d n a t sin sedvanliga v å r u t f ä r d . Styrelsen h a r s a m m a n t r ä t t fyra gånger: 24 februari, 9 m a r s , 16 april och 8 december. Medlemsantalet h a r stigit från 419 1958 till 434 1959, d ä r a v 12 h e d e r s l e d a m ö t e r och 22 ständiga ledamöter.
141
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Årsmötet ägde ruin den 9 m a r s . De o r d i n a r i e f ö r e n i n g s f ö r h a n d l i n g a r n a genomgingos. Till föreningens h e d e r s l e d a m o t utsågs v e r k m ä s t a r e Alfred Steijer. Därefter höll förste a n t i k v a r i e n Rertil Berthelson föredrag om »Vad- slena k u n g s g å r d och kloster — de senaste u p p t ä c k t e r n a » .
Vid årsmötet omvaldes slyrelseledamöterna med u n d a n l a g av v e r k m ä s t a r e Steijer, som av åldersskäl avsagt sig, samt revisorerna och revisorssupplean- terna. Till ny styrelseledamot utsågs förste a n t i k v a r i e n W i l h e l m Holmqvist.
Vid det i a n k n y t n i n g till å r s m ö t e t h å l l n a s t y r e l s e s a m m a n t r ä d e t omvaldes
funktionären».
Styrelsen består alltså av följande p e r s o n e r : O r d f ö r a n d e : professor Birger Nerman, Stockholm.
Vice o r d f ö r a n d e : professor Sten Karling, Stockholm.
S e k r e t e r a r e : befattningen som s å d a n skulle tills vidare ställas vakant.
Andre s e k r e t e r a r e : fil. dr K. E. Sahlström, Stocksund.
S k a t t m ä s t a r e : k a p t e n Bertil Sterner, Stockholm.
ö v r i g a Styrelseledamöter; fil. lic. H e n r i k Alm, Stockholm, r å d m a n Kurt Espersson, Stockholm, försle a n t i k v a r i e Wilhelm Holmqvist, Stockholm, l a n d s a n t i k v a r i e Olle Källström, Gävle, lektor Gösta Langenfelt, B r o m m a , förste a n t i k v a r i e Andreas Oldeberg, Stockholm, disponent H e r m a n Svcnn- gård, Kungsängen och d i r e k t ö r Vilhelm W a h l g r e n . Stockholm.
Revisorer: förste b y r å s e k r e t e r a r e Gerhard H o r n och a n t i k v a r i e Gustaf Adolf Hellman. Revisorssuppleanter: fröken Greta N o r d s t r ö m och fil. lic.
Lili Kaelas.
Näsla s a m m a n t r ä d e hölls den 20 april, på vilket professor Gösta Säflund Inlade om »Zeushclgedomcn i L a b r a n d a i Mindre Asien. Svenska utgräv- ningar och fynd.»
F ö r e n i n g e n s v å r n l f ä r d ägde r u m söndagen den 24 m a j och var Ställd lill Rråviksområdet. Man avreste i b u s s a r och bilar från Stockholm, och vid a n k o m s t e n till Rråviken h a d e m å n g a personer slött till; s a m m a n l a g t blev d e l t a g a r a n t a l e t över 100. F ö r s t a a n h å l l e n vor Säler i Kvarsebo socken på n o r r a B r å v i k s s t r a n d e n . H ä r hälsade o r d f ö r a n d e n professor Birger N e r m a n de n ä r v a r a n d e v ä l k o m n a . Skriftställaren T u r e N e r m a n b e r ä t t a d e så, h u r ban 1905 u p p t ä c k t e de m ä r k l i g a s t e n å l d e r s b o p l a l s e r n a vid Säter, varefter professor N e r m a n l ä m n a d e en o r i e n t e r i n g om stenåldcrsbebyggelsen på n o r r a B r å v i k s s t r a n d e n . Man begav sig så västerut lill Krokeks socken. Här intogs först kaffe å Skogsvikens pensionat. Därefter gav fil. dr K. E. Sahl- s t r ö m vid del stålliga m a r m o r b r o t t e t vid M a r m o r b r u k e t en historik över b r u k e t s historia. F o l k s k o l l ä r a r e T o r s t e n E n g s t r ö m d e m o n s t r e r a d e sä det av fil, dr Arthur Norden u n d e r s ö k t a h u s t o m t n i n g s k o m p l e x c l frän en Tuna- gård från folkvandringslid vid Boda. Man besåg ytterligare Ultersbergs an- tagligen från ä l d r e medeltid h ä r r ö r a n d e kastal, varvid professor Nerman talade om d e n n a och k a s t a l p r o b l e m e t . Sista ulfiirdsmålet var de r y k t b a r a b ä U r l t t n i n g a r n a från b r o n s å l d e r n vid H i m m e l s t a l u n d invid N o r r k ö p i n g , vilka d e m o n s t r e r a d e s av professor Nerman, som även gav en översikt över Öster- götlands hällristningar. Dagen avslutades med m i d d a g å Stafsjö V ä r d s h u s .
142
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Höstens första s a m m a n t r ä d e försiggick den 30 oktober, varvid professor Armin Tuulse höll föredrag över ä m n e t »Katolskt och p r o t e s t a n t i s k t i Sveriges och D a n m a r k s 1500-tals k y r k o m ä l e r i » .
Slutligen s a m m a n t r ä d d e föreningen den 14 december, n u i H a n s Majestät Konungens n ä r v a r o . A m a n u e n s Ulf E r i k Hagberg höll föredrag om »Arets u t g r ä v n i n g a r i Skede mosse, Öland»; vid föredraget voro utställda de i mossen funna g u l d r i n g a r n a . Därefter talade professor N e r m a n om »Elt A t t u n d a l a n d s Gamla Upsala — Var låg folklandets c e n t r u m u n d e r yngre j ä r n å l d e r n ? »
SVENSKA ARKEOLOGISKA SAMFUNDET 1959
Den vid å r s m ö t e t den 30 augusti 1959 u t s e d d a styrelsen i Svenska arkeo- logiska samfundet h a r följande s a m m a n s ä t t n i n g ;
O r d f ö r a n d e : professor Per Gustaf H a m b e r g , Göteborg.
Vice o r d f ö r a n d e : förste a n t i k v a r i e Wilhelm Holmqvist, Stockholm.
S e k r e t e r a r e : a n t i k v a r i e Margareta Biörnstad, Stockholm.
Kassaförvaltare: a n t i k v a r i e Erik B. L u n d b e r g , Stockholm.
ö v r i g a styrelseledamöter ä r o : professor Holger Arbman, förste biblio- tekarie Christian Callmer, överantikvarie Karl Alfred Gustawsson, professor Sigvald Linné, överbibliotekarie W i l h e l m Odclberg, förste a n t i k v a r i e Nils Ludvig Rasmusson, professor Mårten Stenberger. S u p p l e a n t e r ä r o : professor Greta Arwidsson, l a n d s a n t i k v a r i e Rengt Cnattingius, professor Sven R. F.
J a n s s o n , försle a n t i k v a r i e Sverker J a n s o n , docent Hilding T h y l a n d e r . Styrelsen h a r s a m m a n t r ä t t den 2 juli, 26 augusti, 11 september, 28 sep- tember och 18 november 1959.
Den 19 februari höll docent Bertil Almgren, Uppsala, ett föredrag om sin resa till Takhl-i-Soliman i Persien år 1958 och den 4 maj professor Greta Arwidsson, Stockholm, om de senaste å r e n s g r ä v n i n g a r p å stenålders- boplatsen vid Ire i H a n g v a r på Golland.
Årsmötet hölls i Växjö den 29 och 30 augusti. Ett 30-tal m e d l e m m a r deltogo. Vid en b u s s t u r första dagen besöktes glasbruket S t r ö m b c r g s h y t t a n , som d e m o n s t r e r a d e s av ingenjör och fru E r i k Strömberg, samt Inglinge- h ö g s o m r å d e t . Vid å t e r k o m s t e n till Växjö besågs d o m k y r k a n varvid an- tikvarie Evald Gustafsson redogjorde för den p å g å e n d e r e s t a u r e r i n g e n . Vid m i d d a g e n på R y t t m ä s t a r e g å r d e n vid Kronobergs slottsruin var Växjö stad vård. Efter å r s m ö t e s f ö r h a n d l i n g a r följande dag visade l a n d s a n t i k v a r i e J a n Erik Anderbjörk museet och de nybyggda lokalerna för det blivande skogs- museet. Vid en r u n d t u r besöktes Replösogravfället och gravfältct Känna högar vid Ljungby. Vid lunchen var Ljungby siad värd. På å t e r r e s a n lill
143
