• No results found

Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studiehandledning Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Sektionen för sjukgymnastik

Studiehandledning

Hälsa och ohälsa – ett psykosomatiskt perspektiv 7,5 hp

HT 16

2016-07-13

(2)

2

Innehåll

1. Välkommen till kursen ... 3

2. Lärandemål ... 4

3. Kursinnehåll ... 4

4. Kursupplägg ... 4

5. Läslogg ... 5

6. Patientfallseminarier ... 5

7. Examination – Patientfallsrapport ... 7

8. Studieuppgift - Att lära av varandra ... 8

9. Godkänd kurs ... 9

10. Litteratur ... 9

11. Kalendarium ... 11

(3)

3

1. Välkommen

Välkommen

till kursen Hälsa och ohälsa – ett psykosomatiskt perspektiv, 7,5 hp med kurskod 2XX044, (valbar program-överskridande kurs) samt 2QA085 (fristående kurs).

Studiehandledningen innehåller information om lärandemål, kursupplägg,

undervisningsformer, examination och litteraturhänvisningar. Aktuell information finner du på:

https://pingpong.ki.se/courseId/14632/content.do?id=15483018

Kursplanen finner du på kurswebben - öppna sidor i Ping-Pong. Efter kursstart används enbart den slutna aktiviteten i PingPong som inte är tillgängligt för allmänheten. På Ping-Pong finner du aktuella dokument, åhörarkopior från föreläsningarna, inlämning av studieuppgifter och olika diskussionsforum. Observera att det är viktigt att du aktiverar din KI-mail, då det är den som används för inloggning i Ping-Pong. All information skickas via den.

KI-epostadress/studentkonto: Du som har blivit antagen till kursen bör ha fått dina

inloggningsuppgifter (användarnamn och lösenord) hemskickade. Det är viktigt att du så snart som möjligt aktiverar ditt konto för att få tillgång till e-post, distansåtkomst till bibliotekets resurser, lärplattformen Ping-Pong och KI:s trådlösa nätverk. Mer information om hur man aktiverar sitt konto finns på ki.se/valkommen. Denna länk bör även fungera:

https://kib.ki.se/pa-biblioteket/ny-student

De studenter som tidigare gått på KI och då haft tillgång till ett e-postkonto, får inte en ny KI-e- postadress om de börjar studera på KI på nytt.

PingPong

Du loggar in på http://PingPong.ki.se med de inloggningsuppgifter du har fått för e-postadress/studentkonto på Karolinska Institutet.

Du ansvarar själv för att hålla dig uppdaterad vad gäller eventuella ändringar genom att bevaka meddelanden på anslagstavlan i PingPong eller PIM (PingPong Instant

Messaging). I möjligaste mån skall åhörarkopior från föreläsningarna läggas ut i förväg under fliken Dokument. Om detta inte är möjligt så delas åhörarkopior ut under föreläsningen.

Infopunkten

Har du frågor om ditt studentkonto ska kontakta Infopunkten för support:

https://kib.ki.se/kontakta-kib/infopunkten

Du kan också få hjälp med studiemeritförteckning, registreringsintyg, Ladok på webben.

Tel: 08-524 84 000 Alfred Nobels allé 8 Campus Huddinge Måndag-fredag: 08.30-17.00 KI-bibliotek

KI-biblioteket ger alla studenter möjlighet att koppla upp sig till databaser, elektroniska böcker och tidskrifter även utanför KI’s nätverk. Använd Loggin-in på http://kib.ki.se/

Bokning av lokal: Som student är det gratis att boka lokal för eget arbete/grupparbete. Detta gör du genom att ta kontakt med Bo Eriksson, epost: lokalbokning@ki.se OBS! Maila alltid från din KI-epostadress! Tel 08-524877 75

(4)

4

2. Lärandemål

Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper i ett psykosomatiskt förhållningssätt och hur detta kan tillämpas i mötet med patienten och i samverkan med övriga yrkeskategorier i interprofessionella/multidisciplinära team.

Efter genomgången kurs skall du kunna:

 redogöra för och tillämpa ett psykosomatiskt förhållningssätt vid förebyggande såväl som behandlande insatser inom hälso- och sjukvården och angränsande områden.

 redogöra för kroppsterapeutiska, affektfokuserade och beteendeinriktade interventioner och dess tillämpning

 förstå värdet av att uppmärksamma affekter inom ramen för ett terapeutiskt förhållningssätt

 förstå vikten av att samverka i multidisciplinära team samt argumentera för ditt yrkesspecifika kunskapsområde och din yrkesroll i teamet

 visa ett vetenskapligt och kritiskt tänkande samt ett reflekterande förhållningssätt till egna perspektiv

3. Kursinnehåll

I kursen ingår:

- Psykosomatisk teoribildning utifrån ett fenomenologiskt och existentiellt perspektiv - Kropp, varande och mening som centrala begrepp för att förstå kropp-själ samverkan - Terapeutiskt förhållningssätt och interprofessionellt samarbete

- Affektteori/affektintervju - Compassionfokuserad terapi

- Rehabilitering vid stress/utmattningssyndrom - Olika tekniker för att öka kroppsmedvetenhet

- Kroppens stressregleringssystem och kroppsliga reaktioner vid trauma

4. Kursupplägg

Kursen går på halvfart över 10 veckor. Förutom de schemalagda timmarna får du räkna med egna studier, enskilt och i viss mån även i grupp. Den webbaserade plattform Ping-Pong används för inlämning av examinationsuppgifter. Se närmare information under Examination patientfallsrapport och uppgiften ”lära av varandra”.

Stor vikt läggs vid aktivt deltagande i interprofessionella diskussioner av patientfall.

Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Frånvaro kräver skriftlig ersättningsuppgift.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, upplevelsebaserade övningar, diskussioner i seminarieform, samt skriftlig examinationsuppgift. Peer-review och kollegial bedömning tillämpas. Litteraturen skall fungera som ett stöd i lärandet. I studiehandledningen och på PingPong finns litteraturhänvisningar.

(5)

5

5. Läslogg utifrån kursboken Att förstå kroppens budskap, kapitel fem och sex

I kapitel fem och sex i kursboken ger Britt Bragée (BB) en teoretisk och praktisk beskrivning av människan som en helhet; kropp och psyke. Ingen del kan hanteras utan att andra delar berörs. I fenomenologin säger man att kropp och psyke utgör olika nivåer för meningsskapande. I kapitel fem beskriver BB utifrån patientexempel hur symptom kan förstås som uttryck för kroppens del i meningsskapandet som människor gör utifrån sina omständigheter. Bragée beskriver att affektivt laddade händelserna i en persons liv har betydelse för hjärnans förmåga till självreglering. I kapitel sex fördjupas beskrivningen av hur dysreglerade autonoma tillstånd kan uppstå samt hur dessa tillstånd kan behandlas.

Syftet med läsloggen är att du skall få möjlighet att reflektera över kurslitteratur inom området psykosomatik samt att dela dina reflektioner med de andra kursdeltagarna. Därutöver skall genomförandet av uppgiften ge dig konkreta erfarenheter av att använda ”läslogg” som pedagogiskt reflektionsverktyg. De konkreta mål som du skall uppnå är:

o att kunna reflektera över psykosomatisk teoribildning och aktuell forskning inom området samt o att relatera detta till erfarenhetsbaserat kunnande och

o att kunna delta i nätbaserat diskussionsforum

Läsanvisning: Om du tycker att några avsnitt är svårtillgängliga, häng inte kvar vid dem utan gå vidare! Britt kommer att kunna ge en förklaring/ förtydligande då hon kommer den 12september.

Steg 1 – Individuell reflektion.

I kapitel 5 beskriver Britt vikten av att förstå den känslomässiga betydelsen som händelser har i en människas liv för att förstå hur kroppen kan ha reagerat i situationen. När en person berättar om viktiga upplevelser gör hen det med hjälp av det narrativa minnet, som integrerar neurala nätverk för kognition, relationer och beteenden. Det narrativa minnet baseras på inre

representationer, vilket är mentala bilder kopplade till kroppsförnimmelser, utanför

medvetandet. När hen berättar om händelsen och beskriver de kroppsliga reaktionerna som uppstår under berättandet får den som lyssnar en ökad förståelse för vad hens symptom kan uttrycka och stannar man kvar tillräckligt länge i den kroppsliga, omedelbara varseblivningen kan grundemotionerna komma att träda fram.

När du läser, pröva att ”stanna upp” och reflekterar över det som ger dig en aha- upplevelse, gör dig förundrad, nyfiken eller kanske till och med konfunderad.

Finns det något du kan känna igen i beskrivningen av Nadja och den meningsskapande varseblivningsprocessen?

I kapitel 6 beskrivs hur barnet lär sig att hantera spänningstillstånd genom vårdnadshavarens kärleksfulla engagemang. Den hjälplöshet som präglar upplevelserna när barnet fortfarande är totalt beroende av andra för att överleva, kan successivt ersättas med en känsla av agens. Men när föräldrarna av något skäl inte förmår ägna barnet den tid och kraft som är nödvändig, hindras en optimal utveckling. För barnet kommer agensen inte att kunna utvecklas fullt ut och den grundläggande hjälplösheten kan därför bli bestående. Brister kan då uppstå i olika kroppsliga funktioner. Om olika påfrestande livshändelser och trauman ackumuleras, kan det leda till rubbad homeostas tex parasympatiska frystillstånd och dissociation eller abnorma cykliska svängningar i det autonoma nervsystemet. Hotfullheten i en situation kan då inte alltid bedömas på rätt nivå. I grunden harmlösa situationer kan därför utlösa oro eller panik.

(6)

6

När du läser om Petra och Lisa (i kapitel 6) får du då någon association till patienter du har mött? Är det något annat i kapitlet som du har reflekterat över? Hänvisa gärna till några konkreta citat/utsagor som du har ”stannat upp” vid (ange sidan i boken).

Kommentera med egna ord samt relatera till ditt erfarenhetsbaserade kunnande.

Steg 2 PingPong

Alla kursdeltagare blir indelade i mindre läsloggsgrupper om ca 5-6 personer.Ladda upp dina reflektioner på PingPong under DISKUTERA/Läslogg. Du laddar upp ditt bidrag genom att öppna ett NYTT ÄMNE som du döper med ditt namn.

Du ska ha laddat upp sina reflektioner senast den 5/9 kl 12:00.

Steg 3 PingPong

Kommentera två andra gruppdeltagares reflektioner. Detta gör du praktiskt genom att trycka på knappen besvara.

Kommentera minst två gruppdeltagares reflektioner senast den 11/9 kl 12:00.

6. Patientfallseminarier

Syftet med detta moment är att du skall få tillfälle att diskutera och reflektera över ett

psykosomatiskt förhållningssätt/behandlingsarbete utifrån konkreta autentiska fall. Ytterligare ett syfte är att träna din förmåga att kommunicera och argumentera för det yrkesspecifika

kunskapsområdet i inter-/multiprofessionella team. Det är obligatoriskt att aktivt medverka i patientfallseminarierna. Frånvaro kräver ersättningsuppgift. Seminariehandledaren ger information om ersättningsuppgift.

Vid kursstart delas du in i en studiegrupp och avsikten är att du där skall presentera och diskutera ett eget patientfall. Det som skall diskuteras är hur var och en utifrån sina

yrkeskunskaper/specialistkunskaper och ett psykosomatiskt perspektiv kan bedöma/avgränsa patientens problem samt vilka behandlingsstrategier som skulle kunna tillämpas.

Inför seminarietillfälle 1 ska alla lägga upp ett patientfall på Ping-Pong (ca 1 sida).

Patientfallet kan vara aktuellt just nu eller vid ett tidigare tillfälle. Kom ihåg att fallet ska vara avidentifierat och regler för sekretess måste beaktas. Förslag på rubriker - se nedan. På

seminariet diskuteras patientfallen. Deadline att lägga upp patientfallet på Ping-Pong är den 23 september, kl 12.00.

Patientfall – förslag på innehåll och rubriker

Beskriv patienten och dennes problematik så att andra kan göra sig en tydlig bild som ett underlag för diskussion.

Aktuell problematik (gärna såsom den beskrivs av personen själv) Kontaktanledning

Debut

Tidigare behandling, annan pågående behandling Kortfattad anamnes/social situation

Sammanfattning av din bedömning (problem- och resursanalys) som ett underlag för att formulera mål med behandling och kontrakt

Ev kortfattad beskrivning av behandlingsprocessen (om du har träffat patienten)

(7)

7

Vid seminarietillfälle 2, den 3 oktober träffas respektive studiegrupp med handledare för fortsatt diskussion av patientfall. Då kan gruppen välja ut ett patientfall att fördjupa (se vidare under punkt 7 nedan angående examination – patientfallsrapport).

7. Examination - patientfallsrapport

Den skriftliga patientfallsrapporten examineras i form av en muntlig redovisning för examinatorn och övriga kursdeltagare. Den skriftliga rapporten skrivs med enkelt radavstånd, 12 p. Rapportens omfattning beror på hur många ni är i gruppen. En riktlinje är att del A+B omfattar ca 1 sida, del C omfattar ca 1 sida per gruppdeltagare, del D den gemensamma reflektionen max 1 sida, därtill kommer referenser (enligt Vancouversystemet eller ett annat vedertaget referenshanteringssystem). Här kan ni läsa mer om att citera och referera

http://kib.ki.se/skriva-referera

Undvik att använda citat! Om citat är nödvändigt kom ihåg att visa det tydligt med citat- tecken och uppge referens inklusive sidnummer.

Rapporten skall innehålla följande delar:

A) Presentation av patientens problematik som den beskrivs av honom/henne (obs!

kortfattat). Var särskilt noga med att avidentifiera data och beakta regler för sekretess.

B) Teorifördjupning som ger en relevant bakgrund till den aktuella patientens problem utifrån en psykosomatisk förståelsemodell. Ange 2-3 relevanta referenser (enligt tex Vancouversystemet).

Fram till hit skriver ni gemensamt

C) Individuell del: var och en utifrån sin yrkesprofession beskriver hur han/hon förstår patientens problem, hur han/hon skulle kartlägga och avgränsa problematiken samt vilken behandlingsstrategi som skulle tillämpas. Varje person skriver 1 A4 sida, som… (läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog, socionom, beteendeterapeut, kurator, audionom, specialpedagog…) förstår jag patientens problem så här……

Den individuella delen skall vara relaterad till kursens innehåll och bör anknyta till sådant som har diskuterats under kursens föreläsningar och seminarier. Ange ca 3 relevanta vetenskapliga referenser från ditt specifika kunskapsområde samt kurslitteratur

Den individuella delen skall diskuteras/granskas av alla i gruppen innan rapporten lämnas in – dvs var och en ger feedback till de övriga i gruppen. Feedback kan tex handla om att resonemang är otydligt eller svårförståligt och/eller att den vetenskapliga

förankringen behöver fördjupas. Detta är obligatoriskt och var och en skall vid

examinationen kunna redogöra för vilka synpunkter man har fått/har använt sig av innan rapporten slutgiltigt lämnades in. Gruppen väljer själv hur denna feedback förmedlas (vid fysiskt möte, mail eller interaktivt på Ping-pong).

Från och med här skriver ni gemensamt

D) Gemensam reflektion om hur ni som team skulle handlägga patienten. Resonera kring vikten av samarbete i team, för- respektive nackdelar med samarbete och ge förslag på hur samarbete skulle kunna underlättas i arbetslivet. Etiska aspekter bör ingå.

(8)

8

E) Gruppen enas om en praktisk övning som är lämplig för den aktuella patienten – det kan vara en kroppskännedoms- eller mindfulnessövning, ett förhållningssätt tex att spegla det affektiva budskapet patienten förmedlar eller att använda ett

compassionfokuserat förhållningssätt. De senare kan gestaltas tex med rollspel.

Övningen/förhållningssättet skall beskrivas på max 1 sida och bifogas som bilaga till patientfallsrapporten. Glöm inte att ange en lämplig referens/källa till uppgiften.

Gruppens uppgift är sedan att på 5-10 minuter lära ut övningen/förhållningssättet till de andra vid examinationsseminariet. Att ha bilagorna separat gör att ni kan få med er en liten metodbank vid kursavslut.

Rapporten i dess helhet (såväl patientfallsrapporten som bilagan med övningen) skall laddas upp på Ping–Pong senast den 24 oktober kl 12:00. Detta gör du under fliken DISKUTERA på Ping-Pong. Följ anvisningarna som finns på Ping-Pong. Ge rapporten era namn!

Den muntliga presentationen sker måndagen den 31 oktober. Peer-review kommer att tillämpas, så att du och din grupp läser ett annat arbete särskilt noga (under vecka 43) och gruppens uppgift är att vid examinationen kunna diskutera den andra gruppens arbete.

Examinationsschemat meddelas senare. I din/er roll som diskussionsledare kan följande frågor vara till hjälp:

- Välj ut något från patientrapporten som kan problematiseras/diskuteras. Något som eventuellt går att se på ett annat sätt. Starta en diskussion!

- Teoretisk förankring? Var det något som saknades i den teoretiska förankringen? Väck debatt!

- Kommentera/diskutera det interprofessionella samarbete.

- Vad karaktäriserar det psykosomatiska perspektivet i detta arbete? (Några nyckelord) - Var det något som saknades?

- Förtjänster i arbetet?

- Pedagogik? Synpunkter på presentationen generellt och specifikt uppgiften att lära ut en övning/ett förhållningssätt.

8. Studieuppgift – lära av varandra

Interprofessionellt lärande är ett av kursens fokus, dvs. i kursen ingår inte bara att lära

med varandra utan även om och av varandra. Denna studieuppgift innefattar att du redogör för innehållet i en vetenskaplig artikel för en annan kursdeltagare med annan

yrkesbakgrund/erfarenhet. Välj ett kunskapsområde som relaterar till den aktuella kursen

(psykosomatiskt förhållningssätt) och som du bedömer är av intresse för din kollega. Om möjligt inkludera gärna en praktisk övning (upplevelsebaserat lärande). Reflektera tillsammans över eventuell ”språkförbistring” i yrkesspråket. Genomförande av uppgiften är inte schemalagd.

Bestäm själv tid och plats.

Varje kursdeltagare skriver sedan en rapport på ca ½ A4 sida och lägger in rapporten på pingpong under fliken Inlämningsuppgifter senast den 10 oktober, kl 20.00. Rapporten skall innehålla:

Vad du har lärt ut och till vem samt vad du har lärt dig av din partner. Ange titeln på den vetenskapliga artikeln, författaren/författarnas namn och tidskriften. Med vetenskaplig artikel avses en artikel som är publicerad i en referee granskad tidskrift (nationell eller internationell tidskrift). Den skall vara relativt aktuell (publicerad år 2000 eller senare).

(9)

9

a) Motivera varför du har valt just denna artikel och vilka centrala budskap du ville lyfta fram.

b) Beskriv också vad du har lärt dig av din partner, berätta om det som du tycker var intressantast och hur du kan använda den nya kunskapen.

9. Godkänd kurs

Endast två betygsgrader används, godkänd respektive underkänd. För godkänd kurs krävs:

- Genomfört arbete med läsloggen

- Aktiv medverkan i patientfallseminarierna (vid frånvaro krävs kompletteringsuppgift) - Godkänd uppgift ”lära av varandra”

- Godkänd patientfallsrapport (den samlade examinationsuppgiften inkl. praktisk övning)

10. Litteratur

(se kursplan/kursschema)

Kursboken är: Biguet G, Keskinen Rosenqvist R, Levy Berg A. Att förstå kroppens budskap – sjukgymnastiska perspektiv. 1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2012.

Nedan anges därutöver litteraturförslag till varje område (flera artiklar/kapitel finns på Ping- Pong):

Livshistorieorienterad metodik

Neve I. Läkekonstens arbetsredskap – livshistorieorienterad metodik. Lund: Studentlitteratur;

2003. (Valda delar finns på Ping-Pong) Att arbeta med kroppen som utgångspunkt

Bragée B. När kroppen säger ifrån. Program för självhjälp. Vulkan.se 2012 http://www.brittbragee.se

Lundvik Gyllensten A, Skoglund K, Wulf I. Basal kroppskännedom. Den levda kroppen.

Studentlitteratur, 2015.

Lundvik Gyllensten A, Gard G. Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning.

Fysioterapi. 2008;10:38-45. (Ping-Pong)

Lundvik Gyllensten A mfl. Embodied identity-A deeper understanding of

body awareness. Physiotherapy Theory and Practice, 26(7):439–446, 2010. (Ping-Pong)

Rosberg S. Kropp varande och mening - i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Avhandling.

Göteborgs Universitet: Institutionen för socialt arbete; 2000. Sammanfattning s. 269-91 (Ping-Pong)

Mattsson M. Att ge kropp åt orden. Basal kroppskännedom – hälsa genom rörelse och vila.

s.25-43 I: Englund B. Skapande och upplevelsebaserade terapier. Lund: Studentlitteratur; 2004.

(Ping-Pong)

Haugli L, Steen, E. När livet setter seg i kroppen: Bevisstgoering, muligheter, valg. Oslo:Noras Ark

(10)

10

Fenomenologiska och existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom

Bullington J. Psykosomatik: om kropp, själ och meningsskapande. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur; 2007

Nordenfelt L. Livskvalitet och hälsa: teori och kritik. 2 uppl. (2004), Kapitel 5 ”Om hälsobegreppet”, och kapitel 6 ”Begreppet subjektiv hälsa” (Ping-Pong)

Stiwne, D. (red) Bara detta liv - existentiella texter i psykologi och psykoterapi.

Natur & Kultur, Sverige 2008.

Stiwne, D. (red. )Ompröva livet" Existentiell vägledning och terapi i ny tillämpning. . Studentlitteratur, Sverige 2009.

Stress - utmattning – autonom reglering

Bragée B. Kroppen först. En behandlingsmodell vid psykosomatik. Studentlitteratur, 2013.

Osika, W. Psykosomatik i teori och praktik, Studentlitteratur, 2013. Kapitel 8 och 9 sid 145-186 Affektteori

Kåver, A. Himmel och helvete och allt däremellan. Om känslor. N&K, 2009

Sonnby-Borgström M. Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster: ett bio-psyko-socialt perspektiv. 1. uppl.: Lund: Studentlitteratur; 2005. ( Kap 1, 2).

Mentalisering

Rydén G & Wallroth P. Mentalisering. Att leka med verkligheten. N & K, 2008.

Wennerberg, T. Vi är våra relationer. Om anknytning, trauma och dissociation. N & K, 2010.

Compassionfokuserad terapi

Andersson, C & Viotti, S. Compassionfokuserad terapi. Natur och Kultur, 2013.

(11)

11

11. Kalendarium

(Hjälp att komma ihåg deadline) 5/9 kl 12:00 Läslogg: lägg in dina reflektioner

11/9 kl 20:00 Ge återkoppling till minst två av dina gruppkamrater

23/9 kl 12.00 Patientfall läggs upp på pingpong under fliken DISKUTERA 10/10 kl 20:00 Studieuppgiften Att lära av varandra läggs på Ping-Pong under

fliken INLÄMNINGSUPPGIFTER – gärna tidigare.

24/10 12:00 Examinationsrapport (patientfallrapport) – laddas upp som fil på Ping-Pong, senast kl 12.00 under fliken DISKUTERA. Glöm inte att ange efternamn i dokumentet

31/10 Examination

Examinationsrapporten justeras därefter enligt de synpunkter som framkommit och läggs in på Ping-Pong under fliken INLÄMNINGSUPPGIFTER – senast 14/11.

References

Related documents

En konsekvens av detta har blivit att många asylsökande ungdomar fått flytta till andra delar av landet, från skola, kamrater och stödjande nätverk för övrigt.. Svårigheten

Vilka två av följande alternativ skulle du välja att ge till en patient med insulinbehandlad diabetes och hypoglykemi (efter att du kontrollerat hans/hennes blodsocker)? Markera de 2

(1) Ringa in det rätta alternativet. Om fler än 1 svar anges ger det poängavdrag. a) Nej, troligen kör ambulansen inte in henne till sjukhus utan ger råd för egenvård b) Ja,

Ett litet land som Sverige med en liten egen marknad kan lära av exempel från de länderna vi tittar på när det kommer till att stödja privata initiativ som skulle minska den

På så sätt är det också förståeligt att det regionala mönstret på obalansen mellan sysselsatta kvinnor och män inte ändras särskilt mycket över tiden (figur

Kommunikationen inom teamet i akutsjukvård var något de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna önskat ha med sig mer från utbildningen då det förberett dem bättre för

Kapitel 8. Styrning och prioriteringar i vården; Kapitel 17. Hälsa och ohälsa. Perspektiv och förhållningssätt. Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse; Kapitel 9

Del av ”Att kunna analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig