"De arbetsamma": En litteraturstudie om arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver

”De arbetsamma”

En litteraturstudie om arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver

Sanita Dunic

2021

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Humaniora

Människa-kultur-religionsprogrammet

Religionsvetenskap med inriktning mot kultur & identitet Handledare: Jari Ristiniemi

Examinator: Ann-Kristin Eriksson

1

Innehållsförteckning

Abstract & nyckelord... 2

1.Inledning ... 3

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Syfte & frågeställning ... 3–4 1.3Avgränsningar ... 4

1.4 Disposition ... 4

2. Metod ... 4

2.1 Kvalitativ ansats ... 4–5 2.2 Hermeneutik ... 5

2.3 Material ... 5–6 3. Tidigare forskning ... 6

3.1 Denis Frank ... 6–7 3.2 Joachim Nelhans ... 7–8 3.3 Eva Olkiewicz... 8–9 3.4 Aleksandra Åhlund ... 10

3.5 Anna-Maria Sarstrand... 10

3.6 Pontus Odmalm ... 11

3.7 Åke Nilsson ... 11

4. Teori/Teoretisk referensram ... 11

4.1 Socialkonstruktivism ... 11–12 5. Resultat ... 12

5.1 Processen ... 12–13 5.2 Ansökan ... 13

5.3 Sverige ... 14

5.4 Staten ... 14–15 5.5 Företagen ... 15

5.6 Förändringsprocess ... 16

5.7 Individuell förändringsprocess & social bakgrund ... 17–18 5.8 Kulturellt perspektiv ... 18–19 5.9 Integration ... 19

6. Analys ... 19

6.1 Hur gick rekryteringen av arbetskraft till? ... 19–20 6.2 Vad bidrog till att arbetskraftsinvandrarna integrerades i det svenska samhället? ... 20–22 7. Diskussion ... 23

7.1 Olika aktörers roll ... 23

7.2 Förutsättningar för integration ... 23–24 7.3 Utfall metod ... 24

7.4 Utfall teori ... 24–25 8. Slutsatser ... 25–26 9. Avslut ... 27

Källförteckning ... 28

2

Abstract och nyckelord

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse för

arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver i Sverige under åren 1960–1970. Detta har undersökts genom en litteraturstudie med hjälp av en kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktivismen. De frågeställningar uppsatsen ämnades besvara var:

Hur gick rekryteringen av arbetskraft till?

Vad bidrog till att de arbetskrafts invandrade integrerades i det svenska samhället?

Undersökningen visade hur rekryteringen av arbetskraft gick till, från rekrytering till anställning, samt vilka faktorer som bidrog till att de arbetskrafts invandrade

jugoslaverna kunde integreras i det svenska samhället. Slutsatsen blev att myndigheterna, tillsammans med personliga omständigheter som bakgrund och utbildning, hade en inverkan på förutsättningarna för att integreras i det svenska samhället.

Nyckelord: Arbetskraftsinvandring, forna jugoslaver, integration, förändringsprocess

3

1. Inledning 1.1 Bakgrund

I Sverige dominerades invandring till landet av flyktingar under andra världskriget.

Karaktären på invandringen förändrades efter krigets slut, då Sveriges industriella expansion ägde rum. Detta gav upphov till ett stort arbetskraftsbehov, vilket inte gick att tillgodose. Det stora arbetskraftsbehovet resulterade i att svenska företag fick vända sig utomlands för att finna arbetskraft. Under 1960-talet tog den allmänna

invandringsvågen från Jugoslavien till Sverige fart. Under perioden var kontrollen av invandringen svag och utgjordes endast av olika former av tillstånd. Detta kom att förändras när invandringen reglerades, till följd av att olika myndigheter och fackföreningen krävde bättre förutsättningar för de invandrade och en ny

invandringspolitik tog form med Arbetsmarknadsstyrelsen som en central statlig aktör, med ansvar för arbetskraftsinvandringen (Sarstrand 2007, s.11–12). Den nya reglerade invandringspolitiken utgjorde en ny praxis till arbetskrafts invandrades fördel, med möjlighet att förenas med sina närmaste anhöriga genom att make/maka samt barn, beviljades uppehållstillstånd, under förutsättningen att boende och försörjning var ordnat (Frank 2005, s.132).

De jugoslaviska arbetskrafts invandrade fördelade sig geografiskt i Sverige med ett enda syfte: att arbeta hårt och mycket, för att sedan återvända till hemlandet med nya resurser för att förbättra den ekonomiska och sociala positionen i Jugoslavien. Genom att

planerna med vistelsen i Sverige betraktades som tillfälliga gjordes inga ansträngningar att etablera sig i landet (Olkiewicz 1990, s. 14). Trots att ambitionerna med att invandra till Sverige hade ett tydligt syfte och att avsikten initialt var att återvända, var det en stor grupp arbetskrafts invandrade som aldrig återvände.

1.2 Syfte & frågeställning

Jag har för avsikt att undersöka integrationen av forna jugoslaver i Sverige under 1960–

1970 talet.

Den övergripande frågeställningen jag kommer att utgå från är: Hur såg integrationen av forna jugoslaver ut i Sverige? Vilket kommer att analyseras utifrån följande

frågeställningar:

4 - Hur gick rekryteringen av arbetskraft till?

- Vad bidrog till att arbetskrafts invandrade integrerades i det svenska samhället?

1.3 Avgränsningar

Avsikten med undersökningen har varit att ge en generell bild av

arbetskraftsinvandringen av jugoslaver i Sverige under 1960–1970-talet, och jugoslavernas integration i det svenska samhället. För att avgränsa undersökningen riktas fokus på att undersöka processen från rekrytering till anställning. Vidare granskas olika myndigheter samt deras roll i processen. För att avgränsa mitt arbete ytterligare kommer den andra frågeställningen, vilka faktorer som bidrog till att arbetskrafts invandrade integrerades i det svenska samhället, att besvaras utifrån ett fokus på första generationen invandrade jugoslaver.

1.4 Disposition

I det första kapitlet kan ni inledningsvis läsa om arbetskraftsinvandringen till Sverige, uppsatsens syfte och frågeställning samt uppsatsens avgränsningar. Ni får ta del av tidigare forskning kring ämnet samt en bakgrundsbeskrivning av uppsatsen. I andra kapitlet presenteras de teoretiska och metodiska utgångpunkterna vilka tillämpas i tolkningen av empirin. Vidare presenteras undersökning samt resultat, följt av en analys och diskussion. Uppsatsen avslutas med en redogörelse för slutsatser.

1.5 Definitioner

AMS är en förkortning för arbetsmarknadsstyrelsen. AMS var motsvarigheten till

dagens arbetsförmedling (Arbetsförmedlingen 2019).

5

2. Metod & Material 2.1 Kvalitativ ansats

Denna uppsats utgår från en kvalitativ ansats. Kvalitativa metoder går ut på att undersöka vilka kvaliteter eller egenskaper en företeelse har. Kunskap om dessa

kvaliteter eller egenskaper hjälper oss att förstå företeelsen (Bjereld 2018, s.108). Denna metod anses vara den mest lämpliga för undersökningen eftersom målet är att undersöka integrationen av forna jugoslaver genom arbetskraftsinvandringen. Den kvalitativa metoden tillåter forskaren att analysera ord snarare än siffror vilket gör metoden passande i förhållande till studiens syfte. Eftersom metoden tillåter resultaten av forskningen att skapa en teori om hur verkligenheten ser ut kommer verkligheten grundas i resultatet av analysen av tidigare forskning som finns kring ämnet (Ahrne &

Svensson 2015, s. 10). Dessutom, som Johan Alvehus beskriver det, är kvalitativ forskning tolkande forskning, där man ”ska bidra till en mer generell förståelse av ett fenomen (Alvehus 2013, s. 22).

2.2 Hermeneutik

Forskningen som valts ut för uppsatsen kommer att tolkas med hjälp av hermeneutik.

Ordet hermeneutik kommer ursprungligen ur grekiskans ”hermeneuein”, vilket översätts

till ”att tolka”. Således kan hermeneutik förklaras, att arbeta med tecken, tydning, att

tolka samt förstå (Ödman 2007, s.12–13). När det kommer till hermeneutik finns det

flera sätt att förstå sig på något, därav finns det inte någon enhetlig metod när det

kommer till att tillämpa hermeneutiken. Däremot finns ett det ett sätt att beskriva

tolkningen och förståelsen som äger rum inom hermeneutiken. Den hermeneutiska

cirkeln, vilken beskrivs likt ett pussel. Initialt ligger alla pusselbitar utspridda, men när

vi sedan testar vilka bitar som hör ihop och får till ett mönster kan vi gå från att endast

se en del, till en helhet. Således tolkas, förstås och omtolkas ständigt, vilket är centralt

för tolkningen och förståelsen (Ödman 2007, s.97–98). Förförståelsen är en aspekt som

är central för förståelsen och tolkningen. Förförståelsen är varje individs förståelse som

grundas på den historiskt givna förförståelsen, och kan greppas varierande beroende på

varje individs olika förförståelse. Förförståelsen beskrivs som erfarenheter. Dessa

erfarenheter utgör grunden för förståelsen, samt tolkningen av ett fenomen (Ödman

2007, s.235).

6

2.3 Material

Vid insamling av material för uppsatsen har i första hand olika databaser på internet använts, däribland, Academic Search Elite, LIBRIS samt Diva. Vid användandet av sökmonitorn, Google schoolar har sökorden integration, Jugoslavien, identitet brukats.

Jag använde mig även av engelska sökord i syfte att inte begränsa träffarna, utan snarare att utöka alternativen. Därefter studerades forskningen och ett urval gjordes på den forskning som var mest relevant för ämnet. Det material som kommer att analyseras består alltså av forskning kring ämnet. Forskningen utgörs av olika rapporter, avhandlingar samt litteratur.

3. Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forsknings kring arbetskraftsinvandringen med fokus på forna jugoslaver, som undersökningen tar avstamp i.

3.1 Denis Frank

Avhandlingen, Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen, av Denis Frank, syftar till att beskriva dels den svenska invandringspolitiken, dels invandrarnas ställning i arbetslivet. Vidare studeras den oreglerade arbetskraftsinvandringen, samt vilka faktorer som haft inflytande på utformningen av den svenska invandringspolitiken. Författaren behandlar fackföreningarnas roll i utformningen av en alltmer restriktiv

invandringspolitik och gör en analys av statens roll i utformningen av invandringspolitiken, specifikt AMS (Frank 2005, s.30).

Inledningsvis beskrivs den stora invandringen från Jugoslavien vilken tog fart under

1960-talet med en då relativt oreglerad individuell arbetskraftsinvandring. Migrationen

var övervakad av staten med en uppmuntran från företagen, men blev en alltmer

organiserad organisation av rekryteringar först efter 1965 (Frank 2005, s.17). Den

spontana och fria invandringen ersattes således med en mer reglerad invandring. Oron

över att den tilltagande invandringen skulle skapa konflikter mellan infödda svenskar

och migranterna gjorde att fackföreningsrörelsen krävde en reglering. I samband med

den reglerade invandringen utökades rättigheterna för migranterna vilka tidigare varit

överrepresenterade inom arbetarklassen med arbeten som infödda svenskar undvek,

7 vilket resulterade i minskad ojämlikhet mellan infödda svenska och migranter med samma löne- och arbetsvillkor och sociala trygghet (Frank 2005, s.20).

Avhandlingens ena syfte är att förklara koncentrationen av immigrationen av jugoslaver i Sverige, genom en fallstudie av de organiserade rekryteringarna av jugoslavisk

arbetskraft. Då arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tillsammans med företagen samarbetade i rekryteringar av utländsk arbetskraft undersöker författaren även AMS roll i den jugoslaviska migrationen.

AMS öppnade flera kontor i utomnordiska länder under 1960-talet med syfte att organisera invandringen med särskilt fokus på den individuella invandringen. AMS upprättade ett kontor vid den svenska ambassaden i Jugoslaviens dåvarande huvudstad Belgrad, vilken kom att bli en central aktör för arbetskraftsinvandringen. På kontoret gavs information om arbetsläget i Sverige ut och det hölls frågestunder (Frank 2005, s.83). Mellan åren 69–70 använde 19 svenska företag sig av samarbetet med AMS och kontoret i Belgrad i rekryteringen av arbetare från Jugoslavien (Frank 2005, s.145).

3.2 Joachim Nelhans

Likt Denis Frank, beskriver Joachim Nelhans i sin avhandling, Utlänning på

fackföreningsrörelsen och AMS samarbete kring arbetskraftsinvandringen. Han

beskriver även uppkomsten och utformningen av utlänningslagarna samt processen vid rekrytering av utomnordisk arbetskraft (Nelhans 1973, s.68).

I samband med att arbetskraftsinvandringen från forna Jugoslavien tog fart under 1960- talet , kom invandringen att skapa sociala problem i samhället, några av dessa var boendesituationen och språkproblematiken. Det var inte heller ovanligt att

arbetsinvandrade reste in i Sverige utan ett arbetstillstånd eller ett ordnat arbete och

bostad, vilket ställde krav på de svenska myndigheterna. Eftersom anpassningen för de

invandrade aldrig varit en fråga som prioriterats, tvingades invandringspolitiken att

omprövas i syfte att få bukt med problemen. Denna omprövning gav upphov till nya

krav, vilka skulle vara tillgodosedda innan det beviljades några tillstånd (Nelhans 1973,

s.75). AMS var en central aktör under perioden för arbetskraftsinvandringen.

8 Tillsammans med AMS hade även fackförbunden haft inflytande över upprättandet av olika arbetsavtal genom åren. De förespråkade likvärdighet mellan den utländska och inhemska arbetskraften. Familjen till arbetsinvandrade välkomnades att följa med och krav på företagen att ordna bostad åt arbetarna och deras familjer upprättades. Hade företagen misslyckats att ordna lämplig bostad fick de sina ansökningar om arbetskraft avslagna (Nelhans 1973, s.142). Bestämmelserna kring hur själva arbetskraftsprocessen skulle gå till upprättades 1966 tillsammans med både Sveriges och Jugoslaviens

regeringar. Båda regeringarna avtalade om att rekryteringen skulle ske under ordnade former. Ansökan om utländsk arbetskraft skickades via AMS till arbetsbyrån i Belgrad där information om Sverige och om arbetet gavs ut. Där ordnades även uppehålls- samt arbetstillstånd. Slutligen tillstyrkte eller avslogs ansökan (Nelhans 1973, s.148).

3.3 Eva Olkiewicz

Författaren Eva Olkiewicz ger i sin avhandling, Invandrarfamiljer i förändring, en bakgrundsbild av migrationen under 1960-talet då industrialiseringen ägde rum i Europa, däribland Sverige. Under samma tid, arbetskrafts invandrade människor från Jugoslavien till Sverige och fördelade sig geografiskt runt om i landet. Studien syftar främst till att forska kring finska och jugoslaviska ungdomars integration i det svenska samhället, men för att nå en djupare förståelse för integrationen undersöker författaren första generationens migranter, närmare bestämt de första människorna att

arbetskraftsinvandra till Sverige, däribland första generationen jugoslaver (Olkiewicz 1990, s.6–8).

Inledningsvis beskrivs de jugoslaviska invandrade, vilka utgjorde en heterogen grupp

genom de sex olika republikerna som bildade federationen Jugoslavien, folkgrupperna

serber, kroater, muslimer, slovener, makedonier samt montenegriner. Utöver dessa ingår

ett antal minoriteter, albaner, ungrare, turkar, slovaker, zigenare, bulgarer och rumäner

(Olkiewicz 1990, s.5–6). De jugoslaviska invandrade hade i stor utsträckning vuxit upp

på landsbygden och tillhörde arbetarklassen. Deras utbildningsnivå var längre än

genomsnittet i ursprungslandet. Många var även kulturellt förankrade i hembyns

traditionella ekonomiska och sociala system, vilket gick ut på ömsesidigt ansvar. De

hade inte heller erfarenhet av vare sig industriarbete eller ett liv i en storstadsmiljö

(Olkiewicz 1990, s.13). Syftet med invandringen till Sverige var främst att skaffa

9 resurser för att förbättra den framtida ekonomiska och sociala positionen i hemlandet.

Därmed var invandringen en tillfällig företeelse, och de skulle återvända till sina hemländer efter några år. De skulle arbeta hårt och spara för att sedan återvända som välbärgade personer med ett kapital vilket skulle utgöra en säkrare ekonomisk framtid i hemlandet. Såldes skapa tillgångar som sedan skulle investeras i hemlandet. För att kunna förverkliga målet, arbetade de hårt och tog sig an extraarbete utöver den redan stora arbetsbördan. Eftersom livet i Sverige betraktades som tillfälligt gjordes inga försök att etablera sig yrkesmässigt, ekonomiskt eller socialt (Olkiewicz 1990, s. 14).

Vidare berör författaren även migranternas sociala och psykologiska omställning till invandringslandet, i detta fall, Sverige. Hon belyser de individuella faktorernas

betydelse i förändringsprocessen och undersöker hur migranternas syfte med vistelsen har betydelse för hur de utformar sina liv i landet. Författaren undersöker hur

invandrade, med återflyttningsplaner påverkar graden av integration i samhället.

Arbetsinvandrade med aspirationen att arbeta hårt i Sverige för att sedan återvända till hemlandet med bättre ekonomiska förutsättningar arbetade ofta mycket och gjorde inga försök att integrera sig alls i landet (Olkiewicz 1990, s.13–14). Författaren behandlar även de invandrade, vilka redan vid ankomsten hade klara beslut om att de inte vill eller kan återvända till hemlandet. Dessa grupper riktar in sig på att etablera sig och lyckas i det nya landet. En del grupper bestämmer sig för att stanna först efter en tid, när de finner att framtidsutsikterna är bättre i invandringslandet. För dem som väljer att stanna tilltar intresset för att integrera sig i samhället. De etablerar sig yrkesmässigt, utbildar sig och fostrar sina barn genom båda kulturerna (Olkiewicz 1990, s.14).

Sammanfattningsvis visar författaren på att olika faktorer spelar in i första generationens integration i ett nytt samhälle. Tiden invandrade vistas i landet är

betydelsefull för deras psykologiska och sociala anpassning. Ju länge tid som spenderas i landet desto större sannolikhet att invandrade lär känna människor, traditioner, normer och samhällsförhållanden, vilket leder till en förändrad syn på landet. Vilka

framtidsplaner invandrade har när de anländer spelar också en avgörande roll eftersom

motivationen skiljer sig när det kommer till att lära sig språket samt att socialt ingå i

samhället. De kulturella skillnaderna är betydelsefulla då ett etniskt kännemärke kan

vara befriat från yttre tryck och har större möjlighet att överleva. En avgörande faktor är

10 då landets beredskap att integrera människor av skilda ursprung. Dessa förhållanden har på olika sätt betydelse för den första generationen invandrades integration i samhället.

Härigenom skapas utgångsläget för deras barn, den andra generationens invandrare (Olkiewicz 1990, s.22–23).

3.4 Aleksandra Åhlund

I avhandlingen, Efterkrigsintereuropeisk arbetsmigration: Jugoslavien, framställer författaren Aleksandra Åhlund, forna Jugoslaviens historia samt vilka faktorer som bidragit till att en stor del jugoslaver arbetskraftinvandrade till andra länder. Författaren beskriver landet som ett typiskt underutvecklat jordbruksland, där jordegendomarna ägdes och brukades gammalmodigt och på ett lågproduktivt sätt. Situationen inom industrin var inte bättre, vilken endast bestod av en mindre manufakturindustri (Ålund 1977 s.20). Vidare beskriver författaren hur överbefolkningen och arbetslösheten tvingade folk utomlands samt ger en inblick i migration som ett klassfenomen.

Aleksandra Åhlund bidrar till den metodologiska samt teoretiska debatten i

invandrarforskningen i sin avhandling, Migration och sociala förändringsprocesser –

förändringsprocesser redogörs för skillnader i förändringsprocessen för olika grupper av invandrade, samt hur dessa skillnader kan fångas upp (Ålund 1978, s.18).

Författaren fokuserar på att identifiera migranterna, snarare än att se dem som ett paket av olika individer. De skiljer sig inte enbart nationellt och etniskt från varandra utan även socialt. Vid studiet av de jugoslaviska invandrade kommer författaren fram till slutsatsen att olika socio-historiska arv ger olika omställningspotential vilket kan vara till hjälp för att tolka och förstå integrationen som denna uppsats ämnar göra.

3.5 Anna-Maria Sarstrand

Anna-Maria Sarstrand skriver i sin avhandling, De första invandrarbyråerna. Om

någon specifik invandrarpolitik. Det fanns heller inga diskussioner kring, eller konkreta åtgärder gällande invandrades deltagande i det svenska samhället (Sarstrand 2007, s.19).

Författaren beskriver hur invandrade förväntades anpassa sig till de svenska

11 samhällsförhållandena och hur de under sin första tid i Sverige fick förlita sig på

vänners stöd, hjälp från frivilligorganisationer eller företagens välvilja för att finna sig till rätta i den nya miljön (Sarstrand 2007, s.106). Författaren belyser bildandet av invandrarbyråer i landets kommuner. Dessa var kommunala aktörer, arbetsmarknadens parter och studieförbund. Byråernas syfte var att underlätta invandrades inkorporering i samhället samt fylla de behov som invandrade hade i relation till samhällsservicen (Sarstrand 2007, s.51).

3.6 Pontus Odmalm

I artikeln, Invandrarföreningar som intressekanaler – möjligheter och hinder på lokal

samspelet mellan kommuner, civilsamhällen och invandrades organisering på lokal nivå. Författaren beskriver hur fler invandrargrupper och religiösa minoriteter organiserat sig i föreningar. Detta uppmuntrades av de svenska myndigheterna som menade att föreningarna fungerade som kanaler för inkorporering i det nya samhället, där kontakten mellan invandrade och de svenska institutionerna kunde upprätthållas.

Myndigheterna ansåg vidare att det var en lagstadgad rätt att uttrycka och utveckla sitt kulturella arv (Odmalm 2004, s.105).

3.7 Åke Nilsson

Rapporten, Efterkrigstidens invandring och utvandring, av Åke Nilsson, ger en beskrivning av efterkrigstidens in- och utvandring baserad på befolkningsstatistikens uppgifter. Författaren beskriver statistiken för arbetskraftsinvandringen där det framkommer att grunden för bosättning i Sverige mellan åren för

arbetskraftsinvandringen är familjeband, vilket tyder på familjeåterförening som välkomnades av den svenska staten. Rapporten visar även att återinvandringen bland forna jugoslaver var låg (Nilsson 2004, s.37–38).

4. Teori/ teoretisk referensram

En teori kan uttryckas som en formel, ett redskap som talar om för oss hur vi ska tolka

ett resultat (Bjereld 2018, s.68). Nedan presenteras den teori som kommer att användas

för att tolka resultatet för denna uppsats.

12

4.1 Socialkonstruktivism

Socialkonstruktivismen kan ses som en uppgörelse med vissa traditionella synsätt, med en kritisk kraft, den tar inte det direkta eller omedelbara för givet. Den demaskerar och säger sanningen om verkligheten (Wenneberg 2010, s.10). Socialkonstruktivismen kan förklaras som studier av den sociala verkligheten. För att förstå hur den kan tillämpas kan man titta på Sveriges grundlag, hur har den blivit till och hur kommer det sig att den ser ut som den gör? Grundlagen är en följd av olika sociala processer vilka resulterat i att lagen fått den form den har idag. Dess innehåll hade både en medvetenhet samt en grund i sin konstruktion. Således är grundlagen en social storhet och konstruerad, alltså ett uttryck för en social konstruktion (Wenneberg 2010, s.58). Socialkonstruktivismen utgår från avslöjandet av något som på ytan ter sig naturligt eller ett resultat av en naturlig utveckling, inte är det. Den förutsätter att det döljer sig en social påverkan under ytan. Genom att socialkonstruktivismen demaskerar de sociala konstruktionerna, fungerar den som förklaringsmodell för fenomenet (Wenneberg 2010, s.58).

I denna uppsats är det fenomen som ämnas förklara således integrationen av forna jugoslaver i Sverige genom arbetskraftsinvandringen, och socialkonstruktivismen kommer att tillämpas som teoretiskt ramverk, samt för att analysera de sociala konstruktioner som framträder i den tidigare forskningen.

5. Resultat

Nedan följer undersökningens resultat. Resultatet kommer att framställas i form av olika teman.

5.1 Processen

Analysen av den tidigare forskningen uppvisar den stora arbetslöshet i Jugoslavien som resultat i att landet fick öppna sina gränser utåt och människor emigrerade. Skälen till utvandringen fanns antingen i arbetslöshet eller i en önskan att förbättra sin materiella levnadsstandard, söka en bättre framtid för barnen, eller liknande orsaker, knutna till de materiella levnadsvillkoren (Åhlund 1977, s.76).

Det var under 1960-talet som arbetskraftsinvandringen från Jugoslavien till Sverige tilltog. Invandringen kallades för turistinvandringen eftersom den var fri och oreglerad.

Denna form av invandring skapade problem för både det svenska samhället och de

13 invandrade, vilket gav upphov till reformer inom invandringen. En insats i att reglera invandringen var att AMS bemyndigades av regeringen att vidta åtgärder i överföringen av arbetskraft till Sverige. Syftet var att överföringen av arbetskraft skulle bli mer organiserad. För att nå ut med information om arbetsmarknadsförhållandena i Sverige, samt vilka regler som gällde, upprättade AMS ett informationskontor i Belgrad.

Informationskontoret blev en viktig aktör i överföringen av arbetskraft från Jugoslavien till Sverige (Frank 2005, s.214).

Den reglerade invandringen innebar att AMS ansvarade för den utomnordiska

arbetskraften. De företag som önskade rekrytera arbetskraft från jugoslaven anmälde sitt behov till den lokala arbetsförmedlingen. Därefter, när behovet inte kunnat tillgodoses genom svensk arbetskraft, tillgodosågs företagets behov med utländsk arbetskraft (Frank 2005, s.93). Innan den utländska arbetskraften kunde anlända till Sverige skulle en överenskommelse mellan arbetstagarna och arbetsgivarorganisationen som sökte arbetskraft utanför Sveriges gränser, upprättas. De företag som rekryterade arbetskraften ansvarade för att uppfylla de krav som upprättats i samband med den reglerade

invandringen. Först när det var gjort, kunde ett arbetstillstånd upprättas och arbetskraften kunde anlända till Sverige (Frank 2005, s.90).

5.2 Ansökan

Företag som önskade arbetskraft utanför Sveriges gränser fick ansöka om arbetskraft via sin lokala arbetsförmedling då behovet i första hand skulle täckas av svensk arbetskraft.

Om behov inte gick att tillgodoses inom Sveriges gränser, blev rekrytering från utlandet aktuellt. Ansökan lämnades då till länsarbetsnämnden tillsammans med önskade

uppgifter, däribland, arbetsplatsen som önskade anställa, omfattningen på arbetskraftsbehovet, arbetsstyrkans storlek, yrkeskvalifikationer, löne- och

anställningsvillkor, bostadstillgången, ersättning för resekostnader samt åtgärder för den

utländska arbetskraftens anpassning. Länsarbetsnämnden vidarebefordrade ansökan,

tillsammans med ett eget yttrande där de antingen tillstyrkte eller avstyrkte företagets

ansökan, till AMS. Fackliga organisationer och arbetsgivareorganisationer hade

möjlighet att yttra sig över företagets framställning om de önskade. Med yttrande från

länsarbetsnämnden som stöd beslutade slutligen AMS om tillstånd för rekrytering av

14 utländsk arbetskraft. Representanten för AMS i Jugoslavien hade i uppgift att sköta alla detaljer kring uttagningen av arbetarna samt resan till Sverige (Frank 2005, s.149–150).

5.3 Sverige

Sveriges invandringspolitik har fört en linje för invandring, genom

invandringspolitikens införda åtgärder, i syfte att främja invandrades ståndpunkt i samhället. Förutsättningarna för invandrade att integreras i samhället beror till stor del på den restriktiva invandringspolitiken som infördes 1965, där staten och myndigheter hade en viktig roll i invandringspolitiken, enligt (Frank 2005). Denna tes går ihop med (Åhlund 1978) som menar att invandringspolitiken fört en linje för invandringen av mer permanent karaktär, genom att myndigheterna stimulerat, dels familjeförening, i hopp om att stabilisera invandrarna i Sverige, dels språkundervisning för att främja

inlärningen av det svenska språket (Åhlund 1978, s.32). Innan den utländska arbetskraften kunde anlände till Sverige skulle en överenskommelse mellan

arbetstagarna och arbetsgivarorganisationen som sökte arbetskraft utanför Sveriges gränser, upprättas. De företag som rekryterade arbetskraften ansvarade för att uppfylla de krav som upprättats i samband med den reglerade invandringen. Först när det var gjort, kunde ett arbetstillstånd upprättas och arbetskraften kunde anlända till Sverige (Frank 2005, s.90).

5.4 Staten

Frank lyfter ytterligare en central aktör i den nya reglerade invandringspolitiken, där AMS roll redogörs för. Vid överläggningarna i att få bukt med den oreglerade invandringen, upprättades riktlinjer för en mer organiserad överföring av utländsk arbetskraft. En följd av dessa riktlinjer var att AMS bemyndigades av regeringen att vida åtgärder i arbetskraftsöverföringen. AMS antog de nya invandringsreglerna år 1967, vilka gick ut på att företag skulle anmäla sitt arbetskraftsbehov till den lokala arbetsförmedlingen om de önskade rekrytera utomnordisk arbetskraft.

Arbetsförmedlingen kunde sedan täcka företagets behov genom en överföring av

utländska arbetare, först när de undersökt om behovet kunnat tillgodoses av antingen

svensk arbetskraft eller av utländsk arbetskraft som redan vistades i Sverige. Genom

15 dessa invandringsregler, kunde således utomnordisk arbetskraft resa in till Sverige, först när ett arbetstillstånd beviljats av de svenska myndigheterna (Frank 2005, s.93).

Utöver de nya riktlinjerna inom myndigheterna, upprättades olika former av tillstånd, avtal samt regler, i ett försök att reglera invandringen. Syftet var också att förhindra segregation och utanförskap, samt förbättra villkoren för de invandrade.

Arbetstillståndskyldigheten upprättades, där ett arbetstillstånd före inresan till Sverige var ett krav, med undantag för invandrade som anlänt i syfte att förenas med en

familjemedlem som var bosatt i Sverige (Frank 2005, s.90). Utöver regler inom arbetet, ställdes även krav på boendestandarden. Enligt de nya riktlinjerna skulle företagen erbjuda invandrade en lämplig bostad. Utan en bostad, med en standard likt den inhemska befolkningens boendestandard, beviljades inte några tillstånd. Orsaken till krav på bostad, var att förebygga utvecklingen av ”utlänningskvarter av slumkaraktär”

(Frank 2005, s.107). Upprättandet av Arbetskraftsavtalet med Jugoslavien var till fördel för de arbetskrafts invandrade och hade vissa grundläggande bestämmelser. De

rekryterade arbetarna skulle ha samma sociala förmåner som svenska arbetare, samt att de hade rätt att överföra intjänade och sparade pengar till hemlandet.

Familjemedlemmar till invandrade skulle ha möjlighet att förenas och bosätta sig i Sverige, samt att de invandrade, vid arbetslöshet, skulle få hjälp av den svenska arbetsförmedlingen att hitta ett nytt arbete. (Frank 2005, s.131).

5.5 Företagen

Företagsledningarna betydelse för invandringen, i synnerhet, för de jugoslaviska

arbetarna, är framträdande i Franks (2005) undersökning. Det fanns olika skäl till detta, dels att företagen redan hade jugoslaviska arbetare anställda, dels att företagen

minimerade riskerna med att anställa ny personal genom att fortsätta rekrytera

jugoslaver. De hade upprättat rutiner inom företagen, där nya arbetare introducerades av de redan anställda som också agerade tolk, samt att de hjälpte dem att finns sig till rätta i allt det nya. Således var det ett stort avstånd mellan de jugoslaviska arbetarna och de ansvariga i företagen, vilket gynnade företagen. Arbetarna ställde inga krav och gjorde inga anspråk på att vara jämlikar. Rekryteringen av jugoslaver var även mindre

kostsamt vilket betraktades som en lösning på några av organisationsproblem som

16 exploateringen av arbetskrafts skapade i 1960–1970-talets industriföretag (Frank 2005, s.178–179).

5.6 Förändringsprocess

Forskningen visar att invandringen sker tillsammans med förändringar i ett

stadieperspektiv vilka går att dela in i tre olika stadier. Den första tiden, kan beskrivas som en känsla av välbefinnande för den invandrade, med en optimistisk syn på det nya landet och människorna i det. Denna inställning färgas av de egna förväntningarna inför framtiden. En tid senare, kan beskrivas som en tid där de invandrade blir medvetna om skillnader i handlingsvanor och värderingar, samt om språksvårigheterna och om separationen från hemlandet. Detta ger upphov till en förändring i synen på det nya samhället, dess befolkning och på det egna förhållandet till dem (Olkiewicz 1990, s.9).

Allteftersom tiden går ägnar sig invandrade åt att tillägna sig språket och att etablera sig yrkesmässigt, vilket utgör förtrogenhet med det nya livet i det nya samhället. Vistelsen i det nya landet ses fortfarande som tillfällig och planerna på att återvända finns kvar.

Efterhand bildas en känsla av utanförstående och främlingskap som växer sig starkare, dels då en medvetenhet om den traditionella kulturella identiteten, vilken tar sig i uttryck genom att de invandrade tenderar att hålla sig inom de egna grupperna, dels genom förhållandena som råder i invandringslandet, ju svårare levnadsvillkoren är, desto mer bevaras de egna traditionerna (Olkiewicz 1990, s.10). Efter flera års vistelse förblir känslan av främlingskap dominerande, trots att förtrogenheten med förhållandena i invandringslandet ökar. Det sker samtidigt en ökning av det tidsmässiga och sociala avståndet till hemlandet. Till följd av att tiden går börjar vissa traditionella värderingar att upplösas och ersättas med de som finns i invandringslandet (Olkiewicz 1990, s.11).

De perspektivförändringar invandrade går igenom, beskriver den förändring som sker.

Invandrade närmar sig invandringslandet och fjärmas från hemlandet. Dessa

förändringar sker även i ett tidsperspektiv, vilket beskrivs som en personlig, en social

och en samhällelig dimension. Ökade livserfarenheter omvärderar bilden av det egna

jaget, omgivningen samt av förväntningarna inför framtiden. Samtidigt sker ständiga

förändringar i det politiska, ekonomiska och sociala livet i samhället, vilket utgör en

påverkan på invandrades livsvillkor och samhällsposition (Olkiewicz 1990, s.12). Dessa

17 förändringar blir särskilt påtagliga för de invandrade genom deras dubbla bindningar till två länder, samt till människorna som lever i dessa.

5.7 Individuell förändringsprocess & social bakgrund

De individuella faktorernas betydelse i förändringsprocessen, där syftet med vistelsen haft stor betydelse för hur invandrade utformat sina liv i invandringslandet, är i fokus.

Gemensamt för de som invandrade till Sverige under 1960-talet var att de var

lågutbildade och oftast arbetade som lantarbetare i hemlandet. De var även kulturellt förankrande i hembyns traditionella ekonomiska och sociala system, vilken gick ut på att generationerna ömsesidigt tog ansvar för, och var beroende av varandra. De var även oerfarna inom industriarbete och storstadsmiljöer. Deras planer med vistelse i

invandringslandet var tidsbegränsad, där syftet endast var att skapa tillgångar vilka sedan skulle investeras i hemlandet. Särskilt för invandrade från landsbygden var att de förflyttade sig i stora grupper, oftast tillsammans med släktingar och grannar, vilket utgjorde en social ståndpunkt, där blicken var vänd mot hemlandet. Väl i Sverige håller invandrade oftast ihop, genom ett intensivt umgänge med varandra, och få skaffar sig vänner utanför gruppen, delvis beroende på ett bristande intresse, delvis på

språksvårigheterna (Olkiewicz 1990, s.13). Härigenom utgör ett bristande försök i att etablera sig i det nya landet, en svag och långsam förändringsprocess.

Trots en majoritet av invandrade med avsikt att återvända till hemlandet, fanns en mindre grupp invandrade vilka hade planer på att stanna i Sverige. Dessa invandrade etablerade sig tidigt i vad de betraktade som sitt nya hemland. Andra grupper kommer efter en viss tid till insikt att de inte kommer återvända till hemlandet. Orsakerna till de ändrade planerna varierar, en vanlig orsak är att framtidsutsikterna är mer lovande i invandringslandet. Invandrade som väljer att stanna, får ett ökat intresse att långsiktigt förbättra sin position i samhället genom att etablera sig yrkesmässigt och socialt.

(Olkiewicz 1990, s.14–15).

De sociala egenskaper en individ bär med sig, påverkar det nya livet och kommer göra sig gällande i framtiden. De sociala egenskaperna påverkar således

omställningspotentialen. Dessa egenskaper bygger på de olika socio-historiska arv en

individ bär med sig (Åhlund 1978, s.72). Olika utgångslägen ger olika förutsättningar

18 Den sociala bakgrunden har ett samband med graden av integration, där en viktig

förutsättning för avancemang inom samhällets ekonomiska och sociala struktur är tillägnandet av invandringslandets språk. Förutsättningarna varierar mellan olika grupper beroende på utbildning och erfarenheter i den industrialiserade världen. Även utbildning spelar roll, där de flesta invandrade, till en början arbetade inom yrken som var okvalificerad, oavsett vilken utbildning de hade från hemlandet. När språket sedan är inlärt, har invandrade med högre utbildning, och de med stadsbakgrund bättre förutsättningar att avancera. Invandrade med landsbygdsbakgrund och lägre utbildning stannar kvar inom de okvalificerade yrkena (Olkiewicz 1990, s.15–16).

5.8 Kulturellt perspektiv

Även ett kulturellt perspektiv går att identifiera hos invandrade. Invandrade, vilka i hemlandet befattade sig med ett industriellt kulturmönster, där arbete och fritid var något som levdes var för sig, anpassar sig snabbare till det nya landets kultur.

Invandrade med jordbruksbakgrund och traditionella kulturmönster, förankrade i landsbygdens förhållningsätt, skiljer inte på arbete och privatliv. Utöver

förhållningsättet från hemlandet, är de ofta lågutbildade och har bristande erfarenheter av annat än jordbruksarbete, vilket placerar dem lägst ner på yrkeshierarkin.

Den sociala distansen är också av betydelse. Genom att individer som tillhör samma socialgrupp, har fler likheter när det kommer till beteende, normer och värderingar, än individer från samma etniska grupp. Då människors känsla av gemenskap upplevs i likheter i intressen, erfarenheter, synsätt och beteenden, begränsas det sociala utbytet när individer flyttar till ett annat samhälle med nya beteenden och tankesätt.

Skillnaderna gör att mindre gemenskap återfinns, vilket senare påverkar kulturkonflikten (Olkiewicz 1990, s.18–19). Den första generationens

förändringsprocess innebär en upplösning av vissa traditionella värderingar och införlivandet av nya. Införlivandet av nya kulturella värderingar och av en ny kulturell identitet, sker först i nästkommande generation eller generationer (Åhlund 1978, s.98).

Invandring förändrar hela livssituationen för de invandrade. De strävar efter att uppnå social och ekonomisk framgång, samtidigt finns en önskan att bevara känslan av

identitet. Genom att invandrade drar gränser mellan sin egen och andra etniska grupper, samt genom att de framhäver vissa etniska särdrag, kan etniska grupper bevara

gränserna och samtidigt anpassa dem till rådande förhållandena i samhället. Därmed blir

19 det möjligt för invandrade att bevara sin etniska identitet, utan att förlora viktiga sociala och ekonomiska värden. Därmed bevaras också möjligheten att förmedla den etniska identiteten till nästföljande generationer, trots att det kulturella innehållet förändrats (Olkiewicz 1990, s.19–20).

5.9 Integration

Till skillnad från assimilation, där invandrade tar till sig den svenska kulturen och samtidigt bryter med sin ursprungskultur, handlar integration om att invandrade ska bli en jämbördig del i det svenska samhället och samtidigt bibehålla sin ursprungskultur (Lundh & Ohlsson 1999, s.120). Sammanfattningsvis är integration ett mål för

minoriteter vilket innebär att minoriteterna tillåts deltaga i det svenska samhället på ett jämbördigt sätt så som majoriteten i samhället tillåts göra. Integrering i det svenska samhället kan vara olika former av föreningsengagemang där, föreningarna fungerar som en kanal för integration då de tillåter invandrade att utveckla och uttrycka sitt kulturella arv (Odmalm 2004, s.105).

Integration används ibland för att behandla sysselsättningsgraden bland utrikesfödda.

Sysselsättningsgraden anses ibland ha ett samband med tiden de är bosatta i Sverige.

Under tiden för arbetskraftsinvandringen åren 1960–1970 hade invandrade höga

förvärvsfrekvenser vilket innebär att de hade stor anknytning till arbetsmarknaden under sina första år i Sverige (Nilsson 2004, s.89,92).

6. Analys

Undersökningens resultat ska i denna del analyseras utifrån socialkonstruktivismen.

Socialkonstruktivismen kommer att tillämpas som förståelsemodell, samt för att

analysera de sociala konstruktioner som framträder i den tidigare forskningen. Analysen utgår från de frågeställningar undersökningen ämnats undersöka.

6.1 Hur gick rekryteringen av arbetskraft till?

Enligt socialkonstruktivismen kan arbetskraftsinvandringen ses som en social

konstruktion. Genom att människor förflyttar sig från en plats till en annan – invandrar,

sker en företeelse som är socialt konstruerad. Genom att invandra till ett annat land, sker

en stor omställning för individen. Av alla som arbetskrafts invandrade till Sverige har

20 omställningen visat sig vara lättare för en del att hantera, genom att de anpassat sig till det svenska samhället bättre än andra.

Socialkonstruktivismens tankesätt blir här intressant, då den bryter mot konstruerade tankar och beteenden som anses vara naturliga och normativa (Wenneberg 2010, s.58). I detta fall är rekryteringen konstruerad som det naturliga. Analysen av den tidigare forskningen beskriver hur rekryteringen av arbetskraft från Jugoslavien gick till. År 1966 upprättade Sveriges regering, tillsammans med Jugoslaviens regering, ett arbetsavtal. I arbetsavtalet framkom betydelsen av att rekryteringen skulle ske under ordnade former mellan ländernas respektive arbetsförmedlingar (Nelhans 1973, s.141).

6.2 Vad bidrog till att arbetskraftsinvandrarna integrerades i det svenska samhället?

Socialkonstruktivismen menar att, inifrån kulturen upplevs det naturliga olika. Det beror på att beteenden inom kulturen inte helt och hållet är naturliga, utan också beroende av en rad olika sociala processer. Företeelser som vi uppfattar som naturliga, men som vid närmare betraktelse visar sig vara socialt konstruerade, samt hur de kommer till uttryck är helt beroende av sociala omständigheter (Wenneberg 2010, s.62–63). De sociala omständigheterna menar Olkiewicz, varierar mellan olika invandrade grupper och skapar därmed olika förutsättning för dem (Olkiewicz 1990, s.16). Det är vidare i linje med Åhlund, som menar att de sociala egenskaperna är avgörande för

omställningspotentialen, såldes förutsättningarna för invandrade att integreras i det svenska samhället.

Socialkonstruktivismen kan tillämpas i att uppfatta arbetskraftsinvandringen som uttryck för en social konstruktion, där teorin inte bara kan ge en bild av

arbetskraftsinvandringen, utan även ge uttryck för olika resultat av

arbetskraftsinvandringen (Wenneberg 2010, s.66) Här kan staten och företagens roll i

arbetskraftsinvandringen studeras. Inom socialkonstruktivismen förutsätts att människan

har en naturlig benägenhet att bilda vanor vilka i psykologisk bemärkelse underlättar

livet genom den osäkerhet vi upplever i situationer som vi inte är bekanta med, och

vilka vi inte vet hur vi ska bete oss. Dessa vanor är viktiga i samspelet mellan

21 människor. Utifrån dessa vanor skapas institutioner, därmed består samhället av ett stort antal institutioner (Wenneberg 2010, s. 72–73). Sveriges invandringspolitik, kan

beskrivas som en sådan institution där det i början av arbetskraftsinvandringen under 1960, inte fanns riktade åtgärder i syfte att underlätta invandrades inkorporering i det svenska samhället. Resultatet av en bristande invandringspolitik var att staten

uppmärksammande svårigheter i integrationen och problem som uppkommit i samband med detta. Sarstrand pekar på fackförbunden, vilka hävdade att invandrade inte

organiserade sig och uppmärksammade invandrades språkproblem. Andra problem fackföreningarna uppmärksammande var brist på bostäder, utbildningsmöjligheter och social omvårdnad (Sarstrand 2007, s.50). Även Nelhans påvisar fackföreningens missnöje över invandringspolitiken. Fackföreningen förespråkade jämlikhet mellan de svenska och arbetskrafts invandrade (Nelhans 1973, s.142). Rösterna inom

fackföreningen gav upphov till att arbetsavtalen upprättades. Avtalet innehöll bestämmelser, däribland garantier för bostad, språkutbildning samt familjeförening (Nelhans 1973, s.142). Arbetskraftsavtalen ska ha gynnat permanent bosättning (Frank 2005, s.132). Analysen av den tidigare forskningen belyser också AMS som en central aktör under perioden för arbetskraftsinvandringen. AMS ansvarade för överföringen av arbetskrafts invandrade, samt att överföringen skulle ske under ordnade förhållanden och att de krav som upprättats i syfte att reglera invandringen, var uppfyllda (Sarstrand 2007, s.19). Bland de krav som skulle vara uppfyllda, till fördel för invandrades

anpassning i det svenska samhället, ingick boende och språkundervisning. Först när dessa krav var uppfyllda, gav AMS ett godkännande till ny rekrytering av utomnordisk arbetskraft (Nelhans 1973, s.70). Slutligen åskådliggörs företagens funktion för

arbetskraftsinvandringen, där det framgår att företagen hade svårt att rekrytera svensk arbetskraft eftersom de ansågs ha låg status och dåliga arbetsförhållanden, vilket gjorde det möjligt för utomnordisk arbetskraft att fylla en plats i dessa företag (Frank 2005, s.226). De monotona och tunga uppgifterna gick till de utländska

arbetskraftsinvandrarna (Nelhans 1973, s.73). De jugoslaviska arbetarna accepterade

dessa tunga arbeten eftersom de jämförde sin situation i Sverige med förhållandena och

möjligheterna i hemlandet, även om arbetet var tungt, var det ett steg uppåt (Åhlund

1978, s.77).

22 Socialkonstruktivismen menar att identiteten kan ses som konstruerad och tillfällig då den är konstant växlande. Därmed är jaget av en föränderlig karaktär, vilket är i linje med Åhlunds syn på de sociala förändringsprocesser som sker vid invandring.

Invandrade står inför att ständigt ändras från att vara en ny människa och samtidigt densamma, genom att nuet förändras. Därmed går det att identifiera både objektiva och säregna materiella villkor, vilket placerar individen i en position i samhället (Åhlund s.105). Inom socialkonstruktivismen förutsätts att människan har en naturlig benägenhet att bilda vanor vilka i psykologisk bemärkelse underlättar livet genom att den osäkerhet vi upplever i situationer som vi inte är bekanta med, och vilka vi inte vet hur vi ska bete oss (Wenneberg 2010, s. 72). Olkiewicz menar att invandrade drar gränser mellan sin egen och andra etniska grupper, samt att de framhäver vissa etniska särdrag. Därmed kan etniska grupper bevara gränserna och samtidigt anpassa dem till rådande

förhållandena i samhället. Följden blir att det möjliggör bevarandet av sin etniska identitet, utan att förlora viktiga sociala och ekonomiska värden. Därmed bevaras också möjligheten att förmedla den etniska identiteten till nästföljande generationer, trots att det kulturella innehållet förändrats (Olkiewicz 1990, s.20).

7. Diskussion

7.1 Olika aktörers roll

Undersökningen visade flera faktorer som kan ha bidragit till att arbetskrafts invandrade

valde att stanna kvar i Sverige och integrerades i det svenska samhället. Inledningsvis

undersöktes staten och företagens roll för arbetskraftsinvandringen där det framgår att

den reglerade invandringens början år 1965, gav upphov till mer ordnade former av

invandring. Syftet med den reglerade invandringen var att förhindra de problem den

oreglerade invandringen skapade i det svenska samhället. Genom upprättande av nya

krav och tillstånd, uppstod ökade friheter och starkare skydd för de invandrade. Bland

de krav och tillstånd som upprättades i samband med den reglerade invandringen, ingick

23 arbetskraftsavtalen som innehöll grundläggande bestämmelse. Bland dessa fanns

bestämmelser kring sociala förmåner för arbetskrafts invandrade samt kring

familjeåterförening. Familjehållning och fast bosättning genom arbetskraftsavtalen, har enligt Frank, gynnat permanent bosättning (Frank 2005, s.132).

7.2 Förutsättningar för integration

När det gäller den första generationens grad av yrkesmässig, ekonomisk och social integration i samhället, har det visat sig att, skillnaderna mellan olika invandrade och olika invandrade grupper är stora. Anledningarna till detta är många. Den psykologiska och sociala anpassningen har betydelse för tiden invandrade vistas i landet, genom att de med tiden lär känna människor, traditioner, normer och samhällsförhållanden. Tiden de vistas i det nya landet leder till en förändrad syn på det nya landet, samtidigt som synen på ursprungslandet ändras. Vidare spelar framtidsplanerna en avgörande roll.

Invandrade med planer på att återvända till hemlandet gör inga försök i att etableras i samhället, tillskillnad från de invandrade som har planer på att stanna kvar i

invandringslandet. Den sociala bakgrunden, i synnerhet utbildningsnivån, har en verkan på förmågan att lära sig språket, vilket i sin tur, möjliggör eller begränsar möjligheterna att integreras både socialt och ekonomiskt (Olkiewicz 1990, s.23). Även den kulturella bakgrunden är av relevans. Invandrade bär med sig en egen social bakgrund, vilken uttrycks genom olika kulturella komponenter, däribland familj, generationsideologi, utbildning och yrkeserfarenhet. Den kulturella respektive den sociala bakgrunden, modifierar olika förändringsprocesser för olika sociala grupper av jugoslaviska invandrade (Åhlund 1978, s.99). De invandrades förändringsprocess är således ett resultat av samspelet mellan de krafter som verkar bakifrån- det kulturella arvet och de krafter som verkar framifrån, således omständigheterna i nutiden. Dessa utgånglägen står till grund för vilka anpassningsvägar en individ går (Åhlund 1978, s.118).

7.3 Utfall av vald metod

Vid en kvalitativ forskning är sammanhanget i fokus. Kvalitativ undersökning vill, att genom utforskandet av ett fenomen satt i ett sammanhang, få nya aspekter av fenomenet (Lantz 2013, s.135). I denna uppsats är det fenomen som ämnats undersöka

arbetskraftsinvandringen. Målet har varit att, genom att undersöka

arbetskraftsinvandringen, utifrån frågeställningarna, finna nya aspekter av invandringen.

24 De underlag som är till grund för en kvalitativ analys är beskrivande, men en kvalitativ analys syftar längre än till endast en beskrivning av det fenomen som det ställs frågor om. Vi vill också differentiera och nyansera det fenomen som beskrivits, samt studera motsättningar och likheter och genom detta utforska vilka drag eller sammanhang som ligger dolda i beskrivningen av fenomenet (Lantz 2013, s.136).

Genom att analysera arbetskraftsinvandringen utifrån frågeställningarna har

invandringen beskrivits och analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Genom analysen har motsättningar och likheter funnits, och utforskandet av dessa har

möjliggjort att slutsatser kunnat dras.

Inom den kvalitativa forskningen talas det om slutsatsernas tillförlitlighet eftersom det kan vara svårt att mäta reliabiliteten och validiteten på samma sätt som i en kvantitativ metod. Den kvalitativa forskningen kan ge olika resultat beroende på olika

undersökningstillfällen, eftersom det handlar om individen och sammanhangen som undersöks (Lantz 2013, s.137). Ett sätt att styrka trovärdigheten i min uppsats är att ett källkritiskt förhållningsätt tillämpas vid insamling av den empiri som ligger till grund för min undersökning. Vidare har empirin tolkats på ett objektivt sätt.

7.4 Utfall av vald teori

Verkligheten är inte enbart som den vid en första anblick ter sig, eller som den på ytan ser ut. Genom socialkonstruktivismen tillåts forskaren dekonstruera den uppfattade verkligheten. Socialkonstruktivismen rymmer möjligheter att studera verkligenheten på ett annat, och intressantare sätt, än att endast samla data och fakta om verklighetens egenskaper. Således är det möjligt att tränga bakom ytan och tingens naturlighet. Att kunna studera verkligheten på ett annat sätt är inom socialkonstruktivismen en möjlighet, samtidigt som det förefaller vara ett problem. När det uppenbara och det typiska har dekonstruerats, uppstår frågor som, om de nya företeelserna är en illusion?

Kan de också vara ett uttryck för sociala konstruktioner? Socialkonstruktivismens

innehåller en förödande logik som lämnar kvar en flyktig och undflyende sociala värld

(Wenneberg 2010, s.67).

25

8. Slutsatser

Utifrån insamlad och analyserad empiri kan följande slutsatser dras.

De dåliga förhållandena i Jugoslavien, där brist på arbete, samt en önskan om att förbättra sina livsvillkor, resulterade i att landet öppnade sina gränser utåt och människor emigrerade. Sverige var ett land med en stark industri vilket gjorde att jugoslaver anlände till Sverige i hopp om att förbättra sina livsvillkor. Initialt var jugoslavernas syfte med invandringen endast att få ihop ett kapital, och sedan återvända till hemlandet.

Under 1960-talet tilltog arbetskraftsinvandringen. Den ökade invandringen gav upphov till olika samhälleliga problem. Den svenska staten, som vid tiden inte haft någon tydlig invandringspolitik, fick till följd av den tilltagande invandringen, agera och därmed upprättades en ny reglerad invandringspolitik.

Den reglerade invandringspolitiken innebar att invandringen fullbordades under mer ordnade former, där myndigheter som AMS ansvarade för att de nya reglerna och kraven efterlevdes. En del av den reglerade invandringspolitiken innefattade även att olika tillstånd upprättades, bland dessa, arbetskraftsavtalet.

Majoriteten av de som invandrade till Sverige hade planer på att återvända till

Jugoslavien. Trots planer på att återvända, valde många invandrade att stanna kvar och bosätta sig permanent i Sverige. Orsakerna till de ändrade planerna tros vara många.

Staten och företagen tycks ha haft en roll i att främja permanent bosättning, genom den reglerade invandringen och upprättandet av arbetskraftsavtalet. Den reglerade

invandringen innehöll krav, däribland, att arbetarna skulle få ordnat en lämplig bostad innan de anlände till Sverige, samt förespråkandet av familjeåterförening. Dessa faktorer har enligt den tidigare forskningen gynnat invandrade och deras beslut att bosätta i landet.

Även andra faktorer som den sociala bakgrunden och det kulturella perspektivet förefaller ha en inverkan på graden av integration. Den tidigare forskningen påvisar dessa faktorer som avgörande för de förändringsprocesser en individ går igenom.

Förändringsprocesserna är väsentliga för förutsättningarna för integration.

26 När det kommer till integration, är det inte endast minoritetsbefolkningen eller

myndigheternas som ansvar för integrationsarbetet. Förutsättningarna för en lyckad integration ligger i ansvaret varje individ har, tillsammans med samhället.

Föreningsengagemanget hos jugoslaverna uppmuntrades av myndigheterna då det ansågs vara en lagstadgad rätt att uttrycka samt utveckla sitt kulturella arv, samt att föreningarna bidrog till inkorporering i det svenska samhället, således en kanal för integration (Odmalm 2004, s.105). I Sverige har jugoslaverna ett mer omfattande organisationsnät än andra jugoslaviska invandrare i andra länder (Bäck 1989, s.25).

Föreningarna anordnar bland annat, kurser, idrottsarrangemang, kurser i anslutning till valen i Sverige (Bäck 1989, s.27). Föreningsengagemanget har således bidragit till samhörighet på olika sätt, det övergripande medborgargemenskapen samt till gemenskapen inom den egna etiska gruppen.

Graden av integration kan vidare mätas i sysselsättningsgraden. Under arbetskraftsinvandringen under 1960–1970-talet hade jugoslaverna höga

förvärvsfrekvenser vilket tyder på stor anknytning till arbetsmarknaden under sina första år i Sverige (Nilsson 2004, s.92).

9. Avslut

I denna uppsats har arbetskraftsinvandringen av forna jugoslaver undersökts utifrån frågeställningarna, vilka har besvarats i resultatet. Resultatet har sedan analyserats utifrån socialkonstruktivismen. Slutligen har slutsatserna redogjorts för.

Genom undersökningen har en ökad förståelse för arbetskraftsinvandringen erhållits.

Särskilt fokus har lagts på att nå en fördjupad kunskap och förståelse kring

rekryteringen av utländsk arbetskraft, samt vilka faktorer som bidragit till olika grader av integration utifrån fokus på första generationen invandrade jugoslaver.

Resultatet gav en ökad förståelse för hur rekryteringen av arbetskraft gick till, och

visade på flera olika faktorer som spelar roll för integrationen. Den tidigare forskningen

pekar på Sveriges invandringspolitik som tycks ha fört en linje för invandring, genom

27 invandringspolitikens införda åtgärder, i syfte att främja invandrades ståndpunkt i samhället. Resultatet visar även på staten, myndigheter och företagen, vilka spelade en viktig roll i invandringspolitiken och arbetskraftsinvandringen.

Resultatet av undersökningen har även bidragit till ökad förståelse för hur den sociala bakgrunden, tillsammans med det kulturella perspektivet påverkar invandrades möjligheter att integreras i samhället. Genom en fördjupning i dessa faktorer har kunskap kring olika sociala gruppers begränsningar och förutsättningar erhållits.

Min förhoppning är att jag i min uppsats visat hur arbetskraftsinvandringen kan förstås

och konstrueras i dess sociala sammanhang. Mycket mer finns att undersöka inom

området och en större studie, eller en undersökning utifrån en annan vinkel hade varit

synnerligen intressant att få ta del av.

28

Källförteckning

Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2018). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Fjärde upplagan Lund:

Studentlitteratur

Bäck, Henry (1989). Jugoslaviska invandrarföreningar i Sverige. Stockholm:

Centrum för invandringsforskning (CEIFO

Frank, Denis (2005). Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen: en studie av invandringspolitiken i Sverige och rekryteringen av utländska arbetare 1960- 1972. Diss. Växjö : Växjö universitet, 2005

Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1999). Från arbetskraftsimport till

flyktinginvandring. 2., rev. uppl. Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle

Nelhans, Joachim G. (1973). Utlänningen på arbetsmarknaden: de rättsliga förutsättningarna för utlännings tillträde till den svenska arbetsmarknaden = [Die rechtlichen Voraussetzungen für die Zulassung von Ausländern zum schwedishen Arbeitsmarkt]. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Åke (2004). Efterkrigstidens invandring och utvandring. Stockholm:

Statistiska centralbyrån

Odmalm, Pontus (2004). Invandrarföreningar som intressekanaler - möjligheter och hinder på lokal nivå. Föreningsliv, makt och integration : rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram. S. 99-127

Olkiewicz, Eva (1990). Invandrarfamiljer i förändring: en studie över finska och jugoslaviska invandrarungdomar och deras föräldrar. Diss. Stockholm : Univ.

Sarstrand Marekovic, Anna-Maria (2007). De första invandrarbyråerna: om invandrares inkorporering på kommunal nivå åren 1965-1984.

Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2007

Ålund, Aleksandra (1977). Del 1. Efterkrigsintereuropeisk arbetsmigration:

Jugoslavien ; Del 2. Emigration och förändringar i ett lokalt samhälle : Vrlika.

Umeå: Dept. of Sociology, University of Umeå

29 Ålund, Aleksandra (1978). Migration och sociala förändringsprocesser: om samtida jugoslaviska arbetsemigranter = [Migration and the process of social change] : [the case of the contemporary Yugoslav emigrants]. Diss.

(sammanfattning) Umeå : Univ., 1978