Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp Kursdel: Hälsa och ohälsa

(1)

Studiehandledning

Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp

- Kursdel:

Hälsa och ohälsa

(2)

INNEHÅLLSFÖRETECKNING

Allmän information ... 2

Undervisningsformer och examinationer ... 4

Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i kursdelen Hälsa och ohälsa ... 7

Portfolio med självvärdering ... 9

Område Farmakologi 1 ... 10

Område utgångspunkter med patientfall/PBL ... 11

- Utgångspunkt Vårdhygien... 13

- Utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet ... 14

- Utgångspunkt Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma ... 15

Område Psykisk ohälsa ... 16

Område Folkhälsoarbete ... 17

Område Nutrition 1 - för folkhälsa ... 20

Område Kvinnor och barns hälsa ... 24

Område Mikrobiologi och immunologi 1 ... 27

Område Etik 1 ... 28

Område Vetenskaplig metod 1 – artikelgranskning ... 31

Moment IPL: ”Det goda mötet” ... 34

Moment Läslogg om Vetenskapsteori & sjuksköterskans profession ... 35

Område Medicinsk rätt 1 ... 36

Område Våld i nära relation 1 ... 37

Område Medicinsk teknik 1- allmän information ... 38

- Basal HLR ... 39

- Blodtryck, puls, andning, temperatur ... 40

- Venprover och injektionsteknik ... 41

- Praktiskt prov ... 42

Område verksamhetsförlagd utbildning, VFU – allmän information... 43

- VFU i termin 1: primärvård ... 45

VFU, Dag 1 ... 48

VFU, Dag 2 ... 50

VFU, Dag 3 ... 51

VFU, Dag 4 ... 52

(3)

VÄLKOMMEN TILL SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET!

ALLMÄN INFORMATION

Uppsala universitet

Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm.

Kursplan och utbildningsplan

I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i

Studentportalen (SP). Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet.

Programsida för sjuksköterskeprogrammet

Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och annan information som berör samtliga

programstudenter. Här annonseras även meddelanden som berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument hittar du information om bl.a.

spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student.

Kursadministration

Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du själv hämta på SPs programsida för sjuksköterskeprogrammet.

Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt

dokument.

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive kurssida i SP under kursledning alternativt lärarlistor.

Information från kursledningen

Meddelas framförallt på SPs anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla dagligen.

Mycket brådskande information skickas även ut via e-post.

Schema

(4)

kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen

Icke godkända kurser/Spärregler/Fortsätta på nästkommande termin

Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på SPs programsida för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på sjuksköterskeprogrammet.

Internationalisering

Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella

lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar, välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på

sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet.

Förkortningar som används ofta i sjuksköterskeprogrammets olika dokument

SP = studentportalen

VFU = verksamhetsförlagd utbildning

(5)

UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER

Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra, se Tabell 1. Under första terminen kommer du att ha en vecka verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som varvas med teoriperioderna, varav fyra utspridda dagar på vårdcentral.

En sammanställning av kursdelens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Denna tabell finns även separat i SP. För kursdelen Anatomi & fysiologi, se separat studiehandledning.

Kursen består av ett antal "provkoder” som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på SP kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i SP. Värt att notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt koppling till momentets

omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och inkluderar merparten av kursens moment.

Basgrupp

I varje basgrupp är ni mellan 8-11 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare (ibland kan läraren gå emellan två grupper) som även har en examinerande roll vid

basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter.

PBL-seminarium i basgrupp

Det finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se SP under Länksamling/Vårdvetenskap.

Vid den första basgruppsträffen skall studenterna upprätta ett kontrakt för basgruppens arbete.

I kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall helst stå på kontraktet. Kontraktet skickas sedan via e-post till alla i basgruppen, inklusive basgruppsläraren. Basgrupper byts varje termin, och basgruppskontrakt skrivs varje gång.

 Obligatorisk närvaro

 Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Vårdhygien; Migrän, stress och ångest;

Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma

 Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället.

 För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen.

 Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma frågeställningar skriftligt (om inget annat anges). Dessutom ska du söka en vetenskaplig

(6)

Problemlösningsprocessen

Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller

problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i SP.

Obligatoriska moment i kursen

Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via SP, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer.

Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs presenteras i Tabell 1. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer.

Frånvaro vid obligatoriskt moment

Är du frånvarande vid ett obligatoriskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare. Vid obligatoriska seminarier/föreläsningar signerar du din närvaro på en lista.

Tentamina

Nedan beskrivs de skriftliga prov som genomförs under kursen, utom inlämningsuppgifter.

Dessa moment finns även med i Tabell 1, vid den provkod de tillhör.

Webbduggor

 Skriftliga, obligatoriska, individuella tentamina

 Webbaserade

 100% krävs för godkänt Farmakologi

Webbdugga läkemedelsräkning. Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt.

Medicinsk teknik

Webbduggorna är en teoretisk förberedelse inför undervisning på KTC, de ska vara påbörjade innan undervisningstillfället och godkända innan examination av respektive färdighet.

Mikrobiologi och immunologi Webbdugga i Vårdhygien Individuell skriftlig tentamen

Skriftlig, obligatorisk, individuell tentamen (provkod 1004)

 Salstentamen

 Omfattar två patientfall från området folksjukdomar som du har läst i kursen. Med folksjukdomar menas allergiska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar (utgångspunkt Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma), infektionssjukdomar (utgångspunkt Vårdhygien), psykisk ohälsa (utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet). Tentamen inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition, farmakologi,

medicinsk teknik och medicinsk rätt.

(7)

 Fyra timmars tentamenstid

 70% rätt krävs för godkänt

Tentamensanmälan - för salstentamina

Du ska själv anmäla dig till tentamen via SP. Tänk på att göra det minst 12 dagar före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället, tillsammans med giltig

legitimation. Läs noga de ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på programsidan:

Student vid UU/Regler och rättigheter/Tentamen). Läs även ”Övriga föreskrifter” i kursplanen om vad som gäller avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören.

Inlämningsuppgifter

Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande termin.

(8)

TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I KURSDELEN HÄLSA OCH OHÄLSA

Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning)

Obligatoriska uppgifter/examinationer Individuell/grupp Deadline, se schema och skriv in datum själv

Portfolio

1005 Farmakologi 1 (1,5hp) Webbdugga läkemedelsräkning Individuell Period 2

1000 Hälsa och folksjukdomar 1 (5,5 hp)

Utgångspunkter med patientfall: PBL-seminarier: Ja

- Vårdhygien Introduktion/uppföljning En/två basgrupper Period 1

- Migrän, stress, nedstämdhet Introduktion/uppföljning En/två basgrupper Period 2 - Hypertoni, allergi, astma Introduktion/uppföljning En/två basgrupper Period 2

Folkhälsoarbete Inlämningsuppgift Halv basgrupp Period 2

Nutrition 1 - för folkhälsa Inlämningsuppgift Halv basgrupp Period 2

Uppföljning vid seminarium Basgrupp

Kvinnor och barns hälsa Essä Individuell Period 2

Reflektion på essä i diskussionsforum Individuell Period 2 1001 Medicinsk teknik 1 (1,5 hp) Obs! Webbduggor bör vara påbörjade innan

träning och ska vara godkända innan examination:

Ja

Medicinsk teknik:

- Webbdugga Webbdugga blodtryck, puls, andning Individuell Påbörjas period 1

Webbdugga injektioner, venprov Individuell Påbörjas period 1

- Färdighetsträning Blodtryck, puls, andning Basgrupp Påbörjas period 1

Injektioner, venprov Basgrupp Påbörjas period 1

Basal HLR Individuell Period 2

- Praktiskt prov Examination injektioner, venprov Individuell Period 2

Examination blodtryck, puls, andning Par/individuell Period 2 1006 Mikrobiologi och immunologi 1

(0,5 hp)

Webbdugga i vårdhygien Individuell Period 1

Visirub Individuell Period 1

(9)

Provkoder (bokstavsordning) och områden/moment (tidsordning)

Obligatoriska uppgifter/examinationer Individuell/grupp Deadline, se schema och skriv in datum själv

Portfolio

1004 Skriftlig individuell tentamen (1,5 hp)

Tentamen i skrivsal, se skriftlig individuell tentamen i Studiehandledningen

Individuell Period 2

1003 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU 1,5 hp)

Dag 1 Närvaro Individuell Period 1

VFU-inlämningsuppgift Individuell Period 2

Loggbok (inscannad, ifylld) Individuell Period 2

VFU-seminarium Grupp Period 2

1002 Vårdvetenskap 1 (3 hp)

Etik 1 Inlämningsuppgift Halv basgrupp Period 1 Ja

Vetenskaplig metod 1

- - Artikelgranskning Inlämningsuppgift artikelgranskning Halv basgrupp Period 2

Seminarium artikelgranskning Basgrupp Period 2

- - Läslogg Vetenskapsteori för nybörjare Individuell Period 2

Professionsutveckling 1

- - IPL: det goda mötet Gruppuppgift med seminarium Grupp Period 2

- - Medicinhistoriska museet i Uppsala

Guidning i sjuksköterskans historia Grupp Period 2

(10)

PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING

Ingår i flera provkoder/moment, se Tabell 1 Introduktion

Portfolio är studentens portfölj på SP. Den är kopplad till inlämningsuppgifter och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Studenten kan välja ”portfölj” i menyn, och får du upp alla samlade uppgifter.

Syfte

Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång.

Uppgift

Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment, samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer:

 Skriftlig

 Muntlig

 Grupp

 Klinisk färdighetsträning

 VFU

Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp, och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter.

Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej inlämnad”.

Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet.

Examination

Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften, samt uppgift kopplad till portföljen i de moment där det anges. När det står klar i inlämningsuppgiften så är din reflektion tillräcklig.

Kursmål som examineras

”Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens”

Ansvarig för momentet

Mona Pettersson mona.pettersson@pubcare.uu.se

(11)

OMRÅDE FARMAKOLOGI 1

Ingår i utgångspunkterna samt VFU Syfte

Syftet med introduktionen till farmakologi är att erhålla basala kunskaper för hur läkemedel utövar sina effekter genom att aktivera eller hindra olika målmolekyler (receptorer) i kroppen.

Vidare ska du lära dig syftet med att använda olika läkemedelsformer och

administrationsvägar. Du ska förstå sjuksköterskans roll och ansvar i läkemedelshantering och du ska självständigt kunna utföra korrekta uträkningar av läkemedelsdoser för tabletter och injektioner (läkemedelsräkning).

Syftet med introduktionen till farmakologi är också att utifrån erhållna kunskaper från anatomi och fysiologi dels förstå viktiga principer för hur läkemedel påverkar det perifera nervsystemet och vilka effekter detta får, dels förstå hur våra vanligaste receptfria läkemedel fungerar. Du skall med hjälp av FASS kunna hitta information om receptfria läkemedels indikation och verkningsmekanism.

Innehåll

 Introduktion till farmakologi, farmakodynamik och läkemedelshantering (Videokonferens)

 Introduktion till läkemedelsräkning (inspelad föreläsning)

 Läkemedel som påverkar perifera nervsystemet (Videokonferens)

 Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel? (Videokonferens)

 Instuderingsuppgifter i läkemedelshantering, baserat på webbkurs via FASS.se

 Dugga i läkemedelsräkning Examination

Momentet examineras med webbdugga i läkemedelsräkning. För att bli godkänd på duggan krävs att samtliga uppgifter löses på korrekt sätt. Kursmålet examineras även i Skriftlig individuell tentamen.

”Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och

biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning”

samt delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”

Kurslitteratur

 Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

 Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

 Läkemedelshäftet ”Hur fungerar vanliga receptfria läkemedel?”, se SP

(12)

OMRÅDE UTGÅNGSPUNKTER MED PATIENTFALL/PBL

Introduktion

Tre delmoment i denna kurs använder Problembaserat lärande (PBL), utgångspunkter med patientfall som metod:

 Utgångspunkt – Vårdhygien

 Utgångspunkt – Migrän, stress och nedstämdhet

 Utgångspunkt – Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma

Utgångspunkter kallas ofta ”patientfall” då de nästan alltid innehåller ett sådant, annars en situation. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på samma sätt varje gång.

Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt.

Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Som tidigare nämnts finns det en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se SP under Länksamling/Vårdvetenskap.

Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje

kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur som rekommenderas.

Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna

Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni kurslitteratur och som extra resurs har ni föreläsningar i realtid, via webb och rekommenderade länkar. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som är relevanta, och ni kommer tillsammans vid

utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten så att ni når målet.

Uppföljning av utgångspunkterna

Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen.

Uppföljningen sker i seminarieform. Vid uppföljningen av utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallet redovisas och diskuteras tillsammans med den egna och en annan basgrupp (se särskild instruktion för varje utgångspunkt). Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur.

Examination

För godkänt krävs att du deltagit i basgrupp med utgångspunkt och aktivt deltagit vid uppföljningen. Ingår även i individuell skriftlig tentamen (provkod 1004).

Kursmål som examineras Samtliga

(13)

Kurslitteratur

Se hänvisning vid respektive utgångspunkt nedan samt

 Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur. Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande, Kapitel 2. Känsla av sammanhang, Kapitel 14. Smärta

& Kapitel 20. Psykisk ohälsa.

 Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.).

Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14. Livsstil och hälsa)

 Grefberg, N. (red.) (2013). Medicinboken. (5 uppl.) Stockholm: Liber (kapitel 3, 4 13 – huvudvärk; kapitel 15 och ev. övriga kapitel som resurslitteratur – boken används i hela utbildningen)

 Sand, O. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Resursmaterial:

 Relevant webbmaterial, se länksamlingar

 Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition.

(6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber.

 Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

 Ekman, R.& Arnetz, B. (red.). (2013). Stress: gen, individ, samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber.

 Hallström I, & Lindberg T. (2009). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber.

 Statens Medicinsketiska råd, (2008). Etik - en introduktion. (3e omarb uppl). Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd. Se även Länksamling- Vårdvetenskap

 Almås, I., Stubberud, D-G., & Hallbjørg Grønseth, R. (Red. ) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 1 [2.

rev.uppl]. Stockholm: Liber

 Almås, I., Stubberud, D-G., & Hallbjørg Grønseth, R. (Red. )(2011). Klinisk omvårdnad. Del 2 [2.

rev.uppl]. Stockholm: Liber

 Sandman, L & Kjellström S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur

Vid frågor

Kontakta basgruppsläraren

(14)

- UTGÅNGSPUNKT VÅRDHYGIEN

Syftet är att du skall tillägna dig kunskap i vårdhygien samt kunna tillämpa hygieniska principer för att kunna undvika smittspridning i omvårdnadssituationer. Du ska kunna konkretisera vilka olika smittvägar som förekommer. Du skall förstå vad desinfektion, sterilisering, ren rutin och steril rutin innebär och hur avfall och livsmedel hanteras.

Du ska kunna redogöra för anatomi och fysiologi i samband med övre luftvägsinfektion, urinvägsinfektion (UVI) och gastroenterit, samt relevanta receptfria läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar.

Patientfall

Du arbetar som sjuksköterska på ett kommunalt vårdboende. I dag kommer du tillbaka från din semester. Flera vikarier som saknar vårdutbildning har arbetat på boendet då ordinarie personal haft semester.

Under natten har två ur personalen drabbats av magsjuka. Två äldre män på boendet, Bertil och Karl, drabbades för två dygn sedan av gastroenterit. De har både haft diarré och kräkts.

Bertils dotter Barbro är just nu och hälsar på Bertil. Han börjar må lite bättre. Barbro kommer ut ur hans rum och säger att hon ska gå och hämta kaffe till sig och Bertil i det allmänna köket. Hon frågar också om hon kan låna er personaltoalett.

Signe har under gårdagen fått symtom på UVI. Ytterligare fyra kvinnor på boendet har drabbats av UVI under de senaste dagarna, vilket är ovanligt många under denna begränsade tidsperiod.

Samtliga drabbade kvinnor får alltid hjälp av personal med nedre toalett.

Din kollega kommer fram till dig. Han ser blek och trött ut, och du förbereder dig på ytterligare ett fall av magsjuka hos personal. Men när han börjar prata hör du att han är hes och hostig och han låter täppt i näsan.

Undervisningsform

Basgruppsarbete och egna studier, se även ” Område utgångspunkter med patientfall/PBL”

Seminarium Vårdhygien

Uppföljningen sker tillsammans med två basgrupper. Vid seminariet delar läraren in studenterna i fyra blandade tvärgrupper. Därefter lottas olika områden med relevans för

patientfallet ut. Tvärgrupperna diskuterar ihop sig om sitt område i 55 minuter, därefter samlas basgrupperna åter och redovisning (ca 5 min/grupp) och diskussion sker. Seminariet avslutas med utvärdering av metod, innehåll och process.

Kurslitteratur Vårdhygien

Se specifikt momenten Mikrobiologi och immunologi 1och Farmakologi 1 och litteratur som anges under ” Område utgångspunkter med patientfall/PBL”, men även momenten Medicinsk rätt 1 och Etik 1.

Övrig resurslitteratur av intresse för utgångspunkten/patientfallet

Obs! Boken av Grefberg (2013) behövs inte för denna utgångspunkt, boken tillkom i referenslistan i sent skede och används därmed endast som kurslitteratur för de senare utgångspunkterna.

(15)

- UTGÅNGSPUNKT MIGRÄN, STRESS OCH NEDSTÄMDHET

Syftet är att du i ett livscykelperspektiv ska kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom. Du ska tidigt kunna

upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta receptfria och vanliga läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet.

Patientfall

Sofia är en 23-årig stråkmusiker som har sökt på vårdcentralen för sin huvudvärk. Sofia berättar att huvudvärken som finns på en sida av huvudet oftast kommer när hon är ledig och detta har blivit värre under den senaste månaden. Det framkommer att Sofia inte har en fast tjänst och känner sig tvingad att ta alla jobb hon kan få. Hon har en bra inkomst men en stor del av lönen går till att betala av ett banklån som Sofia tog när hon köpte sin lägenhet. Hennes tankar upptas nu av oro för att inte kunna betala av lånet. Sofias flickvän sedan ett par år tillbaka, lämnade henne för en månad sedan då hon tröttnade på att endast få höra om alla tänkbara tråkigheter. Flickvännen upplevde också att Sofia nu var förändrad och bara ville vara hemma på kvällar och helger och inte alls var lika intresserad av att umgås med vänner som tidigare.

Sofia vill nu veta om hon är sjuk och i så fall vilken sjukdom hon har. Vid ett besök på närakuten en sen kväll, när smärtan var värre än någonsin, blev hon rekommenderad att prova Treo® eller Ipren®. Hon känner sig trött hela tiden, men har ändå svårt att sova.

Seminarium Migrän, stress och nedstämdhet

Uppföljningen sker tillsammans med två basgrupper. Vid seminariet delar läraren in studenterna i fyra blandade tvärgrupper. Därefter lottas olika områden med relevans för

patientfallet ut. Tvärgrupperna diskuterar ihop sig om sitt område i 55 minuter, därefter samlas basgrupperna åter och redovisning (ca 5 min/grupp) och diskussion sker. Seminariet avslutas med utvärdering av metod, innehåll och process.

Kurslitteratur Migrän, stress och nedstämdhet

Se specifikt momenten Etik 1, Farmakologi 1, Psykisk ohälsa samt litteratur som anges under

” Område utgångspunkter med patientfall/PBL”, men även momentet Medicinsk rätt 1.

(16)

- UTGÅNGSPUNKT HYPERTONI, ALLERGI OCH ÖVERKÄNSLIGHET/ASTMA

Syftet är att du ska förstå sambandet mellan folksjukdomar och livsstil, samt kunna ge förslag på livsstilsförändringar. Du ska kunna redogöra för riskfaktorer, orsaker och patofysiologi, samt behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du ska också göra en bedömning av hur du kan ta hänsyn till inblandade personers autonomi och integritet.

Patientfall

Anders, 48 år, har märkt att han ofta får lätt huvudvärk, speciellt när det är mycket på arbetet. För övrigt mår han bra trots en del övervikt och stressigt arbete som revisor. Han röker och har försökt sluta men inte lyckats. Nu röker han ca 10 cigaretter per dag. När det är stressigt på arbetet kan det bli fler. Ibland är det svårt att varva ned på kvällarna och han tycker det går bättre om han tar lite whisky. Han är medveten om att det ibland blir lite mer än han borde dricka. I yngre år var Anders mycket idrottsintresserad och motionerade flera gånger i veckan. De senaste 10 åren har arbetet tagit all kraft och han och hans fru tar ibland promenader på helgen men mer blir det inte. Han har ett stillasittande arbete men försöker röra på sig någon gång per timme. Anders bor i villa och har en trädgård som kräver en hel del fysiskt arbete, speciellt på sommaren. Han cyklar till sitt arbete inne i centrum vilket tar 20 minuter en väg.

Vid ett läkarbesök på vårdcentralen, i samband med en knäskada, nämner Anders sin huvudvärk för läkaren. Läkaren mäter blodtrycket på Anders och det visar sig vara högt, 170/100. Läkaren vill att Anders ska mäta blodtrycket fler gånger hos distriktssköterskan innan medicinering

påbörjas. Eftersom livsstilsfaktorer påverkar blodtrycket, förutom normalt åldrande, frågar läkaren Anders om hans levnadsvanor.

Anders fru, Anna, är några år äldre än sin man. Hon jobbar som designer, och har en boutique i centrum. Trädgårdsarbete är hennes stora hobby, men förra året var våren jobbig, hon var trött, kände av en förkylning som aldrig bröt ut, och det kliade lite i ögonen.

Nu har vårvärmen äntligen kommit, och Anna ser fram emot den skönaste och arbetsammaste tiden i trädgården. Men i går kväll återkom hennes ögonbesvär med full kraft. Hon kliar ögonen och de är svullna och röda. Näsan rinner och exploderar i enorma nysningar. Det kliar i öron och hals, så som det numera gör när hon äter äpplen och en del annan mat. Det känns också tungt att andas, och det piper och väser lite i luftvägarna. På nyheterna pratar man om det värsta pollenåret på länge.

Seminarium Hypertoni, allergi och överkänslighet/astma

Uppföljningen sker tillsammans med två basgrupper, på samma sätt som för Vårdhygien och Migrän, stress och nedstämdhet.

Kurslitteratur Hypertoni, allergi och överkänslighet

Se momenten Etik 1, Farmakologi 1, Folkhälsoarbete, Medicinsk teknik 1, Medicinsk rätt 1, och samt litteratur som anges under ” Område utgångspunkter med patientfall/PBL”

Webbföreläsning om astma och allergier hos barn finns under Länksamling – Kvinnans och barnets hälsa/webbföreläsningar

(17)

OMRÅDE PSYKISK OHÄLSA

Ingår i utgångspunkt Migrän, stress och nedstämdhet Introduktion

Kursmomentet psykisk hälsa tar sin utgångspunkt i hälsobegreppet. Vad som påverkar psykisk hälsa, vad man kan göra för att bevara psykisk hälsa, vad som kan leda till psykisk ohälsa, och vilka evidensbaserade åtgärder som kan vara relevanta.

Syfte

Syftet med kursmomentet psykisk hälsa:

- att i ett livscykelperspektiv kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom

- att kunna förhindra utveckling av psykisk ohälsa

- att tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder

Innehåll

Begrepp: Stress och sårbarhetsmodellen, Autonoma nervsystemet, KASAM, Livscykelperspektiv, Livsstilsfaktorer av betydelse för psykisk hälsa, Stress, Oro, Nedstämdhet, Depression och Ångest, Stigmatisering, Subtilt och beskäftigt tvång Uppgift

- Introduktionsföreläsning Psykisk hälsa - Utgångspunkten: Migrän, stress, nedstämdhet

- Webbföreläsning: Lagar och författningar specifika för psykiatrisk vård Examination

Uppföljning av utgångspunkten Migrän, stress och nedstämdhet. Ingår även i individuell skriftlig tentamen (provkod 1004).

Delar av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelsperspektiv”; ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till

omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade

omvårdnadsåtgärder”

Kurslitteratur

Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2, 20 & 21)

Lund: Studentlitteratur. (14)

 LPT, lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128), se även Webbföreläsning under Uppgift

(18)

OMRÅDE FOLKHÄLSOARBETE

Ingår även delvis i utgångspunkt Hypertoni, allergi och astma Introduktion

Sjuksköterskans folkhälsoarbete kan beskrivas som två riktningar, att förebygga sjukdom och att främja hälsa.

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ges

rekommendationer om metoder och åtgärder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

Hälsofrämjande arbete utgjorde temat vid WHO:s världskonferens i Ottawa 1986. Med hälsofrämjande arbete menas den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt handlar om att skapa samhällerliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det för de grupper i samhället som är mest utsatta. Folkhälsoarbete utgår från de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och människors

levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver aktiva insatser från flera samhällsaktörer.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, målområde 6 har betydelse för den långsiktiga

hälsoutvecklingen i vårt samhälle. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård är ett sätt att arbeta för hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Syfte

Syftet med uppgiften är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå, tillämpa och analysera metoder och strategier vid folkhälsoarbete på samhälls- grupp och individnivå.

Litteraturstudier samt Webbföreläsningar i SP/Webbsidor/Länksamling- Folkhälsoarbete – Webbföreläsningar inför gruppuppgift. Studiebesök och grupparbete.

Uppgift

Studiebesök (rekommenderas)

Besök Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema; beskrivs mer under VFU).

Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) med 4 delmoment Del 1.

Sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet. Målet för omvårdnad är att stärka patientens hälsa. Hälsobegreppet har förändrats över tid och kan ses utifrån olika perspektiv. Beskriv två viktiga perspektiv på hälsa och resonera kring vad det kan får för konsekvenser i omvårdnadsarbetet.

(19)

Del 2.

WHO- deklarationerna har spelat en viktig roll för utvecklingen av befolknings- och samhällsinriktat hälsoarbete i världen. Ge en kort presentation av WHO- konferensernas deklarationer. Lyft fram några viktiga delar från WHO- deklarationerna som ni anser har haft stor betydelse för den globala hälsan. Om ni fick bestämma, vad anser ni behöver göras ytterligare för att förbättra den globala hälsan?

Del 3.

Ge en kort presentation av folkhälsoarbetets utveckling i Sverige från prevention och promotion ur ett historiskt perspektiv. Vilka folkhälsoproblem kommer ni att se i framtiden och hur tycker ni att vi ska arbeta med dessa problem?

Del 4.

Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill jobba med.

Gör en områdesanalys av er valda kommun genom att:

A. Hämta data om hälsa och levnadsvanor från hälsoundersökningen Liv och Hälsa www.lul.se. Ge en kort beskrivning av hur befolkningen mår, beskriv

befolkningens levandsvanor i förhållande till övriga kommuner, gör en analys av data. Vilka folkhälsoproblem kan ni se inom er kommun?

Liv och hälsa- undersökningen görs vart fjärde år i Landstinget I Uppsala län, Landstinget Sörmland, landstinget Västmanland och Örebro läns landsting (undersökningen görs inte på Gotland).

B. Ge en kort beskrivning av kommunens fysiska miljö, som ni anser intressant ur ett hälsofrämjande perspektiv. Vilka bestämningsfaktorer i samhällsorganisationen och i människors levnadsförhållanden kan bidra till hälsa eller ohälsa, t ex.

cykelbanor, idrottsanläggningar, ungdomsgårdar? Ni kan göra egen undersökning men ni kan också hämta information på kommunernas hemsida.

Mot bakgrund till er områdesanalys, bestäm vilket eller vilka folkhälsomål ni vill arbeta med inom er valda kommun

Presentera därefter ert folkhälsoprojekt utifrån ert valda folkhälsomål och följande tre miljöer

 Samhällsmiljön (beslutsfattande)

 Närmiljön (vad kan t ex. göras inom skola och arbetsplats)

 Individen (hur kan du som sjuksköterskan/distriktssköterska/barnmorska arbeta med frågan när du träffar patienten/familjen)

(20)

Examination

Gruppuppgiften (halv basgrupp) skall redovisas skriftligt. Skriftlig redovisning skall omfatta 6-max 8 A4-sidor, 1,5 radavstånd och typsnitt 12, plus titelsida och referenslista. För deadline, se Tabell 1. För godkänt krävs att ni fullgjort ovanstående uppgift enligt instruktion.

Del av ” Att särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete” samt ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”

Kurslitteratur

 Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap, 3., kompletterade uppl. Stockholm: Liber.

Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang)

Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 13. Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet; Kapitel 14. Livsstil och hälsa)

 Webbmaterial/föreläsning på SP, se Länksamling/Folkhälsoarbete – Webbföreläsningar inför gruppuppgift.

Ansvarig lärare

Eva Thörnqvist: eva.thornqvist@pubcare.uu.se

(21)

OMRÅDE NUTRITION 1 - FÖR FOLKHÄLSA

Ingår även i utgångspunkt Hypertoni, allergi och astma Introduktion

I momentet studeras nutritionens betydelse för folkhälsan. För att kunna förstå nutrition ges en grund i näringslära, energiomsättning, -intag och -utgifter. Vidare belyses också olika

rekommendationer och riktlinjer för nutrition som legitimerad personal ska arbeta efter, främst nordiska näringsrekommendationer (NNR) och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vidare ges en överblick över olika modedieter och i vilken utsträckning det finns evidens för dessa. Kursmomentet Nutrition inkluderar också hur migration kan påverka folkhälsa och ger också en överblick i vad som påverkar människors matvanor och matval. En introduktion till sjuksköterskans ansvar för nutrition ges för att kunna sätta den egna

professionens ansvar, i förhållande till andra professioner.

Syfte

Syftet med momentet är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå och börja tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för folkhälsa på grupp- och individnivå.

Undervisningsformer

Introduktionsföreläsning med presentation av momentets olika delar;

videokonferensföreläsning, inspelade föreläsningar, arbete med patientfall i halva basgruppen och avslutande examinerande seminarium i basgruppen. Som stöd inför föreläsningarna finns också ett dokument med nyckelbegrepp inom nutrition under momentet Nutrition och

folkhälsa.

Uppgift Förberedelse

Introduktionsföreläsningen för nutrition och de föreläsningar som enligt schemat finns tillgängliga via SP, tidigare kurslitteratur och nedanstående länkar ger nödvändig bakgrundsinformation för inlämningsuppgiften.

Grupparbete

I halv basgrupp besvaras de frågor som finns formulerade i ”Patientfall nutrition och folkhälsoarbete” (se nedan). Vid behov av handledning kontaktas Anja Saletti, anja.saletti@pubcare.uu.se.

Inlämning av skriftlig uppgift

Till det uppföljande seminariet ska patientfallet lämnas in skriftligt via SP, för deadline se Tabell 1. Minst tre -max fem A4-sidor, förutom titelsida och referenser, typsnitt 12

(motsvarande ca 1000-1500 ord).

(22)

Examination

Momentet nutrition examineras genom inlämning av den skriftliga uppgiften och aktivt deltagande i diskussionen runt inlämningsuppgiften. För godkänt ska du ha deltagit i patientfallet nutrition samt aktivt deltagit i uppföljning under seminariet i basgrupp och bidragit till relevanta råd utifrån de på plats presenterade patientfallens kostindex.

Momentet nutrition examineras även i Skriftlig individuell sluttentamen. I den skriftliga tentamen kommer frågor runt nutrition inkluderas baserat främst på de nyckelbegrepp som finns presenterade på SP under momentet Nutrition och folkhälsa.

Delar av ”förklara människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv” och

”särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete” och ”särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadåtgärder” samt

”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”

Kurslitteratur

 Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1:a uppl. Stockholm: Norstedt.

 Ehrenberg A, Wallin L (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund:

Studentlitteratur. (Kapitel 1Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne;

Kapitel 8. Styrning och prioriteringar i vården; Kapitel 17. Global hälsa och omvårdnad)

 Edberg A-K & Wijk H (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.

(Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande)

 Friberg F & Öhlén J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund:

Studentlitteratur. Kapitel 1. Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse; Kapitel 9 Lidande- en del av människans liv; Kapitel 18. Delaktighet i rollen som patient)

 Se även Länksamling – Nutrition i SP Resurslitteratur

 Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber.

Ansvarig lärare för momentet

Anja Saletti: anja.saletti@pubcare.uu.se

Afsaneh Koochek: afsaneh.koochek@pubcare.uu.se

(23)

Patientfall nutrition och folkhälsoarbete

A söker sig till vårdcentralen på grund av sin rygg som sedan ett halvår tillbaka smärtar till och från. Hon är 33 år, 165 cm lång och väger 95 kg, vilket ger ett BMI 35. Hon kommer från

mellanöstern och flyttade till Sverige för fem år sedan med sin man. De har tre barn i åldern 7-11 år. Hon är arbetssökande och sköter i princip allt hushållsarbete i hemmet då hennes man är egen företagare och borta hela dagarna. Han kommer hem kl 21.00 på kvällarna och då äter familjen gemensam middag.

På vårdcentralen använder man sig av en enkät för att fånga levnadsvanorna hos vårdtagarna enligt de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. När A fyller i kostindexet får hon fyra poäng vilket kvalificerar henne för kvalificerad rådgivande samtal i just detta landsting.

Du arbetar på vårdcentralen och i ditt arbete ingår att gå igenom levnadsvaneenkäterna som vårdtagarna fyllt i under tiden de träffar läkaren. För att kunna återkoppla till vårdtagarna efteråt.

Så här ser A’s svar ut;

Kostindex

Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? En gg per dag, 2 p Hur ofta äter du frukt och/eller bär? En gg per dag, 2 p

Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Några gånger per månad eller mer sällan, 0 p

Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? 2 ggr per dag el oftare, 0 p Hur ofta äter du frukost? En gång i veckan eller mer sällan.

Svara på frågorna nedan

1) Vad säger du till A för att hon ska vilja ta emot kvalificerade rådgivande samtal för att få hjälp att ändra sina matvanor?

2) Hur motiverar du henne till att förändra sina matvanor redan innan första samtalet?

3) Vad anser du vara viktigast att förändra i hennes matvanor? Motivera ditt svar.

När A var inne hos läkare så skickar hen en remiss på blodprovstagningen. De prover som ska tas är triglycerider, HDL och LDL kolesterol, fasteglukos (Referensvärden; TG >17 år: 0,45-2,6 mmol/L, HDL kvinnor >17 år: 1,0-2,7 mmol/L , LDL 31-50 år: 1,4-4,7 mmol/L, P –glukos 4,0- 6,0 mmol/L ). När hon kommer till den kvalificerade rådgivningen som du ansvarar för har du fått hennes provsvar, TG 2,7, HDL 1,5, LDL 5,0, P -glukos 7,3.

Utifrån kostindex så vet du att hon har inga regelbundna frukostvanor men hon småäter under hela dagen nötter, färsk och torkad frukt, kaffebröd och dricker stora mängder te. Hon äter mellanmål med barnen när de kommer hem från skolan och sedan middagen på kvällen med familjen och då blir det kanske stora mängder mat.

Den fysisk aktivitet som hon utför är förknippad med hushållsarbetet. Hon dammsuger och

(24)

På vårdcentralen har ni möjlighet att erbjuda ”Livsstilsgruppen” och/eller individuellt samtal.

Utifrån ovanstående information beslutar du att rekommendera henne att delta i

”Livsstilsgruppen”.

4) Gör en skattning av hennes totala energibehov (TEE) och redogör för hur stor del av hennes energibehov som är baserat på hennes basalmetabolism (BMR) och skatta hennes fysiska aktivitet (PAL).

5) Vilka råd ger du henne innan hon kommer till gruppen? Motivera varför.

6) ”Livsstilsgruppen” har fokus på att förebygga ohälsa och är fem tillfällen under fem veckor i rad. Vad anser du är viktig information och kunskap att fylla dessa fem tillfällen med? Gör en övergripande planering med ämnesområden och innehåll för dessa fem tillfällen och motivera varför.

A går alla tillfällen på gruppträffarna och efter sista tillfället tas nya prover och uppföljning sker hos dig som kvalificerad rådgivare. Proverna visar en positiv förändring men inte helt bra, TG 2,0, HDL 1,7, LDL 4,5, glukos 7,5 hon har tappat 5 kg i vikt vilket ger henne ett BMI på 33.

Utifrån kostindex kan du se följande förändringar Kostindex

Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två ggr per dag eller oftare, 3 p Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två ggr per dag eller oftare, 3 p

Hur ofta äter du fisk el skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? En g per vecka, 1 p Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Några ggr per vecka, 2 p Hur ofta äter du frukost? Några ggr i veckan.

7) Vad anser du vara korrekt behandling att erbjuda A nu? Motivera ditt svar.

(25)

OMRÅDE KVINNOR OCH BARNS HÄLSA

Introduktion

Kvinnans hälsa omfattar hälsa i samband med graviditet och den barnafödande perioden med fokus på normal graviditet, födande och nyföddhetsperioden Barnets hälsa tar upp hälsa och livsvillkor inklusive tillväxt, amning och nutrition.

Syfte

Syftet med uppgiften inom kursen är att du ska kunna redogöra för olika faktorer som kan påverka barns möjlighet till trygga och goda uppväxtvillkor.

Momentet innehåller webbföreläsningar om kvinnas och barnets hälsa samt examinations- uppgift i form av en essä. Föreläsningarna är inplanerade i schemat i studievecka 14. Grund- läggande kunskap innan momentet är utvecklingspsykologi, se schemat veckan innan, och fortplantning och sexualfysiologi inom anatomi och fysiologi, se schemat direkt efter momentet.

Vad är en essä?

Det finns ingen entydig definition, men här är några korta beskrivningar;

- Essä, även essay, kommer från franskans essai (försöka) och var ursprunglig en beteckning för en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne och med populär framställning.

- En essä kan i korthet beskrivas som faktabaserad text, som är personligt hållen (Wikipedia, hämtad 2014-06-09 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Ess%C3%A4 ).

- Essä, essay, betecknas oftast som skriftlig framställning av måttligt omfång där man avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt (National Encyklopedin, hämtat 2014-06-09 från http://www.ne.se/sok?q=ess%C3%A4 ).

Uppgift

Essä om ”Trygga och goda uppväxtvillkor”

Trygga och goda uppväxtvillkor är Folkhälsomål 3. Barns uppväxtvillkor har betydelse för barns och ungdomars hälsa på kort så väl som lång sikt. Genom essä kan det beskrivas.

Förberedelse

Se annonserade webbföreläsningar i Studentportalen/Webbsidor/Länksamling- Kvinnans och barnets hälsa – Webbföreläsningar. Se även Introduktion till Essä annonserad på samma webbsida – Inlämningsuppgift.

Genomförande

- Gör en titelsida med ditt namn, institution, kurs och en rubrik som anknyter till

essäuppgiftens innehåll (se titelsida i dokument Riktlinjer för PM… i SP, Hälsa och ohälsa, övrigt kursmaterial).

- Inled essän personligt med en lockande inledning som t.ex. en erfarenhet/berättelse/anekdot.

(26)

En essä får gärna skrivas i jag-form, det är okej att anknyta till egna erfarenheter i texten. Men det personliga måste vara så allmängiltigt att det känns relevant att läsa även för andra än för dig själv och dina kurskamrater. Skilj på att vara personlig och privat. Tänk att du skriver din essä på ett personligt sätt för en intresserad allmänhet. Resonemang skall vara relevant.

Försök att formulera dig på ett bra sätt och trevligt så att det uppfattas som välskrivet.

I den här essän är det tillåtet att förutom kurslitteratur och webbföreläsningar även ta in skönlitteratur och film som handlar om barns uppväxtvillkor ur ett mer självbiografiskt perspektiv. Du har kanske egna förslag. Här följer några exempel på litteratur:

 Mig äger ingen av Åsa Linderborg

 Att föda ett barn av Kristina Sandberg

 Ett öga rött av Jonas Hassen Khemir

 Du är hos mig ändå. Ungdomar och barn om att mista en förälder av Suzanne Sjöqvist

 I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell

 Flyga drake av Khaled Hosseini

 Jenny av Jonas Gardell

 Det du inte såg av Patrik Sjöberg

 Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping Inlämning av skriftlig individuell uppgift

- Essän ska omfatta minst 2 sidor och max 3 sidor exklusive titelsidan, Times New Roman radavstånd 1,5.

- Essän skickas in på två ställen: via Studentportalen under Inlämningar ”Essä Trygga och goda uppväxtvillkor” och i Diskussionsforum/din basgrupp och ”Reflektion på Essä”. För deadline, se Tabell 1.

Reflektion på essä

- Du ska läsa/granska en studiekamrats essä i diskussionsforum. Du läser essän som kommer efter ditt namn i basgruppens namnlista. Ligger ditt namn sist i gruppen läser du den första essän. Återkoppla, ge feed-back, genom att skriva två-tre positiva saker och en-två förslag på förbättringar i Studentportalen diskussionsforum/din basgrupp. Använd rubrikerna: Det här var bra och Det här skulle kunna förbättras. Genom att läsa/granska andras essäer lär man sig mer om att granska andras arbeten och man får också återkoppling, feed-back, på sitt eget skrivande av en studiekamrat. Under hela utbildningen kommer granskning i olika former att vara en del av lärandet. Lärarna kommer inte att granska era granskningar men vi kommer att läsa dem.

- Läs kriterierna för godkänd innan du skriver essän och innan du läser/granskar en studiekamrats essä så hjälper det dig i skrivandet och i läsandet/granskningen.

Examination

Kriterier för godkänd essä:

- Inledning som lockar till fortsatt läsning.

- Frågeställning som presenteras tydligt.

- Reflektion kring företeelser och begrepp utifrån 1) kurslitteratur, 2) konventionen om barns rättigheter, 3) webbföreläsningar och 4) minst en vetenskaplig artikel (som är granskad av andra forskare) med anknytning till den valda frågeställning. Gör en egen sökning eller använd artiklar som finns i studentportalen. Totalt blir det minst fyra referenser.

- Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledning och frågeställning.

- Referenshanteringssystem ska göras exakt enligt APA-manualen och vara korrekt.

(27)

Flera lärare med erfarenhet inom området kvinnor och barn kommer att delta i läsningen och bedömningen av essäerna.

Del av ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelperspektiv”, ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” och ”förklara

människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv”

Kurslitteratur

Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1-4)

 Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

 Artiklar och rapporter relaterade till momentet, se Studentportalen/Webbsidor/Länksamling/Kvinnans och barnets hälsa samt under Filarea/Hälsa och ohälsa/Kvinnas och barnets hälsa.

Resurslitteratur

 Borgfeldt, C. (2010). Obstetrik och gynekologi 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

 Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

 Hallström I, & Lindberg T. (2009). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber.

 Sandman, L & Kjellström S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur

 Skönlitterär bok, se förslag i uppgiften

Ansvarig för momentet

Gunn Engvall (ansvarig lärare) gunn.engvall@kbh.uu.se

Övriga lärare finns i studentportalen under lärarlista Kvinnas och barnets hälsa. Där kan du se vilken lärare som kommer att läsa och ge feed-back på just din essä.

(28)

OMRÅDE MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI 1

Ingår i utgångspunkt Vårdhygien Syfte

Syftet med uppgiften är att du ska få en första orientering i grundläggande mikrobiologi, vår normalflora samt hur vår kropp skyddar sig mot infektioner, för att bättre förstå varför vårdhygien och annat förebyggande arbete i form av vacciner är nödvändiga för folkhälsan.

Du ska kunna redogöra för

 de basala hygienrutinerna och deras omfattning i olika vårdsituationer

 skillnaden mellan bakterier och virus, deras vanligaste smittspridningsvägar, hur kroppen försvarar sig mot dem och betydelsen av normalfloran

 hur olika typer av vacciner fungerar och vilka säkerhetsrisker de kan innebära tillämpa

 de basala hygienrutinerna i den dagliga omvårdnadssituationen samt vid blodsmitta och magsjuka, inklusive kunna utföra en handdesinfektion på ett korrekt sätt Undervisningsform

Föreläsningar och litteraturstudier Uppgift

Arbete med patientfall med hjälp av PBL i basgrupp, utgångspunkt och uppföljning Examination

- Visirub

- Aktivt deltagande i utgångspunkt och godkänt i uppföljningen - Webbdugga, 100% rätt

- Individuell skriftlig tentamen (provkod 1004) Kursmål som examineras

”Att kunna tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi för att förhindra vårdrelaterade infektioner ”

Kurslitteratur

Studentlitteratur. (Kapitel 5)

 Landstinget i Uppsala län/sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien. (2012). Hygienrutiner i Kommunal vård. Landstinget i Uppsala län. (finns i länksamling Medicinsk vetenskap; hänvisning ges av ansvariga lärare.)

 Melhus, Å. (2011). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Stockholm: Nordstedt

 Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag. Stockholm:

Socialstyrelsen (finns i länksamling Medicinsk vetenskap)

Ansvariga för momentet

Åsa Melhus: asa.melhus@akademiska.se Eva Tano: eva.tano@akademiska.se

(29)

OMRÅDE ETIK 1

Ingår även i utgångspunkterna Introduktion

Som sjuksköterska är det viktigt att du blir medveten om dina egna etiska värderingar och därigenom öka engagemanget och kompetensen i vårdetiska frågor. Genom undervisning i etiska begrepp och teorier skall insikten i hur dessa kan hjälpa till att strukturera avvägningen mellan etiska värden ökas. Etik studeras under utbildningen i relation till kategorier som genus, ålder och etnicitet.

Syfte

Syftet med uppgiften är att du ska få större insikt i den mångfald av värden och värderingar som aktualiseras i mötet mellan sjuksköterska och patient.

Obligatoriska webbföreläsningar och litteraturstudier.

Uppgift Förberedelse

Du ska titta på webbföreläsningen om Jämlik hälsa och mänskliga rättigheter och se webbföreläsningarna om Etik (grundläggande vårdetik, del 1 och 2). Du ska även läsa de angivna kapitlen i kurslitteraturen (se nedan).

Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp)

Utifrån två givna patientfall (se nedan) ska du i halv basgrupp skriva en etisk reflektion över de två fallen. Reflektionen skrivs som en löpande text utifrån ett schema i form av frågor till de skriftliga fallen. Reflektionen ska omfatta ca 4 sidor text (ca 2 sidor per fall), exklusive titelsida och referenslista. Hänvisningar ska göras enligt APA-systemet till kurslitteraturen. Ni kan även hänvisa till webbföreläsningarnas åhörarkopior.

1) Beskriv situationen i patientfallet.

2) Tydliggör den etiska problematiken genom att beskriva vilka intressen och/eller värden som berörs för de inblandade aktörerna.

3) Klargör och bedöm olika handlingsalternativ utifrån etiska teorier och principer (t.ex.

konsekvensetik och pliktetik, respektive principerna om autonomi, göra gott, icke skada och rättvisa). Ta hjälp av kurslitteratur och föreläsningsunderlag.

4) Studera ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, särskilt sid. 4-5. Vilken vägledning ger den i det aktuella fallet?

(30)

Inlämning av uppgiften

Deadline för inlämning, se Tabell 1. Namn på samtliga som ingått i gruppen anges.

Examination

För godkänt delmoment krävs godkänt resultat på den skriftliga reflektionsuppgiften.

Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”

Kurslitteratur

 Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.).

Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 11. Genusperspektiv i omvårdnad; Kapitel 15. Etiska stigar och moraliska vandringar)

 Webbföreläsningar i Länksamling – Vårdvetenskap/Etik

 Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Resurslitteratur

 Sandman, L & Kjellström S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur (kurslitteratur från och med T2)

 Länksamling- Vårdvetenskap/Etik

Ansvarig lärare

Anna Höglund, lektor i vårdetik. anna.hoglund@crb.uu.se

(31)

Patientexempel 1, Etik

När Erik kommer till avdelningen på morgonen säger Lena att han får ta Edvin idag.

- Försök att få honom att duscha – det luktar pyton därinne, säger hon. Erik suckar och går in till Edvin. När han kommer in slår stanken av svett, gammal cigarettrök och intorkad urin emot honom. En kissflaska står på sängbordet bredvid en halvt urdrucken kaffekopp. Han hälsar. Edvin sitter med lurar i öronen och lyssnar på radio. Han blänger på Erik, men svarar inte.

- Jag hörde att din son ska komma idag, säger Erik. Om du vill, hjälper jag dig gärna att duscha nu, så du är fin tills han kommer.

- Behövs inte, fräser Edvin.

- Men jag tror det var ett tag sedan sist. Skulle det inte vara skönt?

- Nej!

- Jo, men du måste ju ändå ha en ren skjorta nu när du får besök. Kom nu, jag hjälper dig till duschen och så rakar vi dig också.

- Nej! ryter Edvin. Ska det vara så förbaskat svårt att fatta? Han vräker undan täcket och kastar benen över sängkanten. Kissflaskan dras med i rörelsen och innehållet skvätter över Eriks kläder. Han tar flaskan och går. För hans egen skull borde man få tvinga honom, tänker han. Han går till Lena och beklagar sig.

- Han har inte duschat på tre veckor nu! Tänk om de anhöriga anmäler oss? Och hur tror du det är för de andra patienterna, när han går ut i dagrummet med sin stank?

- Jag vet, säger Lena, men vi hade psyk-konsult på honom förra veckan, och han blev

”frikänd”. Och på måndag ska han till kirurgen för bedömning av sitt bråck. Vad ska de tänka om han inte är duschad innan dess?

Patientexempel 2, Etik

Fadime, 70 år, har sedan många år kostbehandlad diabetes och kommer till en

distriktssköterskemottagning för tilltagande trötthet, illamående, huvudvärk och buksmärtor.

Hon talar mycket dålig svenska, men maken som följer med henne talar något bättre. Paret har vuxna barn, bosatta på annan ort i Sverige.

Fadime sitter tyst medan hennes man för diskussionen med distriktssköterskan. Efter att ha undersökt Fadime och tagit prover föreslår sjuksköterskan att hon ska sätta upp en tid för ett läkarbesök, för vidare utredning. Mannen motsätter sig genast detta bestämt. Hans fru får inte träffa någon läkare, säger han. När distriktssköterskan frågar varför, svarar han att han tror att hon då kommer att läggas in på sjukhus, vilket verkar oroa honom mycket.