KAMMARRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM
2018-01-09
Meddelad i Jönköping
Mål nr 3026–3046-17
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2203 550 02 Jönköping
Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68 måndag – fredag 08:00–16:00 E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se
www.kammarrattenijonkoping.domstol.se
KLAGANDE Malmö stad MOTPART Migrationsverket
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Växjös dom den 10 oktober 2017 i mål nr 4615-16, 4620-16, 4621-16, 4622-16, 4623-16, 4624-16, 4625-16, 4631-16, 4657-16, 4660-16, 4662-16, 4663-16, 4666-16, 179-17, 181-17, 182-17, 183-17, 184-17, 185-17, 186-17 och 203-17, se bilaga A
SAKEN
Statlig ersättning enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
_________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
1. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd.
2. Kammarrätten avslår överklagandet.
_________________________
1
KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING
DOM
Mål nr 3026–3046-17
YRKANDEN M.M.
Malmö stad yrkar att kommunen ska få ersättning för kostnader för initialt mottagande av de ensamkommande barn och unga som är aktuella i målen.
Kommunen anför till stöd för sin talan bl.a. följande.
Barnen angav när de träffade den första myndighetspersonen i Sverige att de är under 18 år och att de har för avsikt att söka asyl. I samband med akut- placeringen registrerades de i Migrationsverkets mottagningssystem och tilldelades ett unikt dossiernummer. Dessa omständigheter är skäl nog för att de ska anses som asylsökande.
Migrationsverket hade begränsade öppettider när kommunens kostnader uppstod. Om det kommer ett barn till kommunen när Migrationsverkets asylansökningsenhet har stängt, placeras barnet av socialtjänsten innan barnet – i fysisk bemärkelse – har varit på asylansökningsenheten.
Migrationsverket har i de aktuella fallen accepterat den preliminära bedömning som socialtjänsten har gjort genom att direkt registrera och tilldela barnen ett dossiernummer, grundat på socialtjänstens uppgifter om barnen. Migrationsverket synes därigenom ha sanktionerat att socialtjänsten har agerat i deras ställe vad gäller den första bedömningen att det är ett barn som gett uttryck för att vilja ansöka om asyl. En registrering och ett dossier- nummer talar således för att det finns ett ärende hos Migrationsverket.
Även när det gäller de personer som sedermera, av Migrationsverket, har bedömts vara äldre än 18 år har verket accepterat ett system där social- tjänstens preliminära bedömning ligger till grund för registeringen. När kommunen har tagit del av Migrationsverkets bedömning har personen i fråga skrivits ut från socialtjänsten och ankomstboendet. Enligt en dom från Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 3125-16) hade kommunen rätt till ersättning för kostnader för god man fram till och med det datum då kommunen fick kännedom om Migrationsverkets åldersuppskrivning.
2
KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING
DOM
Mål nr 3026–3046-17
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd.
Det är Migrationsverket som är behörig myndighet när det gäller hand- läggning och beslut i frågor som rör asyl och uppehållstillstånd; jfr 4 kap.
6 § och 5 kap. 20 § utlänningslagen (2005:716) och 1 § förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket. Det är således hos denna myndighet ansökan ska lämnas in och registreras. Migrationsverket har inte någon laglig möjlighet att överlämna dessa förvaltningsuppgifter till en kommun.
Kammarrätten i Göteborg har i nyligen meddelade domar ansett att en ansökan om asyl kan göras muntligen genom en viljeyttring som ger skäl att anta att personen söker asyl. Att ansökan därefter behöver både registreras och kompletteras genom en bekräftelse av sökanden eller behörig ställ- företrädare för denne ansåg kammarrätten vara en annan sak (Kammarrätten i Göteborgs domar den 31 oktober 2017 och den 6 november 2017 i mål nr 1521-17 respektive 1438–1444-17).
I samtliga fall i ovan nämnda kammarrättsdomar fullföljde de aktuella personerna sina initiala viljeyttringar genom formella ansökningar hos Migrationsverket. I de nu aktuella målen har personerna i fråga avvikit och, vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut, inte ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd. De har således inte bekräftat sina tidigare angivna viljeyttringar genom formella ansökningar hos behörig myndighet. Enligt kammarrättens bedömning omfattas de därmed inte av personkretsen i 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
När det gäller de barn som har bedömts vara äldre än 18 år vid ansökt tidsperiod, gör kammarrätten samma bedömning som underinstanserna.
3
KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING
DOM
Mål nr 3026–3046-17
Kammarrätten anser sammanfattningsvis att kommunen inte har rätt till sökt ersättning.
_________________________
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
Kammarrättslagmannen (ordförande) samt kammar- rättsråden (referent) och har deltagit i avgörandet.
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM
2017-10-10 Meddelad i Växjö
Mål nr 4615-16 4620--4625-16 4631-16, 4657-16 4660-16
4662--4663-16 4666-16, 179-17 181--186-17 203-17
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 42 351 03 Växjö
Kungsgatan 8 0470-56 02 00 0470-255 02 måndag–fredag
08:00–16:00 E-post: forvaltningsrattenivaxjo@dom.se
www.forvaltningsrattenivaxjo.domstol.se
KLAGANDE Malmö stad
Sociala resursförvaltningen Invandrarservice
205 80 Malmö
MOTPART Migrationsverket
Enheten för statlig ersättning för asylsökande i Alvesta Box 98
342 21 Alvesta
ÖVERKLAGADE BESLUT
Migrationsverkets beslut den 22 november 2016 och den 22 december 2016,
SAKEN
Ersättning enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsö- kande m. fl.
___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
1. Förvaltningsrätten avskriver mål 4666-16 i den del det avser dossiernr .
2. Förvaltningsrätten avslår överklagandena i övrigt.
1
Bilaga A
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM
4615-164620--4625-16 4631-16, 4657-16 4660-16 4662--4663-16 4666-16, 179-17 181--186-17 203-17
YRKANDEN M.M.
Genom de överklagade besluten avslog Migrationsverket Malmö stads ansökningar enligt 7§ förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen) för vård och boende för 63 barn. Som skäl för beslutet angavs att barnen omfattas inte av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m. fl. (LMA) då de inte för tiden innan, under eller efter återsökt tidsperiod ansökt om uppehållstillstånd eller beviljats uppehållstillstånd. Enligt kommunens utsago har dessa barn haft avsikt att söka asyl. Personkretsen i 1 § första stycket LMA inkluderar inte personer som har avsikt att ansöka om uppehållstillstånd.
Malmö stad (kommunen) yrkar att ersättning ska utgå för barnen och anför bl.a. följande. En förutsättning för att socialtjänsten ska placera barnet är att barnet är ensamkommande barn under 18 år som ankommer eller anvisas till Malmö och har för avsikt att söka asyl. Socialtjänsten gör den initiala be- dömningen genom ett första samtal med barnet där barnet anger personupp- gifter, ålder samt bekräftar att hen är asylsökande. Socialtjänsten uppmärk- sammar Migrationsverket på barnets närvaro i landet genom att kontakta myndighetens jourverksamhet som ger barnet dossiernummer. Antalet asyl- sökande ökade kraftigt under 2015 och då Migrationsverket inte hade kapa- citet att registrera barnens asylansökningar i samma takt som barnen anlände till Sverige kunde barnen bli kvar på ankomstboende i Malmö upp till en vecka innan första träffen med Migrationsverket. För att barnen skulle kunna fullfölja sin asylansökan transporterade Malmö stad barnen till Mi- grationsverket enligt ett schema, som endast gav utrymme för besök av ett begränsat antal barn varje dag. På grund av fördröjningen hann ett stort antal
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM
4615-164620--4625-16 4631-16, 4657-16 4660-16 4662--4663-16 4666-16, 179-17 181--186-17 203-17
barn avvika innan asylansökan fullföljts. Hade Migrationsverket haft möj- lighet att ta emot barnet omedelbart då hen ankom till Sverige hade hen kunnat fullfölja sin asylansökan omedelbart. Ska kommunens initiala motta- gande inte anses ersättningsgillt bör Migrationsverket utöka sin verksamhet till dygnet-runt-verksamhet i enlighet med sitt huvudansvar för flyktingmot- tagande enligt 2 § LMA. Det är orimligt att kommunen tar sitt ansvar för asylsökande ensamkommande barn och nekas ersättning på grund av över- belastning av Migrationsverkets ansökningsenheter. Kommunens ansvar för dessa barns omvårdnad och boende, inom ramen för mottagandet av ensam- kommande barn, inträder egentligen först sedan barnen sökt asyl och efter att en kommun anvisats.
Vid omprövning har Migrationsverket ändrat sin beslutsmotivering avse- ende diarienr (mål 4624-16) och anför därvid följande.
Den aktuella personen har även haft ett annat dossiernummer och har med detta ansökt om uppehållstillstånd och blivit anvisad en kommun. Efter an- visning har den aktuella personen skrivits upp i ålder. Malmö stad har åter- sökt kostnader för vård och boende för den aktuella personen med det kor- rekta dossiernumret efter att personen har skrivits upp i ålder. Den aktuella personen var vid ansökt tidsperiod över 18 år och det saknas därmed stöd i asylersättningsförordningen att bevilja ersättning för vård och boende.
Migrationsverket har vidare omprövat sitt beslut avseende diarienr
(mål nr 4666-16) och anför bl.a. följande. Ärendet rör tre barn
med dossiernr , och . Beslutet vidhålles
avseende . Avseende konstateras att denne även haft ett annat dossiernummer och har med detta ansökt om uppehållstillstånd och
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM
4615-164620--4625-16 4631-16, 4657-16 4660-16 4662--4663-16 4666-16, 179-17 181--186-17 203-17
blivit anvisad en kommun. Efter anvisning har den aktuella personen skri- vits upp i ålder. Malmö stad har återsökt kostnader för vård och boende för den aktuella personen med det korrekta dossiernumret efter att personen har skrivits upp i ålder. Den aktuella personen var vid ansökt tidsperiod över 18 år och det saknas därmed stöd i asylersättningsförordningen att bevilja er- sättning för vård och boende. Även (i ansökan ) har haft två dossiernummer. Denne har ansökt om uppehållstillstånd på korrekt dossiernummer och Malmö stad har därför rätt till ytterligare ersättning för kostnader för vård och boende enligt 7 § asylersättningsförordningen med 5 070 kr.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
I 1 § första stycket LMA anges bl.a. att det i lagen ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som
1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), eller 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstill- stånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap, 2,3,4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet.
Enligt 7 § asylersättningsförordningen har en kommun rätt till ersättning för kostnader för vård av barn under 18 år i ett annat hem än barnets eget, om barnet omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 LMA.
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM
4615-164620--4625-16 4631-16, 4657-16 4660-16 4662--4663-16 4666-16, 179-17 181--186-17 203-17
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att Malmö stad numera tiller- känts sökt ersättning avseende barn med dossiernr (enligt ansö- kan dossiernr , mål nr 4666-16). Målet ska därför avskrivas i denna del.
I fråga om de ändrade beslutsmotiveringarna i mål 4624-16 och 4666-16 gör förvaltningsrätten ingen annan bedömning än Migrationsverket. Överkla- gandena ska därför avslås i dessa delar.
I fråga om övriga barn kan anses omfattas av personkretsen i 1 § LMA kon- staterar förvaltningsrätten att det av paragrafens ordalydelse framgår att per- sonkretsen omfattar de personer som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande). Det är ostridigt att barnen har registrerats hos Migrationsver- ket och uttryckt sin avsikt att söka asyl men inte fullföljt sin asylansökan.
De omfattas således inte av personkretsen. Någon rätt till ersättning förelig- ger därför inte. Överklagandena ska därför avslås även i dessa delar.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1D).
t.f. rådman
5
Bilaga
www.domstol.se
DV 3109/1D • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten.
För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över- klagande måste Er skrivelse ha kommit in till för- valtningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domsto- lens beslut meddelades. Om sista dagen för över- klagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Om klaganden är en part som företräder det all- männa, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kam- marrätten fordras att prövningstillstånd medde- las. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämp-
ningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvalt- ningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstill- stånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och te- lefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om de fortfarande är aktuella – behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, tele- fonnummer till arbetsplatsen och mobiltele- fonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten.
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av do- men/beslutet.
Bilaga 1
• 1111 SVERIGES DOMSTOLAR
Bilaga
DV 681 Formulär 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;
1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
