• No results found

Psykisk hälsa - barn och unga. Örnsköldsvik 8 november

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Psykisk hälsa - barn och unga. Örnsköldsvik 8 november"

Copied!
93
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Psykisk hälsa - barn och unga

Örnsköldsvik 8 november 2017 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se

(3)

Kultur Fritid

Arbete

Förskola – skola

Socialtjänst

Hälso- och sjukvård

Familj – Vänner- Samhälle

Psykisk hälsa – handlar om hela samhället!

www.uppdragpsykiskhälsa.se

(4)

Psykisk hälsa

Arbete

Stämning i samhället Förväntningar

Fysisk hälsa

(5)

Socialtjänst

MHV BVC

Elevhälsa

Öppenförskola BUP

SiS

Skola Vuxenpsykiatri

Polis

Ungdomsmott Primärvård

Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar

Frivilligorganisationer HVB

Tandvård

(6)

Vilka människor passar in i dagens

kunskaps och informationssamhälle?

(7)

Vilka människor passar in i dagens

samhälle - alla ?

(8)

Vilka människor passar in i dagens

samhälle - vilka gör inte ?

(9)

Det är inte så lätt att vara människa

- eller…

(10)

Skolan, skolmiljön, personalomsättning,

krav och förväntningar i skolan, på arbetsplatsen och i samhället i stort …

Stora förändringar:

(11)

Vad händer med vår hjärna i dagens

samhälle?

(12)

Vad har hänt med oss människor?

(13)

Jordbruks samhället

(14)

Industrisamhället

(15)

Utveckla dig!

Var social!

Tänk rätt!

(16)

COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som

uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv – både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken

uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller

affärspartner. Bestäm dina egna delmål och

milstolpar och skapa den struktur som passar dig

bäst.

(17)

1. ÄLTA POSITIVT

Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis.

2. REPRISERA BRA TANKAR

Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke.

3. TA BORT DET NEGATIVA

Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad.

4. RING EN VÄN

Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd!

5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT

Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa!

6. LEV PÅ HOPPET

Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det.

7. BERÖM DIG

Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra.

8. TÄNK POSITIVT

När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra.

9. VAR NÖJD

Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter.

10. KÄNN DIG RIK

När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp.

Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat.

11. MOTIONERA DIG GLAD

Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner.

12. SOV OCH ÄT BRA

Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.

(18)

Tänk positivt

Ungefär 1 590 000 resultat om du googlar

Är glaset halvfullt eller

halvtomt?

(19)

Varför mår vi inte bra?

(20)
(21)

Sensus, kursstart 5 okt 2016

(22)
(23)
(24)

Barnet - - - - Miljön/Samhället

Diagnos - - - - Anpassning av

samhället

(25)

Samhället och hjärnan

(26)

Alla är inte lika….

(27)

Akta hjärnan!

(28)

Den uppkopplade generationen…

(29)
(30)

Vilka diagnoser kommer att bli stora ….?

(31)

KÖP EN UPPLEVELSE!

(32)
(33)
(34)

Fokus okt 2017

(35)
(36)
(37)

KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL - EJ FÖR SPRIDNING 37

(38)
(39)
(40)

Samhället och hjärnan

+ =

(41)
(42)

Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom

25 % av befolkningen drabbas

någon gång i livet av ett ångestsyndrom.

Cirka 36 % kvinnor och 23 % män insjuknar i en depression.

”Psykisk ohälsa ökar

Rapporten visar även att den psykiska ohälsan i befolkningen fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna 16–24 år. ” Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård

samt tandvård – Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen 31 mars 2016

(43)

Psykisk ohälsa

Ett begrepp med otydlig innebörd

”Common Mental Disorder” (CMD), innefattar depression, ångestsyndrom,

paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och PTSD (>90% av antalet sjukfall)

•Upp till 30 procent har symtom som vid en psykisk sjukdom enligt internationella studier

men enbart ett par procent har varit

sjukskrivna för en psykisk diagnos i Sverige

(44)

Vad är psykisk hälsa då?

(45)

Lätt att vara

människa?

(46)

A tremendous challenge now and

towards 2030 when…

(47)

Många olika typer av psykisk ohälsa

 Ångest,

 Depression

 Ätstörningar

 Självskadebeteende

 Bipolär sjukdom

 Psykos, schizofreni

 ADHD

 Autismspektrumstörningar

 Beroendesjukdomar

Lindrig Livshotande svår

(48)

Psykiatriska tillstånd

Cirka 10 procent av barn och unga vid en given tidpunkt har ett psykiatriskt tillstånd.

ADHD och depression, som båda förekommer hos mellan 5 och 8 procent av svenska barn, samt autismspektrumtillstånd, mellan 1 och 1,5 procent av svenska barn.

(49)

Vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd ökat kraftigt bland barn och ungdomar under många år

Kraftig ökning av vårdkonsumtionen bland tretton- till sjuttonåringar

liksom hos unga vuxna, arton till tjugofyra år

BUP träffar årligen 2-10% av barnen

(50)
(51)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

(Antal per 100 000 inv)

Män Kvinnor

Barn och unga med psykiatrisk diagnos

0 och 24 år med psykiatrisk diagnos i sluten vård

(52)

Förskrivning av ADHD-läkemedel till barn och unga

Uthämtade läkemedel, utskrivna till personer 0-24 år

0 5 10 15 20 25

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(Antal per 1000 inv)

Män Kvinnor

(53)

0 5 10 15 20 25 30

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(Antal per 1000 inv)

Män Kvinnor

Förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga

Uthämtade läkemedel personer 0-24 år

(54)

Socialstyrelsen 2016 ETC

(55)

Hur jag dog

- Och fick klart för mig hur allt hänger ihop

Niklas Ekdal

(56)

En människa . . .

(57)

En

människa . . .

. . . .

(58)

Psykisk hälsa

Arbete

Stämning i

samhället Förväntningar

Fysisk hälsa

(59)

När vi planterar ett frö…

(60)

Luft, koldioxid

Solljus

Vad behöver ett frö för att gro?

Jord, näring

Värme

(61)
(62)

Samhället och hjärnan

+ =

(63)

Hur skapar vi tillsammans ett hälsofrämjande samhälle?

Vem gör vad?

(64)
(65)

Tidiga insatser :

Tidigt i livet + Tidigt i processen

(66)

Satsa tidigt:

(67)

Bra stöd till alla föräldrar

(68)

Nordens välfärdscenter

(69)
(70)

Bra förskola

Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk……..

Stödja föräldrar, identifiera extra behov vara trygghet

(71)

Vem ser och vet det först?

Vem har ansvar att göra något?

Vad ska den då göra?

Tidigt identifiera behov av extra

stöd eller andras insatser

(72)

Bra fritid, vänner, tillhörighet

(73)
(74)

Alla ska lyckas i skolan!!!

Hur gör vi det i praktiken?

Många olika lösningar – vad är bra när?

Prioriteringar?

(75)
(76)

Med anpassning och hjälpmedel………

Barn i familjehem, placerade

Barn med funktionshinder

(77)

Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser…..

- Ja allt som behövs…….

Okonventionella lösningar, samordning,

planering, individuella planer, utvärdering…..

(78)

En strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

Samordnad Individuell Plan

(79)
(80)
(81)
(82)

Tänk om det värsta skulle hända…

(83)

Osäkerhet den självklara följeslagaren…

Vad händer nu?

Hur går saker och ting till här?

Vart ska vi ta vägen?

Vad ska vi göra för att få stanna?

(84)

2015 2016 2017 … 2040

163 000 asylsökande

Väntan på beslut

74 000 nyanlända (bifall under 16-17)

Källa: Migrationsverket, Statistik för helår 2015 och 2016 samt fram till 1 april 2017

*Beräknat utifrån uppgifter från MV angående antal väntande 1 januari 2017 (70 000) plus antal asylsökande (5677) minus avgjorda asylärenden (13200) under 1 januari – 1 april 2017

Väntan på beslut

~60 000*

?

(85)

Nyanlända flyktingar i Sverige 2016

 Tvärsnittsstudie av 1215 nyanlända från Syrien som kommit åren 2011 och 2013 och ytterligare 173 asylsökande från Syrien, Eritrea och Somalia.

 Resultaten visar att den psykiska ohälsan i bland nyanlända från Syrien och bland asylsökande från Eritrea, Somalia och Syrien är mycket utbredd.

 Bland nyanlända från Syrien hade var tredje en högst påtaglig depressions-eller ångestproblematik, detta samtidigt som 30 % uppger symtom som stämmer överens med PTSD.

 En hög grad av studiedeltagare angav att de varit utsatta för någon typ av traumatisk händelse i sitt tidigare hemland eller under sin tid på flykt och 30 % av de nyanlända från Syrien

angav drygt att de blivit utsatta för tortyr (Tinghög et al., 2016).

09/11/2017 85

(86)

Migration är en

riskfaktor för icke- affektiva-psykoser

Studier visar att utrikesfödda har högre incidens vad gäller icke- affektiv psykos än infödda i Storbritannien, Nederländerna,

Danmark, Sverige, Israel, Kanada och Australien.

09/11/2017 Anna-Clara Hollander 86

Immigrants face, on average, a 2,3-fold increased risk of psychotic disorder.

• Bourque F, et al. A meta-analysis of the risk for psychotic disorders among first- and second-generation immigrants.

Psychological Medicine 2011;41(5):897-910.

• Cantor-Graae E et al. Schizophrenia and migration: a meta-analysis and review. Am J Psychiatry 2005;162(1):12-24.

(87)

Programmet Hälsa i Sverige

Bidrar till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända

Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar verktyg och inspirerar

Personal som möter asylsökande och nyanlända får hjälp att göra ett ännu bättre jobb

http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokande-och-nyanlanda/

(88)

Massor av olika…

Vanliga livet stöd Jobbiga situationer Ohälsa - Lite sjuk Allvarligt sjuk

(89)

Behov av samordning

(90)
(91)
(92)

Vi kan om vi vill !

(93)

Kultur Fritid Arbete

Förskola – skola Räddningstjänst

Polis Socialtjänst

Hälso- och sjukvård

Familj – Vänner- Samhälle

Psykisk hälsa – tillsammans fixar vi det!

www.uppdragpsykiskhalsa.se

Företagshälsovård Försäkringskassa Arbetsförmedling

References

Related documents

Åtgärden inresor till Sverige kan jämföras med åtgärderna distansundervisning och särskilda allmänna råd för personer över 70 år (personer över 70 år) som båda bedöms

We also want to point out that whereas the epidemiological block is meant to be rather standard, but of course have different specific features depending on the kind of virus

Vuxna och barn över 10 år ska äta 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag (barn från 4-10 år 400 gram) men många barn äter hälften, eller än mindre, av den

nasiestudenterna som fick ta ett stort eget ansvar för att strukturera sin vardag och bedriva sina studier. Enkätsvaren visade övertygande att barn 4–6 år förmår att uttrycka

Alla barn och unga i Sverige har rätt till hälso- och sjuk- vård på lika villkor och ensamkommande barn och unga ska kunna söka hjälp för sina hälsoproblem på närmaste

yrkestillfredsställelsen av att se patienter tillfriskna var de mest positiva aspekterna av att arbeta i team. 2002 Att upptäcka delade uppfattningar, känslor och

Debriefing kom till för en grupp individer som blivit exponerade för traumatiska händelser för att förbättra deras känslomässiga tillstånd, men även för att förebygga

Då kursen gavs för första gången har lärarna varit mycket lyhörda för återkoppling från studenterna så väl via mailkontakt som via direktutvärdering i samband med