“Får vi inte stopp på den
mobbning som sker, då har vi misslyckats”
En diskursanalys om mobbningsbegreppets komplexitet i förskolan.
Tina Karlsson & Sandra Lindvall
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Förskollärarprogrammet (210hp) Vårterminen 2022
Handledare: Mina Khierkhah Examinator: Isabelle Letellier
English title:” If we can’t stop the bullying that occurs, we have failed”. A discourse analysis on the conceptual complexity of bullying in preschool.
Får vi inte stopp på den mobbning som sker, då har vi misslyckats
En diskursanalys om mobbningsbegreppets komplexitet i förskolan
Tina Karlsson & Sandra Lindvall
Sammanfattning
I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika
tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare
forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.
Nyckelord
Förskola, kränkande behandling, mobbning, diskursanalys, subjektspositioner, nodalpunkt, makt och ideologi
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 3
Kränkande behandling ... 3
Mobbning ... 4
Konsekvenser av kränkande behandling och mobbning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Metod ... 6
Val av metod ... 7
Makt och ideologi ... 8
Nodalpunkt ... 8
Subjektspositioner ... 9
Urval och avgränsningar ... 9
Genomförande och databearbetning ... 10
Forskningsetiska överväganden ... 10
Studiens kvalitet ... 11
Resultat och analys ... 12
Social samvaro och Sociala relationer ... 13
Värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner och styrdokument ... 15
Mobbningsbegreppets komplexitet ... 16
Barnperspektiv ... 18
Påverkan för framtiden ... 20
Diskussion ... 22
Värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner och styrdokument & mobbningsbegreppets komplexitet ... 22
Social samvaro, sociala relationer och barnperspektiv ... 23
Påverkan för framtiden ... 24
Studiens betydelse för praktiken och professionen ... 25
Vidare forskning ... 25
Referenser ... 26
Förord
Vi har valt att skriva om mobbning och kränkande behandling då det är ett ämne som ligger oss varmt om hjärtat. Intresset för detta ämne har alltid funnits då vi både har personliga erfarenheter av att ha blivit utsatta för mobbning eller att vi har beskådat det i förskolan. Intresset för att skriva om detta ämne väcktes under vår utbildning på Stockholms universitet, när vi började få en inblick i hur lite det talas om mobbning och kränkande behandling i litteraturen och övrigt studiematerial. Vi började observera att det finns ett behov av kunskap inom ämnet, för att kunna förebygga kränkande behandlingar och mobbning i förskolan.
Under arbetets gång har vi fått hjälp av vår handledare Mina Kheirkhah med frågor och funderingar.
Vi har även haft ett fint stöd från våra familjer under arbetsprocessen. Framför allt vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och ett givande arbete.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Vi har under vårt uppsatsskrivande valt att göra så stor del av arbetet som möjligt tillsammans, för att på så sätt kunna ta vara på varandras styrkor samt för att arbetsfördelningen ska bli så rättvist som möjligt. Vi har sett det som en tillgång att hela tiden kunna använda varandra som bollplank. Vi har valt att använda oss av Zoom under vårt arbete för att diskutera, träffa handledadaren men även för att kunna skriva tillsammans.
De delar vi har gjort var för sig är sökandet efter vetenskapliga artiklar samt inläsningen av dessa. Vi har även genomfört eftersökningen av diskurser i tidningsartiklarna separat. Vi har valt att göra dessa delar var för sig för att kunna bilda vår egen uppfattning om innehållet, samt för att kunna hitta så stort utbud som möjligt av vetenskapliga artiklar att kunna välja mellan. I vår arbetsprocess har en viktig del varit att efter att vi har arbetat enskilt, har mötts upp för att diskutera vad vi samlat in och för att kunna ta del av varandras material. För att sedan kunna jämföra det relevanta material vi har hittat inom exempelvis diskurser.
Inledning
I läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 5) står det att inget barn i förskolans
verksamhet ska uppleva diskriminering eller kränkande behandling, på grund av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosuppfattning, religion, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet eller ålder. Detta gäller även personer som har en anknytning till barnet, vilket innebär att varken direkt eller indirekt kränkning är tillåten. Det beskrivs även att alla som arbetar i förskolans verksamhet aktivt ska arbeta för att motverka detta. Även skollagens kapitel 6, handlar om kränkande behandling, och finns till för att förhindra att det förekommer i samtliga utbildningssammanhang.
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling hamnar även under diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Likaså Barnkonventionen (Unicef 2019, s. 4) som numera är lagstadgad tar upp
diskriminering i artikel 2 och menar att inget barn får diskrimineras och att alla barn ska ha samma värde och rättigheter. Trots detta förekommer mobbning och kränkande behandling på förskolor idag.
Helgeland och Lund (2017, s. 133) beskriver hur 12% av alla barn som går i förskolan i Skandinavien blir utsatta för mobbning samt att 1–2 barn på varje förskola blir planmässigt utesluten ur lek, vilket både andra barn och de vuxna på förskolan blundar för.
Ett av våra syften är att undersöka mobbningsbegreppets komplexitet. För att få en förståelse kring varför mobbning är komplext. Vi valde därför att titta närmare på begreppets utveckling i
styrdokumenten, då mobbning inte förekommer i styrdokumenten idag. Det begrepp som används i dagens styrdokument är kränkande behandling (Lunneblad, Hammarén, Johansson & Odenbring 2016 s. 134).
Begreppet mobbning fanns med i skollagen fram tills 2006 när den nya skollagen kom, Regeringen (2005, ss. 100 - 103) skrev 2005 en proposition till riksdagen om en förnyelse av skollagen och en av punkterna som togs upp var huruvida mobbning inte borde finnas kvar i skollagen. Ett av skälen till regeringens förslag var att de anser att mobbning går under kategorin “annan kränkande behandling”
så länge mobbningen inte har någon koppling till diskrimineringsgrunderna.
För att kunna skapa sig en tydligare bild kring varför begreppet mobbning togs bort så är det även viktigt att förstå definitionerna av kränkande behandling och mobbning idag. Vi har valt utgå från Skolverkets (2022) definitioner av kränkande behandling och mobbning. Kränkande behandling är ett beteende som kränker ett barns eller en elevs värdighet, begreppet har en bredare betydelse än
mobbning då det rymmer både enstaka och upprepade kränkningar. De beskriver även att det kan innehålla både inslag av psykiskt och fysiskt våld, kränkningar kan även förekomma på internet.
Skolverket (2022) belyser att mobbning däremot är det begrepp som oftast används i dagligt tal, och syftar då på ett barn som blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier systematiskt.
Repo och Sajaniemi (2015, s. 462) belyser att mobbningen som sker i förskolan är svårdefinierad, vilket de menar kan bero på den bristfälliga forskningen om mobbning i förskolan. De menar vidare att det finns de som tycker det är problematiskt att kalla små barn för mobbare, men då mobbning sker på samma sätt som i skolan så bör samma begrepp användas för att kunna komma underfund med problematiken kring mobbning.
Även Folkhälsan och Mannerheims Barnskyddsförbund (2010, s. 3) menar att forskningen kring mobbning i förskolan är begränsad, dock så pekar den forskning som finns på att mobbning i förskolan sker i samma form som den gör i skolan. Mobbningen kan uttrycka sig såväl psykiskt som fysiskt, och den vanligaste formen av mobbning i förskolan är att barn exkluderar andra barn från sina aktiviteter.
Repo och Sajaniemi (2015, s. 462) tar även de upp exkludering som den vanligaste formen av mobbning bland de minsta barnen men även andra former av psykisk mobbning såsom hot och utpressning. Folkhälsan och Mannerheims Barnskyddsförbund (2010, s. 3) beskriver att forskningen samtidigt visar på att personalen i förskolan känner en stor osäkerhet kring mobbning och hur den
förebyggs och stoppas. Då grunden för resterande skolgång byggs upp i förskolan så är det av stor vikt att arbeta mot mobbning i förskolans verksamhet. Det krävs då att pedagogerna får den kunskap de behöver kring ämnet.
På grund av de faktorer vi nämnt ovan anser vi att det finns ett behov av att undersöka mobbningsbegreppets komplexitet och vilka diskurser som finns kring begreppet. Vi har varit intresserade av att ta reda på hur det kommer sig att mobbning inte förekommer i förskolans
styrdokument, och vad tidningsartiklar inom utbildningsfältet samt tidigare forskning anser att det kan få för konsekvenser för förskolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att se över, vilka diskurser som finns att hitta i tidningsartiklar som är framtagna för förskolan.
Tidigare forskning
I tidigare forskning har vi gjort ett urval av nio vetenskapliga artiklar som är relevanta till vårt syfte, frågeställningar och teori. Anledningen till att vi valde de vetenskapliga artiklarna nedan är för att få en större insyn om hur det talas om kränkande behandling och mobbning i forskningen samt för att få en större förståelse för begreppens betydelse.
Vi har valt att göra underrubriker med begrepp som vi anser att de vetenskapliga artiklarna har lagt ett stort fokus på. På grund av den tydliga kopplingen och sambandet mellan kränkande behandling och mobbning så har vi valt att även göra en underrubrik om hur mobbning speciellt framhävs i de vetenskapliga artiklarna för att kunna lyfta fram alla former av kränkande behandling.
De kriterier vi har valt att utgå ifrån i vårt urval att vetenskapliga artiklar är att vi har valt att främst fokusera på mobbning, kränkande behandling och konsekvenser av mobbning vilket vi anser stämmer bäst in på vårt syfte och frågeställning. Vi har främst försökt att använda artiklar som handlar om förskolan, dock är forskningen kring mobbning i förskolan begränsad, så därför har vi även valt att komplettera med några artiklar från skolans värld. För oss har det varit av stor vikt att den forskning vi använder är aktuell och lyfter hur mobbning och kränkande behandling förekommer i dagens
samhälle. Vi har därför uteslutande valt att använda oss av artiklar som är publicerade under 2000- talet. För att kunna säkerställa att forskningen har bedrivits inom de närmsta tjugo åren. Då vi har velat skapa en så bred bild av vårt forskningsområde som möjligt, så har vi även valt att använda oss av internationell forskning. Då den forskning som finns i Sverige om mobbning och kränkande
behandling är begränsad. För att kunna tillgodose de vetenskapliga artiklarnas kvalité så har vi främst sökt efter vetenskapliga artiklar i Stockholms universitetsbiblioteks databas, google scholar samt på nordiskbarnehageforskning.no. Vi har sökt på ett flertal olika begrepp, de sökord som har gett de resultat som vi har varit ute efter till vår uppsats har varit mobbning, bullying, kränkande behandling, mobbning i förskolan, utanförskap i förskolan, kamratrelationer samt maktförhållanden i förskolan.
Kränkande behandling
Lunneblad, Hammarén, Johansson och Odenbring (2016 s. 134) beskriver att det begrepp som ofta används idag i de olika styrdokumenten är kränkande behandling. Begreppet mobbning förekommer också i skolans värld men är inte längre lika vanligt då det är omdiskuterat om det behövs eller inte.
Lunneblad et al. (2016 ss. 148 - 149) belyser att å ena sidan beskriver de systematiska kränkningar med betoning på att det är upprepade handlingar som sker. Å andra sidan kan det bli ett alltför brett begrepp där många andra typer av kränkande behandling som tex. diskriminering, homofobi, trakasserier, rasism och sexism osynliggörs.
Söderström och Löfdahl Hultman (2017, s. 301) menar att vid kränkande behandling så behöver personen i fråga endast vara med om en enstaka kränkning, till skillnad från mobbning som sker systematiskt vid ett flertal tillfällen. Kränkande behandling kan både vara verbal och fysisk. För att
kunna definiera vad som är kränkande behandling så måste frågan ställas till personen som har blivit utsatt för det. För det är bara den personen som kan avgöra om det var en kränkning eller inte. En kränkning se olika ut beroende på vad som sägs, i vilket sammanhang och till vilken person.
Lunneblad et al. (2016 ss. 135 - 137) menar även att hur vi ser på kränkande behandling har förändrats över tid. Förr i tiden ansågs det vara normalt och något som alltid skedde i skolorna. Lärarna fick ta till aga och andra kränkande straff mot elever, och äldre elever uppmuntrades att fostra yngre elever genom så kallad kamratfostran. Idag anses kränkande behandling vara både oacceptabelt och olagligt.
Vilket syns tydligt i forskning från det senaste decenniet där det talas om mobbing och kränkande behandling i juridisk mening. En bidragande faktor till detta synsätt var diskrimineringslagen som kom år 2009. Idag ses alltså en mobbad elev som en brottsutsatt elev, vilket författarna menar har skapat en ny problematik. Barnen förlorar sin agens till att själva avgöra vad som är kränkande behandling och vad som ska göras åt det, på bekostnad av lärarnas anmälningsplikt (Lunneblad et al. 2016, s. 150).
Söderström och Löfdahl Hultman (2017, s. 301) beskriver hur arbetet för att förebygga så att kränkande behandlingar inte förekommer kan se olika ut samt att det inte finns en universell lösning som funkar för alla förskolor i alla situationer. Däremot så finns det metoder som rent statistiskt sett oftare ger goda resultat, för att kränkande behandling inte ska ske i förskolan. En av dessa mer lyckade metoder är att se över hur hela organisationens synsätt ser ut kring kränkande behandling samt ha färdiga planeringar kring hur arbetet med kränkande behandling ska bemötas och tas om hand.
Mobbning
Andreou, Betsoglu och Vlachou (2013, s. 1) beskriver mobbning som ett avsiktligt aggressivt beteende vars syfte är att skada en annan människa via verbala/fysiska övergrepp samt utanförskap/isolering, och detta kännetecknas som något som pågår under en längre tid och vid upprepade tillfällen. Likaså beskriver Söderström och Löfdahl Hultman (2017, ss. 300 - 303) mobbning som upprepade elaka handlingar, där individen har för avsikt att såra en annan individ. Mobbningen kan ske på olika sätt, den kan både vara fysisk och psykisk. Vad som tolkas som mobbning hos de yngre barnen kan se olika ut men enligt Cameron och Kovac (2016, s. 1967) studie så beskrivs det hur mobbning kan innebära att ett barn känner sig hotad och utesluts från att få delta i en lek, samt vikten av att lyssna in den som blir mobbad och vad den personen anser är mobbning. Andreou, Betsoglu och Vlachou (2013, s. 2) beskriver hur fyraåringar kan ha svårigheter att förstå begreppet mobbning och vad det innebär. Det finns en förståelse hos barnen att en person kan begå en elak handling och att en person även kan vara ett så kallat offer som blir utsatt för dessa handlingar. Att det är något som kan ske vid ett flertal tillfällen har barnen svårare att skapa en förståelse för. Vilket leder till att barnen kan ha svårt att sätta ord på att de blir utsatta för mobbning, eller att de utsätter någon annan för mobbning.
Andreou, Betsoglu och Vlachou (2013, s. 1) beskriver även hur mobbning kan te sig i olika former utifrån att antingen vara en aktiv deltagare i mobbningen eller att inta en mer passiv roll. Det finns tre olika aktiva roller inom mobbning, vilka ser ut som så att ett barn utsätter ett annat barn för mobbning utan att själv bli utsatt för mobbning. Den andra formen är att barnet utsätter det andra barnet för mobbning och blir själv mobbad. Den sista rollen är att ett barn blir utsatt för aggression från andra barn, fastän det barnet själv inte har visat någon aggression från första början mot de andra barnen.
Utöver de tre aktiva rollerna som kan ske under mobbning så kan mobbning även ske via indirekt deltagande i former av att hjälpa den som mobbar, ge positiv respons till den som mobbar, att ta samma parti som den som blir utsatt för mobbning genom att försvara personen. Eller den sista som innefattar att vara tyst och titta på, vilket leder till att individen visar en acceptans till att mobbningen sker.
Likaså beskriver den svenska forskaren Dan Olweus definitionen av mobbning och hur det kan beskrivas utifrån tre olika punkter som han kallar för att en individ utsätter en annan individ för avsiktlig skada, att detta beteende sker under en längre tid samt att det innefattar en maktrelation mellan individerna (Olweus 1993; Varjas et al. 2008; Vlachou et al. 2011 se Helgeland & Lund 2017, s. 134). Även Söderström och Löfdahl Hultman (2017, ss. 300 - 302) beskriver att systematisk mobbing även sker i förskolan, ofta genom att barn exkluderar andra barn men att det också
förekommer aggressiva individuella handlingar. Forskare har även fått syn på att barn tenderar att ha olika mobbningsroller, exempelvis offer, försvarare och utomstående.
Cameron och Kovac (2016, s. 1961) beskriver hur begreppet mobbning har varit aktuellt på senare tid inom forskning, däremot visar forskningsresultaten tvärtom då det inte finns mycket forskning om mobbning i förskolan utan den som finns är snarare inriktad till grundskoleåldern. Söderström och Löfdahl Hultman (2017, ss. 300 - 303) beskriver att när det talas om mobbning är det främst skolans värld som det handlar om, men studier visar på att mobbning även förekommer i förskolorna. Detta kan bero på att det inte finns så mycket forskning om mobbning i förskolan, dock har ämnet uppmärksammats mer under de senaste åren. En annan teori om varför det inte finns så mycket forskning om mobbning i förskolan är för att det finns en rädsla för att använda begreppet mobbning.
Mobbning förknippas med obalans i maktrelationer och aggressiva beteenden. På grund av detta kan det vara kontroversiellt att beskriva dessa beteenden hos barn i förskoleåldern, men framför allt att bedriva forskning om det trots att detta är något som bevisligen förekommer.
Helgesen (2017, s. 1) har en annan teori om begreppet mobbning och menar att det sällan diskuteras kring begreppet mobbing på norska daghemsinstitutioner, vilket kan bero på att forskningen kring mobbing i förskolan är begränsad. Merparten av den befintliga forskningen riktar sig till skolan.
Begreppet verkar inte heller användas för att beskriva konflikter som uppstår bland barnen på
förskolan. I stället nämns ett exempel i studien som handlar om fyra flickor benämns mobbing i stället som ett ”tjejproblem”. Vilket tyder på okunskap i ämnet, därav finns det ett stort behov av mer forskning kring mobbing i förskolans verksamhet.
Helgesen (2017, ss. 2 - 3) menar att den senare forskningen kring mobbning har ändrat synen på den som mobbar, från att se på den som en enskild aggressiv individ, till att i stället uppmärksamma de faktorer runt omkring i omgivningen som bidrar till mobbarens beteende. Mobbning ses då inte som en avsiktlig handling. För att komma till rätta med mobbning blir det viktigt att studera detta, för att skapa sig en ökad förståelse om vilka situationer och sammanhang som bidrar till att mobbning
förekommer. Barn är inte mobbare utan de blir till genom de mänskliga och ickemänskliga krafter som omger barnet. Helgesen (2017, s. 3) beskriver även begreppet intra-actions, där både förskolans plats, läge, material och människor som befinner sig där ses som aktörer som integrerar med varandra. Barn vill känna tillhörighet och har en stark exkluderingsångest och när de känner att sin plats i gruppen är hotad leder det ofta till att de tar till mobbing. Dels för att utesluta hotet, men då detta är en oro som alla barn i gruppen upplever så fungerar det även som ett sätt att stärka den övriga gruppens
sammanhållning.
Konsekvenser av kränkande behandling och mobbning
Löfdahl och Hägglund (2006, ss. 179 - 180) menar att barns lek ofta romantiseras och att det är de positiva aspekterna av leken som är i centrum. Barn lär sig om sociala interaktioner genom leken vilket dock inte alltid är positivt. Med det menas att barnen bygger upp en kamratkultur där vissa barn får delta och andra inte. Många barn blir sårade och uteslutna av sina kamrater. Barnen förhandlar med varandra om sitt deltagande och använder sig av olika maktfaktorer, tex. ålder för att hävda sig själva.
Barnen får olika positioner i gruppen och vissa barn lämnas helt utanför, barnen använder sig av olika strategier för att stänga barn ute genom exempelvis påhittade regler som ett specifikt barn inte kan leva upp till. De menar även att vissa av barnens beteenden är deras sätt att utmana de vuxnas regler om att
”alla får vara med och leka”.
Helgeland och Lund (2017, s. 133) beskriver problematiken som finns kring hur vuxna bemöter mobbning i förskolan. Forskningen beskriver att de vuxna ofta viftar bort beteendet hos barnen och tenderar att ursäkta barnens kränkande behandlingar med att de är barn och inte förstår konsekvenser av sina handlingar, vilket sänder ut signaler att de vuxna inte tar det på allvar. Utöver hur många barn som blir utsatta för mobbning så beskrivs det även hur barn som utsätts för fysisk, psykisk eller känslomässiga trakasserier beskrivs ha större risk att få psykiska problem. Barnet kan även få problem med nedsatt koncentrationsförmåga, att självkänslan försämras, samt att barnet börjar isolera sig och
att barnet känner sig ensamt. Likaså beskriver Carlerby, Viitasara, Knutsson och Gillander Gadin (2012, s. 866) sambandet mellan hälsobesvär och kränkande behandling och mobbning. Utöver hälsobesvär påverkar även kränkande behandling och mobbning själva miljön som barnet befinner sig i. Det får konsekvenser för barnets upplevelse av trygghet och påverkar barnets förutsättningar för att ett lärande ska kunna ske. Carlerby et al. (2012, s. 867) beskriver även att de olika hälsobesvär som barnet kan drabbas av kan mätas med hjälp av en PSP skala som står för “PsychoSomatic Problems”.
Med hjälp av detta mätningsverktyg går det att få fram hur barnen påverkas av att bli utsatta för kränkande behandling och mobbning. Barnen får skatta sig själva på en skala utifrån hur de upplever att de mår inom olika kategorier, där poängen kan vara 0–32 och de med höga poäng räknas vara i riskzon för psykosomatiska problem. Dessa kategorier består av magont, huvudvärk, yrsel, påverkan av aptit, sömnproblem, om barnet känner sig ledsen, kände sig spänd eller uppvisade
koncentrationssvårigheter.
Det är alltså inte bara problem i nutid som kan ske som konsekvens av kränkande behandling och mobbning utan kränkande behandling och mobbning kan även påverka måendet i framtiden vilket Coelho, Torres, Fernandes och Santos (2017, s. 814) lyfter fram, att det finns ett samband mellan barn som blir socialt exkluderade i förskolan och deras vidare akademiska prestationer. De har även en ökad risk att hamna i kriminalitet, drogmissbruk, ångest och depression.
Söderström och Löfdahl Hultman (2017, s. 303) beskriver att det uppstår olika kamratkulturer på förskolan, vilket påverkas av samhällets omgivande normer och värderingar. I dessa kamratkulturer uppstår mobbning och de som verkar i förskolan får en viktig roll att bekämpa mobbningen. För att förskolans personal ska kunna arbeta förebyggande mot mobbning behöver personalen få en ökad kunskap om mobbning, vad det beror på och hur det kan kännas igen, samt hur mobbning motverkas.
Det blir också viktigt att göra barnen delaktiga i denna process. För att möjliggöra att personalen får mer kunskap om ämnet så behövs det mer forskning om mobbning. Vilket även Helgeland och Lund (2017, s. 134) beskriver och menar att det i dagsläget inte finns så mycket forskning om mobbning som det hade önskats. För att kunna arbeta förebyggande mot mobbning så behövs det mer forskning om mobbning i förskolan. Det är tack vare forskning som förskolepedagoger, vårdnadshavare och även andra yrkesverksamma inom förskolan kan få hjälp att identifiera mobbning, men även hjälp med hur ett förebyggande arbete ska bedrivas.
Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. De frågeställningar vi valde att utgå ifrån i vår studie är:
• vilka diskurser om begreppen mobbning och kränkande behandling framkommer i tidningsartiklarna?
• vilken påverkan påstår tidningsartiklarna att utelämnandet av begreppet mobbning får för förskolans verksamhet?
Metod
I det här avsnittet inleder vi med att beskriva diskursanalys som metod samt hur det blir både vår teori och metod. För att kunna få en större förståelse för vad diskursanalys innebär så kommer vi att
beskriva specifikt vad diskurser innebär. Vi beskriver även varför vi har valt diskursanalys som metod för att kunna besvara våra frågeställningar samt syfte. Vi beskriver sedan vad vi har gjort för urval och avgränsningar samt hur genomförandet gick till. På slutet beskrivs vilka forskningsetiska
överväganden som är viktiga att förhålla sig till vid en diskursanalys.
Val av metod
Syftet med vår studie är att undersöka hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att undersöka vilka diskurser som finns om begreppen mobbning och kränkande behandling utifrån våra valda tidningsartiklar. Vi har även intresserat oss kring utelämnandet av begreppet mobbning och hur det påverkar förskolans verksamhet enligt
tidningsartiklarna. För att kunna få svar på dessa frågor har vi valt att använda diskursanalys som så väl teori som metod och därför har vi valt att föra samman allt under metodrubriken.
Svensson (2019, s. 16) beskriver hur diskursanalys är både en metod och ett teoretiskt perspektiv.
Anledningen till att den går att applicera på såväl metod som teoretiskt perspektiv är för att när den används som metod så är det för att kunna studera hur språkanvändningen ser ut. När den används som ett teoretiskt perspektiv fokuserar den i stället på antaganden om språkets funktion. En diskursanalys kan användas för att skapa en förståelse för språket samt för att kunna studera språket och hur det påverkar samhället, människorna och människornas relationer. Likaså beskriver Whinter Jørgensen och Philips (2000, s. 10) hur diskursanalys inte enbart är en metod utan även en teori och hur de tillsammans bildar en helhet.
För att analysera vårt material så har vi valt att utgå från diskursteorin. Anledningen till att vi valde diskursteori är för att vi är intresserade av hur begreppen mobbning och kränkande behandling beskrivs och hur dessa diskurser är föränderliga i olika sammanhang, vilket även Whinter Jørgensen och Philips (2000, s. 31) beskriver, att diskursteorin betonar begreppet föränderlighet.
Whinter Jørgensen och Philips (2000, s. 31) beskriver att inom diskursteorin ses sociala sammanhang som en diskursiv konstruktion. Grundidén bakom diskursteorin är att sociala fenomen är i ständig rörelse och kan därför aldrig bli fullständiga. Vad något betyder idag kan få en annan innebörd i takt med att samhället och ens identitet förändras. Sociala fenomen kan även analyseras med hjälp av diskursanalytiska redskap. Likaså beskriver Svensson (2019, ss. 52 – 53) att inom diskursteorin läggs det en stor vikt vid de sociala fenomenen och hur de ständigt är i en produktionsprocess. Med det menas att ett fenomen eller ett ords betydelse aldrig helt fastställs eller bestäms och inte heller fixeras som det också kan kallas.
Bryman (2018, s. 640) beskriver hur diskursanalys är en metod som kan användas i såväl samtalande som texter till skillnad från samtalsanalys som inte kan användas på texter. För att kunna skapa sig en större förståelse för diskursanalys så är det först och främst viktigt att förstå vad diskurs innebär.
Johannessen, Tufte och Christoffersen (2020, s. 212) som är inriktade på diskurspsykologin, beskriver hur diskurser handlar om texter, tal, språket, diskussioner och meningsutbyte under samtal. Diskurser beskrivs som ett språkligt system som formar olika begrepp och hur vi människor uppfattar och tolkar dom.
Michael Foucault (Foucault 1926 – 1984 se Bryman 2018, s. 640) som utgår från en kritisk diskursanalys beskriver begreppet diskurs och hur det består av språkliga kategorier som tillhör ett objekt. Med det menas att när vi människor ska beskriva ett objekt så väljer vi olika ord som vi tycker passar in för att beskriva objektet och dessa ordval påverkar hur dessa objekt tolkas, förstås eller uppfattas. Detta leder till att diskursen bildar en ny version av objektet som kommer leda till att vi människor konstituerar det.
Whinter Jørgensen och Philips (2000, ss. 7 & 32) benämner diskurs som ett specifikt synsätt som får konsekvenser för hur vi uppfattar och talar om vår omvärld. De menar även att diskursbegreppet ofta används felaktigt och lättvindigt, vilket leder till att betydelsen av en diskurs tenderar att bli
osammanhängande, eller alternativt för snävt. Dock innehåller diskursbegreppet för det mesta idén om
att språket är uppbyggt av olika mönster. Genom att använda sig av en diskursanalys kan dessa mönster synliggöras.
Potter (2003, ss. 785 - 790) menar att användandet av diskursanalys gör att synen på språket förflyttas inom diskurspsykologin. Från att se på det som ett abstrakt system av termer, ses det i stället som en integrerad del av sociala sammanhang. Det är diskurser som är i fokus, då det är genom dem som olika versioner av världen blir till. Genom diskursanalys så uppmärksammas även olika faktorer som anses vara så självklara att de därför inte ifrågasätts.
Johannessen, Tufte och Christoffersen (2020, ss. 212 – 214) beskriver att diskursanalysen är
intresserad av hur förhållandet mellan verkligenheten och språket ser ut. Därför så analyserar vi i en diskursanalys olika texter, yttranden och utsagor för att upptäcka dessa förhållanden samt för att skapa en förståelse för hur diskurser påverkar våra verklighetsuppfattningar samt hur vissa diskurser har förändrats över tid och hur vi människor har skapat nya förståelser för de olika diskurserna.
Å ena sidan har diskursanalys som metod och teori varit ett hjälpsamt verktyg för oss i syfte att upptäcka olika sociala mönster som finns kring begreppen mobbning och kränkande behandling i tidningsartiklarna, samt för att kunna synliggöra de olika faktorer som är så pass normaliserade att ingen längre reagerar på dem. Å andra sidan finns det även svagheter med att använda sig av en diskursanalys. Människors verklighetsuppfattning är komplex då den påverkas av de diskurser som finns. Detta är något vi har märkt av i vårt gemensamma arbete då de diskurser vi har valt att arbeta vidare med går att tolka på olika sätt.
Vi har tittat närmare på Laclau och Mouffes beskrivning av diskursanalys som har en inriktning inom diskursteorin, för att kunna skapa oss en förståelse för hur deras centrala begrepp makt och ideologi, nodalpunkt och subjektspositioner som vi har valt ut hänger ihop (Laclau & Mouffe 1985:111 se Whinter Jørgensen & Philips 2000, s. 31). Här nedan kommer vi att introducera följande begrepp makt och ideologi, nodalpunkt och subjektspositioner som är centrala begrepp som används i vår
diskursanalys.
Makt och ideologi
Svensson (2019, s. 24) beskriver att makt och ideologi är centrala begrepp inom diskursanalysen.
Makt och ideologi finns ständigt runt omkring oss utan att vi är medvetna om det och därför kan det även påverka hur människan ser på världen. När människan kontinuerligt exponeras av olika beskrivningar av världen så blir dessa beskrivningar neutraliserade. När människan okritiskt tror på dessa neutraliserade beskrivningar så börjar de bli ideologiska och människan blir formad av det till att bli den individen som det förväntas av omgivningen. De neutraliserade verklighetsbeskrivningarna ger även upphov till maktrelationer i samhället, vilket gör det ännu svårare att upptäcka dessa
maktrelationer då det blir en så naturlig del av vardagen. Makten som utövas på oss via språket blir svårt att upptäcka och den internaliserar hur vi människor är, talar och tänker.
Winther Jørgensen och Philips (2000, s. 20) menar att makt förekommer ständigt i de sociala sammanhang som omger oss. Den är inte fixerad till någon specifik individ och tillämpas inte i relation till passiva subjekt. Makt bör därför inte endast ses som förtryck då den även är produktiv och bidrar till att organisera omgivande diskurser.
Nodalpunkt
Winther Jørgensen och Philips (2000, s. 33) nodalpunkt beskrivs som ett begrepp som har flera underbegrepp inom samma kategori och som kan relateras till huvudbegreppet. Nodalpunkt beskriv med ett exempel från läkarvetenskapen och det är begreppet “kroppen” och hur det begreppet har andra begrepp som associeras med det, exempelvis skalpell och symptom. Ett annat exempel kan vara begreppet förskola inom utbildningsvetenskapen och det kan ha begreppen utbildning, lärande, och utveckling som associationer.
Subjektspositioner
Winther Jørgensen och Philips (2000, ss. 48 – 49) beskriver subjektspositioner som att en individ får en identitet och hur den formas språkligt. Individen påverkas av omgivande diskurser, vilket avgör vilken subjektsposition som blir möjligt för individen att inta. Detta är alltid föränderligt, dock så medför det förväntningar och krav på individen.
Människan befinner sig i flera olika subjektspositioner varje dag, detta beror på att vi människor hamnar i olika sammanhang där vi ständigt intar olika roller utan att individen är medveten om det. Att välja vilken subjektsposition att befinna sig i är inte alltid enkelt, subjektet kan nämligen bli
överdeterminerat när individen befinner sig i flera positioner samtidigt. Detta sker när individen upptäcker flera positioner som är intressanta att befinna sig i, och har svårt att göra ett val. Ett exempel på detta kan vara att en och samma individ kan inta flera roller i en familjekonstellation, exempelvis dotter, syster och svägerska.
Urval och avgränsningar
För att kunna genomföra en diskursanalys så har vi gjort ett urval av tidningsartiklar, som berör ämnesområdet kränkande behandling och mobbning i förskolan. Dessa tidningsartiklar valde vi från en källa som är insatt i förskolans olika områden inom den svenska förskolan. Detta resulterade i att vi valde att använda oss av läraren.se som är en samling av tidningar i Sverige som ges ut från
Lärarförbundet. Tidningarna som Lärarförbundet släpper har nio olika ämnesmagasin som riktar in sig till olika yrkesgrupper inom utbildningsväsendet, vilket är Förskola, Specialpedagogik, Chef &
Ledarskap, Fritidspedagogik, Yrkesläraren, Ämnesläraren och Grundskoleläraren.
Vid urvalet av tidningsartiklar så valde vi att leta främst i ämnesmagasinet Förskola där vi valde sökord som mobbning, utanförskap, kränkande behandling och kamratrelationer för att få fram
tidningsartiklar inom rätt område. Efter en tids sökande började vi även leta efter tidningsartiklar inom ämnesmagasin Chef & Ledarskap och Grundskoleläraren för att få en större bredd och fler
infallsvinklar inom ämnet. För att kunna säkerställa att artiklarna vi valt var aktuella till dagens förskola så valde vi tidningsartiklar från 2000-talet. För att kunna hänvisa till aktuella tidningsartiklar inom området, samt för att kunna föra en intressant diskursanalys utifrån material ifrån samma tidsspann som tidigare forskning.
Till en början så samlade vi in tolv stycken tidningsartiklar som vi båda bearbetade enskilt. Efter diskussioner om relevans och aktualitet så filtrerades en tidningsartikel bort som vi båda ansåg inte passade in på vårt valda fokusområde, kränkande behandling och mobbning i förskola. Detta
resulterade i att vi valde att gå vidare i processen med elva tidningsartiklar som sammanställs nedan, vilket blir vår empiri till diskursanalysen.
• Björkman, K. (2007). Lekar måste få ta tid.
• Gerland, G. (2021). Att skapa dålig stämning med åtta bokstäver.
• Horgby, A-C. (2005). Klassrummet fullt av dolda relationer
• Klockljung, M. (2004). Mobbning, inneslutning och uteslutning: Det sociala spelet.
• Lumholdt, H. (2009). Gränsen för mobbning är svår att dra.
• Persson, E. (2004). Hur blir man en lekbar vän?
• Ruin, P. (2021). Forskare: diskutera värdegrunden mer.
• Stigzelius, U. (2008). Hélène Jenvén: Lärares förhållningssätt till kränkningar.
• Villanueva Gran, T. (2020a). Ensamhet: 5 råd när barn blir utanför.
• Villanueva Gran, T. (2020b).”Mobbning dödar - ta det mer på allvar”.
• Theander Olsson, M. (2021). En av fyra utsatta för kränkningar i skolan
Genomförande och databearbetning
Databearbetningen påbörjades genom att vi läste igenom tidningsartiklar var för sig. Sedan fördes en diskussion om vad de olika tidningsartiklarna avhandla. Nästa steg i processen var att söka efter och identifiera återkommande teman i det insamlade materialet. Skälet till att vi först valde att läsa in materialet var för sig för att vi inte ville påverka varandras tolkningar av materialet samt för att kunna jämföra tydligare kring likheter och olikheter vi såg i de valda tidningsartiklarna. En sammanställning gjordes sedan i ett gemensamt dokument, där vi kopierade in stycken från de olika tidningsartiklarna och började kategorisera dem efter olika teman. Vi kunde observera att vissa teman togs upp mer frekvent och det finns många intressanta vinklar i de olika tidningsartiklarna. En av vinklarna var rasism inom mobbning och även om det var väldigt intressant så var det för lite material att arbeta med och därför valdes det bort och vi valde i stället att fokusera på teman med större tillgång till material.
Till en början gick det att urskilja fyra breda teman som var social samvaro, genus,
värdegrundsarbete, kunskapsbrist och framtiden. För att senare kunna börja markera ut vilka diskurser som finns inom dessa större kategorier. Denna arbetsmetod hjälpte oss att få en struktur och gjorde det lättare för oss att hitta återkommande diskurser. Att leta diskurser var ett tidskrävande arbete och något som vi var i behov av att göra i flera omgångar för att kunna hitta diskurser, samt kategorisera dom.
Bryman (2018, s. 648) menar att när det sker en kodning av material utifrån en diskursanalys, så utgör inte själva kodningen analysen. Utan det är i stället något som görs inledningsvis för att analysen sedan ska vara mer hanterbar.
De diskurser vi valde att gå vidare med var:
• Social samvaro och sociala relationer
• Värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner och styrdokument.
• Mobbningsbegreppets komplexitet
• Barnperspektiv
• Påverkan för framtiden
Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017, ss. 40 - 41) beskriver fyra viktiga punkter som forskaren alltid måste ta hänsyn till vilket är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Sekretess är lagstadgat.
Tystnadsplikt faller också inom lagen och gäller vissa yrkesgrupper. Anonymitet handlar om att personerna som deltar i en studie har rätt att förbli anonyma. Ett exempel på anonymitet är att vid användning av enkäter så ska namnen avidentifieras så att de inte kan kopplas ihop med den specifika individen. Konfidentialitet innebär att forskaren inte får sprida vidare uppgifter om personerna som deltar i studien till obehöriga.
Även Bryman (2018, s. 170) beskriver fyra viktiga begrepp som hör ihop med det som
Vetenskapsrådet tar upp ovan och som är viktiga att ha hänsyn till, och det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera alla deltagare om studiens syfte samt att det är frivilligt att delta. Detta hänger även ihop med samtyckeskravet som innefattar att deltagarna i studien själva bestämmer om de vill delta,
förutom när det kommer till minderåriga där både barnet och vårdnadshavarna måste godkänna deltagandet. Bryman (2018, ss. 170 – 171) beskriver även att under studiens gång är det avsevärt att ta hänsyn till konfidentialiteskravet som innefattar att hela studien ska behandlas konfidentiellt.
Nyttjandekravet är den sista som benämns och den innebär att allt material som samlas in under studien endast får användas i den aktuella studien och inte delas med eller användas av någon annan.
Dessa viktiga krav är dock något vi inte har behövt ta hänsyn till i vår studie då den baseras på befintligt material och har därför inga deltagare. Däremot så har plagiat varit något vi ständigt haft i åtanke under arbetets gång, med tanke på att det är olika former av texter som har varit
huvudmaterialet vi har arbetet med. Vetenskapsrådet (2017, ss. 64 – 65) beskriver plagiat som att forskaren använder tidigare material i sin forskning och anger det arbetet som sitt eget, genom att exempelvis inte referera till forskarna som egentligen har tagit fram materialet eller att inte ange tydligt att idén som presenteras inte är deras egna. Detta innebär att det är frågan om plagiat när forskaren anger stulet material som sitt eget. För att en god forskningssed ska kunna tillgodoses så krävs det att upphovsmannen alltid anges oavsett format. Detta tar även Bryman (2018, s. 162) upp och belyser att det är etiskt inkorrekt, men också olagligt att plagiera någon annan författares text. Vid användandet av en annan författares text ska det alltid refereras till personen i fråga. Då det ofta även är straffbart, är det av stor vikt att som student ta reda på vad som gäller vid den egna institutionen.
Vad som gäller vid Stockholms universitet har vi god insyn i då vi har fått återkommande information om detta under vår utbildning samt läst på ytterligare inför den här uppsatsen.
Bryman (2018, s. 152) menar att då vem som helst har möjlighet att publicera innehåll på internet så bör alla alltid ha ett kritiskt förhållningssätt till det du läser och ställa sig frågor kring upphovsmannen.
Det är även viktigt att se över om det finns några bakomliggande motiv kring publiceringen, samt vilken typ av webbplats. Sökningarna bör även begränsas till pålitliga källor på internet, exempelvis universitetets bibliotek. Vi har främst använt oss av universitetets bibliotek när vi har sökt fram vårt material, samt sett till att de är peer reviewed för att det material vi använder oss av ska vara tillförlitligt.
Studiens kvalitet
Bryman (2018, ss. 465 – 470) beskriver att inom den kvantitativa forskningen används begreppen validitet och reliabilitet när en kontroll av forskningens kvalité ska tillgodoses. Då vi har valt att göra en kvalitativ forskning så kommer vi i stället att visa på forskningens kvalité utifrån begreppet
äkthet/autencitet och begreppet tillförlitlighet och dess fyra underbegrepp trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Bryman (2018, s. 467) beskriver trovärdighet och menar att, för att forskningen ska kunna räknas som trovärdig så behöver den förhålla sig till de regler som finns. Det är även av stor vikt att de individer som har deltagit i studien ska få ta del av
forskningens resultat, för att kunna bekräfta att forskaren har tolkat det korrekt. Att deltagarna ska få ta del av forskningen är dock inget vi har behövt förhålla oss till då vi har valt att analysera redan
existerande tidningsartiklar.
Ett annat viktigt begrepp är överförbarhet som Bryman (2018, s. 468) lyfter fram med hur viktigt det är med “thick descriptions” vilket på svenska är täta beskrivningar. Anledning till att dessa täta beskrivningar är viktiga är för att kunna avgöra hur användbart resultatet av studien är i andra
sammanhang. Dock är även detta begrepp något vi inte har behövt ta hänsyn till men det är ett begrepp som är viktigt att ha kunskap om vid kvalitativ forskning. Det tredje begreppet är pålitlighet vilket går att jämföras med det kvantitativa begreppet reliabilitet. Det handlar om att forskaren ska se till att alla de faser som ingår i den undersökning som görs, forskningsfrågor, val av undersökningspersoner, fältanalys samt analys av data osv. beskrivs utförligt. Detta är något vi har tagit hänsyn till i vårt arbete då vi beskriver de delar som ingår i vår studie utförligt.
Bryman (2018, s. 470) beskriver en möjlighet att styrka och konfirmera, vilket motsvarar objektivitet.
Detta innebär att forskaren trots vetskapen om att det ej går att uppnå fullständig objektivitet i samhällelig forskning, säkerställer att den har agerat i god tro. Forskaren får alltså inte medvetet utgå från sina egna personliga värderingar eller låta teoretisk inriktning komma i vägen för
forskningsresultatet. Vi har under vårt arbete försökt förhålla oss så objektivt som det går till de diskurser som framkommer i artiklarna. Vi har försökt göra detta genom att till en början läsa artiklarna var för sig, för att inte påverkas av varandras värderingar. Vi har därefter läst igenom de diskurser vi hittat tillsammans och diskuterat kring dem för att få en inblick i vilka mönster som finns att iaktta inom de olika diskurserna. Boréus (2018, s. 2) betonar vikten av att efter en avslutad
diskursanalys se över de diskurser som har lyfts fram. För att på så sätt få syn på om det verkligen finns ett mönster och att de stämmer in på de beskrivningar och åsikter som framkommit i texten.
Whinter Jørgensen och Philips (2000, s. 28) benämner en svårighet som kan uppstå i arbetet med diskurser, vilket är när forskaren undersöker de olika diskurser som finns så befinner sig forskaren ständigt i dessa diskurser, då de tillhör ämnesområdet som forskaren är intresserad av. Därför är det av stor vikt att försöka leta efter diskurser med en så neutral blick som möjligt, detta för att lyckas fånga upp dem så som de flesta hade tolkat dem. Detta var en svårighet som vi själva stötte på i vårt arbete då vi båda är väldigt insatta i de olika diskurser som finns inom mobbning och kränkande behandling, då det är ett ämne som berör oss samt att vi har fått kunskap om det efter att ha studerat i 3,5 år på Stockholms universitet. Att tänka på detta i vår analys bidrog till att vi fick en ny kunskap om de olika diskurser som finns då vi försökte titta på dom så neutralt som möjligt.
Bryman (2018, s. 470) lyfter även ett antal kriterier för äkthet/autenticitet som gäller mer generellt för forskning i allmänhet. Den vi tycker går att applicera på vår studie är “rättvis bild” som innebär att när forskaren beskriver deltagarnas olika åsikter och uppfattningar, ska de återges rättvist. Vi har inte haft några deltagare i vår studie, dock förekommer det material från de författare/författarna vars texter vi använt oss av. Vi har därför strävat efter att ge en rättvis bild av deras åsikter och värderingar.
En anledning till att vi valde att göra en diskursanalys och inte exempelvis en textanalys är för att vårt fokus låg på att få syn på de diskurser som finns inom kränkande behandling och mobbning i
förskolan utifrån ett helhetsperspektiv till skillnad från i en textanalys där i stället citat tas fram och analyseras, vilket Bryman (2018, s. 677) beskriver att i en textanalys kan forskaren titta närmare på exempelvis citat ifrån olika tidningsartiklar för att komma fram till olika teman.
Resultat och analys
I detta kapitel undersöker vi vilka mönster/diskurser som framkommer i de olika tidningsartiklar vi har valt att bygga vår analys från. De diskurser som har varit återkommande i flera av artiklarna är social samvaro och sociala relationer, värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner och styrdokument,
mobbningsbegreppets komplexitet, barnperspektiv samt påverkan för framtiden. Dessa har vi delat upp i olika rubriker, för att synliggöra vad i artiklarna vi tolkar som hör till vilken kategori. Kapitlet utgår från några diskursteoretiska begrepp vilka är, nodalpunkt och subjektspositioner, makt och ideologi, vilka presenteras mer utförligt under metod. Vi har gjort en kort sammanfattning nedan för att
påminna om begreppens betydelse samt beskriver hur dessa begrepp blir relevanta till vår studies syfte och frågeställningar.
Winther Jørgensen och Philips (2000, s. 33) menar att nodalpunkt är ett priviligierat tecken, på så sätt att det är ett tecken som har ett flertal underbegrepp. Vi tänker oss att i vår analys så är det begreppen
“mobbning” och “kränkande behandling” som är våra nodalpunkter då det är dessa som är
huvudbegreppen i vår analys, det ger oss möjlighet att undersöka vilka diskurser som finns kring dem och hur det får konsekvenser för praktiken, vilket berör vår frågeställning om påverkan på
verksamheten.
Subjektspositioner beskrivs av Winther Jørgensen och Philips (2000, ss. 48 – 49) som att individens identitet formas språkligt och beroende på vilken diskurs individen befinner sig i så kan den inta olika subjektspositioner. Vi har valt att använda oss av subjektspositioner då vi anser att begreppet är relevant till vår studie. Eftersom alla individer befinner sig i olika positioner under en dag och inom mobbning kan det vara olika positioner som mobboffer, mobbare, bystander, pedagog, vårdnadshavare mm. Med hjälp av begreppet subjektspositioner kan vi få syn på dessa olika positioner när vi ska analysera vårt material.
Svensson (2019, ss. 24 – 25) beskriver hur makt och ideologi handlar om att samhället är i ständig tillblivelse och är på så sätt i en förändring. Vi anser att Makt och ideologi blir relevant för vår studie, då vi är intresserade av hur styrdokumenten benämner kränkande behandling och mobbning. Detta är även något som syns i vår diskurs om värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner och styrdokument.
Begreppen makt och ideologi blir även användbara i vår studie då det blir synligt i våra diskurser om mobbning och kränkande behandling.
Under arbetets gång så har vi varit medvetna om att vissa av styckena från tidningsartiklarna går in i flera diskurser, vi har därför behövt göra en uppdelning och diskuterat vilka stycken som passar in i vilka diskurser. Vi är medvetna om att många stycken går att applicera i ett flertal diskurser men dessa som vi har valt, är de vi anser passar bäst inom vald diskurs.
Social samvaro och Sociala relationer
I tidningsartiklarna kunde vi se en återkommande diskurs om social samvaro och sociala relationer.
Barnen beskrivs som sociala entreprenörer och att relationskapandet är något som ständigt sker i förskolan. Barns olika egenskaper påverkar hur relationer utvecklas i förskolan både mellan enskilda individer och i grupp. Därför blev den sociala aspekten en viktig diskurs för att kunna skapa en större förståelse för kränkande behandlingar och mobbning.
Vi kan urskilja två olika teman inom barns sociala samvaro och sociala relationer i tidningsartiklarna.
Det finns dels ett fokus på att barns personliga egenskaper gör att de utesluts ur den sociala samvaron.
Vilket går att se i tidningsartikeln av Persson (2004) som beskriver att i förskolan så lyfts barn fram som sociala entreprenörer, vilket innebär att i vuxnas ögon så är barnen socialt kompetenta och dessutom mer kompetenta än vissa andra barn och har en kunskap kring att använda sin sociala kompetens tillsammans med andra barn. Barnen som är sociala entreprenörer är viktiga i kamratrelationerna då de har en kunskap om hur relationer fungerar och är medvetna om vilka vändningar en relation kan ta vid exempelvis konflikter samt hur en lek kan fortsätta trots problem som kan dyka upp på vägen. Här ser vi hur begreppet subjektspositioner blir tydligt, då barnen intar en roll som sociala entreprenörer och blir en viktig del av kamratrelationer. Detta beskrivs även närmare i citatet nedan.
...barn som fungerar som sociala entreprenörer, det vill säga barn som i vuxnas ögon är mer socialt kompetenta än andra och kan använda sina färdigheter som stöd för kamraterna. Dessa barn, menar författaren, hade en nyckelroll i kamratrelationerna, de kunde avläsa det sociala spelet och på så sätt ligga steget före och förutse, stoppa och lösa konflikter.
(Persson 2004)
Det vi kan se i citatet ovan är att Persson (2004) betonar att de barn som klassas som sociala
entreprenörer ofta är populära bland de andra barnen att vara kamrat med. Då det kompetenta barnet är ett bra stöd för andra barn att leka med, oavsett om barnen i fråga är utstötta eller inte. Här lyfts vissa barn fram som mer socialt kompetenta än andra barn vilket ger dem en fördel i den sociala samvaron.
Andra barns egenskaper beskrivs som mindre önskade och en anledning till att de utesluts ur den sociala samvaron.
Lumholdt (2009) betonar att de barn som har svårast med relationer och att få tillgång till leken är de barn som uppvisar aggressivt beteende. Aggressiva tjejer är de som har visats ha svårast för att bli accepterade av barngruppen. De övriga barnen använder sig då av olika strategier för att utesluta dessa barn, vilket till exempel kan vara att de ignorerar, stänger ute eller retar dem. En anledning till att ett barn anses vara annorlunda är att de inte har något gemensamt med de andra barnen. Begreppet makt blir synligt när barnen använder sig av olika strategier för att utesluta andra barn. Marie Bliding menar
att eleverna hittar gemensamma nämnare, och utesluter de som anses vara annorlunda. De använder sig av olika metoder för att utesluta och innesluta, vilket kan vara bland annat genom vem som får delta i olika lekar eller låna ens saker (Horgby 2005).
Något som skulle kunna vara en anledning till barns dåliga beteende tas också upp vilket är vårdnadshavarens roll. I Villanueva Gran (2020b) intervjuar de Paula Larsson om hennes
masteruppsats. Hon belyser att då skolan är en del av samhället så går det inte att tänka att det som sker runt omkring inte har någon påverkan på skolan. Hur elevens hemsituation ser ut har en stor påverkan på hur eleven beter sig i skolan. Om elevens vårdnadshavare exempelvis svär mycket eller använder sig av homofobiska eller rasistiska uttryck, finns det en stor risk att eleven tar efter detta beteende. Samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer blir därför av stor vikt.
Vi kan se de tre begreppen subjektspositioner, makt och ideologi på grund av beskrivningen huruvida barns olika roller leder till olika subjektspositioner som innefattar olika sorters makt. Med olika sorters makt så syftar vi på hur barnen även använder sig av makt i deras strategier då de utesluter andra barn.
Likaså hamnar vårdnadshavarna i en position där de får makt kring huruvida barnens hemsituation påverkar hur barn tar efter med beteenden och ageranden. Hemmiljön och skolan påverkas av de normer och värden som finns i samhället vilket grundar sig i ideologi.
Det andra temat vi kan se inom social samvaro och barns sociala relationer är själva gruppdynamiken och barns relationsskapande. Barns lekområden lyfts fram som något de är rädda om och vill skydda, varpå vissa barn kan ses som ett hot. I Björkman (2007) sker en intervju med Britt Tillgren som menar att då barnen till stor del ägnar sig åt relationsskapande i förskolan så blir det naturligt att de är rädda om sina lekområden. Ett annat barns medverkan kan äventyra och vara ett hot för leken. Alla barn är olika och därför skiljer sig också de strategier de använder sig av för att få komma med i leken åt.
Genom att barnen lär sig att använda sig av fler strategier ökar deras möjligheter att få tillgång till leken. Barn är även rädda om de relationer de skapar i förskolan vilket leder till att barn utesluter andra barn ur leken. De kommer på så sätt närmare de barn som innesluts. Här blir maktbegreppet synligt då barnen använder sig av makt för att utesluta och innesluta andra barn. Denna makt som förekommer i barngruppen går även att se i citatet nedan.
Barn måste skapa relationer, men de kan inte göra det med alla i en klass. Några måste hamna utanför, men det behöver inte vara samma individer hela tiden. Inneslutandet och uteslutandet kan vara dynamiskt och tillfälligt och beröra olika barn i olika situationer. Men i vissa kamratkulturer innebär detta ett permanentat uteslutande av vissa barn, säger Marie Bliding.
(Horgby 2005)
Här kan vi se hur Horgby (2005) som intervjuar Marie Bliding beskriver att alla relationer som sker i en grupp påverkar gruppens dynamik, både de som inkluderas och de som exkluderas. När någon blir exkluderad stärks bandet mellan de övriga i gruppen. Hon menar även att detta sker i vuxenstyrda aktiviteter som exempelvis vem du vill vara med i grupparbeten och lagaktiviteter. Situationer där barnen själva är med och påverkar vilken klasskompis de vill arbeta tillsammans med är inte fel i sig, utan det är en naturlig del av barns relationsskapande. Det blir problematiskt först när det är samma individ som utesluts varje gång, vilket är något som läraren behöver ha i åtanke. Här synliggörs den makt som barnen använder sig av för att utesluta vissa barn för att komma närmare andra. Barnen använder sig även av makt i vuxenstyrda aktiviteter. Makten påverkar vilka subjektspositioner som blir möjliga.
Vår analys är att för att pedagoger ska kunna skapa sig en förståelse för relationsskapandet och hur barnen är sociala entreprenörer så är det viktigt att även förstå hur barnen befinner sig i olika subjektspositioner. När barnen utforskar de olika sociala rollerna som kan intas på en förskola så befinner de sig i olika subjektspositioner och det är lättare för pedagoger att skapa sig en förståelse om att det finns en kunskap kring att barnen kan inta olika subjektspositioner under en dag.
Värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner och styrdokument
Vi kunde se två olika inriktningar inom beskrivningen av diskursen värdegrundsarbete,
likabehandlingsplaner och styrdokument. Den ena inriktningen fokuserade på vikten av att även ha med begreppet mobbning i de olika styrdokumenten i samma mån som kränkande behandling och den andra inriktningen fokuserade på hur viktigt det är att jobba aktivt med styrdokumenten,
likabehandlingsplanerna och värdegrundsarbetet.
Lumholdt (2009) beskriver att det förr i tiden var accepterat med pennalism och barnaga. Tillskillnad från dagens samhälle där det är olagligt med alla former av negativ behandling, såväl psykisk som fysisk. Det är idag lagstadgat och de begrepp som används i dagens lagar och styrdokument är kränkande behandling och diskriminering. Lumholdt (2009) menar även att ordet mobbning inte längre används vilket beror på att det inte rymmer alla de former av kränkande behandling som förekommer. Mobbning syftar dessutom främst på återkommande trakasserier vilket gör att enstaka kränkande behandlingar kommer i skymundan.
Stigzelius (2008) intervjuar Hélène Jenvén som menar att det är bra att kränkande behandling sedan 2006 är lagstadgat. Hon menar även att det står tydligt i skolans styrdokument om kränkande behandling samt vad lärare ska ha för förhållningsätt till detta och hur de ska agera om det
förekommer. Till skillnad från Paula Larsson som i stället beskriver att det finns en problematik med att bara använda begreppet kränkande behandling i styrdokumenten då det finns en risk att begreppet i sig blir kraftlöst (Villanueva Gran 2020b).
Det begrepp som förekommer i styrdokumenten sedan 2006 är kränkande behandling. Personalen har en skyldighet att arbeta efter de mål som står i styrdokumenten, på så sätt tolkar vi det som att styrdokumenten har makt över personalen. Begreppet ideologi blir även synligt här då samhället ständigt är i en utveckling som människorna anpassar sig efter, det kan handla om allt ifrån att det förr var lagligt med barnaga tills idag där ingen form av fysisk eller psykiskt våld får förekomma.
Vi kunde observera att även Gerland (2021) beskriver i sin tidningsartikel hur skollagen inte benämner begreppet mobbning utan i stället benämner begrepp som kränkande behandling och diskriminering.
Det finns en problematik med det då mobbning är ett eget begrepp som inte borde gömmas undan och osynliggöras. Gerland (2021) beskriver även att mobbning innefattar bland annat kränkningar som benämns i skollagen, däremot så innebär mobbning att dessa kränkningar utförs under en längre period och där det blir en maktrelation mellan två individer som inte är jämnt fördelad. Då det sker en
maktrelation mellan två individer så kan vi här se hur begreppet makt blir synligt i diskursen.
Gerland (2021) beskriver även att en viktig anledning till att begreppet mobbning borde tas upp är för att mobbningen ökar i skolorna enligt statistiska centralbyrån, därför kan vi inte blunda för det och behöver hitta metoder för att gripa in och bryta detta mönster. Vilket även Maria Loodberg, sakkunnig på organisationen Friends som blir intervjuad av Theander Olsson (2021) tar upp och även hon
beskriver den negativa utveckling som skett kring mobbning de senaste åren. Sverige har tidigare legat i framkant när det gäller att förebygga mobbning, vilket inte längre är fallet. Enligt Barnkonventionen har barn rätt till en värld fri från våld. Detta är något som Sverige idag inte lever upp till.
Utöver den ena synvinkeln kring begreppet mobbning och hur det borde finnas med i styrdokument så tog de olika tidningsartiklarna även upp hur arbetet med styrdokumentet borde se ut i förskolans verksamhet vilket benämns i citatet nedan.
När Paula Larsson skrev sin masteruppsats i pedagogik studerade hon slumpvis utvalda skolors likabehandlingsplaner. Hon upptäckte att de ofta såg exakt likadana ut [...]. Det var så tydligt att planerna enbart var hyllvärmare, att det var kopiera och klistra in och inget annat.
(Villanueva Gran 2020b)
När Paula Larsson tittade närmre på hur likabehandlingsplaner såg ut på olika skolor i sitt arbete och upptäckte att nästan alla likabehandlingsplaner såg likadana ut oavsett vart skolan låg. Det som var återkommande var att likabehandlingsplanera knappt arbetats med och det fanns inget engagemang i dom (Villanueva Gran 2020b). Likaså belyser Kristina Jonsson vikten av att inte bara ha en
värdegrund, utan att även arbeta aktivt med den. Om vi inte diskuterar kring det som står i
värdegrunden så går det inte att påstå att den är gemensam då det blir omöjligt att veta om vi strävar efter ett gemensamt mål (Ruin 2021).
Vår analys är att begreppen makt och ideologi blir synligt när det kommer till frågan om huruvida de olika styrdokumenten benämner begreppen kränkande behandling och mobbning. Styrdokumenten bestäms ovanifrån hos riksdagen och pedagogerna har därför ingen egen påverkan på dess innehåll.
Dagens styrdokument benämner endast kränkande behandling vilket leder till att begreppet blir neutraliserat och individerna som läser styrdokumenten inte ifrågasätter varför endast kränkande behandling tas upp då individerna kontinuerligt exponeras av att det är så styrdokumenten ska se ut.
Det får även konsekvenser för hur pedagogerna ska agera mot kränkande behandling.
Mobbningsbegreppets komplexitet
Mobbningsbegreppets komplexitet blev en diskurs då det var återkommande i flera tidningsartiklar att det är svårt för vuxna att bedöma vad som räknas som mobbning och vad som räknas som barns lärande av sociala relationer. Så vi har valt att först beskriva hur de olika tidningsartiklarna beskriver komplexiteten i att avgöra vad som räknas som mobbning men sedan valde vi även en ytterligare synvinkel kring komplexitet huruvida arbetet kring mobbning ska ske.
Lumholdt (2009) betonar att det finns en komplexitet kring mobbningsbegreppet på grund av att det kan vara svårt att identifiera vad som är mobbning och vad som är sociala interaktioner mellan barnen.
En social interaktion som kan vara svår att identifiera om det är mobbning eller om det är barn som vill skydda en lek som fungerar fint är när två barn leker och säger nej till att en tredje får vara med.
Då handlar det om att de här två barnen vill utesluta det tredje barnet eller handlar det om att de inte lyssnar på en regel som många pedagoger använder sig av inom förskolan som är “alla får vara med”.
Vi tolkar det som att barnen hamnar i en position när de kan bestämma om ett tredje barn får vara med eller inte och därmed får de en makt över det tredje barnet.
Björkman (2007) betonar även att vi vuxna inte kan stå och peka till barnen och säga till ett barn som är utanför att de ska göra eller bete sig på ett visst sätt för att få vara med i leken. Barnen måste i stället själva få läsa av situationen och känna efter hur den kan ansluta sig till leken. Ett annat exempel som Lumholdt (2009) tar upp utöver detta är när ett tredje barn försöker ansluta sig till en lek är om ett barn kallar ett annat barn för exempelvis “tjock”, är det något som klassas som en kränkning eller är det ett barn som utforskar sitt ordförråd och lär sig om objektiva beskrivningar?
I citatet nedan så beskriver Lumholdt (2009) hur det blir en banalisering när det blir tillåtet att ett äldre barn bestämmer över ett yngre och det anses vara okej enligt vad vi tolkar som en ideologi som finns på förskolan.
Det ses som helt legitimt att förlöjliga och sätta sig över någon som är yngre [...]. Om det är legitimt att den som är äldre har makt att bestämma över den som är yngre och detta tar sig uttryck i kränkning och ignorans av gemensamma regler för samvaro, då finns banaliseringen där.
(Lumholdt 2009)
Lumholdt (2009) lyfter även fram Solveig Hägglund som har skrivit boken “Utstött-en bok om mobbning” beskriver att vid ett flertal observationer på förskolor har det uppmärksammats att det är accepterat att ett äldre barn sätter sig över ett yngre barn och förlöjligar barnet vilket även nämns i citatet ovan. Det hänger mycket ihop med begreppet banal mobbning som innebär att de vuxna inte ser negativa handlingar barnen utsätter varandra för på grund av att det har blivit en del av vardagen så ingen reagerar längre på det.
Att ett äldre barn sätter sig över ett yngre barn tolkar vi som att det handlar om att det äldre barnet hamnar i en position där de har makt och den rollen intas på grund av en fråga om ett högre värde att vara äldre än ett annat barn. Likaså hamnar barnet i en position där de har makt när den får bestämma hur andra barn får vara med i en lek och gör en bedömning om det andra barnet är “tillräcklig” för att få vara en del av ett sammanhang.
Loodberg beskriver i (Stigzelius 2008) att det förekommer situationer där de vuxna inte ingriper och Loodberg menar att för att det förebyggande arbetet mot mobbning ska ge det resultat som önskas krävs det dels ökade resurser till skolan. Men också mer kunskap kring hur mobbning och kränkningar ser ut och varför de förekommer. Samt även hur läraren ska agera om det sker. Idag saknas detta vilket gör att det förekommer situationer där lärare inte griper in. Vår analys är att detta beteende är något som normaliseras då det har blivit en ideologi kring hur barn kan agera i en leksituation. Vi tänker att pedagogerna därför inte kan urskilja mobbningen då den blir en del av vardagen och som anses vara normalt. Om pedagogen får redskap kring hur mobbning och kränkande behandling kan förebyggas så får de även makten att kunna stoppa den.
Gerland (2021) beskriver att det även är vanligt med något som kallas för bystander och det är individer som ser att mobbning förekommer men som ändå inte ingriper på grund av olika anledningar. Dock är det viktigt att komma ihåg att personen som är en bystander är i en komplex situation, det kan vara otäckt att ingripa då det kan leda till att den personen i stället blir utsatt för mobbning men bystandern kan även känna skuld över att inte ha ingripit. Vår analys är att bystandern är en subjektsposition som barnet hamnar i av rädsla att inte själv bli utsatt. Gerland (2021) menar vidare att det är viktigt att betona att även om bystandern inte blir utsatt för mobbning eller är den som aktivt mobbar själv så har den personen en viktig roll i mobbarens värld då mobbaren uppskattar och upplever det som något positivt att ha åskådare under sitt agerande. Bystandern har alltså en större roll än vad vi kan vara medvetna om och det är lättare att skapa sig en förståelse för det om vi tittar närmare på det rent statistiskt sett eftersom vid 85% av alla mobbningstillfällen så finns det åskådare som ser på och som inte agerar och försöker stoppa mobbningen.
Som vi beskrev i början så finns det även en komplexitet i arbetet mot mobbning, Lumholdt (2009) beskriver att det kan bero på att det ofta blir ett stort fokus på personen som utsätter andra för mobbning. Vanliga tankegångar kan vara att barnet som mobbar bör flyttas till en annan barngrupp, klass, avdelning eller skola men det finns en problematik med detta och det är att mobbningen kan bero på mer än bara en individs handlingar. Ett barn föds inte som ond eller god. Lumholdt (2009) beskriver dessutom att den som mobbar även själv samtidigt kan bli utsatt för mobbning då både mobbare och den som blir mobbad kan finnas i samma individ och blir då verkligen den bästa lösningen att flytta på det barnet?
Vi kan se att även här blir det tydligt med barnens olika subjektspositoner, det kan vara den som blir mobbad, den som mobbar, eller den så kallade bystandern som ser på, vilket uppfattas som något positivt för den som mobbar. Dock är det gemensamma för de ovannämnda att de även tillhör subjektspositionen offer, då både bystandern och den som mobbar kan må mycket dåligt i den roll de
