28 29
10
11 bättre företagarei skogen: Del 1
Tänk mer företagsmässigt i skogen, uppmanar Hushållningssällskapets skogsrådgivareKarl Gustafssonoch Simon HallingEkmåne. Det gerhögre vinst till skogsägaren.
I en serie artiklarger Gröna Affärer tips för lönsammareskog.
Vi börjar medhur duföryngrar din skogpå bästa sätt.
B
ra förädlade plantor, uppföljningoch god skötsel avskogen kan ökanettot väsentligt, tipsarskogsrådgivarna Karl Gustafsson och SimonHalling Ekmåne på Hushållningssällskapet Kalmar-Krono- berg-Blekinge. (Se beräkningskalkylen här intill.)En lyckad föryngring börjar egentligen re- dan innan skoge
n slutavverkas.Det behövs god planering– en röd trådunder skogens hela omloppstid.
Enligt de båda skogsrådgivarnalämnas så mycket som omkr
ing en fjärdedel av skogs- marken att självföryngras efter det att skog huggits ned. Dessutom har enstor del av plan- teringarna gjorts på fel sortsmark. I dag står gran på tallmarkpå grund av många skogsäga- res rädsla för viltskador.
– Plantering är oerhört viktig där det inte lämpar sig med självföryngring. Rätt planta på rätt mark, granpå granmarkoch tall på tall- mark, säger Karl GustafssonBästa sortensförädlade granplantor ger mer än 20 procent snabbaretillväxt jämfört med självsådda träd. Det betyder att skogen kan slutavverkas vid 60 i stället för 80 års ål- der.Förädlade tallplantor har 10–15 procent snabbare tillväxt.
Det finns förädladeplantor även av lövträd.
De bästa plantorna kostarungefär 20 pro- cent mer än de billigaste alternativen. Föratt få tag i bra plantor måste manvara ute i god tid och beställa redan tidigt på hösten om manska plantera på våren.– Det är dumsnålt att köpasämre plantor.
Det är bättre attlägga till lite extra, säger Karl Gustafsson.Plantering kostarmellan 9 000och 15 000 kronor per hektar inklusivesnytbaggeskydd och eventuellt viltskydd sombehövs i södra och mellerstaSverige. Summan beror på vilka plantor man väljer. Investeringen kan tyckas dyr, men lönarsig enligt skogsrådgivarna.
Den är ett kostnad seffektivt sättatt få mer för sin skog. Under omloppstiden kan nettot fördubblas.– Förädladeplantor förutsätter att man sköter sin skogbra och röjer.Vid en första gallring får manstörre uttag ochkan redan då ta klentimmer,säger Simon Halling Ekmåne.
Planteringenska göras relativt snart efter slutavverkningen. Annars ärrisken att den grässvål som snabbt växer tillsig hindrar plan- torna, även omman markbereder. Om det be- hövs hjälpplantering ska maninte vänta inte för länge.
MeD Digital Mätning ikartprogram är det enkelt att räkna ut hur mångaplantor man be- höver så att maninte sätter för mångai onödan.
”It’s all about the money”
iderna förändrasvilket jag blevpåmind om närjag gästade etttrevligt gillesårsmöte. En trubadur underhöll ochberättade om densjungande bonden från Närke. BertilBoo slog igenomi Frukostklubben1946 med ”Violer tillmor”.På den tiden varlantbruket viktigt,produktionen behövde öka ochfamiljejordbruketdominerade.Jordbrukets prisförhandlingar togsin början 1940,strax efter det att andravärldskriget brutitut, och fortsattetill 1990 då en avregleringav jordbruket inleddes.
Prisförhandlingarnaskapade en stabilekonomisk grund för lantbruket
och den stora riskenför produktio- nen var vädret.En allmän uppfattning som leverkvar från den tidenär att en bondealdrig är nöjd,vädret kunde alltid vara bättre.Money, Money, Money sjöng Abba i en låtfrån 1976.
”Jag arbetar helanatten, jag arbetar hela dagen, föratt betala räkningarna jag måste betala.Är det inte tråkigt”?
Som lantbrukare kan vi kännaigen oss i den inledande texten förutomatt det inte är tråkigt. Vi har ett väldigt intressant jobbmen för att lyckashandlar det ompengar.
Liksom musikbranschen harlantbruket blivit mer kommersiellt.Vi har lämnatfamiljejordbruketbakom oss och specialiseringen har ökat.Som spannmålsodlare är vi vanavid att leva på marknadens villkor. Skördevariationerna iSverige är i snitt cirka 10 procent
medan prisvariationerna på spann- mål är 20 procent.
När priset åkerhiss upp och nedhar vi fått lära oss attsäkra priset påråvarubörser.En fungeran- de terminshandel är av störstavikt för att manska kunna sälja sin skördtill rätt pris.nödvändigt meningen kan varabra på allt ochdärförAtt var kunnigpå växtodling ochekonomi är behöver de flestahjälp. Rådgivningen har gåttfrån att vara statlig tillrådgivningsbolagoch från att varaallmän till att bli individuell.
HusHållningssällskapen Har varit föregångare med att utveckla den oberoende rådgivningen. På andra områden letarsällskapen fortfarandeefter sin roll. Den marknadsorientering
som skett i rådgivningsbolagen har inte fullföljts imedlemsorganisationen.
Det måste bli natur ligt att den somär rådgivningskund också är medlemi Hushållningssällskapet och attalla kan göra sin röst hördpå våra stämmor.
Med ökad affärsmäs- sighet och mersamarbete finnsstora möjligheteratt möta de framtida utmaningarna
. Vi måste gå frånallmännytta till affärsnytta.Det är som Mejasjunger, it´s allabout the money.
Per Sandberg ordförande i HushållningssällskapetÖrebro och Spannmålsodlarna så gör Du enbättre virkesaffär näSta nummer
Simon Halling ekmåne.
Karl Gustafsson.
Det lönar sig att satsa på förädlat
I
kalkylen nedanhar skogsrådgivaren Simon HallingEkmåne jämfört kostnader och intäkter fråntvå avverkningar.Den ena skogen är en vanlig,välskött granskog (G32)med markberedning, förädla- de plantor (2 200/hekt
ar), viltbesprutning och röjning i rätt tid.Den andra är en granskog (G32)där det planterades tvåår för sent med billigare
icke-förädladeplantor (2 000/hektar), inte gjordes markberedning eller viltbesprutning och det krävdes hjälpplantering.
Skogen i exempel två får högreetablerings- kostnad på grund av hjälpplanteringen, blir glesare och harlängre omloppstid.
Skogen i exempel ett växer snabbareoch virkesvolymenblir därmed större vid slutav- verkningen.
Så räknar duhem dyrareplantor
G32 välsköttG32 eftersatt skötsel
Kostnad/planta 6,30 kr 12,80 kr
Omloppstid 60 år 75 år
Produktion, volym/år11 m3sk 9 m3sk
Slutavverkning, netto240 000 kr182 400 kr
■Vill du veta mer om beräkning skalkyler? Kontakta skogsrådgivarna:
simon.halling@hushallningssallskapet.se karl.gustafsson@hushallningssallskapet.se Bergknallar som kommer framefter av- verkningen, blöta hål och hänsynsträd gör att man kan hållaned på antaletplantor.
En bra föryngring ger inte barasnabb- are tillväxt. Denökar också markens värde om fastighetensäljs.– Med plantering ökarmarkvärdet mångdubbelt,säger Simon Halling Ekmå- ne.■
Förädlade plantorger snabbare tillväxtoch större netto i skogen.
ett av de viktigastebesluten för skogsägare somvill öka lön- samheten är hurplanteringen görs på bästasätt.
text: HelenaWennström
förynGra skoGen?
tänk på detHär!
1Plantera eller självföryngra?
2markberedning behövs oftast.
3Köp bra, förädla- de plantor.
4Plantera smart, sätt inga plantor i onödan, exempelvis under hänsynsträd och på blöta fläckar.
5Var noga med uppföljningen.
Förädlade plantor växer mer, skotten blir stora. Denhär granen är cirka sex år. Foto: KarlGuStaFSSon
Fo
to:Simo
nHallinG
eKmåne krönika:
BÄTTRE FÖRETAGARE I SKOGEN: DEL 4 t
Röjning i rätt tid förbättrar eko- nomin i skogen. I den avslutan- de delen av vår serie om hur du får en bättre skogsaffär tipsar vi om röjning.
Röjer du för bättre produktion?
Eller vill du underlätta för vilt, ha rekreation eller idka natur- vård?
Text & foto: HELENA WENNSTRÖM
S kogsprogrammet, som ska ge en bättre helhets- syn på den svenska sko- gen, är försenat. Det lanserades redan av alliansregeringen un- der förra mandatperioden.
I september i år var fyra arbetsgrupper klara med un- derlag till programmet. Deras rapporter omfattar bland annat virkesproduktion, ekosystem- tjänster, tillväxt, mångbruk, bioenergi, skogsindustrin, transporter och internationella skogsfrågor. I grupperna fanns representanter för många in- tressen kring skogen.
Regeringen ska arbeta vidare med detta och landsbygdsmi-
nistern planerar en proposition till våren, fast han lovar inget.
Först ska det förhandlas med andra partier.
– Till våren, jag kan inte vara mer precis än så, säger SvenErik Bucht.
Han ser hellre att det tar tid och att det blir en bred över- enskommelse. Han jämför med den kraftigt försenade livsmed- elsstrategin och påpekar att det är en styrka att många står bak- om den.
– Inget parti röstade mot i riksdagen, säger SvenEr- ik Bucht som framträdde vid Skogsindustriernas årliga möte Virkesforum.
Livsmedelsstrategin, natio- nella skogsprogrammet och en sammanhållen politik för hela landet är SvenErik Buchts flaggskepp. Det är meningen att skogsprogrammet, liksom livsmedelsstrategin, ska följas av handlingsplaner från reger- ingen. ■
re nationellt och in- ternationellt kända rådgivare vid hus- hållningssällskapen och deras bolag utnämndes nyligen till seniorkonsulter.
Karin Ahlberg Eliasson, Rikard Andersson och Line Strand är alla frontfigurer inom sina respektive områden.
Seniorkonsulter nomineras och utses av hushållningssäll- skapens vd:ar. Här är deras motiveringar till utnämning- arna:
Karin Ahlberg Eliasson, Hushållningssäll-
skapet Sjuhärad:
”Med orubblig en- tusiasm för ener- gifrågor och biogas i
synnerhet, arbetar hon vidare mot en fossilfri värld. Genom sin kompetens, sitt kontaktnät och personlighet har hon gjort
Hushållningssällskapet till den självklara partnern för utveck- ling och rådgivning inom bio- gas.”
Rikard Andersson, HIR Skåne: ”En synner-
ligen trevlig, kom- petent och aktad rådgivare. En profil som verkar både na- tionellt och interna- tionellt. Kung över ogräs!”
Line Strand, HS Konsult:
”En sann inspiratör och naturlig rådgi- vare som på båda sidor av Östersjön förflyttar sig gradvis
och galant mellan partikelnivå och makroklimat. Med gedigen kunskap, hundraprocentigt en- gagemang, skarpa frågor och insiktsfulla analyser ligger hon alltid steget före. Idésprutan ni hittar utanför boxen.” ■ Kalle
Ödén.
Tobias Nilsson.
18
19 bättre företagare i skogen:Del 2
lPimpa din skog innandu ska sälja.
lLåt köparna konkurreraom skogen, det ger bäst pris.
Hushållningss
ällskapets skogsråd bättre virkesaffäreText & foto: Helenagivare Tobias NilssonÅkerman ger tipsomhurdu görr.och Mats Wennström
M
virkesköpare de anlitadeförragången och beställerett avverkånga skogsägare ringertill den ningsuppdrag.Det är enkelt och kan kännas tryggt. Men det går oftastatt få betydligt bättre betalt.
Att konkurrensuts ätta skogen är det vikti
gaste, menar TobiasNilsson, skogsrådgivare i Ingelstad.
– Det gäller attkollarunt.Vill man konkur
rensutsätta skogenär rotposter i regel bästa sättet att sälja. Det är detvi rekommenderar, säger han.
RotpostföRsäljningenföRsvann näs
tan från Sverige när Skogsstyrelseninte fick fortsätta med stämplingenför snart tio år sedan. Hushållningss
ällskapen har utvecklat tjänsten och stämplarinte bara skogen utan hjälper också till medförsäljningen.
Det finns ävenandraprivataaktörerFörsäljningsmetodensomstämplarskog.
är vanligast i Ble
kinge, Småland och Sjuhärad, men totalt är det bara en liten del avden svenska skogen som säljs i form av rotposter.
Att det inte är fler som säljer på rotförklararTobias Nilsson med att vi är vanemänniskor. Vi gör somvi brukar.
– om man säljeR ett huseller en lägenhet
förutsätter man att mäklarenoptimerar pri
set. Om man köperenbilprisförhandlar man.
Men många skogsägareringer bara upp och skriver sedan avtal när köparen kommer ututan att veta vilket nettode
får. De kanske inteensfrågarom priset, säger Tobias Nilsson.
näR utbudetäR lågt och sågverkenbehöver
råvara blir det stor vinstmed rotpostförsälj
ning. Men ävenundermer normala förhållan
den brukar rotposter– Vi kan inte garanteraatt man får merge bättre betalt.
betalt, men oftast är detså. Man vet i alla fall alltid vilken affär mangör och vilket nettopris man får, säger MatsÅkerman.
För att locka köparegäller det också för skogsägaren att ha så finskog som möjligt att erbjuda. Helstskaköparenkunna sitta isinbil och redan från vägenlockas av den fina sko
gen, tycker TobiasNilsson.Han jämförpånytt med bostadsförsäljningar.– Det är som homestyling.Man ska städa
bättre Diken och vägar lönar sig näsTa nummer mats Åkerman.
Tobias nilsson.
Förra numreT:
så föryngrar du din skog.
att säljasätt skogen
1Fundera på och prioritera vad som ska avverkasunder hösten och vintern. Kollaläget på marknaden.
2Planera ute i skogen före avverkningsanmälan. Vad ska du ta för naturvårdshänsyn?
Titta efter hur virket ska köras ut. se till att det finns välplane- rade basvägar för att undvika markskador. Det är viktigt att det finns bilväg ända fram.
3Anmäl avverkningen till skogsstyrelsen. Låt desex veckorna som krävs gåinnan du gör något.
4Fundera på och bestäm vilken försäljningsformsom passar dig.
5Förröj beståndet såatt skogen ser fin ut när potentiella köpare kommer ut. Grusa vägar, se till att det finns vändplats för lastbil med släp och bra avlägg för skotaren.
Lantbruk 4.0 och biologisk renässans
antbruket ärutsattförettomvandlingstryckav sällan skådat slag.Debakomliggand
e faktorerna är exempelvis hårdareregleringar, internationell konkurrens, teknikutvecklingoch ständiga anspråkpå lantbruksmarken
från intressentersomvillanvända den till något annatänlantbruk.
Om lantbrukarenvill vara kvaribranschenoch säkerställaengodaffärsverksamhetställs krav påaffärs
utveckling –ochdetkostar.Här finns ettdilemma:sam
tidigt som behovetavinvesteringarökar så har många lantbruksföretagsekonomiurlakats genomförändringar som startaderedanunder”omställning90”.
att lantbRuket må ste utvecklasskaintebarases från lantbrukarensperspektiv. Landsbygdensom helhet är under hot.FNtalaritermer av ”urbanexpansion”. En positiv bild avlantbruket – lönsamheteninkluderad – är viktigt förattlockadenny
a generationenattgesigini den gröna sektorn.
Flera utmaningarfinns ocksåpåsamhälletsmakro
nivå. Bland dessakannämnas förändradekonsum
tionsmönstersomgörattvärlden enligtFAObehöver uppnå en årsproduktionav livsmedel motsvarande13,5 miljarder tonår2050(fråndagens 8,4).Ovanpå dettaharvimiljöaspekten: å ena sidankan lantbruket absorberakol, producerasubstituttill fossil
relaterade produkteroch förbättrabiologiskmångfald.
Å andra sidankanlantbruket ocksåhanegativa effekter på miljön.
Inte minstmatkonsum enterna hargenomsittköp
beteende ansvarförattlivsmedelsproduk tionens kvali
tet och mängdökarsamtidigt som hänsyn tastillmiljön.
föRbättRingaR äRinte tillräckligtförattmötadet totala omvandlingstrycket.Nej, lösningen ärnoginno
vation. Så fråganär:vartärvi på väg?Ett svar somhörtsär”lantbruk4.0”. Det handlarom sensorer,digitalteknik,flygfarkoster och robotik.Till det bör vinogläggauppdaterad biologisk kunskapom allt som berörlantbrukochväxtförädling.
Lantbrukaresomvillinidetnya har ettofantligt behov av omvärldsanalys,att lära sig nyteknikoch biologi – ochattblimeraffärsorienterade.Kanske måste vi också varaöppnaförattåterupplivaendelgamla metoder,somattkörautgödsel med mindreekipageså att markpackningenminimeras.
Hur som helst:ennyckelfaktor för framgångäratt skapa team avlantbrukare, rådgivareochtillexempel maskinleverantörer.
Per FrankeliusForskare vid Linköpings universitet krönika:
Enligt Skogsbarometern 2016 står avverkningsuppdragför 42 procent, rotpost/LRK för 24 procent och leveransvirkeför 20 procent av virkesförsäljning- en. Resten såldes på annat sätt eller också vet man inte hur.
Jämfört med 2014 ökar rotpost/
LRK medan avverkningsupp- drag och leveransvirke minskar.
Fakta:
näsTa nummer bättre företagare i skogen: Del 1 Tänk merföretagsmässigt iskogen, uppmanar Hushå
llningssällskapets skogsrå
dgivare KarlGustafssonoch SimonHallingEkmåne.Det gerhögre vinst tillskogsägaren.skogpå bästa sätt.I en serieartiklar ger Gröna Affärertips förlönsammare skog.Vi börjar medhur duföryngrardin Bra förädlade plantor,uppföljningochgod skötselav skogenkan öka nettotväsentligt,tipsarskogsrådgivarna Karl Gustafsson och Simon Halling Ekmåne
på HushållningssällskapetKalmar-Krono- berg-Blekinge. (Seberäkningskalkylen här intill.)En lyckad föryngring börjar egentligen re-
dan innan skogenslutavverkas.Det behövs god planering – en rödtråd underskogens hela omloppstid.Enligt de båda skogsrådgivarnalämnas så
mycket somomkring enfjärdedel av skogs- marken attsjälvföryngrasefter det attskog huggitsned. Dessutomhar enstordel av plan- teringarnagjorts på felsorts mark. Idag står
gran påtallmarkpågrund avmångaskogsäga- res rädslaförviltskador.
– Planteringär oerhört viktig där det inte lämparsigmed självföryngring.Rättplantapå rätt mark, granpå granmarkoch tall påtall-
mark, sägerKarlGustafsson Bästa sortensförädladegranplantorger mer än 20procent snabbaretillväxt jämfört med självsåddaträd. Det betyder att skogen
kan slutavverkas vid 60i stället för 80 års ål- der.Förädladetallplantorhar 10–15procent snabbare tillväxt.Det finnsförädladeplantor
även av lövträd.De bästaplantorna kostar ungefär 20 pro- cent mer ände billigastealternativen. För att
få tagibraplantormåstemanvara ute igodtid och beställaredantidigtpå höstenommanska plantera påvåren.– Det är dumsnålt att köpasämre plantor.
Det är bättreatt lägga tillliteextra, sägerKarl
Gustafsson.Planteringkostar mellan 9 000och 15 000 kronor perhektar inklusive snytbaggeskydd och eventuellt viltskyddsom behövsi södra
och mellersta Sverige. Summan berorpåvilka plantor manväljer. Investeringen kan tyckas dyr, menlönar sig enligtskogsrådgivarna.
Den är ett kostnadseffektivtsätt att få mer
för sin skog.Under omloppstiden kannettot fördubblas.– Förädladeplantor förutsätter attman sköter sin skog bra ochröjer. Vid enförsta
gallring fårman störreuttag och kanredandå ta klentimmer, sägerSimon Halling Ekmåne.
slutavverkningen.Annars är riskenatt den grässvålsomsnabbtväxertill sighindrarplan- torna, ävenom manmarkbereder.Omdet be-
hövs hjälpplantering skaman inte väntainte för länge.MeD Digital Mätning i kartprogram är det
enkelt atträkna ut hurmånga plantorman be-
”It’s allabout the från Närke.Bertil BooslogigenomiFrukostklubben1946
med ”ViolertiPå dentidenvar lantbruket v behövdeökaoch familjejordbruketdominerade.
Jordbruketsprisförhandlingar togsinbörjan 1940,
efterdetattand1990dåenavreglPrisförhandlingarnaskapade en stabil grundförlantbruketochden storarisken förproduktio
nen varvädret. En allmänuppfattningsom lev från dentidenär attenbonde aldrigärnöjd alltidvarabättre.Money,Money, M”Jag arbetarhela natten,
betalaräkningarnajagmåste betala.
Som lantbrukare kanvikänna igenossiden inledande textenförutom attdetinteär tråkigt.
intressantjobb menförattlyckashandlar detompengar.
Liksommusikbranschenhar lantbruketblivit mer kommersiellt. Vi harlämnat familjejordbruketbakomoss och specialiseringenharökat.
Som spannmålsodlareärvi vanav marknadensvillkor.Skördevariationerna i Sv snittcirka10procentmedan prisvariationernapåspann mål är20procent.Närpriset åkerhissupp ochnedhar vi
fått läraossatt säkraprisetpå råvarubörser.
de terminshandeläravstörsta viktföratt manskakunna sälja sinskördtill rättpris.
Att varkunnigpå växtodlingoch ekonomi är
nödvändigtmen ingenkanv så gör Du
en bättre virkesaffärnäSta nummer SimonHallingekmåne.
KarlGustafsson.
Detlönarsigatt satsapå förädlat
Bergknallarsom kommer fram efterav- verkningen, blöta hål ochhänsynsträdgör att mankanhålla nedpåantaletplantor.
En bra föryngring ger intebara snabb- are tillväxt.Den ökar ocksåmarkensvärde om fastighetensäljs.– Medplanteringökar markvärdet
mångdubbelt, sägerSimonHalling Ekmå- Förädladeplantorger snabbaretillväxtoch större
netto i skogen.ett av de viktigastebeslutenför skogsägare
som vill ökalön- samhetenär hur planteringen görs på bästasätt.
text: HelenaWennström
förynGraskoGen?tänk på det Här!
1Plantera ellersjälvföryngra?2markberedningbehövs oftast.3Köp bra, förädla-
de plantor.4Plantera smart, sätt inga plantor ionödan, exempelvis
under hänsynsträdoch på blötafläckar.
5Var noga meduppföljningen.
Förädlade plantorväxer mer, skottenblir stora. Den här
Foto:SimonHallinGeKmånekrönika:
t
steg tillenlyckad försäljning
upp och göra det så attraktivt som möjligt för att få bra bud. Grusaupp vägar, fixa vändplaner ochförröj,sägerhan.Hushållningssällskapenhar intern kon
troll för att hållagodkvalitetpå stämpling
en. Virkesmätningenska bli så exakt som möjligt.
– Våra skogsrådgivare kalibrerar sig re
gelbundet, sägerMatsÅkerman.■
5
5
skogsstyling lönar sig. Förröjdskog lockar köpare – och konkurrensutsatt skog ger bättre pris.
■Avverkningsuppdrag.Köparen får i uppdrag att avverkaett bestånd och säljaren får betaltefter det att virkesvolymenhar mätts in vid indu
strin. Priset bestäms efteren prislista och nettobetalningen är priset med avdrag för köparenskostnader.
Betalningen kan dröja ochkompli
cerade prislistor gör attdet kan vara svårt att jämföra med andraaktörer.
Det är enkelt att beställaett avverk
ningsuppdrag,men man vet inte på förhand vad nettobetalningenblir.
■Rotpost. Skogen säljspårot. En tredje part (Hushållningssällskapet eller någon annan privataktör) mäter på säljarens bekostnad upp skogen och upprättar bland annat stämplingslängd och kartasom un
derlag för en anbudsförfrågan. Den skickas till köpare somlämnar anbud i ett totalt nettopris förhelaavverk
ningen. Säljaren kan enkelt jämföra buden och får betalt enligtde villkor man bestämt i anbudsförfrågan.
Köparen avverkar och tarrisken.
■Leveransrotköp (LRK).
En anbudsförfrågan medkartunder
lag över den aktuella avverkningen tas fram av säljaren. Anbudsförfrå
gan skickas ut till köparesomlämnar anbud. Köparen får nyttjanderätt till skogsråvaran. Priset kanvara fast per kubikmeter för hela objektetmen är vanligen uppdelat på sortiment. Totala värdet beror på antalet faktisktavver
kade kubikmeter, det sommäts in vid industrin.
■Leveransvirke. Skogsägaren av
verkar själv eller genomeget avtal med en entreprenör och säljersedan virket liggande vid en bilväg.Det finns risk för lägre betalning om mananvänder fel prislista och därigenom gör sämre aptering.
■Stampris. Ett nytt systemmed betalning per träd somprovats av ex
empelvis Södra och Sveaskog.
l
24
25 xxxx
10 11
bättre företagare i skogen: Del 1 Tänk mer företagsmässigti skogen, uppmanar Hushållningssällskapets skogsrådgivareKarl Gustafsson och Simon Halling Ekmåne.Det ger högre vinst till skogsägaren.I en serie artiklar gerGrönaAffärertips för lönsammareskog.
Vi börjar med hurduföryngrar din skogpå bästa sätt.
Bra förädlade plantor, uppföljningochgod skötsel av skogen kanöka nettot väsentligt, tipsarskogsrådgivarna Karl Gustafsson och SimonHalling Ekmåne på Hushållningssällskapet Kalmar-Krono- berg-Blekinge. (Se beräkningskalkylen här
intill.)En lyckad föryngring börjaregentligen re- dan innan skogen slutavverkas. Det behövs god planering – en röd trådunder skogens hela omloppstid.Enligt de båda skogsrådgivarnalämnas så
mycket som omkring en fjärdedel av skogs- marken att självföryngrasefter det att skog huggits ned.Dessutomharen stor delavplan-
teringarna gjorts på fel sortsmark. I dag står gran påtallmarkpågrundav mångaskogsäga- res rädsla för viltskador.
– Plantering är oerhört viktig där det inte lämpar sigmedsjälvföryngring.Rätt plantapå rätt mark, gran på granmarkoch tall på tall-
mark, säger KarlGustafsson Bästa sortens förädlade granplantor ger mer än 20 procent snabbaretillväxt jämfört med självsådda träd. Det betyder att skogen
kan slutavverkas vid 60 i stället för 80 års ål- der.Förädlade tallplantor har10–15 procent snabbare tillväxt. Det finnsförädlade plantor även av lövträd.De bästa plantorna kostarungefär 20 pro-
cent mer än de billigaste alternativen. För att få tag ibraplantormåsteman varauteigodtid
och beställaredantidigtpåhösten ommanska plantera på våren.– Det är dumsnålt att köpasämre plantor.
Det är bättre att läggatillliteextra, säger Karl
Gustafsson.Plantering kostar mellan 9000 och 15 000 kronor per hektar inklusive snytbaggeskydd och eventuellt viltskydd sombehövs i södra
och mellersta Sverige.Summan beror på vilka plantor man väljer. Investeringen kan tyckas dyr, men lönar sigenligtskogsrådgivarna.Den är ett kostnadseffektivtsätt att få mer för sin skog. Under omloppstiden kan nettot
fördubblas.– Förädlade plantor förutsätter att man sköter sin skog bra ochröjer. Vid en första gallring får man störreuttagoch kan redan då
ta klentimmer,sägerSimonHalling Ekmåne.
Planteringen ska göras relativt snart efter slutavverkningen. Annarsär risken att den
grässvålsomsnabbtväxertillsig hindrarplan- torna, även om manmarkbereder. Om det be- hövs hjälpplantering skaman inte vänta inte för länge.MeD Digital Mätningi kartprogram är det
enkelt att räkna uthurmångaplantor man be- höversåattmanintesätterförmångaionödan.
”It’s all about the money”
iderna förändrasvilketjagblev påmind omnär jag gästadeetttrevligtgillesårsmöte. Entrubadur underhöllochberättadeomden sjungandebonden
från Närke.BertilBooslogigenom i Frukostklubben1946 med ”Violertillmor”.På den tidenvarlantbruketviktigt, produktionen behövde ökaochfamiljejordbruket dominerade.
Jordbruketsprisförhandlingar tog sin början1940,strax efter det attandravärldskriget brutit ut,ochfortsattetill 1990 då enavregleringavjordbruket inleddes.
Prisförhandlingarnaskapadeen stabil ekonomisk grund förlantbruketochdenstora riskenförproduktio-
nen var vädret.Enallmänuppfattning somleverkvar från den tidenärattenbondealdrig är nöjd,vädretkunde alltid varabättre.
Money, Money, MoneysjöngAbba i en låtfrån1976.
”Jag arbetarhelanatten,jagarbetar heladagen,föratt betala räkningarnajagmåstebetala. Ärdetintetråkigt”?Som lantbrukarekanvikännaigen oss ideninledande
texten förutomattdetinteärtråkigt. Viharettväldigt intressantjobbmenförattlyckas handlardetompengar.
Liksom musikbranschenharlantbruketblivitmer kommersiellt.Viharlämnatfamiljejordbruketbakomoss och specialiseringenharökat.
Som spannmålsodlareärvivana vid attlevapå marknadensvillkor.SkördevariationernaiSverigeäri snitt cirka10procentmedanprisvariationernapåspann- mål är 20 procent.Närprisetåker hiss uppochnedharvi
fått lära ossattsäkraprisetpåråvarubörser.Enfungeran- de terminshandeläravstörstavikt för attmanskakunna sälja sin skördtillrättpris.
Att var kunnigpåväxtodlingoch ekonomiär
nödvändigtmeningenkanvara bra på alltochdärför behöver deflestahjälp.Rådgivningen hargåttfrånatt vara statligtillrådgivningsbolag och frånattvaraallmän till att bliindividuell.HusHållningssällskapen Har varitföregångare
med att utveckladenoberoende rådgivningen.Påandra områden letarsällskapenfortfarande eftersinroll.Den marknadsorienteringsomskett i rådgivningsbolagenhar
inte fullföljtsimedlemsorganisationen.
Det måsteblinaturligtattdensom är rådgivningskund också är medlemiHushållningssällskapetochattallakan göra sin rösthördpåvårastämmor. Medökadaffärsmäs-
sighet ochmersamarbetefinns stora möjligheterattmöta de framtidautmaningarna.Vi måste gåfrånallmännytta till affärsnytta.DetärsomMeja sjunger,it´sallaboutthe
money.
Per Sandbergordförande i HushållningssällskapetÖrebrooch Spannmålsodlarna så gör Du en bättre virkesaffärnäSta nummer
SimonHallingekmåne.
KarlGustafsson.
Det lönarsigattsatsapå förädlat
Ikalkylen nedanharskogsrådgivaren Simon Halling Ekmånejämfört kostnader och intäkter fråntvåavverkningar.
Den ena skogenärenvanlig,välskött granskog (G32) medmarkberedning, förädla- de plantor (2 200/hektar),viltbesprutning och röjning i rätt tid.Den andra är engranskog(G32) där det
planterades tvåårförsentmed billigare icke-förädlade plantor(2000/hektar), inte
gjordes markberedningellerviltbesprutning och det krävdeshjälpplantering.Skogen i exempel tvåfårhögreetablerings- kostnad på grundavhjälpplanteringen, blir glesare och har längreomloppstid.
Skogen i exempelettväxersnabbareoch virkesvolymenblirdärmedstörre vid slutav- verkningen.
Så räknar du hemdyrare plantor G32 välsköttG32 eftersatt skötsel Kostnad/planta6,30 kr12,80 kr Omloppstid60 år75 år Produktion, volym/år11 m3sk9 m3sk
Slutavverkning, netto240 000 kr182 400 kr
■Vill du veta meromberäkningskalkyler? Kontakta skogsrådgivarna:
simon.halling@hushallningssallskapet.se
karl.gustafsson@hushallningssallskapet.se Bergknallar som kommer fram efter av- verkningen, blöta hål och hänsynsträd gör att man kanhållanedpåantalet plantor.
En bra föryngring ger intebara snabb-
are tillväxt. Denökarocksåmarkens värde om fastigheten säljs.– Med plantering ökarmarkvärdet mångdubbelt, säger SimonHalling Ekmå-
ne.■
Förädlade plantor ger snabbare tillväxt och större netto i skogen.ett av de viktigaste beslutenför skogsägare som vill öka lön- samheten är hur planteringen görs på bästa sätt.
text: Helena Wennström
förynGraskoGen?tänk på det Här!
1Plantera ellersjälvföryngra?2markberedningbehövs oftast.3Köp bra, förädla-de plantor.4Plantera smart,
sätt inga plantor ionödan, exempelvisunder hänsynsträdoch på blöta fläckar.5Var noga med
uppföljningen.
Förädlade plantorväxer mer, skotten blir stora. Den härgranen är cirkasex år. Foto:KarlGuStaFSSon
Foto:SimonHallinGeKmåne
krönika:
t
bättre företagare i skogen: Del 3 En bra skogsbilväg gör stor miljönytta, men den går också ofta att räk
na hem ekonomiskt ganska fort. Att rensa diken lönar sig också.
Skogsrådgivarna tips ar i tredje delen av vår serie.
Text & foto: Helena Wennström
S
kogsbilvägar och dikesrensning tillhör det mest eftersatta hos privata skogsägare i södra Sverige. Båda är långsiktiga investeringar,
men de lönar sig ofta snabbt.
– Det är enkelt att räkna hem ett vägbygge. Dikes
-
rensning är mer komplicerat att räkna på, men får man bort vatten från skogen ökar skogsproduktio
-
nen, säger Tobias Nilsson, Hushållningssällskapets skogsrådgivare i Ingelstad i Småland.
Många av dagens skogsägare är inte ute så ofta i sina skogar och kontrollerar dem.
Därför kan det v ara för sent när de upptäcker att en dikesrensning är nöd
-
vändig, kanske inte förrän ett bestånd
dör på grund av försumpning.
Både dikesrensning och v ägbyggen gör nytta för miljön. Tillgängligheten ökar så att skogen kan skötas bättre. Ju bättre skogen mår desto lättare står träden emot angrepp av
insekter, svamp och stormar.
En bra skogsbilväg innebär kortare drivning med skotaren, mindre markpåverkan och bättre betalt för virket.
– Det är billigare att köra med lastbil än med sko
-
tare. Dieselkostanden blir lägre. Dessutom minskar körskadorna,
säger Tobias Nilsson.
Han och hans kollega Johan Ardegård i Bräk
-
ne-Hoby visar ett ovanligt stort vägbygge på en tidi
-
gare eftersatt skogsfastighet utanför Ronneby.
Här byggs sammanlagt 3,2 kilometer skogsbilväg på olika ställen. Vägsträckorna är noga planerade så att skot
-
ningsvägarna blir så korta som möjligt.
En väg bygg- des i fjol. Där har skog av
verkats på båda sidorna.
En annan vägsträcka på cirka en kilometer är just färdigställd. Den är delv
is byggd på höjdryggar för att kostnaderna ska hållas nere.
– Vi har byggt vägen där det är lättast att bygga och så att den servar så stor areal som möjligt, säger Jo
-
han Ardegård.
Först avverkades skogen där vägen ska gå och material grävdes upp. Stubbar lades i botten och hår
-
dare, finare material ovanpå.
Sedan konstruerades vägbanan med grus och kross.
Den har fått rätt lut
-
ning så att vattnet rinner av och diken v id sidan.
Un- der vägen ligger på vissa ställen trummor så att v
atten kan rinna undan.
E
fter ett års förhandlingar drar samarbetet igång på allvar i höst. Det internationella storbolaget Bureau Veritas har stora kunder
och HS Certifie- ring ett stort nätv
erk med många lantbruks-, livsmedels- och restaurangföretag i nästan alla län i Sv
erige.
Kombinationen gör att alla kunder nu får tillgång till betydligt fler certifieringar. Små livsmedelsföretag
i Sve- rige kan snabbt komma ut
på den globala marknaden, menar HS Certifi– Det blir lättare och billigare för kunderna att samlaerings vd Anna Broekman.
certifieringarna under ett paraply. Vi blir Nordens störs- ta allians, säger Anna Broekman.
Partnerskapet innebär att HS Certifiering kan erbjuda kombinationer
av certifieringar inom livsmedelssäker
-
het, spårbarhet, ekologiskt, miljö och arbetsvillkor.
Till det kommer hållbarhetsdokumentationer och möjlighe
-
terna att knyta ihop lokal produktion med den globala marknaden.
Omkring tusen svenska liv smedelsföretag är nystar
-
tade. Livsmedelsmarknaden förändras snabbt och de små företagen behöver kunna sälja på export.
– De företagen utvecklas ofta snabbt, är innovativa och använder nya kanaler.
De behöver stöd för att kun
-
na visa sin kvalitet och utveckla sitt utbud, säger Anna Broekman.
Avtalet är viktigt för HS Certifiering. Anna Broekman siktar på hela den nordiska marknaden och tror på för
-
dubblad omsättning om cirka fem år.
– Det är ett paradigmskifte för HS Certifiering. Vi går från att vara ett mindre
bolag till att växa in i en större kostym. Det är
viktigt för den svenska livsmedelsindu
-
strin där det sker stora förändringar just nu, säger hon. ■ Johan
Ardegård.
Tobias Nilsson.
TidigAre delAr i serieN:
så föryngrar du din skog5 steg till en lyckad försäljning
18 19
bättre företagare i skogen: Del 2 lPimpa
din skoginnandu skasälja.
lLåt köparnakonkurreraom skogen, det gerbäst pris.
HushållningssällskapetsskogsrådgivareTobiasNilsson
och Mats Åkerman
ger tipsom hurdu gör bättrevirkesaffärer.
Text & foto: HelenaWennström Mångaskogsägareringertill denvirkesköparede anlitade förragångenochbeställer ettavverk
ningsuppdrag.Det är enkeltoch kankännas
tryggt.Mendet gåroftastatt få betydligt bättrebetalt.Att konkurrensutsätta skogenär detvikti
gaste,menarTobiasNilsson,skogsrådgivare i Ingelstad.– Detgälleratt kollarunt.Vill mankonkur
rensutsätta skogen är rotposteri regelbästa sättet attsälja. Detär detvi rekommenderar, säger han.RotpostföRsäljningenföRsvannnäs
tan frånSverigenär Skogsstyrelseninte fick fortsättamed stämplingenför snarttio år sedan.Hushållningssällskapenhar utvecklat
tjänstenoch stämplarinte baraskogenutan hjälperocksåtill medförsäljningen.Det finns ävenandraprivataaktörersomstämplarskog.
Försäljningsmetodenär vanligasti Ble
kinge,Smålandoch Sjuhärad,mentotaltär
det baraen litendel avden svenskaskogen somsäljs i formav rotposter.Att detinte är fler somsäljerpå rotförklararTobiasNilsson medatt vi ärvanemänniskor.Vi gör somvi
brukar.– ommansäljeRett huselleren lägenhet förutsättermanatt mäklarenoptimerarpri
set. Ommanköperen bil prisförhandlarman.
Menmångaskogsägareringerbaraupp och skriversedanavtalnär köparenkommerut
utanatt vetavilketnettode får. Dekanskeinte ensfrågarom priset,säger
TobiasNilsson.
näR utbudetäR lågtoch sågverkenbehöver råvarablir detstor vinstmedrotpostförsälj
ning.Menävenundermer normalaförhållan
den brukarrotposterge bättrebetalt.
– Vi kanintegarantera attmanfår mer betalt, menoftastär det så.Manvet i allafallalltidvilkenaffärmangör ochvilketnettoprisskogsägarenatt ha såfin skogsommöjligtatterbjuda.Helstskaköparenkunnasittai sin bilmanfår, sägerMatsÅkerman.För attlockaköparegällerdet ocksåför
och redan frånvägenlockasav denfina sko
gen, tyckerTobiasNilsson.Han jämför pånytt medbostadsförsäljningar.
– Detär somhomestyling.Manska städa bättre Diken och vägar lönar signäsTanummer matsÅkerman.Tobiasnilsson.FörranumreT:så föryngrardu din skog.
sättatt säljaskogen 1Funderapå ochprioritera
vad somska avverkasunder hösten och vintern. Kolla läget på marknaden.2Planeraute i skogen före
avverkningsanmälan. Vadska du taför naturvårdshänsyn?
Titta efter hur virket ska köras ut. se tillatt det finns välplane- rade basvägar för att undvika markskador. Detär viktigt att
det finnsbilväg ända fram.
3Anmälavverkningen till skogsstyrelsen. Låt desex veckornasom krävs gå innan du gör något.4Funderapå ochbestämvilken försäljningsformsom
passar dig.5Förröj beståndet så att
skogenser fin utnär potentiella köparekommerut. Grusa vägar,se till attdet finns vändplats förlastbil med släp och braavläggför skotaren.
Lantbruk4.0 och biologisk renässans antbruket ärutsattför ettomvandlingstryckav sällanskådatslag. Debakomliggande faktorerna är exempelvishårdareregleringar,internationell konkurrens,teknikutveckling ochständigaanspråkpå
lantbruksmarkenfrånintressentersom villanvändaden tillnågotannatänlantbruk.
Om lantbrukarenvillvarakvaribranschenoch säkerställa engodaffärsverksamhetställskrav påaffärs
utveckling – ochdet kostar.Härfinns ettdilemma:sam
tidigtsombehovetav investeringarökar såharmånga lantbruksföretagsekonomi urlakatsgenomförändringar somstartaderedanunder”omställning 90”.
att lantbRuket måste utvecklas skaintebarases frånlantbrukarensperspektiv. Landsbygdensom helhet är underhot.FNtalaritermerav”urbanexpansion”.En positivbild avlantbruket–lönsamheteninkluderad–är
viktigtför attlocka dennyagenerationenattge sigini dengröna sektorn.
Flerautmaningarfinnsocksåpå samhälletsmakro
nivå.Bland dessakannämnasförändradekonsum
tionsmönstersomgörattvärldenenligt FAObehöver
uppnåenårsproduktionavlivsmedel motsvarande13,5 miljarderton år2050 (fråndagens8,4).
Ovanpådettaharvi miljöaspekten:å enasidan kan lantbruket absorberakol,producerasubstituttillfossil
relaterade produkter ochförbättrabiologiskmångfald.
Å andrasidankanlantbruket ocksåha negativa effekter på miljön.Inteminst matkonsumenternahargenomsittköp
beteendeansvarför attlivsmedelsproduktionens kvali
tet ochmängdökar samtidigt somhänsyntastill miljön.
föRbättRingaR äRinte tillräckligtföratt mötadet totalaomvandlingstrycket.Nej,lösningenärnoginno
vation.Så fråganär:vartär vipåväg?
Ettsvarsom hörtsär ”lantbruk4.0”.Dethandlar om sensorer,digitalteknik,flygfarkosterochrobotik.Till detbörvi noglägga uppdaterad biologiskkunskapom alltsomberörlantbrukochväxtförädling.
Lantbrukaresomvillinidet nyaharett ofantligt behovavomvärldsanalys,att lärasigny teknikoch biologi–ochattbli meraffärsorienterade.Kanskemåste vi ocksåvaraöppna förattåteruppliva endelgamla metoder,somattkörautgödselmedmindreekipageså
att markpackningen minimeras.
Hursomhelst:ennyckelfaktor förframgångäratt skapateam avlantbrukare,rådgivareochtillexempel maskinleverantörer.
Per FrankeliusForskarevidLinköpings universitet krönika:
Enligt Skogsbarometern 2016 står avverkningsuppdrag för
42 procent, rotpost/LRK för 24 procent och leveransvirke för 20 procent av virkesförsäljning- en. Resten såldespå annat sätteller också vet man intehur.Jämfört med 2014ökar rotpost/LRK medan avverkningsupp- drag ochleveransvirke minskar.Fakta:
näsTanummerbättreföretagare iskogen: Del 1Tänkmerföretagsmässigti skogen,uppmanarHushållningssällskapetsskogsrådgivare KarlGustafssonochSimonHalling Ekmåne.Det gerhögrevinsttill skogsägaren.I enserie artiklarger Gröna Affärertipsför lönsammareskog.Vi börjar medhurduföryngrar dinskogpå bästa sätt.Bra förädladeplantor, uppföljning ochgod skötsel av skogen kanöka nettotväsentligt,tipsarskogsrådgivarnaKarl Gustafsson ochSimonHalling EkmånepåHushållningssällskapetKalmar-Krono-berg-Blekinge. (Seberäkningskalkylenhärintill.)En lyckad föryngringbörjaregentligen re-daninnanskogenslutavverkas. Detbehövsgod planering – enröd tråd under skogenshelaomloppstid.Enligtde båda skogsrådgivarnalämnas såmycket somomkring enfjärdedel avskogs-marken attsjälvföryngras efterdet attskoghuggits ned.Dessutomhar enstor delavplan-teringarna gjorts på fel sorts mark. Idag stårgranpå tallmarkpågrundavmångaskogsäga-resrädsla förviltskador.– Planteringär oerhört viktig därdet intelämpar sigmedsjälvföryngring.Rättplantapårätt mark, gran pågranmark ochtall påtall-mark,sägerKarlGustafssonBästasortens förädladegranplantorgermer än 20procent snabbaretillväxt jämförtmedsjälvsådda träd. Det betyder attskogenkan slutavverkas vid60 i stället för 80 års ål-der.Förädladetallplantorhar 10–15procentsnabbare tillväxt. Det finns förädlade plantorävenav lövträd.De bästaplantorna kostar ungefär 20pro-cent mer ände billigastealternativen. För attfåtagi braplantormåstemanvarautei godtidochbeställaredantidigtpåhöstenommanskaplantera påvåren.– Detär dumsnålt att köpa sämre plantor.Det ärbättreatt lägga tilllite extra, säger KarlGustafsson.Plantering kostar mellan9 000och 15000kronor perhektarinklusive snytbaggeskyddoch eventuellt viltskydd som behövs isödraoch mellerstaSverige. Summanberorpå vilkaplantor manväljer.Investeringenkan tyckasdyr,men lönar sigenligtskogsrådgivarna.Den ärett kostnadseffektivt sättatt fåmerför sinskog.Underomloppstiden kannettotfördubblas.– Förädladeplantor förutsätteratt manskötersin skog braochröjer.Vid enförstagallring fårman större uttag ochkanredan dåta klentimmer, säger Simon HallingEkmåne.slutavverkningen. Annarsär risken attdengrässvålsomsnabbtväxertillsighindrarplan-torna,ävenom manmarkbereder. Omdetbe-hövs hjälpplantering skamaninte vänta inteför länge.MeDDigital Mätning i kartprogramär detenkeltatt räkna uthur många plantor man be-”It’sall aboutthefrånNärke.BertilBooslogigenomi Frukostklubben1946med”ViolertiPådentidenvarlantbruket vbehövde ökaochfamiljejordbruketdominerade.Jordbruketsprisförhandlingartogsinbörjan1940,efterdet attand1990då enavreglPrisförhandlingarnaskapade enstabilgrundförlantbruket ochden stora risken förproduktionenvar vädret. Enallmänuppfattningsomlevfrånden tidenäratten bonde aldrigärnöjdalltidvarabättre.Money, Money, M”Jagarbetarhelanatten,betalaräkningarnajagmåstebetala.Somlantbrukarekanvikännaigenossi deninledandetextenförutom attdet inteär tråkigt.intressantjobb menförattlyckashandlar detom pengar.Liksommusikbranschenhar lantbruketblivitmerkommersiellt. Vihar lämnatfamiljejordbruketbakomossochspecialiseringenharökat.Somspannmålsodlareär vivana vmarknadensvillkor. Skördevariationerna iSvsnittcirka10procent medan prisvariationernapå spannmålär20procent.När priset åkerhissupp ochnedhar vifåttlära ossatt säkraprisetpå råvarubörser.determinshandeläravstörstavikt förattmanska kunnasäljasin skördtillrättpris.Attvarkunnigpåväxtodling ochekonomiärnödvändigtmen ingen kanvDetlönarsigattsatsapåförädlatBergknallarsomkommer framefterav-verkningen, blöta hål ochhänsynsträdgörattman kanhållaned påantaletplantor.En braföryngring ger intebara snabb-aretillväxt.Den ökar också markensvärdeom fastigheten säljs.– Medplanteringökarmarkvärdetmångdubbelt, sägerSimonHalling Ekmå-Förädlade plantorgersnabbare tillväxt och störrenettoi skogen.ett avde viktigaste beslutenförskogsägaresom vill ökalön-samheten ärhur planteringengörs på bästasätt.text:Helena WennströmFörädladeplantorväxermer, skottenblir stora. Den härså görDu enbättrevirkesaffärnäStanummerSimonHallingekmåne.KarlGustafsson.förynGraskoGen?tänkpå det Här!1Plantera ellersjälvföryngra?2markberedningbehövs oftast.3Köp bra, förädla-de plantor.4Plantera smart,sätt inga plantor ionödan, exempelvisunderhänsynsträdoch på blötafläckar.5Var noga meduppföljningen.Foto:SimonHallinGeKmånekrönika:t stegtillenlyckad
försäljning upp ochgöra det så attraktivt sommöjligt för attfå bra bud.Grusauppvägar,fixa vändplaneroch förröj, sägerhan.
Hushållningssällskapenhar internkon
troll föratthållagod kvalitetpå stämpling
en. Virkesmätningenska bli såexaktsom möjligt.– Våraskogsrådgivarekalibrerarsig re
gelbundet,säger MatsÅkerman.■
5 5
skogsstyling lönar sig. Förröjd skog lockar köpare – och konkurrensutsatt skog gerbättre pris.
■Avverkningsuppdrag.Köparen
får i uppdragatt avverka ett bestånd och säljarenfår betaltefterdet att virkesvolymenhar mättsin vidindu
strin. Prisetbestämsefter enprislista och nettobetalningen ärprisetmed
avdragför köparenskostnader.
Betalningen kandröja ochkompli
ceradeprislistorgör attdet kanvara svårtatt jämföra medandraaktörer.
Det är enkeltatt beställa ettavverk
ningsuppdrag, menmanvet intepå
förhandvad nettobetalningenblir.
■Rotpost.Skogensäljs pårot. En tredje part (Hushållningssällskapet ellernågon annan privat aktör)
mäterpå säljarens bekostnad upp skogenoch upprättar bland annat stämplingslängdoch karta somun
derlag för en anbudsförfrågan. Den skickas tillköparesomlämnaranbud i ett totaltnettopris för helaavverk
ningen. Säljaren kanenkelt jämföra budenoch fårbetaltenligt devillkor man bestämt i anbudsförfrågan.
Köparenavverkaroch tarrisken.
■Leveransrotköp(LRK).
En anbudsförfråganmed kartunder
lag överden aktuella avverkningen tas framav säljaren. Anbudsförfrå
gan skickas uttill köpare somlämnar
anbud.Köparen fårnyttjanderätttill skogsråvaran.Priset kanvara fastper kubikmeter för helaobjektet men är vanligenuppdelat på sortiment.Totala
värdetberor påantaletfaktisktavver
kade kubikmeter,det sommäts invid industrin.■Leveransvirke. Skogsägaren av
verkar själv ellergenomeget avtalmed en entreprenör ochsäljer sedanvirket
liggandevid enbilväg.Det finns risk för lägrebetalning omman använder fel prislistaoch därigenom gör sämre aptering.■Stampris.Ett nyttsystemmed
betalningper trädsomprovatsav ex
empelvis SödraochSveaskog.
l
Hs Certifiering expanderar inom livsmedels- och miljöcer
tifiering genom ett nytt par tner- skap. Avtalet med världsledande Bureau Veritas ger fördelar för både små och stora kunder.
Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge är huvudägare till Hs Certifiering aB. Östergötland, Jämtland, Norrbotten-Västerbotten är o
ckså delägare.
Bolaget har 2 000 kunder, omsätter 12 miljoner kro- nor och har 13 anställda spridda från Skåne till Luleå.
Bureau Veritas har sitt nordis ka huvudkontor i Köpen- hamn. Bureau Veritas Certification är världens första och nu det ledande certifi
eringsorganet med 80 000 kunder i mer än 100 länder. Konce
rnen grundades i Frankrike 1828.
Fakta:
tips för röjningNäsTA Nummer
När det blir dags är det lätt att ta in maskiner i sko
-
gen för att avverka eller ta ut vindfällen. Det är också enklare att öv
ervaka skogen.
Det kan vara sv årt att sätta en prislapp på just det, men man sparar tid i för
-
valtningen av skogen.
Det är enklare att räkna ut vad man sparar i diesel.
Att bygga vägen kostar mellan 2 00 och 250 kronor per meter.
Drygt 600 000 kronor för 3, 2 kilometer skogsbilv
äg kan verka dyrt.
Men hälften av den kostnaden sparar man oftast in direkt om v
ägen byggs före avv erkning- en, påpekar
Tobias Nilsson.
skotningsväg kostar i snitt tre kronor kubikme
-
tern extra per 100 meters driv ning. Avverkas 7 000 kubikmeter med en drivning på 1 000 meter innebär det en besparing på drygt 2
00 000 kronor.
Dessutom kan man få bättre betalt för v irket. Bero- ende på hur virket säljs kan man få tillgänglighetspre
-
mier eller slippa avdrag för att det inte går att komma fram med släp.
– Tillgängligheten är A och O när ma n ska sälja en avverkning, säger
Johan Ardegård. ■ 4 tips För
VägBygge 1Planera noga så att du får så stor nytta som möjligt av vägen.
2Tänk på var i terrängen vägen ska ligga, använd om möjligt fast mark.
3Bygg innan du avver- kar så kan du i regel räkna hem halva kostnaden direkt genom kortare skotningsav- stånd.
4 underhåll befintliga vägar. det är dubbelt så dyrt att laga en sönderkörd väg som att underhålla den före avverkning.
4 tips För dikesrensning 1inventera dikena. rensa bort sådant som kan orsaka försumpning. det kan räcka med att göra det för hand med en grep. rensa trummor.
2lämna inte avverknings- rester i diken som kan bli till proppar.
3Prata med grannar och samordna dikesrensningen.
4 dikesrensning kräver inte tillstånd om det inte påver- kar natur- och kulturmiljön.
samråd med skogsstyrelsen om du är osäker, samråd är gratis.
en skogsbilväg ska vara minst 3 meter bred där den är rak, bredare om den svänger. Det ska vara fritt från grenar på 4 meters bredd och 4,5 meter över vägbanan.
På www.vmfsyd.se finns information om vilka krav som ställs på skogsbilvägar och vändplats.
Fakta:
samarbetsavtalet skrevs un- der i juli. Från vänster mikael lindström, ackrediteringschef på BV, Anna BFaergemand (för BV Nordeför Hs Certifin, och majid ering, Jacob sittande), vd roekman, vd Nodeghan, försäljningschef BV Norden.
det gäller att rensa trum- mor under vägen.
Här togs material till skogsbilvägen på Kalle- berga. detta förvandlas till ett bra viltvatten i skogen.
Väg under kon- struktion. Här har material grävts upp och blivit grund för vägen. innan grus kom på plats samlades vatten under sommarens regnväder.
När vägen är klar har den rätt lutning och vatten rinner i stället bort.
den här vägen blev klar i fjol och nu ligger timmer och grot tillgängligt.
Vägen till bättre miljö & ekonomi
Certifieringen under ett paraply
Text: Helena Wennström skogsrådgivarna
Johan Ardegård och Tobias Nilsson har planerat skogsbil- vägen noga så att den ska göra så stor nytta som möjligt.
nr 5 2017.indd 24-25
2017-10-05 14:49
