Betalningsmetoder i butik : en fallstudie i Kalmar stad

Betalningsmetoder i butik

–

en fallstudie i Kalmar stad

Författare:

Tina Holm

Ulrika Palmberg

Annie Sommerhell

Handledare:

Petter Boye

Program:

Ekonomprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: C-nivå, VT 2009

Handelshögskolan BBS

Förord

Vi vill ta tillfället i akt och tacka de personer som på olika sätt bidragit till vad uppsatsen är idag. Först och främst riktar vi ett varmt tack till samtliga respondenter som genom sin kunskap och sitt engagemang förmedlade värdefull empiri till vår studie; Sarah Bava, Gerda Carlsson, Roland Claeson, Mia Hasselgren, Jonas Hedin, Ingela Nilsdotter Holgersson, Lennart Jaensson, Lars G Ohlsson, Ulf Persson, Conny Ring, Annica Rutgersson, Karl-Johan Rågård, Lars Strandberg samt företagsrådgivaren på SEB. Ett tack riktas även till vår handledare Petter Boye samt våra kurskamrater för konstruktiv kritik som förmedlats under arbetets gång, vilket bidragit till studiens slutresultat.

Kalmar 25 maj 2009

______________________ _______________________ Tina Holm Ulrika Palmberg

________________________ Annie Sommerhell

Sammanfattning

Instutition: Handelshögskolan Baltic Business School, Kalmar Uppsatsnivå: Kandidatuppsats

År: 2009

Handledare: Petter Boye, Handelshögskolan Baltic Business School, Kalmar Titel: Betalningsmetoder i butik – en fallstudie i Kalmar stad

Författare: Tina Holm, Ulrika Palmberg och Annie Sommerhell

Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vad som påverkar butikernas val av

betalningsmetod samt undersöka vilka drivande nyckelaktörer i samhället som påverkar vid beslutsprocessen.

Nyckelord: Betalningsmetoder, detaljhandeln, drivande nyckelaktörer

Abstract (SV): I samband med att projektet Tryggare Kalmar startade, har debatten angående

betalningsmedel blivit aktuell. Tryggare Kalmar är ett projekt som drivs av banker, handlare och polisen där de tillsammans vill minska kontanthanteringen i samhället för att ge en tryggare arbetsmiljö för anställda. Dock är inte alla övertygade om att en minskad kontanthantering är den optimala lösningen, då båda betalningsmetoderna har sina för - och nackdelar. I denna studie strävar vi efter att undersöka vad som påverkar butikers val av betalningsmetoder samt hur deras förväntningar på framtiden ser ut. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört 14 intervjuer riktade till butiker inom detaljhandel samt till drivande nyckelaktörer som kan tänkas påverka valet av betalningsmetoder i butiker. I vårt empiriska material har vi kunnat se både mönster och avvikelser som vi ansett vara intressanta att ta del av.

Innehållsförteckning

2.2KVANTITATIV OCH KVALITATIV METOD ...11

2.3DEDUKTIV OCH INDUKTIV ANSATS ...12

2.4DATAINSAMLING ...13

2.5UPPSATSENS UTFORMNING ...14

2.6URVAL ...14

2.6.1 Val av intervjupersoner ...14

2.6.2 Val av detaljhandelns respondenter ...14

2.6.3 Val av drivande nyckelaktörer ...16

2.7INTERVJUER ...16 2.7.1 Intervjuteknik ...17 2.8STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET ...18 2.8.1 Begreppsvaliditet ...18 2.8.2 Intern validitet ...18 2.8.3 Extern validitet ...18 2.8.4 Reliabilitet ...19 2.10METODKRITIK ...19 2.10.1 Telefonintervjuer ...19 2.10.2 Val av respondenter ...19 2.11KÄLLKRITIK ...20

2.11.1 Referensram och empiriskt bakgrundskapitel ...20

2.11.2 Muntliga källor ...20 3. TEORI ...22 3.1KOSTNADSEFFEKTIVITET ...22 3.2CASH MANAGEMENT ...22 3.3MARKNADSFÖRING ...23 3.4FÖRETAGETS SITUATIONSFAKTORER ...23 3.4.1 Branschtillhörigheten ...23 3.4.2 Företagets omfattning ...24

3.4.3 Sociala och kulturella faktorer ...24

3.4.4 Fysiska faktorer ...25

3.4.5 Formaliserade faktorer ...25

3.4.6 Teknologiska faktorer ...25

3.4.7 Psykosociala faktorer ...25

3.5VÅR MOTIVERING TILL VALDA TEORIER ...26

4.1BETALNINGSMETODERNAS HISTORIA ...27

4.2BETALNINGSMETODERNAS UTVECKLING...28

4.3KORTETS DEFINITIONER OCH BETALNINGSFLÖDEN ...28

4.4KONTANTA BETALNINGSFLÖDEN ...30

4.5NÄTVERKSEFFEKTER ...31

4.6KORT - OCH KONTANTANVÄNDNING I SVERIGE ...31

4.7BETALNINGSMETODERNAS KOSTNADER ...32

4.8KOSTNADSEFFEKTIVITET ...33

4.9EXTERN PÅVERKAN PÅ BETALNINGSMETODERNA ...33

4.9.1 Teknik ...33 4.9.2 Rånrisk ...34 5. EMPIRI ...36 5.1DETALJHANDELN ...36 5.1.1 Bakgrund ...36 5.1.2 Butikernas betalningsmetoder ...37 5.1.3 Kostnadseffektivitet ...38 5.1.4 Cash Management ...40 5.1.5 Situationsfaktorer ...41

5.1.6 Projektet Tryggare Kalmar ...47

5.1.7 Förväntningar på framtidens betalningssystem ...48

5.2DRIVANDE NYCKELAKTÖRER ...49

5.2.1 Bakgrund ...49

5.2.2 Vad nyckelaktörerna anser påverkar val av betalningsmetod i butik...50

5.2.3 Nyckelaktörernas påverkan på butikers betalningsmetoder ...53

5.2.4 Nyckelaktörernas framtidsförväntningar samt hur dessa påverkar marknadsaktörerna ...57

6. ANALYS ...60

6.1SITUATIONSFAKTORER ...60

6.1.1 Butikens omfattning ...60

6.1.2 Bransch ...60

Modell 5.1 ...61

6.1.3 Kulturella och Sociala faktorer ...61

6.1.4 Teknologiska faktorer ...62 6.1.5 Psykosociala faktorer ...63 6.1.6 Formaliserade faktorer ...63 6.2MARKNADSFÖRING ...63 6.3KOSTNADSEFFEKTIVITET ...64 6.4CASH MANAGEMENT ...66 6.5FRAMTIDEN ...66 7. SLUTSATS...68 7.1DETALJHANDELN ...68 7.2DRIVANDE NYCKELAKTÖRER ...68 7.3FRAMTIDEN ...69

7.4FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER ...69

REFERENSER ...70

BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR TILL NYCKELAKTÖRER ...75 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING INTERVJUER ... 0

1. Inledning

__________________________________________

I

detta kapitel presenterar vi uppsatsens ämne genom att inleda med en

beskrivning av bakgrunden till vårt valda ämne som därefter följs av en

problemdiskussion som mynnar ut i valda forskningsfrågor och syfte.

_____________________________________________________________________________________

1.1 Bakgrund

I ett historiskt perspektiv har betalningsmetoder ständigt utvecklats. Inledningsvis förekom byteshandel som följdes av kontanta betalningsmedel men blev sedan ett allmänt accepterat inslag1. Ett ytterligare steg i utvecklingen har medfört alternativ till kontanta betalningsmedel2, vilket utgörs av icke-kontanta betalningsmedel som består av kort, checkar, giro, överföringar samt autogiro3. De icke-kontanta betalningarna är idag ett dominerande inslag i handeln och det förs diskussioner i samhället angående fördelar och nackdelar med denna utveckling. Trenden i samhället är dock tydlig, kortanvändningen ökar successivt vilket per automatik innebär att kontantbetalning minskar4.

Betalningsmetodernas säkerhetsbrister är faktorer som gett upphov till debatt i denna fråga. Kontantbetalning är en bidragande orsak till de värdetransportrån och butiksrån som förekommer. I Sverige utgör butiksrånen den näst största kategorin av rån och mellan åren 1998 och 2007 skedde en ökning med över 21 procent5. Den svarta marknaden är ytterligare en faktor som problematiserar kontantbetalning. Undersökningar som utförts visar att uppskattningsvis hälften av samtliga kontanta transaktioner är olagliga6. En metod att begränsa dessa negativa effekter vid

kontantbetalningar är en skärpt lagstiftning. Framöver kommer lagen om penningtvätt att skärpas7, vilket innebär att fler aktörer på marknaden får anmälningsplikt. Till årsskiftet kommer även lagen om kassaregister införas där samtliga företag som tillämpar kontantbetalningar kommer tvingas skaffa särskilda kassaapparater där det inte är möjligt att exempelvis radera transaktioner8. För icke-kontanta betalningar utgör kortbedrägerier ett riskmoment som ska beaktas. Ett oroväckande mönster har kunnat skönjas i samhället; i takt med att butiksrån ökat har även kortbedrägerier ökat drastiskt. År 2008 uppmättes nästan 8 500 polisanmälningar under

1

www.myntkabinettet.se (A) 2

Fregert, Klas & Jonung, Lars (2005). Makroekonomi – Teori, Politik och Instutitioner 3

Nyberg, Lars & Guibourg Gabriela (2003). Kortbetalningar i Sverige 4

Nyberg, Lars & Guibourg Gabriela (2003). Kortbetalningar i Sverige 5

Grape, Linda. Handels utredningsgrupp (2008). Arbetsmiljö i fara 6

www.dagensnyheter.se (A) 7

www.bolagsverket.se 8

första halvåret vilket var en ökning med 2000 anmälningar jämfört med samma period år 20079. Huvudsakligen var skimming, vilket innebär att dina kontouppgifter kopieras10, anledningen bakom anmälningarna. Kortbetalningar används frekvent inom Internethandeln och har medfört konsekvenser även inom detta område. I samband med att chipbetalningen infördes vid kortbetalningar har andelen kortbedrägerier vid Internethandel ökat, då kortet inte fysiskt behövs11. Kortbedrägerier är ett utbrett problem och 2006 genomfördes en undersökning som visade att åtta procent av Sveriges befolkning någon gång drabbats vilket motsvarar 493 000 personer. Undersökningen visade att av de tillfrågade som drabbats av kortbedrägerier, hade 31 procent övergått till kontantbetalning som alternativ12.

Kostnadseffektiviteten hos betalningsmetoderna, sambandet mellan intäkterna och kostnaderna13, är ytterligare en faktor som diskuteras i debatten om kort och kontantanvändning. Kostnaden för privatpersoner vid kontantbetalning är idag i princip obefintlig, samtidigt som kontanta betalningsmedel bidrar till en integritet och anonymitet för konsumenten14. Detta på grund av att kontanta betalningar inte kan spåras i samma utsträckning som icke-kontanta betalningar. Dock uppstår dock kostnader för butiker vid kontantbetalningar i samband med kontanthanteringen. Exempelvis tillkommer ökade personalkostnader med anledning av kassaavstämning, bankavgifter vid insättning av dagskassan, förlorade ränteinkomster då försäljningen först påföljande dag når ett räntebärande konto samt kostnader som uppstår vid värdetransporter. Icke-kontanta betalningar medför generellt sett en årlig kortavgift för konsumenten, dock medför denna betalningsform ett minimalt riskåtagande. Vid ett eventuellt kortbedrägeri ersätts konsumenten av banken vilket kan jämföras med ett kontantrån då ingen ersättning faller ut från banken15. För butikerna medför kortbetalning kostnader i form av hyresavgifter av betalningsterminal, samt en fast transaktionskostnad som i samband med kreditköp belastas av en rörlig påläggssats16. Butikerna ställer dessa kostnader i relation till intäkterna som kan förvärvas med kortbetalningar. Ränteintäkter är en positiv aspekt, då försäljningen når företagets räntebärande konto snabbare än vid kontantbetalningar17. Effektivare administration i samband med betalningen är ytterligare en aspekt. Kontanthanteringen och dess kostnader undviks samtidigt som revisionen underlättas då risken för medvetna och omedvetna fel minimeras18. I Kalmar stad har den aktuella frågan om betalningsmetoder yttrat sig genom projektet Tryggare Kalmar där banker, handlare, och polisen gått samman med målsättningen om en minskad

9

Grape, Linda. Handels utredningsgrupp (2008). Arbetsmiljö i fara 10

www.finansportalen.se 11

www.dagens nyheter.se (B) 12

SWEGUARD (2006). Utredning inom Europa 13

Drucker Peter (1970). Det effektiva företaget 14

Andersson, Åke (2009). 15

www.seb.se (A) 16

Strandberg, Lars (2009). Intervju Swedbank 17

Larsson Claes-Göran & Hammarlund Lars F (2005). Cash Management för företag 18

kontanthantering med 350 miljoner per årsbasis för att i framtiden kunna bli kontantlöst19. Vidare anser aktörerna bakom Tryggare Kalmar att samhällskostnader för värdetransporter, värdeskåp och larm skulle begränsas genom en minskad kontanthantering. Samtidigt förs en aktiv samhällsdebatt för miljövänliga alternativ och en minskad kontanthantering skulle minska belastningen av miljön, då kontanthanteringen medför långa värdetransporter20.

1.2 Problemdiskussion

I vår studie har vi intresserat oss för detaljhandelns val av betalningsmetoder. Vi anser att denna bransch fångar upp trenderna i samhället och kan applicera problematiken som är förknippad med betalningsmetoderna på ett tydligt sätt. Exempelvis har detaljhandeln utvecklats successivt till följd av internationaliseringen och informationsteknologin, vilken har blivit ett alternativ till den traditionella detaljhandeln genom Internethandeln21. Vidare innefattar detaljhandeln såväl större som mindre aktörer vilket har betydelse för valet av betalningsmetoder. Branschen utsätts kontinuerligt för kriminalitet22 vilket enligt vår mening borde bidra till att säkrare arbetsplatser eftersträvas.

Projektet Tryggare Kalmar har bidragit till att diskussionen angående betalningsmetoder blivit högaktuell i Kalmar stad. Aktörerna bakom projektet motiverar en minskad kontantanvändning i handeln med en ökad säkerhet och tryggare arbetsplats för handlarna23. Dock anser vi att detta endast är en sida av myntet. Argumenten som florerar i samband med val av betalningsmetoder är flera, motsägelsefulla och insinuerar att det finns både vinnare och förlorare i denna fråga. Vi menar att även aktörerna bakom Tryggare Kalmar har ett effektivitetsintresse. Bankerna kan exempelvis räkna hem betydande kostnadsbesparingar genom att begränsa kontantanvändningen i samhället och sin kontanthantering på bankkontoren. Varje år köper Riksbanken växelmynt till ett värde av 100 miljoner samtidigt som beräkningar visar att mellan 2.2 och 2.4 miljarder växelmynt befinner sig ute i de svenska folkhemmen. I regel betraktas inte växelmyntens köpkraft som stor vilket medför att de försvinner ned i byxfickor, burkar eller läggs på hög och förblir oaktiverade i betalningssammanhang24. Genom att begränsa betalningsmetoderna till att endast innefatta icke-kontanta betalningar skulle detta problem undvikas samtidigt som tekniken tillämpas vid betalningstillfället för att kunna erbjuda en säkrare och smidigare betalningsprocess. Vi menar att detaljhandeln då blivit en säkrare arbetsplats, med smidigare och lättare betalningsströmmar att följa samtidigt som kostnadsbesparingar kunnat räknas hem med anledning av en minskad kontanthantering. Handlarna tvingas dock svara för kostnaden som tillkommer vid kortbetalningar och vid mindre köp riskerar kostnaden att överstiga förtjänsten, vilket bidrar till att handlarna kan ifrågasätta hur smidig denna betalningsmetod blir ur deras

19 www.tryggarekalmar.se 20 www.tryggarekalmar.se 21 www.detaljhandel.nu 22

Grape, Linda. Handels utredningsgrupp (2008). Arbetsmiljö i fara 23

www.tryggarekalmar.se 24

synvinkel. Framförallt mindre handlare, med mindre kapitalstarka varor eller med en låg försäljningsvolym, skulle bli en utsatt kategori anser vi, då det skulle bli svårt att uppnå ett skapligt resultat med kostnader för betalningsmetoden. Detta leder oss osökt in på diskussionen om icke-kontanta betalningar kan ersätta kontanter. Slutligen är konsumenterna en makthavare och i dagens samhälle är kontanter en allmänt accepterad betalningsmetod som tillämpades långt innan icke-kontanta betalningar såg dagens ljus25. Befolkningens vanemönster är starkt och är något som bör beaktas vid ett scenario då kontanter utesluts ur handeln. Vi menar att en risk vid endast icke-kontanta betalningar, är den diskriminering som påverkar delar av befolkningen26. Exempelvis anser vi att generationsklyftan i dagens samhälle är tydlig, då den äldre befolkningen inte växte upp med den teknik som finns tillgänglig i dag, vilket begränsar deras handlingsutrymme i betalningssammanhang om kontanter utesluts. Vi menar att även yngre delar av befolkningen riskerar att uteslutas ur betalningssammanhang då det föreligger åldersbegränsningar för kortinnehavande27. Vice riksbankschefen Lars Nyberg uttalar sig enligt följande i frågan; ”Jag tror att det ”kontantlösa samhället” är lika långt borta som det ”papperslösa samhället” var när man började tala om det en gång i tiden.”28

Avslutningsvis menar vi att en smidig, säker betalningsprocess, samt företagets storlek och omsättning är faktorer som spelar in vid valet av betalningsmetod. Dock anser vi att även externa faktorer har betydelse i detta sammanhang då det enligt oss finns drivande nyckelaktörer som kan påverka företagen. Förutom Tryggare Kalmar anser vi att Svensk Handel, Skatteverket och revisionsbranschen utgör ett inflytande genom sina intressebilder, regleringar och redovisningsprinciper. Svensk Handel strävar efter en ökad lönsamhet för organisationens medlemmar, Skatteverket reglerar genom kassalagen samtidigt som revisionsbranschen har ett intresse av en säker redovisning. Dock kvarstår frågan om och framförallt i vilken utsträckning de påverkar vid företagens val av betalningsmetod.

1.3 Problemformulering

Med hänsyn till problemdiskussionen skapade vi följande problemformuleringar:  Vad påverkar butikers val av betalningsmetod?

 Vilka drivande nyckelaktörer påverkar butikerna i deras val av betalningsmetod?

 Hur ser framtidsförväntningarna ut hos drivande nyckelaktörer och marknadsaktörer inom detaljhandeln, samt vad innebär framtidsförväntningarna för marknadsaktörerna inom detaljhandeln?

25

Fregert, Klas & Jonung, Lars (2005). Makroekonomi – Teori, Politik och Instutitioner 26

Andersson, Åke (2007). Har Reinfeldt extra miljarder till oss medborgare? 27

www.swedbank.se (A) 28

1.4 Syfte

Syftet med denna uppsats är att identifiera vad som påverkar butikernas val av betalningsmetod samt undersöka vilka drivande nyckelaktörer i samhället som påverkar butikerna vid beslutsprocessen. Vi ämnar även undersöka vilka framtidsförväntningar som finns hos de drivande nyckelaktörerna och aktörerna inom detaljhandeln samt hur framtidsförväntningarna skulle påverka de sistnämnda.

1.5 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa uppsatsen till marknadsaktörer inom detaljhandeln i Kalmar stad. Denna avgränsning motiverar vi med de fördelar den medför. Då vi själva är bosatta i denna region medför avgränsningen en närhet till de respondenter vi avsett intervjua, vilket medfört att en hög andel av intervjuerna som utförts varit personliga. Detta anser vi stärker validiteten i vår studie då vi genom att utföra personliga intervjuer kunnat kontrollera att rätt faktorer undersöks. Vi har kunnat tillämpa de kontakter vi har inom näringslivet i Kalmar stad, vilket bidragit till intervjuer med IKEA, Kvarnholmens Centrumförening, bank och revisionsbyrå. Vidare anser vi att kännedom om Handelshögskolan BBS har påverkat övriga respondenters val att medverka i vår studie. Avgränsningen underlättar även när vi ska analysera vår empiri. Genom att utgå från Kalmar stad har vi en förhoppning om att det tydligare ska framgå ett mönster eller samband utifrån det empiriska underlag vi erhållit från våra respondenter. Vi har även valt att avgränsa framtidsförväntningarna hos drivande nyckelaktörer och aktörer inom detaljhandeln till enbart hur de påverkar aktörer inom detaljhandeln och inte för privatpersoner och samhället i övrigt. I vår studie förekommer även termerna kapitalstarka och mindre kapitalstarka varor. Det finns för tillfället ingen allmänt accepterad definition att tillämpa på termen kapitalstark, varför vi har uppskattat termen kapitalstark till varor värda 500 kronor och därutöver efter en subjektiv bedömning.

2. Metod

____________________________________________________________________________________

I

detta kapitel kommer vi att redogöra för uppsatsens metodval och hur detta har

påverkat uppsatsens utformning. Därefter beskriver vi vårt tillvägagångssätt med

uppsatsen, där det även förs ett resonemang kring uppsatsens reliabilitet och

validitet. Avslutningsvis följer en kritisk diskussion över datainsamling och

källhantering.

___________________________________________________________________________________

2.1 Vetenskapligt synsätt

Vår uppsats kommer att grundas på ett hermeneutiskt synsätt vilket syftar till att studera, tolka samt att försöka förstå det som undersöks29. En hermeneutisk analys innebär att forskaren växlar mellan att analysera delarna i studien för att därefter försöker betrakta dessa i en helhet30. Detta anser vi vara ett passande tillvägagångssätt då vi inledningsvis avser att analysera teori och empiri för att därefter i studiens slutfas försöka betrakta de tillsammans i ett större perspektiv. Utgångspunkten i hermeneutiken är förförståelsen, vilken anses vara en tillgång som underlättar vid tolkningen av datainsamlingen31. Med anledning av detta försökte vi på förhand skapa oss en bild om hur problematiken i samband med betalningsmetoder visar sig i dagens samhälle. Inledningsvis besökte vi ett av Tryggare Kalmars interna samverkansmöte, för att skapa en uppfattning om deras resonemang och argument i frågan. Vi var medvetna om att Tryggare Kalmar tydligt argumenterade till icke-kontanta betalningsmetoders fördel, men ansåg att mötet bidrog med inspiration inför den kommande forskningsprocessen.

2.2 Kvantitativ och kvalitativ metod

Det finns två forskningsmetoder att tillgå vid insamling av data; kvantitativ samt kvalitativ metod. Kvantitativ och kvalitativ forskning skiljer sig åt angående teorins betydelse, vilken kunskap den bidrar med samt förhållningssättet till objektivitet och subjektivitet32.

Kvantitativ forskning har sin grund i naturvetenskapen33 och betraktar omvärlden ur en objektiv synvinkel 34. Den kvantitativa metoden kännetecknas av en tydlig struktur där statistiska mätmetoder tillskrivs en central roll i studierna35. Vikten av kvantifiering vid datainsamlingen är tydlig och medför att metoden är användbar för generalisering. För en forskare medför detta att generaliseringar kan göras utifrån resultatet av en större mängd data36.

29

Lundahl, Ulf & Skärvad, Per-Hugo (1982). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer 30

Jacobsen, Dag Ingvar (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring 31

Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim Paul Finn (2006). Att utreda, forska och rapportera 32

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder 33

Ibid 34

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna 35

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:a upplagan

Kvalitativ forskning betraktar omvärlden ur en subjektiv synvinkel vilket innebär att människan tolkar sin omgivning37. Den kvalitativa metoden grundas på det hermeneutiska synsättet och syftar till att skapa förståelse. Vanligtvis används intervjuer vid kvalitativa undersökningar, då syftet är att tolka utvalda respondenters erfarenheter och inställning38. Utgångspunkten med de kvalitativa undersökningarna att respondentens subjektiva tolkningar ska bidra med en djupare förståelse hos forskaren för det specifika problem som undersöks39. Detta är något vi anser ligger i linje med syftet för vår uppsats då vi avser att undersöka, utvärdera och skapa en förståelse för vilka situationsfaktorer som påverkar ett företags val av betalningsmetod. Den kvalitativa forskningen eftersträvar ett djup i studien genom att skapa en nära relation till det undersökta objektet. Detta anses vara en förutsättning för att forskaren ska kunna uppfatta omvärlden på samma sätt som respondenten 40. Forskarens ställning blir därmed mer framträdande genom att dennes ”jag” har en inverkan på utseendet av datainsamlingen samt hur tolkningen av det görs41

. I vår studie har detta yttrat sig genom att intervjuerna huvudsakligen utförts personligen samt att respondenterna kontaktas såväl före som efter intervjutillfället för att säkerställa att missuppfattningar i samband med intervjutillfället undvikts.

2.3 Deduktiv och induktiv ansats

I en samhällsvetenskaplig forskningsprocess är det främst två undersökningsmetoder som dominerar, deduktiv samt induktiv ansats42. En deduktiv ansats utgår från befintliga teorier inom ett specifikt område43 vilket innebär att forskaren styrs vid insamlingen av det empiriska underlaget44. Detta kan jämföras med den induktiva ansatsen som innebär att forskningsprocessen tar sin utgångspunkt i empirin, för att därefter utifrån resultatet av det empiriska underlaget undersöka vilka teorier som är tillämpbara inom området45 . Dock är en forskare som tillämpar en induktiv ansats inte helt förutsättningslös utan kan påverka valet av de teorier som presenteras med hjälp av sina erfarenheter sedan tidigare46.

I vår studie har vi valt att använda oss av en abduktiv metodansats, vilket beskrivs som en kombination av deduktion och induktion47. I vår forskningsprocess har detta yttrat sig genom att vi växlat mellan respektive forskningsansats beroende på vilket stadie i forskningsprocessen vi har befunnit oss i. I utgångsläget intog vi en deduktiv ansats i samband med att vi utifrån vår problemformulering utformade vår referensram. Detta ansåg vi kunna bidra till en ökad förståelse i ämnet samt att det skulle underlätta vid insamlingen av empirin då vi erhållit en förförståelse och lättare kunde relatera till respondenternas information. Utifrån denna referensram skapades därefter de två intervjuguider som förekommer i studien, vilka innehåller samtliga intervjufrågor som riktas till respondenterna. Efter intervjutillfällena intog vi en induktiv forskningsansats i samband med att vi analyserade vårt empiriska datamaterial och därefter härledde detta till vår

37

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser 38

Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod 39

Ibid 40

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder 41

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna 42

Grönmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap 43

May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning 44

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder 45

May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning 46

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2:a upplagan

47 Ibid

referensram. Detta medförde att vi kontinuerligt genom studiens gång kunde kontrollera referensramens tillräcklighet och lämplighet i detta sammanhang. Avslutningsvis försökte vi besvara problemformuleringen genom en analys av empiri och teoretisk referensram.

En fördel med såväl deduktiv som abduktiv ansats är styrkan i att det finns ett flertal teorier att tillgå48. Detta är något vi tillämpat då vi strävat efter att förse oss med en bred teoretisk grund, vilket vi hoppas ska bidra till att vi kritiskt kan reflektera över den insamlade empirin vi kommer att tillgå. Vi anser även att en abduktiv ansats gynnar oss i den aspekten att referensramen kan revideras och utökas vid behov efter vilka infallsvinklar den insamlade empirin bidrar med. Under studiens gång har vi bildat uppfattningen att tillämpbara teorier inom vårt ämnesområde är något begränsat vilket innebär att den abduktiva ansatsen lämpat sig väl för oss i det avseendet, då det empiriska underlaget gett oss nya infallsvinklar över ämnet. Det är framförallt flexibiliteten som är en klar fördel med denna metod då forskaren inte blir lika styrd som vid en studie genomförd konsekvent med hjälp av antingen induktiv eller deduktiv ansats. Dock förekommer en risk med den abduktiva metodansatsen då tidigare forskning och erfarenheter hos forskaren kan inverka på studien49. Detta problem försöker vi kringgå genom att tillämpa teorier i den utsträckning det är möjligt med målsättningen att uppnå en bred teoretisk grund, vilket nämnts tidigare.

2.4 Datainsamling

Datainsamlingen utgör en viktig del i alla studier som görs. Datainsamlingen delas in i två kategorier; primärdata samt sekundärdata50. Primärdata är information som forskaren själv har arbetat fram i samband med sin forskning. Således är det ny information i den aspekten att den inte varit publicerad eller funnits att tillgå tidigare51. Sekundärdata utgörs av redan insamlad data som i sin tur utsätts för en analys. Böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter utgör samtliga exempel på olika former av sekundärdata52. I vår studie förekommer inslag av både primärdata och sekundärdata. Inledningsvis utgjorde sekundärdata grunden i vår referensram vilket vi anser var ett effektivt val, då insamlande av primärdata är tidskrävande53 och denna studie skrivs under en begränsad tidsperiod. Dock har vi under studiens gång förvärvat en betydande andel primärdata, vilket bidragit till att tyngdpunkten i studien slutligen kommer att utgöras av primärdata.

Uppsatsens primärdata består av fjorton intervjuer som utförts med respondenter från detaljhandeln samt från myndigheter och marknadsaktörer som vi anser vara drivande nyckelaktörer. Med stöd av empirin vi erhöll genom intervjuerna anser vi att gruppens förståelse i ämnet djupnade, vilket vi anser bidrog till att validiteten i forskningsprocessen stärktes då området vi ämnade undersöka blev mer konkret. Uppsatsen sekundärdata har huvudsakligen funnits att tillgå i litteratur, men även vetenskapliga artiklar och rapporter har tillämpats i vår teoretiska referensram då vårt uppsatsämne är relativt aktuellt i samhället. Detta syns inte minst

48

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2:a upplagan

49 Ibid

50

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod 51

Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod 52

Johansson Lindfors, Maj-Britt (1993). Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning

med anledning av projektet Tryggare Kalmar som denna vår startat med målsättningen att minska kontanthanteringen i Kalmar. Sekundärdata har vi tillämpat för att skaffa en större förståelse och kunskap i ämnet, vilket vi ansåg vara en fördel inför intervjuerna vi ämnade genomföra. Kunskapen som fanns att tillgå i sekundärdatan underlättade vid framställningen av intervjuguiden och öppnade upp för möjligheten att ställa relevanta följdfrågor vid intervjutillfället. Vi har strävat efter en bred teoretisk referensram då vi vill fånga flera författares infallsvinklar, vilket även ligger i linje med vikten av att lyfta fram material som inte enbart stödjer de egna tankarna54. Dock är vi medvetna om att det finns flera sanningar inom detta område och genom att tillämpa flera författares infallsvinklar har vi en förhoppning om att neutralisera vår studie i rimligaste mån. Detta anser vi vara en faktor som stärker vårt kritiska förhållningssätt och bidrar till att vi återger verkligheten på ett så realistiskt sätt som möjligt.

2.5 Uppsatsens utformning

Vi har genomfört denna uppsats som en multipel fallstudie då vi genomfört ett flertal intervjuer, vilka slutligen jämfördes för att möjliggöra en reflektion över eventuella mönster eller olikheter i resultaten55. Genom en komparativ design tydliggörs vilka gemensamma faktorer som finns att tillgå i det emiriska materialet, vilka blir utgångspunkten för de teoretiska reflektioner som vi kan göra i samband med studiens analys. Det finns tydliga paralleller mellan de jämförelser som utförs i en multipel fallstudie och en kvantitativ forskningsmetod, då forskaren tillåts reflektera över de skillnader som finns i det empiriska materialet56. Reflektionerna vi genomfört finns att ta del av i studiens avslutande kapitel, analys och slutsats.

2.6 Urval

2.6.1 Val av intervjupersoner

Uppsatsens problemformulering och syfte har varit utgångspunkten när vi valde intervjupersoner. Väsentligt för oss har varit att få en mångfald och bredd på vårt urval vilket innebär att vi eftersträvat flera infallsvinklar över ämnet för att höja studiens trovärdighet. Detta har medfört att valda respondenter för dessa studier representerar olika intressebilder samt verksamheter med varierande omfattning, varuslag och kundgrupper. Vårt urval har varit selektivt, vilket innebär att våra intervjupersoner inte valts slumpmässigt57. Därmed har vi medvetet valt att intervjua de personer som vi anser besitter relevant kunskap och information inom ämnet. Vi har genomfört fjorton intervjuer, fördelade med åtta stycken riktade till detaljhandeln medan resterande intervjuer tillfallit de myndigheter och marknadsaktörer vi ansett vara drivande nyckelaktörer i denna fråga.

2.6.2 Val av detaljhandelns respondenter

AAEAA Fashion Group, Coop, Dillbergs Bok och Kontor, Gerdas Te - & Kaffehandel, IKEA, Kahls The & Kaffehandel, Specsavers samt Tre.

54

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2:a upplagan

55

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder 56

Ibid 57

Svenning, Conny (2003). Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling: klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet

I valet av respondenter inom detaljhandeln har vi strävat efter ett varierat urval som ska bidra med flera infallsvinklar över valet av betalningsmetod. Exempelvis förekommer det intervjuer med aktörer som endast accepterar kortbetalning respektive kontantbetalning, samt de som tillämpar en kombination av betalningsmetoder. Situationsfaktorerna som ingår i vår referensram blev en riktlinje och en målsättning var att finna respondenter till företag med skiftande omfattning, varuslag och kundgrupper. Företagens skiftande omfattning har vi förutsatt vara en situationsfaktor som påverkar företagens val av betalningsmetod. Vidare har vi genom att referera till våra egna erfarenheter förutspått att varuslaget har betydelse, då vi anser att kapitalstarka varor respektive mindre kapitalstarka varor tenderar att påverka betalningsmetoden. Generationsfrågan har förekommit vid insamlingen av vårt empiriska underlag och är aktuell i anslutning till valet av betalningsmetod. Därmed strävade vi efter ett intervjuurval som omfattade alla kundgrupper i samhället för att möjliggöra en analys i ett senare skede.

Under namnet AAEAA Fashion Group ingår klädbutikerna Rågårds Modehus, Jansens Modehus, Snitz, Jezz, Dayli Express, Aima samt Gratell mode. Med anledning av detta menar vi att respondenten utgör en stor aktör inom detaljhandeln i Kalmar stad och anser oss finna ett särskilt värde i butikens mångfald av kundgrupper som omfattar både yngre och äldre generationer. Genom att intervjua Karl-Johan Rågård, VD och styrelseordförande, hade vi en förhoppning om att få en tydligare bild av betydelsen för kundgruppernas ålder vid val av betalningsmetod. I vår studie representerar Coop dagligvaruhandeln med anledning av att butikskategorin tilltalar den breda allmänheten som kundgrupp och erbjuder ett varierat utbud av varuslag. Vi ansåg även att Coop var av intresse ur säkerhetsaspekten, då de arbetar aktivt för att utveckla sina betalningsmetoder. Respondent i detta fall var Annika Rutgersson, till vardags driftchef med placering på Coops huvudkontor i Stockholm. Vi ansåg att hennes insyn i dagens betalningsmetoder samt hur utvecklingen skulle te sig framöver kunde vara en viktig infallsvinkel. På Dillbergs Bok och Kontor intervjuades Lennart Jeansson, ekonomiansvarig för butiken. Valet av Dillbergs Bok och Kontor motiverar vi med butikens varierande varuslag men även den kunskap Lennart Jeansson besitter om hur kostnadsbilden för respektive betalningsmetod ser ut för butiken. På Gerdas Te - & Kaffehandel intervjuades butiksägaren Gerda Carlsson. Valet av Gerdas Te - & Kaffehandel motiverar vi företagets storlek, deras mindre kapitalstarka varor samt val av betalningsmetod; endast kontantbetalning tillämpas. Vi ansåg det vara av yttersta vikt att få Carlssons infallsvinkel över valet av betalningsmetod då det är smått unikt att i dagens samhälle endast tillämpa kontantbetalning, samt vad som påverkat i denna fråga. Valet av IKEA motiverar vi med företagets storlek, breda kundgrupp och omfattande sortiment som innefattar såväl kapitalstarka varor som mindre kapitalstarka varor. På Ikea intervjuades Ingela Nilsdotter Holgersson, avdelningschef för kassan på IKEA Kalmar. Nilsdotter Holgerssons erfarenhet och kunskap inom branschen anser vi tillförde intressanta infallsvinklar till studien. Valet av Kahls The & Kaffehandel motiverar vi med butikens storlek, deras mindre kapitalstarka varor samt val av betalningsmetod; detta företag tillämpar både kort - och kontantbetalning. Med anledning av detta får vi en motbild till Gerdas Te – och Kaffehandel vilket vi anser viktigt för att studiens slutsatser ska uppfattas som trovärdiga. På Kahls The &

Kaffehandel intervjuades butiksägaren Sofie Johansson. Valet av Specsavers motiverar vi med

butikens kapitalstarka varor. Intervjuperson i detta fall var Sarah Bava, butikschef i Kalmar. Genom denna intervju hade vi en förhoppning om att få klarhet i om beloppet är av betydelse vid valet av betalningsmetod. På Tre intervjuades Conny Ring, Head of 3 Stores. Valet av Tre motiverar vi med deras kapitalstarka varor samt val av betalningsmetod, endast kortbetalning

tillämpas. Vi ansåg att Conny Ring skulle bidra till en värdefull infallsvinkel över valet av betalningsmetod samt vad som påverkat i denna fråga.

2.6.3 Val av drivande nyckelaktörer

SEB, Swedbank, Skatteverket, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Svensk Handel och Kvarnholmens Centrumförening

Vi ansåg att de myndigheter och marknadsaktörer som intervjuats för denna studie utgör drivande nyckelaktörer bakom detaljhandelns val av betalningsmetoder. Detta motiverar vi med att respondenterna besitter en god kunskap om betalningsmetoder samt innehar egna intressebilder som kan tillföra tänkvärda infallsvinklar över studien.

Swedbank representerades i detta sammanhang av Lars Strandberg, Marknadschef för

Kalmarkontoret medan SEB representerades av en företagsrådgivare, som dock önskat förbli anonym i detta sammanhang. Valet av banker som drivkrafter motiverar vi med deras betydande inflytande i betalningssammanhang. Tillsammans är bankerna de största kortutgivarna på marknaden samtidigt som deras kunskap är betydande i kostnadsförhållandet mellan betalningsmetoderna; kontanter och kort. Skatteverket är Sveriges förvaltningsmyndighet och arbetar efter visionen ”ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”. Med anledning av detta anser vi att Skatteverket är en drivkraft i samhället, vilket enligt vår bedömning stärks i samband med kassalagens inträde efter årsskiftet.

Öhrlings PriceWaterHouseCoopers representerades genom Ulf Persson, kontorschef för Kalmar

och med en lång yrkeslivserfarenhet bakom sig inom revisionsbranschen.

Valet av revisionsbyrå som drivkraft motiverar vi med att revisionsbyråer har en omfattande insyn i företag och genom revisionens och redovisningens riktlinjer kan verka som en drivande nyckelaktör. Svensk Handel representerades genom Lars G Ohlsson, ytterst ansvarig för betalfrågor inom Svensk Handel. Med anledning av att vi undersöker drivkrafter bakom betalningsmetoder i butik ansåg vi att Lars G Ohlssons tankar inom området var betydelsefulla.

Kvarnholmens Centrumförenings främsta syfte är att utveckla Kalmar centrum genom att främja

en god dialog och samarbete mellan näringsidkare och fastighetsägare. Mia Hasselgren, stadskärneledare, intervjuades då vi ansåg att hennes synpunkter och tankar kring betalningsmetoder var av intresse.

2.7 Intervjuer

Vid en kvalitativ forskning är intervjuer det tillvägagångssätt som rekommenderas då den intervjuades tankar och synpunkter betonas, vilket anses vara viktigt för studien.58. Vid kvalitativa intervjuer uppstår ett unikt samtal i det direkta mötet mellan respondent och intervjuare, vilket medför att intervjun fokuserar kring respondentens synvinkel över ämnet59. Detta är något vi anser vara positivt då intervjuerna vi ämnade genomföra kommer att utgöra vårt empiriska underlag. I förberedande syfte skickade vi ut några utvalda frågor ur intervjuguiden som vi ansåg kunde kräva en viss förberedelse från respondentens sida, då vi exempelvis sökte specifik information eller historik om företagets betalningsmetoder. Detta underlättade för

58

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 59

respondenten menar vi, då förutsättningar för en god svarskvalitet på intervjufrågorna förbättrades. En nackdel med att skicka intervjufrågor i förväg är att respondenten har tid att överväga vilken information som ska tillkännages, vilket kan innebära att vi går miste om känslig information. Dock menar vi att de intervjufrågor som respondenten fick tillhanda inte innebar att vi riskerade detta och vi motiverar vårt val att skicka detta urval av intervjufrågor med citatet; ”Det är viktigt att den intervjuade känner sig naturlig och att han eller hon vet om vad som kommer att hända under intervjun” 60

. Vidare avstod vi från att skicka samtliga intervjufrågor till respondenten eftersom vi hade för avsikt att genomföra en intervju med en relativt ostrukturerad ordning på intervjufrågorna. Detta innebär att vi utgick från vår intervjuguide som innefattade de teman och frågor vi avsåg beröra under intervjun och därefter slumpmässigt valde frågor ur denna. Genom att ställa frågorna på ett informellt sätt till respondenten hade vi en förhoppning att det skulle leda till mer detaljerade svar. Vår studie omfattar respondenter från detaljhandel samt de drivande nyckelaktörer som vi ansåg vara betydelsefulla för detaljhandelns val av betalningsmetod. Med anledning av att respondenternas inriktning skiljer sig åt från varandra har vi valt att använda oss av två intervjuguider i denna studie. Detta för att säkerställa att relevanta frågor ställs till samtliga respondenter. En intervjuguide har sammanställts till detaljhandeln som representerats av AAEAA Fashion Group, Coop, Dillbergs Bok och Kontor, Gerdas Te och

Kaffehandel, IKEA, Kahls The & Kaffehandel, Specsavers samt Tre . Därefter har ytterligare en

intervjuguide sammanställts för drivande nyckelaktörer som representerats av Kvarnholmens

Centrumförening, SEB, Skatteverket, Svensk Handel, Swedbank, samt revisionsbyrån Öhrlings PriceWaterHouseCoopers. Totalt genomfördes fjorton intervjuer i denna studie, varav tre av

dessa var telefonintervjuer då respondenten befann sig på annan ort. De intervjuer som berörs är Svensk Handel samt Tre och Coop då samtliga av dessa respondenter har befunnit sig på företagens huvudkontor i Stockholm.

2.7.1 Intervjuteknik

Intervjuerna vi genomfört har varit semi-strukturerade. Det innebär att intervjuguiden som forskaren sammanställt består av specifika teman som ska beröras under intervjutillfället. Denna struktur bidrar även till att individen inte blir styrd i frågeställningarna utan får möjlighet att utforma sina egna svar. Intervjutekniken medför att förutbestämda frågor finns men att situation och respondent påverkar i vilken ordning frågorna ställs61. Vi anser att en intervjuteknik som bygger på att frågorna ställs i en relativt ostrukturerad ordning kan bidra till ett mer dynamiskt intervjutillfälle då det kan medföra att respondenten tillkännager information som inte var förutbestämd, vilket kan bidra till att vi erhåller mer detaljerade och djupa svar. Denna information kan innebära att vi tydligare förstår respondenten i sammanhanget, vilket är en fördel såväl vid tolkningen av det empiriska materialet som för studiens trovärdighet. Vid intervjutillfället har vi använt oss av ”trattmetoden”, vilket innebär att intervjun inleds med allmänna frågor för att därefter inrikta sig på mer konkreta frågor62. Intervjufrågorna vi använt oss av är främst av öppen karaktär, vilket öppnar upp för möjligheten att erhålla känslig information från respondenten63. Detta anser vi vara en faktor som stärker studiens trovärdighet.

60

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, s 107.

61 Ibid 62

Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2:a upplagan

Vid intervjutillfället har vi använt oss av en diktafon för att säkerställa att vi inte går miste om någon viktig information. Direkt efter intervjutillfället valde vi att transkribera intervjun för att kunna analysera informationen lite närmare. Därefter har sammanställningen över intervjun skickats ut till respektive respondent för ett godkännande samt för att säkerställa att inga missuppfattningar skett.

2.8 Studiens tillförlitlighet

2.8.1 Begreppsvaliditet

Kritik i samband med fallstudier har framförts då forskarens subjektiva bedömning anses styra vid datainsamlingen64. Detta är något vi försökt undvika genom att tillämpa triangulering i samband med datainsamlingen, vilket innebär att vi utgått från flera informationsskällor i forskningsprocessen65. Därmed erhöll vi ett bredare spektrum då fler infallsvinklar omfattas samtidigt som trianguleringen bidrar till en samstämmighet i undersökningen. Detta medför att den slutsats som forskaren skapar i en fallstudie kan uppfattas vara mer trovärdig och riktig om den härleds genom flera informationskällor som styrker varandra66. Med anledning av fördelarna som är förknippade med triangulering har vi strävat efter bred referensram för att främja att de generella slutsatser som skapas i samband med vår studie ska uppfattas som troliga. Begreppsvaliditeten anses även bli påverkad negativt om intervjupersonerna på förhand är medvetna om hur forskaren önskar att de ska agera och svara vid intervjutillfället67. Med anledning av detta har inte samtliga intervjufrågor skickats ut till respondenterna på förhand, utan endast ett mindre urval, vilket vi ansåg nödvändigt då vi var tveksamma om respondenten på förhand hade tillgång till all den information vi sökte.

2.8.2 Intern validitet

Intern validitet är framförallt av betydelse då forskaren önskar kunna dra hållbara slutsatser utifrån sin studie. Det är med hjälp av källmaterial och intervjuer som forskaren slutligen bedömer att det förekommer att visst mönster eller logisk förklaring till studiens resultat. Dock är det viktigt att kontrollera beläggens samstämmighet, samt att det inte föreligger några rivaliserande bortförklaringar eller möjligheter till den slutsats forskaren har dragit68. Vi anser att det varit möjligt att dra slutsatser utifrån det datamaterial som ingår i vår studie, då vi avgränsat oss till respondenter i Kalmar stads detaljhandel. Dock vill vi gardera oss för att det kan finnas alternativa slutsatser till vårt datamaterial, då vårt urval är begränsat och endast omfattar ett handfull aktörer i detaljhandeln. Genom att intervjua fler aktörer inom detaljhandeln i Kalmar stad, finns möjligheten att slutsatsen vi dragit varit annorlunda, vilket vi dock är medvetna om.

2.8.3 Extern validitet

Extern validitet syftar till problemet om studiens resultat kan generaliseras och härledas även utöver den fallstudie som genomförts. En nackdel som framförs i samband med fallstudier är det begränsade urvalet som anses försvåra en generalisering. Dock bygger en fallstudie på analytiska

64

Jacobsen, Dag Ingvar (2002). Vad, Hur, och Varför? 65 Ibid 66 Ibid 67 Ibid 68 Ibid

generaliseringar som innebär att forskaren strävar efter att generalisera resultaten utifrån de teorier som valts för studien69. I vår studie förekommer detta, då vår analys innebär att de mönster vi funnit i vårt empiriska underlag har generaliserats utifrån vår referensram som består av teorier om situationsfaktorer, cash management, kostnadseffektivitet samt marknadsföring.

2.8.4 Reliabilitet

Reliabilitet ska säkerställa att identiska forskningsresultat och slutsatser uppnås om en annan forskare väljer att genomföra samma forskningsprocess70. Med anledning av detta har vi dokumenterat forskningsprocessen kontinuerligt med att beskriva vårt tillvägagångssätt i detta metodkapitel men även genom att bifoga de intervjuguider vi baserat våra intervjutillfällen på. De intervjuer som vi genomfört bifogas dock ej med anledning av det omfattande sidantalet, men finns naturligtvis att tillgå vid önskemål. Därutöver finns samtliga intervjuer dokumenterade i form av ljudfiler sparade från diktafonen, om det empiriska underlaget skulle uppfattas som mindre trovärdigt av läsaren. Ytterligare ett sätt att stärka studiens reliabilitet är att en extern part kontinuerligt har insyn i forskningsprocessens olika stadier71. Detta anser vi vara signifikativt för vår studie då opponenter och handledare givits insyn i forskningsprocessen i samband med seminarier och handledning.

2.10 Metodkritik

2.10.1 Telefonintervjuer

I vår studie förekommer tre telefonintervjuer, genomförda med Svensk Handel, Tre samt Coop. Anledningen till detta var att samtliga respondenter befann sig på respektive företags huvudkontor i Stockholm. Dock var det ett medvetet val att söka dessa respondenter i Stockholm, då det i våra kontakter med företagen framkom att de besatt högst kompetens i anslutning till vår studie. Enligt vårt önskemål inriktade sig dock våra respondenter Annica Rutgersson, Coop, och Conny Ring, Tre, på att i den utsträckning det var möjligt, främst uttala sig angående deras butiker i Kalmar. Detta ansåg vi vara till vår fördel i ett senare skede av studien, då det innebar att en sambandsanalys över detaljhandelns aktörer i Kalmar kunde genomföras. En nackdel med att genomföra telefonintervjuer istället för personliga intervjuer är att forskaren går miste om viktig information hos respondenten i form av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Respondenten kan dessutom störas av yttre faktorer, vilket undgår intervjuaren72. Dock anser vi inte att telefonintervjuerna varit oss till nackdel, då samtliga respondenter varit väl tillmötesgående och välkomnat ytterligare kontakt om vi behövde komplettera någon information.

2.10.2 Val av respondenter

I vårt urval av respondenter har vi strävat efter att skapa en jämn balans mellan förespråkare för kontantbetalningar respektive icke-kontanta betalningar. Dock vill vi gardera oss för att respondenter som förespråkar icke-kontanta betalningar kan uppfattas som överrepresenterade i denna studie. Vår målsättning var dock att skapa en balans mellan de olika intressebilderna om betalningsmetoder och menar att vårt urval representerar en bild ur dagens samhälle där

69

Jacobsen, Dag Ingvar (2002). Vad, Hur, och Varför? 70

Ibid 71

Ibid 72

kortbetalningar är den dominerande betalningsmetoden. Därmed anser vi att resultaten från vårt empiriska underlag kan användas för att generaliseras utifrån de teorier vi tillämpat. Vi vill även påtala att vårt urval av drivande nyckelaktörer är en subjektiv bedömning, vilket innebär att ett annat urval kunnat motiveras av andra forskare.

2.11 Källkritik

2.11.1 Referensram och empiriskt bakgrundskapitel

Sekundärkällorna vi utgått från i denna studie är framförallt litteratur men även vetenskapliga artiklar och rapporter. De teorier som ingår i vår referensram har valts subjektivt, vilket vi vill uppmärksamma för vår läsare. Vi anser att det får betydelse i studiens slutstadie då resultaten i empirin generaliseras utifrån våra valda teorier. Om en identisk forskningsprocess genomförts över detta ämne finns möjligheten att andra teorier kunnat anses värdefulla vilket bidragit till att studiens generaliserande slutsatser yttrat sig på annat sätt. Vi har förståelse för om vårt val av teorier upplevs aningen begränsade. Dock menar vi att det varit en svårighet att tillämpa konkreta teorier över ämnet, då det blivit ett aktuellt ämne på senare tid i samband med teknikens utveckling samt samhällets ökade krav på säkerhet och kostnadseffektivitet. Möjligheten finns att det framöver, i samband med att betalningsmetoderna utvecklats vidare, finns mer konkreta teorier att tillgå. Ett antal internetkällor förekommer i denna studie och vi är medvetna om att internetkällor inte är att föredra då tillförlitligheten inte kan garanteras. Med anledning av detta anser vi att utomstående bör beakta detta när de tar del vår studie. Trots att vi anser att källorna som helhet bidrar till en bred referensram, inser vi vår egen begränsning och risken att inte fått med väsentliga infallsvinklar över studiens ämne. I likhet med urvalet av intervjupersoner har vi strävat efter att skapa en balans mellan betalningsmetoderna i det empiriska bakgrundsmaterial som presenteras studiens fjärde kapitel. Dock är vi medvetna om risken att tyngdpunkten i empirin ligger på icke-kontanta betalningar, vilket inte var vår avsiktliga mening. Anledningen till detta anser vi vara en spegelbild av verkligheten, då media och litteratur har en tendens att rapportera om det aktuella i samhället; vilket för tillfället är icke-kontanta betalningar till fördel för kontantbetalning.

2.11.2 Muntliga källor

I vårt intervjuurval ansåg vi att respondentens inflytande och påverkan vid valet av betalningsmetoder var viktigt, vilket var anledningen till att vi genomförde ett antal telefonintervjuer. Vi är dock medvetna om att intervjun med Specsavers genomfördes med butikschefen, vilken hade ett begränsat inflytande vid valet av betalningsmetod i butiken. Trots detta ansåg vi att respondenten kunde bidra med värdefull information för studien då denne hade en god uppfattning om köpmönstret hos kundgrupperna. Det empiriska underlaget i studien har förvärvats genom intervjuer och för att säkerställa att vi uppfattat respondenten rätt, skickades en sammanställning av intervjun till respektive respondent. Genom respondentens korrigeringar och slutliga godkännande anser vi att studiens tillförlitlighet och äkthet på det publicerade materialet stärkts. I samband med att respondenten får frihet att korrigera det empiriska materialet finns risken att empiriskt material som varit värdefullt i forskningsprocessen utesluts. Dock anser vi inte att detta problem berört oss då våra respondenter varit ytterst restriktiva i sina korrigeringar. I samband med att det empiriska underlaget sammanställts har vi ansett oss finna tendenser till att vissa respondenter intagit en partisk ställning. Dock vill vi framhålla vårt kritiska förhållningssätt

i samband med detta, då vi inte låtit det påverka oss vid vår slutliga analys av det empiriska underlaget.

3.

Teori

____________________________________________________________________________

detta kapitel presenteras vår referensram med tillhörande teorier som vi ansett vara relevanta för vår studie. Vårt urval av teorier representeras av kostnadseffektivitet, Cash Management, marknadsföring samt situationsfaktorer, vilka läsaren introduceras till nedan.

3.1 Kostnadseffektivitet

Drucker skriver i ”Det effektiva företaget” att företag som inriktar sig på resultatet är de som uppnår den mest effektiva kostnaderna. Drucker menar att kostnader inte uppstår som en enstaka händelse, utan uppstår för att nå resultat. Företag ska inte fokusera på den absoluta kostnadsnivån utan istället inrikta sig på förhållandet mellan kostnaderna och det resultat som de bidrar till. Strävar företag efter billiga och effektiva alternativ utan att se till vilket resultat detta kan leda till, är strävan förgäves73. Drucker hävdar att det enda effektiva sättet att minska en kostnad är att ta bort den, det blir sällan lyckat att försöka dra ner på kostnader som behövs för att verksamheten ska fungera.

En kostnad borde enligt Drucker identifieras som det konsumenten behöver betala för att erhålla en produkt samt att erhålla fullt utbyte av den. Största delen av kostnaderna ligger oftast utanför företaget. Tillverkare svarar för ungefär en fjärdedel av kundens kostnader medan resterande kostnader läggs på råvaror som tillverkaren köper in samt distribution som normalt uppstår i detaljhandelsenheter. En detaljist är ofta ansvarig för en liten del av totalkostnaden och mestadels av denna uppstår vid inköpet av de varor som ska säljas vidare. Det krävs att företag förstår totalkostnaden för att kunna genomföra en kostnadskontroll74.

3.2 Cash management

Cash management kan översättas till likviditetshantering och förespråkar effektiva betalningsströmmar genom företaget. Genom en effektivare likviditetshantering skapar företaget förutsättningar att förbättra sitt finansiella resultat. Med regelbundna och snabba insättningar på räntebärande konton finns räntevinster att beakta då den sammanlagda tiden de likvida medlen befinner sig på kontot har betydelse för räntevinstens storlek. Vid kortbetalning befinner sig generellt pengarna snabbare på kontot än vid kontant betalning 75.

Fakturering samt att erbjuda kunden kredit är ytterligare betalningsmetoder som förekommer. Vid fakturering tillämpas olika styrmedel för att styra inbetalningarna till ett önskvärt konto. Styrmedel som kan tillämpas i detta fall är betalningsavi, OCR-nummer samt autogiro, vilka lämpar sig olika väl beroende på exempelvis om företaget är en storfakturerare samt vilka

73

Drucker Peter (1970). Det effektiva företaget 74

Ibid 75

Larsson Claes–Göran & Hammarlund Lars F (2005). Cash Management för företag

kredittider som tillämpas76. Vid kreditförsäljning faktureras kunden, varpå företaget strävar efter att styra kundens inbetalning till ett räntebärande konto direkt. Det förekommer att företag har en rörlig kredit på detta konto, vilket innebär en räntekostnad för företaget tills dess att inbetalningen från kunden har nått bankkontot. Floating är ett begrepp som är förknippat med detta sammanhang och innebär att bankerna kan ta betalt för sina betaltjänster till dess att pengarna blir räntebärande77.

3.3 Marknadsföring

The Marketingmix, även kallad de fyra p:na, är ett användbart verktyg för att skapa konkurrensfördelar och uppnå önskad respons från konsumenterna på marknaden78. Nedan följer en beskrivning av denna marknadsföringsmodell:

• Produkt – Produkter inkluderar samtliga fysiska objekt och tjänster som befinner sig på marknaden för användning eller konsumtion klassificeras. Konkurrensfördelar i detta sammanhang är kvalitet, design, service och garantier79.

• Pris – Pris är den summa pengar som erhålls i betalning för en produkt eller tjänst. Prissättingsstrategier medför att konkurrensfördelar kan vinnas med hjälp av rabatter och goda kreditvillkor.

• Plats – Platsen är utgångspunkten för företagets aktiviteter, med syftet att göra produkten tillgänglig för den tilltänkta konsumentgruppen. Aktiviteterna kan exempelvis omfatta distributionskanaler, sortiment samt olika servicenivåer80.

• Påverkan – Påverkan syftar till hur den tilltänkta konsumentgruppen ska informeras. Företagets aktiviteter som kommunicerar produktens fördelar kan genomföras med annonsering, personlig försäljning, kampanjer och publicitet81.

3.4 Företagets situationsfaktorer

3.4.1 Branschtillhörigheten

Branschtillhörigheten påverkar företaget i samband med marknadssegmenteringen, då beslut ska fattas angående vilken kundgrupp som utgör målgruppen och vilken vara som ska säljas. Varorna kan exempelvis vara mer eller mindre kapitalstarka82.

76

Larsson Claes–Göran & Hammarlund Lars F (2005). Cash Management för företag 77

Ibid 78

Kotler Philip & Armstrong Gary (2008). Principles of Marketing 79 Ibid 80 Ibid 81 Ibid 82

3.4.2 Företagets omfattning

Företagets storlek har betydelse vid beslutsprocesser, vilket antingen sker centraliserat från ledningen eller genom decentraliserade beslut lägre ner i organisationen. Omgivningens påverkan kan även relateras till företagets storlek då mindre ägarledda företag tenderar att bli påverkade i högre grad av med - och motgångar i jämförelse med större företag.83.

Figur 3.3 Beskriver omgivningens situationsfaktorer 3.4.3 Sociala och kulturella faktorer

De sociala och kulturella situationsfaktorerna grundar sig på konsumentens preferenser och beteende. Företagen påverkas i hög grad av dessa faktorer då konsumenten tillskrivs makten genom att styra efterfrågan och köpkraften i samhället. De sociala faktorerna bygger på konsumentens preferenser vilket är relaterat till faktorer som bakgrund, klasstillhörighet, utbildningsnivå samt livsstil medan de kulturella faktorerna bygger på normer, värderingar och

83

Kotler Philip & Armstrong Gary (2008). Principles of Marketing Företaget Lagar och regleringar Kulturellt Fysiskt Politiskt Socialt Teknologiskt Psykosocialt Bransch Omfattning

sociala beteenden 84. Företag tillämpar idag kundklubbar och kreditkort i syfte att binda kunderna till sig och för att kunna kartlägga kundens köpvanor85.

3.4.4 Fysiska faktorer

Fysiska situationsfaktorer representerar geografiskt läge, tillgänglighet, inredning, teknik samt förutsättningar och förändringar i företagets närmiljö vilket är viktigt att beakta när en hög tillströmning av kunder önskas av företaget86. Konsumenterna har olika förhållningssätt till situationsfaktorerna vilket är kopplat till hur konsumenten vill identifiera sig med butiken samt vilken karaktär shoppingupplevelsen önskas vara87.

3.4.5 Formaliserade faktorer

Lagar och regler, drivande aktörer och statliga utskott är formaliserade faktorer som begränsar och influerar organisationer och individer i samhället88. Det finns en stark koppling mellan trender i det juridiska perspektivet och effekter i de politiska sektorerna. Exempelvis bidrar regleringar inom handeln till ekonomiska konsekvenser för företagen89. Påverkande faktorer i företagets ekonomiska omgivning representeras genom arbetsmarknaden och finansiella marknader men även i hög grad av skattepolitik, konsumtionsmönster och banksystem.

3.4.6 Teknologiska faktorer

Dagens teknologi tillämpas i syfte att omvandla input till output. Företagets omgivning bidrar till faktorer som krävs för att teknologin ska kunna tillämpas, exempelvis kunskap90. Kunskapsproduktion genererar tekniska förändringar och en dynamisk faktor bakom tillväxt. Globaliseringen bidrar till att det krävs teknologisk effektivitet, stordriftsfördelar samt samspel mellan marknader91. Teknikens framsteg står för samhällets främsta förändringar och har medfört att kostnadsbesparingar kan ske genom att ersätta personalkraft med teknik. Exempelvis ersätts kassörerna idag av databaserade kassasystem och kortläsare medan övervakningskameror blir ett substitut till säkerhetspersonal92.

3.4.7 Psykosociala faktorer

Under psykosociala faktorer ingår hot och våld, vilka kan innebära traumatiska upplevelser för en individ med psykiska konsekvenser som påföljd. Det är viktigt att arbetsmiljöförhållandena

84

Kotler Philip & Armstrong Gary (2008). Principles of Marketing 85

Ibid 86

Ibid 87

Solomon Michael (2006). Consumer behaviour 88

Kotler Philip & Armstrong Gary (2008). Principles of Marketing 89

Hatch, Mary Jo (1997). Organisationsteori: moderna, symboliska och postmoderna perspektiv 90

Ibid 91

Schön Lennart (2008). Marknadsintegration och teknisk förändring– globalisering i en historisk analys 92

kartläggs för att riskbedömningar ska kunna utföras. Förebyggande åtgärder som tillämpas i samhället är larm, dubbelbemanning, utbildning, säkerhetsrutiner och säkerhetsinformation93.

3.5 Vår motivering till valda teorier

Företag lever i symbios med sin omvärld och påverkas därmed naturligt av de omgivande situationsfaktorerna som är väsentliga när strategiska val ska beslutas. Faktorer som påverkar företagens anpassningsprocess är många och olika för varje företags situation94. Med anledning av detta är teorin om situationsfaktorer lämplig i detta sammanhang, då vi menar att företagets val av betalningsmetod påverkas av såväl interna som externa faktorer. Oavsett vilka faktorer som påverkar företaget är lönsamheten ett centralt mål. Lönsamheten uppnås genom kostnadseffektiva rutiner och betalningsströmmar, vilket motsvarar teorierna om kostnadseffektivitet och Cash Management. Därmed anser vi att dessa teorier är användbara i vår studie då de bör beaktas vid butikers utformning av rutiner och betalningsmetoder. Betalningsprocessen utgör en viktig rutin, varför vi anser butikernas motivering och tanke bakom betalningsrutinernas utformning vara intressanta. Kotlers Marketing mix tillför studien de konkurrensfördelar som kan relateras till respektive betalningsmetod. Därmed ansåg vi att denna teori medförde ett värde för studiens kommande analys, då vi hade en användbar teori att generalisera det empiriska underlaget mot. Avslutningsvis anser vi att de utvalda teorier som presenterats, betraktas som relevanta för att slutligen lyckas besvara studiens syfte.

93

www.arbetsmiljoverket.se 94