DOM Meddelad i Jönköping

(1)

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2

DOM

2014-05-06

Meddelad i Jönköping

Sida l (10) Mål nr

1946-13 1947-13

Klagandcn/o mbudet Motparten/ombudet Försäkringskassan Förvaltningsrätten Socialstyrelsen

För kännedom För åtgärd För delgivning

KLAGANDE Skatteverket MOTPART

VSM North America Finance AB, 556669-4617 c/o VSM GROUP AB

561 84 Huskvarna Ombud: Olov Persson Ernst & Young AB Box 7850

103 99 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 3 maj 2013 i mål nr 11-12-12, se bilaga A

SAKEN

Jjikomst av näringsverksamhet; korrigeringsregeln; marknadsmässig ränta på koncerninterat lån

Inkomsttaxering 2007 och 2008 (eftertaxeringar) Skattetillägg

Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

1, Kammarrätten avslår överklagandet.

2. Kammarrätten beviljar VSM North America Finance AB ersättning för kostnader i kammarrätten med 67 600 kr jämte mervärdesskatt.

Dok.Idl51836 Postadress Box 2203 550 02 Jönköping

Besöksadress Telefon Telefax Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68

E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se www.kairmaarrattenijonkoping.domstol.se

Expeditionstid måndag - fredag

08:00-16:00

(2)

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 2 I JÖNKÖPING

Mål nr 1946-13 1947-13

BAKGRUND

Skatteverket har i omprövningsbeslut daterade den 10 december 2010 väg- rat VSM North America Finance AB (bolaget) avdrag för icke marknads- mässig ränta på ägarlån med 28 148 059 kr avseende taxeringsår 2007 och med 26 196 313 kr avseende taxeringsår 2008. Skattetillägg har påförts med 40 procent av den skatt som belöpt på vägrade ränteavdrag. Förvaltningsrät- ten har undanröjt Skatteverkets omprövningsbeslut för berörda taxeringsår och tillerkänt bolaget ersättning för kostnader med 400 000 kr.

YRKANDEN M.M.

Skatteverket yrkar att kammarrätten fastställer Skatteverkets omprövnings- beslut den 10 december 2010 för taxeringsår 2007 och 2008. Skatteverket yrkar vidare att bolaget inte ska medges någon ersättning för kostnaderna i förvaltningsrätten.

Bolaget motsätter sig bifall till överklagandet. Bolaget yrkar ersättning för sina kostnader i kammarrätten med 67 600 kr exklusive mervärdesskatt.

Skatteverket motsätter sig bolagets ersättningsyrkande i kammarrätten, men vitsordar beloppet som i och för sig skäligt.

VAD PARTERNA ANFÖRT

Skatteverket

Räntenivån på ägarlånet

VSM NA Holding Inc:s (moderbolaget) kontroll över bolaget och insyn i detta innebär att kreditrisken är lägre än för en extern långivare om villkoren i övrigt är lika. Det faktum att en ägare som långivare har möjlighet till

(3)

Mal nr 194643 1947-13

en omfattande insyn i låntagarens förhållanden och möjlighet att fatta beslut som påverkar risken med utlåningen och avkastningen på utlånat kapital måste beaktas. Den viktigaste faktorn är möjligheten att styra de kassaflö- den som ger medel för att låntagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Det handlar om faktiskt existerande omständigheter som inte går att bortse ifrån och som påverkar långivarens risk. Kreditrisken utgör en mycket bety- delsefull komponent vid prissättningen av en lånetransaktion. Närstående och oberoende transaktioner är inte jämförbara om det finns betydande skillnader i risk.

I den räntestudie som har upprättats av Trenwith har man utgått från att bolagets kreditrating varit CCC. Vid bedömningen av kreditrisken för moderbolaget har det bortsetts från att detta bolag har en fullgod säkerhet i aktierna i förvärvat bolag. Värdet på aktierna har bestämts utifrån CAPM- metoden. Kreditrisken för moderbolaget måste ha varit mycket liten, dels p.g.a. värdet av aktierna i det amerikanska dotterdotterbolaget, dels p.g.a.

detta bolags samt underliggande bolags intjäningsförniåga. Den marknads- mässiga räntan på ägarlånet är 4,73 procent. Det innebär ett påslag för riskpremie med 1,4 procent (4,73 - 3,33) jämfört med räntan på femåriga svenska statsobligationer per den 31 december 2004 som då var 3,33 procent.

RÅ 2010 ref. 67 (Diligentiamålet)

I Diligentiamålet var det fråga om utlåning där lånevolymen i stort sett mot- svarade fastighetemas marknadsvärde. Trots denna höga belånings grad an- såg Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) inte att det var motiverat med en högre riskpremie än 0,5 procent jämfört med den tioåriga statsobliga- tionsräntan. Belåningsgraden är i förevarande fall lika hög som belånings- graden i Diligentiamålet. Riskpremien på 1,4 procent kan därmed inte anses ligga för lågt med beaktande av den bedömning domstolarna gjorde i Di- ligentiamålet. I målet var det förvaltningsrätten som kom fram till att den

(4)

Mål nr 1946-13 1947-13

tioåriga statsobligationsräntan med ett påslag på 0,5 procent var den mest jämförbara räntan. Det var inte en räntesats som ingick i Skatteverkets jäm-

förelsematerial. Vid tillämpning av korrigeringsregeln är det Skatteverket som har bevisbördan för att det skett en felaktig prissättning, men i Diligen- tiamålet var det dock fråga om eftertaxering ett av åren med det krav som då ställs på oriktig uppgift. Trots det högre beviskravet vid eftertaxering har domstolarna själva, utifrån de omständigheter som framförts i målet, kommit fram till vilken som var den mest jämförbara räntenivån för ägarlånen.

Eftertaxering

Bolaget har i avlämnade deklarationer gjort avdrag för ej marknadsmässiga räntor på lån från sitt utländska moderbolag. Några andra uppgifter har inte lämnats i deklarationerna än att räntekostnaderna avser lån från koncernbo- lagen. De uppgifter som har lämnats har varit otillräckliga för att kunna be- döma om det varit fråga om marknadsmässig ränta på koncerninterna lån.

Bolaget

Räntenivån på ägarlånet

Skatteverket har byggt det överklagade beslutet på en jämförelse med ett lån som tagits upp av VSM Group AB hos Handelsbanken till en ränta om 4,73 procent. Skatteverket har inte gjort några korrigeringar utan har runnit att en armlängdsmässig ränta på det konceminterna lånet motsvarat 4,73 procent.

Bolaget har å sin sida åberopat två utredningar som ger stöd för att den åsatta räntan om 9,75 procent varit armlängdsmässig.

Skatteverkets jämförelse med VSM Group AB:s lån brister i följande hän- seenden. För det första tar Skatteverket felaktigt hänsyn till koncerntillhö- righeten. För det andra har Skatteverket, oavsett om frågan om koncerntill- hörigheten rättsligt kan beaktas eller inte, redovisat en ohållbar och Överdri-

(5)

Mål nr 1946-13 194743

ven uppfattning beträffande hur ett företags kreditvärdighet kan påverkas av att vara del av en koncern. I denna del har Skatteverket inte förebringat nå- gon som helst utredning utan endast schablonmässigt hänvisat till koncem- tilihörigheten. För det tredje har Skatteverket vid jämförelsen med VSM Group AB;s lån bortsett från bolagets höga skuldsättningsgrad, vilken har påverkat risken vid utlåning till bolaget och därmed den ränta som en oberoende långivare skulle ha krävt. Skatteverket har inte heller några hållbara argument för att frångå bedömningarna som redovisas i de av bolaget åbe- ropade utredningarna.

Det är oklart hur Skatteverket menat att risken påverkas av insyn och kontroll i förevarande fall. I målet är ostridigt att långivaren haft säkerhet för lånet. Skatteverket har i förvaltningsrätten stundom argumenterat utifrån uppfattningen att lånet inte varit säkerställt och felaktigt jämförts med lån som inte varit säkerställda i de analyser som åberopats av bolaget. Enligt Skatteverket skulle lånet rätteligen ha jämförts med säkerställda lån p.g.a.

insyn och kontroll. Det bör mot denna bakgrund framhållas att de verkliga förhållandena är att det koncerninterna lånet varit säkerställt och att detta även beaktats i bolagets analyser av prissättningen. Bolaget uppfattar det som att Skatteverket i sitt överklagande inte längre argumenterar utifrån den felaktiga uppfattningen att lånet inte varit säkerställt.

Bolaget anser, till skillnad från Skatteverket, att ställningen i en verkställig- hetssituation är viktigast för bedömningen av kreditrisken som är förknip- pad med ett lån. Skatteverket har inte heller åberopat någon utredning be- träffande vilken riskpremie en extern långivare, med säkerhet för sitt lån, skulle kräva p.g.a. brist på kontroll över löpande betalningsflöden, Bolagets uppfattning är i detta hänseende att en sådan långivare, genom att erhålla fullgod säkerhet, hanterat den risk som eventuellt kunnat förknippas med brist på insyn och kontroll. Under alla omständigheter ger inte Skatteverkets argumentation någon egentlig ledning i denna fråga.

(6)

Mål nr 1946-13 1947-13

Vad gäller analysen från Trenwith kan det konstateras att det koncerninterna lånet kunnat j ämföras med ett lån med betyget CCC för den händelse att det inte skulle vara säkerställt och med lån med betyget CCC+ om det skulle vara säkerställt. De jämförelseobjekt som Trenwith tagit fram har indikerat att 9,75 procent (d.v.s. den tillämpade räntesatsen) varit en armlängdsmässig räntenivå för ett säkerställt lån med fem års löptid.

Diligentiamålet

Skatteverket synes använda det lån som prövades i Diligentiamålet som jämförelseobjekt i förevarande mål. Enligt OECD:s riktlinjer måste valet av jämförelseobjekt grundas på en noggrann analys av den kontrollerade trans-

aktionen. I förevarande fall finns det, till skillnad från i Diligentiamålet, korrekt utförda analyser av den armlängdsmässiga räntenivån. I Diligentia- målet har domstolarna något schablonmässigt bestämt räntan till 6,5 procent eftersom det i vart fall fanns all anledning att anse att den åsatta räntan översteg en armlängdsmässig nivå. Vidare torde domstolarna ha uppfattat i praktiken säkerställda lån till ett fastighetsbolag utan annan belåning som förknippade med låg risk. Det finns inte någon grund för uppfattningen att risken förknippad med lånet i Diligentiamålet skulle motsvara den risk som är förknippad med lånet i nu aktuellt mål. Snarare framstår det vid en initial betraktelse som om risken med lånet i Diligentiamålet är avsevärt lägre än risken för det lån som är aktuellt i nu förevarande mål. Sammantaget är det orimligt att försöka härleda en armlängdsmässig ränta på det koncerninterna lånet ur Diligentiamålet.

Finansiering av räntebetalningar med koncernbidrag

Bolaget har sedan den 13 februari 2006 ägts av VSM NA Holdings Inc utan att VSM Group AB haft något direkt eller indirekt ägande i bolaget. Därmed har inte VSM Group AB - eller något annat bolag - kunnat lämna koncernbidrag med avdragsrätt till bolaget avseende nu aktuella taxeringsår.

(7)

KAMMARRÄTTEN DOM Sida?

I JÖNKÖPING

Mål nr 1946-13 1947-13

Övriga faktorer

Skatteverkets resonemang om att långivarens kreditrisk måste ha varit mycket liten dels p.g.a. värdet av aktierna i det amerikanska dotterdotterbolaget, dels p.g.a. detta bolags och underliggande bolags intjänandeför- måga, är inte underbyggt av någon egentlig analys. Vidare har dessa faktorer, liksom andra relevanta faktorer, beaktats i de analyser som bolaget har åberopat. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att prissättningen av bolagets koncerninterna lån varit felaktig. Skatteverket har inte uppfyllt denna bevisbörda eftersom verket har underlåtit att analysera de faktorer som påverkar risken på det konceminterna lånet. I stället har Skatteverket på ett mycket schablonmässigt sätt likställt det koncerninterna lånet med VSM Group AB: s lån utan att gör a några korrigeringar. Skatteverket synes som komplement numera även använda Diligentias lån, vilket prövades i Diligentiamålet, som jämförelse. Därigenom bortses det från de analyser som är tillgängliga i förevarande mål och som grundar sig på de verkliga förhållandena,

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Korrigeringsregeln

Frågan i målen är om förutsättningarna för att tillämpa korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL är uppfyllda.

Korrigeringsregeln ska, jämte vissa ytterligare förutsättningar, tillämpas när en näringsidkares inkomst blivit lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende nä- ringsidkare och innebär att resultatet ska beräknas till det belopp som det skulle uppgått till om sådana icke marknadsmässiga villkor inte funnits.

(8)

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 8 I JÖNKÖPING

Mål nr 1946-13 1947-13

Det är Skatteverket som har bevisbördan för att bolagets resultat blivit för lågt till följd av icke marknadsmässiga avtalsvillkor. Eftersom de föreva- rande målen rör eftertaxering har Skatteverket att göra det mycket sannolikt att det förhåller sig så. Om Skatteverket kan göra det, är det dock den skattskyldige som har bevisbördan för att de icke marknadsmässiga villkoren beror på något annat än ekonomisk intressegemenskap.

Skatteverket anser att den avtalade räntenivån är för hög och att detta delvis beror på att det vid bestämmande av räntesatsen inte beaktats de särdrag som prissättningen av ett koncernintemt lån medför. Skatteverket menar att den insyn och kontroll som tillkommer ett moderbolag som långivare med- för att kreditrisken på lån till dotterbolag blir lägre, vilket därmed påverkar vad som kan anses vara marknadsmässig ränta. Till stöd för sin uppfattning att den tillämpade räntesatsen därmed inte är armlängdsmässig har Skatte- verket åberopat RÅ 2010 ref. 67. Kammarrätten kan konstatera att det målet gällde räntevillkor mellan två svenska bolag och ett lån som saknade säker- het. Vidare gällde målet inte en tillämpning av korrigeringsregeln. Med tanke på dessa skillnader kan den räntenivå som angavs i RÅ 2010 ref. 67 knappast användas för att visa vilken räntenivå som är marknadsmässig i nu aktuellt mål. Rättsfallet ger heller inte i övrigt någon vägledning hur en marknadsmässig räntenivå ska bestämmas. Det är visserligen möjligt att den insyn och kontroll som moderbolaget hatt i aktuellt fall har kunnat påverka kreditrisken. Skatteverket har dock inte presenterat någon konkret utredning avseende hur moderbolagets insyn och kontroll i förevarande fall skulle påverkat vilken ränta som är att anse som marknadsmässig.

Skatteverket anser att en marknadsmässig ränta, vid en försiktig bedömning, uppgår till 4,73 procent. Till stöd för sin bedömning har Skatteverket åbero- pat ett lån som tagits av VSM Group AB från Handelsbanken, ett ytterligare lån som bolaget tagit av moderbolaget, uppgift om genomsnittlig räntesats för långfristiga externa lån hämtad ur koncernredovisningen samt räntesat-

(9)

Mål nr 1946-13 1947-13

ser för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte) Fixing 12 månader, Sve- riges femåriga statsobligationer och USA:s feraåriga statsobligationer.

Av OECD:s riktlinjer framgår att det vid fastställande av armlängdspris är irrelevant att jämföra den konceminterna transaktionen som ska bedömas med andra konceminterna transaktioner och att denna typ av jämförelser därför inte ska användas av skattemyndigheter (punkt 3.25). Kammarrätten finner därför att det koncerninterna lånet inte är av intresse vid bedömning- en av vilken ränta som är marknadsmässig.

Av OECD:s riktlinjer framgår vidare att ett korrekt armlängdspris uppnås genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens om vid en jämförbar transaktion under jämförbara omständigheter. Vad gäller frågan om en transaktion mellan två oberoende företag är jämförbar med den koncerninterna transaktionen som ska bedö- mas anges att de ekonomiskt relevanta faktorerna i de båda transaktionerna måste vara tillräckligt jämförbara. Med detta avses att ingen av de skillnader som finns mellan transaktionerna har kunnat påverka det som ska jämföras, alternativt att det med tillräcklig säkerhet går att kompensera för dessa skillnader vid j ämforbarhetsbedömningen (punkterna 1.3 och 1.33).

Kammarrätten kan konstatera att lånet från Handelsbanken uppgår till ett väsentligt lägre belopp än det aktuella lånet och att det även skiljer sig bl.a.

vad avser valuta. Skatteverket har inte gjort några korrigeringar för dessa skillnader. Lånet från Handelsbanken kan därmed, enligt kammarrättens mening, i vart fall inte ensamt tjäna som ledning vid bedömningen av om den avtalade räntan är marknadsmässig. Vad gäller de övriga åberopade räntesatserna har Skatteverket inte angett varför dessa skulle vara tillämp- liga vid fastställande av det marknadsmässiga priset för den aktuella låne- transaktionen. Bolaget har till stöd för sin uppfattning presenterat två under- sökningar av vilken räntenivå som är marknadsmässig. Skatteverket har visserligen åberopat omständigheter som kunnat ge anledning att ifrågasätta

(10)

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM Sida 10 Mål nr 1946-13 1947-13

värdet av dessa undersökningar. Skatteverket har dock inte, som redan kon- staterats, presenterat någon undersökning som visar vilken annan räntenivå som skulle vara marknadsmässig. Mot denna bakgrund finner kammarrätten att Skatteverket mot vad bolaget åberopat inte med tillräcklig grad av sanno- likhet visat att villkoren i det aktuella låneavtalet inte är marknadsmässiga och att den ränta som bolaget yrkat avdrag för överstigit marknadsmässig ränta. Någon korrigering enligt 14 kap. 19 § IL ska därför inte ske. Kam- marrätten ansluter sig således till den bedömning förvaltningsrätten gjort.

Skatteverkets överklagande ska därför avslås gällande beskattningsfrågan.

Ersättning för kostnader

Bolaget har vunnit bifall till sin talan och är därför berättigat till skälig er- sättning för sina kostnader i förvaltningsrätten och kammarrätten. Skatte- verkets överklagande gällande kostnader i förvaltningsrätten ska därför av- slås och bolaget bör beviljas yrkad ersättning för sina kostnader i kammar- rätten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3).

Gert S venson /Maria Krönmark referent

Föredragande; Olle Molin

(11)

Bi l a g a A Sida l (13) FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr p^h ^N I JÖNKÖPING 2013-05-03 11-12-12

Enhet 2 Meddelad!. Fiskal 2:5 UlfNordberg Jönköping

KLAGANDE

VSM North America Finance AB, 556669-4617 c/o VSM GROUP AB

561 84 Huskvarna Ombud: Olov Persson Ernst &Young AB Box 7850

103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 403 32 Göteborg

ÖVERKLAGADE BESLUT

Skatteverkets beslut 2010-12-10, se bilaga 1(2007) SAKEN

Inkomst av näringsverksamhet; korrigeringsregeln; marknadsmässig ränta på koncerninternt lån

Eftertaxering avseende inkomsttaxering 2007 och 2008 Skattetillägg

Ersättning for kostnader

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten bifaller överklagandet

Förvaltningsrätten tillerkänner bolaget ersättning med 400 000 kr.

BAKGRUND

Skatteverket beslutade genom eftertaxering den 10 december 2010 att höja.

VSM North America Finance AB:s (bolagets) inkomst av näringsverksam- het med 28 148 059 kr avseende taxeringsåret 2007 samt med

26 196 313 kr avseende taxeringsåret 2008. Verket beslutade även att på-

Dok!d91174

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2201 Hamngatan 15 036-156600 036-156655 måndag - fredag 550 02 Jönköping E-post: 08:00-16:00

(12)

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11-12-12 I JÖNKÖPING

Enhet 2

föra skattetillägg med 40 procent av de tillkommande skattebeloppen. Be- slutet avseende taxeringsåret 2007 finns som bilaga till denna dom. Beslu- tet avseende taxeringsåret 2008 överensstämmer i allt väsentligt med beslutet avseende taxeringsåret 2007.

YRKANDEN

Bolaget yrkar att de i inkomstdeklarationerna begärda avdragen för ränte- betalningar medges samt att påförda skattetillägg undanröjs eller efterges.

Bolaget yrkar även ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med 665 076 kr inklusive mervärdesskatt.

Skatteverket vidhåller de överklagade besluten och anser att bolagets er- sättningsyrkande ska avslås. För det fall bolaget vinner bifall till sina yrkanden kan ett ersättningsbelopp på 321 750 kr inklusive mervärdesskatt vitsordas som skäligt i och för sig.

VAD PARTERNA ANFÖR

Bolaget anger följande huvudsakliga grunder till stöd för sin talan. Dessa utvecklas vidare under respektive rubrik. Den avtalade fasta räntenivån på 9,75 procent är marknadsmässig. Räntesatsen har bestämts i förhållande till hur marknaden för motsvarande säkerställda externa lån, d.v.s. lån där långivaren hade panträtt i låntagarens tillgångar, såg ut vid tillfället för låneavtalets ingående. Bolaget har i samband med lånets upptagande låtit utomstående expertis (Tremvith Valuation LLC) göra en analys för att sä- kerställa att den avtalade räntan var marknadsmässig, d.v.s. baserad på prissättningen av lån med jämförbar risk och villkor mellan oberoende parter vid tidpunkten för avtalets ingående. Skatteverket har inte uppfyllt sin bevisbörda i förhållande till korrigeringsregeln, Vidare har Skatteverket felaktigt tagit hänsyn till den insyn och kontroll som följer av en närståen-

(13)

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11-12-12 I JÖNKÖPING

Enhet 2

derelation. Skatteverket har inte heller gjort mycket sannolikt att förutsätt- ningarna för eftertaxering föreligger. Bolaget har inte lämnat oriktig uppgift eftersom bolaget öppet redovisat uppgifter om de aktuella aktie ägarlå- nen vid den taxeringsrevision som genomfördes år 2007 avseende taxe- ringsåret 2006.1 vart fall har Skatteverkets utredningsskyldighet inträtt.

Eftertaxering skulle även vara uppenbart oskälig i bolagets fall. Eventuell oriktig uppgift har inte heller medfört att taxeringsbeslut blivit felaktiga eller inte fattats. Under alla förhållanden finns skäl för befrielse från på- förda skattetillägg med hänsyn till skälighet och proportionalitet i förhål- lande till eventuell felaktighet.

Grunderna för räntesättningen och tillämpning av korrigeringsregeln Såväl 14 kap, 19 § IL som OECD:s riktlinjer är klara. För att avgöra om komgeringsregeln ska tillämpas ska en jämförelse göras med avtal mellan oberoende parter. Därvid ska hänsyn inte tas till faktorer som har sin grund i ägargemenskap mellan långivare och låntagare. Det som är relevant är den ränta som en oberoende part skulle tillämpa på ett lån till bolaget baserat på dess kreditvärdighet och villkoren för lånet. Att denna ränta är i enlighet med den av bolaget avtalade styrks av två analyser, en från Trenwith Valuation samt en från PwC. Trenwith Valuation:s ränteanalys bekräftar att räntan på 9,75 procent är den marknadsmässiga räntenivån för ett femå- rigt bottenlån i amerikanska dollar som är säkerställt och har motsvarande kreditrisk som den som gällde for lån till bolaget vid tidpunkten för låneav- talets ingående. En jämförelse har gjorts med lån med säkerheter som har lämnats på liknande premisser. PwC: s analys innebär att ett lån som motsvarar det koncerninterna lånet prissatts till ungefär 11 procent, d.v.s. högre än de 9,75 procent som är den aktuella räntan på det koncerninterna lånet.

Skatteverket har inte genom egen utredning, jämförelsestudie eller annat sätt med objektiva uppgifter visat vad en marknadsmässig ränta skulle ha uppgått till. Skatteverkets argumentation bygger på obestyrkta påståenden om räntenivån på ett helt annat lån med en helt annan kreditrisk, lämnat på

(14)

Enhet 2

helt andra premisser till ett helt annat bolag inom koncernen. Skatteverket har inte visat att lånevillkoren och räntan som förelåg för VSM Group AB:s lån från Handelsbanken är jämförbar med det koncerninterna lån som bolaget har tagit upp. Den ränta som Skatteverket anser vara marknads- mässig härstammar från ett annat koncernbolag, VSM Group AB, som har en helt annan intjäningsförmåga, skuldsättning och följaktligen en helt annan kreditrisk än bolaget. Vidare har det lån som Skatteverket refererar 1ill ingåtts då VSM var en fristående koncern, hade en annorlunda organisat- ions- och frnansierrngsstruktur, samt innehåller avtalsvillkor vilka är mycket olika de som avtalats i nu aktuellt låneavtal. Någon justering eller hänsyn till de olika förutsättningarna och de olika villkoren som finns mel-

j

lan de två lånen har inte gjorts. Inget närstående bolag har på något sätt gentemot externa intressenter manifesterat någon avsikt garantera bolagets åtaganden. Situationen r förevar ande fall skiljer sig alltså från en situation i vilken det går att sluta sig till att det finns en garanti baserat på aktörernas faktiska handlande.

Eftertaxering

Bolaget har vid taxeringsrevisionen 2007 till Skatteverket lämnat in låne- avtalet med lånevillkoren samt räntestudien gjord av Trenwith Valuations.

Bolaget har således redan vid tidpunkten for granskningen av deklarationerna taxeringsåren 2007 och 2008 öppet redovisat underlaget för ränteav- dragen och räntenivån. Vid den taxeringsrevisionen bedömdes samma lån med samma räntevillkor inte strida mot armlängdsprincipen och således accepterades räntan öra 9,75 procent som marknadsmässig.

Bestämmandet av vad som är marknadsmässig ränta är en komplicerad frågeställning eftersom det som regel krävs ett anlitande av utomstående expertis för att verifiera vad som är en marknadsmässig räntenivå. Skatte- verket utredde och granskade ränteavdragyrkandet vid taxeringsrevisionen avseende taxeringsåret 2006. Revisionen föranledde ingen ändring av taxe-

(15)

Enhet 2

ringen utan avdragsyrkandet godkändes. Givetvis har bolaget förlitat sig på detta och fortsatt att yrka avdrag för räntan på lånet. Avdraget har godkänts av Skatteverket vid de ordinarie deklarationsgranskningarna. Nu, långt senare, har Skatteverket bytt åsikt och vill genom ettertaxering avseende taxeringsåren 2007 och 2008 vägra det ränteavdrag som verket vid taxeringsrevisionen för taxeringsåret 2006 har godkänt. Enligt 4 kap. 18 § andra stycket TL samt dess förarbeten är ett ettertaxeringsbeslut i denna situation oskäligt och får inte meddelas.

Bolaget utgick från rättsläget då lånen togs upp under 2004 och då deklarationerna för taxeringsåren 2007 och 2008 lämnades in. Bolaget följde vad som Skatteverket uttalade som sin uppfattning i handledningen för internationell beskattning. Skatteverket har efter den s.k. Diligentia-domen ändrat uppfattning. Skatteverket anser numera att intressegemenskap ska beaktas vid bestämmandet av ränta vid lån mellan koncernbolag, och att det inte är relevant att säkerhet saknas och att lån är efterställda. Om bolaget i deklarationerna för taxeringsåren 2007 och 2008 hade upplyst om alla fakta kring lånet, så hade det, på grund av Skatteverkets dåvarande uppfattning om rättsläget 2007 och 2008, inte påverkat taxeringen. En upplys- ning i deklarationen om samtliga fakta kring lånen hade således inte med- fört att taxeringen skulle ha blivit annorlunda än den blev. Orsakssamban- det som är en förutsättning för eftertaxering brister därför.

Skattetillägg

Om bolaget ska anses ta lämnat sådan oriktig uppgift som kan läggas till grund för påförande av skattetillägg finns det ändå skäl för befrielse. Med beaktande av det material bolaget lämnat in vid taxeringsrevisionen 2007 står det inte i rimlig proportion till eventuella fel att vid senare ettertaxe- ringar ta ut fullt skattetillägg. Eftersom bolaget har redovisat underlaget för räntenivån öppet har risken för att ett eventuellt fel inte skulle upptäckts varit obefintlig eller i vart fall obetydlig.

(16)

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11-12-12 IJÖNKÖPJNG

Enhet 2

Skatteverket åberopar följande huvudsakliga grunder. Förutsättningarna for atteftertaxeringsvis tillämpa korrigeringsregeln är uppfyllda. Bolaget har lämnat oriktig uppgift och det föreligger sådant orsakssamband som utgör en förutsättning för eftertaxering. Det har även funnits skäl att påföra skattetillägg i enlighet med de överklagade besluten. Skäl for befrielse fö- religger inte.

Grunderna for räntesättningen och tillämpning av korrigeringsregeln Internprissättning av krediter - till skillnad från mtemprissättning av många andra produkter och tjänster - har särdrag som gör att det inte per automatik och i varje fall inte är lämpligt att jämföra de skriftliga avtalsvillkoren i en kontrollerad transaktion (d.v.s. mellan bolag i ekonomisk intressegemenskap) med de skriftliga avtalsvillkoren i en okontrollerad transaktion (d.v.s. mellan bolag som är sinsemellan oberoende) utan att först göra vissa justeringar. I en situation där långivaren äger och kontrolle- rar låntagaren kan ibland behöva beaktas vissa prispåverkande skillnader för att uppnå jämförbarhet. Vid jämförelse med oberoende parter ska hän- syn tas till ägandets betydelse för kreditrisken. Bolaget gör gällande att det vid tillämpning av armlängdsprincipen, som den har kommit till uttryck i OECD:s riktlinjer, inte ska tas hänsyn till koncemtillhörigheten. Dock saknas tydligt stöd för den slutsatsen. Bolaget har tagit upp det nu aktuella lånet från sitt utländska moderbolag, som i sin tur ägs av VSM Group AB.

Den kontroll och den funktion som VSM Group AB har över bolaget med- för att det långivande utländska koncernbolaget tar en lägre kreditrisk jäm- fört med en extern långivare när omständigheterna i Övrigt är likartade.

Räntenivån ska därför bedömas utifrån den genomsnittliga räntenivå som har gällt för externa lån inom den svenska koncernen. Enligt OECD:s riktlinjer ska i första hand en marknadsprisjämförelse ske med oberoende jäm- förbara transaktioner. D en-bästa jämförelsen uppnås om det är s.k. intern cup, där den granskade transaktionen jämförs med liknande transaktioner

(17)

Sida?

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11-12-12 I JÖNKÖPING

Enhet 2

som förekommer mellan å en sidan foretag inom intressegemenskapen och å andra sidan oberoende parter. Skatteverkets bedömning bygger på en sådan intern cup, d.v.s. koncernens upplåning från Handelsbanken. Den jämförelse som bolaget gjort i sin ränteanalys är missvisande eftersom en jämförelse gjorts endast mellan de skriftliga villkoren i den interna långiva- rens avtal (aktieägarlånet) och extern långivares låneavtal. De avtal som jämförs ingicks dessutom vid olika tidpunkter. IPwC:s utlåtande nämns inte att Fortress-lånet endast fanns under en kortare tid och ersattes av ett fördelaktigare lån. Utifrån, den slutsats PwC kommit fram till i sin analys, att aktieägarlånet och Fortress-lånet varit jämförbara på de flesta punkter är det oförklarligt att inte aktieägarlånet avslutades och ersattes med ett annat lån med bättre kreditvillkor. Bolaget kan inte jämföras med de bolag som omfattas av Trenwith Valuations ränteanalys. Jämförelsen med bolag som har HassificermgenNon-Investment grade är inte trovärdig eftersom bolaget har tillskapats som ett förvärvsbolag och kreditratingen är en följd av en avsiktligt vald kapitalstruktur. Det mest naturliga är att anta ett s.k. go- ing concern-perspektiv vid kreditvärderingen, där fokus istället ligger på framtida intjäningsförmåga och låntagarnas vilja och förmåga att ta ansvar för sina betalningsförpliktelser och inte på risken för oförmåga att betala ränta och kapitalbelopp. I moderbolagets balansräkning har aktierna i VSM Sewing Inc bytts ut mot motsvarande fordran på bolaget. Den ekonomiska riskförändringen för moderbolaget är dock mycket liten.

Eftertaxering och skattetillägg

Vid den revision som bolaget hänvisar till i överklagandet utreddes inte om räntesatsen på lånet var marknadsmässig. Revisionens inriktning var om konstruktionen med räntor på koncerninterna lån som finansierades av koncernbidrag kunde angripas med skatteflyktslagen. Skatteverket anser därför inte att bolaget genom revisionen kan anses ha fått acceptans för sin bedömning att räntan var armlängdsmässig. Lånet kunde sägas upp utan sanktionsavgifter. Räntenivån på lånet får därför prövas utifrån de förhål-

(18)

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11--12-12 IJÖNKÖPING

Enhet 2

landen som var gällande under den tid som lånet löpte. Vidare är det enbart de uppgifter som den skattskyldige lämnat till ledning för sin taxering som ska beaktas vid bedömningen huruvida oriktig uppgift har lämnats. Ägan- dets betydelse ska beaktas.

Ersättning

Beträffande yrkandet om ersättning för ombudskostnader anför Skattever- ket att ersättning för överklagandet och jämförelseanalysen ska utgå med yrkat belopp om 266 750 kr. Vad gäller yttrandena daterade 12 september och 2 juli bör ersättningen begränsas till 5 000 kr. Tidsåtgången för dessa kan inte ha uppgått till 30 timmar. För yttrandet daterat den 11 april 2012 bör ersättningen begränsas till ett skäligt belopp om 50 000 kr.

SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Gällande regler

Huvudfrågan i målen är om det finns förutsättningar att med stöd av den s.k. korrigeringsregehi i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, justera bolagets skattepliktiga resultat vid 2007och 2008 års taxeringar.

Vid tillämpning av korrigeringsregeln är det Skatteverket som har den pri- mära bevisbördan för att en felpris sättning ägt rum (se t.ex. prop.

2005/06:169 s. 102). För en tillämpning av korrigeringsregehi krävs utöver att en prisawikelse kan konstateras^ att denna avvikelse negativt påverkat näringsverksamhetens resultat. Av såväl förarbeten som praxis framgår att regeln ska tillämpas med försiktighet. Högsta förvaltningsdomstolen har exempelvis i RÅ 1991 ref. 107 uttalat att korrigeringsregeln bör tillämpas med försiktighet och också att detta är särskilt påkallat när det är fråga om påstådda avvikelser som relativt sett är små (jfr Kammarrättens i Jönkö- ping dom den 11 februari 2013 i mål nr 1965-1966-11). I de fall Skatte- verket kan visa detta, är det dock den skattskyldige som har bevisbördan

(19)

Sida 9 FÖRVALTMNGSRÄTTEN DOM 11--12-12 I JÖNKÖPING

Enhet 2

fot att denna i sig oriktiga prissättning beror på något annat än ekonomisk intressegemenskap (se t.ex. prop. 1982/83:73 s. 11 f.).

Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL utgör en specialbestämmelse for internationella förhållanden som har företräde framfor generella regler vid beräkning av en näringsverksamhets resultat (se RÅ 2004 ref. 13 och RÅ 2006 ref, 37), Lagtexten i 14:19 EL ger inte någon närmare ledning för till- lämpningen av korrigeringsregeln. Av såväl praxis som förarbeten framgår dock att ledning kan hämtas i OECD;s s.k. riktlinjer för internprissättning (se RÅ 1991 ref. 107 samt prop. 2005/06:169 s. 87-90).

I den senaste versionen, av riktlinjerna^ från juli 2010, framgår bl.a, föl- jande vad avser fastställande av armlängdspriser.

Syftet med OECD:s riktlinjer är att ge uttryck för gemensamma principer som staterna kan vara överens om och som därmed kan användas vid fast- . ställandet av armlängdspriser i internationella forhållanden. Genom sådan internationell konsensus kan staterna skydda sin respektive skattebas sam- tidigt som risken för internationell ekonomisk dubbelbeskattning minime- ras.

Ett korrekt s.k. annlängdspris uppnås enligt riktlinjerna genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens om vid en j ärnforbar transaktion under j ärnforbara omständigheter (punkt

1.3). Vid fastställande av armlängdspriser ses varje enskilt bolag i en mul- tinationell koncern som en enhet för sig vid bedömningen av deras avtal med varandra, den s.k. separate entity approach. Dessa avtal jämförs sedan med vad som hade avtalats mellan två oberoende företag vid en jämförbar transaktion under jämförbara omständigheter. Denna jämförbarhetsanalys är central vid fastställande av armlängdspriser (punkt l .6). Vad avser frå- gan om en transaktion mellan två oberoende företag är jämförbar med den

(20)

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11-12-12 I JÖNKÖPING

Enhet 2

koncerninterna transaktion som ska bedömas, anges i riktlinjerna att de ekonomiskt relevanta faktorerna i de båda transaktionerna måste vara till- räckligt jämförbara. Med detta avses att ingen av de skillnader som finns mellan transaktionerna har kunnat påverka det som ska jämföras, alternativt att det med tillräcklig säkerhet går att kompensera for dessa skillnader vid j ämförbarhetsbedömningen (punkt 1.33).

Vid fastställandet av armlängdspris är det dock enligt riktlinjerna irrelevant att jämföra den koncertibiterna transaktionen som ska bedömas med andra koncerninterna transaktioner. Denna typ av jämförelser ska därför inte an- vändas av skattemyndigheter som stöd för en korrigering (punkt 3.25).

Fastställande av armlängdspriser kräver klara nationella procedurregler (punkt 4.4). I de jurisdiktioner där bevisbördan för felprissättning åvilar skattemyndigheten, kan det förhålla sig så att den skattskyldige inte har några krav på sig att visa att prissättningen är armlängdsmässig, så länge skattemyndigheten inte fullgjort sin bevisbörda (punkt 4.12). Mot bakgrund av de svårigheter som föreligger med att fastställa armlängdspriser är det dock OECD:s uppfattning att inte vare sig skattemyndigheter eller skattskyldiga ska utrryttj a bevisregler på ett otillbörligt sätt (punkt 4.16). Se .även Kammarrättens i Stockholm dom den 4 april 2013 i mål nr 7063-

7066-11 och Kammarrättens i Göteborg dom den 8 juni 2012 i mål nr 6565-6569-10.

Utredning

Bolaget har enligt låneavtal daterat den 31 december 2004 tagit ett koncer- niaternt lån på 77 100 000 USD från sitt moderbolag VSM NA Holdings Inc. Aktierna i bolagets dotterbolag VSM Sewrng Inc har ställts som sä- kerhet. Enligt villkoren har bolaget kunnat återbetala lånet när som helst utan någon avgift (ränteskilmadsersättning). Löptiden har varit fem år.

(21)

Enhet 2

Trenwith Valuation har på uppdrag av VSM Group AB dels gjort en värde- ring av VSM Sewing Inc och dess dotterbolag VSM Canada Inc., dels en bedömning av armJängdsmässig ränta för ett lån till belopp motsvarande värdet enligt värderingen. Med löptid på 5 år och säkerhet i aktierna i de nämnda bolagen uppgår armlängdsmässig ränta enligt Trenwith Valuation till 9,75 procent. Trenwith Valuation:s bedömning avser forhållandena per den 17 december 2004. I december 2010 har PwC gjort en jämförbarhets- analys enligt marknadsprismetoden. Detta efter att ha ombetts av bolaget att utföra en ob eroende j ämförbarhets analys för att fastställa huruvida rän- tenivån på det koncerninterna lån som belöper mellan VSM NA Holdings och bolaget är armlängdsmässig ränta. Som grund för sin jämförbarhetsa- nalys har PwC använt ett låneavtal som ingåtts mellan Fortress Credit Corp och VSM Group AB m.fl. i syfte att finansiera SVP Groups förvärv av VSM Group. Lånet ingicks den 13 december 2006. Enligt vad PwC förstått har detta lån senare ersatts med lån från UBS, men det nämnda lånet passar enligt PwC:s mening inte bara bättre i tidpunkt utan innehåller även ur ju- steringssynpunkt viktiga klausuler vilka anger ett antal olika räntemargina- ler beroende på olika nivåer av kreditrisk. PwC:s slutsats är att en oberoende part i samma situation hade begärt en högre ränta (ungefär 11 procent) än den ränta VSM NA Holdings debiterat bolaget för det aktuella koncerninterna lånet.

VSM Group AB upptog den 16 juni 2003 ett lån motsvarande

15 352 834 USD ftån Handelsbanken med räntesatsen 4,73 procent. I det överklagade beslutet har Skatteverket även angivit att bolaget tagit ytterligare ett lån fiån sitt moderbolag för att betala räntan på det tidigare lånet.

Det senare lånet upptogs ett år efter det första och uppgick till 73 293 USD. Lånet avsåg tiden från den l juli till den 31 december 2005 och hade räntesatsen 3,9 procent. Därutöver uppgick koncernens snittränta på finansiella skulder med bindningstid l - 3 år till fem procent enligt bolagets årsredovisning för år 2006. Skatteverket har även gjort en jämförelse med

(22)

Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 11-12-12 IJÖNKÖPING

Enhet 2

räntorna för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte) Fixing 12 mån, Sverige statsobligationer 5 åriga och USA statsobligationer 5 åriga.

Förvaltningsrättens bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2010 ref. 67 prövat en fråga om prissättning av lån i ett fall där såväl låntagare som långivare var svenska bolag. Detta fall avsåg även, i övrigt säregna förhållanden. Rätts- fallet ger därför inte någon vägledning av avgörande betydelse i föreva- rande mål.

Vid bedömningen av om prissättningen vid gränsöverskridande koncerninterna transaktioner varit armlängdsmässig ska koncerntillhörigheten som sådan i princip inte beaktas. Om det finns särskilda förhållanden, såsom att ett eller flera övriga koncernbolag lämnat garantier eller liknande utfästel- ser ska detta dock beaktas.

I förevarande fall har bolaget åberopat ett utlåtande från Trenwith Valuat- ion som kan anses utgöra dokumentation för de bedömningar som legat till grund for prissättningen av de nu ifrågasatta transaktionerna. Enligt för- valtningsrättens mening framstår denna som korrekt och godtagbar i enlighet med bolagets uppfattning. Vad Skatteverket anfört ombl.a. den be- dömning av bolagets kreditvärdighet som gjorts föranleder inte annan be- dömning. Även PwC:s utlåtande har enligt förvaltningsrättens bedömning visst bevisvärde. Mot detta har Skatteverket bl.a. åberopat ett lån som tagits från Handelsbanken av VSM Group AB, uppgift om genomsnittlig koncernintern räntesats, samt räntesats för Stibor (Stockholm laterbank Offered Råte) Fixing 12 mån, Sverige statsobligationer 5 åriga och USA statsobligationer 5 åriga. VSM Group AB:s lån skiljer sig på ett avgörande sätt från bolagets lån. Det har bl.a. tagits av ett annat koncernbolag med andra förutsättningar, vid en annan tidpunkt och avser ett väsentligt lägre belopp. Räntesatserna för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte)

(23)

Sida 13 FÖRVALTNINGSRATTEN DOM 11-12-12 I JÖNKÖPING

Enhet 2

Fixing 12 mån, Sverige statsobligationer 5 åriga och USA statsobligationer 5 åriga avser väsentligen räntesättning vid transaktioner med låg eller för- sumbar risk. Vidare har Skatteverket framfört argument utifrån ägandets betydelse for kreditrisken. Dessa argument är mot bakgrund främst av vad som anförs i OECD:s riktlinjer tveksamma. Skatteverket har inte heller närmare preciserat på vilket sätt ägandet minskar kreditrisken i det föreva- rande och konkreta fallet. Det saknas även närmare uppgift hur en sådan minskning av kreditrisken till följ d av ägarförhållandena kan kvantifieras.

Skatteverket kan mot bakgrund av det anförda inte anses ha visat att den avtalade räntesatsen på bolagets lån från moderbolaget avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Skäl att vägra bolaget avdrag för räntekostnader hänförliga till aktuella lån saknas således. Till följd av detta ska påförda skattetillägg undanröjas.

Bolaget har vunnit bifall till sina yrkanden och det finns därför skäl att tillerkänna bolaget ersättning för kostnader som skäligen behövts för att tillvarata dess rätt. Då bolaget inte är registrerat till mervärdesskatt ska mervärdesskatt inkluderas i tillerkänd ersättning. Av yrkade 665 076 kr inklusive mervärdesskatt har Skatteverket vitsordat 321 750 kr inklusive mervärdesskatt. Förvaltningsrätten finner att ersättningen skäligen bör be- stämmas till 400 000 kr inklusive mervärdesskatt.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (D V 3104 D)

Hans-Erik Jonasson f.d. lagman

I avgörandet har även nämndemännen Lärs-Erik Ahlgren, Christina Berne- vång och Per-Ivan Eriksson deltagit.

(24)

Bilaga

Skatteverket i(i3)

OMPRÖVNINGSBESLUT

Gunnel Linde , Datum Pnr/Orgnr/Dnr

010-5735089 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472 VSM North America Finance AB

c/o VSM Group AB 561 84 HUSKVARNA

Skattebetalare: VSM North America Finance AB Organisationsnr; 556669-4617

Taxeringsår: 2007

Omprövning på initiativ av: Skatteverket

Omprövat beslut: Grundläggande b eslut om årlig taxering Omprövningen gäller: Inkomst av näringsverks amhet

Skattetillägg Eftertaxering

BESLUT

Skatteverket beslutar att medge avdrag för ränta på aktieägarlånmed 26 521 976 kr mot yrkat 54 670 035 kr. Därmed höjs bolagets inkomst av näringsverksamhet genom eftertaxering med 28 148 059 kr

Skatteverket beslutar att påföra skattetillägg genom eftertaxering med 40 % av den skatt som ska betalas på 28 148 059 kr.

Skatteverket bestämmer taxeringen till belopp som framgår av bilaga.

MOTIVERING

Skatteverket har i promemoria 2010-10-20 redovisat vad som har framkommit vid företagen revision. Bolaget har beretts tillfälle att yttra sig över innehållet i

promemorian. Bolaget har inte svarat på promemorian.-.

l Ränta internt lån

Frågan gäller om den ränta som bolaget kostnadsfört avseende internt lån är marknadsmässig. Det interna lånet har tecknats 2004-12-31 som ett led i ett s.k.

Check the Box upplägg.

(25)

Skatteverket 2(13)

OMPRÖVMNGSBESLUT

Gunnel Linde Datum Pnr/Orgw/Dnr

010-573 50 89 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

Beskrivning

VSM North America Finance AB (bolaget) ingår i VSM-gruppen (Viking Sewing MacMnes) som tillverkar och säljer symaskinerna Husqvarna Viking ocli Pfaff.

Bolagets adress är till VSM gruppens lokaler i f.d. symaskinsfabriken i

Husqvarna. Bolagets verksamhet är begränsad till ägandet av aktierna i dotterbolaget samt att betala räntor på internt lån vilka finansieras med koncernbidrag • från det svenska rörelsedrivande bolaget VSM Group AB.

Det amerikanska riskkapitalbolaget Kohlherg & Co har 2006-02-13 genom-sin bolagsgrupp SVP Worldwide (SW) förvärvat VSM-koncernen. Före Kohlberg &

Co:s förvärv har bolaget ingått i den koncern där VSM Group Holding AB (556619-6712) varit moderbolag och lämnat koncernredovisning. Det rörelse- drivande bolaget i VSM-koncernen, VSM Group AB (org.nr 556538-8666) äger övriga försäljningsbolag och har bland annat ägt VSM Sewing Inc., USA jämte dess dotterbolag VSM Canada Inc., Canada som bedriver försäljning av symaskiner under varumärkena Husqvarna Viking samt Pfaff.

Vid styrelsemöte 2004-12-10 i VSM Group AB har beslutats att ett nytt holdingbolag ska bildas i USA samt att detta holdingbolag ska bilda ett svenskt finansbolag och att detta finansbolag ska förvärva aktierna i VSM Sewing Inc., USA (ett dotterbolag till VSM Group AB). Det nya holdingbolag som följaktligen bildats i USA är delawarebolaget VSM NA Holdings Inc. och det svenska finansbolag som bildats är VSM North America Finance AB (bolaget). Av styrelseprotokollet framgår att skälen till dessa transaktioner främst är skattemassiga samt att det enda affärsmässiga skälet är att då man överväger forvärv i USA så är det en fördel att ha ett holdingbolag. där; Av bilaga till protokollet framgår att den nya strukturen kommer att leda till att koncernens skatter kan reduceras med mellan 1,6-2,2 MUSD beroende på det åsatta värdet på aktierna i VSM Sewing Inc. och räntesatsen på förvärvslånet. Dessa värderingar görs av Trenwith Securities som . är delvis ägt av BDO. Vidare framgår att det svenska finansbolaget kommer art ha

en skattemässigt avdragsgill räntekostnad som täcks av ett skattemässigt avdrags- gillt koncernbidrag från det existerande svenska bolaget. Motsvarande inkomst- ränta i det amerikanska holdingbolaget är inte skattepliktig i detta fall beroende på en amerikansk specialregel. Specialregeln innebär att när man valt att betrakta det svenska finansbolaget i USA som en del av US A-bolaget så far inte betalningar mellan bolagen några skattemassiga konsekvensert USA, men är däremot legala i alla andra avseenden. En ev. ändring av denna specialregel uppges inte kunna ha någon retroaktiv effekt.

Händelseförloppet etter styrelsemötet är följande. Det rörelsedrivande bolaget i koncernen, VSM Group AB, tecknar 2004-12-14 aktier i delawarebolaget VSM North America Holdhigs Inc. och överför dagen efter dotterbolagen i USA och

(26)

^ Skatteverket

³

(i3)

Gunnel Linde , Datum Pnr/Orgnr/Dnr

010-5735089 , . 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

Canada till delawarebolaget via apportemission. Det noteras att bokfört .värde på dotterbolagens aktier per 2003-12-31 uppgått till 83 986 380 kr. Därefter lämnar VSM Group AB bolaget som aktieägartillskott till delawarebolaget per

2004-12-27. Slutligen per 2004-12-31 köper bolaget dotterbolagen i USA och Canada från delawarebolaget for marknadspris 77 100 000 USD eller 509 823 750 kr (kurs 6,6125). Köpet har finansierats med ett internt lån från säljarenpå samma belopp.

Enligt det interna låneavtalet 2004-12-31 lovar bolaget att betala till sitt moderbolag ett belopp om 77 100 000 USD per 2011-12-31. Säkerhet för lånet utgörs av aktierna i dotterbolaget VSM Sewing Inc. Fast ränta 9,75 % ska

beräknas per 30 juni och. 31 december och ska betalas i efterhand.per 30 juni och 31 december med första betalning 2005-06-30. Låntagaren kan återbetala

utestående lån och ränta när som helst utan straffavgift. Bolaget har uppgivit att räntan kapitaliseras på ett separat internt lån. Vidare har bolaget uppgivit att köpeskillingen lika med lånebeloppet samt räntan 9,75 % bestämts utifrån den utredning, som gjorts i samband med den värdering som skett i samband med köpet av aktierna.

Bolaget har lånat till räntan på detta lån enligt avtal mellan bolaget som låntagare och moderbolaget som långivare. Låneavtalet på ett lånebelopp om 3 758 625 USD med en ränta om 3,9 % eller 73 293 USD för tiden 2005-07-01 till

2005 -12-31. Bolaget har uppgivit att denna räntesats motsvaras av marknadsränta för USD-lån enligt kreditavtal med Handelsbanken.

Av bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2006 framgår av not 15 att koncernens snittränta på finansiella skulder, dvs, långfristiga externa lån, med bindningstid 1-3 år uppgår till 5 %.

Skatteverket har vid revisionen begärt uppgift om externa-lån i koncernen per 2004-12-31. Bolaget har därvid svarat att vid-denna tidpunkt har förelegat extern upplåning från Handelsbanken i SEK mot säkerhet i företagsinteckning där den fasta räntesatsen uppgått till 4,73 % . Detta lån om 117 572 000 kr har tecknats 2003-06-16 av det rörelsedrivande bolaget VSM Group AB och förfallit till betalning 2'007-07-30.

Bolaget har vid revisionen som koncernens kreditpolicy företett en uppställning upprättad av de nya ägarna vari fcamräknats viktade koncernräntor kvartalsvis . under åren 2007 till och med 2009. Härvid har man utgått från rörlig Libor ränta med tillägg för de räntemarginaler som de nya ägarna betalar på sina förvärvslån.

I november 2007 har bolaget erhållit ett aktieägartillskott med 537 717 tkr (USD 84 414 000) från sitt moderbolag, VSM North America Holdings tac., i syfte att

(27)

Skatteverket 4(isj

OMPRÖVNINGSBESLUT

iel Linde Datum Pnr/0fg nr/Dnr

010-5735089 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

återställa det egna kapitalet efter nedskrivning av aktierna i dotterdotterbolaget VSM Canada Inc. till noll från ett bokfört värde 421 796 tkr. Detta då i samband med att bokslutet 2006-12-31 upprättats och nedskrivning av dotterbolagsaktier genomförts har styrelsen konstaterat att bolagets egna kapital är förbrukat.

Aktieägartillskottet har dock inte utbetalats utan bokförts som en fordran på moderbolaget.

Det noteras att lånet om USD 77 100 000, som enligt avtalet löper till 2011-12-31, jämte upplupna räntor har återbetalats 2008-12-31 genom att avräkning skett mot fordran på aktieägartillskott på moderbolaget.

Gällande rätt

Av dens.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (IL) framgår att resultatet ska korrigeras om det upptagits for lågt på grund av intressegemenskap mellan parterna. Följande tre rekvisit ska vara uppfyllda för tillämpning av bestämmelsen.

1. den som på grund ay avtalsvillkoren far ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,

2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och

3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.

Regeringsrätten har den 28 juni 2010, mål nr 2483-2485-09, avgjort det s.k.

Diligentiamålet. Regeringsrätten har därvid uttalat att lån från moderbolag till dotterbolag har särdrag som påverkar kreditrisken och därmed räntan och som saknas när långivare och låntagare är fristående från varandra. Vid lika villkor i övrigt kan därför den vid beskattningen godtagbara räntan inte utan vidare bestämmas till vad som skulle ha ansetts marknadsmässigt om långivaren hade varit extern.

Lämnade synpunkter

Bolaget har vid revisionen hävdat att då den fasta räntan 9,75 % på det interna lånet fastställts enligt en extern värdering "Trenwith Valuation" s å motsvarar den marknadsmässig ränta.

Bolaget har kommenterat det tidigare koncemmoderbolaget VSM Group AB :s externa lån från Handelsbanken. Lånet på 117 572 000 kr har tecknats 2003-06-16 med förfallodag 2007-07-30, mot säkerhet i företagsinteckning med fast ränta

(28)

Skatteverket

⁵

(i

³

)

Gunnel Linde • Oatwn Pnr/Orgnr/Dnr

010-573 50 89 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

4,73 %. Bolaget säger härvid att låntagare är ett helt annat bolag, löper i annan • valuta och inte heller i övrigt har jämförliga villkor eller förutsättningar.

Skattemässig bedömning

Bolaget har per 2004-12-31, som ett led i ett kbncemintemt förfärande, tecknat ett intenit femårigt lån från moderbolaget om USD 77 100 000 till fast ränta 9,75 %.

Lånet utgör betalning vid köp av aktier från det amerikanska moderbolaget samma dag till samma belopp. Räntan ska betalas halvårsvis i efterhand per 30 juni och 31 december. Låntagaren kan när som helst återbetala lånet. Bolagets enda verksamhet har varit att inneha dessa aktier samt kostnadsfbra och dra av.

räntor på det interna förvärvslånet. Räntorna har finansierats via koncernbidrag från det svenska rörelsedrivande bolaget. Mottagaren av räntorna, det

amerikanska delawarebolaget, beskattas inte för dessa ränteintäkter. Lånet har inte föraoletts av något kreditbehov uian förvärvet av aktierna och lånet ingår i ett Check the Box upplägg där avdrag erhålles för räntorna medan mottagaren inte beskattas för dessa.

Fråga har uppkommit om den fasta räntan är marknadsmässig. Jämförelsevis har bolaget Likaledes tecknat ett lån från moderbolaget till 3,9 % ränta per

2005-12-31. Vidare har vid denna tidpunkt 2004-12-31 i det rörelsedrivande koncernbolaget VSM Group AB funnits extern upplåning från Handelsbanken i SEK mot säkerhet i företagsinteckning där fast ränta uppgått till 4,73 %. Jämför även följande marknadsräntor,

Typ av ränta Ränta % 2004-12-31 Ränta % 2005-12-31 Ränta % 2005-12-31 Stibor Fixing 12 mån 2,3 % 2,460% 3,7450%

Sverige statsobligationer 5 åriga 3,33% 3,130% 3,82 % USA statsobligationer 5 ånga 3,635% 4,357% 4,7012%

Av uppställningen framgår att räntan stigit något mellan 2004-12-31 och

2005-12-31 vilket innebär att jämförelse kan göras med räntan på det interna lånet om 3,9 % per 2005-12-31. Vidare kan jämföras med att koncernens snittränta på finansiella skulder år 2006, med bindningstid 1-3 år uppgår till 5 % enligt bolagets årsredovisning år 2006. Vidare framgår att per 2004-12-31 är den av bolaget uppgivna externa upplåningen till 4,73 % i fas med marknadsräntorna.

Motivering har begärts av bolaget tiH den höga räntesatsen på aktieägarlånen om 9,75 %, Detta med-tanke på att långivaren har ett ägarinftytande i bolagen, vilket kan jämställas med säkerhet. Bolaget har inte företett någon förklaring utan endast hänvisat till tidigare företedd studie. Vidare har bolaget anfört att det externa lånet i Handelsbanken till fast ränta 4,73 % inte har jämförbara villkor eller

fortsättningar. Bolaget har dock inte preciserat varför lånet inte är jämförbart.

(29)

^ Skatteverket . 6(13)

Gunnel Linde Datum Pnr/Orgnr/Dnr

010-573 50 89 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

Bolaget har ingett en studie utförd i 17 december 2004 av Trenwith Valuation, LLC varav framgår att marknadsräntan bestämts utifrån förutsättningen att bolagets kreditrating varit CCC eller med aktier som säkerhet CCC+, Det innebär att en mycket förenklad värdering skett. Då VSM-koncernen vid denna tidpunkt varit mycket lönsam förefaller detta dåliga kreditbetyg CCC+, innebärande att kredit avrådes, inte rimligt. Skatteverket har begärt underlag för denna värdering samt klargörande av hur denna raring har fastställts samt vilka nyckeltal som använts. Något sådant material har dock inte erhållits. Bolaget har därvid som svar endast insänt ny kopia av den tidigare erhållna värderingen.

Vidare har Skatteverket vid revisionen begärt uppgifter om vilken kreditrating • som förelegat för koncernen vid tiden för Kohlbergs & Co;s förvärv. Bolaget har svarat att man inte har någon uppgift om koncernens kreditrating vare sig per 2004-12-31 eller vid Kohlbergs & Co:s förvärv 2006-02-13.

Därmed saknas underlag för den raring om CCC+ som Trenwith använt vid sin värdering. Uppenbarligen har inte heller ägaren och långivaren haft uppfattningen att bolaget och koncernen varit i så dåligt skick som en raring CCC skulle

innebära. Endast mycket vinstgivande koncerner har anledning att genomföra kostsamma upplägg för att minska skattekostnaderna, Det har inte heller förelegat något kreditbehov, några penningmedel har inte utväxlats utan lånet har enligt ovan lämnats som del i en lånekonstruktionlor att erhålla ränteavdrag utan att långivaren beskattas för motsvarande ränteintäkter.

Skatteverket bedömer därmed att studien helt saknar relevans för räntenivån för det här aktuella interna lånet, där moderbolaget som ägare haft full styrning av kassaflöden och verksamhet. Studien är inte jämförbar med det koncerninterna lån som ska bedömas.

Bolaget är ert holdingbolag vars enda verksamhet är att äga aktierna i dotterbolaget Dessa aktier är vid det första räkenskapsårets utgång 2005-12-31 bokförda till förvärvspriset USD 77 100 000 eller 507 896 tkr. Bolaget är under- kapitaliserat och utan koncernbolagens medverkan hade bolaget inte kunnat finansiera förvärvet. Förvärvet har bestämts av styrelsen i det rörelsedrivande koncernbolaget VSM Group AB. Av styrelseprotokoll vid möte 2004-12-10 i VSM Group AB framgår att skälen till att bilda bolaget främst är skatternas siga.

Fråga är om ett s,k. check the box-upplägg där avdrag erhålles för räntekostnader' medan långivaren,, det amerikanska delawarebolaget, inte beskattas för

motsvarande ränteintäkter.

Av OECD:s Guidelines, avsnitt 7.13, nämns att koncemtillhörighet kan medföra en annan "credit-rating" än om bolaget hade varit självständigt. Den fördel som

(30)

^ Skatteverket

7

(i

3

)

OMPRÖVNMGSBESLUT

Gunnel Linde^Oatum ' Pnr/Orgnr/Dnr

010-5735089 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

det enskilda bolaget härigenom far, är inte att betrakta som koncerngemensam tjänst. Någon betalning för sådan tjänst ska inte ske.

Räntor skiljer sig från de flesta andra tjänster och även frän varutransaktioner.

Säljer man en vara eller en tjänst till en extern kund eller till ett koncernföretag så har ägarkontrollen inte någon betydelse när det gäller att bedöma ett armlängds- mässigt pris på den interna försäljningen. När det gäller storleken på räntan består den av två delar, en basränta och en marginal där storleken på marginalen bl. a.

avspeglar kreditrisken. En extern långivare kan normalt inte bestämma över hur låntagaren bedriver sin verksamhet och är beroende av säkerheter för art minska risken för förlust. Låntagaren skulle annars kunna avyttra alla tillgångar och dela ut pengarna till ägaren. Ett moderbolag som lånar ut pengar har kontroll över hur dotterbolaget bedriver sin verksamhet och kan bestämma över vad som händer med tillgångarna. Moderbolaget bestämmer till stor del själv över dotterbolagets fcreditvärdighet. KontroHen ersätter behovet av säkerheter. Eftersom koncernen varit kreditvärdig och långivarna haft kontroll och kurmat styra över vad låntagaren gör kan man i det här fallet säga att lånet är att jämställa med ett lån med säkerhet. I en hypotetisk situation där en extern långivare skulle ha samma möjlighet till styrning och kontroll över kassaflöden skulle det inte heller behövas några säkerheter.

Enligt OECD motsvarar en armlängdsränta den räntesats som vid tidpunkten för skuldförhållandets uppkomst skulle ha debiterats i oberoende transaktioner under likartade förhållanden. För att fastställa vilken räntenivå som kan anses vara marknadsmässig bör följande faktorer beaktas:

- typ av lån

- låntagarens kreditvärdighet - om säkerhet finns

- löptid.

De faktorer som nu är aktuella är kreditvärdighet och säkerhet. Det lån som föranlett de räntor som ärendet avser har avsett förvärv av ett bolag koncerninternt och finansieringen har helt och hållet skett genom lån från säljaren. Ägaren har fattat "beslutet om bolagsköpet och den interna finansieringen, Vid sådant

förhållande är det inte relevant att diskutera någon kreditrisk eftersom koncernens tillgångar och skulder är oförändrade. Ägaren har haft full kontroll över de

aktuella bolagen såväl före som efter omstrukrureringen. Dessa omständigheter är väsentliga och bör ha stor betydelse för bedömningen av vilken räntenivå som är relevant i ärendet, på samma sätt som koncemomständigheter hade betydelse i Diligentiamålet. Skatteverket delar således inte bolagets uppfattning att man ska bortse från att långivaren ingår i samma koncern, vilket framgår av

Diligentiadomen.

(31)

^ Skatteverket g(i3)

OMPRÖVNINGSBESLUT

Gunnel Linde Datum Pnr/Orgnr/Onr

010-5735089 . 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

Det förhållandet att säkerhet saknas i ett koncerninternt lån bör ha liten betydelse vid jämförelse med ett motsvarande externt lån där det finns säkeihet Däremot innebär ägarrelationen att frågan om kreditvärdigheten far stot betydelse för jämförelsebedömningen. Den kontroll och den styrning som ägaren kan utöva

gentemot dotterbolaget innebär att kreditrisken för långivaren kan minskas på ett sätt som inte vore möjligt för det fall lånet hade lämnats av en extern långivare.

Den ränta som bedöms marknadsmässig for lån utan säkerhet som lämnats av en extern långivare är inte jämförbar med den ränta som bedörns marknadsmässig vid ett konceminternt lån utan säkerhet.

Skatteverket bedömer att en utomstående långivares insyn och kontroll inte kan jämställas med det förfogande ett.moderbolag har över sitt dotterbolag samt den

styrning och kontroll av kassaflödena som ett moderbolag besitter. Någon konkuissituation har inte varit aktuell här.

Regeringsrätten har den 28 juni 2010, mål nr 2483-2485-09, avgj ort det s.k.

Diligentiamålet. Regeringsrätten har givit följande motivering.

"Av central betydelse vid prissättning av lån är risken för att låntagaren inte kan fullgöra sina betalningar och det behov av säkerhet som kan finnas. För ett moderbolag som lämnar ett lån til ett dotterbolag gäller delvis andra förutsättningar än for en extern långivare. Medan moderbolaget har kontroll över dotterbolaget har den externe

långivaren typiskt sett håra viss insyn. Den externe långivaren kan också vara osäker på moderbolagets intentioner, t.ex, vad gäller viljan att vid behov stötta dotterbolaget finansiellt och på annat sätt.

Vad nu sagts illustrerar att lån från moderbolag till dotterbolag liar särdrag som påverkar kreditrisken och därmed räntan och som saknas när långivare och låntagare är fristående från varandra. Vid lika villkor i övrigt kan därför den vid beskattningen godtagbara räntan inte utan vidare bestämmas till vad som skalle ha ansetts marknadsmässigt om långivaren hade varit extern."

Diligentiamålet gäller lån mellan två svenska bolag som saknar koncernbidrags- rätt. Samma Mgeställningar uppkommer beträffande räntenivån som vid koncerninterna transaktioner mellan svenska och utländska bolag där korrigeringsregeln är tillämplig.

Moderbolagets kontroll över dotterbolaget och insyn i detta innebär att kreditrisken är lägre än för en extern långivare om villkoren i övrigt är lika. Ett lån från moderbolaget utan säkerhet kan därför inte jämställas med ett lån utan säkerhet från en extern långivare. Vid en bedömning om den avtalade räntenivån är marknadsmässig måste en prövning ske i varje enskilt fall.

(32)

Skatteverket

⁹⁽¹

3)

OMPRÖVMNGSBESLUT

Gunnel Linde Datum Pnr/Orgnr/Dnr

010-573 50 89 2010-12-10 556669-4617

480691100-10/5472

Det är mot denna bakgrund en tillämpad räntesats ska bedömas. Den typ av analys av räntenivå som bolaget gjort är inte relevant för bedömningen av en marknads- mas sig ränta i nu aktuellt ärende.

Det nu aktuella forvärvet av ett koncernbolag har helt finansierats genom ett koncemlån. Då lån valts istället för tillskott av eget kapital framgår att kredit- värdigheten bedömts vara tillräckligt hög för att bolaget ska kunna bära ett lån och att återbetalning bedömts vara möjlig.

Bolaget har utgått från den situationen att en extern långivare utan insyn i koncernen skulle tänkas vilja lämna ett efterställt lån med motsvarande belopp och villkor och utan någon som helst säkerhet. Så är inte fallet här utan fråga är om ett moderbolag med full insyn och kontroE hos det låntagande bolaget.

Bolaget har inte inkommit med några synpunkter på en marknadsmässig ränta för någon i motsvarande situation.

Skatteverket anser inte att det interna lånet utan säkerhet kan jämföras med externa lån utan säkerhet. Detta då moderbolaget som lämnat lånet har en indirekt säkerhet för lånen genom att det har kontroll över den ekonomiska situationen. I ett fall som detta har ägandet självklart betydelse. Ett ägarbolag har full

ekonomisk kontroll över dotterbolagets verksamhet och dess ekonomiska situation. Ägaren kan styra över tillgångar, skulder och ekonomisk inriktning på ett sätt som inte är möjligt för en fristående långivare, Kreditrisken är därmed något som en ägare kan hantera på ett helt annat sätt än exempelvis en oberoende part. Vid en intern långivning är utställandet av säkerheter inte vanligt helt enkelt av det skälet att det i praktiken inte medför en förändring av kreditrisken. I Diligentiamålet har ägarskapet ansetts vara likställt med säkerhet.

Skatteverket anser att koncerntillhörigheten ska vägas in när bedömningen görs om räntenivån har varit marknadsmässig. För det aktuella lånet gäller enligt låneavtalet en fast ränta om 9,75 % per 2004-12-31. Marknadsmässiga villkor ska tillämpas vid affärer mellan olika bolag, även om de ingår i en koncern och har koncembidragsrätt. Eftersom kreditrisken närmast är försumbar i detta fall får en ränta om 9,75 % bedömas väsentligt överstiga marknadsmässig ränta vid

tidpunkten för lånets tecknande 200442-31,

De nya ägarna har upprättat en uppställning vari framräknats viktade koncern- räntor kvartalsvis under åren 2007 till och med 2009. Härvid har man utgått från rörlig Libor ränta med tillägg för de räntemarginaler som de nya ägarna betalar på sina förvärvslån. De härvid framräknade viktade räntesatserna saknar relevans for att visa marknadsmässig fast ränta per 2004-12-31, Förutom skillnaden i ränteläge mellan dessa tidpunkter så har också koncernens skuldbelastning ökat betydligt i