Utbildningsnämnden 2020-04-01Plats och tid
256
0
0
Full text
(2) Kallelse/Underrättelse 2(2). Punkt i kallelse Min 1. Ärende, UN Tid 2020-04-01 Fastställande av 5 8.30 föredragningslista. 2. 5. 8.35. 3. 20. 8.40. 30. Uppföljning Kommunala Alexander 9.00 aktivitetsansvaret, KAA Bråhammar. 20. 9.30. 4. 5. 6. 7. 30. 20. 15. 8. 20. 9. 5. 10. 15. 11. 5. 12. 5. 13. 5. 14. 5. 15. 5. Föredragande. beslut. Meddelanden Information. info Roger Johansson info. Delegeringsordningen. Värends yrkesgymnasium-remiss Skolinpektionen dnr 11.35 2020:962 Ryssbygymnasiet ABremiss Skolinspektionen 11.40 dnr 2020:1024 Revidering 11.45 skolskjutsregler Redovisning av 11.50 delegeringsbeslut 11.500 12.00. 2. info. Kaffe. Camilla Svensson, Anna Rix Kvalitetspunkt; resultat Grönvall, och måluppfyllelse 2019 Samuel Svensson 9.50 Jenni Karlsson Roger Johansson Anna Rix Lokalförsörjning Grönvall Samuel Svensson Jenni 10.20 Karlsson Roger Johansson Anna Rix Uppföljning Grönvall Samuel besparingsåtgärder Svensson Jenni 10.40 Karlsson Roger Johansson Månadsrapport februari Patrik Alm 10.55 Camilla Hallberg Budget lokalhyra Camilla Hallberg 11.15 Ryforsgården Jenni Karlsson 11.20. Typ. Övrigt. info. info. info. info beslut. Roger Johansson beslut. Samuel Svensson beslut. Samuel Svensson beslut Eva-Marie Andersson. beslut beslut info/beslut.
(3) Tjänsteskrivelse 2020-03-24 Utbildningsförvaltning Camilla Åström camilla.astrom@almhult.se. 1(1). Utbildningsnämnden. Meddelanden 2020-04-01 Kommunfullmäktiges beslut 2020-02-24 att avslå utbildningsnämndens ansökan om överföring av investeringsmedel till tekniska nämnden. KS 2019/147 Resultat från medarbetarundersökning 2019, utbildningsförvaltningen Tre olika inkomna synpunkter på besparingar inom skolbiblioteksverksamheten samt svar från ordförande. UN 2020/15. 3.
(4) 4.
(5) 5.
(6) 6.
(7) 7.
(8) 8.
(9) 9.
(10) 10.
(11) 4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).&. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. SKR (Sveriges kommuner och regioner) har tagit fram ett index vid namn Hållbart medarbetarengagemang (HME) som många kommuner följer upp i sina medarbetarundersökningar för att kunna jämföra sig med andra kommuner. Den består av nio frågor som mäter engagemang och förutsättningar för ett hållbart engagemang.. Motivation Nivån på medarbetarens engagemang – Mitt arbete känns meningsfullt – Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete – Jag ser fram emot att gå till arbetet. Ledarskap Utvärderar chefens förmåga att skapa försättningar för engagemang hos medarbetaren. Motivation Styrning Organisationens förmåga att ta tillvara på engagemanget och att skapa förutsättningar för ett ökat engagemang. HME Ledarskap. Styrning. Min närmaste chef… – … visar uppskattning för mina arbetsinsatser – … visar förtroende för mig som medarbetare – … ger mig förutsättningar att ta ansvar i arbetet. 11. – Jag är insatt i min arbetsplats mål – Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt – Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. .
(12) *OTUSVLUJPOTTJEB3FEPWJTOJOHPNFMMFSGMFSTWBSBOEF .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. 12. .
(13) *OTUSVLUJPOTTJEB3FEPWJTOJOHPNUJMMTWBSBOEF .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. 13. .
(14) .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. "OUBMTWBSBOEF. "OUBMNFEBSCFUBSF. 4WBSTGSFLWFOT . . . . 3FTVMUBUGÖS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. 14. .
(15) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).&. 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . ).&.PUJWBUJPO. . ).&-FEBSTLBQ. . . 5PUBM. *OEFY. *OEFY. . . . . ).&4UZSOJOH. . . . ).&. . . . . . . . . . . . . . *OEFY. ).&GÖSÅSPNSÅLOBEFTÆBUUEFGÖMKFS4,3TQSJODJQFSGÖSGSBNUBHBOEFBW).&. 5PUBM . 15. .
(16) 4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& .PUJWBUJPO 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . . 5PUBM. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. . . . . . . . . . . . )BSVQQGBUUOJOH. .JUUBSCFUFLÅOOTNFOJOHTGVMMU. . +BHMÅSOZUUPDIVUWFDLMBTJNJUUEBHMJHBBSCFUF. . +BHTFSGSBNFNPUBUUHÆUJMMBSCFUFU. . . . . . ).&.PUJWBUJPO. . . . . 5PUBM. . . . . . . . . . . . . . . 5PUBM . 16. .
(17) 4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& -FEBSTLBQ 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . .JOOÅSNBTUFDIFG . . 5PUBM. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. . . . . )BSVQQGBUUOJOH. .JOOÅSNBTUFDIFGWJTBSVQQTLBUUOJOHGÖSNJOB BSCFUTJOTBUTFS. . .JOOÅSNBTUFDIFGWJTBSGÖSUSPFOEFGÖSNJHTPN NFEBSCFUBSF. . . . . . . .JOOÅSNBTUFDIFGHFSNJHGÖSVUTÅUUOJOHBSBUUUB BOTWBSJNJUUBSCFUF. . . . . . . . . . . . ).&-FEBSTLBQ. . . 5PUBM. . . . . . . . . . . . . . . . 5PUBM . 17. .
(18) 4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& 4UZSOJOH 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . . 5PUBM. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. . . . . . . . . . . . )BSVQQGBUUOJOH. +BHÅSJOTBUUJNJOFOIFUTBSCFUTQMBUTNÆM. . .JOFOIFUTBSCFUTQMBUTNÆMGÖMKTVQQPDI VUWÅSEFSBTQÆFUUCSBTÅUU. . +BHWFUWBETPNGÖSWÅOUBTBWNJHJNJUUBSCFUF. . . . . ).&4UZSOJOH. . . . . . . . 5PUBM. . . . . . . . . . . . . . . 5PUBM . 18. .
(19) 6QQESBHTCFTLSJWOJOH 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. "MMBNFEBSCFUBSFTLBIBFUUTLSJGUMJHUVQQESBH%FOLBMMBTVQQESBHTCFTLSJWOJOH . )BSEVFOTLSJGUMJHVQQESBHTCFTLSJWOJOH . . 5PUBM. "OUBMIBSVQQGBUUOJOH. +B. . /FK. . . . . . . . . . . . . . . . 5PUBM . /ZGSÆHB. 19. .
(20) .JOCJMEBWGÖSWBMUOJOHFOPDI¨MNIVMUTLPNNVO 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. )BSVQQGBUUOJOH. +BHÅSJOTBUUJNJOFOIFUTBSCFUTQMBUTFLPOPNJ TÆTPNCVEHFUPDILPTUOBETSBNBS . . +BHSFLPNNFOEFSBSHÅSOBBOESBBUUTÖLBKPCC IPT¨MNIVMUTLPNNVO. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5PUBM. .FEFMWÅSEF. .FEFMWÅSEF. . . .FEFMWÅSEF. . . . . . 5PUBM . /ZGSÆHB. 20. .
(21) ¨MNIVMUTLPNNVOTWÅSEFHSVOE 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ¨MNIVMUTLPNNVOTWÅSEFHSVOEJOOFCÅSBUUTÆWÅMMFEBSTLBQTPNNFEBSCFUBSTLBQTLBQSÅHMBTBWQSPGFTTJPOBMJTN FOHBHFNBOHPDIÖQQFOIFU . *WJMLFOVUTUSÅDLOJOHLÅOOFSEVUJMM¨MNIVMUTLPNNVOTWÅSEFHSVOE. . 5PUBM. . . . . . . . . . . "OUBMIBSVQQGBUUOJOH. )BSJOUFIÖSUUBMBTPNEFO. . )BSIÖSUUBMBTPNEFONFOUÅOLFSTÅMMBOFMMFSBMESJHQÆ EFO. . ,ÅOOFSUJMMEFONFOÅSPTÅLFSQÆWBEEFOJOOFCÅSGÖS NJUUBSCFUF. . ,ÅOOFSHBOTLBWÅMUJMMWBEEFOJOOFCÅSGÖSNJUUBSCFUF. . 'ÖSTUÆSEFOTÆWÅMBUUKBHLBOMFWBFGUFSEFOJNJUUBSCFUF. . . . . . . . . . . . . 5PUBM . 21. .
(22) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& ,ÖO 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ).&.PUJWBUJPO .BO. . ,WJOOB. . ).&-FEBSTLBQ. . . . . . . . . .BO. . ,WJOOB. . ).&4UZSOJOH. . . . . . . . .BO. . . *OEFY. . *OEFY. . ,WJOOB. . 5PUBMJOEFY).&. . . . . . . . .BO. . . *OEFY. . ,WJOOB. . 22. . . . . . . . . . *OEFY. .
(23) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& ©MEFS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ).&.PUJWBUJPO 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆSFMMFSÅMESF. . ).&-FEBSTLBQ. . . . . . . . . . 6OEFSÆS. *OEFY. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆSFMMFSÅMESF. . 23. . . . . . . . . . *OEFY. .
(24) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& ©MEFS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ).&4UZSOJOH 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆSFMMFSÅMESF. . 5PUBMJOEFY).&. . . . . . . . . 6OEFSÆS. . *OEFY. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆSFMMFSÅMESF. . 24. . . . . . . . . . *OEFY. .
(25) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& "SCFUTUJE 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ).&.PUJWBUJPO )FMUJE. . %FMUJE. . ).&-FEBSTLBQ. . . . . . . . . )FMUJE. . %FMUJE. . ).&4UZSOJOH. . . . . . . . . . *OEFY. . *OEFY. )FMUJE. . %FMUJE. . 5PUBMJOEFY).&. . . . . . . . . . )FMUJE. . %FMUJE. . 25. . . . . . . . . . *OEFY. *OEFY. .
(26) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& "OTUÅMMOJOHTUJE 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ).&.PUJWBUJPO 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . .FSÅOÆS. . ).&-FEBSTLBQ. . . . . . . . . . 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . .FSÅOÆS. *OEFY. . 26. . . . . . . . . . *OEFY. .
(27) *OEFY4,3T)ÆMMCBSUNFEBSCFUBSFOHBHFNBOH ).& "OTUÅMMOJOHTUJE 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. ).&4UZSOJOH 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . .FSÅOÆS. . 5PUBMJOEFY).&. . . . . . . . . . 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . .FSÅOÆS. *OEFY. . 27. . . . . . . . . . *OEFY. .
(28) #BLHSVOETGSÆHPS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . ¨SEVNBOFMMFSLWJOOB .BO. . ,WJOOB. . 'ÖSFESBSBUUJOUFTWBSB. . . . . . . . . . . . 5PUBM. . . . . . . . 5PUBM . 28. .
(29) #BLHSVOETGSÆHPS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . )VSHBNNBMÅSEV 6OEFSÆS. . . . . . . . ÆSFMMFSÅMESF. . 'ÖSFESBSBUUJOUFTWBSB. . . . . . . . . . . . 5PUBM. . . . . . . . . . . . . . 5PUBM . 29. .
(30) #BLHSVOETGSÆHPS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . "SCFUBSEVIFMUJEFMMFSEFMUJE )FMUJE. . %FMUJE. . 'ÖSFESBSBUUJOUFTWBSB. . . . . . . . . . . . 5PUBM. . . . . . . . 5PUBM . 30. .
(31) #BLHSVOETGSÆHPS 6UCJMEOJOHTGÖSWBMUOJOH. .FEBSCFUBSVOEFSTÖLOJOH. . )VSMÅOHFIBSEVBSCFUBUJOPN¨MNIVMUTLPNNVO 6OEFSÆS. . ÆS. . ÆS. . ÆS. . .FSÅOÆS. . 'ÖSFESBSBUUJOUFTWBSB. . . . . . . . . . . . 5PUBM. . . . . . . . . . . . . . 5PUBM . 31. .
(32) 32.
(33) 33.
(34) 34.
(35) 35.
(36) 36.
(37) 37.
(38) 2020-03-12. 1(2). Ungdomskoordinatorer: Alexander Bråhammar Emil Gustavsson. Lägesrapport KAA och Ungsam Går i skola: Fel i administrativa modulen. Annan aktör: T.ex. insats från BUP som huvudaktivitet.. KAA Killar. 34. Tjejer. 34. Jobbar: Har arbete. Följer upp dessa individer och påminner om vikten av att ta en gymnasieexamen.. 7. Går i skola. Har flyttat: Fel i administrativa modulen. De är inte folkbokförda i Älmhults kommun. Jobbar med att lösa det problemet.. 4. Annan aktör Jobbar. 14 24. Har flyttat. I aktivitet: Vi har en längre planering med kontinuerliga träffar. T.ex. studiebesök, samtal och arbetssökande.. 8. I aktivitet. 11. Ej kontakt 0. 5. 10. 15. 20. 25. 30. 35. 40. Ej kontakt: 4 har avböjt stöd och 7 hembesök kommer ske inom kort.. Utöver siffrorna i statistiken jobbar jag även med individer som riskerar att avbryta studier eller ej göra något gymnasieval. Under de senaste tre månaderna har jag träffat 12 personer i förebyggande syfte, en positiv utveckling i samarbetet med skolor, socialtjänsten och stödenheten. Genom att ge ungdomen en tydlig bild av hur hens val påverkar framtiden samt vilket stöd hen kan få minskar risken för ett avhopp. Det är främst genom ett förebyggande arbete som vi kan förbättra resultat. För gruppen som varit borta från skolan under ett eller flera läsår behövs fler insatser. Flera ungdomar har ett beteendemönster som är svårt att bryta. De har vant sig vid en vardag utan krav. Dygnsrytm, hälsa och socialt umgänge är exempel på faktorer som har stor inverkan på ungdomarna i denna grupp. Även kriminalitet och drogproblematik är ett återkommande problem, främst i ”Ungsam-gruppen”; de ungdomar som är över 20 år. I Projekt Ungsam arbetar Emil med 17 individer i åldern 19–24 år. Individerna i denna grupp har varit längre i arbetslöshet och majoriteten av dem har försörjningsstöd. Den längre tiden i utanförskap gör att de kräver mer stöd för att komma i sysselsättning. Flera ungdomar är även nära arbetslivet och kan snabbt få ett jobb om de får stöd i arbetssökandet. Vi planerar att utveckla denna arbetsmarknadsinsats. Genom att ge ungdomarna en reell bild av arbetslivet och hur arbetsmarknaden ser ut kan de snabbt bli en del av det lokala arbetslivet. Arbetsmarknadsenheten är en positiv del i detta och vi ser ungdomsarbetet som en viktig del i enhetens utvecklande. Genom enheten kan vi fortsätta att ta fram insatser för att få ungdomarna ut i arbetslivet. Rörande våra interkommunala elever, de elever som är folkbokförda i Älmhults kommun men går på skola utanför kommunen, digitaliserar jag ett formulär för effektiv uppföljning. Genom formuläret kommer bl.a. frånvaro och studieprogression detekteras. Målet är att snabbt och enkelt få information om elever som riskerar skolavbrott. Detta arbete kommer även spridas i det KAA-nätverk som jag arbetar i, med ambitionen att alla kommuner ska använda samma uppföljningsprocedur.. Post Box 500, 343 23 Älmhult Besök Stortorget 1, Älmhult Telefon 0476-550 00 Fax 0476-552 00 E-post info@almhult.se Webbplats www.almhult.se Organisationsnummer 212000-0647 Bankgiro 5720-0073. 38.
(39) 2020-03-12. 2(2). Ungdomskoordinatorer: Alexander Bråhammar Emil Gustavsson. En annan del i vårt utvecklingsarbete är att tillsammans med fritidsgårdsverksamhet ta över lokalen ”Stinsen 3”, där Röda Korset tidigare huserat. Mötesplatsen kommer agera plats för KAA- och Ungsamverksamhet under dagtid. Kvällstid, efter stängning av fritidsgårdar, kommer platsen vara ett ungdomscafé för 15–25-åringar. Då fritidsgårdarna våren 2019 reviderade sina öppettider har ungdomar uttryckt en saknad av en mötesplats efter kl. 18. En synergieffekt av detta samarbete är att ungdomar från KAA- och Ungsamverksamhet kan få möjlighet att arbeta som ungdomsvärdar under kvällstid. Arbetet innebär att man under handledning från fritidsledare bemannar caféet och är värd för besökarna. Vi ser detta som en stor möjlighet för de ungdomar som befinner sig i utanförskap att skaffa sig arbetslivserfarenhet och motivation. I skrivande stund håller vi på med brandskyddsinspektion samt ansökan om bygglov. Förhoppningen är att flytta in i lokalen senast maj 2020.. 39.
(40) 1(22) Utbildningsförvaltningen Camilla Svensson utvecklingsstrateg camilla.svensson@almhult.se. Kommunövergripande kvalitetsrapport. Resultat och måluppfyllelse 2019 Förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. 40.
(41) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 2(22). Innehåll Inledning................................................................................................................3 Underlag..............................................................................................................3 Kommunövergripande resultatsammanställning ...................................................4 Förskola ..............................................................................................................4 Fritidshem ...........................................................................................................5 Årskurs 3.............................................................................................................6 Årskurs 6.............................................................................................................8 Årskurs 9...........................................................................................................11 Gymnasium.......................................................................................................15 Vuxenutbildning ...............................................................................................17 Slutsatser av huvudmannens analys ....................................................................19 Huvudmannens åtgärder för utveckling ..............................................................22. 41.
(42) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 3(22). Inledning Rapporten syftar till att ge en övergripande resultatbild inom förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning för 2019. Utifrån analys av resultat, orsaker och förutsättningar inom verksamheterna har utbildningschefen fattat beslut om prioriterade kommunövergripande utvecklingsområden från läsåret 2020/2021: * tidiga insatser * nyanländas lärande * pojkars resultat. Underlag Följande underlag ligger till grund för redovisning och slutsatser inom området resultat och måluppfyllelse 2019: * Verksamheternas kvalitetsrapporteringar * Statistik måluppfyllelse/betyg år 3, 6 och 9 samt gymnasiet och vuxenutbildningen, från Kolada och Skolverket * Interna statistiksammanställningar med underlag från IST Analys * Dialoger mellan rektorer, verksamhetschefer, verksamhetscontroller, pedagogisk utvecklare och utvecklingsstrateg. 42.
(43) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 4(22). Kommunövergripande resultatsammanställning. Förskola Förskolans prioriterade utvecklingsområden har under året varit normkritiskt förhållningssätt, digitalisering samt inflytande och delaktighet. Även inom området källkritik har det skett ett aktivt arbete på kommunens alla förskolor för att utveckla barnens tänkande och lärande. Förskolans styrdokument vägleder personalen med mål och riktlinjer som också delges vårdnadshavarna. På föräldramöten inom förskolan kommuniceras utbildningens syfte och mål. Vårdnadshavarna ges också inblick i förskolans aktiviteter för lärande och utveckling via så kallade dokumentationsväggar och sociala medier. Under våren 2019 genomfördes en enkät bland vårdnadshavarna till barn i förskola och pedagogisk omsorg. Totalt uppgav 91 % att de var nöjda med hur förskolan arbetar med barnets lärande och utveckling, vilket innebär att det långsiktiga målet på minst 90 % nöjda nåtts. Det finns flera framgångsfaktorer för arbetet som personal och rektorer identifierat: - Långsiktigheten har varit viktig, då utvecklingsområdenas process har fått pågå under en längre period. - Rektorer har organiserat för gemensamma fördjupningar och föreläsningar, och några förskolor har arbetat med moduler inom Skolverkets läslyft. Insatser för rektorer genom fördjupningar har lett till förkunskap i ämnet som i sin tur har påverkat innehållet av fördjupningar med pedagogerna. Det har skapat möjlighet för personalen att kritiskt granska, och utveckla, sig själv och sin verksamhet. - Uppstartsarbetet med barnkonventionen har lett till en utveckling inom området, så att förhållningssättet barnets bästa i fokus medvetandegjorts än mer. - Grundverksamheten inom förskolorna är en framgång eftersom den i arbetslaget så grundligt arbetas igenom utifrån förhållningssätt, organisation, miljö och material. Normkritiskt förhållningssätt kommer här till sin spets då pedagogerna kritiskt granskar sitt förhållningssätt för att tillsammans hitta det gemensamma i arbetslaget. - Specialpedagogen har haft en viktig betydelse då hen genom handledning utmanat pedagogerna. - Stabila arbetslag ses som en framgång i utvecklingsarbetet, då de får stanna kvar i en gemensam process. - Nyfikenheten och engagemanget från både pedagoger och rektorer lyfts även fram som en framgångsfaktor.. 43.
(44) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 5(22). Rektorerna har tillsammans även identifierat utvecklingsområden för förskolan. Vårdnadshavarna ska göras mer delaktiga i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolorna ska också arbeta med information om barnkonventionen. Barnkonventionen är ett område som ses som både en framgång men också ett utvecklingsområde inom förskolan. I arbetet med barnkonventionen har rektorerna kommit olika långt hur den kan arbetas med och ser det som ett utvecklingsområde att dela med sig av metoder och kunskaper. I framtiden behöver arbetet också fortsätta med stor ödmjukhet för hur rotade våra normer är och förståelse för begrepp som används inom det normkritiska arbetet. Från och med den 1 juli 2019 fick förskolan en ny läroplan och implementeringsarbetet av den är i gång och kommer att fortsätta under våren 2020.. Fritidshem Fritidshemmen har sedan hösten 2018, efter Skolinspektionens tillsyn, fokuserat mer på uppdraget om lärande och utveckling. Det har skett bland annat genom att säkerställa att aktiviteter sker utifrån läroplanens mål och att information delges vårdnadshavare om verksamheten. Arbetet har förväntats påverka att andelen vårdnadshavare som är nöjda med hur fritidshemmet arbetar med barnets lärande och utveckling ökar, men nämndens mål på minst 75 % nöjda vårdnadshavare nås inte. Totalt svarade 64 % av vårdnadshavarna i enkäten 2019 att de var nöjda. Resultatet per enhet varierade mycket. Jämförelse och analys har försvårats av att antal svar per enhet varierat. Den uppskattade svarsfrekvensen har dock ökat sen 2018, vilket är ett resultat av enheternas hårda arbete med marknadsföring av enkäten. Det långsiktiga arbetet med att ha fokus på fritidshemmen kommer att fortsätta genom uppföljning på rektorsträffar och fortsatt arbete enligt fritidshemmens gemensamma arbetsplan. Prioriterade utvecklingsområden som fokuseras och följs upp inom arbetsplanen är * systematiskt kvalitetsarbete och verksamheternas förankring i styrdokumenten * rektors pedagogiska ledning * samverkan gällande elevhälsofrågor * samverkan med skolan Enheter som saknar legitimerad personal får stöttning av förste fritidspedagog. Från och med augusti finns det två förste fritidspedagoger som inom sina uppdrag bidrar till att stärka det pedagogiska arbetet på kommunens fritidshem.. 44.
(45) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 6(22). Årskurs 3 Nationella prov i matematik och svenska, jämförelse: kön – tid - nyanländ De nationella proven i årskurs 3 våren 2019 visade att av alla flickor i kommunen som har deltagit i proven klarade 78 % (79 % exklusive nyanlända) alla sju delprov i matematik. 85 % av flickorna (89 % exkl nyanlända) klarade alla åtta delprov inom svenskan/svenska som andra språk. Av alla pojkar som deltagit i proven klarade 69 % (70 % exkl nyanlända) alla delprov i matematik och 67 % (71 % exkl nyanlända) klarade alla delprov i svenska/svenska som andra språk.. Andel elever som klarat alla delprov i ämnesprovet för matematik åk 3, % (av deltagande elever) 100 80 60 40. %. 20 0 Flickor, Älmhult Pojkar, Älmhult Flickor, snitt samtliga kommuner Pojkar, snitt samtliga kommuner. 2016 92 81. 2017 82 76. 2018 71 77. 2019 78 69. 66. 65. 68. 62. 65. 64. 66. 62. Andel elever som klarat alla delprov i ämnesprovet för svenska/svenska som andra språk, % (av deltagande elever). %. 100 80 60 40 20 0 Flickor, Älmhult Pojkar, Älmhult Flickor, snitt samtliga kommuner Pojkar, snitt samtliga kommuner. 2016 93 80. 2017 89 83. 2018 80 70. 2019 85 67. 82. 80. 77. 81. 69. 67. 64. 67. 45.
(46) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 7(22). Särskiljs nyanländas resultat visar sig inte stor skillnad jämfört med hela gruppens resultat på dessa tester. De skillnader som trots allt finns är större i svenska än i matematik. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat är större. Inom matematiken skiljer det 9 procentenheter och inom svenskan skiljer det 18 procentenheter, i båda fallen till flickornas fördel. Vid jämförelse med resultat bakåt till 2016 och med övriga kommuner i riket visar sig följande: -Älmhults skolor har, över tid, högre resultat än rikssnittet både för pojkar och flickor och både inom matematiken och inom svenskan/svenska som andra språk. - I Älmhult sker en svagt nedåtgående resultatutveckling för både pojkar och flickor i matematik. Inom svenskan framträder samma bild, men flickornas försämring är där mindre. - Det nationella genomsnittet skiljer sig inte mellan könen inom matematiken, men gör det däremot inom svenskan. I Älmhult skiljer resultaten mellan könen inom båda ämnena. - 2018 inträffade ett trendbrott då pojkarna hade bättre resultat än flickorna i matematik i Älmhult. Det är sällsynt i de flesta ämnen och årskurser.. 46.
(47) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 8(22). Årskurs 6 Uppnått kunskapskraven i alla ämnen, jämförelse: kön – tid – nyanländ riket Vårterminen 2019 nådde 66,7 % av Älmhults elever i årskurs 6 i de kommunala skolorna kunskapskraven för minst betyget E i alla ämnen. Bland flickorna var det 68 % och bland pojkarna 65,5 %. Exkluderas nyanlända nådde 80 % av flickorna och 76 % av pojkarna kunskapskraven. I år 6 finns tydliga skillnader i resultaten mellan nyanlända – icke nyanlända, både för flickor och pojkar. Vid jämförelse över tid framgår det att skillnaden mellan flickors och pojkars resultat har minskat, genom att flickornas resultat försämrats. Både 2019 och 2018 har Älmhult haft en liten skillnad mellan flickors och pojkars resultat gällande att uppnå minst E i alla ämnen i årskurs 6. Riksgenomsnittet bland alla kommuner är däremot genomgående över tid högre för flickorna än för pojkarna. Det framgår också att, bortsett från 2018, så ligger Älmhults sammantagna resultat konsekvent lägre än rikets.. Andel elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 100 90 80 70 60 50 40. %. 30 20 10 0 Älmhult Kvinnor Älmhult Män Alla kommuner, ovägt medel Kvinnor Alla kommuner, ovägt medel Män. 2016 89,7 57,5. 2017 71,4 55,6. 2018 76,7 75,6. 2019 68,0 65,5. 80,9. 79,0. 77,9. 74,9. 73,1. 71,4. 70,9. 67,6. Betygspoäng, jämförelse: kön - ämne En tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat hos Älmhults sexor är fördelningen av betygen A-E, vilket motsvarar lärarnas bedömning av kvaliteten på elevernas måluppfyllelse. Varje betygssteg motsvaras av ett poäng, enligt följande: A = 20p B = 17,5p C = 15p D = 12,5p E = 10p. 47.
(48) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 9(22). Vid jämförelse av flickors och pojkars sammanlagda betygspoäng i de olika ämnena framgår ett tydligt mönster. Flickorna har högre betygspoäng, får alltså de högre betygsstegen, i betydligt högre utsträckning än pojkarna i alla ämnen utom två; idrott och hälsa samt svenska som andraspråk.. Betygspoäng åk 6 20 18 16. betygspäng. 14 12 10 8 6 4 2 0. Hem Svens och Idrott Religi Samh ka Biolog Engels Geogr konsu Histor Mate Frans Svens Tekni Bild Fysik och Kemi Spans Tyska Musik onsku ällsku Slöjd som i ka afi mentk ia matik ka ka k hälsa ka nskap nskap andra unska språk p. flickor 14,93 13,77 12,91 13,55 14,74 15,95 13,73 12,23 12,36 11,93 15,60 15,29 14,29 14,86 13,62 13,91 14,66 14,30 4,46 13,08 pojkar 12,09 12,11 12,38 12,27 12,01 13,48 12,05 13,34 11,53 10,68 14,06 12,50 13,83 13,41 11,23 12,89 12,88 11,86 5,10 11,72. Nationella prov, jämförelse: ämnesbetyg – ämne Omkring en fjärdedel av eleverna får högre betyg i matematik och svenska än provbetyget i de nationella proven. I engelska är skillnaden inte lika stor. På klassnivå finns större skillnader mellan betyg och nationellt prov. andel åk 6, % Engelska Matematik Svenska. Lägre 5,7 1,4 7,8. Lika 83,0 74,6 66,1. Högre 11,3 23,9 26,1. Förutsättningar I tabellen nedan redovisas olika förutsättningar för respektive skola och resultat i trygghetsmätning samt måluppfyllelse år 6. Observera att socioekonomiskt index, andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och antal elever per lärare avser hela skolan och inte enbart åk 6. På vissa av skolorna är det inte så många elever i årskurs 6, men det blir ändå tydligt att de olika förutsättningarna återspeglas i skolornas resultat.. 48.
(49) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 10(22). Skolenhet Diö Elme Gemö Klöxhult, skolenhet 2 Montessori. Antal elever åk 6 21 16 48 63 7. Andel elever som upplever Andel lärare med hög trygghet i Sociopedagogisk Elever per skolan, % ekonomiskt högskoleexamen, lärare (Skolbaroindex* % (heltidstjänst) metern) 71 92,2 10,5 76 219 62,1 10,2 50 113 74,6 11,5 69 61 75,9 12,3 83 58 91,7 11,1 100. Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, % 54,2 33,3 60,9 80 100. *ju lägre värde desto bättre förutsättningar. Ett lågt socioekonomiskt index innebär förväntade bättre förutsättningar för eleverna, vilket också avspeglar sig i skolornas resultat. Diö skola avviker i viss mån från mönstret.. andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, % Montessori. 100 80. Klöxhult. 60. Gemö. Diö. 40. Elme. 20 0 0. 50. 100. 150. 200. socioekonomiskt index Linear (Andel elever åk 6 som uppnått kunskaps-kraven i alla ämnen, %). 49. 250.
(50) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 11(22). Skolor där eleverna i högre grad svarat att de är trygga har också högre andel elever som uppnått alla kunskapskraven.. andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Andel elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, % 100. Montessori. 80. Klöxhult Gemö Diö. 60 40. Elme. 20 0 0. 10. 20. 30. 40. 50. 60. 70. 80. 90. 100. andel som upplever hög trygghet Linear (Andel elever åk 6 som uppnått kunskaps-kraven i alla ämnen, %). Årskurs 9 Andelen avgångselever som bedömdes klara kunskapskraven i alla ämnen och därmed fick minst betyget E i alla ämnen är 2019 74 %, vilket för första gången sedan 2013 är högre än riksgenomsnittet. Exkluderas nyinvandrade och elever med okänd bakgrund är resultatet i stället 84,5 %, vilket placerar Älmhult bland de 25 % bästa kommunerna (grönt). Tidigare år har Älmhult varit bland de 50 % mittersta (gult) och bland de 25 % med lägst resultat (rött). 2015 Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%). 2016. 2017. 2018. 2019. 69,8. 75,0. 62,9. 66,4. 73,7. 75,6. 79,7. 72,7. 74,2. 84,5. Uppnått minst E i alla ämnen, jämförelse: kön – tid - riket När resultaten könsuppdelas framgår en betydande skillnad på flickors och pojkars resultat. 84,4 % av flickorna nådde kunskapskraven i alla ämnen, medan endast 64,4 % av pojkarna gjorde det, alltså en skillnad på 20 procentenheter. Även om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas är skillnaden stor, 16,7 procentenheter. Genomsnittet bland landets kommuner är 6,8 procentenheters skillnad mellan könen. Flickornas resultat 2019 tillhör de 25 % bästa kommunerna i Sverige och pojkarnas resultat placerar sig 2019 såväl som 2018 bland de mittersta 50 % i jämförelse med landets övriga kommuner.. 50.
(51) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 12(22). Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. %. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Flickor, Älmhult Pojkar, Älmhult. 2016 83,8 65,6. 2017 74,1 51,2. 2018 70,8 62,7. 2019 84,4 64,4. Flickor, snitt samtliga kommuner Pojkar, snitt samtliga kommuner. 79,3 72,8. 76,7 65,5. 77,1 68,5. 75,8 68,4. Betygsfördelning, jämförelse: kön - ämne Betygsfördelningen visar att det generellt är större andel bland flickorna som har de högre betygen än bland pojkarna. Nedan redovisas betygsfördelningen inom engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk, per kön. Det är stora skillnader per kön inom dessa ämnen, förutom svenska som andra språk. Det är dessutom stora skillnader mellan ämnena. Betygsfördelning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flicka. Pojke. Engelska. Engelska. -. Flicka. Pojke. Matematik. Matematik. A (MVG) %. B%. C (VG) %. D%. E (G) %. Flicka. Pojke. Svenska. Svenska. F (1) %. Streck %. -. Flicka. Pojke. Svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk. 3%. Nationella prov, jämförelse: ämnesbetyg I engelska och svenska är det en stor andel elever som får lägre betyg än provbetyget på nationella provet. I matematik är det tvärtom många som får högre betyg.. 51.
(52) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 13(22). andel åk 9, % Engelska Matematik Svenska. Lägre 38,6 1,6 31,4. Lika 57,9 57,6 56,2. Högre 3,5 40,8 12,4. Förädlingsvärde Huvudmannen följer elevgruppers resultat över tid för att få fram förädlingsvärdet, ett mått som kan beskrivas som skolornas kapacitet att förvalta elevernas förmågor och kunskaper. Förädlingsvärdet visar hur elevers lärande har utvecklats under utbildningens gång. Både 2018 och 2019 har huvudmannen analyserat avgångselevernas resultatutveckling respektive år från årskurs 6 till årskurs 9. Granskningen visar att de elever som nådde kunskapskraven, det vill säga något av betygen A-E, i engelska, matematik och/eller svenska när de gick i årskurs 6 alla även gjorde det i årskurs 9 år 2019. Året innan, 2018, var det 99 % som fortfarande klarade kunskapskraven i engelskan, 98 % i matematiken och 96 % i svenskan. Andel elever med betyg A-E vårterminen i år 6 (2015 resp 2016) som vårtermin i år 9 också fick något av betygen A-E (godkänt) Engelska. Matematik. Svenska. Vt 2018. 99 %. 98 %. 96 %. Vt 2019. 100 %. 100 %. 100 %. Även betygsutvecklingen per ämne följs. Nedan redovisas antalet elever per olika betyg och termin i engelska. Staplarna är olika höga beroende på att elevantalet har ökat från årskurs 6 till årskurs 9. Utmärkande är att antalet elever med F har ökat med 11 stycken, men av de 26 eleverna som hade F vårterminen 2019 gick 16 stycken inte i Älmhult i årskurs 6. Av de 45 elever som hade A eller B vårterminen åk 6 finns 62 % fortfarande i gruppen vårterminen i åk 9. Av resterande har flertalet fått betyget C i åk 9, men några även betyget D.. 52.
(53) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 14(22). Betygsutveckling engelska, åk 9 vt 2018 - antal elever som fått betyg A-F 160. 140 26 25. 120 18 15. 13. antal elever. 100. 23. 9 80. 17. 42. 60. 58. 59 60. 40. 45 38 25. 20 19 0 vt åk 6, 1. vt åk 7, 1. vt åk 8, 1 A-B. 53. C-D. E. F. vt åk 9, 1.
(54) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 15(22). Gymnasium Mellan 2018 och 2019 har andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år ökat från 68 % till 71 %, men är fortfarande lågt jämfört med tidigare år då nivån legat mellan 74 % och 79 %. Älmhults resultat är dock högre än rikssnittet.. Vid jämförelse inom riket mellan de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen visar det sig att Älmhult har bättre resultat inom yrkesprogrammen i förhållande till de andra kommunerna. Det är alltså god genomströmning på yrkesprogrammen, men jämfört med andra kommuner är elevernas totala betygspoäng låg. Betygspoängen för de högskoleförberedande programmen är runt rikssnittet, men genomströmningen är, jämfört med andra kommuner, lägre.. Älmhult är gula pricken. 54.
(55) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 16(22). Både pojkars och flickors resultat gällande examen efter 4 år ligger över rikssnittet för yrkesprogrammen. Inom de högskoleförberedande programmen är det stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat. 2019 tog 100 % av flickorna examen (2018 96 % av flickorna), medan 60 % av pojkarna (71 % 2018) tog examen. Flickornas resultat ligger här över rikssnittet (87 %), medan pojkarnas ligger under (80 %). Nationella prov, jämförelse: kursbetyg Vid jämförelse mellan provbetyg på de nationella proven och betygen som ges efter avslutad kurs framgår det att inom engelskan finns en betydande andel elever som får ett lägre kursbetyg än provbetyg. Inom matematiken och svenskan är förhållandet det motsatta, en betydande andel elever får högre kursbetyg än betyget på de nationella proven.. Procent Engelska 5 Engelska 6 Matematik 2 b Matematik 3 b Matematik 3 c Svenska 1 Svenska 3. andel lägre kursbetyg än provbetyg 15,6 16,5. 7,9 3,8. andel med lika kursbetyg som provbetyg 80,0 74,1 84,4 70,6 70,4 63,2 71,2. andel med högre kursbetyg än provbetyg 4,4 9,4 15,6 29,4 29,6 28,9 25,0. Introduktionsprogrammet Andelen bland elever som börjar på introduktionsprogrammet och som tar examen eller studiebevis inom fyra år är lite högre i Älmhult än i andra kommuner. Av eleverna som för fyra år sedan började på Introduktionsprogrammet tog 33 % examen eller studiebevis 2019. Genomsnittet bland landets kommuner var 21 %.. 55.
(56) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 17(22). Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har under 2019 haft i uppdrag av huvudmannen att utveckla uppföljningen av resultatstatistik och andra kvalitetsparametrar, som avhopp och eventuella mått på genomströmning. Jämförande resultatanalys över tid eller med andra kommuner kan inte göras när denna rapport skrivs, på grund av avsaknad av jämförelsemått, både lokala och nationella. Årets resultat visar att inom grundläggande vuxenutbildning klarar de allra flesta studerande matematiken medan flera har svårigheter inom svenska som andraspråk och engelska.. Procentuell betygsfördelning 2019 Vuxenutbildning, grundläggande nivå 100 80 60 40 20 0 Engelska, delkurs 1-4. Matematik, delkurs 1-3 C. D. E. Svenska som andraspråk, delkurs 1-4. F. På gymnasial nivå inom vuxenutbildningen bedrivs flera olika kurser. Resultatgranskningen visar att 30 % av eleverna klarar engelskakurserna, 50 % klarar matematiken och 89 % klarar kurserna inom svenska som andraspråk.. Procentuell betygsfördelning 2019 Vuxenutbildningen, gymnasial nivå 100% 80% 60% 40% 20% 0% Engelska. Matematik A. B. 56. C. D. Svenska som andraspråk E. F.
(57) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 18(22). Inom SFI, Svenska för invandrare, påminner betygsfördelningen om normalfördelningskurvan. Det innebär att spridningen av betygsstegen A-E är relativt jämn, med en topp på mittbetyget C. SFI-kurser är inte tidsbegränsade och enligt skollagen har eleven rätt att läsa en kurs på SFI så länge eleven visar progression, därav sätts inga F.. Procentuell betygsfördelning 2019 Vuxenutbildning, Svenska för invandrare 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel resp betygssteg inom delkurserna B, C, D. Procent. A. B. C. D. E. Rektorer för vuxenutbildningen har resonerat med rektorskollegor inom region Kronoberg och med kommunens utvecklingsstrateg om vilka kvalitetsparametrar som bör följas upp, utöver resultatstatistiken. Klarandegrad är ett begrepp som diskuterats och problematiserats. Det vore önskvärt att kunna följa i vilken utsträckning och med vilken effektivitet utbildningen förmår möta de studerandes behov, som inom vuxenutbildningen är väldigt varierande och individuella. Hittills har ingen bra modell arbetats fram, och därför saknas detta mått i redovisningen, men arbetet fortlöper. År 2019 har drygt 500 individer sökt sig till någon eller några av vuxenutbildningens olika kurser inom grundvux, gymnasievux och SFI. Från och med 2019 följer skolan och förvaltningen upp antalet avhopp samt orsaker till avhopp, i syfte att kartlägga utvecklingsområden. Årets statistik visar att 11 personer aldrig kom till starten, 91 personer skrevs ut av skolan på grund av tre veckors sammanhängande ORSAKER TILL AVHOPP frånvaro, 15 personer lämnade kursen på grund av att de fått Egen jobb och 32 personer lämnade på begäran, Kom ej till annan egen begäran av annan/andra start orsak orsaker. Genom att fortsätta följa upp orsakerna till avhopp, kan Egen kurserna och studievägarna inom begäran vuxenutbildningen utvecklas och Utskriven pga jobb göras mer flexibla för att möta de pga 3v frånvaro studerandes behov ytterligare.. 57.
(58) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 19(22). Slutsatser av huvudmannens analys Skillnader mellan pojkars och flickors resultat Huvudmannen konstaterar varaktiga skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat inom i stort sett alla ämnesområden, från lågstadiet till gymnasiet. De två senaste åren har andelen flickor och pojkar som minst uppnått E i alla ämnen i årskurs 6 varit lika, vilket är en positiv utveckling och förhoppningsvis en trend som består. Men likväl så är det signifikant flickorna som bedöms ha de mest utvecklade kunskaperna genom hela utbildningssystemet, vilket visar sig i att de når de högre provpoängen och de högre betygsstegen i större utsträckning än pojkarna. Detta visar sig även inom år 6. Skolornas analys om vad dessa skillnader mellan pojkars och flickors resultat beror på kommer bland annat till slutsatserna att flickor generellt har större motivation för skolarbete och är mer benägna att vilja utveckla sitt skolarbete utifrån lärares respons, än vad pojkar är. Lärare beskriver också ofta flickor som mer motiverade, och många gånger mer stressade än pojkar över att nå de högre betygen. En skola beskriver positiva samband mellan specifika typer av undervisningssätt och pojkars motivation och prestation. Individuell återkoppling till eleverna varje lektion gav särskilt positiv effekt hos pojkarna. För pojkarnas lärande var också digitala verktyg en framgångsfaktor. De digitala verktygen ökade pojkarnas motivation och förbättrade prestationen i lärandesituationer, då uthålligheten ökade och förmågor kom till uttryck mer lärandeeffektivt. Att uppgifter hade verklighetsförankring var också en framgångsfaktor för pojkarnas lärande, det vill säga autentiska uppgifter och/eller autentiska mottagare. Pojkars motivation var också högre vid undervisning utomhus jämfört med inomhus. Dessa tecken på samband mellan undervisning och pojkars prestationer behöver fortsätta följas upp och utnyttjas, för att gynna pojkars lärande. Forskning gällande könsskillnader Kommunens skolpsykolog har på en chefsträff under hösten 2019 återgett slutsatser av forskning som visat att flickor upp till sju års ålder generellt har en något högre begåvning än pojkar, medan i vuxen ålder har männen generellt en något högre begåvning än kvinnorna. I skolåldern däremot, det vill säga under grundskole- och gymnasieåldrarna, finns inga generella könsskillnader gällande begåvningsnivå. Flickor i skolåldern har däremot visat sig ha en allmänt högre bearbetningshastighet och bättre exekutiva färdigheter än pojkar. Flickorna har alltså generellt en större förmåga än pojkarna gällande att tolka instruktioner, planera och organisera sitt arbete, fokusera och behålla uppmärksamhet samt att göra anpassningar utifrån varierade förutsättningar. Mer utvecklade exekutiva färdigheter kan också visa sig i bättre förmåga att motivera sig själv till handlingar, kunna skjuta upp behovstillfredsställelse, hejda impulser, övervaka sina handlingar och att självkorrigera impulser och handlingar.. 58.
(59) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 20(22). Rektorer, lärare och annan skolpersonal har ansvaret att bland annat utifrån forskning och beprövade erfarenheter organisera undervisning mot styrdokumentens mål, för alla elevers utveckling. Kunskapen om könsskillnader utifrån forskningsresultat är därför viktiga att i varje verksamhet belysa i relation till undervisningens genomförande och elevers skilda förutsättningar och behov. Målet är att gynna elevernas välmående och utveckling, och inte minst pojkarnas förutsättningar att nå likvärdig måluppfyllelse som flickorna. Avvikelser mellan nationella prov och betygssättning En annan väsentlig avvikelse som huvudmannen noterar är en påfallande skillnad mellan flera ämnesbetyg och provbetyg av de sammanlagda delarna vid nationella prov. Skolverkets direktiv är att vid betygssättning ska resultat på nationella proven särskilt beaktas. Det betyder att när betyg sätts ska provresultaten ha en särskild betydelse, större än andra enskilda underlag. Det innebär inte att betygen måste överensstämma med provresultaten, men Skolverket poängterar att de nationella proven är välkonstruerade, noga utprövade och utvecklade just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Därför ska lärare bara bortse från provresultaten om det finns särskilda skäl för det. Avvikelserna mellan ämnesbetyg och provbetyg i Älmhult förklaras av lärarna så här: Orsaker till högre ämnesbetyg än provbetyg Elever har underpresterat i provsituationen på grund av stress, fasta, koncentrationssvårigheter och dyslexi. Elever med läs- och skrivsvårigheter får också sämre provresultat än i ordinarie undervisning, på grund av att hjälpmedel och anpassningar inte tillåts under NP. Det var en del elever, mest pojkar, som underpresterade på proven på grund av fellästa eller missuppfattade instruktioner. En skola har identifierat dels denna grund för misstag, men också brister i undervisningen kring förmågan att förstå och tolka instruktioner. Funktionsnedsättningar påverkar provresultaten negativt på grund av att provinstruktionerna inte tillåter anpassningar, vilket tillåts i ordinarie undervisning. Övrig undervisning under året har dessa elever presterat bättre, när anpassningar har skett, och därför har flera elever fått högre terminsbetyg än provbetyg. Framför allt flickor bedöms underprestera vid provsituationer, på grund av stress och prestationsångest som blockerar deras förmåga. Detta är en förklaring till att flickor i högre utsträckning än pojkar får högre terminsbetyg än provbetyg. Ytterligare en förklaring till högre ämnesbetyg är att några elever var bara ett eller två poäng ifrån ett högre provbetyg, och lärarnas sammantagna bedömning av allt tillgängligt bedömningsunderlag under terminen ansågs motivera ett högre ämnesbetyg än provbetyg. Orsaker till lägre ämnesbetyg än provbetyg En förklaring som lärare ger till att ett terminsbetyg kan bli lägre än provbetyget är att på nationella proven kan det sammanlagda provbetyget bli godkänt, dvs AE, även om någon del, till exempel muntlig förmåga, läsförståelse av skönlitterär. 59.
(60) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 21(22). text eller skriftlig förmåga av faktatext, blivit underkänt (betyg F). I de terminsvisa ämnesbetygen tolkas betygskriterierna så att eleven måste uppvisa minst E på samtliga delområden som bearbetats under terminen, för att nå godkänt betyg. En annan vanlig förklaring till lägre ämnesbetyg än provbetyg är att provet inte testar alla förmågor, och kvaliteten på förmågor som inte testats på proven kan dra ner betyget. Förklaringarna som lärarna ger kan vara väl befogade i de enskilda fallen, men med anledning av de påfallande stora avvikelserna inom framför allt engelskan och matematiken måste rektorer och lärare iaktta ett ökat självkritiskt perspektiv runt bedömningarna och betygssättningen för att uppfylla Skolverkets riktlinjer. Nyanländas lärande Huvudmannen har under 2019 omstrukturerat rutinerna för studiehandledning till nyanlända elever utifrån en nulägesanalys. Kartläggningen visade att flera elever, nyanlända och före detta nyanlända, tog del av flera timmars studiehandledning per vecka, ibland över flera års tid, utan en kvalificerad pedagogisk uppföljning, analys och dokumentation av stödets effekter för elevens utveckling. Omstruktureringen innebär att studiehandledning mer ska behovsprövas och att dess effekter ska följas upp. Pedagogiska kartläggningar ska användas som underlag för bedömning om det är specialpedagogiskt stöd som behövs istället för, eller utöver, studiehandledning. Huvudmannens syfte med omstruktureringen är att varje elev ska försäkras ett mer anpassat stöd för sitt lärande och sin utveckling. De nya rutinerna kommer att följas upp och kvalitetssäkras under 2020 inom det systematiska kvalitetsarbetet. Förädlingsvärde och tidiga insatsers betydelse Genom att följa enskilda elevers resultatutveckling synliggörs betydelsen av att tidigt lyckas i skolan. Av de elever som klarade godkänd nivå i årskurs 6 gjorde nästan samtliga det även när de lämnade grundskolan, vilken i sin tur gav dem goda möjligheter att läsa vidare och klara även gymnasiet. Skolornas egna analyser kring framgångsfaktorer i undervisningen pekar ofta på betydelsen av systematik och samverkan kring kartläggningar, genomförande och uppföljning av undervisning, analys- och utvecklingsarbete, i syfte att skräddarsy utbildning utifrån behov och förutsättningar mot högre mål. Ett fortsatt och eventuellt ökat fokus på tidiga insatser, främjande och förebyggande arbete, är därför av största vikt för alla utbildningsförvaltningens verksamheter, från förskola till vuxenutbildning.. 60.
(61) Kvalitetsrapport Resultat och måluppfyllelse 2019 22(22). Huvudmannens åtgärder för utveckling Revidering av det systematiska kvalitetsarbetets struktur och innehåll Under läsåret 2019/2020 reviderar huvudmannen strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet, SKA, i syfte att förbättra kvalitetssäkring och måluppfyllelse inom verksamheterna. SKA-arbetets innehåll förstärks mot de nationella styrdokumenten, och reviderade rutiner för arbetet syftar till att öka verksamhetsförankringen, delaktigheten, förankring i forskning och beprövad erfarenhet samt rektors pedagogiska ledarskap. Effekter av SKA-strukturen förväntas bli ett ökat samarbete och kollektivt lärande både inom verksamheter och mellan rektorer. Huvudmannen förväntas kunna få ett mer ändamålsenligt underlag för bedömning av kvalitet och likvärdighet samt för uppföljning och bedömning av utvecklingsåtgärder och resursfördelning. Med underlag från verksamheternas SKA-arbete kommer huvudmannen att följa upp vad arbetet inom prioriterade utvecklingsområden (likvärdighet/kön – nyanländas lärande – tidiga insatser) ger för effekter och hur det ytterligare kan utvecklas. Den nya SKA-strukturen finns beskriven i separat dokument.. Utvecklingsinsatser och resursfördelning 2020 Förvaltningsledningen genomför kontinuerliga chefsträffar med kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring systematiskt kvalitetsarbete, exempelvis med fokus på mål, krav och riktlinjer, forskningsresultat om effektiva utbildningsverksamheter och pedagogiskt ledarskap samt om analysarbete. Utöver detta stöds en del verksamheter mer frekvent och individuellt i utvecklingsarbetet. Några verksamheter ges särskilda satsningar i form av kompetensutveckling inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, arbetssättet att skriva sig till lärande, handledning via förstelärare och/eller universitetspersonal eller ökad bemanning inom elevhälsan.. 61.
(62) Sammanträdesprotokoll 2020-03-11. Sidnummer, beslut 1(1). Utbildningsnämndens utskott. § 28 Lokalförsörjning Ärendenummer UN 2018/116. Sammanfattning Utbildningschef Roger Johansson föredrar befolkningsprognos, september 2019 kopplat till lokalbehov. Information kring pågående byggprojekt, Paradisskolan, Linnéskolan och Diö. Förslag till ny lokalförsörjningsprocess är framtagen.. Underlag Befolkningsprognos Älmhults kommun, september 2019. Statisticons rapport ”Befolkningsprognos 2019-2031 Älmhults kommun”. _____. Justerandes signaturer Ordförande. Justerare. Sekreterare. 62. Utdragsbestyrkande.
(63) Befolkningsprognos Älmhults kommun, Prognos från september 2019. 1-18 år. 63.
(64) Befolkningsprognos. 64.
(65) Prognostiserad förändring från 2019 (faktiskt utfall) till 2025. 65.
(66) Jämförelse med föregående prognos. 66.
(67) 1-5 år. 67.
(68) 1-5 år. 68.
(69) 1-5 år. 69.
(70) 6-9 år. 70.
(71) 6-9 år. 71.
(72) 10-12 år. 72.
(73) 10-12 år. 73.
(74) 13-15 år. 74.
(75) 13-15 år. 75.
(76) 16-18 år. 76.
(77) 16-18 år. 77.
(78) 78. Utbildningsförvaltningen 2020-03-17 Camilla Åström Camilla.astrom@almhult.se.
(79) BEFOLKNINGS PROGNOS 2019-2031 ÄLMHULTS KOMMUN. Byggbaserad prognos baserad på befolkningen i kommunen 20190930. STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA | Tel vx: 010 - 130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se | Webb: www.statisticon.se Kontaktperson: Charlotta Danielsson. 79.
(80) 2 80.
(81) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6. Sammanfattning. 8. Folkmängd. 9. Försörjningsbörda. 10. Förändringskomponenter. 12. Antal invånare efter ålder. 13. Genomsnittsålder. 14. Antal barn och ungdomar. 15. Antal vuxna och äldre. 16. Bakgrund och antaganden. 17. Befolkningsstruktur. 18. Fruktsamhet. 19. Flyttarnas åldersfördelning. 20. Flyttbenägenhet. 22. Metodbeskrivning. 23. Tabellbilaga. 3 81.
(82) INLEDNING Politiker och tjänstemän i Sveriges 290 kommuner kommer under 2019 att fortsatt befinna sig i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker och har sökt asyl i Sverige. Detta påverkar radikalt planeringsförutsättningar och resursallokering inom bl.a. skola och socialtjänst. Den nu rådande situationen påverkar även förutsättningarna för befolknings-prognoser och kommer så att göra under ett antal år. Modeller för prognoser utgår från Skatteverkets folkbokföringsregister. Med en omfattande flyktingmottagning i många av Sveriges kommuner och långa handläggningstider för asylprövning har det tagit år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Fortfarande är det många som väntar på besked. Under den tiden är asylsökande osynliga i de register som brukar användas för befolkningsprognoser. Detta leder i sin tur till att registerbaserade prognoser riskerar att visa ett för litet antal invånare i de åldrar som de asylsökande befinner sig. En annan omständighet som skapar osäkerhet är den rörlighet som finns hos de asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör fortsatt räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder under de kommande åren. Vi kan redan nu observera att de så kallade sekundära flyttrörelserna har tagit fart och många nyanlända väljer att flytta till större kommuner och storstadsnära kommuner. Det är också svårt att förutse hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Likaså råder osäkerhet kring anhöriginvandringens omfattning. Enligt Migrationsverkets senaste prognos från den 15 februari 2019 förväntas lagen om tidsbegränsade tillstånd samt strängare regler för anhöriginvandring att gälla även fortsättningsvis. Fortfarande befinner sig dock många asylsökande i väntan på beslut och utrikes inflyttning kommer att vara förhållandevis stor även under året. Migrationsverket varnar samtidigt för betydligt längre handläggningstider på grund av anslagsminskningar. På grund av dessa osäkerheter rekommenderar vi att befolkningsutvecklingen kontinuerligt under året stäms av mot gällande befolkningsprognos. Kontakta oss gärna för råd och stöd kring detta.. 4 82.
(83) Vår tids offentliga samtal och samhällsplanering har en närmast outsinlig tillgång till statistik, data, indikatorer och rankinglistor av olika slag. Så mycket att träden många gånger skymmer skogen. Den situationen inledde ett uppdrag från en statlig myndighet för några år sedan. Uppdraget gick ut på att identifiera sociala riskindikatorer i Sveriges kommuner. Bakgrunden var förekommande sociala oroligheter med bilbränder och upplopp i några av landets kommuner. Som underlag för analysen fanns över hundra olika variabler med någon form av socioekonomisk bäring. Vår ansats var från början att försöka rensa i listan av variabler. De variabler som uppvisade en hög korrelation skulle bort. Problemet var bara att ingen av variablerna uppvisade särskilt hög korrelation. Det fanns alltid en antal kommuner som avvek från den gängse bilden. En frustration över detta ledde så småningom fram till den ganska självklara lösningen. Istället för att försöka ta bort information, valde vi att tillämpa en analysmetod som kunde hantera samtlig information. Resultatet blev en visualiserad bild av Sverige med kommuner tillhörande distinkt åtskilda socioekonomiska förutsättningar. Uppdraget om sociala riskindikatorer blev startskottet för den analysmetod vi sedan två år tillbaka tillämpat på delområdesnivå inom kommuner SEKOM (SocioEkonomisk analys för KOMmuner). Modellen resulterar i en gruppering och visualisering av kommuners delområden utifrån invånarnas socioekonomiska och demografiska egenskaper. Syftet med metoden är att hjälpa till i bytet av perspektiv från endimensionell analys av en faktor i taget till en sammanhängande helhetsbild av hur ett samhälle ser ut. Vi vill bidra till att skapa förutsättningar för en målinriktad samhällsplanering där tjänstemän och beslutsfattare ges möjlighet att faktiskt se skogen framför alla träd. Med en gemensam bild av nuläget kommer man längre - oavsett var man vill ta vägen. Med utgångspunkt från hur verkligheten ser ut för människorna i en kommun har vi också väsentligen bättre förutsättningar att göra befolkningsprognoser. Hör gärna av er eller besök oss på vår hemsida www.befolkningsprognoser.se. Där finns mer information om SEKOM och hur din kommun förhåller sig till andra. Mats Forsberg, VD, Statisticon. 5 83.
(84) SAMMANFATTNING BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER ÅR 2018 Under 2018 ökade folkmängden i Älmhults kommun med 420 personer, från 17 148 till 17 568 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 390 personer och ett födelsenetto på 30 personer. Under året flyttade 1 288 personer till Älmhult, vilket var färre än 2017. Antalet personer som flyttade från kommunen minskade med 88 personer jämfört med året innan, från 986 till 898. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2018 var således 390 personer. Det föddes 176 barn under 2018, 21 färre än 2017. Antalet personer som avled var 146 vilket är 59 färre än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 30 personer. Siffrorna i detta stycke är officiell folkmängd enligt SCB. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd. Kontakta SCB för vidare information.. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER PERIODEN 2019 - 2031 Under prognosperioden 2018 - 2031 kommer folkmängden i Älmhults kommun att öka med 5321 invånare, från 17 568 till 22 889 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 361 personer per år och födelsenettot 48 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 409 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 1 441 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 1 080 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 361 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 216 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 168 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 48 personer per år.. 6 84.
(85) SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2019 och framåt är prognostiserade värden.. Folkmängd och förändringskomponenter i Älmhults kommun 1980. 1990. 2000. 2018. 2019. 2031. Födda. 198. 205. 144. 176. 209. 242. Döda. 184. 181. 167. 146. 162. 171. 14. 24. -23. 30. 47. 71. Inflyttade. 601. 553. 636. 1 288. 1 121. 1 584. Utflyttade. 542. 445. 658. 898. 1 045. 1 237. Flyttnetto. 59. 108. -22. 390. 75. 347. Folkökning. 73. 132. -45. 420. 122. 418. Folkmängd. 15 562. 15 945. 15 403. 17 568. 17 690. 22 889. Födelseöverskott. Bostadsbyggnadsprognos för Älmhults kommun (2019 avser kvartal 4) 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Bostäder, totalt. 21. 178. 174. 207. 194 205. 190 205. 195. 225 210. 210 190. Totalt 2 404. 7 85.
(86) Historisk utveckling av folkmängden 1980-2018 samt prognostiserad folkmängd 2019-2031.. 25 000. HUR UTVECKLAS FOLKMÄNGDEN?. 20 000. 15 000 Antal. Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: 0-19 år, 20-64 år samt 65 och äldre. Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 1980 till 2031.. ANTAL INVÅNARE I ÄLMHULTS KOMMUN 1980-2031. 10 000. 5 000. 0 1980. 1990. 2000. 2010. 2020. 2030. År Total folkmängd. Historisk utveckling av. 0-19 år. 20-64 år. 65 år eller äldre. PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I ÄLMHULTS KOMMUN 1980-2031. den årliga procentuella förändringen av folkmängden 1980-2018 samt prognostiserad utveckling 2019-2031. Jämförelse med riket.. 3,5% 3,0% 2,5%. HUR SNABBT ÄNDRAS FOLKMÄNGDEN?. 2,0% 1,5% Procent. I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t.ex. år 2019 beräknas som Folkmängd(2019) dividerat med Folkmängd(2018) minus 1.. 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% 1980. 1990. 2000. 2010 År. Älmhults kommun. 8 86. Riket. 2020. 2030.
Related documents
Alla elever, som på grund av sjukdom eller liknande skäl, under en längre lid inte kan delta i vanligt skolarbete ska erbjudas särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande..
• Kommunstyrelsen antar överenskommelsen om kostnadsdelning för särskild undervisning vid sjukhus mellan länets kommuner i enlighet med bilaga 1 till
Mörkblå linje Resultat för män i riket Diagrammet beskriver andelen kvinnor respektive män med gymnasieexamen från kommunens skola, som är i etablerad ställning
Denna rätt gäller även ansökan till gymnasieskola och gymnasiesärskola samt överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller klagande inte har
26 A Vaxholms stads finansiella verksamhet 2020-04-30 Koray Kahruman 27 A Begäran om utträde från Mälardalsrådet Kristoffer Staaf 28 A Revidering av
17 A Ekonomiskt utfall januari-februari 2020 Koray Kahruman 18 A Årsbokslut kommunstyrelsen 2019 Jennie Falk Eriksson/. Koray Kahruman 19 B Årsredovisning Vaxholms stad 2019
Vid förhinder: Meddela ersättare och nämndens sekreterare anette.lingesund@vaxholm.se Information: Ärendena har delats in i A- och B-ärenden. Detta innebär att de
11 A Socialnämndens delegeringsordning 2020 Agneta Franzén 12 A Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 1 2020 Rebecca Borg 13 B Redovisning av delegeringsbeslut 2020
![Läsårstider 2020-21 inkl allm fsk [BESLUT, revidering 2020-08-10]]()