Personers upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt
Carina Fors
Margareta Isaksson Drugge 2013
Filosofie kandidatexamen Omvårdnad
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Personers upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt
- En litteraturstudie
Persons experiences after myocardial infarction
- A literature review
Carina Fors
Margareta Isaksson Drugge
Examensarbete 15 hp Vårterminen 2013 Fristående kurs O0034H Handledare: Malin Olsson
Personers upplevelse efter genomgången hjärtinfarkt - En litteraturstudie
Carina Fors
Margareta Isaksson Drugge
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till att livet förändras för alltid. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt. I litteraturstudien ingick 16 studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Resultatet visade att kroppen kändes förändrad och personerna upplevde enorm trötthet. Det framkom även upplevelser av rädsla, ovisshet, att de sociala rollerna förändrades och att familjens stöd och omsorg kunde upplevas både positivt och negativt. Vidare framkom att information och kunskap var viktigt och flera uttryckte behov av ökad information. Med tiden anpassade personerna sig till den nya situationen, upplevde att de fått nya insikter och kunde trots allt se hoppfullt på framtiden. Slutsatsen är att individuell information och stöd givet vid rätt tillfälle underlättar personers väg genom transitionsprocessen.
Nyckelord: hjärtinfarkt, upplevelser, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, information, transition, omvårdnad
Att drabbas av akut hjärtinfarkt är en mycket traumatisk upplevelse, både fysiskt och psykiskt.
Personen upplever en abrupt förändring från välbefinnande till att bli allvarligt sjuk (Svedlund, Danielson & Norberg, 2001). Hos människan beskrivs sjukdom många gånger som en del av livet och därmed kan sjukdom sägas ha en plats i en människas levnadshistoria.
Med detta menas att det tidigare livet, med de förhoppningar och drömmar som funnits och som blivit avbrutna i samband med sjukdom också kommer att påverka själva
sjukdomsupplevelsen (Öhman, Söderberg & Lundman, 2003). För den som blir sjuk finns många gånger upplevelser av förluster. Vanligt är att personer som är sjuka upplever förlust av styrka och energi men också kraft att leva. En människa som drabbats av sjukdom är en sårbar människa (Öhman et al., 2003). Enligt Toombs (1993, s. 62-63) orsakar kroppens oförmåga vid sjukdom en rubbning av samspelet mellan det som är möjligt och det som inte är möjligt. Aktiviteter man tidigare tagit för givna visar sig nu bli ett problem. I samband med sjukdom påverkas människans kroppsuppfattning och också relationen till omgivningen, vilket kan upplevas som hotfullt mot den egna existensen. Känslor av nedsatt kapacitet och begränsning är verkliga i sjukdom (Toombs, 1993, s.63).
Personer som drabbas av en hjärtinfarkt och ska beskriva sina känslor använder ofta ordet hot, både vid själva händelsen och även under tiden efter (Dickson, 2009). Hjärtinfarkt är den största individuella orsaken till död och invaliditet bland människor i västvärlden.
Förkalkningar av hjärtats kärl är en kronisk sjukdom med stabila och instabila perioder. Under instabila perioder med aktiv inflammation i kärlväggarna kan man drabbas av hjärtinfarkt (Thygesen et al., 2012). Diagnosen hjärtinfarkt innebär att hjärtats muskelceller dör på grund av syrebrist. Det kan bland annat uppstå när plaque går sönder och lossnar från de
inflammerade kärlväggarna och täpper till hjärtats kärl så inte den mängd syresatt blod som behövs kan passera. Diagnosen ställs med hjälp av patientens symtom så som central
bröstsmärta vilken kan stråla ut mot armar, käkar och ibland upplevas som magbesvär. Dessa smärtor kan uppstå både vid ansträngning men också i vila. EKG-förändringar ses ofta men inte alltid och hjärtskademarkörer kontrolleras. Det finns idag tydliga kriterier för hur hjärtinfarkt ska definieras och diagnostiseras. Dessa kriterier finns presenterade i ett dokument kallat Universal Definition of Myocardial Infarction (Thygesen et al., 2012).
I en studie av Brink, Karlson och Hallberg (2002) mättes hälsorelaterad livskvalitet fem månader efter hjärtinfarkt. Det visade sig att hälsan påverkades både fysiskt och psykiskt vilket påverkade det dagliga livet i stor utsträckning. I en studie av Drory, Kravetz och
Weingarten (2000) framkom att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan könen när det gällde den sexuella aktiviteten efter hjärtinfarkt. Det var lika många män som kvinnor som uppgav att de hade sex mindre ofta än tidigare och även att det var mindre tillfredsställande än det varit innan hjärtinfarkten. Lindau et al. (2012) fann att endast 33 % av kvinnorna och 47
% av männen fick information om återupptagande av sexuell aktivitet vid utskrivningen. De personer som inte fått information uppgav att sexlivet försämrats efter hjärtinfarkten.
Barnason, Steinke, Mosack och Wright (2010) visade att sjuksköterskor som arbetade med poliklinisk hjärtrehabilitering hade lättare att informera, utbilda och prata med patienterna om problem med den sexuella funktionen, än de sjuksköterskor som träffade och rehabiliterade patienterna medan de fortfarande var inlagda på sjukhus. Detta kunde vara ett problem för de patienter som inte deltar i den senare polikliniska hjärtrehabiliteringen. Oranta, Luutonen, Salokangas, Vahlberg och Leino-Kilpi (2010) har mer specifikt undersökt depression och sorg och om specifik rådgivning av sjuksköterskor hade någon betydelse för att lindra detta. Man hade två grupper- en som fick specifik rådgivning och en som fick mera allmän information, grupperna jämfördes sedan med varandra. Det visade sig att depressionssymtomen hade minskat fram till sex månader efter genomgången hjärtinfarkt och sedan ytterligare när man gjorde ny mätning efter 18 månader. Depressionssymtomen minskade mer i den grupp som fick specifik rådgivning av sjuksköterska än hos kontrollgruppen. Även känslan av sorg minskade mer i den grupp som fått specifik rådgivning av sjuksköterskor.
Öhman et al. (2003) har också visat att sjukdom många gånger innebär att livet tar en
dramatisk vändning för den som drabbas. Det kan gälla upplevelser av smärta, förändringar av kroppens funktioner, förändringar av livsstilen eller förmågan att upprätthålla de förväntade sociala relationerna. Personer som drabbas av sjukdom, skada eller betydande smärta som ligger utanför deras egen kontroll, upplever sina kroppar på ett annorlunda vis. Kroppen som vanligtvis är tyst och fungerar som den ska, tänker man inte så mycket på men vid sjukdom kan kroppen bli en påtaglig påminnelse om ens förändrade fysiska tillstånd (Wilde, 2003).
Söderberg, Lundman och Norberg (1999) har tydligt visat att sjukdom kan ses som ett hot mot integritet och värdighet och orsaka lidande hos den sjuke. De flesta människor försöker finna en orsak till sitt lidande. I lidandet finns en ensamhet eftersom ingen annan kan lida i stället för någon. Att försöka lindra lidandet är att försöka tränga in i denna ensamhet. Ett annat vanligt förekommande fenomen som är återkommande i samband med sjukdomsupplevelse är ovisshet och Neville (2003) visade att ovisshet var en vanlig upplevelse i samband med sjukdom och det hade en stor effekt på personers psykosociala anpassning. Ovisshet som
fenomen uppstår när människan inte har redskap för att förstå sin situation och därför inte heller kan förutse följderna av sitt beteende. Att komma tillbaka till det normala livet beskrivs av Tobin (2000) som en process i flera steg som börjar med att acceptera vad som hänt, nästa steg är att hitta sina begränsningar för att minska osäkerheten, sen görs justeringar efter de begränsningar man funnit för att till sist återkomma till ett normalt liv med de justeringar som var nödvändiga.
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) är
sjuksköterskans uppdrag att se och möta patientens basala och specifika omvårdnadsbehov.
Sjuksköterskan skall också uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt det går åtgärda och lindra. I detta ingår att kunna identifiera de patienter som upplever nedsatt livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Kompetensbeskrivningen beskriver också att sjuksköterskan skall ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och kunna motivera till förändrade livsstilsfaktorer i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa och även kunna undervisa och stödja. I dialog med patient och/eller närstående ska
sjuksköterskan ge stöd och vägledning så patienten kan bli delaktig i vård och behandling.
Sjuksköterskan ska också uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker informationsbehov.
Efter en genomgången hjärtinfarkt påverkas hälsan och det dagliga livet, därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap om och förståelse för de upplevelser och behov som kan uppstå. För att samla den empiriska kunskap som finns idag kring de upplevelser människor kan ha efter en hjärtinfarkt och därmed kunna erbjuda bästa möjliga omvårdnad, stöd och information, är därför syftet med denna litteraturstudie att beskriva personers upplevelser tiden efter den akuta fasen av genomgången hjärtinfarkt.
Metod
I sammanställningen av de empiriska studier som ligger till grund för resultatet har vi utgått ifrån ett inifrånperspektiv med fokus på de personliga upplevelser som framkommer i
befintlig omvårdnadsforskning. I de empiriska studier som ingår i resultatet har fokus varit att studera upplevelser, vilket innebär att hela människans situation studeras utifrån ett givet sammanhang. Detta perspektiv har som utgångspunkt att förståelse och förklaring har likvärdig betydelse för att nå kunskap om komplexa vårdsituationer (jfr. Holloway &
Wheeler, 2010, s. 25).
Litteratursökning
Vetenskapliga studier söktes och hittades i databaserna Pub Med och CINAHL.
Referenslistorna i funna studier lästes också igenom för att se om någon ytterligare studie kunde finnas, ingen studie valdes dock. I PubMed användes Mesh-termerna: myocardial infarction, anxiety, adaption psychological, nursing, uncertainty, fatigue, illness behavior och depression. Vi använde sökorden qualitative research och life changing events som Major Topik, med fritext söktes på orden illness och experience. I databasen CHINAL användes CINAHL headings: myocardial infarction, anxiety, qualitative studies, uncertainty och depression, med fri text söktes på orden illness och nursing. Sökorden kombinerades på olika sätt med hjälp av det booleska sökordet AND för att fokusera sökningen till ett mer specifikt område (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 67). Inklusionskriterier var empiriska studier där deltagarna utgjordes av vuxna personer som drabbats av hjärtinfarkt, kvalitativa vetenskapliga studier utgivna mellan 2002 och 2012, publicerade i vetenskapliga tidskrifter, engelskspråkiga, Peer-Reviewed och i full text. Sökningarna resulterade i 23 kvalitativa studier vilka presenteras i Tabell 1. Efter genomläsning exkluderades sju studier på grund av att de inte svarade mot vårt syfte.
Tabell 1 Översikt av litteratursökning (n=23)
Syfte med sökningen: personers upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt PubMed 2013-03-04
Sök nr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 MSH Myocardial Infarction 138 913
2 MSH Anxiety 50 352
3 1 AND 2 448
4 MSH Fatigue 18 375
5 1 AND 4 128 1
6 MSH Adaption, Psychological 43 377
7 1 AND 6 243 8
Forts. Tabell 1 Översikt av litteratursökning (n=23)
PubMed 2013-03-04
Sök nr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
8 MAJR Qualitative Research 1 226
9 1 AND 8 2
10 MSH Nursing 214 141
11 1 AND 10 388 2
12 MSH Illness Behaviour 464
13 1 AND 12 6
14 FT Illness 31313887
15 1 AND 14 3226
16 FT Experiences 109207
17 1 AND 14 AND 16 33 1
18 MAJR Life Change Events 8040
19 1 AND 18 87 1
CINAHL 2013-03-06
Sök nr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 CH Myocardial Infarction 20443
2 CH Anxiety 13146
3 1 AND 2 193
4 CH Qualitative Studies 43863
5 1 AND 2 AND 4 7 1
6 CH Uncertainty 1974
7 1 AND 6 21 2
8 CH Depression 38021
9 1 AND 8 417
10 1 AND 4 AND 8 5 3
11 FT Illness 74606
12 1 AND 4 AND 11 44 3
13 FT Nursing 438469
14 1 AND 8 AND 13 78 1
* MSH - MeSH-term, *MAJR – MeSH Major Topic i databasen PubMed, *CH – CINAHL headings i databasen CINAHL,
*FT - Fritext sökning
Kvalitetsgranskning
De insamlade studierna lästes var för sig och sedan gemensamt för att säkerställa att de svarade mot syftet. De studier som svarade mot syftet kom att granskas med ett
kvalitetsbedömningsprotokoll, vilket beskrivs av Willman et al. (2006, s. 156-157). Det är viktigt att arbeta systematiskt vid kvalitetsgranskningar och granskningen får större tyngd om man är flera som var för sig granskar och sedan jämför resultaten (Willman et al., 2006, s.
83). De studier som svarade mot syftet poängsattes utifrån bedömningsprotokollets frågor.
De kriterier vi använde oss av var om författarna hade beskrivit syftet, metoden, kontexten, sitt urval, om det fanns något etiskt resonemang och om resultatet var logiskt och begripligt. I de fall författarna använde sig av grounded theory så tittade vi också om det genererades någon teori. Det är enligt Willman et al. (2006, s. 96) viktigt att gradera kvaliteten på studierna som ingår och att tydligt ange kriterierna för sin gradering. Vi gav ett poäng till
varje ja-svar och noll poäng till nej-svar. Där det fanns tveksamheter om svaret var ja eller nej kom noll poäng att ges. Poängen omvandlades sedan till procent och till tre nivåer. Grad I = hög (80-100%), Grad II = medel (70-79%) och Grad III = låg (60-69%).
Kvalitetsgranskningen av studierna presenteras i Tabell 2.
Tabell 2 Översikt av vetenskapliga studier som ingår i analysen (n=16)
Författare År Land
Deltagare Metod Datainsamling/
Dataanalys
Huvudfynd Kvalitet
Ahlsén, Brink
& Persson 2008a Sverige
16 män 9 kvinnor
Kvalitativ forsknings- intervju
Grounded Theory
Reflekterande patienter uppfattade hjärtinfarkten som ett kroniskt tillstånd.
De ägnade mer tid för att resonera kring möjliga orsaker till sjukdomen.
Mindre reflekterande patienter såg sin hjärtinfarkt som en akut åkomma.
Hög 86 %
Ahlsén, Brink
& Persson 2008b Sverige
11 män 8 kvinnor
Intervjuer Grounded Theory
Att leva med obegriplig fatigue identifierades som centralt tema.
Beskriver konsekvenser och hantering av fatigue.
Hög 86 %
Doiron-Maillet
& Meagher-Stewart.
2003 Canada
8 kvinnor Intervjuer Tematisk analys
De relativt unga kvinnorna i denna studie beskriver att de inte hade förstått att så unga personer kunde drabbas av hjärtinfarkt. Det som hade hänt stod i konflikt med deras tidigare kunskaper.
Hög 92 %
Hildingh, Fridlund &
Lidell 2006 Sverige
16 män och kvinnor
Semistrukturerad intervju
Tematisk innehållsanalys
Studien visar att återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt innebär förmågor, begränsningar och nyorientering.
Hög 85 %
Jensen & Petersson 2003
Danmark
22 män 8 kvinnor
Semistrukturerad intervju Innehållsanalys
Osäkerhet i livssituationen är
huvudkategorin. Personers upplevelser av symtom, rädslor, hopp, osäkerhet och behov av rådgivning och stöd efter en hjärtinfarkt. Studien beskriver också en upplevelse av ökad trötthet och förändringar i relationer.
Hög 85 %
Johansson, Dahlberg
& Ekebergh 2003 Sverige
8 kvinnor Intervju
Fenomenologisk innehållsanalys
Känslan av stor osäkerhet efter hjärtinfarkt, kunde inte längre lita på sin levda kropp. Osäkerhet som handlar om liv och död liksom kroppen, upplevdes som lidande i kvinnornas livsvärld.
Medveten om sin dödlighet skapade oro och rädsla. De värderade sina liv på ett annat sätt än tidigare.
Hög 92 %
Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007
Sverige
39 män och kvinnor
Semistrukturerade intervjuer.
Innehållsanalys
Personer som nyligen haft hjärtinfarkt kämpar för balans i det dagliga livet. Hur väl de lyckas är beroende på hur säkra de är i sig själva och hur de klarar av att uttrycka sina behov, främst till sitt sociala nätverk.
Hög 92 %
Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2008
Sverige
39 män och kvinnor
Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys
Denna studie fortsätter att följa
personerna i föregående studie. De flesta personerna hade gått vidare och återfått balansen. Men det fanns de som fortfarande kämpade och upplevde brist på stöd från sitt sociala nätverk.
Hög 92 %
Forts. Tabell 2 Översikt av vetenskapliga studier som ingår i analysen (n=16) Författare
År Land
Deltagare Metod Datainsamling/
Dataanalys
Huvudfynd Kvalitet
MacInnes 2005
Storbritannien
10 kvinnor Semistrukturerade intervjuer Tematisk analys
Studien visar äldre och yngre personer har olika förklaringsmodeller för orsaken till sjukdomen. Deltagarna upplevde oro och sämre självförtroende på grund av kontrollförlust.
Hög 90 %
Mendes, Roux, &
Ridosh 2010 USA
12 kvinnor Semistrukturerad intervju Innehålls-analys Grounded Theory
Upplevelse av att rädsla var grunden till deras psykologiska problem. Kvinnorna gick igenom en process i fem steg för att återfå inre styrka och att leva sitt” nya normala”.
Hög 100 %
Sjöström-Strand &
Fridlund 2007 Sverige
20 kvinnor Semistrukturerad intervju Fenomenologisk metod Innehållsanalys
Efter hjärtinfarkt upplevdes
kontrollförlust över livet vilket skapade oro, rastlöshet och stress. De upplevde extrem trötthet, oro vid smärta och kände sig överbeskyddade av anhöriga. Oron över att inte klara att arbeta som tidigare skapade en ekonomisk stress.
Hög 85 %
Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011
Sverige
12 kvinnor Intervjuer Fenomenologisk Innehållsanalys
Beskriver att kvinnor fem år efter hjärtinfarkt kämpar med olika slags stress. Behov av stöd för fortsatta livsstilsförändringar. Ett år av stöd från sjukvården upplevs inte som tillräcklig.
Hög 92 %
Stevens & Thomas 2012
USA
8 kvinnor Intervju
Fenomenologisk metod.
Tematisk analys.
Visar upplevda störningar i livet efter hjärtinfarkten. Identitet och roller ändrades. De var mer trötta/utmattade och kände sig svaga vilket skapade känsla av ofrihet och beroende av andra.
De upplevde en ständig rädsla att drabbas av en ny hjärtinfarkt.
Hög 92 %
Svedlund &
Danielson 2004 Sverige
9 kvinnor 9 män (partner)
Intervju Fenomenologisk hermeneutisk metod.
Tematisk analys.
Visar att livssituationen förändras för par efter en hjärtinfarkt. De visade hänsyn mot varandra för att skydda sin partner.
Kvinnorna upplevde livet osäkert, kände maktlöshet och upplevde sig
misslyckade. Paren strävade efter normalisering och trodde att det skulle bli bättre i framtiden.
Hög 85 %
Tod 2008
Storbritannien
34 män och kvinnor
Semistrukturerad grupp- och individuell intervju
Grounded Theory
Personerna upplevde till en början rädsla och sårbarhet och att de förändrats efter hjärtinfarkten och tillfrisknandet. De kände sig starkare och lugnare och upplevde sig bättre på att prioritera.
Hög 93 %
White, Hunter &
Holttum 2007 Storbritannien
5 kvinnor Semistrukturerad intervju Kvalitativ
innehållsanalys.
Beskriver att hjärtinfarkten var totalt oväntad och ledde till osäkerhet och känslor av depression och ångest.
Kvinnorna förminskade symtomen och sjukdomens påverkan utåt. De uppvisade en stark känsla av optimism och hopp om att livet snart skulle bli som vanligt igen.
Roller och relationer utmanades.
Hög 82 %
Analys
För att analysera innehållet i de vetenskapliga studierna vi fann användes en kvalitativ manifest innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Polit och Beck (2008, s. 517-518) beskriver att kvalitativ innehållsanalys innebär att framträdande mönster identifieras och sammanställs i den insamlade datamängden. Att ha ett manifest perspektiv betyder att man beskriver det synliga, det som verkligen står i texten och inte arbetar med tematiserande tolkningar (jfr. Graneheim & Lundman, 2004).
Litteratursökningen resulterade i 16 studier som svarade mot syftet. Samtliga funna studier lästes igenom i dess helhet för att få en uppfattning om det övergripande innehållet. Därefter identifierades och extraherades de textenheter som svarade mot syftet. Alla textenheter
översattes till svenska och kondenserades, det vill säga den väsentliga kärnan i varje textenhet lyftes fram ur ett större innehåll. Texten analyserades med ett manifest perspektiv, vilket innebär att vi inte tolkade innehållet utan beskrev studiernas faktiska resultat. Textenheterna numrerades för att kunna spåras tillbaka till ursprungsstudien, grupperades och delades in i kategorier efter gemensamt innehåll. Denna första kategorisering namngavs efter innehållet i textenheten. Kategoriseringen fortsatte sedan i flera steg där kategorier med liknande innehåll fördes samman, detta gav i sin tur en breddning av kategoriernas innehåll. Analysen pågick till dess kategorier var varandra uteslutande, det vill säga inga fler kategorier verkar möjliga att skapa. Under kategoriseringsfasen gick vi tillbaka till ursprungstexten flera gånger för att inte riskera att förlora meningen i det som var skrivet.
Resultat
Analysen resulterade i fem kategorier som redovisas i Tabell 3. Resultatet beskrivs med brödtext och illustreras med citat från de studier som ingått i analysen.
Tabell 3. Översikt av kategorier (n=5) Kategorier
Att kroppen känns förändrad Att vara rädd och känna ovisshet
Att känna att de sociala rollerna förändrats Att sakna information och kunskap
Att känna hopp inför framtiden
Att kroppen känns förändrad
I studier (Ahlsén, Brink & Persson, 2008b; Jensen & Petersson, 2003; Kristofferzon, Löfmark
& Carlsson, 2008) beskrev personer kroppsliga förändringar efter genomgången hjärtinfarkt som att de kände sig tunga och trötta, de upplevde nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga samt minnessvårigheter. Personer beskrev det som dimmigt sinne och trötthet i huvudet.
Personer beskrev att de kroppsliga förändringarna påverkade möjligheterna att ta hand om familjen. I en studie (Kristofferzon et al., 2008) beskrev personer att de blev känsliga för kroppens signaler och behövde vila och sova mycket.
I loose concentration, I don’t remember what I’m reading. I have never been like this before, I don’t know why… (Jensen & Petersson, 2003, s. 127)
I studier (Ahlsén et al., 2008b; Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011; Stevens &
Thomas, 2012) beskrev personer fatigue som det mest besvärande hälsoproblemet. Tröttheten beskrevs som extrem och kunde inte liknas vid vanlig trötthet och kunde inte förstås eller kännas igen. Tröttheten var oberoende av aktivitet eller ansträngning och upplevdes begränsande. I flera studier (Ahlsén et al., 2008b; Johansson, Dahlberg & Ekeberg, 2003) beskrev personer att det ledde till att de inte hade någon energi kvar till roliga saker, de var tvungna att lägga mycket energi på planering eftersom de var osäkra på om de skulle orka.
Stevens och Thomas (2012) visade att personers trötthet, svaghet och utmattning höll i sig under lång tid och ledde till att de upplevde en förändrad kropp.
I’m tired and tired and tired and tired…I’m constantly tired…that’s what I don’t understand, why I’m so tired…I’m not the type to be so tired (Ahlsén et al.,
2008b, s. 462).
Bristen på energi efter hjärtinfarkten begränsade personer och gjorde att livet inte blev som de hade tänkt sig (Stevens & Thomas, 2012). I studier (Ahlsén et al., 2008b; Sjöström-Strand et al., 2011) beskrev personer våndan av att vara tvungna att återgå till arbetet på grund av dålig ekonomi trots att de inte orkade. Andra beskrev det som helt otänkbart att återgå till arbetet. I studier (Ahlsén, Brink & Persson, 2008a; Johansson et al., 2003; MacInnes, 2005; Sjöström- Strand et al., 2011) beskrev personer som haft en hjärtinfarkt en nedsatt ork som blev ett hinder i det dagliga livet och ledde till stress, även fysiska symtom som bröstsmärta och andfåddhet beskrevs som ett hinder i vardagen. En studie (Johansson et al., 2003) beskrev att förlusten av styrka ledde till att personer inte längre kunde lita på sin kropp. Stevens och
Thomas (2012) beskrev också att personer på grund av det upplevde ett lidande. Mendez, Roux och Ridosh (2010) beskrev i sin studie att personerna upplevde att återhämtningen tog tid och till en början var allt en ansträngning. I studier (Stevens & Thomas, 2012; Tod, 2008) framkom att personer som haft hjärtinfarkt avstod från att göra saker de tidigare tagit för givna.
I studier (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2007; Kristofferzonet al., 2008) beskrev personer att de var arga på sig själva för att de inte orkade och klarade av det dagliga livet. I en studie av MacInnes (2005) beskrev kvinnor att de upplevde ångest när de inte klarade av sina hushållssysslor själva. I studier (Svedlund & Danielson, 2004; White, Hunter & Holtum, 2007) beskrev personer som haft hjärtinfarkt sorg över förlusten av styrkan och oberoendet.
…I’m used to doing everything myself. You get overlooked - like you feel worthless (Kristofferzon et al., 2008, s. 371).
Att vara rädd och känna ovisshet
I flertalet studier (Ahlsén et al., 2008a; Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003;
Mendez et al., 2010; Sjöström-Strand et al., 2011; Stevens & Thomas, 2012; Svedlund
& Danielson, 2004; Tod, 2008) beskrevs att personer efter genomgången hjärtinfarkt kände stor rädsla för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. I en studie (Mendes et al., 2010) beskrev personer att insikten i att sjukdomen var kronisk ledde till rädsla och oro. I en studie (Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003) beskrev personer att det innebar att de levde med en konstant rädsla och kunde upplevas som att vara en tidsinställd bomb. I Stevens och Thomas (2012) studie beskrevs rädsla för vad en ny hjärtinfarkt kunde ge för konsekvenser, till exempel att de måste genomgå operation. I en annan studie (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007) beskrev personer att de var rädda för att drabbas av andra allvarliga sjukdomar. Rädslan upplevdes ibland så överväldigande att den blev handikappande (Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003).
I studier (Hildingh, Fridlund & Lidell, 2006; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand &
Fridlund, 2007; Tod, 2008) beskrev personer sin osäkerhet och svårighet att tolka smärta, vilket skapade rädsla och panik och kunde leda till flertalet besök på akutmottagningen.
Personer beskrev också att de var rädda för att utföra dagliga sysslor, att inte vågade testa gränser och undvek fysisk aktivitet på grund av oro. De beskrev att rädslan blev ett hinder i
vardagen. I studier (Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003; Kristofferzon et al., 2008) beskrev personer att det innebar rädsla och otrygghet att lämna sjukhuset efter hjärtinfarkten och de beskrev också att de inte vågade åka någonstans långt bort ifrån ett sjukhus.
Last week I went to the emergency department. I thought I was having a second heart attack but it was only stomach pain. I’ve been there twice since last week (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007, s.13).
I studier (Johansson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2008; MacInnes, 2005; Stevens &
Thomas, 2012; Tod, 2008) beskrev personer att de var rädda för att vara ensamma och det innebar att de inte vågade de inte göra någonting, de tordes knappt lämna huset. I studier (Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003; Hildingh et al., 2006; Stevens & Thomas, 2012) beskrevs att kvällar och nätter upplevdes som svåra. Hemska tankar kom om natten och personerna var rädda för att sova. De som levde ensamma upplevde oro och ångest för att få en ny hjärtinfarkt nattetid och även att dö och inte bli hittade på flera dagar (Stevens &
Thomas, 2012).
I studier (Ahlsén et al., 2008a; Johansson et al., 2003; Sjöström-Strand et al., 2011; Tod, 2008) beskrev personer som genomgått hjärtinfarkt att de blev påminda om att livet är skört och ändligt och att de blev medvetna om sin dödlighet. Den insikten väckte skräck och rädsla för att dö, men också en viss respekt för livet.
I think the bottom line of it all is that you suddenly become conscious of your mortality (Tod, 2008, s.39).
I en studie (Sjöström-Strand et al., 2011) beskrevs att personer oroade sig över att de måste ta mediciner och över de biverkningar medicinerna gav. I studier (Doiron-Maillet & Meagher- Stewart, 2003; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Svedlund & Danielson, 2004) beskrev personer att de upplevde att de tappat kontrollen kände oro, ångest och maktlöshet. Personer beskrev att de ville ha tillbaka den kontroll över livet som de tidigare haft och strävade för att uppnå detta.
Att känna att de sociala rollerna förändrats
I flera studier (Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003; Jensen & Petersson, 2003;
Kristofferzon et al, 2007; Sjöström-Strand & Fridlund, 2007; Svedlund & Danielsson, 2004;
White et al., 2007) beskrev personer att de efter hjärtinfarkten kände sig överbeskyddade av
sina anhöriga och att det var svårt att leva ett normalt liv på grund av det. I en studie (Doiron- Maillet & Meagher-Stewart, 2003) beskrev personer att de ibland kände sig bevakade och behandlade som barn. Personer upplevde skuldkänslor och irritation eftersom de kände sig som en börda för sin familj (Kristofferzon et al., 2007). I studier (Svedlund & Danielson, 2004; Tod, 2008; White et al., 2007) beskrev personer att de upplevde krav från anhöriga att de skulle redogöra för vad de gjort under dagen och att de då kände sig fråntagna sina tidigare roller i familjen. Det upplevdes som en svårighet att inte vara den starkaste i familjen längre och att de upplevde att hela familjen påverkades av förändringarna när de försökte återta den rollen. Personer beskrev att de blev trötta på att deras partners hela tiden visade vänlighet och att de därför inte förklarade och beskrev sina känslor. Kommunikationen mellan
medlemmarna i familjen förändrades, i vissa fall undvek man att diskutera och andra beskrev att irritationsnivån ökade (Svedlund och Danielson, 2004).
My parents are very concerned about me, they’re overprotective. They were very worried when I went on a trip. But I just can’t sit home and worry that
something’s going to happen to me. That’s no way to live (Sjöström-Strand &
Fridlund, 2007, s. 13).
Personer rapporterade att de efter hjärtinfarkten kunde känna brist på bekräftelse från sin familj, de upplevde att familjen inte förstod deras bräcklighet och förlust av styrka (Hildingh et al., 2006). I tre studier (Kristofferzon et al., 2008; MacInnes, 2005; White et al., 2007) beskrev personer att förlust av självförtroendet påverkade det sociala livet. Känslomässiga reaktioner och förändringar i arbetslivet och andra sociala aktiviteter var tvungna att hanteras.
Personer uppgav också att de kände obehag över att behöva be andra om hjälp, och hade en upplevelse av att arbetskamrater såg annorlunda på dem efter hjärtinfarkten.
I flera studier (Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2007; 2008; Sjöström-Strand et al., 2011) har personer beskrivit stödjande relationer. De kände sig väl omhändertagna av sin partner och det upplevdes som fantastiskt att de fick så mycket stöd och omsorg
(Kristofferzon et al., 2007). I en studie av Hildingh et al. (2006) beskrev personer att det kändes bra att de fick tillåtelse att vila när det behövdes. Personer uppgav att de uppskattade sin familj och sina närstående mer och föredrog att vara tillsammans med dem istället för att sträva efter att äga saker (Kristofferzon et al., 2008). I studien av Kristofferzon et al. (2007) gav personer uttryck för att de kände sig väl omhändertagna av sjuksköterskan. De tyckte att sjuksköterskan var en viktig person och att hon visade empati. Det kändes tryggt när
sjuksköterskan brydde sig om.
the kids, my old man and everything, they all support me, just fantastic. I didn’t think we had such care. You can’t complain… (Kristofferzon et al., 2007, s. 396)
I studier (Stevens & Thomas, 2012: Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007) beskrev personer att de inte vill oroa sin familj och genom att försöka dölja sin egen rädsla skydda familjen från att oroa sig för dem. De försökte visa hänsyn genom att inte berätta hur de mådde och på så vis kunna behålla rollen som den starka i familjen. De beskrev också att de inte ville framstå som gnälliga.
Att sakna information och kunskap
I studier (Doiron-Maillet & Meagher-Stewart, 2003; Johansson et al, 2003; Kristofferzon et al., 2007; Sjöström-Strand et al., 2011; Stevens & Thomas, 2012) beskrev personer efter genomgången hjärtinfarkt sitt behov av information. De uppgav att de saknade relevant information eller att den information de fått upplevdes motstridig (Doiron-Maillet &
Meagher-Stewart, 2003). I en studie (Johansson et al., 2003) beskrev personer att de kände sig maktlösa och övergivna eftersom de inte visste vad som skulle kunna hända med dem eller vad de skulle göra för att förhindra en ny hjärtinfarkt. Det beskrevs också (Kristofferzon et al., 2007; Sjöström-Strand et al., 2011) att personerna upplevde att sjukvårdspersonal inte gav tillräcklig information, bland annat om vad de kunde förvänta sig efter att de skrivits ut från sjukhuset. De beskrev att de hade lättare att förstå informationen som gavs från
sjuksköterskan än den som kom från läkaren. I studier (Sjöström-Strand et al., 2011; Stevens
& Thomas, 2012) uttrycktes att bristen på information om sjukdomen ökade osäkerheten.
She (the nurse) was so good at explaining…he (physician) wanted me to ask- I didn’t know what…She told me things and then she asked me and then I asked her (questions)…very good (Kristofferzon et al., 2007, s. 397).
Att känna hopp inför framtiden
I en studie (Ahlsén et al., 2008a) beskrev personer att de mellan perioder med symtom avvisade tankar om sjukdom och försökte leva ett så normalt liv som möjligt men att osäkerhet inför framtiden fortfarande dominerade deras tankar. I studier (Hildingh et al., 2006; Johansson et al., 2003; Mendes et al., 2010; Tod, 2008) beskrev personer att de fått en förändrad syn på livet efter hjärtinfarkten. Av rädsla för besvikelser vågade de inte ha
förväntningar och planer inför framtiden. Detta hade lett till att de som människor förändrats i
grunden, den förändringen visade sig ofta som en förlust av tillförsikt. Avsaknaden av tillförsikt gjorde att personer undvek att återgå till det liv som tidigare levts.
I flera studier (Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Mendes et al., 2010; Sjöström- Strand et al., 2011; Tod, 2008) beskrev personer tacksamhet över att de fått en andra chans och därmed en möjlighet att göra saker som missats tidigare i livet. Personer upplevde att hjärtinfarkten hade fått dem att omvärdera sina liv. Att strunta i ”måsten” och upptäcka vad som var meningsfullt och viktigt i livet, till exempel att prioritera sig själva och familjen men även att se över fördelningen mellan arbete och fritid. De hade fått ett bättre perspektiv och kunde göra annorlunda och bättre val inför framtiden. Personer beskrev att de hade förändrats och blivit lugnare. I studien Kristofferzon et al. (2008) beskrev personer att de kommit till insikt om att de måste tänka annorlunda och stå emot krav från sig själva och omgivningen och även ta emot och använda den hjälp som fanns. De började leva ett mer hälsosamt liv och uppskattade sin hälsa, sig själva, djur och natur mer.
…before I thought a lot of having objects around me. Now I don’t want anything like that… don’t want to have to dust… want to be with my children and
grandchildren, with my husband… (Kristofferzon et al., 2008, s. 372).
Personer upplevde att de förändrades över tid och anpassade sig till sjukdomsupplevelsen samtidigt som de utvecklade en inre styrka. De kunde inte fortsätta oroa sig och lärde sig leva trots sjukdom, de accepterade och lät hälsan styra (Mendes et al., 2010; Sjöström-Strand &
Fridlund, 2007; Svedlund & Danielson, 2004). I flera studier (Johansson et al., 2003;
Kristofferzon et al., 2008; Svedlund & Danielson, 2004; Tod, 2008; White et al., 2007) beskrev personer att de en tid efter hjärtinfarkten kände hopp inför framtiden, de strävade efter normalisering och hade hopp om förbättring. Nya insikter gjorde dem mer positiva till framtiden och mer positiva till förändringar.
I try to do more things now and take more care of life than before. Not in the beginning, then I didn’t dare to do anything. I was afraid and worried too much, but now, kind of… I want to do something meaningful, I want to do things now, so I’ve started painting now and then I joined qi-gong (Johansson et al., 2003, s.
234)
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser efter
genomgången hjärtinfarkt. Analysen resulterade i fem kategorier: att kroppen känns förändrad, att vara rädd och känna ovisshet, att känna att de sociala rollerna förändras, att sakna information och kunskap och att känna hopp inför framtiden.
Resultatet i denna litteraturstudie visade att personer som genomgått hjärtinfarkt upplevde kroppsliga förändringar. Dessa förändringar beskrevs som svaghet, trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och minnessvårigheter. Även bröstsmärta och
andfåddhet beskrevs och detta begränsade deras möjligheter att fungera i det dagliga livet. De kände brist på energi och uthållighet, kände sig misslyckade och upplevde sorg över sina förluster av styrka och oberoende. För den som är sjuk är det vanligt att
kroppen känns annorlunda och främmande. Sjukdom i sig självt förändrar människans uppfattning och upplevelse av den egna kroppen (Toombs, 1993, s.62). Arman och Rensfeldt (2006, s. 63) menar att när en människa drabbas av allvarlig sjukdom förändras upplevelsen av livet på alla plan, inte bara den egna kroppen utan även oss själva, upplevelser av tid och prioriteringar, relationer och livsrum. Olsson, Lexell och Söderberg (2005) har beskrivit att även hos kvinnor som lever med MS upplevs
kroppsliga förändringar. Denna litteraturstudie visar att hos personer som genomgått en hjärtinfarkt upplevdes en förlust av styrka och det ledde till att de inte längre kunde lita på sin kropp och upplevde därmed ett lidande. Vilket kan förstås i relation till Olsson et al. (2005) som visat att hos kvinnor med MS kändes kroppen oförutsägbar och utom kontroll. Det dagliga livet var starkt påverkat av den kropp som inte längre fungerade som förut och som därmed inte gick att lita på. Enligt Arman och Rensfeldt (2006, s.
64) upplever människor lidandet i sjukdom som att de står inför en avgrund, de har en känsla av att förlora allt och att all trygghet, all förståelse för livet försvinner av det hot och den förändring som sjukdom innebär, kanske det största hotet av allt – döden.
Resultatet i litteraturstudien visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt upplevde en försämrad hälsa som de var tvungna att lära sig leva med. Detta kan förstås i relation till Corbin (2003) som visat att normalt har människor vissa kroppsliga begränsningar som man lärt sig leva med, man tar sin kropp för given och skapar sin självbild och identitet omkring vad som är möjligt att göra och inte vad som är omöjligt. Människor
lär känna sin kropp och vet hur den reagerar på utifrån kommande impulser såsom stress, hur mycket man orkar etcetera. Vid sjukdom däremot blir man medveten om kroppens begränsningar och ser den som ett hinder. Den tidigare så välkända kroppen blir plötsligt främmande och att lära sig lita på kroppen igen är viktigt för att återfå sin friska identitet.
Denna litteraturstudies resultat visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt upplever en obeskrivlig extrem trötthet som de inte känner igen och som inte beror på ansträngning eller aktivitet och heller inte kunde vilas bort och det ledde till en
energiförlust som hindrade dem i det dagliga livet. Detta kan jämföras med Olsson et al.
(2005) som i en studie funnit att fatigue hos kvinnor med MS har stor påverkan på det dagliga livet och upplevelsen av detta skiljer sig från alla andra upplevelser man haft som frisk. Detta gör att friska personer inklusive vårdpersonal har svårt att sätta sig in i vad dessa kvinnor upplever. Även en studie av Söderberg, Lundman och Norberg (1999) beskriver fatigue. Hos kvinnor med fibromyalgi ses fatigue som det största problemet många gånger värre än smärtan. Den upplevdes alltid närvarande och beskrevs som en känsla av svaghet och förlust av förmåga.
Litteraturstudien visade att personer som haft en hjärtinfarkt upplevde rädsla oro och ovisshet. Största rädslan var att drabbas igen och kanske dö denna gång. Rädslan upplevdes ibland överväldigande. Hos flera av personerna härleddes rädslan till osäkerhet och ovisshet. Ovisshet varierar i grad och beskrivs som en känsla av tvivel som uppstår när personer hamnar i situationer där de inte har tillräcklig kunskap och/eller tidigare erfarenheter nog för att förstå meningen med eller följderna av det inträffade, till exempel ett akut sjukdomstillstånd (Penrod, 2007). Enligt McCormick (2002) är tvetydighet, otydlighet, oförutsägbarhet, obekanta situationer/faktorer, inkonsekvens och brist på information faktorer som kan leda till osäkerhet i sjukdom.
Resultatet i litteraturstudien visar att personer var rädda för att sova eller att vara
ensamma och att utföra vanliga sysslor. Neville (2003) beskriver i sin studie att ovisshet kan uppstå när en människa är sjuk och förlorar kontrollen över sitt liv och inte vet när en oundviklig skada ska ske. Detta förklaras också av Toombs (1993, s. 90- 92) som menar att människor när de insjuknar kan förlora den upplevda kontrollen över det egna livet. Den upplevda kontrollförlusten kan finnas kvar även sedan hälsan återfåtts.
Speciellt om man drabbats av allvarlig sjukdom och det kan bli svårt att få tillbaka
tilliten till kroppen då man plötsligt fått insikt i att man inte är odödlig.
Litteraturstudiens resultat visade att det var en stor påfrestning för personer som haft en hjärtinfarkt att vara rädd för och gå och vänta på att det ska hända igen, men inte veta när. Enligt Neville (2003) har personer beskrivit att känslan av att ”vänta och inte veta”
var en stor påfrestning vid kronisk sjukdom. Man kan å andra sidan se att när graden av ovisshet i sjukdom ökar, så ökar också toleransen hos en del människor och de utvecklar nya perspektiv på livet. Istället för att bara fokusera på att ha kontroll och kunna förutse vad som ska hända, så hittar personerna olika copingstrategier och kan komma att utveckla ett nytt sätt att se på livet. Detta nya sätt att se på livet kan göra att känslan av ovisshet förändras från en negativ känsla till en positiv upplevelse (Neville, 2003).
Resultatet i litteraturstudien visade att personer som haft en hjärtinfarkt upplevde att de sociala relationerna förändrades. Personerna beskrev att de kände sig överbeskyddade och fråntagna sina roller i livet av sin omgivning och främst av sin familj. De beskrev hur de ibland kände sig som en börda, bevakade, behandlade som barn och beroende av andra. Men även tacksamhet för det stöd de fick både från familj och från sjukvård framkom. I en studie av Haahr, Kirkevold, Hall och Østergaard (2011) framkom att personer med Parkinsons sjukdom hade liknande upplevelser. De kämpade för att vara så oberoende som möjligt men såg också sina partners som medspelare i sjukdomen. De led över att deras partners blev påverkade och därmed begränsade socialt. Schou, Jensen, Zwisler och Wagner (2008) fann i sin studie att alla personer försökte, trots smärta och problem efter hjärtinfarkten, att skydda sin familj från allt för stor oro genom att inte tala om hur de mådde och det tillät dem upprätthålla sina roller som mamma och mormor/farmor. Condon och McCarthy (2006) påvisar i en studie att när en familjemedlem blir sjuk är det svårt för övriga familjen att förhålla sig till den nya situationen. Eftersom de är oroliga kan de i sin iver att beskydda den som blivit sjuk orsaka att den sjuke vill bevisa att han/hon klarar av och kan prestera som innan han/hon blev sjuk - den sjuke försöker återta sin roll. Trots att de flesta var mycket tacksamma för den omsorg som familjen visade, upplevde de att de som vuxna personer som tidigare varit jämbördiga med sina partners, plötsligt blev överbeskyddade och
”daltade” med, och det väckte frustration och ledde till spänningar och motstånd i familjen. Den som blivit sjuk upplevde sig instoppad i en sjukroll som inte alltid kändes bekväm. I en studie av Schokker et al. (2011) där man undersökt om överbeskyddande partners påverkade personers förmåga att sköta sin diabetes fann man att det påverkade
förmågan negativt och även att personerna som var sjuka upplevde mer stress i sin sjukdom. En annan studie (Joekes, Van Elderen & Schreurs, 2007) fann att personer som känner sig överbeskyddade oftare är deprimerade och upplever sämre livskvalitet.
I litteraturstudien framkom att personer som genomgått en hjärtinfarkt upplevde att de inte fått tillräcklig eller relevant information om sitt tillstånd eller vad de skulle göra för att förhindra att drabbas igen. Bergman och Berterö (2001) påvisade att det finns ett starkt behov av information/undervisning om vikten och möjligheten att påverka sjudomens förlopp hos hjärtsjuka. Även Day och Batten (2006) visade att det finns behov av att lära sig att känna igen symtom och vikten/betydelsen av dessa, och att fastställa vad som orsakat hjärtinfarkten för att sedermera kunna integrera den i sitt liv.
Att få support i form av information och enkel tillgång till akuthälsovård, som möjlighet att kunna kontakta relevant personal via telefon när man hade frågor, var viktigt och gav trygghet för personerna visade Condon och McCarthy (2006). I litteraturstudien beskrev personer att informationsbristen ledde till känslor av övergivenhet, maktlöshet och osäkerhet. Sundin, Axelsson, Jansson och Nordberg (2000) visade att personer såg det som viktigt att få information som hjälper dem att förstå sin situation och sjukdom i sökandet efter autonomi, vilket möjliggör att de kan vara delaktiga i beslut och ha en möjlighet att medverka kring sin vård. Sundin et al. (2000) menar att letandet efter autonomi involverar modet att kämpa för att finna mening, att förstå och försonas. Att se vad som ligger framför en och förutse nya möjligheter. Personer betonade att genom att tala med personalen och få adekvat information möjliggjordes samarbete och
autonomin främjades. Condon och McCarthy (2006) visade i sin studie att det är av stor betydelse att också övriga familjemedlemmar får god information för att minska oro och rädsla i familjen.
Litteraturstudiens resultat visar att personer efter en hjärtinfarkt försökte leva ett så normalt liv som möjligt men de vågade inte ha förväntningar och planer inför framtiden. Day och Batten (2006) påvisade att processen att återfå vardagen kunde ta lång tid, ibland många år och den begränsade tiden som rehabiliteringen pågick stödde inte denna pågående
återhämtning. Det visade sig att det behövdes stöd för att påbörja och fortsätta rehabilitering och att den bör vara flexibel och möta de individuella behoven. Litteraturstudien visade att över tid så lärde sig personer som genomgått hjärtinfarkt att leva trots sjukdom, de lärde sig prioritera och utvecklade en inre styrka. De hade hopp inför framtiden och strävade efter
normalisering. Wilde (2003) menar att människor med erfarenhet av betydande skada eller sjukdom går ofta igenom en sorgeprocess för att skapa mening i sina förluster innan de kan anpassa sig. För att hela behöver människan lära sig sina begränsningar och möjligheter med det förändrade jaget, detta för att kunna omorganisera sitt liv och kunna fastställa nya
prioriteringar och mål. Detta kan förstås av Meleis, Sawyer, Im, Hilfinger och Shumacher (2000) som har beskrivit att i samband med sjukdom genomgår människor en
transitionsprocess. Transition betyder ”att gå igenom” och pågår under tiden mellan
insjuknandet och fram till att den sjuke och/eller dess anhöriga har anpassat sig till eller vant sig vid den nya situationen. Den sjuke och dess anhöriga går igenom en process som leder till en förändring i livet. Kralik, Visentin och van Loon (2006) beskriver transition som något annat än bara förändring, snarare de psykologiska processerna som uppstår när en människa anpassar sig till förändringen eller störningen som avses. Författarna menar att transition inte kan ses som en enstaka händelse utan snarare som den inre nyorienteringen och den
förändring av självbilden människor går igenom för att kunna involvera förändring i sina liv.
Intervention
Det är av stor vikt att personer som genomgått hjärtinfarkt får individuellt anpassad information. I den processen har sjuksköterskan en specifik funktion. Att ha
informationssamtal med patienten både innan hemgång och vid återbesök kan vara ett sätt där sjuksköterskan ”känner av” den enskildes behov. Att sitta ned med personen och samtala för att sedan utifrån den specifika kunskap sjuksköterskan har i omvårdnad utforma individuellt anpassad information. Enligt Turton (1998) anger både patienter och anhöriga att de har behov av praktisk information inom områdena: hur man hanterar symtom och vilka livsstilsfaktorer som påverkar. Även Smith och Liles (2007) fann att praktisk information var viktig men också att informationsbehovet ökade med åldern.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie är utformad som en manifest kvalitativ innehållsanalys.
Författarna ville studera personers upplevelser utifrån ett givet sammanhang. Det användes ett inifrånperspektiv och intentionen var att beskriva de upplevelser som uttrycktes i de studier som var med i analysen utan att lägga in egna tolkningar.
Tillvägagångssättet inspirerades av Graneheim och Lundman (2004). All forskning skall vara så trovärdig som möjligt och man bör utvärdera detta utifrån den metod som
använts. Enligt Holloway och Wheeler 2010, s. 302-303) används begreppen pålitlighet, tillförlitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet.
I denna litteraturstudie har pålitlighet och tillförlitlighet stärkts genom beskrivningen av tillvägagångssättet, sökförfarandet, sökord, databaser och inklusionskriterier, vilket ger en tydlighet kring hur forskningsprocessen genomförts. Sökningarna presenteras både i löpande text och i en tabell (tabell 1). De studier som ingår i analysen är presenterade i tabellform där även huvudfynden och kvaliteten finns presenterade (tabell 2). I studierna som användes i analysen ingick till övervägande delen kvinnor och det kan eventuellt ha påverkat resultatet och varit en nackdel i studerandet av upplevelser eftersom kvinnor och män kan ha olika upplevelser av samma fenomen. Men eftersom intentionen var att enbart studera upplevelser och inte dela upp dem efter kön har författarna bestämt sig för att bortse från detta faktum. Även sökorden kan i viss mån ha påverkat resultatet eftersom en del värderande sökord användes. En initial sökning med mer neutrala sökord gav så många studier att gå igenom så det blev icke hanterbart. Författarna har beskrivit utifrån vilka kriterier som studiernas kvalitet är bedömda. Två författare har var för sig bedömt kvaliteten på studierna och sedan jämfört bedömningarna. Båda författarna har sedan läst igenom resultatdelen i valda studier och markerat textenheter som svarat mot syftet. Enligt Graneheim och Lundman (2004) bör inte textenheterna vara för smala då de kan bli fragmentariska, eller för breda då de kan innehålla flera innebörder som kan vara svåra att kategorisera, därför har det under arbetets gång hela tiden pågått diskussioner mellan författarna angående textenheterna och deras bärighet gentemot syftet. Ett textnära förfarande har använts för att undvika tolkningar även om Graneheim och Lundman (2004) menar att kvalitativt material alltid innehåller flera betydelser och att det alltid finns ett visst mått av tolkning med när man läser en text.
Under hela anlysarbetet har författarna vid tveksamheter återgått till originaltexten för att försäkra sig om att inte kärnan gått förlorad eller att viktiga data uteslutits. Det finns också en risk att texten felöversatts eftersom de studier som använts inte varit skrivna på författarnas modersmål. För att ytterligare styrka trovärdighet och tillförlitlighet samt relevans och likhet/olikhet mellan kategorierna har citat från originaltexterna använts.
Överförbarhet innebär att man frågar sig i vilken grad studiens resultat är överförbart till andra situationer (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Om metod, urval, kontext och resultat är väl beskrivna underlättar det möjligheten att bedöma om resultatet i en studie
är överförbart. Författarna kan ge förslag, men det är läsaren som avgör (Graneheim &
Lundman, 2004). Denna litteraturstudies resultat torde vara överförbart till personer som plötsligt insjuknat i andra svåra sjukdomar. Eftersom nio av studierna är utförda i
Sverige, en är från Danmark, tre från Storbritannien och tre är från USA eller Canada så kan de vara överförbara till personer som blir sjuka i västvärlden. Men detta överlåter vi till läsaren att bedöma.
Bekräftelsebarhet uppnås om läsaren kan spåra datan till ursprungskällan, forskaren har uppnått studiens syfte och om förförståelsen är hanterad (Holloway & Wheeler, 2010, s.303). Litteraturstudiens bekräftbarhet stärks genom att resultatet är tydligt redovisat med kategorier som svarar mot syftet och att man använt en metod som är relevant för syftet med litteraturstudien.
Slutsats
Människor som genomgått hjärtinfarkt kan uppleva tillvaron som osäker och förändrad under en lång tid efter att de blivit utskrivna från sjukhuset. Personer som har genomgått en hjärtinfarkt beskriver upplevelser som oro, rädsla och osäkerhet. Det beskrivs även problem i relationer med familjen och andra anhöriga, vilket många gånger kan bero på att personerna inte har kunskap nog att förstå och relatera till det som händer. En del av dessa problem skulle kunna underlättas om sjukvårdspersonalen försäkrar sig om att personerna har fått tillräckligt med information utifrån vars och ens behov, samt att de närmaste anhöriga är inkluderade i informationssamtalen. De korta vårdtiderna kan medföra att personer som fått en hjärtinfarkt inte hinner förstå vad som har hänt och inte kunnat ta till sig och förstå, eller hunnit få tillräckligt med information innan de blivit utskrivna Den här litteraturstudiens resultat kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för personens upplevelser och därmed se och bedöma behovet av information. Det finns mycket kvalitativ forskning angående personers upplevelser efter hjärtinfarkt men det saknas forskning om den sexuella funktionen. Här kan vi se ett behov av vidare forskning.
Referenser
(*Studier som ingår i analysen)
*Alsén, P., Brink, E., & Persson, L-O. (2008b). Living with incomprehensible fatigue after recent myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 64 (5), 459-468.
*Alsén, P., Brink, E., & Persson, L-O. (2008a). Patients’ illness perceptions four months after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 17, 25-33.
Arman, M., & Rensfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande: Etik i vårdandet.
Stockholm: Liber.
Barnason, S., Steinke, E., Mosack, V., & Wright, D. W. (2010). Comparison of cardiac rehabilitation and acute care nurses perceptions of providing sexual counseling for cardiac patients. Journal of Cardiopulmonary Rehabilitation and Prevention, 31 (1), 157-163.
Bergman, E., & Berterö, C. (2001). You can do it if you set your mind to it: A qualitative study of patients with coronary artery disease. Journal of Advanced Nursing, 36 (6), 733-741.
Brink, E., Karlson, B. W,. & Hallberg L. R.-M. (2002). Health experiences of first-time myocardial infarction: Factors influencing women’s and men’s health-related quality of life after five months. Psychology, Health & Medicine, 7 (1), 5-16.
Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction:
Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 37-44.
Corbin, J. (2003). The body in health and illness. Qualitative Health Research, 13 (2), 256- 267.
Day, W., & Batten, L. (2006). Cardiac rehabilitation for women: One size does not fit all.
Australian Journal of Advanced Nursing, 24 (1), 21-26.
Dickson, V. V. (2009). Commentary: Listening to the patient’s perspective. Journal of Cardiovascular Nursing, 24 (5), 369-370.
*Doiron-Maillet, N., & Meagher-Stewart, D. (2003). The uncertain journey: Women’s
experiences following a myocardial infarction. Canadian Journal of Cardiovascular Nursing, 13 (2), 14-23.
Drory, Y., Kravetz, S., & Weingarten, M. (2000). Comparison of sexual activity of women and men after a first acute myocardial infarction. The American Journal of Cardiology, 85, 1289-1287.
Graneheim, U. H., & Lundman, B, (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Haahr, A., Kirkevold, M., Hall, E.O.C., & Østergaard, K. (2011). Living with advanced Parkinson’s disease: A constant struggle with unpredictability. Journal of Advanced Nursing, 67 (2), 408-417.
*Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006). Access to the world after myocardial infarction: Experiences of the recovery process. Rehabilitation Nursing, 31 (2) 63-68.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare (3rd ed.).
Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
*Jensen, B. O., & Petersson, K. (2003). The illness experiences of patients after a first time myocardial infarction. Patient Education and Counseling, 51, 123-131.
Joekes, K., Van Elderen, T., & Schreurs, K. (2007). Self-efficacy and overprotection are related to quality of life, psychological well-being and self-management in cardiac patients.
Journal of Health Psychology, 12 (1), 4-16.
*Johansson, A., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (2003). Living with experiences following a myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2 (3), 229-236.
Kralik, D., Visentin, K., & van Loon, A. (2006). Transition: A literature review. Journal of Advanced Nursing, 55 (3), 320-329.
*Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life:
Experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 16, 391-401.
*Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope – Experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Science, 22, 367-375.
Lindau, S. T., Abramsohn, E., Gosch, K., Wrovlewski, K., Spatz, E. S., Chan, P. S., Spertus, J., & Krumholtz, H .M.(2012). Patterns and loss of sexual activity in the year following hospitalization for acute myocardial infarction (a United States national multisite observational study). The American Journal of Cardiology, 15, 109 (10), 1439-1444.
McCormic, K. M. (2002). A concept analysis of uncertainty in illness. Journal of Nursing Scholarship, 34 (4), 127-131.
*MacInnes, J. D. (2005). The illness perception of women following acute myocardial infarction: Implications for behavior change and attendance at cardiac rehabilitation. Women
& Health, 42 (4), 105-121.
Meleis, A. I., Sawyer, L. M., Im, E-O., Hilfinger, D. K. M., & Shumacher, K. (2000).
Experiencing transitions: An emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science, 23 (1), 12-28.
*Mendes, B., Roux, G., & Ridosh, M. (2010). Phenomenon of inner strength in women post- myocardial infarction. Critical Care Nursing, 33 (3) 248-258.
Neville, K. L. (2003). Uncertainty in illness. An intergrative review. Ortopaedic Nursing, 22 (3), 206-214.
Olsson, M., Lexell, J. & Söderberg, S. (2005). The meaning of fatigue for women with multiple sclerosis. Journal of Advanced Nursing, 49 (1), 7-15.
Oranta, O., Luutonen, S., Salokangas, R. KR., Vahlberg, T., & Leino-Kilpi, H. (2010). The outcomes of interpersonal counselling on depressive symptoms and distress after myocardial infarction. Nordic Journal of Psychiatry, 64 (2), 78-86.
Penrod, J. (2007). Living with uncertainty: Concept advancement. Journal of Advanced Nursing, 57 (6), 658-667.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolter Kluwer/Lippingcott Williams and Wilkins.
Schokker, M. C., Links, T. P., Bouma, J., Keers, J. C., Sanderman, R. Wolffenbuttel, B. H. R.,
& Hagedoorn, M. (2011). The role of overprotection by the partner in coping with diabetes: A moderated mediation model. Psychology and Heath, 26 (1), 95-111.
Schou, L., Jensen, Ö. B, Zwisler, A. D, & Wagner, L. (2008). Women's experiences with cardiac rehabilitation - Participation and non-participation. Vård i Norden, 28 (90), 24-28.
*Sjöström-Strand, A., & Fridlund, B. (2007). Stress in women’s daily life before and after myocardial infarction: A qualitative analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21, 10-17.
*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2011). Women’s experience of a
myocardial infarction: 5 Years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 459-466.
Smith, J., & Liles, C. (2007). Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: A comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 16, 662- 671.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1.
