Ärenden Offentlighet Plats och tid Utbildningsnämnden 2021-04-28

(1)

3 - 7

2021/128 ^{8 - 12} 2021/73 ^{13 - 33} 2021/118 ^{34 - 124}

2020/30 ^{125 - 140} 2021/99 ^{141 - 144}

145 - 146

Kallelse/Underrättelse

1(2)

Utbildningsnämnden 2021-04-28

Plats och tid

Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Broka Gyl, klockan 08:30

Gusten Mårtensson (C) Eva-Marie Andersson

Ordförande Sekreterare

Offentlighet

Sammanträdet är inte öppet för allmänheten.

Ärenden

Ärende

1 Fastställande av föredragningslista Informationsärenden

2 Meddelanden 3 Information

4 Uppföljning kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 5 Kvalitetspunkt- Öppna jämförelser gymnasiet 6 Budget 2022-diskussion resultatmål

Beslutsärenden 7 Delårsrapport 1

8 Anmälan mot Elmeskolan - yttrande till Skolinspektionen

9 Redovisning av delegeringsbeslut

10 Övrigt

(2)

Kallelse/Underrättelse

2(2)

Punkt i

kallelse Min Tid Ärende, UN

2021-04-28 Föredragande Biträdande Typ

1 5 8.30

Fastställande av

föredragningslista beslut

2 5 8.35 Meddelanden Roger Johansson info

3 20 8.40 Information Roger Johansson info

4 40 9.00

Uppföljning Kommunala aktivitetsansvaret (KAA)

Alexander

Bråhammar info

20 9.40 Kaffe

5 30 10.00

Kvalitetspunkt; Öppna

jämförelser gymnasiet Samuel Svensson info

6 20 10.30

Budget 2022 -

diskussion resultatmål Roger Johansson info

7 50 10.50

Delårsrapport 1 Daniel Akilisson Camilla Hallberg

Roger Johansson Anna Rix Grönvall Jenni Karlsson Samuel Svensson

beslut

8 10 11.40

Anmälan mot

Elmeskolan- yttrande till Skolinspektionen

Anna Rix

Grönvall beslut

9 5 11.50

Redovisning av

delegeringsbeslut beslut

10 5 11.55 Övrigt

info/beslut

12.00

(3)

Tjänsteskrivelse

2021-04-21 1(1)

Utbildningsförvaltning Utbildningsnämnden

Camilla Åström

camilla.astrom@almhult.se

Meddelanden 2021-04-28

Kommunfullmäktiges beslut 2021-03-29 att utse Christoffer Thell (M) till ersättare i utbildningsnämnden efter Erik Ederfors (M). KS 2021/22

Kommunstyrelsens beslut 2021-03-09 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i samverkan med tekniska förvaltningen samt

utbildningsförvaltningen ta fram en förstudie kring utbyggnad av

Haganässkolan. Förstudien ska redovisas till tekniska nämnden och

utbildningsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen. KS 2020/153

Antal invånare i åldern 0-15 år per geografiskt område i Älmhults kommun,

2021-03-30. UN 2021/5

(4)

Sammanträdesprotokoll

2021-03-09 Sidnummer, beslut 1(2)

Kommunstyrelsen

§ 52 Utbyggnad Haganässkolan samt utvecklande av området

Ärendenummer KS 2020/153

Kommunstyrelsens beslut

1. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i samverkan med tekniska förvaltningen samt utbildningsförvaltningen ta fram en förstudie. Förstudien ska innehålla; behov av utbyggnad och utformning, analys kring vilka verksamheter som ska inrymmas i skolan, hur närmiljön runt skolan ska utformas samt en kostnadsberäkning av förslaget. Förstudien ska vara klar augusti 2021.

2. Förstudien redovisas till Tekniska nämnden och Utbildningsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen.

Beslutsnivå

Kommunstyrelsen punkt 1–2

Sammanfattning av ärendet

Kommunens utveckling med tillhörande befolkningstillväxt skapar behov av utökning av en rad kommunala verksamheter. Detta gäller även kommunens gymnasium samt vuxenutbildning.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att styra, samordna och följa upp lokalförsörjningen medan tekniska nämnden driver och utvecklar lokaler för kommunens verksamhet. I antagen lokalförsörjningsplan har behoven från utbildningsnämnden gällande lokaler de närmaste åren redovisats. Ett av områdena som belysts och utretts i lokalförsörjningsplanen är de framtida behoven för gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. I planen konstateras att dagens Haganässkola har ett ökat behov av platser vid utgången av år 2024.

Den gällande detaljplanen behöver inte ändras men

kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan om gymnasiets samt

vuxenutbildningens lokalbehov behöver belysas på ett genomgripande sätt innan beslut fattas kring hur dessa verksamheters lokalbehov bäst kan lösas.

Med anledning av detta vill kommunledningsförvaltningen ha ett uppdrag att i samverkan med tekniska förvaltningen samt utbildningsförvaltningen ta fram en förstudie som inkluderar en analys kring vilka verksamheter som ska inrymmas i

Justerandes signaturer

Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande

(5)

_____

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2021-03-09 Sidnummer, beslut 2(2)

skolan, i vilken omfattning som skolan behöver byggas ut samt hur närmiljön runt skolan bäst kan utformas efter dessa förutsättningar. Förstudien ska även inkludera en kostnadsberäkning av åtgärderna. Förstudien ska vara klar augusti 2021 och tjäna som ett underlag för vidare beslut.

Beslutsunderlag

 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2021-02-23, § 16

 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2021-02-11

 Lokalförsörjningsplan daterad 2020-08-24

Kommunstyrelsens behandling

Förslag på sammanträdet

Elizabeth Peltola (C) yrkar att förstudien redovisas till Tekniska nämnden och Utbildningsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen.

Sonja Emilsson (M) yrkar bifall till Elizabeth Peltolas (C) yrkande.

Beslutsgång

Propositionsordning 1

Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag och finner att kommunstyrelsen beslutat så.

Propositionsordning 2

Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Elizabeth Peltolas (C) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat så.

Beslutet skickas till (efter slutbehandling) Kommunledningsförvaltningen

Tekniska förvaltningen Utbildningsförvaltningen

(6)

Källa: Befolkningsregistret, antal boende, utdraget 2021-03-30, barn födda tom 2021-03-30, ej med i summa Handläggare: Kerstin Sörensen

Född år Bråt Elme Gem/Lin Klöxh Ryfors Pj-ryd H-ryd E-ryda H-bäck Diö L-torp V-stad S:a * Ålder År

2021 2 12 10 13 2 1 1 1 0 4 2 2 50 0

0 1 2 3 4 5 6

2020 2 45 50 59 12 5 6 3 6 20 4 3 215 0

2019 7 58 43 54 12 9 6 4 9 16 8 8 234 -5 1

2018 2 50 44 53 9 7 5 5 7 18 10 4 214 -4 2

2017 9 49 41 73 13 12 11 5 3 14 7 8 245 0 3

2016 9 58 39 64 16 7 10 7 2 11 9 9 241 0 4

2015 8 54 61 71 10 6 4 6 4 14 11 6 255 -5 5

2014 7 54 54 78 10 12 5 9 8 18 8 5 268 0 6

2013 8 57 55 82 12 5 10 6 5 18 7 8 273 -6 7

2012 5 44 44 68 13 11 8 8 5 19 7 13 245 2 8

2011 5 40 66 72 9 9 5 7 2 20 9 6 250 3 9

2010 10 45 50 76 9 10 5 9 6 9 8 11 248 -1 10

2009 6 51 65 84 10 9 6 6 2 24 7 6 276 4 11

2008 7 41 54 76 15 13 7 6 3 15 8 8 253 5 12

2007 4 38 53 76 6 7 6 5 6 12 11 3 227 1 13 7

2006 6 37 55 52 7 9 8 8 3 12 6 3 206 0 14 8

2005 4 46 57 58 8 7 2 4 9 19 16 3 233 0 15 9

Summa 99 767 831 1096 171 138 104 98 80 259 136 104 3883 -6

Barn födda 2021 ej med i slutsumman

* avvikelser från förra uppdateringen 2020-09-30

(7)

234

214 245 241 245

227

206

233 0 50 100 150 200 250

Antal barn respektive år

250 248

2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005

(8)

KAA 210428

(9)

(10)

(11)

0 10 20 30 40 50 60 Tjejer

Killar Jobbar Anställd i KAA-projekt I aktivitet hos KAA Annan aktör Har flyttat Ej kontakt Avböjt stöd Har examen Går i skola

38

56 7

15 6

6

32 14

1

8 11

KAA-statistik 201016

0 5 10 15 20 25 30

Studerar (vuxenutb. eller folkhögskola) Flyttat I KAA-aktivitet Jobbar Killar Tjejer Ingen kontakt

7 10

11

16

24 26 15

KAA-statistik 210315

(12)

Resultat av höstens projekt.

Under hösten hade vi genom statsbidrag möjlighet att projektanställa:

§ 4 på fritidsgården

§ 2 parkarbetare § 1 studerar och 1 arbetar

§ 1 i simhallen

§ 10 i projekt KurTur

§ 3 studerar

§ 1 studerar

§ 7 arbetar, 1 studerar, 2 i

aktivitet hos AF

(13)

Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2021

Nyckeltal för den kommunala gymnasieskolan i Älmhults kommun

(14)

Nyckeltal för den kommunala

gymnasieskolan

Syfte

Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge kommuner ett bra och lättillgängligt underlag för analyser och utveckling av sin gymnasieutbildning. Diagrammen kan

användas direkt för att presentera den egna kommunens resultat och för att fritt kunna sätta ihop egna presentationer.

Källor

Öppna jämförelser Gymnasieskola baseras på statistik från Skolverket och SCB och finns tillgänglig i databasen Kolada (https://www.kolada.se/). All statistik i Kolada går att exportera för att göra egna bearbetningar. Statistiken i den här rapporten visar resultatutveckling för eleverna i de kommunala gymnasieskolorna i kommunen. I huvudsak speglas resultat för perioden 2014 till 2020 och

nyckeltalen är utvalda för att ge en allsidig bild av elevernas studieresultat.

Jämförelsereferenser

I presentationen finns kommunens resultat för ett urval nyckeltal, tillsammans med genomsnittet för hela riket. Det lägsta och det högsta värdet bland rikets kommuner finns också med, för att visa på spridningen. För varje nyckeltal redovisas också resultaten för de kommunala skolorna i kommunen uppdelat för kvinnor och män, tillsammans med motsvarande värde i riket för jämförelse.

Bortfall

Av flera skäl förekommer det bortfall i redovisningen. Detta kan antingen bero på att kommunen inte anordnar aktuell gymnasieutbildning eller på att uppgiften inte redovisas då den bedömts vara

känslig. Uppgifter som omfattar färre än fem elever redovisas inte av sekretesskäl. Detsamma gäller för de kommuner som har värde noll på ett visst nyckeltal. För de modellberäknade värdena redovisas inte uppgifter som baseras på färre än 30 elever eftersom skattningarna bedömts vara för osäkra.

För gymnasieförbund redovisas resultaten för den kommun där förbundets skolor är belägna.

–

(15)

70,8%

60,2%

13,7

88,1%

61,5%

64,5%

13,8 13,5

54,4 72,5

53,8

72,2

50,0

70,2

90,6 85,9

68,4 74,5

För att ge en helhetsbild av kommunens resultat presenteras här nyckeltalen i en

sammanfattande bild. Statistiken avser 2020 för alla nyckeltal utom etablering eller studier, där senaste uppgifterna rör 2018.

Färgerna visar hur resultaten i kommunen förhåller sig till övriga kommuner. Grön färg betyder att kommunvärdet på nyckeltalet hör till de 25 procent av kommunerna med högst värde i förhållande till andra kommuner. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med lägst värde och gul färg får de 50 procent av kommunerna som har värden som ligger i mitten.

Notera att varje enskilt nyckeltal, inklusive de könsuppdelade uppgifterna, färgsätts för sig.

I de fall där resultat saknas visas

inget värde och ingen färg.

(16)

Hur ska

diagrammen tolkas?

Diagramtyp 1:

som har värden som ligger i mitten.

Linjen med färglagda runda brytpunkter visar resultatet för de skolor i kommunen som drivs i kommunal regi. Färgerna visar om resultatet ligger över, mellan eller under gränsvärdena i Öppna jämförelser ett givet år. Grön färg betyder att kommunvärdet på nyckeltalet hör till de 25 procent av kommunerna med högst värde i förhållande till andra

kommuner. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med lägst värde och gul färg får de 50 procent av kommunerna I diagrammen finns även en vit linje som visar resultat för samtliga kommunala skolor i riket. Den grå ytan

representerar spridningen mellan landets kommuner, ytans undre gräns representerar kommunen med lägst resultat och ytans övre gräns kommunen med det högsta resultatet.

Antal redovisade år varierar mellan nyckeltalen och resultat presenteras för de år där det är möjligt.

I de fall där resultat saknas utgår även brytpunkten/linjen .

Diagramtyp 2:

Linjerna med färglagda brytpunkter visar resultaten för kvinnor (ljusblå) respektive män (mörkblå) i de skolor i

kommunen som drivs i kommunal regi. Heldragna linjer visar resultatet för kvinnor (ljusblå) respektive män (mörkblå) i riket.

I de fall där resultat saknas utgår även brytpunkten/linjen.

(17)

I diagrammet visas hur stor andel av de elever som påbörjade sina gymnasiestudier på ett yrkesprogram i kommunens skola, som har tagit examen tre år senare.

För hela landet, så ökar andelen elever i kommunala skolor som tar examen inom tre år efter en tidigare nedgång på yrkesprogrammen.

Ökningen från 2019 är relativt stor, två procentenheter. Jämfört med 2014 når nu sju procentenheter fler elever examen inom 3 år efter att de påbörjat ett yrkesprogram. Totalt sett för alla landets kommunala skolor, var det 74,9 procent av eleverna som uppnått examen inom tre år på ett yrkesprogram. Mellan kommunerna varierar resultatet mellan 38,1 procent och 100 procent.

Nyckeltal i Kolada:

N17453

Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

71,4%

84,6%

71,4%

82,7%

72,1%

70,7%

64,5%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel elever med examen inom 3 år, yrkesprogram i Älmhults kommun

Grå yta:

Spannet mellan kommunen med högst respektive lägsta värden Färglagda brytpunkter:

Aktuell kommun och dess relation till gränsvärden respektive år

Grov ljus linje:

Sverige som helhet

64,5%

53,8 72,2

(18)

Diagrammet visar hur stor andel av de kvinnor respektive män som påbörjade sina

gymnasiestudier på ett yrkesprogram i

kommunens skola, som har tagit examen tre år senare.

Kvinnor har, generellt sett, under lång tid fullföljt sina gymnasiestudier inom tre år i högre utsträckning än män. Sedan några år ser vi dock ett förändrat mönster på yrkesprogram, där männen numera tar examen inom tre år i högre utsträckning än kvinnorna.

Sammantaget för de kommunala skolorna i landet uppgår skillnaden mellan könen 2020 till en och en halv procentenhet, 74,0 procent av kvinnorna och 75,5 procent av männen på yrkesprogram tog examen inom tre år.

Könsskillnaderna ser dock olika ut på de olika yrkesprogrammen och det finns enskilda program där andelen kvinnor som tar examen inom tre år är högre än andelen män.

Nyckeltal i Kolada:

N17453

Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

Diagramförklaring

Ljusblå rund brytpunkt

Resultatet för kvinnor i kommunala skolor i kommunen

Ljusblå linje

Resultat för kvinnor i riket Mörkblå rund brytpunkt Resultatet för män i kommunala skolor i kommunen

Mörkblå linje Resultat för män i riket 75,0%

72,0% 73,0%

78,6%

74,4%

77,3%

79,0%

78,0% 78,0% 78,0% 79,0%

81,9% 83,2%

81,2%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Stockholms stad

NYCKELTAL FÖR KOMMUNENS KOMMUNALA GYMNASIESKOLA

83,3%

67,7%

74,1% 73,9%

72,2%

72,7%

88,9%

77,8%

82,4%

68,8%

66,7%

53,8%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel elever (män respektive kvinnor) med examen inom 3 år, yrkesprogram i Älmhults kommun

18

(19)

Av diagrammet framgår hur stor andel av de elever som påbörjat sina gymnasiestudier på ett högskoleförberedande program i kommunens egen skola, som har tagit examen tre år senare.

Statistiken omfattar alla elever som började i kommunens skola, oavsett i vilken kommun de bor.

Sett till riket i stort, ökar andelen elever som påbörjar sina studier på ett

högskoleförberedande program i en kommunal skola och som tar examen inom tre år

kontinuerligt under perioden 2014-2020.

Andelen ökar från 75,0 procent 2014 till 80,1 procent 2020.

Genomströmningen inom tre år på

högskoleförberedande program varierar stort i kommunala skolor över landet, mellan 36,2 och 100 procent.

Nyckeltal i Kolada:

N17452

Gymnasieelever med examen inom 3 år,

högskoleförberedande program, kommunala skolor, andel (%)

84,9%

82,4%

84,9%

77,3%

80,4% 79,1%

60,2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel med examen inom 3 år, högskoleförberedande program i Älmhults kommun

Grå yta:

Grov ljus linje:

Sverige som helhet

60,2%

70,2 50,0

(20)

Ljusblå linje

Mörkblå linje Resultat för män i riket

I diagrammet visas andelen kvinnor respektive män som påbörjade sina gymnasiestudier på ett högskoleförberedande program i kommunens egen skola, som har tagit examen tre år senare.

Sammantaget för alla landets kommunala skolor, tar kvinnor som påbörjar högskoleförberedande program examen inom tre år i betydligt högre utsträckning än män. Andelen var 82,4 procent av kvinnorna och 77,6 procent av männen 2020.

Mönstret är detsamma på alla de högskoleförberedande programmen.

Samtidigt minskar gapet mellan könen på dessa program över tid eftersom genomströmningen bland männen har ökat mer än för kvinnorna. I riket skiljer det 2020 fem procentenheter mellan andelen kvinnor och män i kommunala skolor som tar examen inom tre år, en skillnad som ligger på samma nivå som året innan.

Nyckeltal i Kolada:

N17452

Gymnasieelever med examen inom 3 år,

högskoleförberedande program, kommunala skolor, andel (%)

75,0%

72,0% 73,0%

78,6%

74,4%

77,3%

79,0%

78,0% 78,0% 78,0% 79,0%

81,9% 83,2%

81,2%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Stockholms stad

77,2% 77,3%

65,9%

60,0%

50,0%

91,3%

87,8%

85,1%

96,0% 96,8%

77,8%

70,2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel elever (män respektive kvinnor) med examen inom 3 år, högskoleförberedande program i Älmhults kommun

20

(21)

Diagrammet visar hur stor andel av eleverna i kommunens egen gymnasieskola som uppnått examen inom fyra år. Statistiken omfattar alla elever som påbörjat gymnasiet fyra år tidigare i en gymnasieskola i kommunens regi, oavsett vilken programtyp de började på.

Sett ur ett längre perspektiv, har andelen elever som tar examen inom fyra år på kommunala skolor ökat något. Andelen är oförändrad mellan 2019 och 2020 och ligger på 69,9 procent. Sett till alla kommuner med egen gymnasieskola, varierar andelen elever som nått examen inom fyra år mellan 15,7 och 93,8 procent.

Nyckeltal i Kolada:

N17467

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

78,9%

75,8%

74,3%

67,6%

70,8% 70,8%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel med examen inom 4 år i Älmhults kommun

Grå yta:

Grov ljus linje:

Sverige som helhet

70,8%

74,5 68,4

(22)

Ljusblå linje

Diagrammet visar hur stor andel av kvinnorna respektive männen i kommunens egen gymnasieskola som uppnått examen inom fyra år. Statistiken omfattar alla kvinnor och män som påbörjat gymnasiet fyra år tidigare i en gymnasieskola i kommunens regi, oavsett vilken programtyp de började på.

Totalt sett för de kommunala skolorna i landet, så uppnår kvinnor examen inom fyra år i väsentligt högre uträckning än män; 73,6 procent av kvinnorna jämfört med 66,8 procent av männen. Skillnaderna mellan könen är störst på högskoleförberedande program, samtidigt som det är störst andel både män och kvinnor som uppnår examen inom fyra år på denna programtyp. Även på introduktionsprogrammen når kvinnor i högre utsträckning än män examen inom fyra år, fast skillnaden mellan könen är mindre. På yrkesprogram, däremot, tar männen examen inom fyra år i något högre utsträckning än kvinnorna.

Nyckeltal i Kolada:

N17467

75,0%

72,0% 73,0%

78,6%

74,4%

77,3%

79,0%

78,0% 78,0% 78,0% 79,0%

81,9% 83,2%

81,2%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Stockholms stad

69,8%

74,2%

70,0%

65,6%

60,7%

68,4%

88,8%

78,3% 79,2%

70,9%

81,4%

74,5%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel elever (män respektive kvinnor) med examen inom 4 år i Älmhults kommun

22

(23)

Diagrammet beskriver hur stor andel av de elever som påbörjade sina gymnasiestudier i kommunens egen skola fyra år tidigare, som 2020 hade uppnått grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola.

Statistiken omfattar samtliga elever som började i kommunens skola, oavsett i vilken kommun de bor och på vilken programtyp de började sina studier.

Sett till hela riket ligger andelen behöriga elever i kommunala skolor ungefär på samma nivå som föregående år; 56,1 procent 2019 respektive 56,2 procent 2020.

Över landet varierar resultatet i kommunerna från 5,3 procent till 91,2 procent.

Nyckeltal i Kolada:

N17531

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

66,2%

62,4%

59,9%

50,7% 52,5%

61,5%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel elever med grundläggande behörighet inom 4 år i Älmhults kommun

Grå yta:

Grov ljus linje:

Sverige som helhet

61,5%

72,5 54,4

(24)

Ljusblå linje

Av diagrammet framgår hur stor andel av de kvinnor respektive män som påbörjade sina gymnasiestudier i kommunens egen skola fyra år tidigare, som 2020 hade uppnått grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola. Statistiken omfattar samtliga kvinnor och män som började i kommunens skola, oavsett i vilken kommun de bor och på vilken programtyp de började sina studier.

Sett till hela landet, så är det en större andel kvinnor än män som uppnår behörighet inom fyra år. Detta gäller för alla programtyper, men skillnaden mellan könen är mindre på

högskoleförberedande program än på yrkes- och introduktionsprogram. Totalt sett var det 64,8 procent av kvinnorna och 48,8 procent av männen som uppnått behörighet inom fyra år 2020 på de kommunala skolorna i landet.

Nyckeltal i Kolada:

N17531

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

75,0%

72,0% 73,0%

78,6%

74,4%

77,3%

79,0%

78,0% 78,0% 78,0% 79,0%

81,9% 83,2%

81,2%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Stockholms stad

50,9% 52,8%

50,0%

45,2%

36,1%

54,4%

82,7%

76,7%

70,8%

60,0%

69,5%

72,5%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel elever (män respektive kvinnor) med grundläggande behörighet inom 4 år i Älmhults kommun

24

(25)

Den genomsnittliga betygspoängen beskrivs för de elever som antingen tagit examen eller fått studiebevis om minst 2 500 poäng från kommunens egen skola.

Våren 2020 var den genomsnittliga

betygspoängen 14,4 i landets kommunala skolor, vilket är ett något högre resultat än 2019 och högre än de tidigare åren i den reformerade gymnasieskolan. Detta innebär att de elever som slutförde gymnasieskolan våren 2020 i

genomsnitt antingen fått godkänt i fler kurser än tidigare kullar, eller fått högre betyg i sina godkända kurser.

Nyckeltal i Kolada:

N17491

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor, genomsnitt

13,9

13,6 13,6

13,5

13,2

13,6 13,7

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad utbildning i Älmhults kommun

Observera bruten axel

Grå yta:

Grov ljus linje:

Sverige som helhet

13,7

13,8 13,5

(26)

I diagrammet beskrivs den genomsnittliga betygspoängen för de kvinnor respektive män som antingen tagit examen eller fått studiebevis om minst 2 500 poäng från kommunens egen skola.

Kvinnor har, generellt sett, högre genomsnittlig betygspoäng än män. Våren 2020 var den genomsnittliga betygspoängen i landets kommunala skolor 15,0 bland kvinnor, jämfört med 13,8 bland män. Under perioden har resultaten förbättrats för både kvinnor och män.

Nyckeltal i Kolada:

N17491

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor, genomsnitt

NYCKELTAL FÖR KOMMUNENS KOMMUNALA GYMNASIESKOLA 75,0%

72,0% 73,0%

78,6%

74,4%

77,3%

79,0%

78,0% 78,0% 78,0% 79,0%

81,9% 83,2%

81,2%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Stockholms stad

Ljusblå linje

12,9 12,9 13,2 13,1

12,0 14,9

14,6

14,2 14,0

14,5

13,7 13,8

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Genomsnittlig betygspoäng (män respektive kvinnor) efter avslutad utbildning i Älmhults kommun

26

(27)

Diagrammet beskriver andelen ungdomar med gymnasieexamen från kommunens skola, som är i etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerar två år efter att de avslutat sin gymnasieutbildning. I denna statistik finns en eftersläpning på två år, vilket innebär att de senast tillgängliga uppgifterna rör ungdomarnas status 2018. Diagrammet visar sysselsättning för 2016, 2017 och 2018 för ungdomar som tog gymnasieexamen 2014, 2015 respektive 2016, de tre första elevkullarna från den reformerade gymnasieskolan.

Sett till hela landet, uppgick 2018 andelen ungdomar som två år efter examen från kommunal skola antingen var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade till 82,0 procent. Det är en ökning med fem

procentenheter jämfört med året före. Andelen varierar mellan 50,0 och 100 procent i landets kommuner. Ökningen består huvudsakligen av att fler ungdomar kategoriserats som

studerande, vilket i sin tur kan bero på att SCB under 2020 justerat definitionen. Ändringen påverkar redovisningen för 2018, men inte för de tidigare åren.

Nyckeltal i Kolada:

N17511

Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd utbildning, kommunala skolor, andel (%)

81,7%

73,0%

88,1%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter examen i Älmhults kommun

Grå yta:

Grov ljus linje:

Sverige som helhet

88,1%

90,6 85,9

(28)

Ljusblå linje

Mörkblå linje Resultat för män i riket Diagrammet beskriver andelen kvinnor respektive män med gymnasieexamen från kommunens skola, som är i etablerad ställning på arbetsmarknaden eller studerar två år efter att de avslutat sin gymnasieutbildning. I denna statistik finns en eftersläpning på två år, vilket innebär att de senast tillgängliga uppgifterna rör status 2018. Diagrammet visar sysselsättning för 2016, 2017 och 2018 för de kvinnor och män som tog gymnasieexamen 2014, 2015 respektive 2016, de tre första elevkullarna från den

reformerade gymnasieskolan.

I riket är det en något större andel kvinnor, 82,3 procent, än män, 81,6 procent, som var

etablerade på arbetsmarknaden eller studerade två år efter examen från en kommunal skola 2018. Andelen har ökat för båda könen jämfört med året före. Ökningen består huvudsakligen av att fler ungdomar kategoriserats som studerande, vilket i sin tur kan bero på att SCB under 2020 justerat definitionen. Ändringen påverkar redovisningen för 2018, men inte för de tidigare åren.

Nyckeltal i Kolada:

N17511

Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd utbildning, kommunala skolor, andel (%)

75,0%

72,0% 73,0%

78,6%

74,4%

77,3%

79,0%

78,0% 78,0% 78,0% 79,0%

81,9% 83,2%

81,2%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Stockholms stad

77,2%

68,6%

85,9%

78,8%

90,6%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel ungdomar (män respektive kvinnor) som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter examen i Älmhults kommun

28

(29)

Diagrammet illustrerar andelen män respektive kvinnor som uppnått examen 2020 efter påbörjade studier fyra år tidigare. I uppgiften ingår samtliga elever, oavsett programtyp.

Punkterna representerar alla Sveriges

kommuner. På x-axeln avläses hur stor andel av männen som uppnådde examen och på y-axeln motsvarande andel för kvinnorna.

Den egna kommunen är markerad som en större och upplyst punkt. Om punkten placerar sig över den diagonala linjen i diagrammet når kvinnorna examen i större utsträckning är männen och vice versa.

Av bilden framgår tydligt att det på kommunal nivå är vanligt att kvinnorna tar examen inom fyra år i större utsträckning än män.

Nyckeltal i Kolada:

N17467

0%

20%

40%

60%

80%

100%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Kv in n o r

"Fler kvinnor än män"

"Fler män än kvinnor"

Andelen män respektive kvinnor med examen inom 4 år

Älmhults kommun markerad med gul punkt och övriga kommuner i Sverige markerade med grå

(30)

Diagrammet visar kommunens programprofil höstterminen 2019, dvs. hur samtliga elever i kommunala skolor i kommunen är fördelade över de olika gymnasieprogrammen. Profilen jämförs med den för hela landet och de mörkare, infällda, staplarna anger om ett program har en större eller mindre omfattning jämfört med riket.

Sett till hela landet är högskoleförberedande program den vanligaste programtypen, där samhällsvetenskapsprogrammet har flest elever.

På nationell nivå diskuteras ofta behovet av att få fler ungdomar att läsa ett yrkesprogram. På kommunnivå kan dock andelen elever som läser ett yrkesprogram vara hög. Det största

yrkesprogrammet nationellt är el-och energiprogrammet.

Det senaste året har andelen elever på introduktionsprogram minskat något som en följd av att färre elever läser språkintroduktion (som är det största introduktionsprogrammet).

Källa:

25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0%

Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Riksrekryterande utbildningar Naturbruk Hotell och turism VVS och fastighet Hantverk Industriteknik Restaurang och livsmedel Handel och administration Vård och omsorg Barn och fritid Fordon och transport El och energi Bygg och anläggning Humanistiska International Baccalaureate Estetiska Teknik Ekonomi Naturvetenskap Samhällsvetenskap

Programprofil gymnasium

Mörkgrå och mörklila staplar visar skillnaden mellan andelen elever per program i kommunen och Sverige som helhet

Hela Sverige Älmhult

Yr ke sp ro gr am H ö gs ko le fö rb er ed an de p ro gr am In tr o d u kti o n s- p ro gr am

Infälld mörkgrå stapel : En mindre andel elever deltar i programmet i kommunen

Infälld mörklila stapel:

En större andel elever deltar i programmet i kommunen

(31)

Diagrammet utgår från uppgifter om fördelningen av elever på program i

kommunens gymnasieskola höstterminen 2019.

Av diagrammet går att utläsa respektive

programs elevvolym (stapelns höjd) och andelen av eleverna som är kvinnor respektive män (stapelns förskjutning över den lodräta mittlinjen). Staplarna är sorterade så att

programmen har en lägre andel kvinnor ju högre upp de ligger i diagrammet. Stapelns färg indikerar vilken programtyp som programmet tillhör. Sett till riket som helhet, präglas

yrkesprogrammen av en skevare könsfördelning än övriga programtyper.

I bilden anges också hur stor andel av de gymnasieelever som påbörjade ett

introduktionsprogram för första gången i en kommunal skola i kommunen höstterminen 2018, som ett år senare har gått över till ett nationellt program.

Källa:

Skolverket

Nyckeltal i Kolada:

N17624

Gymnasieelever som övergått från IM till nationellt program, kommunala skolor, andel (%)

Introduktionsprogram

Högskoleförberedande program Yrkesprogram

Teknik

Individuellt alternativ

Språkintroduktion

Handel och administration

Naturvetenskap

Ekonomi

International Baccalaureate

Samhällsvetenskap

Barn och fritid

Vård och omsorg

Gymnasieelevers fördelning på program

Andelen elever som går från introduktions-

program till nationella program:

7%

100% 50% 0% 50% 100%

Andel kvinnor Andel män

(32)

Syftet med modellberäknade värden är att möjliggöra mer rättvisa jämförelser mellan kommuner som sinsemellan kan ha mycket olika förutsättningar. I modellen tas hänsyn till föräldrarnas inkomst- och

utbildningsnivå, elevernas kön, andelen nyinvandrade elever och förekomst av ekonomiskt bistånd.

Skillnaden mellan det faktiska och det modellberäknade värdet anger om

kommunens resultat är högre eller lägre än förväntat givet kommunens

elevsammansättning. En positiv avvikelse i figuren intill innebär resultatet är bättre än förväntat, medan en negativ avvikelse visar på ett lägre resultat än förväntat.

Nyckeltal i Kolada:

U17448

Examen inom 3 år

Avvikelse mellan modellberäknat och faktiskt värde (N17451)

U17449

Examen inom 4 år

U17446

Genomsnittlig betygspoäng

Diagramförklaring Faktiska värden

Grön färg - kommunvärdet på nyckeltalet hör till de 25 procent av kommunerna med högst resultat i förhållande till förväntat värde jämfört med andra kommuner. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med lägst resultat i förhållande till modellen och gul färg får de 50 procent av

kommunerna som ligger mitt emellan.

59,1%

66,0%

49,0% 14,2

70,8%

13,7

-10,1%

+4,8%

-0,6

Avvikelse mellan faktiska och modellbaserade värden i Älmhult

Genomsnittlig betygspoäng

kommunala skolor

Examen inom 3 år

kommunala skolor

Examen inom 4 år

kommunala skolor

(33)

Kontaktuppgifter ^SKR Statisticon

Telefon: 08 452 70 00 Telefon: 010 130 80 00

E post: ojgymnasieskola@skr.se E post: info@statisticon.se

Kontakta oss gärna!

- -

(34)

_____

Sammanträdesprotokoll

2021-04-14 Sidnummer, beslut 1(1)

Utbildningsnämndens utskott

§ 38 Budget 2022-diskussion resultatmål

Ärendenummer UN 2021/118

Sammanfattning

Kommunfullmäktige fastslår varje år vilka mål, som ska gälla för nämnderna i samband med budgetbeslutet. Utbildningsnämnden ska i juni tillsammans med budgetförslaget lämna förslag på mål till kommunfullmäktige. Varje nämnd kan föreslå nya mål eller revidering av dessa. Efter att ha använt nuvarande mål under lite mer än ett år föreslår förvaltningen ett antal ändringar av nuvarande mål.

Utbildningschef Roger Johansson presenterar utbildningsförvaltningens förslag som underlag för diskussion.

Underlag

 Förslag till reviderade resultatmål, daterad 2021-03-29.

 Delområdesprognos 2020–2032, Älmhults kommun

(35)

2021-03-29 1(4)

Kommunledningsförvaltning

Roger Johansson

+4647655032

roger.johansson@almhult.se

Rapport/utredning

Förslag till reviderade resultatmål

Ärendenummer UN 2021/118

(36)

Rapport/utredning

2021-03-29 2(4)

Innehåll

Förslag till ändringar av resultatmål...3

Resultatmål 1 ...3

Resultatmål 2 ...3

Resultatmål 3 ...3

Resultatmål 4 ...3

Resultamål 5 ...3

Resultatmål 6 ...4

Resultatmål 7 ...4

Sammanfattning ...4

(37)

Rapport/utredning

2021-03-29 3(4)

Förslag till ändringar av resultatmål

Kommunfullmäktige fastslår varje år vilka mål, som ska gälla för nämnderna i samband med budgetbeslutet. Varje nämnd kan föreslå nya mål eller revidering av dessa. Efter att ha använt nuvarande mål under lite mer än ett år föreslår förvaltningen ett antal ändringar av nuvarande mål. Förvaltningens skrivelse är avsett att fungera som ett diskussionsunderlag för den politiska beredningen av ärendet.

Resultatmål 1

”Alla barn och elever i Älmhults kommun har en positiv kunskapsutveckling samt att alla är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet.”

Detta är grunden i allt som görs inom utbildningsnämndens ansvarsområde.

Förvaltningen önskar att även gymnasieskolans mål om att alla ska ta en gymnasieexamen kommer in under denna punkt. Det görs enklas genom att indikatorn ”andel elever med gymnasieexamen” förs in under detta mål. En annan indikator, som förvaltningen vill föra in är screening i förskoleklass.

Förvaltningen ser också att det underlättar om man väljer en indikator per stadie, eftersom resultaten ibland kan bli motstridiga och i det läget blir det svårt att avgöra om ett mål är uppfyllt eller ej.

Resultatmål 2

”I Älmhults kommun ska alla barn i förskolan och grundskolan få sina val av skolor”

Förvaltningen menar att frågeställningen bör förtydligas. Är avsikten med målsättningen att det ska finnas privata alternativ eller ska det också vara möjligt att välja mellan de kommunala enheterna.

Ska detta mål vara möjligt att leva upp till fullt ut, innebär det att det behövs en något större organisation med lediga platser på alla enheter.

Resultatmål 3

” I Älmhults kommun ökar andelen självförsörjande hushåll för varje år”

Under denna punkt bör indikatorer som är relaterade till den kommunala vuxenutbildningen arbetas fram. Gymnasiets indikatorer bör ligga under resultatmål 1.

Resultatmål 4

” I Älmhults kommun får du ett stöd anpassat utifrån dina förutsättningar och där effekterna av insatserna positivt ska bidra till att öka/bibehålla din förmåga”

Förvaltningen är lite tveksam till att denna punkt ska gälla för

utbildningsnämnden. Den är mer inriktad mot det sociala området och ingår också under välfärdsprocessen. Om den ska ingå under utbildningsnämnden är det främst inom vuxenutbildning, som någon lämplig indikator bör arbetas fram.

Resultamål 5

” I Älmhults kommun arbetar vi hälsofrämjande och förebyggande vilket innebär

ett minskat stödbehov”

(38)

Rapport/utredning

2021-03-29 4(4)

Förvaltningen menar att detta är ett mål som snarare är en arbetsbeskrivning än en målsättning.

Resultatmål 6

” I Älmhults kommun ökar befolkningen med 1% årligen. Befolkningsökningen sker i kommunens olika delar. ”

Förvaltningen menar att detta inte är ett mål som bör gälla utbildningsnämnden.

Det är inte möjligt inom nämndens ansvarsområde att arbeta aktivt med denna fråga. Att förvaltningen arbetar aktivt i lokalförsörjningsprocess och med att varje enhet ska vara så bra som den kan vara är självklart, men inte något som göra att vi kan bidra till måluppfyllelsen.

Resultatmål 7

” I Älmhults kommun får du snabb och effektiv service dygnets alla timmar”

Utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att hela tiden förbättra sin verksamhet.

Sammanfattning

Utbildningsnämndens verksamhet är lagstyrd och det finns ett stort antal

nationella mål som ska uppnås. Dessa tillsynas av Skolinspektionen. Det finns

inom hela utbildningsförvaltningen en vilja att hela tiden bli bättre och nå högre

resultat. Förvaltningen föreslår därför att vissa resultatmål inte längre ska gälla

för utbildningsnämnden. För verksamheten underlättar det att koncentrera sitt

förbättringsarbete och uppföljningsarbete mot få mål som är tydligt kopplade till

kärnverksamheten.

(39)

DELOMR DES PROGNOS 2020-2032 ÄLMHULTS KOMMUN

STATISTICON AB

VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA

Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA | Tel vx: 010 - 130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se | Webb: www.statisticon.se

(40)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

5 Sammanfattning 6 Norra Älmhult 10 Östra Älmhult 14 Centrum

18 Sydöstra Älmhult 22 Sydvästra Älmhult 26 Nordvästra Älmhult 30 Älmhult omland 34 Pjätteryd tätort 38 Pjätteryd omland 42 Hallaryd tätort 46 Hallaryd omland 50 Delary tätort

54 Delary/Göteryd omland 58 Diö tätort

62 Diö omland 66 Eneryda tätort 70 Liatorp tätort

74 Eneryda/Liatorp omland

78 Häradsbäck tätort

82 Häradsbäck omland

(41)

Vad kan vi med säkerhet säga om framtiden?

Vad kan vi med säkerhet säga om framtiden? Inte mycket. Att skapa en mer eller mindre trolig bild av hur framtiden kommer att se ut är ändå möjligt.

Det brukar sägas att man kan visa vad som helst med statistik. Det finns dock bara ett fåtal sätt att på ett vetenskapligt stringent och korrekt sätt analysera statistiska material.

Vi arbetar med befolkningsprognoser på kontinuerlig basis och på olika regionala nivåer - från små skolupptagningsområden i

landsbygdskommuner till omfattande länsområden. Vi gör årligen prognoser för omkring femtio kommuner i landet.

Vi har därför en gedigen erfarenhet av att hantera de svårigheter som prognosarbete innebär. Vi är väl förtrogna med vilka vägar som är

framkomliga när det gäller att göra nödvändiga antaganden i prognoserna, t.ex. avseende flyttströmmar, och för att minimera den statistiska

osäkerheten tillämpar vi avancerade prognosmodeller. Vi följer kontinuerligt forskningen inom området och använder de senaste och mest tillförlitliga prognosmetoderna.

Vi kan dessutom som externt konsultföretag erbjuda våra uppdragsgivare en fristående och politiskt obunden källa till information. Detta borgar för objektiva planerings- och beslutsunderlag.

Mats Forsberg VD Statisticon

(42)

SAMMANFATTNING

I följande rapport ges en befolkningsprognos för 21 delområden i Älmhult.

Område 1 kallas Norra Älmhult och består av NYKO 11111 Näset 11112 Möckeln 11113 Gemön

Område 2 kallas Östra Älmhult och består av NYKO 11115 Haganäs Område 3 kallas Centrum och består av NYKO 11114 Centrum 11144 Västra Centrum

Område 4 kallas Sydöstra Älmhult och består av NYKO 11121 Elmiersområdet 11122 Froafälle 11123 Froafälle industriområde Område 5 kallas Sydvästra Älmhult och består av NYKO 11131 Klöxhult 11132 Mossastan 11133 Lillsjöns industriområde 11134 Ormakulla Område 6 kallas Nordvästra Älmhult och består av NYKO 11141 Bökhult 11142 Norregårdsområdet 11143 Majtorp

Område 7 kallas Älmhult omland och består av NYKO 11210 Sjöastabygd- Boastad 11221 Sällhult 11222 Brännhult 11223 Äskya-Lindhult 11231 Gölshult 11232 Fälhult-Kängsleboda 11240 Svanaboda-Brokhult 14110 Virestads tätort

Område 8 kallas Pjätteryd tätort och består av NYKO 12110 Pjätteryds tätort

Område 9 kallas Pjätteryd omland och består av NYKO 12121 Norra Pjätteryd 12122 Nordöstra Pjätteryd 12123 Sydöstra Pjätteryd 12124 Södra Pjätteryd 12125 Västra Pjätteryd

Område 10 kallas Hallaryd tätort och består av NYKO 12310 Hallaryds tätort

Område 11 kallas Hallaryd omland och består av NYKO 12321 Nordvästra Hallaryd 12322 Örsjön 12323 Östra Hallaryd 12324 Sydöstra Hallaryd 12325 Sydvästra Hallaryd

Område 12 kallas Delary tätort och består av NYKO 12210 Delary tätort Område 13 kallas Delary/Göteryd omland och består av NYKO 12220 Göteryds tätort 12231 Norra Göteryd 12232 Väraberga-Ramnäs 12233 Östra Göteryd 12234 Sköldsbygd-Holmseryd 12235 Jämnhult-Gårdstaköp 12236 Västra Göteryd

Område 14 kallas Diö tätort och består av NYKO 13120 Diö tätort Område 15 kallas Diö omland och består av NYKO 13131 Taxås 13134 Duvelycke-Holkya

Område 16 kallas Eneryda tätort och består av NYKO 13210 Eneryda tätort Område 17 kallas Liatorp tätort och består av NYKO 13110 Liatorps tätort Område 18 kallas Eneryda/Liatorp omland och består av NYKO 13132 Bölsnäs-Ängön 13133 Abrahamsryd-Spånghult 13221 Fölshult-Haghult 13222 Lindeberg-Romsalycke 14131 Kistiga-Arnanäs 14132 Välje-Målen Område 19 kallas Häradsbäck tätort och består av NYKO 14210

Häradsbäcks tätort

Område 20 kallas Häradsbäck omland och består av NYKO 14120

(43)

SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas den prognostiserade utvecklingen över tiden av folkmängden i kommunen och dess delområden.

Folkmängd i kommunens delområden

Delområde 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032

Norra Älmhult 1 692 1 685 1 696 1 721 1 739 1 815 1 891 1 937 1 990 2 037 2 076 2 079 2 084 2 077 Östra Älmhult 2 370 2 536 2 560 2 646 2 847 3 091 3 278 3 410 3 502 3 524 3 564 3 631 3 687 3 822 Centrum 1 262 1 264 1 278 1 351 1 355 1 355 1 434 1 426 1 474 1 556 1 550 1 550 1 625 1 610 Sydöstra Älmhult 1 507 1 536 1 548 1 544 1 548 1 549 1 550 1 545 1 545 1 541 1 537 1 537 1 539 1 530 Sydvästra Älmhult 2 160 2 133 2 149 2 147 2 154 2 157 2 160 2 157 2 161 2 159 2 158 2 162 2 167 2 160 Nordvästra Älmhult 1 671 1 666 1 839 2 008 2 204 2 329 2 420 2 628 2 925 3 209 3 514 3 847 4 148 4 399

Älmhult omland 856 862 896 908 919 932 946 985 1 027 1 066 1 092 1 161 1 232 1 279

Pjätteryd tätort 90 98 99 99 99 99 99 99 99 99 99 99 99 98

Pjätteryd omland 390 405 413 418 422 428 431 435 438 443 445 448 451 452

Hallaryd tätort 145 143 144 143 144 144 144 143 144 143 143 143 144 143

Hallaryd omland 407 409 417 419 426 429 435 437 443 445 450 456 462 466

Delary tätort 224 222 223 223 223 224 224 236 250 263 276 276 277 276

Delary/Göteryd omland 804 792 798 802 806 812 814 816 818 819 821 824 827 827

Diö tätort 940 915 955 953 1 002 1 016 1 017 1 041 1 069 1 068 1 067 1 081 1 097 1 106

Diö omland 404 412 423 423 424 424 440 479 479 478 478 478 479 477

Eneryda tätort 332 330 333 332 333 334 334 333 333 332 331 331 331 328

Liatorp tätort 549 544 548 547 548 549 572 584 584 596 602 602 603 600

Eneryda/Liatorp omland 704 693 699 701 705 708 710 712 715 716 718 720 723 723

Häradsbäck tätort 159 160 160 160 160 160 160 160 160 159 159 159 159 158

Häradsbäck omland 785 783 790 789 792 793 795 793 796 794 796 796 799 796

Restförda 200 299 302 301 303 303 304 303 304 304 304 305 306 305

TOTALT 17 651 17 887 18 268 18 634 19 154 19 651 20 157 20 658 21 255 21 753 22 178 22 686 23 236 23 634

SAKNAR DU INFORMATION I RAPPORTEN?

Har du önskemål om diagram, tabeller eller andra uppgifter som du tycker rapporten ska innehålla standardmässigt? Hör av dig till oss så kan vi se över innehållet i rapporten till kommande år!

(44)

TOTAL FOLKMÄNGD I NORRA ÄLMHULT

Historisk utveckling av folkmängden 2017-2019 samt prognostiserad folkmängd 2020-2032.

Antal Antal

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

År

BEFOLKNINGSSTRUKTUR I NORRA ÄLMHULT

Förändring av ålderstrukturen under prognosperioden. Jämförelse mellan faktisk ålderstruktur 2019 och prognostiserad ålderstruktur 2032.

40

35

30

25

20

15

10

5

0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ålder

År 2019 År 2032

(45)

BEFOLKNINGSSTRUKTUR I NORRA ÄLMHULT EFTER KÖN

Jämförelse mellan antalet män och antalet kvinnor i olika åldrar 2019

Antalper1000invånare Antal

25

20

15

10

5

0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ålder

Män Kvinnor

BEFOLKNINGSSTRUKTUR I NORRA ÄLMHULT

Antal personer i respektive åldersklass per 1000 invånare 2019. Jämförelse med kommunen.

25

20

15

10

5

0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ålder

Norra Älmhult Älmhults kommun

(46)

ANTAL BARN EFTER ÅLDERSKATEGORI I NORRA ÄLMHULT

Historisk utveckling av antalet barn i Norra Älmhult år 2017-2019 samt prognostiserat antal 2020-2032.

Antal Antal

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

År

0-5 år 6-9 år 10-12 år

ANTAL UNGDOMAR EFTER ÅLDERSKATEGORI I NORRA ÄLMHULT

Historisk utveckling av antalet ungdomar i Norra Älmhult år 2017-2019 samt prognostiserat antal 2020-2032.

120

100

80

60

40

20

0

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

År

13-15 år 16-18 år

(47)

ANTAL VUXNA EFTER ÅLDERSKATEGORI I NORRA ÄLMHULT

Historisk utveckling av antalet vuxna i Norra Älmhult år 2017-2019 samt prognostiserat antal 2020-2032.

Antal Antal

600

500

400

300

200

100

0

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

År

19-24 år 25-44 år 45-64 år

ANTAL ÄLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I NORRA ÄLMHULT

Historisk utveckling av antalet äldre i Norra Älmhult år 2017-2019 samt prognostiserat antal 2020-2032.

300

250

200

150

100

50

0

2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031

År

65-79 år 80 år eller äldre